DET EKONOMISKA KRETSLOPPET
|
|
- Birgitta Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DET EKONOMISKA KRETSLOPPET D R I F TSÄ K E R & KO ST N A D S E F F E K T I V B R Ä N N K A M M A R E F Ö R A L L A B E H OV! En kvalitetsprodukt från
2 TA VARA PÅ RESURSERNA! I många hundra år har hästen varit en energikälla för människor, i form av rå muskelkraft i jord och skogsbruk, men även som dragdjur. Vi har tagit hästen till hjälp då vi ville ha veden från skogen in till boningshuset för vår värme och energi. Idag är situationen lite annorlunda, vi värmer upp våra bostäder med el, olja, ved och biobränsle i form av fl is, pellets och torv. Vi är inte längre beroende av hästens överlägsna muskelstyrka för att forsla hem veden från skogen för att värma våra hem. Hästen används mer och mer i rekreationsoch sportsammanhang vilket både hästen och vi mår bättre av. Nu har vi på AB SWEBO Flis & Energi, tillsammans med Luleå tekniska Universitet, under fl era års tid utvecklat en brännkammare som gör att hästen ännu en gång kommer att till stor del stå för uppvärmningen och energin i våra fastigheter, en brännkammare som inte bara skonar miljön utan faktiskt hjälper den på traven. Det som egentligen inte är möjligt är nu möjligt! SWEBO BIOTHERM är en förbränningskammare som utvinner energi från hästspillning, något som tills nu inte varit miljömässigt möjligt. Hästspillningen och strömaterialet från hästboxarna eller spiltorna blandas och eldas som vilket vanligt biobränsle som helst i vår brännkammare ända upp till en fuktighetsgrad av max 50%. Med den höga verkningsgraden som Swebo Biotherm arbetar med och tack vare den unika förbränningskonstruktionen är den det mest miljövänliga och effektiva uppvärmningsalternativet i sitt slag, både driftmässigt och ekonomiskt. Swebo Biotherm är ett resultat av ett mångårigt forsknings och utvecklingsprojekt och har som så många andra av SWEBO:s produkter har satt sin prägel på energimarknaden. Det optimala kretsloppstänkandet Slutprodukten efter förbränning av hästspillning i Swebo Biotherm blir ett utmärkt gödsel. Ledande forskare och ingenjörer från Energi Tekniskt Centrum (ETC) i Piteå, vars expertis ligger inom askrelaterade problem, förbrännings- och förgasningsteknik samt processoptimering, har kommit fram till att man utifrån de höga halterna av fosfor och kalium bör återföra askan som gödslingsmedel till skog och mark. Trygghet-Kvalité-Funktion Det är några av de ledord som vi på Swebo Flis & Energi arbetar efter. Vi på Swebo har kompletta system för hästspillningseldning där både värmepanna och vårt storförråd Swebo S.M.S (Smart Module System) ingår. Helheten av en komplett levererad anläggning med Biotherm värmepanna och Swebo storförrådssystem gör Er investering till en trygg, ekonomisk och säker affär. Detta ger Er ett bekvämt och enkelt handhavande av bränslet och driften av anläggningen som ger Er tid över för annat! Swebo Flis & Energi utvecklar ett samarbete med en av Sveriges största kretsloppsföretag för säkring av logistik, bränslets kvalitet och tillförsel. Swebo Biotherm vänder sig i första hand till privatpersoner, företag och organisationer som har tillgång till hästar i sin omedelbara närhet, som till exempel ridskolor, stuterier och travtränare
3 TRYGGHET-KVALITÉ-FUNKTION Det är några av de ledord som vi på Swebo Flis & Energi arbetar efter. Vi på Swebo har kompletta system för hästspillningseldning där både värmepanna och vårt storförråd Swebo S.M.S (Smart Module System) ingår. Helheten av en komplett levererad anläggning med Biotherm värmepanna och Swebo storförrådssystem gör Er investering till en trygg, ekonomisk och säker affär. Detta ger Er ett bekvämt och enkelt handhavande av bränslet och driften av anläggningen som ger Er tid över för annat! Swebo Flis & Energi samarbetar med en av Sveriges största kretsloppsföretag för säkring av logistik, bränslets kvalitet och tillförsel.för mer info om Swebo S.M.S, se separat folder eller beställ den via SEKUNDÄZON Den optimerade blandningen mellan luft och gas ger en mycket effektiv slutförbränning. BIOENERGIPANNA Swebo Biotherm är framtagen för att passa de fl esta på marknaden förekommande bioenergipannor. PRIMÄRZON Swebo Biotherm kan fås i singel eller dubbelmodul. PANNA PANNSOCKEL ASKUPPSAMLING Swebo Biotherm forslar, med hjälp av en matarskruv, ut restprodukter från förbränningen till en uppsamlingslåda, oftast placerad utomhus för enkel tömning. ASKMATARSKRUV Med en robust säkerställs en pålitlig automatisk asktömning från brännarna. SOTNINGSLUCKA Sotningsluckan på Arimax 500 är placerad i botten på sockelfronten för att underlätta underhåll.
4 BYGGNADSBESKRIVNING TIMRÅ RIDSTADION De tekniska specifi kationerna som presenteras här nedan är hämtade från Timrå Ridstadion. De visar hur de har löst placering och askhantering.
5 BYGGNADSBESKRIVNING TIMRÅ RIDSTADION De tekniska specifi kationerna som presenteras här nedan är hämtade från Timrå Ridstadion. De visar hur de har löst placering och askhantering.
6 BYGGNADSBESKRIVNING TIMRÅ RIDSTADION
7 TEKNISKA SPECIFIKATIONER VATTENKRETS / TIMRÅ RIDSTADION Panna TC1 PZ PI SÄV1 ÅS-KÄRL AVT SL AL1 AV1 TC5 TC6 AVT Ack 1 Ack 2 TC7 TC8 IV SV5 VVX TC3 AV1 TC2 SV1 FI AV1 SV2 P1 SV3 AV1 FI TC4 AV1 IV VATTENKRETS ALTERNATIV 1: Fördelar: En enda pump klarar laddning och urladdning av ackumulator. Lättare att programmera styrsystemet. Nackdel: Styrningen av framledningstemperaturen blir sämre. Ingen back-up pump (såvida inte en parpump installeras) Panna TC1 PZ PI SÄV1 ÅS-KÄRL AVT SL AL1 AV1 TC5 TC6 AV1 Ack 1 AcK 2 TC7 TC8 IV SV5 VVX TC3 AV1 TC2 SV1 P1 FI AV1 SV2 SV3 AV1 P2 FI TC4 AV1 VATTENKRETS ALTERNATIV 2: Fördel: Styrningen av framledningstemperaturen blir bättre, i och med att man får snabbare svar vid ändringar. Anledningen är att shunten (SV2) gör att man kan köra ett större fl öde genom pannan. Nackdelar: Ekonomin, pga två pumpar. Betydligt svårare att programmera styrsystemet (Många rattar att justera!!). Olika pumpar vid laddning och urladdning av ackumulator.
8 TEKNISKA SPECIFIKATIONER SWEBO BIOTHERM / BRÄNNKAMMARE Sekundärzon Primärzon Bränslebädd mot panna OPTIMAL FÖRBRÄNNING I TVÅ ZONER SWEBO Biotherm består av två separata zoner, primärzonen (A) där förbränningen av bränslet sker. Primärzonen fi nns som singel och dubbel brännkammare samt sekundärzonen (B) som är kopplad till pannan. Matning av bränsle sker bakifrån i primärzonen, in på bränslebädden, där tillsätts primärluft genom de sidomonterade primärluftskanalerna. Dessa kanaler har som uppgift att skapa och reglera ett optimalt förbränningsförhållande beroende på vilket bränsle som används. Beroende på vilken effekt som vill uppnås kan de två förbränningskammrarna i primärzonen användas separat eller gemensamt. Exempel: Under sommarhalvåret, då energibehovet är lågt, kan EN brännkammare vara aktiv till 15-20% för att tillgodose fastigheten med tappvatten. Allt efter att energibehovet ökar skruvas effekten på brännkammrarna upp för att till sist gå på full effekt under vintertid Primärluft Rökgaser till sekundärzonen B Rökgaser till panna A Rökgaser från primärzonen
9 TEKNISKA SPECIFIKATIONER SWEBO BIOTHERM / ÖVERSIKT Bränsle från storförråd (Se SWEBO S.M.S) A F Cykloner Skorsten Rökgasfl äkt B Mellanlager för bränsle Matarskruvar C G Sekundär zon Panna E Acktank I VVX H D Oljebrännare för back-up (Tillbehör) Primär zon J STYRSYSTEMET FÖR MAXIMAL EFFEKT SWEBO Biotherm kan levereras som ett komplett energisystem, allt inkluderat, eller som fristående delar i ett redan befi ntligt energisystem. SWEBO Biotherm fungerar på detta sätt: Bränslet matas in från ett storförråd (A) som oftast står utomhus in till ett mellan lager för bränsle (B). Detta mellanlager är i direkt anslutning till förbränningskammrarna och förser dessa med bränsle via kraftiga matarskruvar (C). Förbränningen sker i primärzonen och rökgaserna blandas med luft i sekundärzonen för en optimal effekt (D). Givare i sekundärzonen garanterar att inställningar för primärluft alltd är optimal för bästa förbränningsresultat. Rökgaserna går in i pannan (E) och värmer upp den och följdaktligen det vatten som den innehåller. Rökgaserna sugs upp till skorsten via en rökgasfl äkt (F). Det varma vattnet går ut i vattenkretsen (G) och via en värmeväxlare (H) vidare ut i fastigheten. Givare och ventiler ser till att det alltid är ett optimalt fl öde av rätt tempererat vatten i vattenkretsen, pannan och acktanken (I) och förhindrar effektivt att en eventuell koksituation skulle uppstå i pannan. Styrsytemet väljer läplig väg för reglering av temperatur, via värmeväxlare eller ackumulatortank beroende på energibehov. Om behov av att stanna driften av SWEBO Biotherm är systemet förberett för ett backupsystem som driv med olja (J), detta är en tillbehörsdel till SWEBO Biotherm. Skulle behovet av energi drastiskt minska släcker sig brännugnen (D) sig själv succesivt.
10 TESTRESULTAT ELDNINGSFÖRSÖK MED HÄSTSPILLNING Under en längre tid har eldningsförsök med hästspillning blandat med spån genomförts i en mindre förbränningsanläggning (ca 400 kw) i Boden. Under experimenten har Luleå tekniska universitet utfört kontinuerliga mätningar av relevanta gastemperaturer och rökgaskomponenter som O2, CO2, CO och NOx. Experimenten har visat att bränslets fukthalt är av avgörande betydelse för förbränningsresultaten. Det är exempelvis mycket svårt att åstadkomma goda resultat med bränslefukthalter upp emot 60 %. Bränslets energiinnehåll är för lågt, vilket gör att den erforderliga förbränningstemperaturen inte kan upprätthållas. Försöken har visat att temperaturen innan sekundärluften tillsätts måste överstiga 850 C för att erhålla rimliga emissioner av oförbrända gaser (CO, THC). Samma temperaturgräns har, i tidigare studier, identifi erats för träfl is med hög fukthalt. Den övre gränsen för bränsleblandningens fukthalt har visat sig vara ca 50 %. Flera experiment med fukthalten 49 % och har gett mycket tillfredsställande resultat. Figur 1 visar en jämförelse av CO- och NOx-halt vid förbränning av strömedel/spillning och träfl is. I båda fallen har mätvärden samlats in från fl era olika försök vid panneffekten 150 kw och bränslefukthalter omkring 50%. Samma antal mätvärden har använts vid medelvärdesbildningen Emissions (mg/nm3) Hästgödsel Flis Figur 1: Typiska medelvärden av CO och NO x vid förbränning av strömedel/ spillning och träflis vid 150 kw. (Värdena är standardiserade till 10 vol% O 2 Jämförelsen visar att utsläppen av CO är högre vid förbränning av spillningsblandningen. Skillnaden är dock marginell och båda medelvärdena är mycket låga. Gällande utsläppen av NO x är skillnaden mellan bränsleslagen betydligt större. Mer än dubbelt så mycket kväveoxider frigörs vid eldning av strömedel/ spillning. Detta beror i stor utsträckning på att bränslet innehåller betydligt mer bränslebundet kväve härrörande från hästarnas urin. Man skall dock ha i åtanke att kväveföreningar (ammoniak) även frigörs vid konventionell gödselhantering som lagring, spridning på åker etc.
11 TESTRESULTAT RESULTAT RÖRANDE FÖRBRÄNNING AV HÄSTSPILLNING Tidigare experiment har visat att bränslets kvalitet, framförallt fukthalten, är av avgörande betydelse för förbränningsresultaten. Det är exempelvis mycket svårt att åstadkomma goda resultat med bränslen med fukthalter upp emot 60% och hög andel spillning, på grund av att den erforderliga förbränningstemperaturen inte kan upprätthållas. Experimenten har fortsatt med bland annat att försöka identifi era vilken fukthalt som är gränsen för att erhålla en stabil temperatur på den nivå som krävs, minst 850 C. Figur 1 och 2 visar ett längre och ett kortare försök med ett bränsle med en fukthalt på ca 49% och med en lägre andel spillning. Den levererade effekten uppgick till 150 kw i båda experimenten. Temp and emissions (mg/nm O 2 ) Temp hals O2 NOx CO (O 2 vol%) Time Figur 1: Resultat från experiment 28 februari. Hästspillningen matas in i systemet efter ca 2 ½ timmar, vilket åskådliggörs med de stigande emissionerna av NOx. Dessförinnan eldades anläggningen med torr fl is. Med tanke på den betydligt högre halten av ammoniak i bränslet, är nivån på NOx utsläppen rimlig. Medelemissionen under försöket uppgick till 324 mg/nm3. (Standardiserat till 10 vol% O2). Emissionerna av CO är låga och kan i princip jämföras med resultat från eldning av fl is med hög fukthalt på lägre effekt. Bland annat är syrehalten alldeles för hög beroende på att en stor del av förbränningsluften tillfördes i sekundärzonen, där den i detta fall enbart fungerar som utspädning och onödig kylning av gaserna. Medelemissionen av CO var 117 mg/nm3 (standardiserat till 10 vol% O2) och syrehalten 11.6 %. I det andra försöket med samma bränsle och effektnivå, se fi gur 2, tillfördes en betydligt mindre andel sekundärluft och mer primärluft. Detta givetvis syrehalten, men ökade också förbränningsintensiteten i primärzonen, vilket starkt bidrog till att CO emissionerna reducerades. Medelvärdet av utsläppen av CO var 37 mg/nm3, vilket får anses mycket lågt, samtidigt som utsläppen av NOx i stort sett låg på samma nivå som tidigare, 320 mg/nm3.
12 TESTRESULTAT Temp and emissions (mg/nm O 2 ) O2 Temperatur NOx CO O2 (vol%) Tid (timmar) Figur 2: Resultat från experiment 5 mars. Slutsatsen som kan dras utifrån dessa försök är att det går att erhålla mycket god förbränning med hästspillning som bränsle om fukthalten i bränslet är under 50%. Senaste experimentet med en något högre bränslefukthalt, 54%, visar också på relativt goda resultat.
13 FRÅGOR & SVAR 1. På vilket sätt gynnas stallägarna genom att investera i en förbränningsanläggning av denna typ? Det mest konkreta skälet är ekonomiskt. Dels slipper ägarna köpa el eller olja för uppvärmning av fastigheterna, dels att det nu är förbjudet att deponera hästspillning. Preliminära beräkningar visar att den årliga besparingen uppgår till mellan kr och kr, beroende på nuvarande uppvärmingssätt samt var i Sverige stallet fi nns. Hanteringskostnaden, dvs kostnaden för deponi och transport, har satts till 800 kr per ton hästpillning. Ragnsells uppger att kostnaden ligger mellan 800 och 1200 kr per ton. [Karlsson 2003]. Observera att ingen kapitalkostnad tagits med för olje- och eluppvärmningsalternativet i den ekonomiska jämförelsen. 2. Hur stor är marknaden för denna anläggning? Potentialen för en större etablering av detta koncept är mycket stor i Sverige. Enligt LRF fi nns det upp till hästar i Sverige. Det är svårt att hitta statistik om hur många stall som fi nns, men enligt Svensk ridsport fi nns omkring 500 ridskolor i varierande storlek. Därtill tillkommer privata stall, lantbruk, trav- och galoppbanor med mera. Många lider av ekonomiska problem samt problem med hanteringen av restprodukten. Med tanke på den möjliga ekonomiska vinsten samt problemet med hanteringen torde fl ertalet stallägare vara mer eller mindre intresserade av konceptet. Utöver den Svenska marknaden så är Tyskland, England, Belgien, Finland, Irland, Danmark och Frankrike de marknader som vi anser är mest intressanta. 3. Spelar det någon roll vilket typ av strömedel som används? Denna fråga är mycket viktig. I norra delen av Sverige används ofta spån medan södra delen använder sig av i huvudsak halm och torv. I tidigare förbränningsförsök har en spånblandning testats med mycket lovande resultat. [Pettersson 2002]. Tester har också gjorts med halm, vilka visade på goda förbränningsresultat men med en mer problematisk drift. Mer försök kommer att genomföras med halm. 4. Hur påverkar denna typ av anläggning miljön? Den kanske viktigaste frågan. Frågan besvaras enklast genom att redogöra för de miljöproblem som fi nns idag. Deponi Det råder idag ett totalförbud mot deponi av organiskt material såsom spillning från hästar. Detta medför att man får antingen sprida ut restprodukten på eventuella åkrar som fi nns i närheten alternativt lagra materialet på anläggningen, vilket medför att högen växer sig större och större. Det miljöproblem som kan uppstå med denna typ av lagring är att lakvattnet från högarna kan nå grundvattnet. Arbetsmiljö För att kunna förbränna materialet krävs en korrekt hantering av bränslet. Tak och väggar måste byggas runt en cementplatta för att väderskydda lagret. Detta medför att hanteringen med gödseln blir renare i fråga om mindre lukt samt att lakvattnet blir kraftigt reducerat. Yttre miljö Vid lagring och spridning av hästgödsel avgår ammoniak till atmosfären som, under särskilda omständigheter, kan bilda nitrater som i sin tur är försurande för mark och vatten. Vid förbränning släpps den största delen av det bränslebundna kvävet ut som kvävgas, vilket fi nns naturligt i atmosfären. Trots det släpps en relativt stor mängd kväveoxider ut vilket bidrar till en ökad försurning. Det är mycket svårt att jämnföra ammoniakutsläpp med kväveoxidutsläpp gällande försurningseffekt, då det helt beror på i vilken omfattning ammoniaken bildar nitrater.
14 FRÅGOR & SVAR Transporter Att transportera gödsel från våra hästgårdar med lastbil till användning på annan plats bidrar med en negativ miljöpåverkan. Har stallet oljeuppvärmning krävs också oljeleveranser. Med denna anläggning minskar antalet transporter drastiskt. Bränslet fi nns ju redan på plats och behovet av transporter minskar. 5. Kan man helt enkelt inte sprida ut all hästspillning på våra åkrar? Visst är detta ett gott alternativ. Men det löser inte hela problematiken. Enligt en för tillfället inoffi ciell undersökning, utförd av en av Europas största restprodukthanteringsföretag (som i detta läge vill vara anonym med sin utredning), fi nns det inte åkermark tillgänglig inom rimligt transportavstånd för stora mängder hästgödsel. Dessutom borde det fi nnas utrymme att kombinera dels förbränning för värmeproduktion med någon annan typ av hantering, exempelvis återföringen till åkermark. De ekonomiska beräkningar som gjorts visar också att en stor mängd hästspillning återstår när värmebehovet tillgodosetts. Det som hänt under efterkrigstiden är dels att man fått separering av animalie produktionen och den del av växtodlingen som är baserad på produktion av avsalugrödor. Dessa har bl.a. medfört en regional koncentration av animalieproduktion till områden med svagare jordar som inte lämpar sig för produktion av avsalugrödor. En oplanerad effekt bieffekt av detta är en regional omfördelning av bl a växtnäring med en kraftig upplagring av fosfor i dessa jordar i Sydsverige. (Steineck 1999) 6. Hur används hästgödsel i dag? Resultaten från en enkät till alla kommuner (Davinder 2001) visade att av kommunerna trodde att 52 % av gödseln gick tillbaka till åkermark 4 % av gödseln till deponi 4 % av gödseln till avfallsstation övrig användning 10 % av gödseln till jordförbättring 5 % gödsel till annan användning 25 % av gödseln avyttras på okänt sätt 7. Vilka är skillnaderna i näringsbalanser vid återföring till jordbruksmark/ förbränning? Vid återföring av hästgödsel till åkermark rekommenderas det att hästgödseln komposteras. Vid komposteringen utlakas kvävet dels som ammoniumkväve och dels som nitrat. Vid lagringen avgår också ammoniak. De totala varierar beroende på använt strömedel. Tabell 1. N förluster vid kompostering kontra förbränning (Steineck 2001, Pettersson 2002) Strömedel Torv 4 Spån 8 Halm 41 N förlust vid kompostering % Vid förbränning avgår som tidigare nämts allt kväve i bränslet som kvävgas (N 2 ) eller kväveoxider (NO x ). Däremot fi nns i princip alla övriga näringsämnen kvar efter förbränningen i bottenaska och fl ygaska. Fosfor och kalium är två näringsämnen som anses viktiga i hästgödsel. Vid utfört förbränningsförsök stannade ca 60 % av fosforn kvar i bottenaskan medan vid andra försök visade att över 80 % av fosforn stannar kvar i bottenaskan (Öhman 2003). Däremot bildar kalium (K) fl yktiga föreningar med klor (Cl) och svavel (S), vilket gör det förvånansvärt att 65 % av kaliumet stannade kvar i bottenaskan vid utfört förbränningsförsök.
15 FRÅGOR & SVAR 8. Varför eldar inte de stora värmeverken restprodukten? Bl a Boden Energi AB eldar inte idag hästgödsel beroende på de lukt- och lakvattenproblem som uppstår vid hanteringen vid värmeverket av gödsel lagrad med dagens metoder. 9. Kan hästgödsel från ett normalstort stall användas för biogas tillverkning för el- och värmeproduktion? Hästgödsel kan användas i rötningsanläggningar för produktion av biogas. De fl esta anläggningar är baserade på lättrötat material som t.ex slakteriavfall. Tabell 2. Utvunnen energimängd per kg substrat Substrat Fett 7,9 Protein 4,8 Kolhydrat 3,9 Utvunnen energi i gas kw/kg substrat En studie av en gårdsbaserad rötningsanläggning utfördes år 2000 för Plönninge naturbruksgymnasium (Nilsson 2000) som visade på dålig lönsamhet år 2000 men skulle troligen visa lönsamhet med dagens energipriser för värmeproduktion. Lönsamheten var mycket sämre för kombinationen elproduktion och värmeproduktion främst beroende på högre investeringskostnader. Anläggningen var tänkt att röta fl ytgödsel från ca 50 mjölkkor plus rekrytering, djupströgödsel från 35 övrigt nöt och får, kletgödsel från över 400 svin, 56 hästar med halm som strömedel och en del lantbruksavfall. Tabell 3. Rötningsmaterial och uppskattad gasproduktion per år. Material Ton/år Ts % Ts ton/år % Gas CH4 m3/år Gödsel Nöt fl ytgödsel , ,6 Svin kletgödsel , ,3 Svin urin 800 0,8 5,6 5, ,8 Gödsel med mycket strå Hästgödsel ,1 35, ,7 Djupströ ,1 2, ,9 Lantbruksavfall Ensilage ,75 7, ,2 Betblast ,04 3, ,5 Potatis ,5 0, ,0 % Vi har räknat med 40 hästar, vilket ger kwh/år, vilket i praktiken inte ens täcker 50 % av det uppskattade värmebehovet för Piteå Ridklubb. Rötresten har låg torrhalt, ca 5 %, vilket gör att transportkostnaderna står för en stor del av anläggningens driftskostnader (Berg 2000). I Danmark transporteras en hel del rötrester i rörledning med hjälp av pumpar, vilket medför att den längsta trasportsträckan ligger då på 4 km. Tabell 2 visar att gasutbytet ökar med ökande fetthalt i råvaran, vilket gör att många biogasanläggningar är baserade på fettriktavfall tex slakteriavfall. I många fall är alternativ kostnaden hög för dessa fall vilket innebär att behandling av dessa avfall ger en väsentlig intäkt till anläggningen. Ekonomin beror
16 FRÅGOR & SVAR då till stor del vilken behandlingsavgift alternativen har. Slutsats: Biogasproduktion är ett alternativ för ridanläggningar som ligger i eller i närheten av jordbruksmark som accepterar att sprida rötrester. Rötning av avfall med hög alternativ kostnad innebär att rötresten kan transporteras längre sträckor än annars. Mängden sådant avfall är dock liten och vissa sådana avfall kan enbart rötas i speciella anläggningar beroende på speciella krav. T.ex animaliskt lågriskavfall (slaktade friska djur) skall hygieniseras vid minst 70 C under minst en timme. Sammantaget innebär detta att hästgödsel som skulle kunna vara aktuell för förbränning inte är möjlig att röta i någon större omfattning. Referenser Berg 2000 Davinder et al 2001 Nilsson 2000 Lagring och hantering av rötrester från storskaliga biogasanläggningar JTI-rapport. Kretslopp&Avfall Nr 22 Resultat av enkätundersökning gällande gödselhantering (Häst och miljö) Gårdsbaserad biogas på Plönninge naturbruksgymnasium JTI-rapport. Kretslopp&Avfall Nr 21 Steineck el al 1999 Stallgödselns innehåll av växtnäring och spårelement Naturvårdsverket Rapport 4974 sid 17 Steineck et al 2001 Miljöanpassad hantering av hästgödsel JTI rapport 280 Pettersson, Lundgren 2002 Kretsloppsanpassad förbränning av strömedel/-gödsel från häststallar NIFES Öhman 2003 Karlsson 2003 Personlig kommunikation Marcus Öhman. Personlig kommunikation Göran Karlsson, Ragnsells
17 EKONOMISK KALKYL / UPPVÄRMNINGSALTERNATIV STALL Förutsättningar / Exempel från Piteå ridklubb enligt en uppskattning utförd av ETC Uppvärmd yta 21 C Uppvärmd yta 8 C Årligt energibehov varav Värmebehov 400 m2 750 m kwh kwh Noteringar: Oljepris (31031) Preem: 6478 kr/m3 (från 1 jan kr/m3 höjd skatt) Verkn grad 90 % (ny olje panna)olja 42,9 MJ/kg (11,9167 kwh/kg) 835 kg/m3 Belysning Hushållsel Tappvarmvatten Antal hästar Årlig volym restprodukt Densitet Värmevärde Värmevärde Hanteringskostnad (deponi+transport) kwh kwh kwh 40 st 2000 m3 200 kg/m kwh/ton 400 kwh/m3 800 kr/ton Enköping, Vallentuna, Hufvudsta Ridklubbar Fördelning Energianvändning Elvärme 43 % (Ridsportsförbundets MiljöFakta nr 2/98, Belysning 38 % (Energikartläggning i ridanläggningar) Varmvatten 2%, Fläktar 10 % OBSERVERA: Investeringskostnader för el & oljealternativen är ej upptagna i kostnadskalkylen. Kalkylen skall inte räknas som en offert, utan mer en fi ngervisning på hur stor investering man kan behöva göra. Alternativ El Olja Hästspillning El Olja Hästspillning Huvudsäkring 160A 80A 80A 160A 80A 80A Nätavgift kr kr kr kr kr kr Totalt elpris 160A 0,6 kr/kwh 0,6 kr/kwh 0,6 kr/kwh 0,6 kr/kwh Värme+tappvarmvattenbehov kwh kwh kwh kwh kwh kwh Verkningsgrad panna 100% 90% 80% 100% 80% 80% Bränslebehov ,7 kwh kwh ,44 kwh kwh Bränslebehov 31, m3 178,125 ton 25, m3 Överskott restprodukt 400 ton 400 ton 400 ton 400 ton 400 ton 262,5 ton Investeringar KOST KOST Byggnader kr kr KOSTNAD EJ EJ INRÄKNAD STNAD EJ ST STN Brännkammare, bränslematn. styrsyst kr kr INRÄKN NAD EJ INRÄKN Fuel container kr kr KNA KNA KNA Övrig utrustning kr kr Ackumulator, isol. pumpar, rör, vent kr kr NA J NAD! NAD! Årlig ränta 5% 5% Avskrivningstid 15 år 15 år Kapitalkostnad kr kr Bränslekostnad kr kr Driftkostnad kr kr Tot. kostnad (uppvärmn+varmvatten) kr kr kr kr Tot. elkostnad (belysn.+hush.el+nät) kr kr kr kr kr kr Överskott restprodukter 400 ton 400 ton 221,9 ton 400 ton 400 ton 262,5 ton Hanteringskostnad kr kr kr kr kr kr Total årlig kostnad: kr kr kr kr kr kr
18 PRESS //Sundsvalls Tidning // Timrå ridsportstadion sparade kwh på fyra månader i fjol sedan eldning med hästspillning påbörjades. Spillning sparar el i Timrå Eldningen av hästspillning och strö vid Timrå ridsportstadion har sparat kilowattimmar el underperioden september december Det framgår av slutrapporten över den unika panncentralen som successivt trimmades in under andra hälften av fjolåret. Samtidigt visar analyser av askan från förbränningen att den inte innehåller några skadligt höga halter av tungmetaller eller andra miljögifter. Det började under 2002 med planer på att övergå från den allt kostsammare uppvärmningen med el till pellets. I det läget fi ck man förfrågan från tillverkare av en panna för eldning med råfl is om man var villiga att pröva att elda gödsel och strö, den dynga som normalt mockades ur stallet. I samarbete med ett företag i Norrbotten har Luleå Tekniska Universitet utvecklat och fi njusterat metoderna, så att man kunde börja elda regelbundet under hösten förra året. Ytterligare en del modifi e- ringar återstår innan anläggningen är helt intrimmad för automatisk drift. Flera miljövinster Att kunna elda hästdynga och strö från träfl is innebär fl era miljöfördelar, säger Lars Zätterqvist vid Timrå kommuns fastighetskontor. Vi slipper köpa dyr el och dyra lastbilstransporter av dyngan till Blåberget. Tidigare kördes dyngan till anläggningen för tillverkning av matjord vid Bogrundet, men det är osäkert om den kan ta emot några större mängder i framtiden. 300 mil med lastbil försvinner. Inga skadliga ämnen En analys av askans innehåll av skadliga ämnen visar nu också att den kan strös ut som jordförbättringsmedel i skog och på åkermark, eller till och med i trädgårdsland. Därför behöver inte heller askan köras till deponi. Totala kostnaden för hela projektet uppgår till 3,5 miljoner kronor. Kommunen står för en knapp tredjedel, kronor, EU:s regionala fond för lika mycket och Hästsportföreningen för en miljon. Länsstyrelsen och det lokala investeringsprogrammet LIP för vardera en kvarts miljon kronor. Stort intresse Vid ridstadion i Timrå produceras ungefär 1400 kubikmeter strö-hästgödsel per år. Det räcker för att värma hela ridhuset och det varmvatten som går åt. Intresset från andra ridhus, från travbanor, travtränare och andra har varit påtagligt och Lars Zätterqvist räknar med ett fl ertal studiebesök under året. Bäst information nu Det bästa ur informationssynpunkt vore naturligtvis att dom kommer nu, under den kalla perioden, då panncentralen körs som intensivast. Sommartid går ju hästarna utomhus och då produceras ingen värme från den nya pannan, säger han.
19 PRESS //Sundsvalls Tidning // Dynga ersätter dyr el i Timrå Ridstadion. Sedan en tid har intrimningen av den unika värmeanläggningen pågått och utfallit till full belåtenhet. Det som mockas från stallets boxar räcker mer än väl till hela uppvärmningen som tidigare kostade hundratusentals kronor årligen. Förutom billig uppvärmning löser anläggningen avfallsproblemet för Hästsportföreningen. Tidigare kördes den spånblandade dyngan till Blåberget för deponering. Spån + Dynga Det handlar om 1450 kubikmeter dyngblandad spån som mockas ur stallboxarna årligen. Två tredjedelar utgörs av spån, resten är hästdynga. När kostnaderna steg i höjden började kommunen i samarbete med Hästsportföreningen överväga andra alternativ. Pellets var en beprövad metod, men snart kom tankarna in på spån. Nästa steg blev att ta steget fullt ut och se om inte det spån som ströddes i boxarna och som mockades ut som avfall gick att elda. Man samarbetade med forskare vid Tekniska högskolan i Luleå och en tillverkare av fastbränsleanläggningar i Boden. I en pilotanläggning har metoden förfi nats och ridstadion i Timrå blir sannolikt först i Europa med den här eldningen. EU-projekt Totalkostnaden för Timrås dyngvärmeverk är 3,4 miljoner kronor. Då bidrar projektpengar från EU med nära en miljon kronor kommer från Timrås LIP, lokala investeringsprogram. Hästsportföreningen står för en miljon kronor, med avräkning mot kommunen som kan skära ned på tidigare driftbidrag tack vare dyngvärmen. Intresset har varit stort för att se vår anläggning men det är väl först nu när vi vet att den fungerar fullt ut som vi kan tänkas ta emot studiebesök, säger Lars Zätterqvist på kommunens fastighetskontor. Han har under hela projekterings- och byggnadstiden följt projektet i detalj och varit med att formulera kraven på anläggningen. Hela behovet Den spånblandade dyngan täcker hela uppvärmningsbehovet och lite till för ridanläggningen. Det fi nns en liten överkapacitet om Hästsportföreningen förverkligar sina planer på att bygga ett gäststall, säger Lars Zätterqvist. Som säkerhet för anläggningen fi nns också möjligheten att köra med olja, men den räknar man endast undantagsvis behöva använda. Den kan exempelvis behövas kortare sommarperioder för att ordna varmvatten till anläggningen. Under den kallaste perioden ska i stort sett allt som mockas ur stallet köras till förbränning. Ett depålager fi nns i direkt anslutning till pannhuset som matas med bränsle automatsikt från utsidan med en skruvmatare. Aska kan bli gödsel Bränslet förvärms av utgående rökgaser innan det går in i brännaren. Där får man en mycket hög temperatur, över grader, som ger en effektiv förbränning. Askan som faller från pannan matas ut automatiskt till en sluten container. Det är mycket troligt att askan går att använda som gödningsmedel, men den måste först kontrolleras så att den inte innehåller för höga halter av icke önskvärda ämnen, säger Lars Zätterqvist. I så fall ha kretsloppet slutits så långt det går vid ridstadion: foder och spån in, och aska ut som kan läggas på de åkrar där hästfodret växer. Skitbra, tycker man i Hästsportföreningen och kommunen.
20 BRÄNSLEFÖRRÅDET FÖR STORA BEHOV D R I F TSÄ K R A & A N PA S SA D E B R Ä N S L E F Ö R R Å D S O M VÄ X E R M E D B E H OV E T En kvalitetsprodukt från
21 FLEXIBLA LÖSNINGAR FÖR OLIKA BEHOV... SWEBO S.M.S är det optimala förvaringsutrymmet och hanteringen av biobränsle i större skala, speciellt framtaget för storförbrukare av energi som till exempel närvärmeverk, industri och större fastigheter. Det är ett fl exibelt modulsystem som är framtaget för att minska hanteringsprocessen för biobränslekonsumenter i och med de stora förrådsutrymmen som man snabbt får tillgång till med SWEBO S.M.S SWEBO S.M.S bygger på idén att kundens speciella situation styr utformningen av bränslebehållaren. SWEBO S.M.S byggs ihop av olika moduler, anpassade efter kundens utrymme och bränslebehov. Man kan som kund av SWEBO S.M.S välja att bara införskaffa en bottenplatta, kanske en bottenplatta med väggar, varför inte ben på 1 meter också? SWEBO S.M.S levereras som standard med ett presenningstak men kan även levereras med ett mer gediget hydraulstyrt tak. Bottenplattan på SWEBO S.M.S fi nns att få från 3 x 2,4 meter, upp till 6 x 2,4 meter, detta innebär att man snabbt kan konstruera en bränslebehållare för riktigt stora fastigheter men även för mindre förbrukare. Bekväm hantering av bränsle Maxvolym per modul är 30 kubikmeter bränsle, detta ger en förutsättning för en bekväm bränslehantering i sträng kyla. Man kan även seriekoppla tre bränslebehållare om man har behov av bränsleförråd upp till 90 kubikmeter.
22 FLEXIBILITET & TEKNIK I SAMVERKAN. SWEBO S.M.S har ett unikt slussystem vilket är ledbart i 180 grader, detta för att underlätta placeringen av bränslebehållaren i relation till pannrummet. Grundidén med SWEBO S.M.S är att det är Ni som kund som ger förutsättningarna och vi levererar utefter dessa. Alla SWEBO S.M.S är även försedda med ett styrsystem som är både manuellt och helautomatiskt, samt att det sitter induktiva givare i matningen, vilket innebär att SWEBO S.M.S har ett optimalt överfyllnadsskydd i form av att givarna alltid ser till att optimal mängd bränsle alltid är på väg till brännaren via transportsystemet. SWEBO S.M.S går att fås med både en singel eller dubbel matning av bränslet från bränslebehållaren till pannan beroende på om Ni har en eller fl era brännare. SWEBO S.M.S är även utrustad med ett antal givare för att höja driftsäkerhet, dessa sitter bland annat inne i bränslebehållaren, i matarskruven och i transportören och indikerar bland annat låg bränslemängd och stoppar automatiskt matarskruvar när serviceluckor öppnas under drift. Hydrauliken på SWEBO S.M.S skrapmatning ligger lättåtkomligt under bränslebehållaren och kan snabbt lossas med två låsbultar, detta för att underlätta service och felsökning vid eventuella driftstopp. Designen är framtagen med tanke på att man inte skall behöva skotta ur hela containern om man till exempel skulle få ett hydralhaveri. SWEBO S.M.S kan brukas till alla biobränslen som idag används såsom pellets, fl is och torv, men även för hästgödselbränsle. Bränslemodulen är mycket lätt att underhålla och rengöra vilket underlättar trivseln kring modulen i sig. Bränslematning SWEBO S.M.S levereras med en stark och pålitlig bränslematning med matar-skruv och kuggväxelmotor i industriformat. Induktiva givare säkerställer matning av bränsle för optimal mängd. Presseningstak Presseningstaket är ett stabilt och lättmanövrerat tak som fästs med gummistroppar på den ena sidan och sitter fast i en vajerbindning på den andra. Går att få i ett heltäckande hydraulstyrt tak också.. Kuggväxelmotor Bränsleslussens kuggväxelmotor dimentioneras efter kunds behov, dock lägst industristandard. Takvev (Presseningstak) Med ett enkelt handgrepp rullar man snabbt av presseningstaket med hjälp av den stadiga presseningsveven. Ledad anslutning Mellan bränslematningen och bränsleslussen bidrar till fl exibiliteten som är ett av SWEBO S.M.S riktmärken. Bränslesluss Med en matarskruv av industriformat säkerställs en pålitlig bränsletransport från förådet
23 OANADE MÖJLIGHETER! I och med att SWEBO S.M.S är så fl exibel, både i sin design som i sin kapacitet att förändra sig, är ingen situation för extrem. Den ledbara slussen mellan bränsleskruvarna ger ett antal olika alternativ på fl ödesvinklar för bränslet, man kan även använda bränslematningen som den primära bränsletillförseln och helt utesluta slussystemet om man vill. Det är Er situation som bestämmer hur Er SWEBO S.M.S kommer att se ut. Eftersom SWEBO S.M.S går att seriellkopplaupptill tre förråd öppnas genast möjlighet för bränslelagring för riktigt stora energiförbrukare. AB Swebo Flis & Energi levererar även: Arimax Fastbränslepannor & Fastighetspannor Arimax Energibrännare & Förrådssystem Swebo Energibrännare Swebo Bioterm Swebo S.M.S storförråd Swebo Elpannor Swebo Pelletspannor Swebo Pelletsbrännare Swebo Pelletskaminer samt: Swebo Golvvärmesystem Ackumulatortankar, kulvert, skorstenar, laddpaket, solvärmesystem, flishuggar m.m. Bullerleden 7, BODEN Tel: Fax: swebo@swebo.com -
SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.
SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar
Läs merUPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI
UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI EXTREM EKONOMISK BESPARING! Hästar kostar pengar, det är ett faktum! Foder, veterinärer, träningar och inte minst lokaler för stall och ridhus
Läs merUPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI
UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI EXTREM EKONOMISK BESPARING! Hästar kostar pengar, det är ett faktum! Foder, veterinärer, träningar och inte minst lokaler för stall och ridhus
Läs merSWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.
SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. Ett komplett SWEBO BioTherm-system. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus
Läs merSlutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Läs mer70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB
b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan
Läs merAriterm Flisfakta 2007
Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är
Läs merUNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Läs merVad är en pelletskamin?
Vad är en pelletskamin? Enkelt uttryckt kan man säga att en pelletskamin är en maskin där man stoppar in pellets och ut kommer det värme till halva elpriset. Man ställer bara in önskad temperatur, sedan
Läs merVÄRMEPANNOR HPK-RA. 12,5-150kW PELLETS
VÄRMEPANNOR HPK-RA 1,5-150kW PELLETS Pelletspanna HPK-RA 1,5-160 Över 90% effektivitet! Denna högprestandapanna är tillverkad som en spänningsfri svetsad konstruktion. De värmeisolerade dörrarna i fronten
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs merOptimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Läs merPellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se
Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket
Läs mertema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING
nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI
Läs merEffektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.
2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merTOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!
TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merVÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR
VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar dagens och framtidens bioenergilösningar. Genom
Läs merGaselle Combi ved/pelletspanna
Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För
Läs merGILLES VÄRMEPANNOR. - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor.
GILLES VÄRMEPANNOR - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor. HPK-RA 12,5-160 - Högpresterande pelletspanna. Pannan tillverkas enligt de högsta kvalitetskraven. All svetsning sker så att inga spänningar
Läs merMobil Pelletsvärme Janfire System JET
(1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs merden kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw
tema: BIOENERGI FÖR FASTIGHET OCH INDUSTRI Extra exemplar av "Fastighetsvärme" beställer du på: bioenergitidningen.se Bioenergi för FASTIGHET och industri den kompletta översikten av företag som levererar
Läs merOsby PB2 350 till 3000 kw
Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merRapport Energideklarering
-. I ' Sida 1 av 7 Rapport Energideklarering Namn:!Adress: lpostnr: Ort: Datum: Brr Malmöhus 52 Östra Stations gatan 19 21236 Malmö 2010-03-25 Thommie HahmolTorgn Pettersson Sida 2 av 7 Nu är er energideklaration
Läs merLIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.
BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,
Läs merFastighetsvärme. med pellets som energikälla
Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt
Läs merStoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader
Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande
Läs merBiobränslepanna 130-2000kW
Februari 2014 Biobränslepanna 130-2000kW Rörlig roster Automatisk askutmatning Träflis eller liknande bränsle Keramisk brännkammare Sotblåsning Steglös effektreglering PLC med webserver D Alessandro CSA
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Läs merVälja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida
Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida energipriserna kommer att bli. Om du har en panna som
Läs merKommentar till prisexempel
Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs merSWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.
SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar
Läs merFJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
Läs merAckumulatortankar. Får värmen att räcka längre
Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merFör en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige
För en renare värld Fortum HorsePower Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige 2017-01-31 Fortum i korthet VÅRT MÅL Vara en förbild inom energiteknik och applikationsutveckling VISION För
Läs merPROJEKT. Panncentraler
PROJEKT Panncentraler 2011 2011-11-16 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Inledning Panncentraler
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merEkonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merSMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merPRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN
Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader
Läs merBioterias ventilationssystem
Bioterias ventilationssystem Bli av med fettet. Återvinn värmen. Vanliga ventilationssystem skapar många problem. Nu kan du lösa allt från grunden. Fett i vanliga ventilationssystem skapar många problem.
Läs merResursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Läs merINDUSTRIPANNOR HPKI-K kW. Undermatad förbränning
INDUSTRIPANNOR Undermatad förbränning HPKI-K 20-2000kW Industripanna HPKI-K 20-50 Undermatad förbränning 9 HPKI-K 20-50 Typ Effekt (kw) L B H Flöde/Retur (liter) Vikt eldstad (ton) Vatten (liter) Flödeskoefficient
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merPellets ger dig tid och pengar över
Pelletspannor Gör nåt mer för pengarna... HÖG OLJA K O ST N AD PELLETS VED LÅG LITEN ARBETSINSATS STOR I jämförelse med vedeldad panna och oljepanna så är pellets ett mellanalternativ som både ger pengar
Läs merDragluckans betydelse i skorstenssystemet
Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen
Läs merPressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.
Pressmapp Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.com Peter Norrbin Tel. +46 (70) 203 85 50 peter.norrbin@telia.com
Läs merVälkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är
Läs merVedpärmen. B12. Dimensionering
Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar
Läs merUppvärmning och nedkylning med avloppsvatten
WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och
Läs merOptimering av olika avfallsanläggningar
Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd
Läs mer1. Identifikation Baxi Bonus Light
2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var
Läs merUNICONFORT EOS. - Powered by Swebo.
UNICONFORT EOS - Powered by Swebo. biomass energy evolution biomass energy evolution biomass energy evolution bättre prestanda Vi uppfyller alla dina behov. Vårt forsknings och utvecklingscenter kan utforma
Läs merBiogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat
Läs merHästgödsel en resurs!
HÄSTGÖDSEL I KRETSLOPP SJUHÄRAD Hästgödsel en resurs! INFORMATION TILL STALLÄGARE OCH LANTBRUKARE Sprid hästgödsel på åkrarna. Det tjänar alla på! Du kan bidra till ökat kretslopp i Sjuhärad genom att
Läs merBioterias ventilationssystem
Bioterias ventilationssystem Bli av med fettet. Återvinn värmen. Vanliga ventilationssystem skapar många problem. Nu kan du lösa allt från grunden. Fett i vanliga ventilationssystem skapar många problem.
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merEldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merFastighetsägare. i en klass för sig själva!
Fastighetsägare i en klass för sig själva! De har valt att värma sina fastigheter med biobränsle, vilket är det överlägset bästa sättet att spara pengar och miljö! Välkommen att välja en lösning som passar
Läs merEnligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.
Lidköping den 19 juni 23 BioNordic Söräng 713 821 93 BOLLNÄS Test av Viking 999 pelletsbrännare Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt
Läs merMade in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme
Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merFöreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn
Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis
Läs merProjektarbete MTM456 Energiteknik
Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår
Läs merInger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB
Inger Christensen Inger Christensen Grön kompetens AB Energi för att få en bra produktion Temperatur utvecklingshastighet, färg och form Ljus- avgörande för tillväxt CO2 bättre utnyttjande av ljus och
Läs merHANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER
HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och
Läs merMegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa, Finland Tel. +358 6 487 4700 Fax +358 6 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@megakone.
MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa, Finland Tel. +358 6 487 4700 Fax +358 6 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@megakone.fi VÄRMECENTRALER Lantbruksföretagarens val! Större produktionsutrymmen
Läs merFjärrvärme och Fjärrkyla
Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:
Läs merMinska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling
Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus
Läs merFÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merGilles 12,5-160kW. Pelletspanna
Pellets Flis Pelletspanna Gilles,-60kW Gilles har väl beprövade produkter med hög kvalité till ett konkurrenskraftigt pris. Anläggningarna har stor driftsäkerhet tack vare Gilles smarta självkorrigerande
Läs merTekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Läs merBättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem
Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få
Läs merVedvärme när den är som effektivast
Vedvärme när den är som effektivast 2 www.kakelugnspannan.se Kakelugn, öppenspis, vedpanna och ackumulatortank, allt i ett skal Kakelugnspannan är en kombination av de bästa egenskaperna från kakelugnen
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merOrganiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner
Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merSkogsvallen idrottsanläggning
Schneider Electric, Hägersten 2009-11-20 A 1 (5) Skogsvallen idrottsanläggning Uppdrag Nässjökommun och Karlsson Wachenfeldt arkitekter har gett Schneider Electric i uppdrag att Skogsvallens energiförbrukning
Läs merSolel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik
Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merBättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem
Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få
Läs mer