T i d s k r i f t f ö r S k o g s a k a d e m i k e r n a Årgång 21

Transkript

1 2 07 T i d s k r i f t f ö r S k o g s a k a d e m i k e r n a Årgång 21 Katarina Eckerberg jägmästare och statsvetare > Delförbundets medlemsmöte och styrelse > Kraftsamling för familjeskogsbruk > Ny akademikerförening på SCA Skog

2 Annons Föreningen Skogens höstexkursion se

3 Redaktörens ruta sidan fem sidan åtta sidan tio Innehåll 2 07 Ledaren Verkligheten ur studentperspektiv 4 Rapport från delförbundet Skogsakademikernas medlemsmöte 5 6 Rapport från Jägmästarnas förening 6 Guldkvist och Bernadottepris 6 Delförbundets förtroendevalda 7 Katarina Eckerberg jägmästare, statsvetare och miljöforskare 8 9 Akademikerförening bildad på SCA Skog 10 Gender & Forestry 2006 dokumenterad 10 Skogspolitiken synad på konferens 10 Välkomna nya medlemmar! 11 Internationell certifieringskurs 11 Notiser 11 Kraftsamling Skog satsar på familjejordbruket 12 Vi och vi Den som minns de forna högtidliga stunderna i Stockholms konserthus fick återuppleva minst lika stor högtid på Skogsnäringsveckan i april. Det tycktes som att det nu finns ett behov av att träffas och diskutera skogsfrågorna. Och att ha trevligt tillsammans. Detta nummer av Skogsakademikern speglar både traditioner och spännande nytt. Katarina Eckerberg berättar om miljöforskning för framtiden. Och LRF och skogsägarföreningarna kraftsamlar för familjeskogsbruket. Se också Naturvetaren..., så står det under flera artiklar i denna tidning. Mitt arbete med Skogsakademikern går parallellt med att medverka i Naturvetaren. En del material överlappar, annat kompletterar. Att gå i fusion är en process där man går från vi och dom till vi och vi. Tidningsarbetet är en del i en sådan process. Det är spännande och lärorikt. Många fusioner har skett i skogsbranschen. Vi har skrivit om dem ibland men som med allt annat, den verkliga förståelsen ges bäst av egna upplevelser. Nu står vi inför ny spännande tid då Agrifack flyttar in i Naturvetareförbundets lokaler i augusti för ett nära samarbete. Och innan dess hela sommaren ligger och väntar. Potatisblasten sticker upp i Roslagen, de första rädisorna är skördade. Som vanligt, ett stort tack till er som medverkat i tidningen. Och en trevlig sommar tillönskas alla läsare. Kerstin Diamant Foto: Jannis Politidis REDAKTÖR Kerstin Diamant tel , kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, ANSVARIG UTGIVARE Åke Barklund FÖRBUNDSKANSLI Box 760, Nacka tel (vx), fax , ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen Skogforsk, Björn Lyngfelt SCA Forest Products, Lotta Möller SLU, Hasse Bengtsson Skogsstyrelsen ANNONSer Jeanette Duvert, tel jeanette.duvert@naturvetareforbundet.se Annonspriser 2007: Baksidan (helsida) :- Omslag II och III 8.700:-, 1/1-sida 7.500:-, 1/2-sida 4.500:-, 1/4-sida 2.700:-, 1/8-sida 1.800:- PRENUMERATION Skogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på PlusGiro , Naturvetareförbundet, och ange ditt namn, din adress samt prenumeration på Skogsakademikern. För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN X Tryckeri Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Katarina Eckerberg, jägmästare och statsvetare, vicedirektör på Stockholm Environment Institute, SEI, utanför gamla Skogshögskolan vid Brunnsviken i Stockholm, nära SEIs lokaler. Se artikel sidan 8 9. Foto: Kerstin Diamant

4 Ledaren Verkligheten ur studentperspektiv Foto:Kerstin Diamant Pär Hansson har varit studentrepresentant i delförbundets styrelse åren Pär läser sedan hösten 2004 på jägmästarprogrammet och kommer under ett år framöver studera vid Cornell University utanför New York. Jag skulle vilja hälsa alla välkomna och samtidigt gratulera till ert val av utbildning, där ni alla kommer att få jobb efter examen. Det är nu snart tre år sedan jag satt på Skogis och lyssnade till dekanus Jan-Erik Hällgrens öppningstal till oss knappa 90 studenter. Min första tanke när jag hörde dessa ord var: Det där är ett utspel som aldrig kan stämma. Hur ska han kunna garantera alla arbete? Stor efterfrågan på skogsutbildade Till Umeå åkte jag utan någon direkt målbild av vad det innebar att läsa till jägmästare. Jag tänkte dock, att en av Sveriges längsta utbildningar och den mest omfattande inom skogssektorn borde leda till något spännande. Då jag växt upp i Smålands granskogar blev det ett lätt val att flytta hundra mil för detta ändamål. Nu drygt halvvägs till examen börjar mina framtidsutsikter klarna och jag har fått perspektiv på förvärvad kunskap. Då jag gör en snabb analys av nuvarande möjligheter att finna ett jobb är det ingen tvekan om att dekanus hade rätt. Det råder högkonjunktur i skogsbranschen. Sällan eller aldrig har efterfrågan på skoglig kompetens varit så stor. Generationsväxling och stor konkurrens om skogens resurser kan vara två förklaringar. Samverkan med näringen Utformningen av ett yrkesprogram syftar till att väl motsvara det näringen, i detta fall skogsnäringen, förväntar sig och önskar. Detta har visat sig i en rapport från Svenskt Näringsliv, där SLU hamnar på fjärde plats i listan över lärosäten som samverkar med näringslivet. I rapporten dras slutsatsen att chansen till ett fast jobb ökar med samverkansgraden. Även högskoleverket drar en liknande slutsats. Sällan eller aldrig har efterfrågan på skoglig kompetens varit så stor. Samverkan är både positiv och negativ. Vi är en liten yrkesgrupp med bred kunskap, gamla traditioner och stark sammanhållning. Därmed är och blir vi stöpta i samma form. Det finns inga alternativa skogsutbildningar i Sverige och anledningen för nytänkande avtar. Jag anser att det viktigaste en högre utbildning ska resultera i är att utveckla ett självständigt kritiskt tänkande. Den nyligen slutförda skogsutredningen har lite större fokus på produktion än miljöfrågor, vilket med all säkerhet mottas tacksamt av industrin. Men utbildningssystemet lämnas dock utan åtgärd eller analys, vilket är beklämmande. Om vi nu ska öka tillväxten i skogen med 30 procent borde kanske jägmästarprogrammets omloppstid förkortas med motsvarande andel eller åtminstone kvaliteten öka lika mycket. Många små ägare inom privatskogsbruket Skogen i Sverige är en viktig samhällsresurs och det märks i hela utbildningens struktur och tankesätt. Det perspektiv som vi ges är i princip enbart utifrån storskogsbrukets tankesätt och önskemål. Inget fel med det, då vi är beroende av en industri att förädla vår resurs. Men det gäller också att tänka på att hälften av vår skog är privatägd och fördelad på ägare. Av dessa bor en tredjedel på annan ort och det innebär en större komplexitet. Många ägare behöver säkert ekonomisk avkastning, men lika många kanske ser skogsägandet mer som friluftsliv och rekreation. Det behöver inte vara så att den private ägarens mål sammanfaller med skogsindustrins intressen. Att påstå att ökad gallring är detsamma som lyckad skogsskötsel kan vara att se för mycket ur skogsindustriernas synvinkel. Det gäller att vara medveten om detta, när jägmästaren står i färd att köpa virke av skogsägaren. Inte lärt av historien Jag har själv upplevt hur gallrade granbestånd blåst ner på min mark genom de senaste stormarna och dessvärre ser jag hur vi faller i samma tankespår med granbestånd som utgångspunkt vid återbeskogningen. Detta trots slutsatserna från utredningen av stormen Gudrun bekräftade det som en doktorsavhandling angående skötselsätt mot vindskador fastslog redan efter stormen Tillåt mig därför citera 1700-talsfilosofen Friedrich Hegel: Historien lär oss att vi inget har lärt av historien. Må jag ha fel! Pär HanssoN 4

5 Delförbundet Skogsakademikernas medlemsmöte 2007 Fusionen gav breddad service Den 24 april hölls medlemsmöte för delförbundet Skogsakademikerna. Delförbundets ordförande Åke Barklund hälsade välkomna. Han blickade tillbaka på de dryga två åren sedan fusionen med Naturvetareförbundet. Då var vi två tusen och nu är vi del i ett tio gånger större förbund. Vårt inflytande är gott, bland annat genom vice ordförandeposten i Naturvetareförbundet och att vår förre ordförande Erik Petré ingår i förbundets valberedning. Åke Barklund pekade på ett stärkt fackligt arbete och helt andra muskler i att påverka naturvetenskapens ställning i samhället. Att Agrifack flyttar in till Naturvetareförbundet i augusti för kanslisamverkan och eventuellt framtida samgående är mycket positivt. Delförbundets roll är att driva de skogliga frågorna och kamratfrågorna som tidigare. Vi verkar inom SLU, där vi sitter i grundutbildningsnämnden. Och vi sköter våra fonder von Porat och Kamratfonden, sade Åke Barklund. Naturvetareförbundets karriärservice Helena Nicklasson, biträdande förbundsdirektör för Naturvetareförbundet, redogjorde för förbundets karriärservice: kurser för studenter och doktorander i hur man skriver cv och söker jobb, möjlighet till cv-granskning för alla medlemmar som så önskar och karriärdagar med seminarier och enskild rådgivning. Karriärdagarna har varit överbokade. Det senaste är Naturvetarförmedlingen, som startar i juni. Vi vill både utveckla medlemmarnas kompetens och visa arbetsgivare att de bör anställa naturvetare, sade Helena Nicklasson. Peter Staland berättade om servicen för chefer, med utvecklingsdagar och kurser, och för egenföretagare. Medlemsmöte Så vidtog det ordinarie medlemsmötet med Anders Brus som ordförande. Den gångna verksamheten diskuterades och Åke Barklund berättade om kontakter med medlemmar som är Foto Kerstin Diamant...driva de skogliga frågorna och kamratfrågorna... nöjda med förstärkt medlemsservice. Åke Barklund framhöll vikten av fortsatt arbete med de skogliga frågorna, tidningen och framför allt matrikeln, som nästa gång utkommer som ett dubbelnummer Verksamhetsberättelser för delförbundet för 2005 och 2006 samt för fonderna 2005 godkändes. En ny styrelse valdes för två år, liksom styrelse för stiftelsen Kamratfonden, valberedning och revisorer för delförbundet (se s. 7). När det gäller stiftelserna von Porat och Kamratfonden har deras styrelser beslutat om att avkastningen från föregående år ska utgöra utdelningen, alltså delas avkastningen för 2006 ut På styrelsens förslag utsågs James Tersmeden till hedersmedlem i delförbundet för sitt arbete som förbundsdirektör i förbundet och i delförbundet Skogsakademikerna i totalt mer än 25 år. Höjd pensionärsavgift Höjda avgifter för pensionärer var en fråga som hade väckts till diskussion. Naturvetareförbundets kongress i november 2006 beslöt att öka avgifterna för pensionärer. Den tidigare mycket låga pensionärsavgiften, 15 kronor i månaden, höjdes inte 2003 då månadsavgiften för de yrkesverksamma ökade från 165 till 200 kronor. Nu är månadsavgiften för yrkesverksamma 210 kronor och för pensionärer 40 kronor. Åke Barklund påminde om att Skogsakademikerna hade en högre avgift än Naturvetareförbun- Delförbundets ordförande Åke Barklund hälsade välkomna till medlemsmötet > 5

6 > det, 224 kronor per år, som alltså sänktes 2006 till 180 kronor. För 480 kronor om året får pensionärer Naturvetaren, Skogsakademikern, matrikeln och tillgång till Naturvetareförbundets övriga information, seminarieverksamhet, rådgivning, gruppförsäkringar (bland annat en särskild seniorförsäkring), rabatterade tidningsprenumerationer och medlemskap i professionsorganisationer, kontaktnät etc. Likaså är medlemmarna välkomna att kontakta medlemsregistret för att få aktuell adress till en kollega mellan matrikelns utgivningar. Pensionärsavgiften uppgår till 19 procent av avgiften för yrkesverksamma, sade Åke Barklund. Slutligen riktade mötet ett stort tack till Anna Möller och Rolf Lindström, för deras långvariga styrelsearbete. Båda har suttit i Skogsakademikernas styrelse sedan 1998, och hade nu avböjt omval. Mötet riktade också ett varmt tack till Per Olsson, valberedningens sammankallande under perioden Skogsveckan åter KERSTIN DIAMANT Skogsnäringsveckan i slutet av april hölls för andra året i rad. Den bjöd temaseminarier, föredrag och debatter och högtidlig invigning i en fullsatt aula på Norra Latin i Stockholm. Skogsindustrierna är huvudarrangör. Många skogliga organisationer höll sina årsmöten i anslutning till veckan. Nästa år planeras en nya vecka vid samma tid. Efter ett upphåll på tio år är skogsveckan tillbaka. Kerstin Diamant Läs mer på och i Naturvetaren 5/2007 Jägmästarnas förening firade med regn, föredrag och fest Övervakade av Carl von Linné sjunger Pär Johansson (t. v.) och Mats Sandgren västvisa på Jägmästarnas förenings fest den 21 april i Läkaresällskapets lokaler. Dagen innehöll också årsmöte, musikal och föredrag och hölls i anslutning till Skogsnäringsveckan Den 21 april var det åter dags för vårens traditionsenliga årsmöte och teaterpaket inom Jägmästarnas förening. I år fick deltagarna både på en fantastisk och blöt föreställning av Singin in the rain och en föreläsning av Johan Hansen, Itturkoncernen. Kvällens västfest drog rekordmånga fest- och danssugna jägmästare från 1950-talets årskurser fram till dagens studenter. Nästa gång slår vi nytt rekord! Martina Garpenkrans Läs mer Foto Martina Garpenkrans Foto: Jonas Berggren, Kosmodrom media Vid Skogsnäringsveckans invigning, ett samarrangemang mellan Skogsindustrierna och Föreningen Skogen, belönades tre jägmästare. Helene Reiter tilldelades Föreningen Skogens Guldkvist för mångårigt arbete med att etablera kvinnliga nätverk i skogsbruket. Samma utmärkelse fick professor Göran Ståhl, SLU, för sitt arbete med Riksskogstaxeringen och utvecklandet av en vetenskapligt robust miljöanalys av skogarna och miljöförändringarna. Jan Sandström, LRF Skogsägarna, tilldelades Greve Carl Bernadottes skogspris 2007 med motiveringen att han en viktig opinionsbildare både inom skogsnäringen och gentemot omvärlden. En Guldkvist tilldelades också redaktör Bo Lindewall, välkänd profil sedan många år för tidningen Skogens läsare. Läs mer på och i Naturvetaren 5/2007, Aktuella naturvetare. 6

7 Delförbundet års styrelse för Skogsakademikerna Denna styrelse valdes av medlemsmötet 24 april för perioden att leda delförbundet och tillika utgöra styrelse för Kamratfonden. Ordförande Åke Barklund jm 70, har sedan delförbundets bildande 2005 varit dess ordförande. Åke är akademisekreterare och vd för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. Åke Barklund är också vice ordförande för Naturvetareförbundet. Övriga styrelseledamöter omval Anna Brockmark sv 01, är områdesinspektor på Södra Region Väst med kontoret i Vårgårda. Björn Hånell jm 74, är professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå. Fredrik Maller st 97, är rådgivare för handels- och standardiseringsfrågor samt teknisk projektledare på Skogsindustrierna i Stockholm. Nilla Thomson jm 85, är krishanterings- och beredskapssakkunnig vid Enheten för beredskap och analys i Statsrådsberedningen. Övriga styrelseledamöter nyval Karin Hofstedt är skogsvetare årskurs -00. Hon har studerat med inriktning på skogshushållning. Karin är ställföreträdande distriktschef på Skogsstyrelsen, Sjuhärads distrikt. Hon har även områdesansvar för Borås stad och arbetet den senaste Karin Hofstedt tiden har handlat mycket om att samordna Skogsstyrelsens lokala information kring barkborrarna, bland annat genom informationsaktiviteter och kurser för skogsägare. Karin har arbetat inom Skogsstyrelsen sedan Uppdraget i delförbundets styrelse är Karins första fackliga uppdrag. Det känns spännande och intressant, säger hon. Daniel Johansson är skoglig magister och har studerat med inriktning på skogsteknik i Umeå. Daniel blev klar 2004 och har arbetat snart tre år på Holmen Skog. Sedan december 2006 är han verksamhetsutvecklare på skogstekniska avdelningen i Örnsköldsvik med inriktning på skogsbränsle. Dessförinnan var han produktionsledare i Robertsfors. Den nuvarande tjänsten innebär många kontakter både inom och utanför företaget. Det som upptar min tid Daniel Johansson mest just nu är ett nystartat stubbupptagningsprojekt i Norrköping som jag leder. Jag ingår även i Skogforsks nystartade samverkansgrupp för skogsbränsle, som är en storsatsning från skogsbruket och energisektorns sida. Daniel har ett fackligt uppdrag som vice ordförande inom akademikerföreningen på Holmen Skog. Det ska bli spännande att sitta i styrelsen för delförbundet Skogsakademikerna. Jag har inget personalansvar nu men hoppas att lära mig lite personalfrågor i det fackliga arbetet. Studentrepresentanter Studenternas representanter adjungeras av styrelsen och presenteras senare. Se också aktuell information på under Skogsakademikerna. Valberedning Magnus Norrby jm 89 Forwood Global AB, är valberedningens sammankallande. Övriga ledamöter i valberedningen är Mattias Gustafsson sm 95 Holmen Skog, (omval), Kajsa Nilsson sv 01 Södra (nyval), Ivar Palo jm 83 SLU (omval) och Karin Öhman jm 99 Skogsstyrelsen (omval). Förtroendemannarevisorer Ordinarie John Arlinger jm 92, Skogforsk (omval) Suppleant Per Nilsson jm 89, SLU (nyval) (Förkortningar: jm=jägmästare, sm= skogsmästare, st=skogstekniker, sv=skogsvetare) De omvalda styrelseledamöterna och studentrepresentaterna för föregående period presenterades mer utförligt i Skogsakademikern nr Den kan beställas från kansliet. 7

8 Katarina Eckerberg, jägmästare och statsvetare: Också naturvetare behöver samhällskunskap Katarina Eckerbergs karriär startade i naturvetenskapen. Hennes önskan att veta mer om hur man påverkar och styr mot en bättre miljö förde henne in på statskunskapen. Katarina Eckerberg är sedan augusti 2006 vicedirektör på SEI, Stockholm Environment Institute. SEI är internationellt förgrenat och Katarinas arbete innebär många internationella kontakter. Men främst fungerar hon som chef för de runt 50 anställda i Stockholm av institutets totalt 130 runtom i världen. Jag har det övergripande forskningsansvaret. En stor del av mitt jobb är att vara personalchef men så klart kan jag delegera mycket, säger hon. Nybildat tvärvetenskapligt centrum SEI flyttade hösten 2006 till lokaler vid Stockholms universitet nära gamla Skogshögskolan. Att leda flytten blev en av Katarinas första arbetsuppgifter. Flytten berodde på det nybildade Stockholm Resilience Centre, som ska forska om hur sociala och ekologiska system kan styras för att förmå att klara av förändring och vidareutvecklas. OM > Katarina Eckerberg Utbildning och arbete >Jägmästarutbildning, SLU 1980, lic. SLU, doktorsexamen i statskunskap Umeå universitet 1987, FAO , professor i statskunskap Umeå universitet, vicedirektör SEI sedan augusti 2006 på 80 procent. (Katarinas CV omfattar sju A4-sidor, se Bostad,familj, fritid > Bosatt i Gröndal, Stockholm och i Umeå. Två vuxna barn, ett bonusbarn och ett bonusbarnbarn genom maken. Skogspromenader och fjällturer står på önskelistan på fritiden. Stolt över > Att jobba med frågor som handlar om mänsklighetens utmaningar och överlevnad i en alltmer komplicerad värld. Det är en spännande verksamhet och ett enormt arbete med ett hundratal personer inblandade, säger Katarina. Hon betonar samarbetet mellan SEI, Stockholms universitet och Beijerinstitutet. Truckförare, sedan jägmästare En jägmästare som är professor i statskunskap hur ser den karriärvägen ut? Katarina var en intresserad och duktig elev på naturvetenskaplig linje. Efter gymnasiet var hon studietrött. Det blev tre år som truckförare på Domnarvets järnverk i hennes dåvarande hemstad Borlänge. Jag körde olika legeringar till smältverket. Idag fattar jag inte att jag vågade. Katarina var också fackligt aktiv i Metall. Jag lärde mig jättemycket under de där åren. Studieintresset kom tillbaka, en god vän tipsade om jägmästarutbildningen. Efter året i Garpenberg 1976 gjorde hon ett uppehåll och läste kursen Miljövård vid Stockholms universitet. Jag var lite tveksam för jag kände att jag inte ville bli sågverkschef, säger hon. Inspirerad av miljövårdskursen fick Katarina uppdraget att göra en skötselplan för Österplana vall på Kinnekulle. Den blev också hennes examensarbete på Skogis, som hon ovanligt nog alltså avverkade tidigt i studierna. Länsstyrelsen i Mariestad gav mig uppdraget just för att jag studerade till jägmästare. Hon hoppade på jägmästarutbildningen igen i Stockholm och var med i flytten till Umeå. Det var betydligt mer forskning i Umeå, vilket passade mig. Naturvårdsverket och doktorandstudier 1980 var Katarina färdig jägmästare. Hon fick ett vikariat på Naturvårdsverket och hamnade i verkets skogsgrupp. Det ledde vidare till en forskningsansökan kring skogsbrukets genomförande av naturvårdshänsyn. Hon fick pengarna, blev doktorand i skogsekonomi och avlade en lic-examen. Under den här tiden fick hon också sina två barn. Katarinas doktorandstudier gled över till statskunskapen genom hennes kontakt med Gunnel 8

9 Gustafsson, då docent i statsvetenskap i Umeå, som blev hennes handledare. En del av jägmästarutbildningen gränsade mot samhällskunskap och resten läste jag in. Katarinas doktorsavhandling, Environmental Protection in Swedish Forestry A Study of the Implementation Process, blev klar Direkt därefter bar det väg till Rom och arbete hos FAO. Jag arbetade med byskogsbruk och metodutveckling kring deltagande i naturresursförvaltning, och även med att planera projekt runt om i världen. Bra på tvärvetenskap 1990 blev Katarina forskare och lärare i statskunskap i Umeå och sedan gick det vidare ända till professor tio år senare. Jag fick många spännande akademiska uppdrag tack vare bredden i min utbildning, mina yrkeserfarenheter och inte minst mina språkkunskaper. På statskunskapen hade Katarina Eckerberg många samarbeten och fick kontakt med SEI i sin forskning kring styrmedel för att minska urlakningen i Östersjön. Hon ledde i mitten av 1990-talet ett projekt med sju länder inblandade, där SEIs Tallinnkontor deltog. Också med SEIs huvudkontor i Stockholm samarbetade hon på senare år i ett forskningsprojekt om miljöintegrering i sektorernas arbete, främst jordbruk och energi. Tvärvetenskap är svårt, men det är väl just tvärvetenskap som jag är känd för att klara av, och det som fick dem att hämta mig till det här jobbet. Och nu trivs Katarina Eckerberg bra i Stockholm. Hon bor i närförorten Gröndal, tack vare att hon ställde sig en kooperativ bostadskö redan när hon arbetade på Naturvårdsverket på 1980-talet. Katarina har kvar sin professur i statskunskap vid Umeå universitet på 20 procent. Ja, jag har en fot kvar där. Jag vill inte mista...hoppa på det som du tycker är intressant... min professorstitel, men framför allt vill jag leda mina fyra doktorander till disputation. Kurs för chefer Katarina har deltagit i Naturvetareförbundets utvecklingsdagar för kvinnliga chefer under våren. Det var spännande och lärorikt och särskilt att vi var bara kvinnliga chefer. Sedan fanns i gruppen flera jägmästare som jag känner sedan tidigare. Det var stimulerande att träffa både dem och de övriga. Följ ditt intresse och läs språk Kombinationen naturvetenskap och samhällsvetenskap kom med Katarinas intresse inte bara för hur naturen och miljön fungerar utan också hur man kan påverka miljöpolitiken. Instrumenten politiken kan jag studera i statskunskapen. Med en så intressant karriär vilka är Katarinas råd till studenter och nya på arbetsmarknaden? Ett är att gå efter hjärtat, alltså hoppa på det som du tycker är intressant, antingen det dyker upp eller du letar upp det, säger Katarina. Det andra är att läsa språk. Jag behärskar engelska, franska, ryska och lite italienska. Främst ryska och även franska har varit till extra nytta. Engelska är så klart en nödvändighet i akademiskt arbete. Till sist slår Katarina Eckerberg ett slag för att även naturvetare ska studera samhällsvetenskap. Många naturvetare ska jobba med samhällsfrågor, planering, tillsyn etc. och det är bra att veta hur beslutsprocesser och genomförande fungerar när man föreslår olika tekniska lösningar. Kerstin Diamant OM > Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre Stockholm Environment Institute, SEI, är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som grundades 1989 på initiativ av den svenska regeringen. SEI går tillbaka till FNs banbrytande miljökonferens i Stockholm SEI har forskningscentra i Sverige, Estland, Storbritannien, Thailand och USA, och forskar om miljö och utveckling på lokal, regional och global politisk nivå mot de mål som uttrycks i Agenda 21 och i konventioner om klimatförändring, skydd av ozonlagret och biologisk mångfald. Bakom Stockholm Resilience Centre står Stockholms universitet, Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi (BI) vid Kungliga Vetenskapsakademin och Stockholm Environment Institute (SEI). Centret ska fokusera på social-ekologisk resiliens, det vill säga förmågan att klara av förändring och vidareutvecklas. Inriktningen ligger på de sociala och ekologiska systemens beroende av varandra på lokal och global nivå. Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning är medfinansiär. Mer information: SEI och Stockholm Resilience Centre delar lokaler nära gamla Skogis. 9

10 Akademikerförening bildad på SCA Skog Foto: Per-Anders Sjöquist Den 25 april bildades en akademikerförening vid SCA Skog. En stor andel av de runt 55 akademikerna i företaget är naturvetare och skogs-akademiker men även medlemmar i andra Sacoförbund finns och alla är välkomna i föreningen. Deltagarna i mötet som bildade akademikerföreningen vid SCA Skog. Övre raden fr.v.: Nils Persson, lantmätare, Erik Larsson, Hans Djurberg, föreningens ordförande Magnus Larsson, Magnus Bergman, Mattias Eriksson, samtliga jägmästare. Nedre raden, fr.v.: Peter Näsholm, lantmätare, Bo Renander, Petter Karltun, Anna Lundström, alla tre jägmästare och Daniel Flordal, lantmätare. Nu finns dokumentation från Gender & Forestry Ordförande är Magnus Larsson, som har varit fackligt ombud på SCA Skog i runt tio år och länge önskat sig en akademikerförening. Också företaget har varit varit mycket positivt inställt till bildandet av denna fackliga förening. Det är mycket glädjande att vi nu äntligen kommit till skott. Det har varit ett stort engagemang från många intresserade medlemmar, säger Magnus Larsson. Marknadsmässiga villkor Vi har fått ett större antal yngre medlemmar och kommer att rekrytera fler. Företaget måste hänga med för att attrahera och konkurrera om arbetskraften. Därför vill vi verka för att löner och andra ersättningar, arbetsvillkor, kompetensutveckling etc. är marknadsmässiga och håller måttet. Utfyllnad av föräldrapenning från företaget är en annan fråga som är viktig både för män och kvinnor. Vi vill helst driva frågorna tillsammans med företaget, säger Magnus Larsson. Styrelsen för akademikerföreningen på SCA Skog har fem ordinarie ledamöter och två suppleanter. Kerstin Diamant En intervju med Magnus Larsson om det fackliga arbetet på SCA Skog publicerades i Skogsakademikern 4/2003 och kan beställas. Den svenska modellen för skogsbruk synad Den intressanta dokumentationen från symposiet kan beställas från Gun Lidestav, gun.lidestav@srh.slu.se, tel Nu finns en gedigen dokumentation från det internationella seminariet Gender and Forestry som hölls i Umeå juni Samtliga inlägg och bidrag finns med: allt från hur glastaket fungerar för kvinnliga indiska skogstjänstemän, kvinnors situation i skogsbruket i Ghana, USA, Armenien och Bangladesh till hur kvinnliga mässbesökare bemöts på SkogsNolia, svenskt (Sveaskogs) och norskt jämställdhetsarbete i skogsbruket för att nämna några exempel. Naturvetareförbundets studie Har vi råd med diskriminering? återges. Materialet ger många exempel på att bra saker är på gång för att se till att skogsnäringen inte går miste om kompetens på grund av bristande jämställdhet. Läs mer i Naturvetaren nr 7/2006 och Skogsakademikern nr 3/2006. Kerstin Diamant Den 9 maj hölls Skogsstyrelsens skogspolitiska seminarium på temat Den svenska modellen ett hållbart skogsbruk för framtiden? Kraven på skogen ökar. Produktion, miljöhänsyn och människors tillgång till skog för rekreation ska samsas. Skogen som möjlig energiresurs allt mer intressant. Frågor som: Håller den svenska modellen av skogsbruk för de ökande kraven på skogen? Om inte, vilka är alternativen? debatterades stundtals hetsigt. Förutom minister Eskil Erlandsson medverkade Håkan Wirtén och Göran Enander, Skogsstyrelsen, Carina Håkansson, Stora Enso Skog, Anders Portin, Finnish Forest Industries, Urban Emanuelsson, SLU, Linda Hedlund, LRF Skogsägarna, Erik Normark, Holmen Skog, Håkan Strotz, UrNatur, och Göran Greider, Dalademokraten. Det dryga hundratalet i publiken bidrog till en levande diskussion tillsammans med moderatorn Göran Rosenberg. Läs mer 10

11 Notiser Nästa tidning Nästa nummer av Skogsakademikern beräknas utkomma i mitten av oktober. Material vill vi ha senast 10 september. Platsannonser Ska du anställa en skogsakademiker? Med vår platsannonsservice når du hela eller delar av skogsakademikerkåren per brev. Annonsen läggs också på www. naturvetareforbundet.se. Se webben, Annonsörer, eller kontakta Gunilla Gidlund, , gunilla. gidlund@naturvetareforbundet.se. SACO på SLU Den fackliga webbplatsen har ständigt uppdaterad information om det mesta som rör sig på SLU. Ny skogstidning Nu startar Skogsaktuellt, ny rikstäckande skogstidning som delas ut som en sektion i Jordbruksaktuellt. Den ska främst fokusera på möjligheterna istället för problemen. Skogsaktuellt är en annonsfinansierad posttidning med en upplagan om runt exemplar och utkommer med sex nummer i år. Läs mer Allt om den skogliga arbetsmarknaden Ja, om inte allt så i alla fall mycket får man veta i Naturvetareförbundets Arbetsmarknadsinformation för jägmästare och skogsmästare. Foldern informerar om arbetsmarknad, befattningar, arbetsgivare och innehåller en uppställning med aktuell lönestatistik. Foldern ingår i en serie liknande för olika naturvetenskapliga arbetsområden, och är främst avsedd för information till studenter men är användbar för alla. Beställ från kansliet eller ladda ner från www. naturvetareforbundet.se under rubriken student/yrken. Allt om trä visas upp i Virserum I sommar visas Sveriges största utställning om konsten att skapa och bygga i trä. Med start den 3 juni visas i Virserums konsthall utställningen Trä Programmet rymmer aktiviteter som måleri, snickeri, jakt och lapptäckssömnad på tema Trä. Ämnen som Skogen och den hållbara utvecklingen och Den moderna trästaden tas upp på Smålands trädagar i september. Se vidare Beställ extra matrikel Matrikeln utkom i slutet av december Alla medlemmar i delförbundet Skogsakademikerna får matrikeln hem utan kostnad. För övriga kostar matrikeln 450 kronor. Porto tillkommer. Beställ gärna extra matrikel till jobbet! Beställ från Gunilla Gidlund, tel , e-post gunilla.gidlund@naturvetareforbundet.se, eller via www. naturvetareforbundet.se. Nästa matrikel beräkas utkomma under början av 2008, och blir alltså ett dubbelnummer. Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna från den 1 mars till och med den 23 maj Gert Andersson Marco Boudreau Per-Martin Eriksson Gunnar Jönsson Jon Kippel Lars J Klint Andrew Landström Björn Lehto Aura Lourenco Emma Sandström Hanna Triumf Kristina Wallertz Camellia Yordanova Nirell Ann Österström jägmästare skogsmästare jägmästarstuderande skogsmästarstuderande skogsvetare jägmästare skoglig magister skoglig magister skogsmästarstuderande jägmästarstuderande jägmästarstuderande doktorand skogsskötsel skogsvetare studerande skogshushållning Internationell certifieringkurs 29 kursdeltagare från Sydamerika, Afrika och Asien samlades i maj på Skogsmästarskolan för att lära sig mer om skogscertifiering. Svensk Skogscertifiering (SSC) arrangerade tillsammans med Skogsmästarskolan, Sida finansierade. Deltagarna representerar olika organisationer och är experter inom miljö, skog och förvaltning. De får möta svenska och utländska gästföreläsare och diskutera skogscertifiering och uthålligt skogsbruk. En inblick i det svenska skogsbruket ges genom olika exkursioner och besök hos såväl privata skogsägare som skogsbolagen Bergvik Foto: Cecilia Lundin och Sveaskog men också organisationer som Svenska FSC, Världsnaturfonden och certifieringsföretag. Kursen avslutades 2 juni. Läs mer och Skogsbiolog Börje Drakenberg visar föremål i olika träslag, tillverkade av jägmästare Bengt Andersson (firma Gott Virke), för några av kursdeltagarna. 11

12 Posttidning B Naturvetareförbundet Box 760, Nacka Inloggning: Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: Personnummer (10 siffror) Kraftsamling Skog satsar på familjeskogsbruket Foto: Mellanskog Det svenska familjeskogsbruket kan växa mycket framöver. Skogsägarföreningarna och LRF satsar stort i projektet Kraftsamling Skog. Foto Martina Garpenkrans Martina Garpenkrans är produktionsrådgivare på Mellanskog och arbetar i Kraftsamling Skog tillsammans med Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna, som är projektledare, Maria Boström, Norrskog, Kristin Gustafsson, Södra, och Helena Gålnander, Norra Skogsägarna. De fem fick den 8 mars diplom av skogsminister Eskil Erlandsson som förebilder i skogsbruket. Se Naturvetaren 3/2007. Det svenska familjeskogsbruket har möjligheter. Resultat från Skogforsk visar på en tillväxtpotential i privatskogsbruket på 20 procent de närmaste femtio till hundra åren. För att omsätta detta i praktiken gör skogsägarföreningarna och LRF i ett unikt samarbete en stor nationell satsning genom projektet Kraftsamling Skog. Kunskap och aktiva beslut För att öka tillväxten på den enskilde skogsägarens fastighet krävs inget klonskogsbruk eller några genmodifierade plantor, men det krävs kunskap om god skogsskötsel och aktiva beslut som leder till handling i skogen. Genom Kraftsamling Skog lägger landets fyra skogsägarföreningar stort fokus på att öka lönsamheten för våra privata skogsägare. Tillväxthöjande åtgärder som förädlade plantor, röjning, gödsling och dikesrensning lyfts fram och effekten av dem konkretiseras. Vad blir resultatet om jag låter bli att röja? Vilken effekt har en gödsling på min tallbacke? Det är frågor Helena Gålnander och Marianne Eriksson i Kraftsamling skogs projektgrupp studerar här fångstvirkesfällor för granbarkborre utanför Växjö tillsammans med Staffan Nilsson, Södra Skog. som skogsägarna ska få svar på genom beräkningar av volym- och intäktsskillnader baserade på Skogforsks nyligen framtagna kalkylverktyg. Runt om i landet kommer drygt hundra demonstrationsgårdar ställas i ordning under sommaren och öppna för besökare till hösten. Där ska teorin visas i praktiken i samband med skogsdagar och exkursioner. Studiecirklar, webbaserad utbildning och seminarier finns också med i planeringen. Till hösten kommer även en reviderad version av boken Alla tiders skog, nu med titeln Nya tiders skog. Allt för att få aktivitet i familjeskogsbruket och ta tillvara den potential som finns. Martina Garpenkrans Vi önskar alla en riktigt skön sommar!