Fråga 1: Berätta kort om aktuella strategier och handlingsplaner hos er och vilken/vilka målgrupper ni vill veta mer om.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 1: Berätta kort om aktuella strategier och handlingsplaner hos er och vilken/vilka målgrupper ni vill veta mer om."

Transkript

1 Gruppövning 1 Fråga 1: Berätta kort om aktuella strategier och handlingsplaner hos er och vilken/vilka målgrupper ni vill veta mer om. Träffat politiker och väntar riktlinjer och inriktning från dem. Ingen budget. Har en plan för folkhälsa med en tillhörande handlingsplan. Verksamhetsberättelse skrivs årligen. Finns med folkhälsa i kommunens översiktsplan. Ingen folkhälsostrategi finns idag. Ingen budget. Målgrupp barn och unga (bl a egen försörjning), andt. Folkhälsostrategi finns framtagen, grunden är en folkhälsorapport. Fokus tre områden; goda livsvillkor, målgrupp: de som gör att vi kan minska barnfattigdomen. Tangerar det som blir pga barnfattigdom. Ska ta fram konkreta handlingsplaner. Målgrupper de vill satsa på: Barn och unga Inriktningar: Skolfrånvaro, ANDT, föräldrastöd, barnfattigdom. Fråga 2: Vad är särskilt angeläget att lyfta fram i länsstrategin utifrån det vi har berättat för varandra? Övergripande - vill få stöd på vägen efter dialogerna - intersektionalitet tänk mellan och över gränser - vad ska vara gemensamma strategier och vad ska inte vara gemensamt, ska det vara samma över hela länet eller kan det vara olika. - hänga ihop med de strategier som redan finns så det kompletterar varandra. Man behöver inte gå i det som redan är på gång t ex miljömålen för hälsa. - tänka utanför sitt eget huvud boxen för att få till samverkan - värdet av förebyggande - vill införliva miljötänket här - Aneby delar gärna med sig av sin kartläggningsmall (fiskben). De andra kommunerna tyckte den var bra för att synliggöra arbetet. - mer verkstad. -ang. hälsosamtalen vill man skapa förutsättningar för att nå alla. - Diskussion om hälsosamtalen handlade om att det kostar pengar (100 kr) och arbetstid. Någon hade tagit ledigt många timmar för att kunna genomföra hälsosamtalet. Kan alla det? Hälsosamtalen görs bara kl Tänk om företagen sa att ni får göra detta på arbetstid. Kan hälsosamtalet ingå i högkostnadsskyddet? Vad menar vi med jämlik hälsa tydliggöra för bl a politiker och tjänstemän - Tydliggöra vad det innebär att ha jämlik hälsa, tydlighet i att förklara sambanden, vad händer om vi inget gör. - Förankra inom politiken och ledande tjänstemän.

2 - jämlik hälsa - ojämlik inte samma som att det är olikt Hälsoekonomi - visa den ekonomiska nyttan - hälsoekonomi, kunna visa på värdet av de insatser man gör Framgångsfaktorer lösningsfokuserat goda exempel - sprida goda exempel och forskning (tex olika målgrupper) - goda exempel - ta till vara på de goda exempel som finns redan, lyfta fram det i strategin - Utgå från det positiva, varför lyckas de som lyckas, vilka är framgångsfaktorerna. Mer lösningsfokuserat. Vad gör att 10% lyckats. - Exempel integrationsrådet vilka sitter där, hur många är invandrare, när vi väljer vad vi vill presentera vad lyfter vi fram då här kunde vi t ex lyft fram undergrupperna som innehåller fler personer med utländsk bakgrund Gemensamma färska folkhälsomått - statistik, gemensam sida för detta även arbete - färsk statistik som de vet var den finns - väntar på vad som går att få ut av hälsosamtalen - Några gemensamma folkhälsomått som alla kommuner rapporteras in, hur ligger vi till, välja ut vilken statistik som ska användas, i vilken ände börjar vi. - De önskade alla mer lättillgänglig statistik på hemsidan. Målgrupper - jobba mer med personer i riskzon - Fokus på olika grupper (t ex unga vuxna) - Barn och ungas levnadsvillkor, psykisk ohälsa. - Unga vuxna år alkohol och drogproblem, har inga samhällsaktörer som fångar upp dem. Metoder - kartlägga det som görs idag t ex Aneby fiskben. - samlad information om metodstöd länsövergripande, ev personligt stöd också. Områden - Arbete hur får vi ut folk till egen försörjning, viktig fråga att ta ett krafttag i. Utbildningsnivån, rätt utbildning, matchning företagets personalbehov de som är arbetslösa.

3 Gruppövning 2 Rekommendation 3 Hur samverkar vi på bästa sätt för att barn och unga ska fullgöra grundskolan och gymnasieskolan med godkända betyg? Tidigt upptäcka behov av stöd. SIP vid behov, utgå från familjens och barnets behov Viktigt med ansvarsfördelning vid samverkan och att vi litar på varandra så att barnen inte hamnar mellan stolarna. Föräldrastödet väldigt viktigt! Det viktigaste av allt! Prata med dem! Tjänstemannamöten är förbi, det är bara vid tvister. I alla övriga fall ska föräldrarna vara med. Studiehandledning på modersmål och andra särskilda stöd. Vi måste vara tydliga med vad som erbjuds, t.ex. föräldrastöd. Mer individuella mål. De flesta når upp till målen men det finns många som behöver individuellt anpassade mål. Pedagogerna måste ha rätt förutsättningar för att möta eleven där hen är. Sätta in insatserna tidigare, vi måste våga men det är samtidigt svårt rent etiskt. Bra information under Hälsosamtalen samt skolnärvara/frånvaro. Koppla till hur betygen ser ut. Hur följa upp skolfrånvaro på bästa sätt? Tidiga insatser! Bra verktyg från SKL: Från frånvaro till närvaro (t.ex. konsekvenstrappa) Prata med barnen/ungdomarna! Titta på vad det är för faktorer som får barnen/ungdomarna att gå till skolan, titta på det positiva Ta in perspektivet: Barn som anhöriga Göteborgs stad har jobbat bra med närvarofrågan, bra exempel! Samverkan kommun, landsting och polis utifrån olika riskfaktorer. Nystartat i Habo, inte sett några resultat än. Styrgrupp, lokal samverkansgrupp och tre nätverk (olika åldersgrupper) Hur säkrar vi kompetens om ojämlika villkor bland personal och förtroendevalda? Strukturera en process för kunskapsförmedling. Erbjuda utbildning till berörda politiker. Utan kunskap är det lätt att styrning sker utifrån känslor och media. Utbildning gällande barns villkor för både kommun och landstingsets beslutsfattare kan erbjudas via Barndialogen. Tillgängliggöra det material som finns på ett pedagogiskt lättförståeligt sätt på webben. Gäller bland annat resultat från olika enkätundersökningar lokalt och regionalt uppdelat så skillnader blir lätta att förstå. Optimalt är att elevvårdspersonal regelbundet efter enkätundersökningar får tid på fullmäktige att beskriva resultatet och hjälpa till att tolka på rätt sätt. Tydligt visa de ojämlika villkor som finns.

4 Samverkansdagar med fallbeskrivningar för att öka kunskap. Regelbundna möten med målgruppen som kan förmedla konkreta erfarenheter. Utbilda tjänstemän som i sin tur bereder ärenden till politikerna som tar besluten. Pedagogiskt visa statistik på hur det ser ut. Ta plats i politikersammanhang och presentera flera undersökningar samtidigt t.ex. visa samband mellan hälsa, betyg och frånvaro. Ta mer plats och debattera i media skapa opinion! Hur minskar vi antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll? Politisk fråga Se över barnbidrag Högre barnomsorgsavgift för den som kan betala Försörjningsstödsnormen följer ej medelinkomsthöjningen som skett senaste åren. Förändring behövs. Verka för att föräldrar får arbete så de kan försörja sig själva Ta vara på den kompetens som finns hos våra nya svenskar SFI ska ge bra språkkunskaper till föräldrar Mer fokus på utsatta barn Avgiftsfri kulturskola Avgiftsfritt inom idrotten Avgiftsfria kulturaktiviteter Fritidsverksamhet till barn där föräldrar är arbetslösa Landstinget bör ge mer bidrag för ex glasögon till barn Rekommendation 4 Hur stimulerar vi utvecklingen av sociala företag och kooperativ? Politisk förankring för att kunna rigga det långsiktigt. Offentlig finansiering. För den enskilde är det av värde då det kan vara insteg till ordinarie arbetsmarknad. Som kommun kan man ge stimulansmedel för en handledare. Att ha en organisation kring sociala företag. Att politik och näringsliv kommer överens. Göra upp spelregler, ha dialoger med alla inblandade. Bygga regelverk. Problem med byråkratin, man kanske har en annan inkomst. Samarbete, öppenhet, mångfall. Om sociala företag ska skapas så är det bra om det kommer från föreningar och inte myndighet. Samlas och se vad det finns för möjligheter.

5 En definition på vad som menas med sociala företag så att alla pratar om samma sak. Ha en balans mellan vad alla kan bidra med. Hur samverkar vi runt stödformer som tar hänsyn till individen och som underlättar för både inträde och återinträde på arbetsmarknaden. Olika syn på saker, man äger inte sin egen problematik, hitta något som stödjer den egne att äga sin problematik. Var är jag och hur går jag vidare utifrån mig själv. Olika regelverk, man får olika klassificeringar. Utgå mer från individens behov. Kan man få en stödperson eller kan man mötas olika verksamheter och få en samsyn. Personer som ingen vill ta ansvar för. Vandrar runt i olika verksamheter på grund av pengar. Enter samverkan i Jönköping landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedling, socialtjänsten (kommunen). Gemensam planering. De som står Barnahus olika myndigheter samverkar. Ändra strukturen för att anpassa till individen. Strukturen får inte sätta stopp. Vad är individens roll i det hela bygga in i systemet att individen är en del av arbetet. Glappet mellan skola arbetsliv. Balans mellan omhändertagande och eget ansvar. Hur stödjer vi arbetsgivaren att hålla ut? Ofta kan privata arbetsgivare ta ett större ansvar än kommunala och landsting. En utmaning att se helheten och göra något åt glappet. Enter ett exempel att försöka bryta ner och nå samverkan. Bryter strukturer och revir. Tvärprofessionella team framtiden. Nationell nivå borde styra mer mot samverkan och tvärprofessionella arbetssätt. Varför är vi många huvudmän. Myndigheterna ställer till det. Vi måste gå samman och samverkar. Exempelvis KUR Aneby AF,FK mfl kunna utvecklas och förbättras Finsam (Höglandet) FK, AF, kommun, landstinget Alla måste ta sitt ansvar. Vårt sociala skyddnät är grovmaskigt. Sysselsättning är viktigt och bör prioriteras i strategin. Hur jobbar vi med dem som har arbetsförmågan men inte kommer in på arbetsmarknaden. Bidragen kan ibland vara ett hinder som gör att man valsar runt i systemen eller mellan olika arbetsgivare. Samverka med föreningslivet men det finns inga handledare där. Låta ungdomar år få bli sedda. Avslutande av gymnasiebetyg viktigt. Saknas ett länstag i detta område. Lokala avtal mellan kommun och AF. Sysselsättning och skola/utbildningsnivå är viktigt

6 Rekommendation 5 Hur uppmärksammar vi i samhällsplaneringen varje områdes styrkor, förutsättningar och behov utifrån ett jämlikhetsperspektiv? Länsstyrelsen leder och arbetar aktivt för att skapa diskussion kring samhälsplanering Lyssnar på allmänheten, skapa länsdialoger, medborgardialog för boende i närområdet Arbeta aktivt med översiktsplan. Koppla översiktsplan till folkhälsoarbete. Politikerna mer delaktiga i planeringsarbetet. Skapa strategier för ett mångsiktigt arbete utifrån miljö, tillgänglighet och brottsprevention. Ta fram statistik kring vilka som bor var och därefter anpassar utbud och miljöer. Anpassar miljöerna utifrån livsperspektiv, från vaggan till graven. Ta vara på goda projekt. (Boverkets projekt kring attraktiv liten ort) Studiebesök på platser runt om i kommunen för att skapa sig in bättre bild Skapa länkar mellan områden för ökad tillgänglighet Skapa brukarråd, fokusgrupper som diskuterar närmiljön. Utveckla befintliga miljöer innan man planerar för nya. Var finns mötesplatserna i kommunen och hur utvecklar vi dem. Sprid översiktsplan och informera om dess påverkan på miljön Hur gör vi samhällsservicen tillgänglig för alla invånare utifrån mänskliga, ekonomiska, sociala och kulturella behov? Närhetsprincipen. Förbättra närheten genom att ge sig ut där människor lever och verkar. Lyssna på medborgarna, exempelvis som i Nyköping som inrättat mobila fritidsgårdar, blodbussen etc. Skapa fler boende där servicen finns, är man tillräckligt gamla vill man bo centralt. Ekonomisk tillgänglighet. Ge bidrag till utsatta riskgrupper. Gör den kommunala servicen kostnadsfri så mycket som möjligt. Kontaktcenter/resurscenter/medborgakontor. Det måste finnas tillgång till att möta en människa, någon allt i allo coach dit personer såsom nysvenskar kan få hjälp med t.ex. översättning av blanketter, ungdomar få stöd och hjälp med att hitta rätt ut i arbetslivet etc. etc. Äldre kan få hjälp med samhällsservice. Utökade öppettider E-tjänster. Effektivisera samhällsservicen via e-tjänster. Ta tillvara på IT-utvecklingen. MEN det ska alltid finnas möjlighet att kunna ringa och få en personlig kontakt. Transport. Utöka kollektivtrafiken på landsbygden, inrätta bilpooler m.m. Tillgänglighetsdatabas, (ägs av Västra Götalands Regionen) Landstinget i Jönköpings län finns med i databasen. I databasen finns information om den fysiska tillgängligheten i butiker och restauranger, inom offentlig service samt i friluftsområden och på olika besöksmål. Marknadsförning av databasen behövs!

7 Hur samverkar vi i utformningen av närmiljöer så att de blir hållbara såväl miljömässiga som socialt och ekonomiskt? Social hållbarhet Genom att skapa miljöer ur ett helhetsperspektiv, som utgår från användarnas behov. Tydligt kartlägga behovet ur de perspektiv som ska beaktas. Fokusgrupper vid planering av närmiljön. Sätta användarens behov i fokus vid upphandling av tex. ny- eller ombyggnation. Trafikmiljö kring skolan behöver förbättras. Närhet till grönområden tas i beaktande i all samhällsplanering. Inventera hur det ser ut avseende tex. boendesituation. Skapa särskilda flexibla lokaler som kan användas i olika syften i bostadsområden där det finns ett behov. Exempel Malmö. Skapa mötesplatser för olika generationer och kulturer i närmiljön, för att skapa trygghet. Bygga på och utgå från närmiljön. Bjuda in och möta nya grupper till de samlingsplatser som finns, tex. få pensionärer till ungdomsgårdar. Skapa arbetsplatser utifrån områdets behov socialt företagande Bruk för alla bra exempel. Hållbarhet miljö Planera och bygga mer ur ett cykel och gång perspektiv istället för bilism. Skapa tryggare miljöer för gång och cykelstråk. Ekonomisk hållbarhet

Välkommen till länsdialog!

Välkommen till länsdialog! Välkommen till länsdialog! Strategi för länets folkhälsoarbete Tema: Vad kostar den ojämlika hälsan? Välkommen Ingvar Nilsson! Nationalekonomen som i 30 år studerat utanförskapets, preventionens och rehabiliteringens

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Utgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande

Utgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande Pass 1 Grupp 6 Social investeringsfond Ingvar Nilsson träffar beslutande politiker/chefer. Utbildning/samhällsinformation för ensamkommande ungdomar/nyanlända riktat till olika grupper samma koncept till

Läs mer

Framtagande och genomförande

Framtagande och genomförande Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout

Läs mer

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland

Läs mer

Samverkansprocess för en jämlik hälsa

Samverkansprocess för en jämlik hälsa Samverkansprocess för en jämlik hälsa Jesper Ekberg, folkhälsochef Aida Halavac, folkhälsoplanerare Förvärvsarbetande -64 år 11 1 81 84 77 8 72 82 63 4 Män Kvinnor 1 8 4 Sammanräknad förvärvsinkomst 11,

Läs mer

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Överenskommelse psykisk hälsa 2018 Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020 (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen 180112 Malin Camper, KPH Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020

Läs mer

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Ragunda kommuns Integrationsstrategi 2017-2020 för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 1 1. Inledning Ett varmt värdskap och inkludering

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

TRIS. En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014.

TRIS. En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014. TRIS En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan 2002. Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014. Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per oktober 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per oktober 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-17 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad

Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad Tid Tisdagen den 28 maj 2019 kl. 10:10 11:30. Plats Stadshuset, Nelsons loft Omfattning 30-34 ande Dzenita Abaza (S), ordförande Måns Linge (M), vice ordförande Roger Holmberg (S) Erik Ciardi (C) Lasse

Läs mer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Policy för. Arbetsmarknad

Policy för. Arbetsmarknad Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej

Läs mer

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl Växjö är en bra kommun att leva i och de som vill bo och verka här ska känna sig välkomna. Kommunen växer, utvecklas och har alla möjligheter att ligga i framkant på många områden. Det finns också mycket

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte) DIGITAL KURS Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte) KUGGHJULSMODELLEN I alla socialtjänstutredningar står barnets behov och livssituation i centrum för allt arbete som görs. Det är alltid

Läs mer

Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare?

Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare? Utskrift från workshop den 29 september 2017 kring frågan Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare? Första frågan: Vilka samverkansområden som är till

Läs mer

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens

Läs mer

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen FINSAM och Utvägen Information den 30 maj 2012 Karina Andersson Monica Malmqvist vill arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten 2011-11-29 1 Utgångspunkter för ett hållbart Sundbyberg Folkhälsa Staden ska bidra till möjligheter och bra förutsättningar

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län

Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Projektansökan till Samordningsförbunden, Umeå, Skellefteå och Lycksele Deltagande parter bakom projektförslag Arbetsförmedlingen rehab Försäkringskassan

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa POLICY Antagen av Reviderad datum Paragraf 1(6) Lotta Österlund Jansson Socialchef 0555-422 77 lotta.osterlund-jansson@grums.se Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2(6) Handlingsplan

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Strategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Strategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism POLICY Datum 2019-07-01 Beslutande Dnr Beteckning Sida 1(6) Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori Författningssamling Övergripande styrdokument Verksamhetseget dokument Strategi

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress

Läs mer

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Program för ungdomars inflytande och verksamhet Program för ungdomars inflytande och verksamhet 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2009-06-24, 179 Reviderat enligt kf beslut 2010-10-27, 255; 2014-03-26, 66 Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism

Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism Antaget av Kommunstyrelsen 2017-04-11, 51 Gäller från: 170401 Ansvarig: Utvecklingsledare Revideras: Vid behov Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism Regeringen utsåg i juli

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Regional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner

Regional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner sid 1 av 6 Regional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner 2018 2020 Övergripande samverkan och organisatoriskt gemensamt handlande för att säkerställa en välfungerande

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP)

Samordnad individuell plan (SIP) Samordnad individuell plan (SIP) Dem vi är till för - Hur kan vi göra den enskildes röst mer tydlig? - Hur kan vi underlätta för den enskilde och dennes anhöriga? - Hur kan vi bidra till att öka den enskildes

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

DNR: HSNV DNR:

DNR: HSNV DNR: DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens

Läs mer

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland 2017-10-12 Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR 5 områden för samverkan på länsnivå Hälso- och sjukvårdsavtal samt Överenskommelse

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg!

Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg! Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg! Gunilla Druve Jansson, ordf Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, VGR samt ordf Omsorgsnämnden Skara kommun Skaraborg -mellan Vänern och Vättern Ett

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal

Läs mer

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.

Läs mer

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt

Läs mer

Principer för medborgardialog

Principer för medborgardialog 1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.

Läs mer

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd Stellan Berglund Skellefteå carina.cannertoft@skl.se Förstudie - Finsam Uppdrag Skapa underlag för en strategisk diskussion hur

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 med budget 2015-2017 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning

Läs mer

Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5

Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Strategiskt program för ett Sandviken fritt från främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Innehållsförteckning Sid BAKGRUND...3 PLATTFORM...4 SYFTE...4 ORGANISATION...4

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Hög tid för HELTID VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Samma konferensprogram genomförs vid tre tillfällen. 18 januari 2016 26 januari 2016 28 januari 2016

Hög tid för HELTID VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Samma konferensprogram genomförs vid tre tillfällen. 18 januari 2016 26 januari 2016 28 januari 2016 VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN Hög tid för HELTID Fram till 2023 kommer det att behövas mer än en halv miljon nya medarbetare i välfärden. Samtidigt som det innebär en stor utmaning finns det mycket man kan

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer