Fråga 1: Berätta kort om aktuella strategier och handlingsplaner hos er och vilken/vilka målgrupper ni vill veta mer om.
|
|
- Filip Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gruppövning 1 Fråga 1: Berätta kort om aktuella strategier och handlingsplaner hos er och vilken/vilka målgrupper ni vill veta mer om. Träffat politiker och väntar riktlinjer och inriktning från dem. Ingen budget. Har en plan för folkhälsa med en tillhörande handlingsplan. Verksamhetsberättelse skrivs årligen. Finns med folkhälsa i kommunens översiktsplan. Ingen folkhälsostrategi finns idag. Ingen budget. Målgrupp barn och unga (bl a egen försörjning), andt. Folkhälsostrategi finns framtagen, grunden är en folkhälsorapport. Fokus tre områden; goda livsvillkor, målgrupp: de som gör att vi kan minska barnfattigdomen. Tangerar det som blir pga barnfattigdom. Ska ta fram konkreta handlingsplaner. Målgrupper de vill satsa på: Barn och unga Inriktningar: Skolfrånvaro, ANDT, föräldrastöd, barnfattigdom. Fråga 2: Vad är särskilt angeläget att lyfta fram i länsstrategin utifrån det vi har berättat för varandra? Övergripande - vill få stöd på vägen efter dialogerna - intersektionalitet tänk mellan och över gränser - vad ska vara gemensamma strategier och vad ska inte vara gemensamt, ska det vara samma över hela länet eller kan det vara olika. - hänga ihop med de strategier som redan finns så det kompletterar varandra. Man behöver inte gå i det som redan är på gång t ex miljömålen för hälsa. - tänka utanför sitt eget huvud boxen för att få till samverkan - värdet av förebyggande - vill införliva miljötänket här - Aneby delar gärna med sig av sin kartläggningsmall (fiskben). De andra kommunerna tyckte den var bra för att synliggöra arbetet. - mer verkstad. -ang. hälsosamtalen vill man skapa förutsättningar för att nå alla. - Diskussion om hälsosamtalen handlade om att det kostar pengar (100 kr) och arbetstid. Någon hade tagit ledigt många timmar för att kunna genomföra hälsosamtalet. Kan alla det? Hälsosamtalen görs bara kl Tänk om företagen sa att ni får göra detta på arbetstid. Kan hälsosamtalet ingå i högkostnadsskyddet? Vad menar vi med jämlik hälsa tydliggöra för bl a politiker och tjänstemän - Tydliggöra vad det innebär att ha jämlik hälsa, tydlighet i att förklara sambanden, vad händer om vi inget gör. - Förankra inom politiken och ledande tjänstemän.
2 - jämlik hälsa - ojämlik inte samma som att det är olikt Hälsoekonomi - visa den ekonomiska nyttan - hälsoekonomi, kunna visa på värdet av de insatser man gör Framgångsfaktorer lösningsfokuserat goda exempel - sprida goda exempel och forskning (tex olika målgrupper) - goda exempel - ta till vara på de goda exempel som finns redan, lyfta fram det i strategin - Utgå från det positiva, varför lyckas de som lyckas, vilka är framgångsfaktorerna. Mer lösningsfokuserat. Vad gör att 10% lyckats. - Exempel integrationsrådet vilka sitter där, hur många är invandrare, när vi väljer vad vi vill presentera vad lyfter vi fram då här kunde vi t ex lyft fram undergrupperna som innehåller fler personer med utländsk bakgrund Gemensamma färska folkhälsomått - statistik, gemensam sida för detta även arbete - färsk statistik som de vet var den finns - väntar på vad som går att få ut av hälsosamtalen - Några gemensamma folkhälsomått som alla kommuner rapporteras in, hur ligger vi till, välja ut vilken statistik som ska användas, i vilken ände börjar vi. - De önskade alla mer lättillgänglig statistik på hemsidan. Målgrupper - jobba mer med personer i riskzon - Fokus på olika grupper (t ex unga vuxna) - Barn och ungas levnadsvillkor, psykisk ohälsa. - Unga vuxna år alkohol och drogproblem, har inga samhällsaktörer som fångar upp dem. Metoder - kartlägga det som görs idag t ex Aneby fiskben. - samlad information om metodstöd länsövergripande, ev personligt stöd också. Områden - Arbete hur får vi ut folk till egen försörjning, viktig fråga att ta ett krafttag i. Utbildningsnivån, rätt utbildning, matchning företagets personalbehov de som är arbetslösa.
3 Gruppövning 2 Rekommendation 3 Hur samverkar vi på bästa sätt för att barn och unga ska fullgöra grundskolan och gymnasieskolan med godkända betyg? Tidigt upptäcka behov av stöd. SIP vid behov, utgå från familjens och barnets behov Viktigt med ansvarsfördelning vid samverkan och att vi litar på varandra så att barnen inte hamnar mellan stolarna. Föräldrastödet väldigt viktigt! Det viktigaste av allt! Prata med dem! Tjänstemannamöten är förbi, det är bara vid tvister. I alla övriga fall ska föräldrarna vara med. Studiehandledning på modersmål och andra särskilda stöd. Vi måste vara tydliga med vad som erbjuds, t.ex. föräldrastöd. Mer individuella mål. De flesta når upp till målen men det finns många som behöver individuellt anpassade mål. Pedagogerna måste ha rätt förutsättningar för att möta eleven där hen är. Sätta in insatserna tidigare, vi måste våga men det är samtidigt svårt rent etiskt. Bra information under Hälsosamtalen samt skolnärvara/frånvaro. Koppla till hur betygen ser ut. Hur följa upp skolfrånvaro på bästa sätt? Tidiga insatser! Bra verktyg från SKL: Från frånvaro till närvaro (t.ex. konsekvenstrappa) Prata med barnen/ungdomarna! Titta på vad det är för faktorer som får barnen/ungdomarna att gå till skolan, titta på det positiva Ta in perspektivet: Barn som anhöriga Göteborgs stad har jobbat bra med närvarofrågan, bra exempel! Samverkan kommun, landsting och polis utifrån olika riskfaktorer. Nystartat i Habo, inte sett några resultat än. Styrgrupp, lokal samverkansgrupp och tre nätverk (olika åldersgrupper) Hur säkrar vi kompetens om ojämlika villkor bland personal och förtroendevalda? Strukturera en process för kunskapsförmedling. Erbjuda utbildning till berörda politiker. Utan kunskap är det lätt att styrning sker utifrån känslor och media. Utbildning gällande barns villkor för både kommun och landstingsets beslutsfattare kan erbjudas via Barndialogen. Tillgängliggöra det material som finns på ett pedagogiskt lättförståeligt sätt på webben. Gäller bland annat resultat från olika enkätundersökningar lokalt och regionalt uppdelat så skillnader blir lätta att förstå. Optimalt är att elevvårdspersonal regelbundet efter enkätundersökningar får tid på fullmäktige att beskriva resultatet och hjälpa till att tolka på rätt sätt. Tydligt visa de ojämlika villkor som finns.
4 Samverkansdagar med fallbeskrivningar för att öka kunskap. Regelbundna möten med målgruppen som kan förmedla konkreta erfarenheter. Utbilda tjänstemän som i sin tur bereder ärenden till politikerna som tar besluten. Pedagogiskt visa statistik på hur det ser ut. Ta plats i politikersammanhang och presentera flera undersökningar samtidigt t.ex. visa samband mellan hälsa, betyg och frånvaro. Ta mer plats och debattera i media skapa opinion! Hur minskar vi antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll? Politisk fråga Se över barnbidrag Högre barnomsorgsavgift för den som kan betala Försörjningsstödsnormen följer ej medelinkomsthöjningen som skett senaste åren. Förändring behövs. Verka för att föräldrar får arbete så de kan försörja sig själva Ta vara på den kompetens som finns hos våra nya svenskar SFI ska ge bra språkkunskaper till föräldrar Mer fokus på utsatta barn Avgiftsfri kulturskola Avgiftsfritt inom idrotten Avgiftsfria kulturaktiviteter Fritidsverksamhet till barn där föräldrar är arbetslösa Landstinget bör ge mer bidrag för ex glasögon till barn Rekommendation 4 Hur stimulerar vi utvecklingen av sociala företag och kooperativ? Politisk förankring för att kunna rigga det långsiktigt. Offentlig finansiering. För den enskilde är det av värde då det kan vara insteg till ordinarie arbetsmarknad. Som kommun kan man ge stimulansmedel för en handledare. Att ha en organisation kring sociala företag. Att politik och näringsliv kommer överens. Göra upp spelregler, ha dialoger med alla inblandade. Bygga regelverk. Problem med byråkratin, man kanske har en annan inkomst. Samarbete, öppenhet, mångfall. Om sociala företag ska skapas så är det bra om det kommer från föreningar och inte myndighet. Samlas och se vad det finns för möjligheter.
5 En definition på vad som menas med sociala företag så att alla pratar om samma sak. Ha en balans mellan vad alla kan bidra med. Hur samverkar vi runt stödformer som tar hänsyn till individen och som underlättar för både inträde och återinträde på arbetsmarknaden. Olika syn på saker, man äger inte sin egen problematik, hitta något som stödjer den egne att äga sin problematik. Var är jag och hur går jag vidare utifrån mig själv. Olika regelverk, man får olika klassificeringar. Utgå mer från individens behov. Kan man få en stödperson eller kan man mötas olika verksamheter och få en samsyn. Personer som ingen vill ta ansvar för. Vandrar runt i olika verksamheter på grund av pengar. Enter samverkan i Jönköping landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedling, socialtjänsten (kommunen). Gemensam planering. De som står Barnahus olika myndigheter samverkar. Ändra strukturen för att anpassa till individen. Strukturen får inte sätta stopp. Vad är individens roll i det hela bygga in i systemet att individen är en del av arbetet. Glappet mellan skola arbetsliv. Balans mellan omhändertagande och eget ansvar. Hur stödjer vi arbetsgivaren att hålla ut? Ofta kan privata arbetsgivare ta ett större ansvar än kommunala och landsting. En utmaning att se helheten och göra något åt glappet. Enter ett exempel att försöka bryta ner och nå samverkan. Bryter strukturer och revir. Tvärprofessionella team framtiden. Nationell nivå borde styra mer mot samverkan och tvärprofessionella arbetssätt. Varför är vi många huvudmän. Myndigheterna ställer till det. Vi måste gå samman och samverkar. Exempelvis KUR Aneby AF,FK mfl kunna utvecklas och förbättras Finsam (Höglandet) FK, AF, kommun, landstinget Alla måste ta sitt ansvar. Vårt sociala skyddnät är grovmaskigt. Sysselsättning är viktigt och bör prioriteras i strategin. Hur jobbar vi med dem som har arbetsförmågan men inte kommer in på arbetsmarknaden. Bidragen kan ibland vara ett hinder som gör att man valsar runt i systemen eller mellan olika arbetsgivare. Samverka med föreningslivet men det finns inga handledare där. Låta ungdomar år få bli sedda. Avslutande av gymnasiebetyg viktigt. Saknas ett länstag i detta område. Lokala avtal mellan kommun och AF. Sysselsättning och skola/utbildningsnivå är viktigt
6 Rekommendation 5 Hur uppmärksammar vi i samhällsplaneringen varje områdes styrkor, förutsättningar och behov utifrån ett jämlikhetsperspektiv? Länsstyrelsen leder och arbetar aktivt för att skapa diskussion kring samhälsplanering Lyssnar på allmänheten, skapa länsdialoger, medborgardialog för boende i närområdet Arbeta aktivt med översiktsplan. Koppla översiktsplan till folkhälsoarbete. Politikerna mer delaktiga i planeringsarbetet. Skapa strategier för ett mångsiktigt arbete utifrån miljö, tillgänglighet och brottsprevention. Ta fram statistik kring vilka som bor var och därefter anpassar utbud och miljöer. Anpassar miljöerna utifrån livsperspektiv, från vaggan till graven. Ta vara på goda projekt. (Boverkets projekt kring attraktiv liten ort) Studiebesök på platser runt om i kommunen för att skapa sig in bättre bild Skapa länkar mellan områden för ökad tillgänglighet Skapa brukarråd, fokusgrupper som diskuterar närmiljön. Utveckla befintliga miljöer innan man planerar för nya. Var finns mötesplatserna i kommunen och hur utvecklar vi dem. Sprid översiktsplan och informera om dess påverkan på miljön Hur gör vi samhällsservicen tillgänglig för alla invånare utifrån mänskliga, ekonomiska, sociala och kulturella behov? Närhetsprincipen. Förbättra närheten genom att ge sig ut där människor lever och verkar. Lyssna på medborgarna, exempelvis som i Nyköping som inrättat mobila fritidsgårdar, blodbussen etc. Skapa fler boende där servicen finns, är man tillräckligt gamla vill man bo centralt. Ekonomisk tillgänglighet. Ge bidrag till utsatta riskgrupper. Gör den kommunala servicen kostnadsfri så mycket som möjligt. Kontaktcenter/resurscenter/medborgakontor. Det måste finnas tillgång till att möta en människa, någon allt i allo coach dit personer såsom nysvenskar kan få hjälp med t.ex. översättning av blanketter, ungdomar få stöd och hjälp med att hitta rätt ut i arbetslivet etc. etc. Äldre kan få hjälp med samhällsservice. Utökade öppettider E-tjänster. Effektivisera samhällsservicen via e-tjänster. Ta tillvara på IT-utvecklingen. MEN det ska alltid finnas möjlighet att kunna ringa och få en personlig kontakt. Transport. Utöka kollektivtrafiken på landsbygden, inrätta bilpooler m.m. Tillgänglighetsdatabas, (ägs av Västra Götalands Regionen) Landstinget i Jönköpings län finns med i databasen. I databasen finns information om den fysiska tillgängligheten i butiker och restauranger, inom offentlig service samt i friluftsområden och på olika besöksmål. Marknadsförning av databasen behövs!
7 Hur samverkar vi i utformningen av närmiljöer så att de blir hållbara såväl miljömässiga som socialt och ekonomiskt? Social hållbarhet Genom att skapa miljöer ur ett helhetsperspektiv, som utgår från användarnas behov. Tydligt kartlägga behovet ur de perspektiv som ska beaktas. Fokusgrupper vid planering av närmiljön. Sätta användarens behov i fokus vid upphandling av tex. ny- eller ombyggnation. Trafikmiljö kring skolan behöver förbättras. Närhet till grönområden tas i beaktande i all samhällsplanering. Inventera hur det ser ut avseende tex. boendesituation. Skapa särskilda flexibla lokaler som kan användas i olika syften i bostadsområden där det finns ett behov. Exempel Malmö. Skapa mötesplatser för olika generationer och kulturer i närmiljön, för att skapa trygghet. Bygga på och utgå från närmiljön. Bjuda in och möta nya grupper till de samlingsplatser som finns, tex. få pensionärer till ungdomsgårdar. Skapa arbetsplatser utifrån områdets behov socialt företagande Bruk för alla bra exempel. Hållbarhet miljö Planera och bygga mer ur ett cykel och gång perspektiv istället för bilism. Skapa tryggare miljöer för gång och cykelstråk. Ekonomisk hållbarhet
Välkommen till länsdialog!
Välkommen till länsdialog! Strategi för länets folkhälsoarbete Tema: Vad kostar den ojämlika hälsan? Välkommen Ingvar Nilsson! Nationalekonomen som i 30 år studerat utanförskapets, preventionens och rehabiliteringens
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Utgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande
Pass 1 Grupp 6 Social investeringsfond Ingvar Nilsson träffar beslutande politiker/chefer. Utbildning/samhällsinformation för ensamkommande ungdomar/nyanlända riktat till olika grupper samma koncept till
Framtagande och genomförande
Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout
Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Samverkansprocess för en jämlik hälsa
Samverkansprocess för en jämlik hälsa Jesper Ekberg, folkhälsochef Aida Halavac, folkhälsoplanerare Förvärvsarbetande -64 år 11 1 81 84 77 8 72 82 63 4 Män Kvinnor 1 8 4 Sammanräknad förvärvsinkomst 11,
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder
Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet
Mötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Överenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen
Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020 (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen 180112 Malin Camper, KPH Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020
för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning
Ragunda kommuns Integrationsstrategi 2017-2020 för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 1 1. Inledning Ett varmt värdskap och inkludering
Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
TRIS. En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014.
TRIS En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan 2002. Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014. Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och
Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per oktober 2014
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-17 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad
Tid Tisdagen den 28 maj 2019 kl. 10:10 11:30. Plats Stadshuset, Nelsons loft Omfattning 30-34 ande Dzenita Abaza (S), ordförande Måns Linge (M), vice ordförande Roger Holmberg (S) Erik Ciardi (C) Lasse
Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer
Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Strategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Policy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust
Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl
Växjö är en bra kommun att leva i och de som vill bo och verka här ska känna sig välkomna. Kommunen växer, utvecklas och har alla möjligheter att ligga i framkant på många områden. Det finns också mycket
Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)
DIGITAL KURS Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte) KUGGHJULSMODELLEN I alla socialtjänstutredningar står barnets behov och livssituation i centrum för allt arbete som görs. Det är alltid
Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare?
Utskrift från workshop den 29 september 2017 kring frågan Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare? Första frågan: Vilka samverkansområden som är till
Verksamhetsplan 2011
1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens
FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen
FINSAM och Utvägen Information den 30 maj 2012 Karina Andersson Monica Malmqvist vill arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots
Politiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten
Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten 2011-11-29 1 Utgångspunkter för ett hållbart Sundbyberg Folkhälsa Staden ska bidra till möjligheter och bra förutsättningar
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Mottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län
Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Projektansökan till Samordningsförbunden, Umeå, Skellefteå och Lycksele Deltagande parter bakom projektförslag Arbetsförmedlingen rehab Försäkringskassan
Ale vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Ale vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder
Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet
Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde
Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta
Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018
Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun
Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Våga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik
Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har
Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
POLICY Antagen av Reviderad datum Paragraf 1(6) Lotta Österlund Jansson Socialchef 0555-422 77 lotta.osterlund-jansson@grums.se Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2(6) Handlingsplan
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).
Strategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism
POLICY Datum 2019-07-01 Beslutande Dnr Beteckning Sida 1(6) Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori Författningssamling Övergripande styrdokument Verksamhetseget dokument Strategi
SKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer
Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress
Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Program för ungdomars inflytande och verksamhet 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2009-06-24, 179 Reviderat enligt kf beslut 2010-10-27, 255; 2014-03-26, 66 Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism
Antaget av Kommunstyrelsen 2017-04-11, 51 Gäller från: 170401 Ansvarig: Utvecklingsledare Revideras: Vid behov Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism Regeringen utsåg i juli
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Regional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner
sid 1 av 6 Regional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner 2018 2020 Övergripande samverkan och organisatoriskt gemensamt handlande för att säkerställa en välfungerande
Samordnad individuell plan (SIP)
Samordnad individuell plan (SIP) Dem vi är till för - Hur kan vi göra den enskildes röst mer tydlig? - Hur kan vi underlätta för den enskilde och dennes anhöriga? - Hur kan vi bidra till att öka den enskildes
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
DNR: HSNV DNR:
DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens
Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland 2017-10-12 Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR 5 områden för samverkan på länsnivå Hälso- och sjukvårdsavtal samt Överenskommelse
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg!
Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg! Gunilla Druve Jansson, ordf Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, VGR samt ordf Omsorgsnämnden Skara kommun Skaraborg -mellan Vänern och Vättern Ett
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal
Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013
Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
Principer för medborgardialog
1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.
Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå
Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd Stellan Berglund Skellefteå carina.cannertoft@skl.se Förstudie - Finsam Uppdrag Skapa underlag för en strategisk diskussion hur
Verksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 med budget 2015-2017 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5
Strategiskt program för ett Sandviken fritt från främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Innehållsförteckning Sid BAKGRUND...3 PLATTFORM...4 SYFTE...4 ORGANISATION...4
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Hög tid för HELTID VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Samma konferensprogram genomförs vid tre tillfällen. 18 januari 2016 26 januari 2016 28 januari 2016
VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN Hög tid för HELTID Fram till 2023 kommer det att behövas mer än en halv miljon nya medarbetare i välfärden. Samtidigt som det innebär en stor utmaning finns det mycket man kan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både
1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden
1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och
TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,