Fråga 1: Berätta kort om aktuella strategier och handlingsplaner hos er och vilken/vilka målgrupper ni vill veta mer om.

Transkript

1 Gruppövning 1 Fråga 1: Berätta kort om aktuella strategier och handlingsplaner hos er och vilken/vilka målgrupper ni vill veta mer om. Träffat politiker och väntar riktlinjer och inriktning från dem. Ingen budget. Har en plan för folkhälsa med en tillhörande handlingsplan. Verksamhetsberättelse skrivs årligen. Finns med folkhälsa i kommunens översiktsplan. Ingen folkhälsostrategi finns idag. Ingen budget. Målgrupp barn och unga (bl a egen försörjning), andt. Folkhälsostrategi finns framtagen, grunden är en folkhälsorapport. Fokus tre områden; goda livsvillkor, målgrupp: de som gör att vi kan minska barnfattigdomen. Tangerar det som blir pga barnfattigdom. Ska ta fram konkreta handlingsplaner. Målgrupper de vill satsa på: Barn och unga Inriktningar: Skolfrånvaro, ANDT, föräldrastöd, barnfattigdom. Fråga 2: Vad är särskilt angeläget att lyfta fram i länsstrategin utifrån det vi har berättat för varandra? Övergripande - vill få stöd på vägen efter dialogerna - intersektionalitet tänk mellan och över gränser - vad ska vara gemensamma strategier och vad ska inte vara gemensamt, ska det vara samma över hela länet eller kan det vara olika. - hänga ihop med de strategier som redan finns så det kompletterar varandra. Man behöver inte gå i det som redan är på gång t ex miljömålen för hälsa. - tänka utanför sitt eget huvud boxen för att få till samverkan - värdet av förebyggande - vill införliva miljötänket här - Aneby delar gärna med sig av sin kartläggningsmall (fiskben). De andra kommunerna tyckte den var bra för att synliggöra arbetet. - mer verkstad. -ang. hälsosamtalen vill man skapa förutsättningar för att nå alla. - Diskussion om hälsosamtalen handlade om att det kostar pengar (100 kr) och arbetstid. Någon hade tagit ledigt många timmar för att kunna genomföra hälsosamtalet. Kan alla det? Hälsosamtalen görs bara kl Tänk om företagen sa att ni får göra detta på arbetstid. Kan hälsosamtalet ingå i högkostnadsskyddet? Vad menar vi med jämlik hälsa tydliggöra för bl a politiker och tjänstemän - Tydliggöra vad det innebär att ha jämlik hälsa, tydlighet i att förklara sambanden, vad händer om vi inget gör. - Förankra inom politiken och ledande tjänstemän.

2 - jämlik hälsa - ojämlik inte samma som att det är olikt Hälsoekonomi - visa den ekonomiska nyttan - hälsoekonomi, kunna visa på värdet av de insatser man gör Framgångsfaktorer lösningsfokuserat goda exempel - sprida goda exempel och forskning (tex olika målgrupper) - goda exempel - ta till vara på de goda exempel som finns redan, lyfta fram det i strategin - Utgå från det positiva, varför lyckas de som lyckas, vilka är framgångsfaktorerna. Mer lösningsfokuserat. Vad gör att 10% lyckats. - Exempel integrationsrådet vilka sitter där, hur många är invandrare, när vi väljer vad vi vill presentera vad lyfter vi fram då här kunde vi t ex lyft fram undergrupperna som innehåller fler personer med utländsk bakgrund Gemensamma färska folkhälsomått - statistik, gemensam sida för detta även arbete - färsk statistik som de vet var den finns - väntar på vad som går att få ut av hälsosamtalen - Några gemensamma folkhälsomått som alla kommuner rapporteras in, hur ligger vi till, välja ut vilken statistik som ska användas, i vilken ände börjar vi. - De önskade alla mer lättillgänglig statistik på hemsidan. Målgrupper - jobba mer med personer i riskzon - Fokus på olika grupper (t ex unga vuxna) - Barn och ungas levnadsvillkor, psykisk ohälsa. - Unga vuxna år alkohol och drogproblem, har inga samhällsaktörer som fångar upp dem. Metoder - kartlägga det som görs idag t ex Aneby fiskben. - samlad information om metodstöd länsövergripande, ev personligt stöd också. Områden - Arbete hur får vi ut folk till egen försörjning, viktig fråga att ta ett krafttag i. Utbildningsnivån, rätt utbildning, matchning företagets personalbehov de som är arbetslösa.

3 Gruppövning 2 Rekommendation 3 Hur samverkar vi på bästa sätt för att barn och unga ska fullgöra grundskolan och gymnasieskolan med godkända betyg? Tidigt upptäcka behov av stöd. SIP vid behov, utgå från familjens och barnets behov Viktigt med ansvarsfördelning vid samverkan och att vi litar på varandra så att barnen inte hamnar mellan stolarna. Föräldrastödet väldigt viktigt! Det viktigaste av allt! Prata med dem! Tjänstemannamöten är förbi, det är bara vid tvister. I alla övriga fall ska föräldrarna vara med. Studiehandledning på modersmål och andra särskilda stöd. Vi måste vara tydliga med vad som erbjuds, t.ex. föräldrastöd. Mer individuella mål. De flesta når upp till målen men det finns många som behöver individuellt anpassade mål. Pedagogerna måste ha rätt förutsättningar för att möta eleven där hen är. Sätta in insatserna tidigare, vi måste våga men det är samtidigt svårt rent etiskt. Bra information under Hälsosamtalen samt skolnärvara/frånvaro. Koppla till hur betygen ser ut. Hur följa upp skolfrånvaro på bästa sätt? Tidiga insatser! Bra verktyg från SKL: Från frånvaro till närvaro (t.ex. konsekvenstrappa) Prata med barnen/ungdomarna! Titta på vad det är för faktorer som får barnen/ungdomarna att gå till skolan, titta på det positiva Ta in perspektivet: Barn som anhöriga Göteborgs stad har jobbat bra med närvarofrågan, bra exempel! Samverkan kommun, landsting och polis utifrån olika riskfaktorer. Nystartat i Habo, inte sett några resultat än. Styrgrupp, lokal samverkansgrupp och tre nätverk (olika åldersgrupper) Hur säkrar vi kompetens om ojämlika villkor bland personal och förtroendevalda? Strukturera en process för kunskapsförmedling. Erbjuda utbildning till berörda politiker. Utan kunskap är det lätt att styrning sker utifrån känslor och media. Utbildning gällande barns villkor för både kommun och landstingsets beslutsfattare kan erbjudas via Barndialogen. Tillgängliggöra det material som finns på ett pedagogiskt lättförståeligt sätt på webben. Gäller bland annat resultat från olika enkätundersökningar lokalt och regionalt uppdelat så skillnader blir lätta att förstå. Optimalt är att elevvårdspersonal regelbundet efter enkätundersökningar får tid på fullmäktige att beskriva resultatet och hjälpa till att tolka på rätt sätt. Tydligt visa de ojämlika villkor som finns.

4 Samverkansdagar med fallbeskrivningar för att öka kunskap. Regelbundna möten med målgruppen som kan förmedla konkreta erfarenheter. Utbilda tjänstemän som i sin tur bereder ärenden till politikerna som tar besluten. Pedagogiskt visa statistik på hur det ser ut. Ta plats i politikersammanhang och presentera flera undersökningar samtidigt t.ex. visa samband mellan hälsa, betyg och frånvaro. Ta mer plats och debattera i media skapa opinion! Hur minskar vi antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll? Politisk fråga Se över barnbidrag Högre barnomsorgsavgift för den som kan betala Försörjningsstödsnormen följer ej medelinkomsthöjningen som skett senaste åren. Förändring behövs. Verka för att föräldrar får arbete så de kan försörja sig själva Ta vara på den kompetens som finns hos våra nya svenskar SFI ska ge bra språkkunskaper till föräldrar Mer fokus på utsatta barn Avgiftsfri kulturskola Avgiftsfritt inom idrotten Avgiftsfria kulturaktiviteter Fritidsverksamhet till barn där föräldrar är arbetslösa Landstinget bör ge mer bidrag för ex glasögon till barn Rekommendation 4 Hur stimulerar vi utvecklingen av sociala företag och kooperativ? Politisk förankring för att kunna rigga det långsiktigt. Offentlig finansiering. För den enskilde är det av värde då det kan vara insteg till ordinarie arbetsmarknad. Som kommun kan man ge stimulansmedel för en handledare. Att ha en organisation kring sociala företag. Att politik och näringsliv kommer överens. Göra upp spelregler, ha dialoger med alla inblandade. Bygga regelverk. Problem med byråkratin, man kanske har en annan inkomst. Samarbete, öppenhet, mångfall. Om sociala företag ska skapas så är det bra om det kommer från föreningar och inte myndighet. Samlas och se vad det finns för möjligheter.

5 En definition på vad som menas med sociala företag så att alla pratar om samma sak. Ha en balans mellan vad alla kan bidra med. Hur samverkar vi runt stödformer som tar hänsyn till individen och som underlättar för både inträde och återinträde på arbetsmarknaden. Olika syn på saker, man äger inte sin egen problematik, hitta något som stödjer den egne att äga sin problematik. Var är jag och hur går jag vidare utifrån mig själv. Olika regelverk, man får olika klassificeringar. Utgå mer från individens behov. Kan man få en stödperson eller kan man mötas olika verksamheter och få en samsyn. Personer som ingen vill ta ansvar för. Vandrar runt i olika verksamheter på grund av pengar. Enter samverkan i Jönköping landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedling, socialtjänsten (kommunen). Gemensam planering. De som står Barnahus olika myndigheter samverkar. Ändra strukturen för att anpassa till individen. Strukturen får inte sätta stopp. Vad är individens roll i det hela bygga in i systemet att individen är en del av arbetet. Glappet mellan skola arbetsliv. Balans mellan omhändertagande och eget ansvar. Hur stödjer vi arbetsgivaren att hålla ut? Ofta kan privata arbetsgivare ta ett större ansvar än kommunala och landsting. En utmaning att se helheten och göra något åt glappet. Enter ett exempel att försöka bryta ner och nå samverkan. Bryter strukturer och revir. Tvärprofessionella team framtiden. Nationell nivå borde styra mer mot samverkan och tvärprofessionella arbetssätt. Varför är vi många huvudmän. Myndigheterna ställer till det. Vi måste gå samman och samverkar. Exempelvis KUR Aneby AF,FK mfl kunna utvecklas och förbättras Finsam (Höglandet) FK, AF, kommun, landstinget Alla måste ta sitt ansvar. Vårt sociala skyddnät är grovmaskigt. Sysselsättning är viktigt och bör prioriteras i strategin. Hur jobbar vi med dem som har arbetsförmågan men inte kommer in på arbetsmarknaden. Bidragen kan ibland vara ett hinder som gör att man valsar runt i systemen eller mellan olika arbetsgivare. Samverka med föreningslivet men det finns inga handledare där. Låta ungdomar år få bli sedda. Avslutande av gymnasiebetyg viktigt. Saknas ett länstag i detta område. Lokala avtal mellan kommun och AF. Sysselsättning och skola/utbildningsnivå är viktigt

6 Rekommendation 5 Hur uppmärksammar vi i samhällsplaneringen varje områdes styrkor, förutsättningar och behov utifrån ett jämlikhetsperspektiv? Länsstyrelsen leder och arbetar aktivt för att skapa diskussion kring samhälsplanering Lyssnar på allmänheten, skapa länsdialoger, medborgardialog för boende i närområdet Arbeta aktivt med översiktsplan. Koppla översiktsplan till folkhälsoarbete. Politikerna mer delaktiga i planeringsarbetet. Skapa strategier för ett mångsiktigt arbete utifrån miljö, tillgänglighet och brottsprevention. Ta fram statistik kring vilka som bor var och därefter anpassar utbud och miljöer. Anpassar miljöerna utifrån livsperspektiv, från vaggan till graven. Ta vara på goda projekt. (Boverkets projekt kring attraktiv liten ort) Studiebesök på platser runt om i kommunen för att skapa sig in bättre bild Skapa länkar mellan områden för ökad tillgänglighet Skapa brukarråd, fokusgrupper som diskuterar närmiljön. Utveckla befintliga miljöer innan man planerar för nya. Var finns mötesplatserna i kommunen och hur utvecklar vi dem. Sprid översiktsplan och informera om dess påverkan på miljön Hur gör vi samhällsservicen tillgänglig för alla invånare utifrån mänskliga, ekonomiska, sociala och kulturella behov? Närhetsprincipen. Förbättra närheten genom att ge sig ut där människor lever och verkar. Lyssna på medborgarna, exempelvis som i Nyköping som inrättat mobila fritidsgårdar, blodbussen etc. Skapa fler boende där servicen finns, är man tillräckligt gamla vill man bo centralt. Ekonomisk tillgänglighet. Ge bidrag till utsatta riskgrupper. Gör den kommunala servicen kostnadsfri så mycket som möjligt. Kontaktcenter/resurscenter/medborgakontor. Det måste finnas tillgång till att möta en människa, någon allt i allo coach dit personer såsom nysvenskar kan få hjälp med t.ex. översättning av blanketter, ungdomar få stöd och hjälp med att hitta rätt ut i arbetslivet etc. etc. Äldre kan få hjälp med samhällsservice. Utökade öppettider E-tjänster. Effektivisera samhällsservicen via e-tjänster. Ta tillvara på IT-utvecklingen. MEN det ska alltid finnas möjlighet att kunna ringa och få en personlig kontakt. Transport. Utöka kollektivtrafiken på landsbygden, inrätta bilpooler m.m. Tillgänglighetsdatabas, (ägs av Västra Götalands Regionen) Landstinget i Jönköpings län finns med i databasen. I databasen finns information om den fysiska tillgängligheten i butiker och restauranger, inom offentlig service samt i friluftsområden och på olika besöksmål. Marknadsförning av databasen behövs!

7 Hur samverkar vi i utformningen av närmiljöer så att de blir hållbara såväl miljömässiga som socialt och ekonomiskt? Social hållbarhet Genom att skapa miljöer ur ett helhetsperspektiv, som utgår från användarnas behov. Tydligt kartlägga behovet ur de perspektiv som ska beaktas. Fokusgrupper vid planering av närmiljön. Sätta användarens behov i fokus vid upphandling av tex. ny- eller ombyggnation. Trafikmiljö kring skolan behöver förbättras. Närhet till grönområden tas i beaktande i all samhällsplanering. Inventera hur det ser ut avseende tex. boendesituation. Skapa särskilda flexibla lokaler som kan användas i olika syften i bostadsområden där det finns ett behov. Exempel Malmö. Skapa mötesplatser för olika generationer och kulturer i närmiljön, för att skapa trygghet. Bygga på och utgå från närmiljön. Bjuda in och möta nya grupper till de samlingsplatser som finns, tex. få pensionärer till ungdomsgårdar. Skapa arbetsplatser utifrån områdets behov socialt företagande Bruk för alla bra exempel. Hållbarhet miljö Planera och bygga mer ur ett cykel och gång perspektiv istället för bilism. Skapa tryggare miljöer för gång och cykelstråk. Ekonomisk hållbarhet