Utvärdering av modellsimulerade. vatten, kväve och fosfor från land till Kattegatt och Skagerrak. Rapport från projekt Hav möter Land
|
|
- Jan-Olof Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av modellsimulerade flöden av vatten, kväve och fosfor från land till Kattegatt och Skagerrak Rapport från projekt Hav möter Land
2 Klima vatten samfundsplanlæging sammen Rapportnummer: 32 Rapportnummer hos Länsstyrelsen: 2013:71 ISSN: X Författare: Johan Strömqvist, SMHI Utgivare: Hav möter Land, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Omslagsfoto: Claes Hillén, Kartor: SMHI Ämnesord: modellutvärdering, E-HYPE, flöden, transport av näringsämnen, modellera Rapporten finns på
3 Innehåll Inledning... 4 Metoder... 5 HYPE modellen... 5 E-HYPE version Kalibrering... 6 Utvärdering av modellen... 7 Slutsatser Referenslista Appendix
4 Inledning Vattenflöden och transport till hav av näringsämnen med ursprung från land kan ha stor påverkan på kustnära vatten och havet utanför. Sötvatteninflöde påverkar salthalt och näringsämnen bidrar till övergödning och uppkomsten av till exempel algblomningar. Genom att mäta flöden och närsaltskoncentrationer går det att uppskatta tillrinningen till havet av vatten och näringsämnen. Det är generellt sett kostsamt att sätta upp och driva mätprogram vilket gör det svårt att erhålla data med tillräckligt hög tids- och rumsupplösning för att kunna få en god helhetsbild av tillståndet. Matematiska beräkningsmodeller används ofta som ett sätt att extrapolera och interpolera mellan mätningar för att ge information i tid och rum där observationer saknas. Ett flertal hydrologiska modeller finns tillgängliga som utöver rent hydrologiska beräkningar även kan simulerar vattenkemiska variabler som till exempel närsalter. Utdata från dessa modeller kan till exempel användas som indata i kustzons- och oceanografiska modeller. Modellerna, matade med projektioner av vädret i ett framtida klimat, möjliggör även för studier av hur hydrologin och vattenkemin kan komma att påverkas av klimatförändringar, något som inte är möjligt med mätningar. Det är även möjligt att simulera vilken effekt åtgärder för att minska närsaltstransport kan ha, som till exempel förbättrad rening av avloppsvatten samt åtgärder inom jordbruket. Syftet med studien är att utvärdera hur väl E-HYPE version 2.1, en paneuropeisk hydrologisk modelluppsättning som inkluderar närsaltsberäkningar, simulerar tillrinningen av vatten och näringsämnen till Skagerrak och Kattegatt. Resultaten som presenteras är en delmängd av den europatäckande modellen. Denna modell har inte specialanpassats för att erhålla den bästa överensstämmelsen med mätningar inom KASK-området, utan för att ge en så bra generell bild som möjligt av näringsläckage och vattendragsprocesser över hela den europeiska kontinenten. En detaljerad beskrivning av kalibreringsstrategi samt utvärdering av modellen för hela Europa finns i Donnelly et al. (2013). 4
5 Metoder HYPE modellen HYPE är en dynamisk, semi-distribuerad, processbaserad hydrologisk avrinningsområdesmodell (Lindström et al. 2010) som har möjligheten att med dygnsupplösning simulera flöden av vatten, kväve och fosfor. Modellen hanterar alla relevanta källor, sänkor, flödesvägar och processer i mark, vattendrag och sjöar som påverkar vattenflöden och näringsämnen i landskapet. Vid en typisk modelluppsättning för ett område delas avrinningsområden upp i delavrinningsområden som vidare delas in i klasser beroende på markanvändning och jordart. Varje klass har en vertikal uppdelning i upp till tre jordlager. Avrinning och ämnestransport simuleras från samtliga dessa lager samt eventuell ytavrinning och dränering från täckdikessystem. HYPE använder nederbörd och temperatur som drivdata tillsammans med de källor av kväve och fosfor som tillförs mark och sjöar (gödsling, atmosfärisk deposition och växtrester). HYPE-modellen har använts för modellering av vattenkvalitet för stora geografiska områden tidigare, bland annat sverigetillämpningen (S-HYPE; Strömqvist et al. 2012) och uppsättningen för Östersjöns avrinningsområde (Balt-HYPE; Arheimer et al. 2012). Data från dessa modeller finns allmänt tillgängliga på Vattenweb ( respektive Balt-HYPE web ( E-HYPE version 2.1 Uppsättningen av HYPE-modellen för Europa (E-HYPE) har tagits fram och förfinats de senaste åren. I denna första version av modellen simuleras endast vattenflöden. Arbetet med att förbättra vattenmodellen och att lägga in närsaltsberäkningar har fortgått och en ny version (E-HYPE version 2.1) släpptes under våren Resultat från modellkörningar finns tillgänglig på E-HYPE web ( Modelluppsättningen bygger på allmänt tillgängliga europeiska och globala databaser (Tabell 1). I modelluppsättningen har Europa delats in i delavrinningsområden med en medianstorlek på 215 km 2. Modellen behandlar såväl punktkällor som diffusa källor av kväve och fosfor från till exempel jordbruksmark, men även övriga typer av markanvändning. Markläckaget beräknas dynamiskt och påverkas av källor (till exempel gödsling och atmosfärisk deposition), sänkor (till exempel växtupptag, denitrifikation), processer i marken samt av hydrologiska faktorer. Bidraget från punktkällor beräknades för varje delavrinningsområde utifrån befolkningsdata, schabloner för per-capita kväve- och fosforkoefficienter och landspecifik uppnådd reningsgrad av avloppsvatten. Väl ute i vattendragen transporteras näringsämnena mot havet under påverkan av olika retentionsprocesser (denitrifikation, sedimentation och omvandlingsprocesser mellan olika faser av kväve och fosfor). Vattnets omsättningstid, i sjöar och vattendrag, som simuleras implicit i modellen, påverkar retentionen i hög grad. 5
6 Kalibrering Utöver in- och drivdata till modellen måste värden sättas på ett antal modellspecifika parametrar. I HYPE-modellen finns parametrar som antingen är generella och sådana som är kopplade till markanvändning eller jordart. Modellparameteriseringen utgick från parametrar framtagna under arbetet med sverigetillämpningen av HYPE (S-HYPE). Med detta som grund kalibrerades de jordarts- och markanvändningsberoende parametrar som styr avrinning från mark i ett antal små homogena områden med försumbar andel sjöareal. Avdunstningsparametrar ställdes även in bland annat med hjälp av data från ett antal s.k. fluxtorn lokaliserade i olika delar av Europa. Regleringsrutiner och avbördningsekvationer för ett antal större sjöar och dammar kalibrerades manuellt där nedströms vattenföringsdata fanns tillgänglig. Parametrar som styr förluster av näringsämnen från jordbruksmarken, den dominerande diffusa källan för fosfor och kväve i stora delar av Europa, kalibrerades initialt med hjälp av data från 16 små jordbruksdominerad områden i Europa (Bouraoui et al. 2009). Parametrar som styr läckaget från övriga markanvändningar var hårdare knutna till S-HYPE parameteriseringen. Mätdata av närsaltskoncentrationer från mätstationer lagrade i EEAs WISE-databas användes för ytterligare finjustering av vattenkvalitetsparametrar. Version av HYPEmodellen användes i samtliga beräkningar. Tabell 1. Lista över databaser använda vid uppsättningen av E-HYPE version 2.1. Källhänvisning finns i Appendix. Variabel Källa Topografi/routing Hydrosheds [1] och Hydro 1K (för latituder > 60 deg) [2] Drivdata (nederbörd och temperatur) ERA-INTERIM (korrigerad med data från GPCC för nederbörd) Markanvändning CORINE [3] and Globcover 2000 (Där CORINE saknar täckning)[4] Urbana ytor Euroland Soil Sealing 2009 [5] Sjöytor GLWD (Global Lake and Wetland database) [6] Sjö- och reservoardata GLWD (Global Lake and Wetland database) [6] ERMOBST [7] FLAKE-Global [8] International Water Power & Dam Construction yearbook 2011 [9] ILEC World Lake database[10] LEGOS [11] Svenskt vattenarkiv (SMHI) [12] Bevattningsdata European Irrigation Map [13] Gmia [14] Jordartsdata European Soils Database [15] och DSMW (Digital Soil Map of the World) [16] Punktkällor (Urbana/Rurala) HYDE population database[17], EEA (reningsgrad) [18] Punktkällor (Industri) EPRTR[19] Jordbruksdata/statistik CAPRI [20] Atmosfärisk kvävedeposition MATCH[21] 6
7 Utvärdering av modellen Områden med hög andel jordbruksmark dominerar den rumsliga bilden av kvävebelastningen till vattendrag i området enligt modellen (Figur 1). Simulerad belastning i Danmark är generellt hög på grund av stor andel jordbruksmark, brukad med relativt hög intensitet. I denna modelluppsättning beräknas punktkällor utifrån befolkningsdata varför stora befolkningscentra också sticker ut som hot spots. För fosfor (Figur 2) är bilden likartad, men punktkällornas bidrag syns tydligare. Figur 1. Lokal belastning av totalkväve från punktkällor och diffusa källor. 7
8 Figur 2. Lokal belastning av totalfosfor från punktkällor och diffusa källor för perioden. Modellens flödessimuleringar har utvärderats mot flödestidsserier från Global Runoff Data Center (GRDC) med avseende på volymfel (Figur 3) och flödesdynamik (Figur 4). Volymfelen i vattenföringssimuleringen är oftast inom ±10%. Flödesdynamiken utvärderad med Nash-Sutcliffe Efficiency, ett vanligt mått för att utvärdera hydrologiska modeller, visar på medelgoda resultat, men de kan inte jämföras med lokalt- eller regionalt anpassade modeller (jämför till exempel S-HYPE; Strömqvist et al. 2012). Modellen har även utvärderats mot oberoende mätdata från EEAs WISE-databas med avseende på kväve- och fosforkoncentrationer. Jämförelserna är gjorda för stationer med mer än tre års data med avrinningsområden större än 250 km 2. Data i denna databas är lagrade i form av års- och säsongsmedelvärden av kväve- och fosforkoncentrationer för mätstationer hämtade från nationell miljöövervaktning. EEA data är till skillnad mot HYPE-resultaten inte flödesviktade. Modellen simulerar relativt väl nivåerna av totalkväve i svenska och norska vattendrag medan en generell överskattning ses i danska vattendrag (Figur 5). Fosfor överskattas generellt i hela området (Figur 6). Det bör återigen påpekas att modellen inte är specifikt anpassad för detta område utan är en kompromisslösning för att ge en god generell bild av flöden och näringsämnen över hela Europa. Modellresultatet visar på en generell överskattning av förlusterna i Danmark, viket kan bero på överskattade förluster från jordbruksmarken. 8
9 Figur 3. Relativt fel i simulerad vattenföring jämfört med stationsdata för perioden Figur 4. Nash-Sutcliffe Efficency (NSE) för simulerad vattenföring jämfört med stationsdata för perioden
10 Figur 5. Relativt fel i simulerad totalkvävekoncentration jämfört med stationsdata för perioden Figur 6. Relativt fel i simulerad totalfosforkoncentration jämfört med stationsdata för perioden
11 Jämförelsen med de till OSPAR rapporterade kväve- och fosforkoncentrationer i större vattendrag som mynnar till havet visar på en liknande bild som jämförelsen med EEA data (Figur 7). Kvävekoncentrationerna i flodmynningarna överensstämmer relativt väl med uppskattningarna i OSPAR medan fosforuppskattningen i E-HYPE generellt är högre än OSPARs. Det är värt att notera att modellen, även om de relativa felen är stora i vissa punkter, simulerar den rumsliga variabiliteten väl. Transporten av kväve och fosfor till havet (Figur 8), som även är beroende av flödet fångar den rumsliga variabiliteten väl, särskilt med avseende på kväve. För fosfor så slår de överskattade koncentrationerna igenom även på transportuppskattningen. Figur 7. Medelhalter av totalkväve (a) och totalfosfor (b) i större vattendrag inom KASKområdet simulerat med E-HYPE jämfört med rapporteringen till OSPAR. Figur 8. Årlig transport av totalkväve (a) och totalfosfor (b) i större vattendrag inom KASKområdet simulerat med E-HYPE jämfört med rapporteringen till OSPAR. 11
12 Slutsatser Modellutvärderingen visar att E-HYPE version 2.1 väl simulerar det rumsliga mönstret av transport och halter av kväve i vattendrag som dränerar till Kattegatt och Skagerrak. Fosforkoncentrationerna blir däremot generellt överskattade i området. Modellen som använts är en del av en generell modell över vattenflöden och närsalter i hela Europa. Man skulle kunna få en betydligt bättre överensstämmelse mellan simuleringsresultat och mätvärden om ett visst mått av regional anpassning av modellen och individuell kalibrering av viktiga sjöar gjordes. 12
13 Referenslista Arheimer, B., Dahné, J., Donnelly, C., Lindström, G., & Strömqvist, J. (2012). Water and nutrient simulations using the HYPE model for Sweden vs. the Baltic Sea basin influence of input-data quality and scale. Hydrology research 43(4): Bouraoui, F., Grizzetti, B., Adelsköld, G., Behrendt, H., de Miguel, I., Silgram, M., Gómez, S., Granlund, K., Hoffmann, L., Kronvang, B., Kværnø, S., Lázár, A., Mimikou, M., Passarella, G., Panagos, P., Reisser, H., Schwarzl, B., Siderius, C., Sileika, A. S., Smit, A. A. M. F. R., Sugrue, R., VanLiedekerke, M. & Zaloudik, J. (2009) Basin characteristics and nutrient losses: the EUROHARP catchment network perspective. J. Environ. Monit., 11, Donnelly, C., Arheimer, B., Capell, R., Dahné, J. & Strömqvist, J. (2013) Regional overview of nutrient load in Europe challenges when using a large-scale model approach, E-HYPE. Proceedings of the IAHS-IAPSO-IASPEI Assembly, Gothenburg, Sweden (In press). Lindström, G., Pers, C.P., Rosberg, R., Strömqvist, J. and Arheimer, B. (2010). Development and test of the HYPE (Hydrological Predictions for the Environment) model A water quality model for different spatial scales. Hydrology Research : Strömqvist, J., Arheimer, B., Dahné, J., Donnelly, C. and Lindström, G. (2012) Water and nutrient predictions in ungauged basins: set-up and evaluation of a model at the national scale, Hydrological Sciences Journal, 57:2,
14 Appendix Datakällor använda vid uppsättningen av E-HYPE version Lehner, B., Verdin, K., Jarvis, A.: New global hydrography derived from spaceborne elevation data. Eos, Trans., AGU 89(10), (2008) 2. USGS (US Geological Survey): Hydro1k Elevation Derivative Database EIONET,2003.Central Data Repository. [Date accessed: 14 Feb 2009] 4. GLC2000; 5. Euroland Soil Sealing 2009: HR Layer Imperviousness Pan european - P-EL-03. Produced by: GeoVille, Planetek, Infoterra 6. GLWD (Global Lakes and Wetlands database) Lehner, B. and P. Döll (2004): Development and validation of a global database of lakes, reservoirs and wetlands. Journal of Hydrology 296/1-4: EEA (register called ERMObst) European Environmental Agency Waterbase (EEA, 2009) EEA (2009) European Environmental Agency s Waterbase. Accessed 15 January Kirillin, G., et al. 2011, FLake-Global: Online lake model with worldwide coverage, Env. Modell. Soft., in press, doi: /j.envsoft ( launch.aspx?referral=other&pnum=225&refresh=cz14s05wdf09&eid=e09e 710c-eda7-4a b66f2dea5d&skip=&p= ( (ILEC= International Lake Environment Committee Foundation) 11. LEGOS (Laboratoire d Etudes en Géophysique et Océanographie Spatiales) Swedish water archive (SVAR) European Irrigation Map: Wriedt, G., Van der Velde, M., Aloe, A., Bouraoui, F., A European irrigation map for spatially distributed agricultural modelling. Agricultural Water Management 96, , doi: /j.agwat IWMI Global Irrigated Area Map (GIAM) RC: European Soils Database
15 17. Goldewijk, K., Beusen, A., de Vos, M. & van Drecht, G Holocene=Anthropocene. The HYDE database for integrated global change research over the past 12,000 years. Global Ecology and Biogeography. Hydrolog. Sci. J. (in press Feb 2012). 18. EEA Treatment level European Pollutant Release and Transfer Regulation (EPRTR) Britz, W., Pérez, I., Zimmermann, A. & Heckelei, T Definition of the CAPRI Core Modelling System and Interfaces with other Components of SEAMLESS-IF. SEAMLESS report no. 26, January 2007.Understanding fresh-water quality problems in a changing worldproceedings of, IAHS- IAPSO-IASPEI Assembly, Gothenburg, Sweden, July 2013 (IAHS Publ., 2013). 21. MATCH Andersson, C., Langner, J. and Bergström, R Interannual variation and trends in air pollution over Europe due to climate variability during simulated with a regional CTM coupled to the ERA40 reanalysis. Tellus 59B, GEMSTAT EEA 15
16 16
17 Om projekt Hav möter Land Klimat, vatten, samhällsplanering tillsammans Hav möter Land samlar 26 organisationer i Sverige, Norge och Danmark. Vi samarbetar om klimat, vatten och samhällsplanering för Kattegat och Skagerrak. Våra resultat är användbara för beslutsfattare, planläggare, forskare och förvaltare av naturresurser. Klimatet förändrar våra möjligheter att bo och livnära oss här. Vi tar fram gemensam kunskap för gemensam beredskap. I projektet arbetar kommuner, regioner, universitet och statliga myndigheter tillsammans. EU är med och finansierar projektet genom Interreg IVA. Hjälp gärna till på Partners Länsstyrelsen i Västra Götalands län Østfold fylkeskommune Artdatabanken Aust-Agder fylkeskommune Buskerud fylkeskommune Falkenbergs kommun Fylkesmannen i Aust-Agder Fylkesmannen i Buskerud Fylkesmannen i Telemark Fylkesmannen i Vestfold Fylkesmannen i Østfold Göteborgs universitet Havs- och vattenmyndigheten Kungsbacka kommun Larvik kommune Lysekils kommun Länsstyrelsen i Hallands län Nøtterøy kommune Orust kommun och projekt 8 fjordar Region Halland SMHI Sotenäs kommun Telemark fylkeskommune Vestfold fylkeskomune Västra Götalandsregionen Århus Universitet
18 Utvärdering av modellsimulerade flöden av vatten, kväve och fosfor från land till Kattegatt och Skagerrak Modellutvärderingen visar att E-HYPE version 2.1 väl simulerar det rumsliga mönstret av transport och halter av kväve i vattendrag som dränerar till Kattegatt och Skagerrak. Fosforkoncentrationerna blir däremot generellt överskattade i området. Modellen som använts är en del av en generell modell över vattenflöden och närsalter i hela Europa. Man skulle kunna få en betydligt bättre överensstämmelse mellan simuleringsresultat och mätvärden om ett visst mått av regional anpassning av modellen och individuell kalibrering av viktiga sjöar gjordes. Hav möter Land Projekt Hav möter Land samlar 26 kommuner, regioner, universitet och statliga myndigheter i Sverige, Norge och Danmark. Vi samarbetar om klimat, vatten och samhällsplanering för Kattegat och Skagerrak. Våra resultat är användbara för beslutsfattare, planläggare, forskare och förvaltare av naturresurser. Klimatet förändrar våra möjligheter att bo och livnära oss här. Vi tar fram gemensam kunskap för gemensam beredskap. EU är med och finansierar projektet genom Interreg IVA.
Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde
Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning
Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se
Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead
Hav möter Land vill ändra på detta.
Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS
Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS Rapport från projekt Hav möter Land 1 Klima vatten samfundsplanlæging sammen Rapportnummer: 24 Rapportnummer hos Länsstyrelsen: 2013:57 ISSN: 1403-168X
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,
Framtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Ett integrerat modellsystem för yttre Oslofjorden och dess avrinningsområde
Ett integrerat modellsystem för yttre Oslofjorden och dess avrinningsområde Rapport från projekt Hav möter Land Klimat vatten samhällsplanering tillsammans Rapportnummer: 5 Rapportnummer hos Länsstyrelsen:
Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE
SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan
Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt
Typ Information Upplösning Källa. Hypsografer och sundinformation
Indata till modellerna Beräkningar för delavrinningsområden har utförts med den hydrologiska modellen Å-HYPE och beräkningar för kustnära vattenförekomster har utförts med Kustzonsmodellen. Kustzonsmodellen
Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Hav möter Land bidrar till att ändra på detta. 2011-09-26 2
Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak
HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment
Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning
Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se
Hav möter Land klimat vatten samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead partner) 1 september 2010 31 augusti 2013 Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak
Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem
Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? Matthias Borris RISE Research Institutes of Sweden Urban Water Management Modeller kan beskriva ett fenomen i verkligheten. lösa specifika problem
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Avbördningskurva utan fältmätningar?
Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella
Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a
Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Norra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention
2016-12-21 SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention Sjöars ekosystemtjänster Sverige är ett land rikt på sjöar. Sverige står ensamt för 38 % (och tillsammans med Finland för 61
Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg
Utkast 2017-03-10 Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg Göran Lindström, Alena Bartosova och Niclas Hjerdt SMHI Rapport Hydrologi Nr. XXX 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
till Vänern och Västerhavet
till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta älvs avrinningsområde Kväve och fosfor till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige
Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige Pärmbild: Norrköping, Hanna Gustavsson, SMHI. Författare: Uppdragsgivare:
Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten
Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998 2017 Bohuskustens vattenvårdsförbund Rapport April 2019 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001
Våtmarkscentrum 2012
Potential hos våtmarker anlagda för fosfor- och kväveretention i jordbrukslandskapet: analys och tolkning av mätresultat Redovisning av projektet Potential hos våtmarker anlagda för fosfor- och kväveretention
Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen
Mycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Havsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
Långvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
uppföljning kommer att hållas i mitten av september.
Utfärdad av: Dokumentnamn: Niclas Hjerdt SMHI-#124826-v1-Vattenförvaltningen_delårsredovisning_2011.doc Fastställt datum: Dnr: 2011-09-15 2011/1566/189 Delårsredovisning av SMHI:s arbete inom den svenska
Ger åtgärderna effekt?
Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära
Utvärdering av SMED-HYPE
SMED Rapport Nr 140 2013 Utvärdering av beräkningar i och resultat från SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Hanna Gustavsson, SMHI Jenny Axén Mårtensson, SMHI Henrik Djerv, SMHI Elin Widén-Nilsson,
Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export
Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och
Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson
GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU November 2002 Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2002:18 Institutionen för miljöanalys
VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.
VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:
Uppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
1 september 2010 31 augusti 2013
Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead
Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA
Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA https://climate.copernicus.eu/about-c3s C3S Förse olika
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood Syfte:
Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Modelljämförelsen vid workshopen i Söderköping mars hur skiljde sig resultaten och varför?
Modelljämförelsen vid workshopen i Söderköping 28-30 mars hur skiljde sig resultaten och varför? Berit Arheimer& David Gustafsson Svenska IHP kommittén Vattenstatus och beräkningsmodeller att hantera osäkerhet
Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp
Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Övergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten
Bohuskustens vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2007 Uppdragsnummer 12700111 2009-02-04 ISBN 91-85293-53-9 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600
Klimat och hydrologi
Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28
Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009
Bohuskustens vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Uppdragsnummer 12700111 2011-12-13 ISBN 91-85293-72-5 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Water management in Sweden
Water management in Sweden Niclas Bäckman, Principal Scientist and Coordinator Environmental monitoring and Analysis, County Administrative Board of Östergötland Different levels of water management in
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni
Förväntad framtida vattensituation Georgia Destouni Klimatet förändras Vad händer med inlandsvattnet Vad säger klimatmodeller & observationer Temperatur Nederbörd Avdunstning Ytvatten Grundvatten Klimatet
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30
Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30 Bakgrund Cryptosporidium och Giardia resulterar i dricksvattenburen smitta Avloppsvatten, ett stort
Hydrologiska modeller
Hydrologiska modeller Sten Bergström SMHI Begreppsmässiga modeller beskriver de viktigaste processerna logiskt men förenklat måttliga krav på indata modellens parametrar bestäms oftast genom kalibrering
Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor
Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden Rapport från projekt Hav möter Land Klima vatten
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM
Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004 Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM The project is co-financed by ERDF through the InterregIIIB North Sea Region programme
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010
Bohuskustens Vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010 Uppdragsnummer Stockholm 2013-05-28 12801140 ISBN 978-91-87107-13-9 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org.
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö
Identifiering av riskområden och lämpligaste li motåtgärder Riskområden var? Verktyg? Rätt placering? Rätt åtgärd? Faruk Djodjic, Institution för vatten och miljö Skala och upplösning Skala och upplösning
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken
On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15
Innehåll Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 BERÄKNINGSMETODIK 17 Termer och begrepp 17 Belastning, retention och källfördelning 17 Bruttobelastning 17 Retention
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning. Georgia Destouni Stockholms Universitet
Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning Georgia Destouni Stockholms Universitet Förorenad mark kan finnas / uppkomma lite överallt - långvarigt verksamhetsläckage, olyckor p g