KIRUNA 4-EVER Tävlingsbidrag Kiruna stad

Transkript

1 KIRUNA 4-EVER Tävlingsbidrag Kiruna stad

2

3 INLEDNING 4 PROCESS OCH DIALOG 4 MÖTESPLATSER 4 STADSFORM 8 EKONOMI Steg för steg 14 MOBILITET 10 HÅLLBARHET OCH EKOLOGI 12 Kiruna 4-ever Innehållsförteckning

4 NU BÖRJAR DET! STORMÖTE 12/ ALLA ÄR BJUDNA! NU BÖRJAR DET! KIRUNADIALOGEN NU BÖRJAR KIRUNADIALOGEN! Mönsterstaden 2.0 En stad är en plats med koncentrerad bebyggelse men framförallt ett koncentrerat innehåll av människor och verksamheter. Här kan man hitta sin livskamrat, arbete och ett socialt sammanhang. En stad där mångfald inom olika områden skapar livschanser för alla. En stad där det öppna vida arktiska landskapet möter den täta, mänskliga gemenskapen. En stad i nära kontakt med landskapet, med friluftsliv och turism, med rennäring och gruvor. Kiruna står inför stora utmaningar och det är vi ödmjuka inför. Flytten väcker många frågor och när vi tar hand om den fysiska miljön är det lika viktigt att värnar om Kirunaborna och deras sociala och kulturella miljö. För den som flyttar ställs livsfrågorna på sin spets. Var ska jag och mina närmaste bo, arbeta och gå i skola? Finns sjukvård och BB och det där badhuset vi så väl behöver? Så är det för var och en när Kiruna flyttar? De som redan bor här frågar sig: Vad gör jag med mina minnen när gator och byggnader försvinner? Kommer Kiruna fortfarande vara Kiruna. Alla frågar sig; vad är egentligen det Kiruna vi flyttar? under en del av livet eller under hela livet. Kiruna ska bli en världsunik arena av möjligheter! Möjligheten för Kiruna är att utveckla denna unika mix av människor, kulturer och livsval till den globala staden men med närhet och intimitet Den globla stadsbyn! År 2030 är Kiruna:» En unik mix av människor, kulturer och livsval en välkomnande global stad» En stad där det öppna, vida arktiska landskapet möter den täta, mänskliga gemenskapen» En stad där mångfald skapar livschanser för alla» En stad i nära kontakt med landskapet, med friluftsliv och turism, med rennäring och gruva.» En global mötesplats för stadsutveckling Kirunas styrka är att invånarna är från när och fjärran; att de finns där för att de vill finnas där! Kiruna är en global och internationell stad. Människor söker sig till varandra i arbete, politik, föreningsliv, skolor och friluftsliv.kirunas möjlighet är att föra samman all denna kraft till en tät och nära stad som skapar ett överflöd av möjligheter för Kirunaborna till vardags och fest, Sid. 5 Kiruna 4-ever Inledning

5 Process och dialog Kiruna använder tre verktyg i världens mest demokratiska stadsomvandling:» Kirunadialogen - för att ge rika inspel och välgrundad riktning åt den långsiktiga planeringen» Kirunaportalen - för alla som på olika sätt vill förverkliga Kiruna. Det aktuella planläget och odling av stadens sociala och professionella nätverk.» Kirunabiennalen - fest och test kring Kirunas och global stadsutveckling. Kirunadialogen - Kiruna utvecklas tillsammans! Kirunas framtid är beroende av Kirunabornas kunskap, kraft och engagemang. De som bor och verkar i Kiruna idag kan visa på möjligheterna och potentialen i Kiruna. Det lockar i sin tur andra människor och företag att flytta hit. Så kan en livfull och attraktiv stad växa fram! För att fullt ut utnyttja kraften hos de som bor och verkar i Kiruna upprättas den långsiktiga Kirunadialogen. Dialogen förs mellan de som bor och verkar i Kiruna, de som på olika sätt kan komma att förverkliga Kiruna och de som ansvarar för planeringen, Kirunas politiker och tjänstemän. Dialogen når till alla grupper i samhället genom att den sker på flera platser men alltid är väl synlig. Förutsättningarna för engagemang varierar. Därför skaps flera brukarfokuserade processer i det nya. Dialogen bjuder in och söker upp för att höra allas röster så ingen lämnas bakom utvecklingen. Så kommer berättelser från olika grupper av människor att göra anspråk på det nya Kiruna det är bra! Sid. 6 Kiruna 4-ever Process och dialog

6 Kirunaportalen Kirunabiennalen Kirunaportalen skapas för att göra det lätt att förverkliga Kiruna. Det är en handlingsinriktad portal som gör det lätt för invånare och aktörer att handla att sätta omvandlingen i verket. Kirunaportalen är en fysisk och en virtuell mötesplats som superåskådligt visar visionen och planen för Kirunas utveckling. Den är till för gamla och nya invånare, föreningar, handelsaktörer, näringsliv, fastighetsutvecklare, mäklare och byggföretag. Portalen syftar till att få Kiruna att gå från idé till verklighet. Den är till för byggföretag och näringsliv. Kirunaportalen är till för alla Kirunabor vars bostäder ska lösas in och ersättas. Här skapas och möts nätverk och intressentgrupper kring idéer och projekt. Kirunaportalen är den mötesplats där privatpersoner och företag hittar en plats att utvecklas i det nya Kiruna. Kirunaportalen etableras så fort som möjligt. Till en början Lilla Kirunaportalen vid Folketshus. Innan 2016 har man etablerat den stora på en ledig tomt i befintliga industriområdet. Här återvinner man byggmaterial och minnen från de stadsdelar som monteras ner. Här prefabriceras byggelement till nya Kiruna. Här finns en stor miniatyrmodell av den planerade staden som man kan gå runt i. Här visas det aktuella planläget, utbudet och efterfrågan på bostäder, kommersiella lokaler, service. På så sätt bjuds ännu fler in, från när och fjärran, för att se de möjligheter som Kiruna erbjuder. Kiruna berättar sin fantastiska historia för sig själv och för andra. Historien om världens mest demokratiska stadsomvandling och den framtid som staden tar Steg för steg. Kirunabiennalen är en återkommande utställning som vartannat år bjuder in nyfikna från städer i hela världen. Så utvecklas Kiruna i ett starkt nätverk! Vartannat år är Kirunabiennalen ett lokalt evenemang med ett lokalt fokus. På Kirunabiennalen dryftas det som händer i stadsbyggnad, arkitektur och konst i städer från hela världen men mot särskild bakgrund av den märkvärdiga stadsomvandling som sker här. Det är ett ramverk där Kiruna som kollektiv och individer även kan hantera oro över framtiden, sorg över det som försvinner och samtidigt känna glädje, förtröstan och trygghet över det som kommer i dess ställe. Det är inte en ny stad som ska byggas och de som ska bo och verka där är i stor utsträckning inga okända människor det är Kirunaborna som befolkar även den framtida staden. I Kirunabiennalens regi finns överallt spår i verkligheten, av det som är på gång på ritborden. De nya centrala platserna är i dag okända eller till och med ökända. Genom fullskaletester och andra evenemang etableras den framväxande staden tidigt i Kirunabornas medvetande. Stadsutveckling tar tid. Utvecklingen av Kiruna därför måste starta nu, visionen måste komma till liv redan från dag ett! Sid. 7 Kiruna 4-ever Process och dialog

7 PROCESS Folkets Hus! Nya Stadshuset! Snusdosan Transformation Vänortstorget Sjukhuset Kyrkan DIALOGEN PORTALEN BIENNALEN (framtid) BIENNALEN (förtid) Hjalmar Lundboms gården Portalen! Malmgatan Stations torget Bläckhornen! Turism! Utbildning! Biennalen: Ger festivaler, konst och kulturevenemang. Stadshuset flyttas, parker etableras med Landart projekt och isinstallationer vintertid Dialog: Aktuella teman är stadens utveckling, identitet och framtida innehåll. Punkter för information och reflektion markers med sk. pratbubblor på aktuella punkter. Portalen: Första position är vid folkets hus, ett offentligt rum med en miniatyrmodell Biennalen: Tema är offentliga rum och byggproduktion. Dialog: Pratbubblor för diskussioner och samråd sprids ut på tomten, fokus på aktiva bruksområden och vilka aktiviteter som bör etableras först. Portalen: Fokuserar på byggandet av offentliga rum och noderna. Återvinner allt från kakelugnar till gedigna spegeldörrar till nybyggda hus. Biennalen: Fokuserar på gaturummet som ett sammanhängande centralt organ. Dialog: sprids runt staden och är öppna för nya riktningar. Portalen: lägger fokus på stadsgatans byggnation och utveckling. Sid. 10 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

8 Samtinget Rekreations nätverk Nya NODER! Framtida utvecklingsområden LKAB Nya Stadsdelar Research Deformationen Kanten Österleden Turism! Kiruna I F? Biennalen: Flera offentliga projekt ligger bakom i västra Kiruna. Biennalen diskuterar den utbyggda staden i relation till naturen. Dialog: Pratbubblor om stadens identitet och växt, tid för reflektion. Portalen: Producerar nya lösningar på kantförhållandet mellan staden och naturen. Förbredelser för Vinter OS i Kiruna - Narvik. Biennalen: Det förändrade landskapet. Framtida områden för utveckling och deformationszonen får fokus. Dialog: Om stadens fortsatta utvidgning. Portalen: Fortsatt förtätning och utbyggnad av nya noder i ett större fält Biennalen: återbruk av Kirunavaara som turistmagnet och research center för grön gruvdrift och det industriella landskapet. Dialog: Kirunavaara utvecklas till forskningscenter, turism och industripark Portalen: Konstruerar olika kontakter till Kirunavaara. Sid. 11 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

9 Mötes platser En stads attraktivitet skapas till stor del av stadens mötesplatser och offentliga rum. Nätverk och infrastruktur skapar flöden med korsningspunkter och kontakt mellan människor. I framtidens Kiruna ser vi staden med ett pärlband av intressanta offentliga rum och händelser, maximalt integrerade och sammankopplade med den nya stadsgatan Malmgatan. Här hänger allt ihop och det ska finnas mötesplatser och attraktioner för alla; inte minst för barn, ungdomar, turister och pensionärer. Vi knyter samman centrala Kiruna med Lombolo och Tuolluvaara. Strukturen ger Kiruna under hela förändringsprocessen en sammanhängande stad med förbättrad integration och möte mellan Kirunas idag utspridda bostadsområden. Tuolluvaara Kirunavaara Lombolo Flygplats Pärlband av offentliga rum och funktioner. Sid. 12 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

10

11 LILLA KIRUNA PORTALEN BO 14 GRUVSTADSPARKEN KIRUNA OBSERVATORIUM GRUVDALEN ALA LOMPOLO FRILUFTSOMRÅDE Sid. 16 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

12 KIRUNA KYRKA INGENJÖRSVILLAN STADSHUS TUOLLOVAARAPARKEN TREASURY PARK LÄNSMANSBOSTADEN KIRUNA TORG PORTALEN KONSTHALL SAMETING B5:AN BLÄCKTORNSKVARTEREN KIRUNA SJUKHUS ISHALL SPORTHALL H. LUNDBOHMSGÅRD KIRUNA STATION OCH BAD SKOTERVELODROM KIRUNA GYMNASIUM SVEDBERGSKA HUSET KIRUNA HÖGSKOLA FRYSHUSET-KIRUNA I G:A JÄRNVÄGSSTATIONEN Sid. 17 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

13 STADSFORM Riktningen och de första noderna och hörnstenarna placeras Förtätning av industriområdet och definition av gaturum Staden är ihopväxt med Tuolluvaara Sid. 18 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

14 Bandet av stadsstruktur förtätas och fullt innan framtida expansioner österut. Staden utvidgas med nya noder i nord-sydlig riktning. Kiruna har en tydlig kärna och staden växer med fingrar längs med nord-sydliga gator och kopplingar. Sid. 19 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

15 Stadsform Ett nytt stadsband knyter samman centrala Kiruna med Lombolo, Tuolluvaara, flygplatsen och Kiirunavaara. Strukturen ger Kiruna under hela förändringsprocessen en sammanhängande stad. För varje steg som tas blir Kiruna mer sammanhängande och attraktiv. Bandet består av en huvudgata som omgärdas av bebyggelse som är tre kvarter bred på ömsom sida. På detta sätt har man i nya Kiruna max tre kvarter ut till fri natur och samtidigt max tre kvarter in till huvudgatan med stadsliv och service. Stadsgatan flätar samman ett pärlband av mer intensiva noder. Stadsstrukturen ger en god orienterbarhet på gator och platser. Bebyggelsen på kanten mot naturen är sammanhängande och har en förskjutning i lokalgatorna. Detta ger Kiruna ett effektivt skydd mot de förhärskande kalla vindarna från norr och söder. Sid. 20 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

16 >10 m/s MALMGATAN MALMGATAN VINDROS-KIRUNA Vindrosen visar att de kyliga vidarna kommer från söder och från norr. Genom att bygga sammanhängand mot ytterkanterna och naturen så skapas ett bra, vindskyddat mikroklimat på gårdar och längs Malmgatan. 0 m/s Vindberäkning utförd i 15m/ s. Skala från 0 (mörkblått) till minst 10m/s (rött) Bra lokalklimat och flera läplatser kring Malmgatan E 10 KJEDJEHUS VIND VILLA VIND RADHUS KANT MOT NATUR VARIERAD BEBYGGELSE SLUTNA KVARTER E 10 FLERBOSTADSHUS STAD En linjär struktur med tydligt definierade gränser mot sprawl växer mot öst. En central huvudgata (nuvarande Malmvägen) sammanlänkar en serie noder i ett kontinuerligt pärlband. Noderna är placerade i viktiga korsningar och har sin specifika karaktär/identitet. De huvudsakliga kopplingarna organiserar längden i väl definierade distrikt. DISTRIKT Tydligt kanter mot offentliga platser och huvudstråk. Publika verksamheter i bottenvåning längs med huvudgatan och vid noder. Centralt i distrikter finns service & verksamheter såsom förskola och föreningslokaler. Mindre och tätare kvarter mot huvudgatan. Större och öpnnare kvarter mot utkanten. Kalla vindarna blockeras kantbebyggelse och de skiftande gatorna i nordsydlig riktning. KVARTER Kverter mot huvudgatan är varierade mellan ca 4-8 våningar. Lokaler i bottenplan mot hududstråk. Tak anpassas med fall för snö mot innergårdar. Parkering i parkeringsgarage, kantstensparkering samt markparkering intill främst radhus och villor. Ledord är Diversitet och flexibilitet Sid. 21 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

17 Om integrationsanalysen Space syntax-forskningen har visat att det finns en tydligt samband mellan stadens övergripnde struktur och hur människor rör sig och vistas i stadsrummen. Genomströmning i gaturummen gynnar handel och servicefunktioner, spontana möten och social integration. Segregerade platser saknar dessa grundläggande rumsliga egenskaper och har svårt att utvecklas till populära platser även om man med olika insatser försöker höja deras attraktionsvärde. Analysen beräknar hur många riktningsförändringar som behövs mellan två punkter i ett system. Den axiallinje som har närmast till alla andra linjer i systemet är bäst integrerad och blir på axialkartan rödast. Ju kallare färg en axiallinje har, desto mer segregerad är platsen i 2012 stadsstrukturen. Dagens centrumkärna är lokaliserad vid sidan av de mest välintegrerade stråken. Detta medför att en naturlig genomströmning till stor del saknas, vilket i sin tur påverkar stadsliv, handel och servicefunktioner negativt. Malmgatan Malmgatan Malmgatan Nya kopplingar stärker Malmvägen, vilket är en grundförutsättning för att vägen ska kunna omvandlas till stadsgata. Mellan åren 2018 och 2023 stärks Malmvägen ytterligare med hjälp av nya kopplingar som binder samman ny och befintlig bebyggelse på bägge Ett sammankopplat gatunät har byggts upp kring Malmvägen där stadslivet blir allt mer påtagligt kring de viktigaste noderna. Sid. 22

18 Malmgatan Malmgatan Malmgatan Malmgatan stärks som Kirunas hjärta. Gatan kantas av handelsoch serviceverksamheter som gynnas av den naturliga genomströmningen. Kring Malmvägen har ett nät av välintegrerade gator byggts upp. Den nya stadskärnan har växt sig stark ända bort till den befintliga bebyggelsen kring Tuolluvaaravägen som nu görs om till stadsgata. Ett starkt Kiruna, uppbyggt kring ett finmaskigt nät av centrala stadsgator. Sid. 23 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

19 TÄTHET & MÖTESPLATSER Steg för steg >Folkets hus Sporthallen Sametinget Österleden Portalen Stationstorget. En stadsgata för folkliv etableras mellan Österleden och Stationstorget. Fram till 2018 byggs 100 lägenheter samt kvadratmeter kommersiella och offentliga lokaler utöver de som försvinner. Detta innebär att det redan kring 2018 bildas en ny täthetskärna kring den centrala Malmgatan och det nya stadshuset. Stadsgatan fortsätter att utvecklas mellan noderna. TresuryPark är fullt etablerad, fylls på med minnen från flyttade Kiruna. Allt från Bläcktornsvillor, föreningslokaler ned till gatusten och fotbollsmål. Mellan åren 2018 och 2023 rivs och byggs endast kring kvadratmeter bostads- och lokalyta. Tätheten i den nya centrumnoden ökar därför endast marginellt. Noderna fortätter etableras österut. Pärlbandet växer. Efter 2023 börjar markdeformeringen påverka dagens centrala Kiruna på allvar. En stor mängs bostäder och funktioner omlokaliseras kring Malmgatan som får allt större betydelse i staden som helhet. Om täthetsanalysen Tätheten, det vill säga koncentrationen av människor, har stor betydelse för attraktiviteten i en stadsmiljö. Antalet boende och arbetande inom 500 meters gångavstånd korrelerar starkt med utbudet av handel och service. En högre befolkningstäthet, medför således en möjlighet att öka utbudet av kommersiella och offentliga verksamheter. Analysen beräknar hur stor täthet som nås inom 500 meters gångavstånd. Tätheten mäts i detta fall i form av BTA. Den nya bebyggelsen har en täthet motsvarande den som rivs i deformationszonen. Endast i det första tidsspannet, fram till 2018, byggs något mer än vad som rivs ( BTA). Analysen av nuläget visar att den största tätheten återfinns i centrala Kiruna. Täthetenskärnan sträcker sig i sydöstlig riktning längs Adolf Hedinsvägen. Sid. 24 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

20 Gatan och de offentliga rummen smälter samman till ett kontinuerligt strukturerande stadsrum med sekvenser. Kring år 2033 har samtliga centrumfunktioner flyttat till Malmgatan och ett nytt livskraftigt centrum har bildats. Staden expanderar nord - sydligt med fler noder, stadsrummen får flera kontakter. Vid år 2050 har rivningarna nått Lombolo. Det nya centrum förstärks ytterligare och når allt längre österut. Kirunas stadstruktur består av stora och små landskapsrum som strukturerar staden och säkerställer stadskvalitéer och dess närhet till natur och friluftsliv. Vid år 2100 har i princip hela dagens Kiruna rivits och bebyggelsen vid Luossavaara har separerats från den övriga staden. Malmvägen är fortfarande den centrala gatan men staden växer nu i huvudsak på bredden. Bostäder Offentlig service Kommersiell service Privata verksamheter m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m2 Sid. 25 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

21 Ekonomisteg för steg LKAB Recycle Portalen INDUSTRI Barn & äldreomsorg Rymd FORSKNING / Hälsosjukvård UTBILDNING / VÅRD Gruvan Byggindustri Vårdhotell Folkskola Rymd Högskola Samerna Post Industriella Landskap Äventyr / Rekreation TURISM & TJÄNSTEINDUSTRI Handel Vindkraftverk LANDSKAP / HÅLLBARHET Opcon Powerbox Station / Resecentrum Is arkitektur Industriell Geologi Plantskola Konst / Kultur Rennäring Genom att utveckla Kiruna i väldefinierade Steg för steg skapas förutsättningar för att dagens handel, serviceutbud och näringsliv ska leva vidare och utvecklas. Kirunas omvandling Steg för steg tar hänsyn till principer om ekonomisk effektivitet. En kritisk faktor i det nya stadsbyggandet är att redan från början välja rätta lägen som ger goda förutsättningar för handel, service och kultur. Annars blir riskerna för de som investerar i det nya för stora så att ingen eller få är beredda att börja. I utbyggnaden koncentreras utbudet på ett medvetet sätt i centrala noder med relativt stora flöden av gång och biltrafik. Efterfrågan på handel och service bestäms av hur många människor som bor och arbetar i närheten samt hur flödena relaterar till den fysiska lokaliseringen. Handel och service mår också bäst om många olika verksamheter samlokaliseras. Så minskas risken att skillnader i kostnader och hyror i dagens Kiruna jämfört med det nya Kiruna blir större än vad näringsidkarna kan bära. Steg för steg -principen innebär att den första utbyggnadsetappen är tillräckligt stor för att nå den kritiska tröskel där stadslivet och stadens innehåll stöds av varandra och blir framgångsrika. Den öppnar också möjligheten till en successiv utveckling där en gigantisk flytt skulle riskera att förlama. På lång sikt kommer stora delar av tävlingsområdet och vissa delar av det utbyggda Kiruna att beröras av deformationen efter år Investeringarna i framtida Kiruna bör sorteras där efter. På mark som påverkas av framtida deformationer görs mer kortsikta eller flyttbara investeringar. På mark som inte kommer att beröras, inte heller på lång sikt, placeras lämpligen tyngre och långsiktiga investeringar, så som järnvägsstation, sjukhus, stadshus etc. En stor samhällsekonomisk vinst av vårt förslag är den höga graden utnyttjning av befintlig infrastruktur, vägar, teknik och fastigheter. Detta sparar tid och ger lägre kostnader i utbyggnadsskedet. Många fastigheter framförallt befintlig handel och lätt indus- Sid. 26 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

22 tri längs Malmvägen ges en möjlighet att utvecklas och dra nytta av sitt nya alteftersom sitt mer och mer centrala sammanhang. Dessa fastighetsägare ges möjlighet till en ökad exploatering för ett mer urbant innehåll, dvs. bostäder, kontor, service och handel riktad ut mot nya stadsgator. samnytta kan ges genom smarta och täta lokalisering av framtida investeringar. Olika näringar och branscher ges då störst möjlighet till att maximera gemensamma synergieffekter. Det utbyggda Kiruna byggs tät och funktionsblandad. Detta ger goda förutsättningar till en trivsam och socialt hållbar stad. Men också till synergieffekter i stadens ekonomi & näringsliv. Stor Sid. 27 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

23 EKONOMI HANDEL KULTUR HANDEL KUNSKAP UTBILDNING+RESEARCH TURISM BLANDAT PROGRAM SPORT DIALOG HEM INDUSTRI KIRUNA PORTALEN FAS1 HANDEL PORTALEN STATIONEN HANDEL PORTALEN STATIONEN SJUKHUS KIRUNA DIALOGEN HANDEL PORTALEN HÄLSOVÅRD INFOBOX CENTRUM Lilla Kirunaportalen vid Folkets hus intruduceras som den första noden i stadsförvandlingen. Kommersiell aktivitet utvecklas gradvis mera på Malmgatan. Början av ett pärlbandbildas av det exsiterande handelsområdet, portalen och stadshuset. Tyngdpunkten i västra Kiruna skiftas mot östra med en ny nod för hälsovård och sjukhus kommer till. Flera mindre program relaterade till turism, research, kultur och sport. Portalen stimulerar industriområdet och återvinnings relaterade ekonomier. Kommersiell aktivitet i väst börjar avta och Malmgatans utbud börjar bli komplett. Biennalen och Portalen har stimulerat nya lokala företag. Sid. 28 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

24 PORTALEN HANDEL UTBILDNING HANDEL NOD PORTALEN HÄLSOVÅRD CENTRUM NOD LKAB RESEARCH CENTRUM SPORT SPORT STATIONEN NOD NOD NOD NOD LKAB BESÖKS CENTER NOD NOD UTBILDNING UR DEL SKAP LDNING+RESEARCH SM NDAT PROGRAM RT OG STRI OVÅRD RYMDOBSERVATORIUM PORTALEN NOD NOD NOD SPORT UTBILDNING NOD Malmgatan framstår som ett pärlband med flera aktiva noder som förankrar aktiviteter och variation i staden. Noderna är aktiva möteplatser i staden med olika fokus på Kirunas framtida identitet. Noder förstärks och förändras. Nya noder i nord-sydlig riktning utvecklas Pärlbandet har blivit ett nätverk av platser och aktiviteter. Kiirunavaaras industrilokaler har omprogrammerats till kunskapscenter, turism och forskning. Sid. 29 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

25 Mobilitet Järnvägssamhället Kirunas ursprungliga stadsplan av PO Hallman var tät och funktionsblandad, den gav stöd till möten mellan människor, trafikslag och infrastruktur. Som i många andra städer har man även i Kiruna sedan 1900-talets mitt låtit bilens styra stadens utveckling. Kiruna är idag en till ytan utbredd stad där bilen dominerar färdsättet och det finns många tendenser till polarisering av funktioner och verksamheter som negativa effekter av en ökad trafikseparering. Inte minst stadens kärna vittnar om ett svagt och utspritt offentligt liv som en negativ konsekvens av stadens utbyggnad. Erfarenheter från modernismen ideal att separera trafikslag, människor och verksamheter har visat sig vara förödande. Dessa städer är långt från socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Vi vet nu att en trivsam stad är tät och funktionsblandad, detta gynnar människor, näringsliv och ekologi. En god stadsmässighet kan därför beskrivas som en balansering av trafikslag, verksamheter, invånare och möjligheter. Rätt balansering innebär att olika trafikslag och då också människor kan mötas. Detta är grunden för en trivsam och social hållbar stad. Men också en förutsättning för ett bärkraftigt lokalt näringsliv. Järnvägen spås få en ökad roll framtidens städer. Merparten experter är eniga om att vi i framtiden går mot snabbare och effektivare tåg medan flyg blir dyrare och mer begränsat. För Kirunas attraktivitet och flexibilitet inför framtiden ser vi det som en självklarhet att Järnvägstationen för persontrafik förläggs i staden och inte i dess periferi. Då Kiruna inte idag eller i prognoser har trängselproblematik utan snarare behöver befolkas är vår Sid. 30 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

26 MOBILITET E10 E10 E E10 och 870 kopplas till Malmgatan. Järnvägen sträcks in till stations torget. Adolf Hedins väg introduceras som huvud gata genom gamla Kiruna. Linbanans första stopp kommer på plats; Flygplatsen Stationstorget Portalen - Österleden Kiirunavaara. En sektion av Malmvägen konverterastill stadsgata och förbreds för butiker och folkliv. Östleden kopplar samman med E10. Ny genomgående kontakt planeras längs med Jägaregatan och lappgatan. Extra järnvägspår läggs till för industriell verksamhet till öst för Lombolo. Malmgatans gatusnitt tillpassas vidare för en huvudgata med folkliv och stadsmässighet. Linbanan skapar kontakt till Kirunavaara. Flera kopplingar i nord-sydlig riktning etableras. Lokalgator med särdrag utvecklas. Gång-, cykel- och scooternätverk introduceras i stadsbilden. Sid. 32 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

27 E10 E10 E Gatunätet har utvidgats och integreras mer med Tuolluvaara. Järnväg ges möjlighet att under staden fortsätter till gruvområden i norr, Lappmalmen, Rektorn, Toulluvaara mfl. Bypass kontakt till 870 genom flygfältsvägen. Ringväg runt Kiirunavaara med gruvstadsparkens väg som centralt element. Bypass till E10. Sid. 33 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

28 Hållbarhet och Ekologi NUKUTUSVAARA Utmaningarnas århundrade Mänskligheten står detta århundrade för större utmaningar än någonsin. Vi har allvarlig påverkan på nästan alla processer på jorden, vilket i sin tur allvarligt påverkar vår möjlighet till framtida existens. Det är i detta århundrade vi måste skapa det hållbara samhället. Klarar vi det inte nu klarar vi det aldrig! Vi vill fortsätta stärka det Kiruna som dyrkar förhållandet mellan natur och stad. Kiruna Extrema förutsättningar och unika möjligheter I Kiruna finns både Sveriges största gruva, Sveriges största energianvändare och Europas största järnproducent. Dessutom ska man i flera steg flytta en hel stad i ett extremt klimat. Detta ger unika förutsättningar för ett nytt tänkande inom hållbar stadsbyggnad, men kräver även att vi tänker mycket långsiktigt. Worldwatch institute i Washington spår att tillgången på järnmalm kommer att sina inom 64 år baserat på 2% ökad utvinning per år. Kanske blir det inte så dramatiskt men det är högst sannolikt att utvinningen och deformationen fortsätter efter år Vi väljer att tänka ett perspektiv om 100 år, när järnmalmen är slut i Kiirunavaara och när staden flyttat bortom hela deformationszonen. Den totala möjliga framtida deformationen kan bla. ses i Riksantikvarieämbetets rapport 2008:8 om det byggda kulturarvet i framtidens Kiruna. Hållbarhet kräver helhet En socialt hållbar stadsmiljö är en förutsättning för de människor som lever och verkar där. Den ekonomi som malmfyndigheten genererar är en förutsättning för Kirunas existens som stad och ännu mer grundläggande för både människans och planetens framtid är att vara varsam om ekosystem, klimat och resurser. I en miljö som Kirunas blir det extra tydligt hur mycket de beror av varandra. Vi vill skapa en stad med mycket höga ambitioner inom alla dessa områden. Hållbart samhällsbyggande kräver sytematik och helhetstänkande i alla steg. Med stöd i BREEAM communities som greppar över alla hållbarhetsområden genom hela stadsbyggnadsprocessen, säkerställer vi ett strukturerat angreppssätt. Genom att korsa två av de mest omtalade begreppen för de globala utmaningarna inom ekonomisk och ekologisk hållbarhet - planetära begränsningar och peak everything - med de sociokulturella förutsättningarna i Kiruna har vi identifierat de viktigaste områdena för att skapa ett hållbart Kiruna: Ekologisk hållbarhet Flexibelt och resurseffektivt Resurs- och klimatproblematiken är i lika hög grad ekonomisk hållbarhet som ekologisk. Vi väljer dock att här lägga in dem under den ekologiska rubriken. Vi tror att staden, med gruvan som en viktig samverkanspart och resursbas, kan byggas på klimatpositiv och resurseffektiv grund. För att lyckas med detta krävs ett tankesätt baserat på högsta flexibilitet över tiden. Befintliga och eventuella framtida gruvor VISCARIA LUOSSAVAARA KIRUNA KIRUNAVAARA KONSULN SIGRID VIKTOR - Klimatpositivt och energieffektivt Kiruna: De kanske viktigaste elementen i den klimatpositiva staden är byggnaderna, transporterna och energikällorna. Att byggnaderna har låg energianvändning är en självklarhet idag (även om vi vill nå extra långt här), men att en betongstomme kan ha större klimatpåverkan än energianvändningen under husets hela livstid är mindre känt. Vi förordar därför trästommar, vilket även fungerar bra i det kalla klimatet. - Transportsystemet klimat optimeras i och med att vi HENRY REKTORN LAPPMALMEN HAUKIVAARA TUOLLOVAARA 10km VIETNAM 20km JUKKASJÄRVI KUOSANEN bygger upp staden kring järnvägen, föreslår bilpooler, ladd-stolpar för elfordon etablerar en linbana mellan stad och gruva. Energianvändningen fokuserar på att maximera utnyttjandet av de enorma mängder spillvärme med gruvindustrin både nu och i framtiden. Det finns så stora mängder spillvärme att även en låg verkningsgrad räcker för att skapa en klimatneutral stad. Utöver självklara delar som vindkraft och sammankoppling av LKABs och TNABs fjärrvärmesystem vill vi använda Sid. 34 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

29 KLIMATFÖRÄNDRINGAR FÖRSURNING AV HAVEN MILJÖGIFTUTSLÄPP BEFINTLIGT NÄT UTBYGGNAD UTTUNNING AV OZONLAGRET AEROSOLER I ATMOSFÄREN BIOGEOKEMISKT FLÖDE) BIOLOGISK MÅNGFALD KVÄVE- KRETSLOPP (BEGRÄNSNING AV FÖRLUST AV FOSFOR- KRETSLOPP VATTENANVÄNDNING MARKANVÄNDNING FÖRÄNDRAD LKAB TNAB LKAB nya kreativa sätt att utnyttja överskottsvärme från gruvdriften. T.ex. föreslår vi Norra Europas största bergvärmelager i någon Kirunas alla gruvgångar. Dessutom storskalig elproduktion typ opcon powerbox, sk. Grön el från spill och restvärme. Princip kraft och fjärrvärmenät Planetens 9 utmaningar - Superflexibelt och resurseffektivt Kiruna: Kiruna är extremt även geografiskt. Allt som inte finns på platsen måste ofta transporteras mycket långt. Att utnyttja lokala material och maximera återanvändning är nyckel i att skapa en resurseffektiv stad. Detta innebär att: Befintliga byggnader/infrastruktur som måste rivas demonteras och återanvänds så effektivt som möjligt i portalen. Alla nya byggnader/infrastruktur ska byggas med stor flexibilitet. Både så att de som står inom deformationszonen ännu lättare går att demontera och återanvända i framtiden. De som inte står inom deformationsområdet ska ändå ha flexibiliteten att kunna ända användningsområde allteftersom stadskärnan flyttar sig. Alla byggnader som har förutsättningar att finnas kvar länge ska ha ett hundraårsperspektiv. Detsamma gäller stadsbyggnadsidén som utgår från just detta. Lokal- och mikroklimatanalyser optimerar staden utifrån t.ex. vind, sol, drivbildning mfl aspekter. Gruvan och gruvområdet är en viktig resurs även efter brytningen. Dels genom att mineraler som idag inte är brytvärda i sannolikt blir det i framtiden, dels genom möjlighet att utnyttja den stabila miljön i gruvgångarna på olika sätt, allt från odlingar, energiprocesser mm. När all malm är utvunnen kan gruvan och dess anläggningar bli en turistmagnet som historisk industripark, zon för landart och hotell (jmfr. Zeche Sollverein) Biologisk och social mångfald i samverkan Vår förlust av bioologisk mångfald är det område där forskarna bedömer att vi allra mest överskrider planetens säkra gränser. Kiruna är ett område där människans förhållande till ekosystemet är särskilt starkt. Såväl samer som Kirunabor lever ett naturnära liv och samspelet mellan människa och miljö är påtagligare här än på många andra håll. Naturområden är inte den största bristvaran, men vi vill sätta fokus på hur naturen bäst kan ge oss ekosystemtjänster, som är ett begrepp som snabbt vinner gehör i samhällsplaneringen. Vårt förslag vill maximera ekosystemtjänster som fiske, renbetesleder mfl som tydliggörs under arbetets gång. Vi stöttar biologisk mångfald genom specifika växtval och utformande av grönytorna utifrån ett spridningstänkande. Vi väger även in vad klimatförändringar kan innebär både i form av hot och möjligheter för naturen kring Kiruna, t.ex. genom varmare växtzoner. Träd som björk och poppel är snabbväxande och kan effektivt förbättra vindförhållandena i den nya staden. I gatumiljö föreslås främst tall och björk, men även hägg och sibirisk ärtbuske kan planteras i mindre grupper. På gårdarna där ett bättre mikroklimat kan uppnås kan ett större urval av träd och buskar planteras. Kirunas nya grönstruktur av parker och gröna stråk utnyttjas öppen dagvattenhantering (LOD). Lågpunkter bereds och används frö snöupplag på vintern och blir på våren dammar för dagvattenhantering. Gårdarna i Kirunas nya kvarter planeras för en naturlig infiltration av dagvatten. Social hållbarhet Samverkan för positiv samhällsutveckling I det nya Kiruna finns möjligheter att samverka för en positiv samhälsutveckling. Ett Kiruna där alla som vill får ta plats i den fortsatta utvecklingen av staden. På så sätt skapas jämlika livschanser för alla. Nya Kiruna har välplanerade urbana miljöer med socioekonomisk och kulturell funktionsblandning. Miljöerna avspeglar invånarnas intressen för ett bredare kulturutbud, ökad idrottsverksamheter och ett utökat friluftsliv. Kultur, natur och motion bidrar till Kirunabornas folkhälsa. Detta bygger vi vidare på genom att skapa hälsosamma miljöer med god tillgänglighet, med fokus trygghet och trivsel. Steg för steg skapas inbjudande offentliga rum för att stärka Kirunabornas sociala sammanhållning. Kirunadialogen ser till så att det är Kirunaborna som inspirerar och sätter agendan för en vidareutveckling av stadens innehåll. I Kirunadialogen får dessa sociala aspekter en större kraft. Invånarna kan genom sitt deltagande öka kvalitén på planering. I Kirunadialogen skapas en gemensam plattform för stadens och invånares sociala behov. På så sätt sammaförs deltagandet med genomförandet. Sid. 35 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

30 EKOLOGI Landskapet kartläggs och framtida tomter och parker förbereds och planteras. Plantskola etableras. Programmering av grönytor. Temporära och fasta aktiviteter får plats. Biodiversitet stimuleras. Forskning om arktisk växtförädling. Nya parker förbreds och planteras. Sid. 36 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik 0

31 Grönstråk och gröna fingrar kopplar upp mot och genom staden. Återetablerad natur i deformationsområdet. Utveckling av gruvstadsparken för att stimulera biologisk mångfald. Gröna fingrar utvidgas och parkkvalitéer förstärks. Renleder öppnas genom deformationsområdet. Kiirunavaara blir ett landmärke för hållbarhet och destination för forksning och kultur. Sid. 37 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

32 KEN FRILUFTSLIV FISKE TUOLLUVAARA INDUSTRIOMRÅDE PARK FRILUFTSLIV KIRUNA FLYGPLATS Sid. 39 Kiruna 4-ever Kapitelrubrik

33