RAPPORT #4: Fjällräven och Gudrun Sjödén. Polarn O. Pyret, Fjällräven och Gudrun Sjödén

Transkript

1 RAPPORT #4: Polarn o. Pyret, Fjällräven och Gudrun Sjödén Polarn O. Pyret, Fjällräven och Gudrun Sjödén Mats Wingborg, Rena Kläder, 2007

2 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning företagens moraliska ansvar 4 Disposition 5 Polarn O. Pyret 6 Fjällräven 20 Gudrun Sjödén 22 Rena Kläders rekommendationer 26 Kommentarer från Polarn O. Pyret 33 Källor 34 Bilaga 1: Frågor som skickats ut till Polarn O. Pyret 35 Bilaga 2: BSCI:s uppförandekod 36 Sid. 1

3 ! Sid. 2

4 Förord Den internationella textil- och klädindustrin kantas av brott mot mänskliga rättigheter i arbetslivet. Många är de som fått bestående skador eller mist sitt liv som ett resultat av arbete inom denna enormt tuffa bransch. Som företag är det en snårskog att få rätsida på detta och att skapa förutsättningar för att arbetare som producerar åt företaget ska göra detta under acceptabla former som lever upp till de krav som det internationella samfundet enats kring. Ett aktivt etikarbete är en ständig process; det innebär förändringar som inte görs över en natt. Ett avgörande steg är dock att man erbjuder insyn och transparens i detta arbete. Utan transparens är det omöjligt för utomstående att skapa sig en bild av företagets arbete i dessa frågor. Rena Kläder har tidigare släppt rapporter om välkända svenska företag som Hennes & Mauritz och Indiska där man har en utarbetad strategi inom frågor om socialt ansvar. I vår rapport om nio svenska modeföretag tittade vi på företag som låg i startgroparna eller kanske inte hade börjat titta på dessa frågor. Där blev det också tydligt att dessa företag inte hade kommit lika långt som de två ovanstående. Från att rapporten släpptes har dock flera av modeföretagen som vi kritiserat påbörjat ett etiskt arbete. Inga av dessa företag hade dock profilerat sig som ett företag med en etisk profil. Nu presenterar Rena Kläder en rapport skriven av frilansjournalisten Mats Wingborg om tre företag: Polarn O. Pyret, Fjällräven och Gudrun Sjödén. Vi vill titta närmare på företag som har en profil som är tydligt etiskt betonad. Företagen i denna rapport har därför alla värdeladdade varumärken. Polarn O. Pyret, Fjällräven och Gudrun Sjödén marknadsför sig alla som ansvarstagande företag som tar ansvar för och hänsyn till miljö och natur och det är så man vill uppfattas av sina konsumenter. Vår tillverkning sker under goda förhållanden för både människan och miljön. (Polarn O. Pyret) Som företag har vi en stor möjlighet att påverka. Därför har vi i produktion och intern miljö försökt att vara så aktsam med miljön som är möjligt. (Gudrun Sjödén) Det är naturligt för oss att stödja olika projekt för att bevara de svenska fjällområdena. Vi stöder också vetenskaplig forskning som syftar till att bevara djuret fjällräven. (Fjällräven) Stämmer denna bild som företagen vill förmedla till sina konsumenter även när det gäller socialt ansvar? I denna rapport får två av tre företag underkänt när det gäller transparens. Fjällräven och Gudrun Sjödén lever inte upp till sitt goda rykte av två skäl. Främst kan de inte visa på något konkret arbete gällande socialt ansvar och de har heller inte velat delta i denna rapport och erbjuder därmed ingen insyn i sin verksamhet i dessa avseenden. Polarn O. Pyret har varit transparenta och därmed gjort det möjligt för oss och andra att ta del av deras verksamhet. Vi ser att de har påbörjat ett omfattande arbete inom området socialt ansvar och att detta kan utvecklas ytterligare. Som många andra företag har man fortsatt behov av att fördjupa arbetet med frågor som rör föreningsfrihet, kontrollarbete, utbildningsarbete samt samarbete med andra parter. Rena Kläder anser att grunden i ett hållbart etikarbete är att människor ska ha makt över sin egen vardag. Detta kan man bara åstadkomma genom att ge människor makten att påverka sin egen arbetssituation. Den viktigaste rättigheten anser vi därför är att fritt få bilda fria fackföreningar. Rena Kläder vill med denna rapport väcka en diskussion om företags transparens och inspirera till ständiga förbättringar på området. Vi vill också tacka Polarn O. Pyret för att de valt att delta i rapporten. Nätverket Rena Kläder, september 2007 Sid. 3

5 ! Inledning företagens moraliska ansvar En allt större andel av de kläder som säljs i butiker i Sverige är tillverkade i utvecklingsländer. Detsamma gäller varor som skor, leksaker, elektronik med mera. Förskjutningen av den globala produktionsfördelningen är en del av globaliseringen. Lägre tullar, billigare transporter och en digitaliserad kontroll av handels- och betalningsströmmar har gjort det lönsamt att förlägga tillverkning långt från Sverige. I samma takt som klädtillverkningen har ökat i länder som Kina, Indien och Bangladesh har den minskat på hemmaplan. Sverige var en gång i tiden ett land som producerade mycket kläder, av denna tillverkning finns idag knappt något kvar. Den globaliserade produktionen innebär att våra kläder i stor utsträckning sys av arbetare långt från Sverige. Samtidigt vet vi genom åtskilliga studier och rapportering i media att det ofta råder grava missförhållanden i dessa fabriker. Det handlar om många saker: " extremt låga löner, ibland laglig betalning under minimilöner, " ingen extra ersättning för övertid eller obekväm arbetstid, " anställda som nekas kontrakt, " anställda som saknar försäkringsskydd för sjukdom, olyckor och pension, " farliga arbetsmiljöer, med brist på säkerhetsutrustning och en farlig hantering av kemikalier, " avsaknad av brandskydd, " utsläpp av gifter, " repression och hot mot dem som är fackligt aktiva eller tar initiativ till facklig organisering, " förbud för företrädare för fackliga organisationer att besöka arbetsplatserna, " auktoritär och bestraffande arbetsledning, " diskriminering av kvinnor och minoritetsgrupper, " sexuella trakasserier och " barnarbete. Generellt sett är missförhållandena större ju längre ut man kommer i produktionskedjan, det vill säga de är i allmänhet ännu större hos underleverantörer än hos leverantörer etc. En avgörande fråga är vilka aktörer som har ansvaret för dessa missförhållanden. Leverantörsföretagen är skyldiga att följa de inhemska lagarna. Det existerar ibland brister i dessa lagar, men ett större problem är att lagarna inte efterlevs och att myndigheterna i landet saknar vilja och resurser att följa upp lagbrotten; i värsta fall är myndigheterna korrumperade. Länderna där produktionen sker är också skyldiga att följa internationella konventioner. De flesta av de berörda länderna har också undertecknat flera av eller alla ILO:s kärnkonventioner som har status av mänskliga rättigheter. Även när det gäller dessa konventioner finns dock problemet att länderna inte vidtar tillräckliga åtgärder för att uppfylla sina åtaganden. Därtill saknar ILO kraftfulla sanktionsmöjligheter mot de stater som kränker grundläggande rättigheter i arbetslivet. Varken nationell lagstiftning eller internationella konventioner ger beställarföretag några juridiska skyldigheter. Det finns dock starka skäl för att kritisera den nuvarande juridiska ordningen. Ofta är de klädkedjor som beställer kläder långt mäktigare än de leverantörsföretag som ska tillverka kläderna. I realiteten är det ofta beställarföretagen som styr vad som ska tillverkas, hur det ska tillverkas Sid. 4

6 och vilket pris som ska betalas. Medan beställarföretagen återfinns i industrialiserade länder som Sverige finns leverantörsföretagen i utvecklingsländer. Maktbalansen mellan beställarföretag och leverantörsföretag är ojämn. Av detta skäl är det rimligt att ställa krav på beställarföretagen, de har ett ansvar för hur de produkter som de saluför har blivit tillverkade. Beställarföretaget har också ett ansvar för att offentligt redovisa hur produktionen bedrivs och vilka verktyg man använder för att förbättra och säkerställa villkor i leverantörsfabrikerna. Detta sociala ansvar har sin giltighet oavsett vad som står i gällande lagar och oavsett hur dessa lagar tolkas. Det juridiska ansvaret är inte allt. Därutöver finns ett moraliskt ansvar. Disposition I denna rapport undersöks tre företag, Polarn O. Pyret, Fjällräven och Gudrun Sjödén. Rapporten består av tre delar där varje del presenterar ett företag. Sedan följer Rena Kläders rekommendationer till de tre företagen och slutligen Polarn O. Pyrets egna kommentarer. Då Fjällräven och Gudrun Sjödén har valt att inte delta i rapporten har de inte fått möjlighet att kommentera den. Sid. 5

7 ! Polarn O. Pyret granskning av ett företags strategi för att påverka villkoren i leverantörsfabrikerna Syfte Syftet med denna studie är att granska Polarn O. Pyrets infrastruktur för att förbättra villkoren på leverantörsfabrikerna. I det ingår bland annat systemet med uppförandekoder, etiska inspektioner, uppföljningar, medlemskap i internationella kontrollorgan (i detta fall BSCI) med mera. Däremot är syftet inte att påvisa hur arbetsvillkoren faktiskt ser ut på leverantörsfabrikerna eller hur villkoren har förändrats. Studien bygger enbart på intervjuer med Polarn O. Pyrets ansvariga för etiska frågor och på företagets webb-dokumentation. 1 Metod Som nämnts ovan är syften med denna studie att granska Polarn O. Pyrets infrastruktur för att uppfylla den uppförandekod som företaget arbetar efter. I studien har inte ingått några besök av Polarn O. Pyrets leverantörsfabriker. Företaget redovisar inte offentligt vilka leverantörsfabriker man använder, men det har heller inte legat inom studiens ram att genomföra sådana besök. Det empiriska underlaget för studien bygger i huvudsak på tre källor: " Polarn O. Pyret skickade den 14 mars 2007 ett skriftligt svar på de frågor som jag bett att få svar på (frågeunderlaget finns med som bilaga). Den som ansvarat för svaren på frågorna var Pernilla Dahlqvist-Jansson, Quality & CSR manager vid Polarn O. Pyret. " Den 10 april 2007 genomfördes en uppföljande intervju med Pernilla Dahlqvist-Jansson. Intervjun tog cirka två timmar. " Polarn O. Pyret har tagit del av en första version av studien. Företaget lämnade skriftliga kommentarer till studien den 25 maj Dessa synpunkter ledde till en revision av tidigare text. " Skriftlig dokumentation om Polarn O. Pyret har hämtats från koncernen RNB:s hemsida ( och från Polarn O. Pyrets hemsida ( Likaså med skriftlig information om BSCI ( Ett skriftligt underlag av betydelse har varit The Business Social Compliance Initiative (BSCI) A Critical Perspective; Joroen Merk and Ineke Zeldenrust, Clean Clothes Campaign, I studien redovisas Polarn O. Pyrets etiska arbete. Företaget har fått möjlighet att kontrollera dessa uppgifter. Några av avsnitten följs av en kommentar där jag anför vissa bedömningar av Polarn O. Pyrets arbetssätt eller av kvaliteten på uppgifterna. I slutet av studien finns en rekommendation från Rena Kläder. Avslutningsvis har Polarn O. Pyret fått möjlighet att kommentera de normativa slutsatserna. Även företrädare för Rena Kläder har fått möjlighet att ge synpunkter på tidigare versioner av rapporten. 1 I jämförelse med tidigare studier om H&M och Indiska (Båda utgivna av Rena Kläder, 2006) är denna studie mindre omfattande. Sid. 6

8 Samtliga citat i studien härrör antingen från Polarn O. Pyrets skriftliga svar eller från intervjun med Pernilla Dahlqvist-Jansson (när svaren härrör från intervjun anges Pernilla Dahlqvist-Janssons namn). I den text som följer åtskiljs redovisande avsnitt och normativa avsnitt. De normativa avsnitten finns under rubriken Kommentar. Där tar författaren till studien upp problem och funderingar som finns kring redovisningarna. I slutet av studien finns också en rekommendation från Rena Kläder. Övriga redovisande avsnitt bygger på de uppgifter som lämnats från Polarn O. Pyret, vilket inte betyder att Polarn O. Pyret fått bestämma exakt vilka uppgifter som skulle tas med. Längst bak i studien finns avslutningsvis en kommentar från Polarn O. Pyret där de fått kommentera innehållet, åsikterna och förslagen i studien. Polarn O. Pyret fakta om företaget Polarn O. Pyret ägs av det börsnoterade företaget RNB Retail and Brands. RNB Retail and Brands har fyra affärsområden: " Polarn O. Pyret. " JC och J-store. " Brothers & Sisters. " Department & Stores: varumärkesförsäljning i NK Stockholm. NK Göteborg, Steen & Ström i Oslo och från sommaren 2007 Illum i Köpenhamn. Sammantaget driver koncernen RNB Retail and Brands 430 klädbutiker, inräknat både egna och franchise-butiker i Sverige och utlandet. Omkring 90 procent av försäljningen sker i Sverige. Övriga länder där företaget har butiker är Norge, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Island, Irland, Danmark och Storbritannien. Polarn O. Pyret har ett 50-tal butiker i Sverige, från Luleå till Malmö. Enligt bokslutsrapporten 1 september 31 augusti 2005 var nettoomsättningen för koncernen 963,7 miljoner kronor. Av detta utgjorde omsättningen för Polarn O. Pyret 279,5 miljoner kronor, det vill säga knappt en tredjedel av koncernens totala omsättning. Omsättningen i butikerna hade jämfört med föregående år ökat med 5,3 procent. Denna studie handlar dock enbart om Polarn O. Pyret det vill säga en gren av en stor klädkoncerns verksamhet. Vad tillverkar Polarn O. Pyret? Polarn O. Pyret säljer kläder för alla åldrar, men är särkilt inriktat på baby- och barnkläder. Sammantaget utgör försäljningen av kläder 94 procent. Därutöver tillverkar företaget vad man kallar kringprodukter (5 procent) och skor (1 procent). 2 Enligt företagets egen beskrivning är Polarn O. Pyret inte ett lågprisföretag. Det ger en bild av hur företaget upplever sitt sortiment, men också vad man anser sig kunna sätta för prislapp på varorna. 2 Procentsiffrorna anger andel av företagets försäljningsintäkter. Sid. 7

9 ! Polarn O. Pyrets leverantörer I likhet med många andra svenska klädföretag har Polarn O. Pyret successivt utökat den andel av tillverkningen som sker hos leverantörer i Kina. För närvarande är leverantörstillverkningen fördelad på följande sätt: " 51 procent av Polarn O. Pyrets produkter tillverkas i Kina, det vill säga drygt hälften " 23 procent tillverkas i Turkiet " 5 procent i Thailand " 2 procent i Sverige " 1 procent i Indien (Siffrorna visar andelar av företagets försäljningsvärde.) Resterande 18 procent tillverkas i europeiska länder: Portugal, Italien och i Baltikum. Enligt Pernilla Dahlqvist-Jansson produceras en stor del av Polarn O. Pyrets ytterplagg i Kina. Detta är också orsaken till Kinas sammantagna stora landsandel. Högt försäljningsvärde utgör en större landsandel. Andra kläder från Polarn O. Pyret, som tröjor och andra plagg med ränder, stickas i Sverige och sys i Baltikum. Sammantaget använder sig Polarn O. Pyret av omkring 60 leverantörer. Men av dessa är det 11 som står för 66 procent av produktionen, beräknat på försäljningsvärde. Dessa ligger i Kina och Turkiet. I jämförelse med ett företag som H&M är Polarn O. Pyret en liten beställare av kläder. Men för flera av huvudleverantörerna är man en viktig beställare. Hur stor andel av leverantörsfabrikernas tillverkning som utgörs av produkter som är beställda av Polarn O. Pyret varierar dock, men maximalt utgörs andelen av 70 procent. Enligt Pernilla Dahlqvist-Jansson är dock inte Polarn O. Pyret intresserat av jättestora leverantörsfabriker, man har för det mesta inte den stora volymen. Polarn O. Pyret anser också att de stora leverantörerna ej upprätthåller den kvalitetsnivå som företaget kräver. Hur stor andel Polarn O. Pyrets beställningar blir av leverantörernas totala produktion är avhängigt av hur stora leverantörerna är. Även på denna punkt är skillnaderna stora. Polarn O. Pyret redovisar att antalet anställda i leverantörsfabrikerna varierar från 30 till Men Polarn O. Pyrets 11 stora leverantörer är genomsnittet 350 anställda. 3 Det betyder att Polarn O. Pyret i relativt liten omfattning har anlitat stora leverantörer. I både Indien och Kina finns många leverantörer med flera tusen anställda. I vissa fall förekommer underleverantörer (subcontractors). Leverantören är emellertid skyldig att informera Polarn O. Pyret om vilken fabrik som i sådana fall används och skriva ut detta fabriksnamn på ordern. Polarn O. Pyrets system för etisk kontroll av leverantörer gäller också för underleverantörer. 4 I princip är samtliga leverantörsföretag privatägda. I både Kina och Turkiet finns en del statliga textilindustrier, men Polarn O. Pyret anser att dessa företag är för stora, man föredrar något mindre leverantörsföretag. Polarn O. Pyret redovisar inte offentligt namnen på leverantörsfabrikerna. Härvidlag har Polarn O. Pyret intagit samma policy som andra svenska klädföretag. Pernilla Dahlqvist-Jansson argumenterar 3 Även det generella genomsnittet inom Polarn O. Pyret är att leverantörerna har omkring 350 anställda. 4 Polarn O. Pyrets åtagande när det gäller efterlevnaden av uppförandekoden omfattar även underleverantörer. Däremot framgår inte av företagets redovisning i vilken omfattning etiska kontroller hittills genomförts av underleverantörer. Sid. 8

10 dock inte för den nuvarande hållningen utan hävdar att det i framtiden nog kan bli aktuellt med en ökad öppenhet. Kommentar: Det är väldokumenterat att arbetstiderna ofta är extremt långa i Kina. Detta är ett huvudproblem när det gäller produktionen i landet. 5 I och med att hälften av tillverkningen av Polarn O. Pyrets kläder sker i Kina borde denna fråga ges särskild stor vikt i Polarn O. Pyrets etiska arbete. Rena Kläder anser att klädföretag bör ange vilka leverantörsföretag man använder. Utan en sådan redovisning försvåras offentlig insyn och fackligt koncernarbete. Redan idag finns ett antal företag som öppet deklarerar vilka leverantörer man använder, däribland Nike, Puma och Levi Strauss & Co. Argumentet att det skulle vara en kommersiell nackdel att redovisa vilka leverantörer man använder håller därför knappast. Det är därför positivt att Polarn O. Pyret lämnar dörren öppen för en förnyad policy i denna fråga. FÖRdelningen kvinnor/män i leverantörsfabrikerna Vid Polarn O. Pyrets 11 stora leverantörer är andelen kvinnor bland de anställda arbetarna 68 procent. En förklaring till den höga andelen kvinnor är att en stor del av produktionen ligger i Kina där kvinnorna dominerar kraftigt inom textilindustrin, medan förhållandet är det motsatta i exempelvis Indien. Kommentar: Andelen kvinnor är generellt hög inom den globala klädindustrin. Frågan har politisk vikt eftersom det samtidigt finns belägg för omfattande diskriminering av kvinnor när det gäller arbetsvillkor; vidare finns studier som tyder på att det är vanligt med sexuella trakasserier. 6 Förekomsten av yrkesutbildning bland de anställda Polarn O. Pyret redovisar inga exakta siffror över hur stor andel av de anställda som har yrkesutbildning. Istället redovisar man att i de flesta fabriker sker utbildning på plats och att chefer och gruppledare oftast är yrkesutbildade. Kommentar: Sammansättningen av olika yrkeskategorier och utbildningsnivå har stor betydelse för bland annat lönesättning. I Asien finns genomgående statligt fastslagna minimilöner men det varierar beroende på yrkeskategori. Polarn O. Pyrets medlemskap i BSCI Polarn O. Pyret är sedan 2005 medlemmar i Business Social Compliance Initiative (BSCI). 7 BSCI ansluter europeiska företag som importerar kläder och textilier. 8 För närvarande finns 19 svenska medlemmar: Abeko, Balancia-Midania, Berendsen, Eurogloves AB, Gildhouse, Gudrun Sjödén, ICA, Iduna, JC, KappAhl, Lindex, Londré-Hatten, Markslöjd, MQ, 5 Att extremt lång arbetstid är ett stort problem i Kina framgår bland annat av BSCI Annual Report Detta är den senaste årsrapport som redovisas från BSCI. 6 Se exempelvis Women in the Zone Women Workers in Asia s Export Processing Zones, Asia Monitor Resource Center (nytryck 2002). 7 För ytterligare information se: 8 Under senare år har BSCI också anslutit några företag inom livsmedelssektorn. Sid. 9

11 ! Nilson Group, Polarn O. Pyret, Saddler, Springhill Textile och Unibrands. Vidare är den svenska företagssammanslutningen Textilimportörerna associerad medlem i BSCI. BSCI finansieras genom medlemsavgifter från de anslutna företagen och genom ekonomiskt stöd från EU-kommissionen. Många av de svenska medlemsföretagen har anslutit sig till BSCI under de senaste åren och trenden är att antalet svenska medlemmar ökar snabbt. 9 Fyra gånger om året deltar företrädare för Polarn O. Pyret i BSCI:s möten. En huvudfråga vid sammankomsterna är, enligt företaget, att utveckla och utvärdera de etiska inspektionerna. Ett skäl för medlemskapet i BSCI, som framhålls av Pernilla Dahlqvist-Jansson, är att flera andra svenska och europeiska företag är medlemmar och att man därmed ser samordningsvinster i CSRoch förbättringsarbetet. Polarn O. Pyret anser att man tillsammans med 72 medlemsföretag blir starkare än om de enskilt skulle driva CSR och dess förbättringsarbete framåt. De svenska medlemmarna har utöver de europeiska medlemsmötena också regelbundna möten för att samordna sitt arbete inom BSCI och för att diskutera gemensamma erfarenheter av etiska inspektioner av leverantörsföretagen. Pernilla Dahlqvist-Jansson nämner bland annat kontakterna med KappAhl och Lindex som betydelsefulla. Enligt Polarn O. Pyret inbjuds företagets leverantörer regelbundet till av BSCI/FTA 10 anordnade Awareness-workshops och vissa av leverantörerna väljer till och med att på eget initiativ ta del av BSCI och CSR-arbetet genom att utbilda sig inom området. BSCI har för närvarande 72 medlemmar, däribland svenska företag som Polarn O. Pyret, Lindex, KappAhl, JC och ICA. Polarn O. Pyret samarbetar med dessa svenska företag, bland annat genom regelbundna möten. Kommentar: BSCI har fått skarp kritik från Clean Clothes Campaign. 11 Kritiken gäller framför allt att BSCI är en organisation enbart öppen för företag. När fackföreningar och folkrörelser inte släpps in i arbetet blir verksamheten sluten. Dessutom redovisar BSCI endast övergripande slutsatser om hur man arbetar och vilka problem som finns på leverantörsföretagen. BSCI redovisar överhuvudtaget inga resultat kopplade till enskilda medlemsföretag. Därmed förblir det hemligt vad BSCI:s inspektioner visar om arbetsvillkoren på exempelvis Polarn O. Pyrets leverantörsfabriker. BSCI:s system för att inspektera och förbättra villkoren i leverantörsfabrikerna är med andra ord extremt företagsinternt. Konsumenter får ingen som helst vägledning från BSCI. Det enda som BSCI kan utlova är att konsumenter och fackföreningar ska förlita sig på BSCI och medlemsföretagens goda vilja men en vilja som inte tål insyn eller dokumenteras offentligt. En likartad kritik har framförts av Clean Clothes Campaign i rapporten Looking for a quick fix How weak social auditing is keeping workers in sweatshops (2005). 12 Ett problem som man särskilt pekar på i rapporten är att det kan uppstå ett beroendeförhållande mellan företag som utför de externa inspektionerna (BSCI lägger ut sådana inspektioner på auktoriserade företag) och den klädkedja som beställt granskningen, i detta fall Polarn O. Pyret. Alltför hård kritik skulle kunna leda 9 För en aktuell överikt av BSCI:s medlemamr se: 10 FTA står för Foreign Trade Association, en Brysselbaserad företagssammanslutning och en drivande kraft inom BSCI. 11 Se The Business Social Compliance Initiative (BSCI) A Critical Perspective; Jeroen Merk & Ineke Zeldenrust, Clean Clothes Campaign, Se: Sid. 10

12 till att granskarföretaget inte får några nya uppdrag. Denna form av beroendeförhållande motverkas om granskningsprocessen inte kommersialiseras och om fristående fackföreningar och folkrörelse får del av arbetet. 13 BSCI har svarat på kritiken i BSCI Annual Report Där skriver BSCI bland annat: The Clean Clothes Campaign, for exampel, has strongly criticized the BSCI for / / lacking transparency, and for neglecting the involvment of stakeholders. BSCI:s svar på kritiken är att man för en dialog med NGO:s. Detta argument är dock svagt av två skäl. För det första är förslaget om ökad dialog otillräckligt, fackföreningar och NGO:s borde släppas in som medlemmar i BSCI. För det andra är kritiken mot BSCI skarp från många fackliga organisationer och folkrörelser; flera av de tyngre organisationerna avvisar en dialog med motiveringen att BSCI struktur är oacceptabel. Ytterligare ett skäl att kritisera anslutningen till BSCI är att det finns bättre alternativ, däribland organisationen Fair Wear Foundation (FWF) och Ethical Trading Initiative (ETI), som har både företag och fackföreningar som medlemmar. Pernilla Dahlqvist-Jansson hävdar att hon delar kritiken att fackföreningar och folkrörelser inte får delta i BSCI. Huruvida hon fört fram dessa åsikter inom BSCI framgår dock inte av hennes svar. Polarn O. Pyret använder BSCI:s uppförandekod En konsekvens av Polarn O. Pyrets medlemskap i BSCI är att företaget och dess leverantörer förbundit sig att efterleva BSCI:s uppförandekod. 14 (För BSCI:s uppförandekod, se bilaga 2.) Samtliga leverantörer måste förstå, acceptera och signera företagets uppförandekod. Uppförandekoden kommer därigenom att fungera som ett avtal mellan Polarn O. Pyret och företagets leverantörer. BSCI:s uppförandekod hänvisar uttryckligen till samtliga ILO:s kärnkonventioner. När det gäller lönenivå slår koden fast att arbetarnas löner aldrig får underskrida de statligt fastlagda minimilönerna, men därutöver står: In situations in which the legal minimum wage and/or industry standards do not cover living expenses and provide some additional disposable income, supplier companies are further encouraged to provide their employees with adequate compensation to meet these needs. När det gäller uppförandekoden anför Polarn O. Pyret följande i det skriftliga svaret på tillsända intervjufrågor: Alla våra leverantörer förbinder sig till uppförandekoden. Uppförandekoden gäller i dagsläget för underleverantörer ( som syr/sammanfogar och sammanställer det slutliga plagget ) som anlitas av leverantörsföretagen. Kommentar: Clean Clothes Campaigns kritik av BSCI gäller organisationens avsaknad av öppenhet. När det gäller innehållet i uppförandekoden ligger dock BSCI relativt långt fram. Dels hänvisar BSCI tydligt till samtliga ILO:s kärnkonventioner. Dels nöjer sig inte BSCI med att leverantörsföretagen ska betala ut den lagstadgade minimilönen till de anställda, utan att det också ska vara en lön som det är möjligt att överleva på. Det kan exempelvis konstateras att BSCI.s uppförandekod är mer 13 Ytterligare en kritisk synpunkt som har förts fram av Clean Clothes Campaign är att företagssammanslutningen FTA (Foreign Trade Association) är att en ledande aktör inom BSCI. FTA är samtidigt en drivande lobbyorganisation när det gäller europeisk handel med kläder. Enligt Clean Clothes Campaign agerar FTA för att förhindra bindande regler för företagens sociala ansvar, istället hävdar FTA att företagens CSR-arbete alltid ska vara frivilligt. (Se The Business Social Compliance Initiative (BSCI) A Critical Perspective; Jeroen Merk & Ineke Zeldenrust, Clean Clothes Campaign, 2005.) 14 Utöver BSCI:s uppförandekod har Polarn O. Pyret ingen egen uppförandekod. Detta kommenterar företaget med att en separat kod med samma innehåll inte vore meningsfullt. Istället ser man BSCI:s verktyg/uppförandekod som sin egen. Sid. 11

13 ! långtgående än H&M:s och Indiskas uppförandekoder. En obesvarad fråga är dock hur Polarn O. Pyret följer upp detta krav på skälig levnadslön när det gäller kontrollen av leverantörsföretagen. Driver Polarn O. Pyret aktivt att det är otillräckligt att leverantörerna betalar ut lön i enlighet med de fastslagna minimilönerna? Samtidigt har även BSCI:s uppförandekod vissa påtagliga brister. I koden borde kravet på utbildning av arbetarna kring fackliga rättigheter, internationella arbetsmarknadskonventioner, rådande arbetsmarknadslagstiftning, arbetsmiljö och säkerhet ingå som en väsentlig punkt. Vidare räcker det inte med att hävda fackliga rättigheter, fackliga organisationer bör också få rätten att informera på leverantörsfabrikerna. Inspektioner För att följa upp uppförandekoden genomför Polarn O. Pyret dels interna inspektioner som utförs av utsänd personal från företagets agentknutna produktionskontor, dels genomförs externa inspektioner av ackrediterade BSCI-inspektörer. Både formerna av inspektioner genomförs regelbundet. Ansvarig för samordningen och bokningen av inspektionerna är Polarn O. Pyrets kvalitetsansvariga (Pernilla Dahlqvist-Jansson). Enligt Pernilla Dahlqvist-Jansson använder Polarn O. Pyret ett fåtal stora (med stora menas de leverantörer som för Polarn O. Pyret står för ett högt försäljningsvärde) leverantörer som man för det mesta har samarbetat med under lång tid (vilket betyder 5 20 år). Med dessa företag finns en långvarig relation uppbyggd och det har varit möjligt att påverka arbetsvillkoren. Däremot medger Pernilla Dahlqvist-Jansson att det funnits mindre kapacitet för att påverka små leverantörer som tillverkar kläder i enstaka order, varför de i möjligaste mån undviker detta. Möjligheten att påverka leverantörsföretagen är också beroende av hur stor andel av produktionen vid ett leverantörsföretag som produceras för beställaren och hur varaktiga beställningarna är över tid. 15 Detta kan vara ytterligare ett skäl för att det är enklare att påverka stora leverantörer. Det praktiska ansvaret för att genomföra de interna inspektionerna har i första hand Polarn O. Pyrets agentkontor. För närvarande har Polarn O. Pyret två agentkontor i Kina (Shanghai och Hongkong) och ett i Turkiet. De som arbetar vid kontoren är SA-8000-utbildade. För närvarande finns två anställda vid varje agentkontor. Att kontoren är agentkontor innebär att personalen arbetar på Polarn O. Pyrets uppdrag, men de är inte anställda av Polarn O. Pyret. Enligt Pernilla Dahlqvist-Jansson planerar dock Polarn O. Pyret att anställa egen personal med placering på agentkontoren. Efter inspektionerna upprättas ett protokoll över vad som ska åtgärdas och en tidsplan för när olika saker ska vara gjorda. Protokollet och tidsplanen skickas också till Polarn O. Pyrets huvudkontor. De åtgärder som föreslagits följs av uppföljningsinspektioner. Ju tyngre kritiken är desto angelägnare är uppföljningsinspektionerna, enligt Polarn O. Pyret. De externa inspektionerna utförs av BSCI. Men inte heller BSCI använder sig av egen personal vid inspektionerna, utan av inspektörer som är auktoriserade av BSCI. 15 Belägg för den tesen finns i Rapport Indiska En granskning av företagets strategier för att förbättra villkoren i leverantörsfabrikerna, Rena Kläder, Sid. 12

14 För närvarande består denna grupp av följande inspektionsföretag: " ALGI " BVQI Bureau Veritas " CSCC Cal Saftety Compliance Corporation " DNV Det Norske Veritas " Intertek Testing Services " RINA Registro Italiano Navale Group " RWTUV Asia Pacific Ltd " SGS Société Générale de Surveilliance " TUV Rheinland Group " TUV SUD Group Enligt Pernilla Dahlqvist-Jansson är målet är att samtliga leverantörer ska ha varit utsatta för intern inspektion till 2008 och att cirka 70 procent eller mer ska ha genomgått externa inspektioner. Företagets beräkningar för vårsäsongen 2007 visar att 62 procent av leverantörerna (baserat på försäljningsvärde) är externt inspekterade av BSCI:s ackrediterade inspektionsföretag. Interna inspektioner har utförts på 73 procent av leverantörerna. Det är kvalitetsansvarig tillsammans med agentkontoren som upprättar kontakten med leverantörsföretagen inför en intern inspektion. Inspektionerna är förannonserade; ett skäl till detta är, enligt företaget, att alla dokument och ansvariga personer ska finnas på plats. Vanligtvis pågår en inspektion i 1 2 dagar. När externa inspektioner ska genomföras upprättas kontakten med leverantörsföretagen av kvalitetsansvarig tillsammans med agentkontoren. Kommentar: Det är svårt att bedöma effektiviteten och värdet av inspektionerna utan att besöka åtminstone ett antal av berörda leverantörsfabriker. Polarn O. Pyret kan formulera sitt eget budskap om inspektionernas roll utan att någon utanförstående aktör kan kontrollera uppgifterna. Polarn O. Pyrets system för etisk kontroll illustrerar vidare att etiken blivit business. Polarn O. Pyrets interna inspektioner är outsourcade till experter som inte är anställda av Polarn O. Pyret. BSCI:s externa inspektioner är i sin tur outsourcade till ett antal auktoriserade bolag. Effekten av kommersialiseringen av de etiska inspektionerna kan bli att de anlitade etikinspektörerna, medvetet eller omedvetet, tar hänsyn till att deras egen verksamhet ska bli fortsatt lönsam och anpassar sina resultat därefter. Sid. 13

15 ! Vad tar man upp vid inspektionerna? Polarn O. Pyret beskriver proceduren för inspektionerna och innehållet i inspektionerna 16 på följande sätt: " Uppförandekod, frågeformulär på cirka 30 sidor (BSCI Self assessment) och en beskrivning av processen (BSCI Management manual) skickas ut till alla leverantörer. " Polarn O. Pyret använder frågeformuläret Self assessment för att samla all information om leverantören; denna information ligger till grund för beslut om inspektion. " Polarn O. Pyret gör via personal på de agentknutna produktionskontoren interna förinspektioner för att få en bild av leverantörens nivå. " Resultatet av inspektionen diskuteras tillsammans med leverantören och en förbättrings- och tidsplan upprättas. " Externa inspektioner görs av utvalda leverantörer och utförs av ett av BSCI godkänt ackrediterad inspektionsföretag. Inspektionerna granskar bland annat hälsa och säkerhet, miljö, arbetstider, löner, föreningsfrihet, möjligheten att bedriva kollektiva förhandlingar, förekomsten av diskriminering, förekomsten av barnarbete, förekomsten av tvångsarbete, förekomsten av disciplinär bestraffning. " En inspektion innefattar: fabriksinspektion, dokumentutvärdering, intervju med arbetarna, intervju med ledning samt kontroll av eventuella sovsalar. " Fabriksinspektion: utvärdering av arbetsvillkor, säkerhet, brandsäkerhet och miljömässiga synliga aspekter görs. " Dokumentutvärdering: Olika typer av dokument samlas in och utvärderas, som anställningsavtal, ID-handlingar/ålderscertifikat, status på inflyttad personal, löner och arbetstidsdokument. Dokumenten dubbelkontrolleras med de intervjuer som görs för att upptäcka eventuella falska handlingar. " Intervju med arbetarna: Arbetare plockas ut för intervjuer, antalet varierar beroende på fabrikens storlek. Arbetarna får frågor om arbetstider, löneutbetalning, anställningsvillkor med mera. De intervjuade arbetarna får inspektörens kontaktinformation för att kunna kontakta dem senare om så önskas. Intervjuer genomförs med arbetare från olika avdelningar och med olika ansvarsroller på fabriken. " Ledningen intervjuas: Centrala frågeställningar handlar om policy och rutiner. Inspektion av sovsalar; om det finns bostäder knutna till fabriken kontrolleras också dessa. I kontrollen ingår säkerhet, brandsäkerhet och miljömässiga synliga aspekter. " Resultatet av en inspektion diskuteras med leverantören. Inspektören gör en slutrapport där resultat, förbättringsåtgärder och en tidsplan för detta dokumenteras. Förbättringsåtgärdsplanen skickas till Polarn O. Pyrets kvalitetsavdelning. Kommentar: Det är otillfredsställande att det inte finns någon offentlig redovisning av vad de etiska inspektioner av Polarn O. Pyrets leverantörsfabriker visar. För en konsument är det omöjligt att bilda sig en välgrundad uppfattning om tillståndet på fabrikerna och om det sker någon förbättring av förhållandena. 16 Samtliga inspektioner är aviserade i förväg, Sid. 14

16 I BSCI:s uppförandekod ingår att leverantörsföretagen ska betala de anställda en lön som täcker levnadskostnaderna. Detta är en grundläggande förpliktelse. Men när företaget redovisar innehållet i inspektionerna förblir det oklart om detta krav följs upp om det överhuvudtaget undersöks. Vilka krav ställer Polarn O. Pyret när det gäller hanteringen av kemikalier i leverantörsföretagen? Polarn O. Pyret uppger att de inspektioner som i dagsläget genomförs utförs på den produktionsplats där det slutliga plagget/produkten tillverkas/sys. Den enda kemikaliehantering som sker på dessa fabriker är i samband med fläckborttagning på det färdiga plagget. Hanteringen och försiktighetsåtgärder med detta är mycket enkla och, enligt företaget, aldrig ett problem. Däremot hävdar Polarn O. Pyret att man lägger stor vikt vid tester av kemikalier i slutprodukten, för att säkerställa ur ett hälsoperspektiv. Företaget uppger att man här följer Textilimportörernas rekommendationer, svensk lag samt EU-krav genom löpande och detaljerade tester på ackrediterade laboratorier. Polarn O. Pyret uppger vidare att uppförandekoden reglerar miljökrav vilket betyder att rutiner och standarder för avfallshantering, hantering och bortskaffande av kemikalier och annat farligt material, utsläpp och avloppsbehandling måste uppfylla eller vara striktare än de nationellt lagstadgade minimikraven. Kommentar: I synnerhet när det gäller tillverkning av bomullstyger används en stor mängd gifter. 17 Denna produktion sker i underleverantörsled som Polarn O. Pyret inte inspekterar, varken genom interna eller externa inspektioner. Här finns utrymme för insatser som skulle förbättra idag farliga arbetsvillkor för många arbetare. Polarn O. Pyret skulle exempelvis kunna öka andelen bomull som producerats giftfritt i sina produker. Uppföljning av inspektionerna Efter en genomförd inspektion upprättas en Corrective action plan med information om åtgärder och tider för när förbättringarna ska vara genomförda. Polarn O. Pyret och personal på de agentanknutna produktionskontoren har ansvar för att följa upp planen. En inspektion följs alltid upp av en re-inspection. Polarn O. Pyret framhåller samtidigt att enda sättet att åstadkomma en förändring är att göra den i samarbete med leverantörsföretaget. Förändringarna ska också ske stegvis. Polarn O. Pyret understryker vidare att det är viktigt att kombinera information och utbildning med tydliga krav och uppföljning av att beslutade åtgärder genomförs. Enligt Polarn O. Pyret kontrolleras nya leverantörer innan en eventuell order placeras hos företaget. Om Polarn O. Pyret finner att problem dominerar väjer man att inte ingå samarbete. Kommentar: Återigen är ett huvudproblem att inga oberoende aktörer kan kontrollera effektiviteten i uppföljningen av de etiska inspektionerna. Utan insyn och autonom dokumentation blir konsumenterna hänvisade till att förlita sig på Polarn O. Pyrets ensidiga bedömningar. 17 Vidare används stundtals farliga kemikalier vid färgning och blekning. Men enligt Polarn O. Pyrets egen redovisning sköts detta arbete tillfredsställande på leverantörsfabrikerna. Sid. 15

17 ! Polarn O. Pyret skriver i en kommentar till denna studie att det är viktigt att kombinera information och utbildning med tydliga krav och uppföljning av att beslutade åtgärder genomförs. Men det förblir inte klart av företagets redovisning vilken utbildning som sker idag och vilka som utbildas. Polarn O. Pyret skriver vidare att man aldrig anlitar leverantörsföretag där problem dominerar. Det framgår dock inte av svaret vad detta innebär. Vilka problem är det som anses så allvarliga att man väljer att inte anlita ett leverantörsföretag? Finns vissa förhållanden som man anser så grava att det alltid leder till att leverantörskandidater alltid avvisas? Hur vanligt är det att leverantörskandidater avvisats därför att villkoren varit alltför undermåliga? Hur bedömer Polarn O. Pyret villkoren i leverantörsfabrikerna? Överlag bedömer Polarn O. Pyret att leverantörsfabrikerna håller en bra nivå när det gäller arbetsmiljö, arbetsvillkor och miljö. Polarn O. Pyret konstaterar vidare att man hittills inte konfronterats med barnarbete och diskriminering vid de inspekterade fabrikerna, inte heller har man upptäckt några fall av disciplinära bestraffningar. Samtidigt menar Polarn O. Pyret att det finns ett antal generella problem, som till en del är landspecifika: Kina: Här ser Polarn O. Pyret främst problem med arbetstider och övertidsersättning. Även när det gäller hälsa och säkerhet anser Polarn O. Pyret att det finns brister, men dessa frågor hör till det som, enligt företaget, går snabbast att rätta till. Polarn O. Pyret påtalar vidare att fria fackföreningar inte är tillåtna i Kina, men vid företagets besök förespråkar man kollektivt arbete och föreningsfrihet. Men Polarn O. Pyret konstaterar: Inom det området finns dock en svaghet och framförallt en rädsla och okunskap. Vi försöker stärka detta område genom dialog. Turkiet: Enligt Polarn O. Pyret sker en tydlig förbättring av leverantörsfabrikerna i landet. Polarn O. Pyret menar att utvecklingen kan hänga samman med landets önskan om medlemskap i EU. Polarn O. Pyret skriver: Löner och övertid som för 10 år sedan kunde vara ett problem är nu i stort sett obefintligt. Hälsa och säkerhet är sällan eller aldrig ett problem hos Polarn O. Pyrets leverantörer. Indien/Thailand: När det gäller de leverantörer som Polarn O. Pyret använder i Indien och Thailand uppfattar man överhuvudtaget inte några allvarliga problem. Polarn O. Pyret anser uttryckligen att det för närvarande inte finns problem med arbetstider och löner hos företagets leverantörer i Indien och Thailand. Enligt Polarn O. Pyret arbetar också företagets leverantörer i länderna aktivt med hälsa och säkerhet och de har genomgående en mycket hög standard. Kommentar: BSCI redovisar inte vad de etiska inspektionerna visat av leverantörsfabriker till enskilda medlemsföretag. Däremot redovisar BSCI det samlade tillståndet hos samtliga medlemmars leverantörsföretag. 18 Det ger en ganska mörk bild av villkoren i fabrikerna. Särskilt på tre punkter visar BSCI att villkoren är kritiska i omkring hälften av leverantörsfabrikerna, det gäller arbetsledning, arbetstider, lönekompensation för övertid och obekväm arbetstid. Polarn O. Pyret medger problem men ger en långt ljusare bild av tillståndet i företagets leverantörsfabriker. Dock redovisar man inte varför just Polarn O. Pyrets leverantörsfabriker skulle vara bättre än genomsnittet bland 18 Se BSCI Annual Report Sid. 16

18 BSCI:s medlemmar. Utan ytterligare förklaringar finns skäl att tro att bilden är alltför glättad. Särskilt påfallande är Polarn O. Pyrets positiva bild av förändringarna när det gäller löner och arbetstider i Turkiet, en beskrivning som starkt skiljer sig från studier gjorda av arbetsvillkoren inom den turkiska klädindustrin. 19 Vilka förbättringar anser Polarn O. Pyret att det etiska arbetet resulterat i? Pernilla Dahlqvist-Jansson menar att de etiska inspektionerna av leverantörsfabrikerna givit resultat. Framför allt menar hon att den fysiska arbetsmiljön blivit bättre i flera av fabrikerna. Det gäller bland annat arbetarskydd, ventilation, brandsäkerhet etc. Enligt Polarn O. Pyret har också omfattningen av övertid minskat hos våra leverantörer. Polarn O. Pyret redovisar att man här lägger vikt vid att vara flexibla med leveranstidsdiskussioner vid eventuella förseningar för att hålla nere omfattningen av övertid. 20 Kommentar: En rad studier 21 av uppförandekodernas effekter tyder på att de i vissa fall lett till att arbetsmiljö etc. förbättrats. Polarn O. Pyret hävdar att detta också gäller för deras arbete. Det finns dock inga oberoende observationer som kan styrka detta. Samtidigt visar aktuella studier att uppförandekoder inte främjat facklig organisering. Det hävdar inte heller Polarn O. Pyret att deras uppförandekod bidragit till. Facklig organisering i leverantörsfabrikerna När det gäller Kina existerar inga fria fackföreningar. Polarn O. Pyret redovisar inte heller någon erfarenhet av kontakter med landets officiella fackföreningsrörelse ACFTU. Polarn O. Pyret konstaterar att man ( som bolag i vår storlek / ensamspelare ) inte kan påverka villkoren i Kina, men att det därför är en fördel att BSCI har regelbunden kontakt med och försöker påverka myndigheter i landet. Ytterligare ett land som Polarn O. Pyret kommenterar när det gäller fackliga rättigheter är Turkiet. Polarn O. Pyret skriver: I Turkiet ser vi inte några problem med att de anställda har inflytande och möjlighet till påverkan. Dock tycks Textilfacket i Turkiet inte särskilt starka, varför arbetarna inte är så intresserade av att vara med. På större fabriker är dock fackföreningstillhörigheten större. Totalt sett är, redovisar Polarn O. Pyret, cirka procent av arbetarna vid företagets leverantörsfabriker i Turkiet medlemmar av en fackförening. Kommentar: Inom Clean Clothes Campaign har flera fall behandlats som gällt repression av fackligt aktiva på klädfabriker i Turkiet. Även det inhemska textilfacket redovisar ett omfattande förtryck mot de fackligt aktiva. 22 När Polarn O. Pyret redovisar att man aldrig upptäckt något problem i relationen mellan fackföreningar och arbetsgivare undrar man om Polarn O. Pyret undersökt frågan 19 Se exempelvis Background Study on Turkey Basic Information on Labor Cinditions and Social Auditing in the Turkish Garment Industry, Clean Clothes Campaign, Den studien visar på en stor omfattning av grava missförhållanden. 20 I en skriftlig kommentar till studien understryker Polarn O. Pyret att man ser varje liten förbättring som ett stort steg, vilket är en drivkraft i det fortsatta förbättringsarbetet för både oss själva och våra leverantörer. Arbetet är en ständigt pågående process som kräver både öppenhet från oss som från våra leverantörer. 21 Uppgifter om en del av denna forskning återfinns i Rena Kläders studie om företaget Indiska (2006). 22 Flera sådana fall har redovisats i ICFTU:s (numera ITUC) och Amnesty Internationals årliga rapportering om kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet. För nedladdning se: Sid. 17

19 ! tillräckligt djupt. Eller är det så att just Polarn O. Pyrets leverantörer uppträder särskilt fackföreningsvänligt? En likartad klyfta finns mellan de höga siffror av facklig organisering som Polarn O. Pyret redovisar beträffande företagets leverantörsfabriker i Turkiet och den generella bilden av facklig organisering inom klädbranschen i landet. Enligt Clean Clothes Campaigns rapport Background Study on Turkey Basic Information on Labor Conditions and Social Auditing in the Turkish Garment Industry (2004) 23 är omkring 2 3 procent av arbetarna inom klädindustrin i landet fackligt organiserade. Om den fackliga organiseringen är långt högre vid Polarn O. Pyrets leverantörsfabriker än för branschen i allmänhet vore det intressant om Polarn O. Pyret kunde uppge vilka fackförbund som de organiserade arbetarna tillhör. Överhuvudtaget behöver uppgifterna styrkas. Förekomsten av kollektivavtal Polarn O. Pyret redovisar att omkring procent av arbetarna vid företagets leverantörsfabriker i Kina omfattas av kollektivavtal och då främst i de stora städerna. Polarn O. Pyret skriver: Det finns tydligt vissa politiska och geografiska problem med kollektivavtal i Kina. En arbetare som flyttar från sin region kan inte anslutas till kollektivavtal i annan by/stad/region då pensionsförsäkringar bara kan betalas och delas ut inom samma region. Så länge detta inte fungerar blir det svårt för arbetaren att ta del av och dra nytta av kollektivavtal. Polarn O. Pyret understryker därför återigen att det är en fördel att BSCI har kontakt med och försöker påverka myndigheter. Polarn O. Pyret kommenterar även situationen när det gäller Turkiet. Enligt Polarn O. Pyret finns kollektivavtal generellt på alla registrerade fabriker i landet. 24 Kommentar: Den enda tillåtna fackliga organisationen i Kina är den statligt kontrollerade ACFTU. Det är ytterst tveksamt att beskriva de avtal som ACFTU tecknar som kollektivavtal. Facket är tvingat att följa statliga dekret och har ingen strejkrätt. I Turkiet finns en ytterst komplicerad procedur för att upprätta kollektivavtal. Av landets totalt 11 miljoner anställda med kontrakt täcks omkring en miljon av kollektivavtal. 25 Polarn O. Pyret anger samtidigt att det finns kollektivavtal vid alla de leverantörsfabriker man använder. En fråga som omedelbart uppstår är varför kollektivavtalen skulle ha en särskilt stark ställning vid Polarn O. Pyrets leverantörsfabriker. Här behövs fler belägg. Sambandet mellan arbetsvillkor och företagets inköpspolicy Clean Clothes Campaign/Rena Kläder har erfarenhet av att förhandlingarna om priset mellan beställare och leverantör kan påverka förutsättningarna att åstadkomma förbättringar i leverantörsfabrikerna. 26 Hård prispress kan rycka undan de ekonomiska möjligheterna att förbättra löner och arbetsvillkor. Däremot gäller inte det omvända att en lägre grad av prispress garanterar bättre villkor, ibland blir effekten endast att leverantörsföretaget gör större vinst. En konsekvens av detta resone- 23 Se: 24 Uttrycket registrerad betyder i det här sammanhanget att fabriken är registrerad som leverantörsfabrik åt Polarn O. Pyret. 25 Se: 26 Se bland annat Looking for a quick fix How weak social auditing is keeping workers in sweatshops, Clean Clothes Campaign, Sid. 18

20 mang är att en rimlig etisk strategi är att kombinera krav på goda villkor i produktionen med en låg grad av prispress. Polarn O. Pyret redovisar att man använder en kärngrupp av leverantörsföretag som man samarbetat med i många år. Med dem, uppger Polarn O. Pyret, vill man ha ett fortsatt samarbete och ambitionen är att stödja dem i förbättringsarbetet. Enligt Polarn O. Pyret efterstävar man vid val av nya leverantörer företrädesvis sådana som är SA-8000-certifierade eller styrkt aktiva i CSR-arbetet. Ett av Polarn O. Pyrets argument för detta är att den typen av leverantörer innebär en konkurrensfördel. Om Polarn O. Pyret upptäcker problem som strider mot företagets krav arbetar man tillsammans med leverantören med förbättringsåtgärder enligt Corrective Action plan och har löpande avstämningar som avslutas med nya interna och/eller externa inspektioner. Polarn O. Pyret hävdar vidare att man ställer höga krav på kvalitetsnivån av slutprodukten och att detta går hand i hand med utformningen av den sociala och miljömässiga nivån i fabriken. Polarn O. Pyret förnekar också uttryckligt att man utsätter leverantörsföretagen för en hård prispress: Nej, vi sätter alltid kvalitet före kvantitet och pris. Det gäller både produkt, miljö och social nivå. Som sagt, Polarn O. Pyret ställer mycket hårda krav på kvalitetsnivån av slutprodukten vilket oftast går hand i hand med utformningen av den sociala och miljömässiga nivån av fabriken. Kommentar: Polarn O. Pyret hävdar energiskt att man inte bedriver oskälig prispress mot leverantörsföretagen. Prisförhandlingar är dock affärshemligheter. Uppgifterna går därför inte att verifiera. Avslutat samarbete med leverantörsföretag på grund av dåliga villkor Inte vid något tillfälle har Polarn O. Pyret avslutat ett samarbete med en leverantör på grund av att det rått oacceptabla villkor i produktionen. Problem har funnits, men aldrig av den art att man funnit det nödvändigt att avbryta samarbetet. Kommentar: Det saknas oberoende observationer som kan ge stöd till Polarn O. Pyrets bedömningar. Polarn O. Pyrets sociala redovisning Polarn O. Pyret har hittills inte publicerat någon social redovisning. Planer på detta finns dock. Företaget skriver i en kommentar till denna studie: RNB, där Polarn O. Pyret ingår, arbetar sedan hösten 2006 på att utveckla ett koncerngemensamt Miljö & Etik-arbete och att integrera detta arbete med RNB:s affärskoncept. Det övergripande syftet är att skapa ett systematiskt arbete mot målen att RNB aktivt ska arbeta för att minimera miljöpåverkan, stärka socialt ansvarstagande och utveckla den interna arbetsmiljön. RNB vill och planerar att på något sätt rapportera om detta arbete i framtiden. Kommentar: I redovisningen borde Polarn O. Pyret konkret beskriva hur villkoren ser ut i de centrala leverantörsfabrikerna och hur förhållandena där har förändrats under senare år. Den etiska rapporteringen för större trovärdighet om den är konkret. Polarn O. Pyret borde också tillkännage namnet på berörda leverantörer. Sid. 19