Kamerateknik & fotografisk bildkomposition

Transkript

1 b i l d e r. a v. l j u s Kamerateknik & fotografisk bildkomposition Författat av Viktor Sundberg Fjärde upplagan exkl. mörkrumsteknik Bilder av Ljus Sverige HB

2 Innehållsförteckning B I L D E R. A V. L J U S KAMERATEKNIK KAMERAN Kamerans olika format, APS och digitalkameran Bländare Slutare Allt hänger ihop OBJEKTIV Manuell fokus kontra autofokus Zoomobjektiv Zoomobjektiv kontra fasta objektiv Normalobjektiv Vidvinkelobjektiv Teleobjektiv Objektiv av andra märken än kameran eller piratobjektiv Vård av kamera och objektiv FILMEN ISO-tal (eller ASA-tal) Att pressa film DX kod Infraröd film GRUNDLÄGGANDE FOTOKOMPOSITION MOTIV, VINKLAR OCH LJUS Att hitta ett motiv Ett motiv är många bilder Vinkeln och ljuset KOMPOSITIONSREGLER Förgrund, mellangrund, bakgrund Avstånd och skala Aldrig i mitten, gyllene snittet och the rule of thirds Horisontalen och vertikalen Diagonaler & kors och kryss Kontraster och polarisation Form utanför bild Våga bryta reglerna FÖR MOTIVATIONEN BÖCKER LÄNKAR

3 b i l d e r. a v. l j u s Detta häfte publiceras gratis på Internet av Bilder av Ljus Sverige HB och får endast användas för privat bruk. Annan reproduktion eller kopiering är ej tillåten utan tillstånd. Bilder av Ljus är ett företag som drivs av två kreativa fotografer i Göteborg. Även om vi utgår från västkusten, utför vi även arbeten i övriga delar av landet om så önskas. Genom oss kan du känna dig säker på att du anlitat fotografer som använder professionell utrustning och kreativa metoder för att helhjärtat och med stolthet skapa bilder av absolut högsta kvalitet som du kommer att kunna åtnjuta i många år framöver. Vi fotograferar bland annat: Bröllop - När vi fotograferar bröllop värdesätter vi den personliga kontakten och därför sätter vi oss alltid ner och diskuterar idéer och praktiska lösningar innan bröllopet äger rum. Vi lyssnar och tar till oss av önskemål, visar förslag på bilder, diskuterar upplägget och alternativ på platser. Vi garanterar även att vi gör själva fotograferandet till en minnesvärd upplevelse. Porträtt och mode - Kanske vill du ge bort bilder i gåva, skicka bilder till modeagenturer, få din hund eller ditt barn fotograferat eller bara ta bilder för att kunna få en tillbakablick senare i livet? Vi fotograferar alla slags porträtt och skapar även kompletta portföljer för blivande modeller. Musik - Kanske behöver ni bilder till någon skiva, demo eller hemsida? Att skapa en tydlig image är viktigt och genom rätt bilder kommer man långt. Vi fotograferar gärna ert band på spelningar eller i replokalen. Vi gör även bandporträtt i studio eller i den miljö ni valt ut eller som vi tipsar om. Gruppbilder - Professionella bilder på personalen i broschyrer eller på er webbsida gör mycket för att skapa en personlighet hos ert företag. Det ökar även företagets pålitlighet hos kunder som kontaktar er för första gången. Vi fotograferar grupp- och personalbilder, klasser och idrottslag i alla typer av miljöer, på kontoret, i er lobby, i studio eller utomhus. Vi fotograferar till humana priser! Maila gärna dina önskemål så skickar vi prisexempel till dig. Bilder av Ljus Sverige HB Godemansgatan 4A Göteborg Webb: E-post: info@bilderavljus.se 3

4 1. Kamerateknik 1.1 Kameran Photography has not changed since it s origin except in its technical aspects, which for me are not important. -Henri Cartier-Bresson Det finns många olika typer av kameror. Exempel är kompaktkameran, digitalkameran, twin lens reflex-kameran, lådkameran och systemkameran. Det är mycket som skiljer dessa kameror åt och likheterna är få. Det finns dock tre likheter som kan hittas hos alla kameror. Dessa likheter är: Kamerahuset (den mörka låda som skyddar filmen (eller sensorn) mot ljus) Bländaren Slutaren Alla andra knappar, rattar och spakar på en kamera är egentligen onödiga och finns bara där för att förenkla användningen av kameran Kamerans olika format, APS och digitalkameran Det finns tre huvudtyper av kameraformat; småbild, mellanformat och storformat. De tre olika kameraformaten är byggda för att användas med tre olika filmformat. Småbildskameran är den typ av kamera där det allra vanligaste filmformatet används. Filmen är alltså en småbildsfilm och har beteckningen 135- som brukar åtföljas med antingen 24 eller 36, vilket indikerar hur många bilder som kan exponeras på varje filmrulle. Varje negativ som genereras av en småbildskamera är 24x36mm. I mellanformatskameror används en filmtyp som kallas för 120-film. MF-kameror genererar mycket större negativ än småbildskameror, vanligtvis 4,5x6cm, 6x6cm eller 6x7cm. Vissa specialkameror för panorama kan generera negativ så stora som 6x17cm. Då kan bara 4 bilder exponeras på varje filmrulle. En kamera som skapar 6x6cm negativ kan exponera 12 bilder på varje filmrulle. Hasselblad är ett välkänt svenskt märke som tillverkar mellanformatskameror för professionellt bruk. Några andra kända märken är Contax, Mamiya, Pentax och Rollei. MF-kameror är ofta klumpiga och därför också krångliga att använda. Oftast har MF-kameror heller inte autofokus (objektiv som fokuserar automatiskt) och de modeller som har detta brukar ha väldigt långsam sådan. Storformatskameror är extremt klumpiga och används inte speciellt ofta idag. De genererar stora netagiv, vanligtvis 4x5 tum. Ju större negativ, ju mindre behöver man förstora det för att skapa en bild. Alltså ger stora negativ bättre bildkvalitet och det är därför mellanformatskameror används i så stor utsträckning bland professionella fotografer som fotograferar ganska orörliga motiv som till exempel modeller, produkter och landskap. Fotografer som fotograferar sport, fåglar och andra vilda djur använder sällan mellanformatskameror eftersom de är för klumpiga. 4

5 APS (Advanced Photo System) är ett annat kamera- och filmsystem som de stora kameratillverkarna har enats om att tillverka i syfte att sälja fler kameror. Meningen är att allmänheten skall tycka att det är roligare att fotografera med APS än med vanlig film. Detta beror främst på att APS-kameror kan ta panoramabilder. APS-kameror tar dock inte äkta panoramabilder där man får ett negativ som är samma höjd som ett vanligt negativ, utan kameran kapar helt enkelt bara höjden på negativet, som blir lika långt som ett vanligt APS-negativ. Negativet, som redan från början är mindre och därför ger sämre kvalitet än ett småbildsnegativ, blir alltså nästan 2/3 mindre i panoramaläge. På så sätt blir stora förstoringar med APS-film ofta av mycket dåliga kvalitet. Oftast används dock denna typ av film av semesterfotografer som endast vill ha små kopior och till detta fungerar APS utmärkt. Digitalkameran fungerar i stort sett på samma sätt som en analog kamera, men istället för att ljuset exponerar emulsionen på en silverbaserad film, exponerar den istället en digital sensor. Denna sensor kan ha olika mått och vara olika bra på att göra om det registrerade ljuset till antal punkter, eller pixlar Bländare Bländaren är ett justerbart hål i kamerans objektiv. Hålet kan justeras efter hur mycket ljus man vill släppa in i kameran för att träffa filmen. Kameran mäter ljuset och informerar om vilken bländare som är lämplig i just de ljusförhållanden fotografen befinner sig i. Bländaren justeras vanligtvis på objektivet med en ring som sitter närmast kamerahuset. På moderna systemkameror justeras ofta bländaren med en ratt på kamerahuset. Då syns värdena oftast både i kamerans sökare och/eller på en digital display på själva kamerahuset. En hög bländarsiffra innebär en liten bländare och ett stort skärpedjup. En låg bländarsiffra innebär en stor bländare och ett litet skärpedjup. Bländarsteg löper, beroende på objektivets ljusstyrka, från 1,4 22 på följande sätt: 1,4 2 2,8 4 5, Varje steg i riktning från vänster till höger gör att kameran exponerar hälften så mycket ljus som steget innan. Ofta kan även halva bländarsteg väljas som till exempel 1,8, 3,5 och 6,7. På de flesta moderna systemkameror kan även tredjedels bländarsteg väljas. Det händer även att man ser bländarsteg utanför serien ovan som till exempel 1,0 och 32. Bländarens storlek i millimeter, alltså diametern på bländaren, kan räknas ut med följande formel: brännvidd / bländare = bländarens antal millimeter i diameter Det är även därför bländare ibland skrivs som f/2,8, där f betyder focal length, eller brännvidd. 5

6 Ett teleobjektiv som är 600mm långt med en maximal bländare på 4 får alltså en bländare som är 150mm stor, alltså 15 centimeter i diameter när den är som störst. Eftersom bländaren sitter i själva objektivet måste då objektivet vara minst 1,5 decimeter i diameter. Ett modernt autofokusobjektiv med brännvidden 600mm och maximal bländare 4 väger således cirka 6 kg, är en halv meter långt och kostar cirka kr. Alltså inget för amatören. Teleobjektiv kan ha så långa brännvidder som 1200mm, detta är dock mycket ovanligt. Har dessa objektiv en maximal bländare på 5,6 så kostar de astronomiska summor (närmare en miljon) och måste specialbeställas. Objektiv med en stor maximal bländare kallas för att vara ljusstarka och denna ljusstyrka bör vara ett av de absolut viktigaste kriterierna när man köper ett objektiv, tillsammans med skärpa, hastighet på autofokus och pris. Saker som ljudnivå, bildstabilisator och tyngd kan också spela in beroende på vilken typ av fotograf som köper det Slutare Slutaren är en dörr som öppnar sig och släpper in ljus till filmen. Ju längre slutaren är öppen, ju mer ljus träffar filmen. Även här mäter kameran ljuset och informerar om vilken slutarhastighet som är lämplig i de ljusförhållanden fotografen befinner sig i. Slutarens hastighet (den tid slutaren är öppen) justeras vanligtvis med en ratt uppe på kamerahuset. På nyare kameror kan även en ratt på baksidan av kameran förekomma. På dessa kameror syns även slutartiderna antingen i kamerans sökare och/eller på en digital display på kamerahuset. Slutartider löper vanligtvis från med följande steg: Varje steg i riktning från vänster till höger gör att kameran exponerar hälften så mycket ljus som steget innan. 1 innebär en sekund, 60 innebär 1/60 sekund och 2000 innebär 1/2000 sekund. Moderna systemkameror kan ha slutartider som löper ända från 30 sekunder till 1/8000 sekund eller till och med till 1/12000 sekund. Slutartider som är längre än 1 sekund brukar markeras med citationstecken, 4 för 4 sekunder, 8 för 8 sekunder etc. En hög siffra innebär en snabb slutartid, alltså att slutaren är öppen en kort tid. En låg siffra innebär en långsam slutartid, alltså att slutaren är öppen en lång tid. (Gäller inte på tider längre än en sekund) Allt hänger ihop Kombinationen mellan bländare och slutare hänger ihop. Ändrar du det ena måste du kompensera med det andra för att få rätt mängd ljus att träffa filmen. Alla kameror med ljusmätare informerar om vilken kombination av bländare och slutare som fungerar i de 6

7 ljusförhållanden fotografen befinner sig i just då. Det finns alltid flera kombinationer att välja på. Byter du till en större bländare får du en snabbare slutartid och byter du till en mindre bländare får du en långsammare slutartid. Beroende på situationen utgår fotografen vanligtvis antingen från bländaren eller från slutaren då en bild tas. Bländaren styr om fotografen vill ha ett kort eller långt skärpedjup och slutaren styr ifall fotografen vill frysa eller inte frysa objektet. Kameran informerar fotografen ifall den valda kombinationen av bländarstorlek och slutartid kommer att släppa in för mycket eller för lite ljus. Ett stegs byte kallas just för steg, bländarsteg eller slutarsteg. Innan du tar en bild, fundera på om det är bländaren eller slutaren du bör utgå från. Om fotografering sker handhållet, bör alltid en slutartid som är snabbare än objektivets brännvidd användas. Med ett 200mm objektiv bör du alltså ha minst 1/250 sekund slutartid. Följs inte denna regel kommer bilderna att få skakningsoskärpa. Detta beror på att längre objektiv med större förstoringsgrad är känsligare för darrningar än vad korta objektiv är. De längre objektiven brukar även vara tyngre, vilket också indirekt påverkar skakningsoskärpan. 1.2 Objektiv "I will laugh in the face of shallow depth of field; I will harness all available light with superfast aperture lenses; I will handhold my 200/1.8 wide open and smile." -Anonym arbetslös konsertfotograf Objektivet på en systemkamera är den löstagbara del av kameran där ljuset släpps in för att ögonblicket senare träffa filmen. Beroende på vilka olika typer av linser objektivet är byggt av, får olika objektiv olika brännvidder. Brännvidd anges i millimeter och beroende på vilken brännvidd ett objektiv har, passar olika objektiv in i olika sammanhang och situationer. På objektivet kan det stå 28mm 1:2,8, vilket innebär att brännvidden är 28mm och den största bländaren som kan användas är 2,8. Objektiv med stora maximala bländare, speciellt teleobjektiv, är oftast tunga och dyra, bland annat på grund av att det går åt mer glas vid tillverkningen och att glaset ofta behöver behandlas för att minsta distorsioner som kan uppstå Manuell fokus kontra autofokus Manuell fokusering används på alla äldre kameror, men även på vissa nytillverkade. Det innebär att man fokuserar, får skärpa i bilden, genom att vrida på objektivet, oftast med sin vänstra hand. Olika kameror har olika sätt att meddela fotografen när bilden är skarp. Detta beror sannolikt på vilken mattskiva man har i kameran. Mattskivan är en fokuseringsskiva, som ibland är utbytbar och som sitter precis under prismat på en kamera. (Prismat är den spegelanordning som får bilden att hamna rättvänd i sökaren). De flesta äldre kameror har en fokuseringsindikator som kallas för snittbild. Detta innebär att mitten av sökaren är uppdelad i två halvcirklar som glider fram och tillbaka då man fokuserar. Ifall fotografen fokuserar på en vertikal linje i bilden så syns ett tydligt hack i linjen mellan de två halvcirklarna ifall bilden är oskarp. Då bilden är skarp har halvcirklarna glidit ihop så att inget hack syns. Andra metoder för att förstå att bilden är skarp är kristaller som klarnar och indikatorer i form av lampor eller ljudsignaler. Kombinationer av dessa är 7

8 också relativt vanliga. Autofokusobjektiv fokuserar automatiskt med hjälp av en motor som antingen sitter i själva kamerahuset eller i objektivet. Dessa kameror brukar även ha en knapp där man kan välja bort autofokus och använda manuell fokusering om man föredrar det eller om vissa situationer kräver det. Autofokuseringen startar vanligen då man trycker ner avtryckaren halvvägs. På många moderna systemkameror kan man välja hur autofokusen skall tänka då den fokuserar, men vanligen så fokuserar kameran på rätt objekt genom att mäta kontraster i bilden. Vissa kameror kan läsa av fotografens öga och fokusera på det som fotografen tittar på. Olika tillverkare producerar olika snabba autofokussystem, men vanligtvis sker fokusering med en sådan kamera på ett par ögonblick. Fördelarna med autofokus är att det går snabbt. Nackdelen är att kamerans fokusering i vissa lägen kan bli förvirrad och fokusera på fel objekt, till exempel om man skall fokusera på en fågel som sitter bakom massor av grenar eller en älg som finns bakom ett staket. Kameran kan då tro att det är staketet som är huvudobjektet. Autofokuseringen kan också få problem med ytor eller objekt som saknar kontraster, till exempel en blå himmel eller en enfärgad vägg. Objektiv med autofokus är i regel flera gånger dyrare än likvärdiga manuella objektiv, men behöver absolut inte vara skarpare för det Zoomobjektiv The camera cannot lie, but it cannot help being selective. -Anonym Om man tittar på ett zoomobjektiv kan det stå 28-80mm 1:4-5,6 vilket innebär att största bländaren är 4,0 om man använder objektivet på 28mm. Om objektivet däremot används på 80mm, alltså för att komma närmare motivet så är den största användbara bländaren 5,6. Objektiv som tappar ljus i teleläget är lättare att tillverka än objektiv som håller samma maximala bländare genom hela zoomen och är därmed också billigare. Ett objektiv skulle även kunna vara 28-80mm 1:2,8 vilket innebär att den största bländaren är 2,8 genom hela zoomen. De objektiven är mycket dyrare, oftast mycket skarpare och producerar sannolikt mindre distorsion. Många blandar ihop fokusering med zooming vilket är helt felaktigt. Zoomen används till att ändra objektivets brännvidd och därmed också bildens beskärning och perspektiv. Då detta valts används fokusering endast till att göra bilden skarp Zoomobjektiv kontra fasta objektiv Fasta objektiv är sådana objektiv som har en konstant brännvidd, till exempel 35mm eller 300mm. Vill man byta från 35mm till 300mm för att komma närmare sitt motiv så måste man byta objektiv. Detta innebär även att man måste ha två objektiv och att man måste genomgå en objektivbytesprocess i fält, vilket kan leda till att motivet försvinner. Hade fotografen istället haft ett zoomobjektiv på kameran med en variabel brännvidd från 28mm-300mm så hade den med ett enkelt handgrepp kunnat förändra vårat objektiv från 28mm vidvinkelobjektiv till ett 300mm teleobjektiv på ett ögonblick. Smidigt kan tyckas, men det finns hakar. 8

9 Fördelarna med zoomobjektivet är alltså att det är smidigt, men det finns stora nackdelar. Ett zoomobjektiv innehåller rörliga glaselement, vilket ett fast objektiv inte gör. På grund av detta görs en kompromiss med kvaliteten då man tillverkar zoomobjektiv. Zoomobjektiv är sällan eller aldrig skarpare än ett fast objektiv! Zoomobjektiv förlorar ofta ljus vid den långa brännvidden, de får en mindre bländare. Försöka att, i så stor utsträckning som möjligt, använda fasta objektiv. Objektivbyte går fort med lite träning och då vet man även att resultatet blir en skarp bild. Fotografi handlar inte om att ta genvägar till det bästa resultatet. Det finns otroligt skarpa zoomobjektiv som har en fast maximal bländare genom hela zoomen, men de är oftast dyra. Vill du ha ett zoomobjektiv, fundera på ett sådant. Kanske slipper du då köpa två eller fler fasta objektiv. Är du intresserad av att skaffa ett zoomobjektiv anser jag att det är vidvinkelzoomar som är mest användbara eftersom varje millimeter gör så stor skillnad i bildens perspektiv och utseende. Det kan ofta vara bra, vid till exempel landskapsfotografering, att kunna vrida en millimeter för att beskära något som stör i bildkanten. Då det gäller teleobjektiv är ofta målet att komma så nära som möjligt, och jag föreslår att man köper ett fast tele som är så långt och har så stor maximal bländare som man har råd med. Billiga tele-zoomar brukar vara av mycket dålig kvalitet Normalobjektiv Normalobjektiv är en grupp av objektiv med brännvidder runt 50mm som fotograferar ungefär som man ser med ögat. Bilderna får ett normalt perspektiv. Att tillverka normalobjektiv med hög ljusstyrka är billigt och den största bländaren ligger oftast på 1,4 eller 1,8. Eftersom detta objektiv är billigt, ofta väldigt skarpt, kan användas i mörkare förhållanden och ger ett normalt perspektiv rekommenderas detta som ett första val om man inte vet vad man vill köpa för objektiv. På grund av dessa faktorer brukar det även vara ett 50mm som följer med kameran ifall man köper en begagnad äldre kamera. Då du köper en ny systemkamera försök att köpa med ett 50mm objektiv istället för det, ofta oskarpa och ljussvaga zoomobjektiv man får med Vidvinkelobjektiv Vidvinkelobjektiv är de objektiv med brännvidder som är 35mm och kortare. Vanliga brännvidder är 20, 24, 28 och 35mm. Dessa objektiv brukar ha en ljusstyrka på 2,8, men variationer förekommer. 35mm 1:2 är inte ovanligt. Dessa objektiv tar bilder i vid vinkel, vilket namnet på objektivgruppen indikerar. Vidvinkelobjektivet ger bilderna automatiskt ett långt skärpedjup även på stora bländare. 9

10 1.2.6 Teleobjektiv Teleobjektiv är objektiv som har en lång brännvidd, 80mm eller längre. Vanliga brännvidder för teleobjektiv är 85, 90, 100, 105, 135, 200, 300, 400 och 600mm. Då det gäller teleobjektiv har olika tillverkare valt att använda sig av olika standardbrännvidder. I böcker kan man ibland läsa att det perfekta porträttobjektivet är 105mm. Chansen är då stor att fotografen använder sig av Nikon då, till exempel Canon, inte har ett 105mm objektiv i sitt system utan har istället valt att producera ett teleobjektiv med brännvidden 100mm. Smygreklam kan tyckas. Teleobjektiv delas även in i korta teleobjektiv (80-135mm) normala teleobjektiv ( mm) och långa teleobjektiv ( mm). De objektiv med en brännvidd som är längre än 600 kallas ofta för supertele. Teleobjektivet gör att du kommer närmare ditt motiv och fungerar alltså som en kikare för din kamera. Dessa objektiv gör att bilden ser väldigt platt ut, genom att föremål som befinner sig längre bort är själva motivet blir förhållandevis stora och ser på så sätt ut att vara nära motivet. Detta kan man se om man tittar på när individuella fotbollsspelare filmas på TV. Det ser ut som om de står väldigt nära publiken bakom fast de egentligen står mitt på planen. Tekniken används också i vissa naturprogram så att det skall se ut som om programledaren står väldigt nära farliga djur, en komodovaran till exempel. Teleobjektivet ger automatiskt bilderna ett kort skärpedjup även på små bländare. Fundera på vad du är för typ av fotograf innan du köper ett teleobjektiv. Det är inget bra allroundobjektiv och används endast i speciella situationer. Det är lätt att det hamnar på hyllan utan att användas om det inte passar din stil. Kom ihåg att skärpedjupet blir mindre ju närmare ditt motiv du står. Detta kan vara mycket viktigt att tänka på om du fotograferar en modell med teleobjektiv. Ställer du först in bländare 5,6, som i ljusförhållandena ger lagom skärpedjup för en helbild och sedan närmar dig modellen för att fotografera ansiktet med samma objektiv och samma bländarvärde kommer skärpedjupet att förändras radikalt. Skärpedjupet kan då bli så kort så att ögonen blir skarpa men inte nästippen eller öronen. Exemplet blir ännu klarare ifall vi säger att du fotograferar två modeller, först i helbild, sedan bara deras ansikten. Ifall den ena modellen står lite bakom den andra kan dennes ansikte bli helt oskarpt Objektiv av andra märken än kameran eller piratobjektiv Det finns flera objektivtillverkare, de flesta tillverkar inte kameror, som producerar objektiv som går att använda med kameror från de stora kameraproducenterna, vanligtvis Canon, Nikon, Minolta och Pentax. Dessa objektiv kallas för piratobjektiv och de vanligaste tillverkarna är Sigma, Tamron, Tokina, Cosina och Kenko. Den senare tillverkar så gott som endast objektivtillbehör som mellanringar och teleförlängare. Att tillverka och sälja dessa objektiv är fullt lagligt. 10

11 Dessa objektiv är billigare, ibland ner till halva priset, och generellt sämre då det gäller skärpa och autofokus och huvudregeln är också att man bör undvika piratobjektiv. Det finns dock vissa tillverkare som ibland blixtrar till och tillverkar ett guldkorn i sin, ofta mediokra, serie av objektiv. Ett exempel på detta är ett 90mm makroobjektiv tillverkat av Tamron. Dessa brukar då även vara lite dyrare än objektiv i deras vanliga sortiment. Titta i tidningar och på internetsajter ifall du är intresserad av piratobjektiv. De gör regelbundet tester på objektiv Vård av kamera och objektiv Kameran är bara ett verktyg som inte bör skämmas bort. Lämnas den i garderoben blir den aldrig smutsig eller skadad, men fotografen kommer inte heller att ha allt för många bra bilder att visa upp. Många av de bästa bilderna tas i situationer då kameran utsätts för fara i form av fukt, smuts och stötar. Kanske får den en skönhetsfläck som gör den unik, kanske måste den lämnas in på service ibland, detta är normalt och en del av en kameras liv. För att rengöra objektiv bör man ha en blåsborste, en trasa av mikrofiber och linsvätska. Damm blåses av, eller borstas försiktigt av med blåsborsten. Fingeravtryck och liknande torkas bort med trasan och mer svårborttagligt smuts avlägsnas med vätskan. OBS: Droppa aldrig vätskan direkt på objektivet, alltid på trasan först! Spegeln i en systemkamera bör aldrig försöka göras ren! Dammet som syns i sökaren sitter garanterat på spegeln som fälls upp (på de allra flesta kameror) då filmen exponeras vilket innebär att dammet inte hamnar på bilden. Använd UV-filter för att skydda objektiven. Det är bättre att lägga 200kr på ett sådant än att behöva förstöra ett objektiv för flera tusen kronor. Byt ut dessa efter några år. Det gör att du slipper vara paranoid över att skada eller få smuts på objektivet! 1.3 Filmen Once photography enters your bloodstream, it's like a disease. -Anonym ISO-tal (eller ASA-tal) Filmens (eller digitalkamerans) ISO-tal, eller ASA-tal (USA), informerar om hur känslig filmen (eller sensorn) är för ljus. En film med ett högre tal är ljuskänsligare än en film med lägre ISO-tal. Använder du film med ISO 400 kan du använda ett stegs mindre bländare eller ett stegs snabbare slutare än om du använder film med ett ISO-tal på 200 på grund av att 400 filmen är mer känslig för ljus. Filmkänslighet, ISO-tal, löper vanligtvis från i följande steg:

12 Filmer med högre ISO-tal ger kornigare film och ofta något högre kontrast men kan användas i mörkare ljusförhållanden. Det förekommer även filmer med både lägre och högre ISO-tal än de ovan. Dessa filmer används antingen i extremt mörka situationer (1600 och 3200 ISO) eller situationer där man kräver ett väldigt fint korn (25 ISO och lägre). Tänk på vilka situationer du skall fotografera innan du väljer film och ladda inte kameran med film i onödan. Du kan inte ändra ISO-talet halvvägs in i rullen. Detta gäller speciellt om du inte vet vad du skall fotografera nästa gång. Med digitala kameror kan du byta ISO-tal när du vill, det är en av de absolut största fördelarna med digitalkameran Att pressa film För att kunna skapa skarpa bilder i mörka situationer går det att förändra filmens ISO-tal utöver vad den är tillverkad för. Detta kallas för att pressa filmen och fotografen ställer då helt enkelt in fel ISO-tal på kameran så att ljusmätaren mäter enligt det nya ISO-talet. Då sker en underexponering av filmen som man kan kompensera för i framkallningsprocessen. Film kan, men bör inte, pressas mer än tre steg då den blir mycket känslig för felexponeringar och då kompenseringen i framkallning blir svår att beräkna. Filmer som pressats får grövre korn och högre kontrast än då de exponerats på sitt vanliga ISO-tal. Anteckna vilket ISO-tal du har använt då filmen exponerades. Detta måste du veta då filmen skall framkallas, antingen av dig eller av en fotoaffär. I det senare fallet måste du informera om hur filmen exponerats DX kod Så gott som alla filmer har idag en DX kod. Denna kod syns på filmen som en kombination av svarta och silvriga ytor och fungerar som en streckkod. Koden gör att moderna systemkameror kan läsa vilket ISO-tal filmen har och ställer då också in filmen efter detta. På vissa kameror kan talet inte ändras, men på de allra flesta moderna systemkameror kan ISOtalet ändras så att filmen kan pressas Infraröd film Infraröd (IR) film är film som är känslig både för det ljus människor kan se och en del av det ljus som vi inte kan se, det över 700nm, som är infraröd strålning. Filmen är också känslig för UV ljus (mindre än 400nm). Det finns många vetenskapliga användningsområden för denna typ av film, men den kan också användas till kreativ fotografering. Vissa provar IR film en gång endast för skojs skull, andra blir så fascinerade av dess effekt att de får svårigheter med att sluta använda den. 12

13 Det finns både färg och svartvit IR film. Färgfilmen kommenteras inte i detta kompendium. Den svartvita filmen ger följande effekter: Motiv blir aningen skumma och dystra. Vegetation (som solen lyser på) blir ljus, nästan vit. Klar himmel blir mörkgrå, om inte svart, medan molnen håller sig ljusa. Hud ser annorlunda ut med IR film och saker som blodådror kan bli tydliga. Föreslagna motiv för IR film är: Kyrkogårdar Ruiner Nakna kroppar och porträtt med mycket hud eller dominerande ansikten Landskap med mycket vegetation och en stor blå himmel med få vita moln OBS: Filmen får ALDRIG utsättas för ljus, inte ens en kassett med filmen indragen! Ljuset kommer då att gå in genom springan och genom hela filmen så att du får ett ljust streck varje varv på rullen. Sätt i och ta ur filmen från kameran i totalt mörker och förvara filmen i en svart, helt ljustät filmburk. Då du använder IR film skall skärpan justeras till det röda märket på ditt objektiv! IR film fungerar inte i vissa moderna kameror på grund av kamerornas teknik för frammatning och återspolning av film! Du skall använda ett rött eller ett svart filter då du fotograferar med IR film. Det svarta filtret ger bäst effekt. Använd IR film då solen lyser, det ger större effekt, speciellt timmarna efter soluppgång och timmarna före soldnedgång. Viss IR film har inget ISO-tal. Se framkallningstabeller för hur länge filmen skall framkallas. 13

14 3. Grundläggande fotokomposition I think a photography class should be a requirement in all educational programs because it makes you see the world rather than just look at it. Anonym Fotokomposition, eller bildkomposition, handlar om hur man skall placera objekt och former i bildens yta. Samma motiv fotograferat med olika kompositioner kan ge betraktaren olika intryck, till exempel oro eller harmoni. Harmoni och balans är oftast målet med komposition och det finns många regler för hur detta skall uppnås. Reglerna är viktiga på så sätt att pålästa förstår vad som gör en bra bild och varför betraktaren tycker den är bra, även om betraktaren själv inte förstår varför. Det är även bra att kunna reglerna för att sedan kunna bryta dem på ett kreativt sätt. Reglerna bör inte användas för disciplinerat så att kreativitet hämmas. Innan reglerna tas upp informeras först om hur man hittar motiv, hur man kan tänka då det hittas och om ljus. Allt handlar om ljus. 3.1 Motiv, vinklar och ljus Att hitta ett motiv Då fotografier betraktas kan många frågor uppstå. En vanlig fråga är var, och framförallt hur, fotografen har hittat sitt motiv. Betraktaren, speciellt om han är fotograf, kan erfara känslor av irritation och önskemål om att själv har varit på rätt plats vid rätt tillfälle. Ofta är inte dessa bilder så oplanerade som de kanske ser ut. De kräver ofta en hel del planering och det krävs mer än en skarp och väl exponerad bild. Kompositionen måste vara rätt, det är oerhört viktigt för hur harmoniska bilder blir och hur de betraktas av personer som tittar på dem. Det är inte utrustningen som spelar in då en bra bild skall tas, utan det är istället fantasi och snabb, intuitiv handling som är viktigt. Att alltid ha med sig kameran är ett tips, i alla fall då man skall ut för att promenera eller besöka någonting man inte besökt innan. Det tar tid att hitta bra motiv, å andra sidan finns det fotografer som säger att alla objekt är bra motiv bara fotografen är skicklig nog. En känd fotograf har sagt att han skulle kunna ta massor av bra bilder i en hiss, även ifall han vore där själv. Tänk på det. Att säga att det inte finns motiv är en dålig ursäkt Ett motiv är många bilder Helt plötsligt händer det, fotografen hittar ett objekt han vill ha som motiv. Tänk till, oftast räcker det inte med en snabb titt genom sökaren utan det finns många variabler som gör bilder bra och behagliga, eller irriterande att se på. Inramningen, perspektivet, bakgrunden och ljuset måste alla vara rätt. Det är bara då som bilder kan kännas riktigt, riktigt bra. 14

15 Då en fotograf hittar ett motiv finns det en rad olika saker som bör tänkas på för att få den perfekta bilden. Fotografen bör titta närmare på det istället för att bara ta en bild och vara nöjd. Några tips är: Studera motivet, dess former och struktur. Försök hitta detaljer som är värda att lyfta fram. Ta god tid på dig, gå runt objektet och studera det. Tänk på hur ljuset faller och se hur skuggor ändras i olika vinklar. Fundera på hur du bör använda skärpedjup. Det kan skapa otrolig dynamik. Fundera på vilket objektiv som bör användas, möjligtvis för att förvränga motivet. Bör objektet fångas på ett, för betraktaren, balanserat vis så att det blir en behaglig upplevelse att vila ögonen på eller har du andra tankar om hur resultaten skall bli. Skall bilden tas stående eller liggande? Liggande bilder är oftast mer behagliga och inte lika spännande som stående. Leta efter diagonaler eller andra linjer som kan utnyttjas för att skapa harmoni. Fundera på hur objektet kan delas upp så att hela negativet utnyttjas. Glöm inte bakgrunden och hur motivet passar in i omgivningen. Fundera på hur mycket av omgivningen som bör vara med. Hur mycket himmel skall användas och var i bilden bör horisonten ligga? Kanske är förgrunden viktigare än bakgrunden? Används färgfilm bör man tänka på hur färgerna placeras och vilken effekt de ger ihop. Mycket att tänka på kan tyckas, men ju mer du fotograferar ju mer naturligt blir det att frågorna dyker upp i vissa lägen. Svaren till många av frågorna blir ofta självklara. Ta många bilder i olika vinklar. Då du hittar ett bra motiv är det inte slöseri. Slöseri är att snåla och inte få med några bra bilder hem alls Vinkeln och ljuset A good photograph is knowing where to stand. -Ansel Adams Majoriteten av alla bilder är tagna från fotografers ögonhöjd utan större inspektion av motivet. Kan detta verkligen ge den bästa bilden och fånga motivet på bästa sätt? Fotografer bör vara rörliga då de fotograferar. Glöm stativ och olika sorters objektiv för ett tag. Det är benen som är fotografens bästa vän och det mest effektiva redskapet, både för att hitta motiv och för att bemöta dem. Fotografer bör studera motivet och finna de absolut bästa och mest spännande vinklarna och perspektiven för att fånga de detaljer, linjer och strukturer som kan vara intressanta. Vinkeln är otroligt viktig och kan få de allra minsta och söta barnen att se brutala ut eller de allra hårdaste huliganerna att se ut som barn. Det går att få de allra längsta benen att se ut som miniatyrer och den allra minsta stenen att se ut som ett berg. Effekterna av detta kan bli häpnadsväckande. Kanske kan det vara värt att ta bilden underifrån eller ståendes på någonting för att fånga den bästa vinkeln. Många fotografer funderar inte alls på om bilden skulle bli bättre om den vore tagen under- eller ovanifrån. Ibland är det bara några centimeter i kamerans position mellan en bra och en otroligt bra bild. Självklart har också objektivets längd en oerhörd betydelse. Objektivets längd kan på otroligt många olika sätt fånga, förändra eller förvränga motivet. 15

16 Då en fotograf ändrar sin position så att han ser objektet ur en annan vinkel så ändras sannolikt även ljuset och skuggorna. Ibland kan man flytta motivet för att skapa det perfekta ljuset. Till exempel kan en modell som vrider på huvudet, bara några millimeter, göra att allt blir perfekt. Fotografer bör tänka på detta då flyttbara motiv så som människor fotograferas. Då man fotograferar i solljus eller med blixt är ljus direkt framifrån det absolut sämsta man kan tänka sig. Skuggor försvinner och starka reflektioner bildas. Det finns ingen chans för dimension och dynamik att skapas och resultatet blir en platt bild. Självklart finns det undantag men generellt sätt bör man undvika dessa vinklar. Fotografer bör tänka på ljuset då de fotograferar. Det är trots allt ljuset som används för att skriva med. Ljuset påverkar motivet på många sätt och kan få strukturer att synas eller inte, det kan få ansikten att se glada eller dystra ut etc. Då du tycker att du har hittat det bästa sättet och vinkeln att fotografera på så ta ändå god tid på dig att finjustera bildens komposition genom att se genom sökaren och sakta röra kameran i sid- och höjdled. Detta är speciellt viktigt då du fotograferar med diafilm, eftersom beskäring i efterhand är svårt. Tänk på att försöka gå ifrån vanan att ta alla bilder från ögonhöjd. Du bör i alla fall prova andra nivåer. Det kommer radikalt att förhöja känslan i många av dina bilder. Då du fotograferar ute, speciellt människor, kan det vara bra att ha en yta som reflekterar ljus så att det reflekterande ljuset jämnar ut skuggor i ansiktet och tar bort de alltför stora kontrasterna. Uppgift: Hitta ett intressant motiv och kopiera upp (publicera på Internet eller skriv ut) en bildserie på tre (3) bilder ur olika vinklar på detta motiv. Låtsas att du jobbar åt en tidning och gör ett reportage om motivet. Ta många bilder, men välj ut tre som är väldigt olika varandra och som du tror gör att betraktaren får en så bra helhetsbild av motivet som möjligt. Kanske hittar du detaljer som gör att man inte ens förstår att vissa bilder är från samma motiv som de andra. 3.2 Kompositionsregler You don't take a photograph, you make it. -Ansel Adams Följande kapitel redovisar regler som anses vara grundläggande för att placera objekt rätt i en bildyta och på så sätt skapa harmoniska bilder. Följs reglerna kan oftast bilder med de enklaste av motiv bli otroligt bra. Skillnaden mellan en hyfsad fotograf och en turistfotograf är oftast att fotografen känner till, eller i alla fall har hört talas om dessa regler och tankesättet i kapitlet ovan. Fotografen använder sig av kunskapen för att skapa bilder, inte för att ta dem. Då reglerna övats in kommer de naturligt och svagheter kommer att uppfattas hos tidigare bilder fotografen tagit. Fotografen kommer även att förstå varför vissa bilder intresserar betraktare mer än andra. 16

17 3.2.1 Förgrund, mellangrund, bakgrund Djup i en bild skapas effektivt genom att bygga upp bilden med förgrund, mellangrund och bakgrund. Det är inget nytt påhitt utan har använts i hundratals år av konstnärer och målare. Att få skärpa genom hela bilden kan vara svårt då vidvinkelobjektiv och små bländare måste användas för perfekt resultat. Exempel på en bild med dessa tre element är ett fotografi av en fiskare som sitter och fiskar i Göteborg med vattnet som mellangrund och fiskekôrka som bakgrund. För att inte de olika delarna i bilden skall konkurrera med varandra bör fotografen bestämma vilken av delarna som tyngden skall läggas på. Är två eller fler av delarna nästan lika intressanta och skarpa, kommer bilden att bli ointressant. Självklart kan alla delar vara intressanta i bilden, men det bör ändå finnas ett huvudmotiv där blicken börjar sin vandring in i bilden. Denna teknik skapar ett oerhört djup i bilder och kan få de enklaste motiv att bli huvudmotiv i intressanta bilder. Här kan skärpedjupet (kort eller långt) vara ett mycket kreativt redskap och det förändrar fotografen genom att använda olika bländarvärden. Bilder med en otroligt skarp förgrund kan bli mycket dynamiska ifall den passar in harmoniskt med sin mellan- och bakgrund. Detta kan kallas för in your face foreground vilket innebär att förgrunden är mycket nära och oftast mycket skarp. Då du fotograferar landskapsbilder försök att hitta en intressant förgrund. De mest otroliga landskap kan se menigslösa ut ifall de inte finns något intressant där ögat kan börja sin vandring in i bilden. Fokusera på förgrunden och använd minsta bländare i dessa fall. Ofta blir slutartiderna mycket långa så att stativ bör användas Avstånd och skala Genom att använda ett liknande motiv som upprepas med början i förgrunden kan en mycket stark djupverkan skapas. Ett exempel är träd i en allé. Denna teknik bör inte överdrivas med för många och för lika former så att de dominerar bilden allt för kraftigt. Det konstnärliga elementet kan då elimineras och kvar återstår endast ett koncept, ett mönster, en tapet Aldrig i mitten, gyllene snittet och the rule of thirds Som nybörjare brukar den som fotograferar centrera motiv, för att det känns mest naturligt att göra så. Detta gör oftast att bilden blir mycket tråkig, statisk och saknar harmoni. För att göra bilden mer intressant kan fotografen använda sig av det gyllene snittet, vilket garanterar att bilden inte blir alltför symmetrisk, då dessa bilder anses stela och tråkiga. Självklart finns det fall då symmetri är målet med en bild, men dessa fall är få. Gyllene snittet är ett mycket gammalt proportionsförhållande som ligger till grund för en mycket intressant komposition och som kan användas för att skapa harmoni i bilder och andra konstverk. Teorin är över 2500 år gammal och användes då av grekerna för att skapa kompositioner. Regeln tillämpades bland annat då Parthenon byggdes. Byggnaden uppfördes på Akropolis i Aten f.kr. och är byggd av pentelisk marmor i dorisk stil. Parthenon är ett av de mest fulländade byggnadsverk som någonsin byggts. 17

18 För att uppnå en komposition med gyllene snittet skall bildytan delas upp i lika stora rutor enligt sifferserien 2:3, 3:5, 5:8, 8:13 och så vidare. Ifall harmoni i en bild enligt gyllene snittets regler vill uppnås, skall det som händer i en bild hända där gyllene snittets linjer korsas. En enda punkt kan behärska en hel bildyta, blicken dras automatiskt dit ifall objektet placeras på rätt ställe. Den optimala placeringen är i någon av gyllene snittets kryss. Ett klassist exempel är en bild av en strand med en badboll i ena hörnet som används till framsidan för en reklambroschyr från en charterresearrangör. The rule of thirds är ungefär samma sak som gyllene snittet och innebär att allting i en bild skall delas på tre. Detta innebär bland annat att en horisontlinje aldrig skall finnas mitt i bilden utan antingen 1/3 från bildens under- eller överkant. Det finns fall där objekt kan, måste eller bör centreras i bildyta. Exempel på ett fall är om ett objekt är väldigt stort i bildytan så att det måste centreras. Med sådana objekt kan det också vara svårt att skapa en osymmetrisk harmoni genom att lägga det lite åt sidan. Delar av motivet får kanske då heller inte plats på bildytan. Ett annat fall är om symmetri och en statisk bild faktiskt är målet med kompositionen. Det kan tänkas att ett reportage i en tidning är skrivet på så sätt att statiska bilder förstärker textens innehåll Horisontalen och vertikalen Horisontalen är den lugnaste av alla linjer och ger också en form av harmoni. Den är betydligt mindre aggressiv än vertikalen och mer vilsam. Med hjälp av flera vågräta linjer i en bild kan djupet i bilden ökas då blicken söker sig fram linje efter linje. Inför varje linje stannar blicken upp och följer varje linje ut en aning efter sidorna innan den vandrar vidare. På så sätt tvingas betraktaren ta del av innehållet i bilden, vare sig han vill eller inte. I en bild med en ensam vågrät linje kanar blicken fram och tillbaka utefter denna linje, något som man sällan strävar efter. Den vanligaste vertikalen är den stående människan. Vertikaler har en mycket statisk verkan på bilder och en enkel vertikal gör att blicken stannar upp. Det blir som ett hinder i bilden som hindrar betraktaren att se förbi vertikalen och in i bakgrunden. Vid upprepade vertikaler kan en bild bli ännu mera statisk, som om det finns ett galler för bakgrunden, men vertikalerna kan också ge ett djup i bilden ifall de används på rätt sätt så att en förändring av skala kan uppfattas. Ett exempel på detta är ett kalhygge där man ser hur träden står längre och längre bort Diagonaler & kors och kryss Linjer finns överallt, och då menas inte endast raka, oavbrutna streck. Speciellt diagonaler kan vara ett mycket kraftigt verktyg för att skapa dynamik och rörelse i bilder. I västvärlden leder en diagonal in i bilden som går från övre vänstra hörnet till det nedersta högra. Denna diagonal har den starkaste rörelsen medan den som leder från nedre vänstra hörnet till övre högra är mer harmonisk. Diagonaler lär man sig se genom träning. Viss risk finns att man till slut ser diagonaler överallt och att paranoia uppstår. En diagonal blir ännu mer aggressiv ifall den korsas av en annan diagonal så att ett kryss bildas. Bilder med många kryss kan bli väldigt oroliga. 18

19 3.2.6 Kontraster och polarisation Polarisation innebär att fotografen använder sig av motsatser eller symboliska kontraster, till exempel ställer något stort mot något litet, svart mot vitt, fullt mot tomt, böjt mot rakt etc. Med enkla medel kan bilder göras mycket fascinerande om sådana polarisationer används. Kontrasten i en bild (hur mycket gråskala det finns mellan svart och vitt) är inte samma sak som polarisation Form utanför bild Komposition handlar om att fånga betraktarens intresse för en bild så pass länge att intresse för innehållet i bilden skapas. En känd fotograf har någon gång sagt att en bild är bra om betraktaren tittar på den längre än en sekund. Normalt komponeras bilder genom att lägga innehållet inom ramen för bilden, så att helheten syns, men det finns tillfällen då detta inte behövs och då resultatet faktiskt kan bli bättre och mer dynamiskt ifall delar av motiv ligger utanför bildytan. Trianglar, kvadrater, rektanglar, cirklar och ellipser är statiska former, åtminstone om de hamnar innanför bildytan. I många fall kan det uppstå dynamik i bilden om de flyttas så att delar av formerna finns utanför bildytan. Detta går bra eftersom betraktaren redan vet hur dessa former ser ut. Ett exempel är att i en bild på en häst och vagn lämna en liten del, eller till och med en stor del, av de stora vagnhjulen utanför bilden. Betraktaren vet hur det ser ut och låter fantasin framställa det som fattas. Detta fungerar inte i alla fall och med alla former. Självklart vet vi hur fötter på människor ser ut, men att kapa en person vid knäna är en fotografisk synd på andra sätt. Formerna som lämnas utanför måste vara ganska självklara för att inte betraktaren skall tycka att det är irriterande att de fattas Våga bryta reglerna There are no rules for good photographs, there are only good photographs. -Ansel Adams En gammal klyscha är att regler är till för att brytas. Det kan tyckas naivt att informera om det här, men klyschan stämmer faktiskt väl in i detta fall. Våga bryta reglerna om fotokomposition, men lär dig först att använda reglerna på rätt sätt. Börja fotografera enligt reglerna och märk hur ditt fotograferande utvecklas. Då du börjar få en känsla för när du gör rätt, skapas även en känsla för när du gör fel på rätt sätt. 19

20 4. För motivationen If you saw a man drowning and you could either save him or photograph the event...what kind of film would you use? -Anonym Trots att denna rapport är en näst intill optimal guide för fotografer av alla slag finns det faktiskt andra bra källor till information gällande fotografi. Eftersom inte denna rapport är skriven med akademiska intentioner är den heller inte uppbyggd på ett, ur vetenskaplig syn, godtagbart sätt. Därför nöjer jag mig med att rada upp en del källor till bra information i detta kapitel. Några av källorna har använts till att skapa denna guide och jag hoppas att de alla skall motivera till fortsatt fotograferande och leda till att läsaren utvecklas inom den ädla konsten att skriva med ljus. 4.1 Böcker Adams, Ansel Classic Images - ISBN: The Negative - ISBN: The Print - ISBN: Cartier-Bresson, Henri Henri Cartier-Bresson and the Artless Art - ISBN: X Doeffinger, Derek The Art of Seeing - The KODAK Workshop Series - ISBN: Lindbergh, Peter Ten Women by Peter Lindbergh - ISBN: Morris, Artur The Art of Bird Photograhy - ISBN: Sjöstedt, Ulf Den Fotografiska Bilden ISBN: Fotokomposition - ISBN: Länkar