Tel , Fax

Transkript

1

2 2

3 3 INNHÅLLSFÖRTCKNING Sida 1 PRODUKTBSKRIVNING SKOKONSTRUKTIONN TILLVRKNINGSPROGRAM MATRIAL TILLVRKNINGSSÄTT TILLVRKNINGSTOLRANSR KVALITTSKONTROLL OCH PRODUKTMÄRKNING STÅLFÖTTRNAS MÅTT OCH ANVÄNDNING I OLIKA TVÄRSNITT STÅLFOTNS BÄRFÖRMÅGA DIMNSIONRINGSGRUNDRNA STÅLFOTNS BÄRFÖRMÅGA DIMNSIONRING MD STÅLFÖTTR STÅLFÖTTRNAS ANVÄNDNING BGRÄNSNING AV ANVÄNDNINGSOMRÅDT SKOPLACRING Dimensionerande betonghållfasthet Tilläggsarmering Val av pelararmering Korrigering av given bärförmåga BSTÄNDIGHT OCH BRANDSKYDD MONTRING PLACRING I GJUTFORM MONTRING AV PLAR PÅ BYGGPLATSN MONTRINGSTOLRANSN SÄKRHTSÅTGÄRDR KONTROLLANVISNINGAR INGJUTNING AV STÅLFÖTTR MONTRING AV PLAR... 12

4 4 1 PRODUKTBSKRIVNING används till att infästa elementpelare till fundament och andra pelare. Skruvförbindningen består av en stålfot som ingjuts i elementpelaren och en gängad kamstång. Då muttrar och brickor åtspänns kan förbindningen överföra monteringslaster och då alla undergjutningar nått sin hållfasthet kan förbindningen belastas till sin hela bärförmåga. Undergjutningen överför pelarens trycklast till fundamentet. Böjmoment upptas genom dragkraft i skruvarna och överföring av tryckkraft via undergjutning och tryckta skruvar. Tvärkraften överförs i monteringsskedet via skruvarna och senare också via friktion mellan bottenplåt och undergjutning. 2 SKOKONSTRUKTIONN 2.1 Tillverkningsprogram Standardversionen av AHK stålfoten kan användas i rektangulära och runda pelartvärsnitt eller i betongväggar och kan placeras i både hörn eller på sida. na används tillsammans med Anstar gängade ATP- och AHP-kamstänger och lämpar sig därför bäst till infästningar som belastas med normalkraft och böjmoment förorsakat av excentricitetskrafter. Infästningar med stora momentlaster tillverkas med Anstars APK stålfötter och grundskruvar med gängande höghållfasthetsstänger. 2.2 Material Pelarstålfötterna tillverkas med följande material - Bottenplåt N S355J2+N, S355J0+N, S355K2+N - Mutterhus N S355J2+N, S355J0+N, S355K2+N - Förankringsstänger N K500B-T 2.3 Tillverkningssätt Ståldelarna tillverkas enligt: - standard N och N bottenplåten brännskärs - kamstängerna kapas mekaniskt - kamstängerna MAG svetsas för hand eller med robot enligt N svetsklass C enligt N ISO ytbehandling: bottenplåten målas enligt N ISO S2.01 på beställning varmförzinkning enligt N ISO Tillverkningstoleranser Pelarstålfötterna tillverkas med följande toleranser: - plåtdimensionerna +0-3 mm - skruvhålets diameter ± 2 mm - skruvhålets placering ± 2 mm - förankringarnas placering ± 2 mm - totalhöjd ±10 mm 2.5 Kvalitetskontroll och produktmärkning Anstar Oy har avtal angående extern kvalitetskontroll med Inspecta Certification och Nordcert. Produktionen är certifierad enligt standarderna N och N Pelarstålfötterna förses med följande beteckningar: - kontrollmärke för Inspecta Certification och Nordcert - firmabeteckning ANSTAR, C-märke, produkttyp och tillverkningsvecka

5 Stålfötternas mått och användning i olika tvärsnitt AHK stålfötter används typiskt i rektangulära pelartvärsnitt, en separat fotdel i varje hörn. Det täckande betongskiktet för förankringsstängerna är då mm. Mutterhusets tak består av en stålplåt Ø D1 H A D1 B1 B A1 T Fig 1. AHK pelarstålfot Tabell 1. AHK stålfötternas dimensioner Fottyp A A1 B B1 H D1 Ø T vikt färg mm mm mm mm mm mm mm mm mm kg AHK T ,9 gul AHK T ,5 blå AHK T ,5 l. grå AHK T ,5 grön AHK T ,0 m. grå AHK T ,1 orange AHK T ,0 l. grön Symboler: A = Mutterhusets bredd A1 = Fotdelens totala bredd B = Mutterhusets höjd B1 = Sidoplåtens höjd = Skruvhålets kantavstånd H = Fotdelens totala höjd D1 = Diameter på förankringsstängerna Ø = Skruvhålets diameter T = Bottenplåtens tjocklek

6 6 AHK stålfoten kan också användas i väggar eller på pelarens sida, bottenplåtens framkant placeras då fast i formkanten. Mutterhuset fylls med en separat ursparing AHK-K och takplåten slås bort. I tabell 2 ges dimensionerna för rektangulära tvärsnitt med sex stålfötter. AHK standardstålfoten kan vidare också användas i runda pelartvärsnitt. Mutterhuset förses med en ursparing AHK-P och takplåten slås bort. Fotens framkant placeras fast i formkanten. Det täckande betongskiktet för förankringarna blir nu mm. L C B B F R R D Fig 2. Pelartvärsnitt med sex stålfötter i en rektangulär och fyra i en rund pelare. Tabell 2. Tvärsnittsmått och ursparing för rektangulära och runda pelare Ursparing D F Cmin S R B för mutterhus mm mm mm mm mm mm mm AHK16K, -P AHK20K, -P AHK24K, -P AHK30K, -P AHK36K, -P AHK39K, -P AHK45K, -P Symboler: D = Minimimått för kvadratiskt tvärsnitt med stålfötter i varje hörn F = Minimisidomått för rektangulärt tvärsnitt med fötter i hörn och på sida Cmin = Minimidiameter för den runda pelaren med fyra stålfötter S = Minimitjocklek för betongvägg med en AHK stålfot = Skruvens kantavstånd R = Mutterhusets innerradie B = Mutterhusets höjd (innermått) L = Skruvarnas c/c-avstånd

7 7 3 STÅLFOTNS BÄRFÖRMÅGA 3.1 Dimensioneringsgrunderna Infästningar med AHK stålfoten dimensioneras enligt: - N urokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Allmänna regler - N orokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Allmänna regler - N urokod 3. Dimensionering av stålkonstruktioner Knutpunkter och förbindningar Omlottskarv i betong C35/45 med andra än goda vidhäftningsförhållanden N : 8.4 η 1 = 0,7 η 2 = 1,0 α 3= 0.7 α 1 = α 2 = α 4 = α 5 = 1,0 α 6 = 1,5 γ c / γ s = 1, Stålfotens bärförmåga Infästningens bärförmåga för normalkraft och tvärkraft dimensioneras av grundskruven som angetts i tabell 3. Tabell 3. AHK stålfotens bärförmåga [kn] Normalkraft Fottyp NRd Tvärkraft VRd Grundskruv som motsvarar stålfoten C35/45 C35/45 AHK16 62,2 3,7 ATP16, AHP16 AHK20 97,0 6,9 ATP20, AHP20 AHK24 139,7 10,9 ATP24, AHP24 AHK30 222,1 19,1 ATP30, AHP30 AHK36 323,5 30,3 AT36, AS36 AHK39 386,5 36,7 ATP39, ATH39 AHK45 517,2 50,8 AT45, AS45 Symboler: NRd = dimensionerande lastvärde för normalkraft VRd = dimensionerande lastvärde för tvärkraft 3.3 Dimensionering med stålfötter Pelarinfästningen dimensioneras genom att för lastfallet ifråga bestämma normalkraften som verkar i grundskruven (snitt genom undergjutningen) samt därefter välja lämplig skruv och motsvarande stålfotstyp. Detta görs enklast med programmet COLJOINT som kan nerladdas från Anstars hemsida Programmet förutsätter att mutterhuset fyllts och undergjutning gjorts med krympfri expanderbruk med en hållfasthet som är lika eller mera än pelarbetongens hållfasthet. Då gjutmassan nått sin hållfasthet överförs tvärkraften i allmänhet via friktion (N kapitel 6.2.2). Pelarändan kring stålfötterna och fundamentets överkant bygelarmeras för verkande tvärkraft. Pelaren monteras på mutter och bricka som ställts i rätt höjdläge. Bottenplåten fixeras på sin plats genom att spänna den övre muttern enligt anvisningar som getts i broschyren för grundskruvar. Skruven dimensioneras för trycklast som består av egenvikt och böjmoment förorsakat av vindlast. Skruvarnas böjkapacitet måste kunna överföra tvärkraften (vindlasten). M d = 0,5 * V d* (M/2 + G + T/2) Symboler: M = skruvens diameter (mm) G = undergjutningen tjocklek (se tabell 6) T = bottenplåtens tjocklek (mm) Tvärkraften anses verka i bottenplåtens mitt (CN/TS (2009): Design of fastenings for

8 8 use in concrete General, chapter ). Tvärkraften ger skruven en liten sidoförskjutning som ger ett tillskott till böjlasten, knäckningsberäkning av skruven kan bli dimensionerande speciellt för skruvar med liten böjstyvhet (M16 och M20). Montering på underliggande mutter och bricka utan stagning är en korttidslast, vilket innebär att undergjutning och fyllning av mutterhus görs så fort som möjligt, helst samma arbetsdag. Under inga villkor får pelarna belastas med balkar eller mellanbjälklagselement utan undergjutning och fyllda mutterhus. Konstruktören bestämmer när expanderbruket nått en hållfasthet som räcker för fortsatt montering. 4 STÅLFÖTTRNAS ANVÄNDNING 4.1 Begränsning av användningsområdet Stålfötterna har dimensionerats för statiska laster. För dynamiska laster bör man använda större säkerhetsfaktorer och kontrollera användningsförutsättningarna för varje fall skilt. 4.2 Skoplacering Dimensionerande betonghållfasthet Stålfötternas bärförmåga innebär att betongen bestäms enligt följande: 1. Pelarskarv Stålfötterna är dimensionerade för betong C35/45, om tvärsnitten i skarven är lika stora bör undergjutningen och fyllningen av mutterhusen vara minsta av samma hållfasthet. 2. Infästningen till fundament Pelarinfästningen dimensioneras för betong C35/45 och fundamentbetong C25/30. Den lägre hållfastheten för fundament beaktas genom större tvärsnittsmått och lokalt tryck, se fig Undergjutning och fyllning av mutterhus Undergjutningen och fyllningen av mutterhusen överför trycklaster och fungerar som brandskydd. Fogmassan bör vara krympfri och ha minst samma hållfasthet som pelarbetongen. I kalla förhållanden bör snö och is smältas och gjutningen skyddas med elvärmning eller mekaniskt skydd så, att bruket kan nå den bestämda hållfastheten utan att frysa. C35/45 C35/45 C35/45 C35/45 C35/45 C25/30 Fig 3. Betongens hållfasthet i pelarskarv och förbindning pelare till fundament

9 Tilläggsarmering Tilläggsarmeringen visas i fig 4 och tabell 4. Förutom standardarmering bör omlottskarven ha byglar A st3 enligt urokod 2: A st3 Ast l0 3 Ast3 l omslottslängd 150 l0 3 Ast3 0 A st2 A st1 Fig 4. AHK stålfötternas tilläggarmering Tabell 4. AHK stålfötternas tilläggarmering Fottyp Ast1 Ast2 Ast3 l 0 U-byglar/pelare 1-skärig 1-skärig mm AHK16 4T6 1T8 (24 mm 2 ) 2T8 (101 mm 2 ) 550 AHK20 4T6 1T8 (40 mm 2 ) 3T8 (157 mm 2 ) 690 AHK24 4T6 2T8 (55 mm 2 ) 4T8 (157 mm 2 ) 990 AHK30 4T8 2T8 (95 mm 2 ) 5T8 (246 mm 2 ) 1260 AHK36 4T10 3T8 (120 mm 2 ) 5T10 (402 mm 2 ) 1435 AHK39 4T10 2T10 (150 mm 2 ) 5T10 (402 mm 2 ) 1550 AHK45 4x2T10 4T10 (255 mm 2 ) 5T10 (402 mm 2 ) Val av pelararmering Fötternas förankringar har dimensionerats för enskilda armeringsstänger utan buntning. Vidhäftningsförhållandet och skarvkoefficienterna har presenterats i kapitel Armeringen i ett rektangulärt tvärsnitt planeras med en kamstång i hörnet av fötterna AHK16- AHK36. I fötterna AHK39 och AHK45 används två kamstänger så att den ena stången är i bygelhörnet på mutterhusets tak och den andra ligger mellan mutterhusen. Vid buntning bör man alltid kontrollera omlottskarvens längd. I runda pelare används antingen 6 eller 8 huvudstänger som placeras symmetriskt i tvärsnittet.

10 Korrigering av given bärförmåga Normalkraft För pelare med lägre betonghållfasthet används en reduktionsfaktor som beror på betongens draghållfasthet: n 1 = f ctd dim/f ctd C35/45 < 1,0 där f ctd dim är dimensionerande draghållfasthet för aktuell betong Tvärkraft Betongens hållfasthet påverkar endast byglarnas förankring vilket kan beaktas utan effekt på bärförmågan. 4.3 Beständighet och brandskydd Skruvförbindningen skyddas till minst samma exponeringsklass som stombyggnaden, vid behov kan man välja ett ännu bättre skydd. 1. Förankingsstängerna Täckande begtongskikt väljs på basen av vald livslängd och exponeringsklass enligt N kapitel 4 samt nationella anvisningar. Förankringsstängernas täckande betongskikt mm är tillräckligt för en 120 minuters brand. Vid behov placeras fötterna in i betongtvärsnittet. 2. Stålplåtarna Oskyddad bottenplåt ger en brandklass R60. God praxis är att placera förbindningen inom mellanbjälklaget eller golvbetongen och på detta sätt få skydd för både korrosion och brand. I exponeringsklass XO kan bottenplåten lämnas synlig om inget brandskydd behövs och om plåten senare kan underhållas genom ommålning. I kalla och fuktiga klass XC utrymmen varmförzinkas stålfoten. I exponeringsklasserna XD och XS bör man kontrollera att man för vald livslängd och med varmförzinkning kan nå ett tillräckligt skydd med täckande betongskikt som armeras mot sprickbildning för att hålla vatten borta från förbindningen. 5 MONTRING 5.1 Placering i gjutform De separata fötterna kan skruvas fast i formen eller svetsas till en grupp. Bottenplåtens sidokanter placeras fast i formsidorna. Bottenplåtarnas underytor ska ligga i samma nivå och i rättvinkel i förhållande till pelaraxeln. Stålfötterna fixeras i formen med ± 2 mm tolerans. 5.2 Montering av pelare på byggplatsen Grundskruvarnas muttrar och brickor mäts på byggplatsen så att höjdläget motsvarar pelarens planenliga underyta. Pelaren lyfts på brickorna och skruven förses med bricka och mutter i mutterhuset. Genom att skruva på muttrarna kan pelaren justeras till sitt rätta läge. Muttrarna spänns enligt anvisningar givna i skruvbroschyren och lyftanordningen lösgörs. Mutterhusen har dimensionerats för användning av slagnyckel enligt standard DIN Undergjutningen samt fyllningen av mutterhusen görs enligt anvisningar med krympfri expanderbruk. Grundskruvarna som används tillsammans med AHK stålfötterna placeras i höjdläge enligt tabell 5.

11 11 Tabell 5. Grundskruvens höjdläge Fottyp A G mm mm AHK AHK AHK AHK AHK AHK AHK Symboler: A = Skruvens höjdläge ovanom fundamentbetongen G = Undergjutningens tjocklek G A 5.3 Monteringstoleransen Grundskruvsgruppen placeras med toleransen ± 5 mm och stålfötterna placeras i formen med toleransen ± 2 mm. Skruvhålets diameter är 10 mm större än skruvdiametern för stålfötter AHK16-AHK30 och 15 mm större än skruvdiametern för stålfötter AHK36-AHK45. Denna tolerans har visat sig vara tillräcklig i dagens läge då skruvarnas plats kan mätas ut med laserutrustning. Om den kombinerade toleransen blir större än vad skruvhålet tillåter ska konstruktören rådfrågas. Följande åtgärder vidtas. Korrigeringsåtgärder Skruvhålet kan på endast skruvsidan göras högst 10 mm större. Standardbrickorna byts ut till tjockare och större brickor så att det förstorade hålet täcks helt. Infästningens bärförmåga kontrolleras för den nya skruvplaceringen. Om det är tidtabellsmässigt möjligt kan pelaren tillverkas med större stålfot, ex. grundskuv AHP24 och stålfot AHK30. Det väsentliga är att toleranserna granskas omedelbart efter att arbetet är gjort och att överskridningarna beaktas, detta gäller speciellt grundskruvarnas placering i fundamenten. Icke acceptabla korrigeringsmetoder - grundskruven får inte böjas eller upphettas - grundskruven får ej kapas och svetsas till ett nytt läge - grundskruven får inte svetsas till bottenplåten - skruvhålet får inte göras större än anvisningen i punkt 1 - skokonstruktionen får inte ändras genom att skära eller svetsa plåtar 5.4 Säkerhetsåtgärder Pelarna skall monteras enligt anvisningar som beaktar bla monteringsordning, stöd och undergjutning. Pelarna kan belastas vidare då undergjutningen nått angiven hållfasthet. 6 KONTROLLANVISNINGAR 6.1 Ingjutning av stålfötter Åtgärder före ingjutningen - kontrollera att stålfötterna är enligt plan och att delarna är oskadade efter transport och lagerföring - kontrollera fötternas placering i gjutform (kantavstånd, c/c avstånd mellan skruvhålen). - kontrollera att delarna fixerats fast i formen och att mutterhusen är skyddade mot inträngande betongmassa Åtgärder efter formavrivningen - mät skruvhålens läge och kontrollera att måtten är enligt givna toleranser - kontrollera betongkvaliteten kring stålfötterna och att bottenplåtarna och mutterhusen är rena

12 Montering av pelare Monteringen görs enligt konstruktörens monteringsplan och kontrolleras med följande checklista. - kontrollera att elementen monteras i planerad ordning - kontrollera att pelarna stöds före undergjutningen enligt plan - kontrollera pelarnas höjdläge och lodräta läge - kontrollera att muttrarna fastspänns enligt anvisningar - kontrollera att undergjutningen görs i rätt tid med bruk som konstruktören bestämt - kontrollera undergjutningen och fyllningen av mutterhusen