Oh, I had that! Kvinnors upplevelser av att drabbas av postpartumdepression. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Oh, I had that! Kvinnors upplevelser av att drabbas av postpartumdepression En litteraturstudie Författare: Åsa Lindgren Pernilla Strömberg Ehn Handledare: Pranee Lundberg Examinator: Josefin Bäckström Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2017

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en depression som uppkommer omkring fyra veckor efter förlossningen och drabbar cirka % av kvinnorna. Det finns många olika faktorer som bidrar till att PPD utvecklas som t.ex. prenatal depression, premenstruella spänningar, ångest, instabilt partnerskap, låg inkomst, stressad livssituation, lågutbildade, arbetslöshet och brist på socialt stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska kvinnors upplevelser av att ha drabbats av postpartumdepression. Metod: En litteraturstudie av tio kvalitativa studier som granskat kvinnors upplevelser av postpartumdepression genomfördes. Resultaten har sammanställts efter att studierna kvalitetsgranskats och analyserats. Samtliga artiklar hade kvalitativ ansats och söktes i databaserna PubMed och PsychINFO. Som teoretisk referensram användes Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Tre övergripande kategorier av kvinnors upplevelser framkom vid granskningen av artiklarnas resultat: Upplevelser av förändringar, Upplevelser av stigmatisering och Upplevelser av återhämtning. Kvinnors berättelser beskriver deras individuella känslor och förväntningar över att bli föräldrar och när verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna uppstår känslor som skuld och skam. Det finns en stigmatisering runt PPD som är svår för kvinnor att komma över. De upplever att det är svårt att söka vård för psykiatrisk sjukdom och det finns en rädsla och oro över att uppfattas som en dålig förälder. Omgivningen och partnern spelar en stor roll när det kommer till att identifiera symtomen och att ta första steget mot tillfrisknande genom att de har möjligheten att uppmärksamma och uppmuntra kvinnor till att söka hjälp och får det stöd som är nödvändigt. Slutsats: PPD upplevs av många kvinnor som ett stigma. Kvinnor kan uppleva sig misslyckade och känna skam och skuld när tiden efter förlossningen inte blev som de förväntat sig. Att uppmärksamma dessa kvinnor i ett tidigt stadie är en av sjuksköterskans många ansvarsområden. För att kunna göra det krävs det att sjuksköterskan har en förståelse för och kunskap om PPD. Nyckelord: Postpartum, Depression, Kvinnor, Upplevelse, Omvårdnad

3 ABSTRACT Background: Postpartumdepression (PPD) is a mental disorder that occurs in about four weeks after delivery and affects approximately 10-15% of the new mothers. There are many different factors that contribute to develop PPD such as prenatal depression, premenstrual tension, anxiety, unstable partnerships, low income, stressful life situation, unskilled, unemployment and lack of social support. Aim: The aim of this study was to explore women's experiences of having suffered from postpartumdepression. Method: A literature review was conducted on ten qualitative studies that examined women's experiences of postpartumdepression. The results were compiled after the studies had been qualityreviewed and analyzed. All reviewed articles had a qualitative approach and was searched in the databases PubMed and PsychINFO. Joyce Travelbee's nursing theory was used as a theoretical framework. Results: Three categories of women s experiences emerged after analysis: Experiences of changes, Experiences of stigma and Experiences of recovery. The women's stories describe individual feelings and expectations related to becoming a parent, and when reality does not match expectations feelings of guilt and shame arise. There is a stigma associated with the PPD that is difficult for women to handle. They may experience difficulties to seek treatment for mental illness and there is a fear and concern about being perceived as an insufficient parent. The environment and the partner plays an important role when it comes to identifying the symptoms and to take the first step toward recovery by having the ability to recognize and encourage women to seek help and get necessary support. Conclusion: PPD is experienced by many women as a stigma. Women see themselves as failures and feel shame and guilt when the time after childbirth did not turn out as expected. Paying attention to these women at an early stage is a nursing responsibility. To do so requires that nurses have an understanding and knowledge of PPD. Keywords: Postpartum, Depression, Women, Experience, Nursing

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Psykisk ohälsa Psykiska ohälsa och stigmatisering Psykisk ohälsa i samband med graviditet Maternity blues Postpartumdepression Puerperal psykos Orsak Diagnosticering Behandling och omvårdnad Konsekvenser av PPD Sjuksköterskan och PPD Teoretisk referensram Problemformulering Syfte Frågeställning 10 2 METOD Design Urval Sökstrategi Inklusions- och exklusionskriterier Tillvägagångsanalys Kvalitetsanalys Resultatanalys Forskningsetiska överväganden 14 3 RESULTAT Upplevelser av förändringar Förväntningar 15

5 Forts Fysiska och psykiska symtom Förlust av identitet Känsla av misslyckande Isolering Vändpunkten Upplevelser av stigmatisering Rädsla och oro Skam Upplevelsen av återhämtning På väg mot tillfrisknande Relationer 21 4 DISKUSSION Resultatdiskussion Upplevelser av förändringar Upplevelser av stigmatisering Upplevelser av återhämtning Metoddiskussion Kliniska implikationer Slutsats 29 Referenser 30 Övrigt: Bilaga 1. SBU: Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik patientupplevelser. Bilaga 2: Översiktstabell över valda artiklar

6 1. BAKGRUND 1.1 Psykisk ohälsa Begreppet psykisk ohälsa är ett vitt begrepp som kan inkludera det mesta från kris- och stressituationer till allvarlig psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa visar sig oftast genom plågsamma symtom som av den drabbade definieras som obehagliga upplevelser (Herlofsson & Ekselius, 2016). I Sverige har den nationella folkhälsoenkäten 2016 visat att 37% av kvinnorna uppger att de har lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Det var vanligare i den yngre åldersgruppen år jämfört med de äldre åldersgrupperna. Den motsvarande siffran för män är 24%. Under det senaste decenniet har det visat sig att andelen som rapporterats ha lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest har varit oförändrad i de lägre åldersgrupperna och har minskat bland de äldre. Under 1990-talet ökade andelen av de i förvärvsarbetande ålder som led av psykisk ohälsa för att sedan plana ut och det är en utveckling som ses både bland kvinnor och män (Folkhälsomyndigheten, 2016). I Sverige uppskattas den psykiska ohälsan kosta samhället 70 miljarder kronor per år (Stiftelsen Forska! Sverige, 2013). Detta kan jämföras med kostnaderna för psykisk ohälsa i Europa som uppskattas till 386 miljarder euro per år (Gustavsson, A., Svensson, M., Jacobi, F., Allgulander, C., Alonso, J., Beghi, E.,... Gannon, B., 2011). Den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige är psykisk ohälsa och står för 40 % av de totala sjukskrivningskostnaderna. Mellan åren har samhällskostnaderna för enbart depressionssjukdomar fördubblats från 16 miljarder till 33 miljarder kronor. Utöver stora kostnader för samhället när personer drabbas av psykisk ohälsa, drabbas även den enskilda individen hårt då nedsatt livskvalitet, diskriminering, isolering och stigmatisering kan bli en följd av sjukdomen (Stiftelsen Forska! Sverige, 2013) Psykisk ohälsa och stigmatisering Stigma är ett universellt och flerdimensionellt begrepp som upplevs i alla kulturer och i olika skeden av livet. Stigma är kopplad till sjukdomar eller tillstånd som tros vara under individens kontroll. Det råder en bristande kunskap om stigmatisering och psykisk ohälsa, inte minst bland sjuksköterskor. Detta påverkar både om/hur individen söker hjälp och behandlingens följsamhet. Bristande insikt om stigmatisering vid psykisk ohälsa är ett hinder 1

7 för att sjuksköterskan ska förstå beteendet och för att kunna ge individualiserad och empatisk omvårdnad (Pinto-Foltz & Logsdon, 2008) Psykisk ohälsa i samband med graviditet Psykisk ohälsa i samband med graviditet och barnafödande är inget som är ovanligt och tiden efter förlossningen kan både mannen och kvinnan känna en större psykologisk sårbarhet under en period. Graden av psykisk ohälsa varierar från lättare psykiska besvär till allvarligare tillstånd (Wickberg & Hwang, 2003). I samband med graviditet och förlossning är det vanligen tre tillstånd som urskiljs; Maternity blues/tredagarsmelankoli, postpartumdepression/förlossningsdepression och puerpural psykos/förlossningspsykos (Seimyr, 2009). 1.2 Maternity blues Psykisk ohälsa under det första året efter förlossningen är enligt World Health Organisation (WHO) (2017) något som alla kvinnor kan riskeras att drabbas av oavsett var i världen de bor eller lever. För både män och kvinnor är det en stor livshändelse att bli förälder rent känslomässigt och det är inte ovanligt att kvinnan drabbas av maternity blues som är en lättare form av nedstämdhet (Skärsäter, 2015). Då både graviditet och förlossning för med sig en ökad anspänning kan maternity blues ses som en känslomässig reaktion på det som varit (Hunt, 2006). Maternity blues eller tredagarsmelankoli som det även kallas drabbar mellan % av alla nyförlösta (Bågedahl-Strindlund, 2016; Mauthner 1998; Stowe & Nemeroff, 2005). Kvinnan överrumplas, oftast runt tredje dagen efter förlossningen då mjölken rinner till, av en påtaglig känslomässig labilitet, nedstämdhet, hon blir ofta gråtmild, får sömnsvårigheter, tvära känslomässiga kast och en känsla av oro kommer över henne. Detta tillstånd går som regel över på några dagar och kräver ingen särskild behandling mer än att låta henne prata om sina tankar med någon som visar ett genuint intresse för hur hon känner sig. Orsaken till maternity blues kan vara att det efter förlossningen sker kraftiga fall av både progesteronnivåer och östrogennivåer (Bågedahl-Strindlund, 2016, Stowe & Nemeroff, 2005). Däremot tros inte psykosociala faktorer bidra till fenomenet (Bågedahl-Strindlund, 2016). Även om maternity blues är både vanlig och övergående och i allmänhet inte kräver någon behandling, så är det viktigt att känna till och upptäcka symtomen då det finns en risk 2

8 att tillståndet utvecklas till en postpartumdepression (PPD) (Bågedahl-Strindlund, 2016; Pearlstein, Howard, Salisbury & Zlotnik, 2009). 1.3 Postpartumdepression En svårare form av depression som drabbar cirka % av alla nyblivna mödrar i Sverige och övriga Europa är postpartumdepression (PPD) som oftast uppkommer inom fyra veckor efter förlossningen (Hanley & Long 2006; Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2015; Skärsäter, 2015), och kännetecknas av ett sänkt stämningsläge, skuldkänslor över att inte räcka till för sitt barn, känslor av tomhet och att inte vara glad över sitt nyfödda barn. Andra vanliga reaktioner är koncentrationssvårigheter, oro, ängslan, förändrad aptit och sömnstörningar som inte kan härledas till barnet. En PPD skiljer sig inte nämnvärt från en egentlig depression under andra delar av livet när det kommer till symtom, förekomst och hur förloppet ser ut. Det som skiljer sig är sammanhanget och betydelsen av depressionen. Att vara nyförlöst kan påverka hur depressionen upplevs samt att en PPD påverkar både kvinnan, partnern och andra i familjen (SBU, 2015; Skärsäter, 2015). PPD kan variera i svårighetsgrad, från ett milt tillstånd till att vara en mer uttalad depression som uppfyller kriterierna för en egentlig depression (Wickberg & Hwang, 2003). För att kunna diagnosticera en depression används speciella kriterier. Dessa kriterier anges dels i diagnossystemet ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) som är utgiven av WHO samt i DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) (Socialstyrelsen, 2016). DSM-5 definierar PPD som en depressiv episod med lätta till måttliga svårigheter som uppkommer fyra veckor efter förlossningen medan ICD-10 definierar PPD som en mild mental beteendestörning som uppkommer sex veckor efter förlossningen (Norhayati, Hazlina, Asrenee & Emilin, 2015). Huvudsymtomen vid depression är ett sänkt stämningsläge, nedsatt energi och ett minskat intresse för de dagliga aktiviteterna under minst två veckors tid, och under den största delen av tiden. För att ställa diagnosen egentlig depression ska minst ett av de tidigare huvudsymtomen samt andra symtom som är karaktäristiska ex. ändrade sömnvanor, aptitförändringar, försämrad koncentration, förändringar i aktivitetsgraden skuldkänslor eller återkommande tankar om döden (Norhayati et al., 2015; SBU). Enligt Norhayati et al. (2015), är frekvensen av PPD i västvärlden väldigt varierande, självskattningsformulär har visat en variation på mellan 5 74% vilket är avsevärt högre än vad som tidigare rapporterats. Varaktigheten av en 3

9 postpartumdepression kan variera från tre månader till 14 månader, och tidigare studier har visat att ju längre depressionen pågår desto allvarligare är det (Stowe & Nemeroff, 2015). 1.4 Puerperal psykos En mer ovanlig men mycket dramatisk och allvarlig sjukdom som drabbar 1 2 kvinnor av 1000 i samband med barnafödande är puerperal psykos eller förlossningspsykos (Mauthner, 1998; Seimyr, 2009). Det är den allvarligaste psykiska störningen som en kvinna kan drabbas av efter en förlossning. Puerperal psykos uppkommer oftast inom de första två veckorna efter förlossningen, och förekommer oftare hos de som tidigare har vårdats för någon form av psykos. Karakteristiskt är att symtomen utvecklas snabbt, inom loppet av ett par dygn, utan förvarning. Hallucinationer, djup depression, mani, ångest och en bristande verklighetsförankring är vanliga symtom. Aggressiva utbrott, förvirring och medvetanderubbningar förekommer också, karakteristiskt är att växlingarna mellan symtomen är snabba. Förloppet är oftast dramatiskt och det är av stor vikt att kvinnan snabbt får hjälp för att få behandling med psykofarmaka, stödsamtal och eventuellt elektrokonvulsiv behandling (ECT) (Seimyr, 2009). Risken för återfall har uppskattats vara ungefär 50 % för de som tidigare genomgått en psykos, oavsett om det var i samband med barnafödande eller inte (Marks, Wieck, Checkley & Kumar, 1992). 1.5 Orsak Varför en kvinna drabbas av postpartumdepression är inte helt klarlagt men det finns många olika vetenskapliga teorier som visar att många olika faktorer bidrar. Tidigare psykisk ohälsa, prenatal depression, tidigare genomgången PPD, premenstruella spänningar, ångest, instabilt partnerskap, låg inkomst, stressad livssituation, lågutbildade, arbetslöshet, brist på socialt stöd är vanliga riskfaktorer vid en PPD (Bågedahl-Strindlund, 2016; Goyal, Gay & Lee, 2010; Breese McCoy, Beal, Shipman, Payton & Watson, 2006; Milgrom et al., 2008; Norhayati et al., 2015; Stowe & Nemeroff, 2005). Breese McCoy et al. (2006) beskriver flaskmatning som en riskfaktor att drabbas av PPD, då flaskmatning ofta är förknippat med en icke-fungerande amning, framförallt hos de som önskar amma sitt barn. De kvinnor som uppger att amningen inte fungerar, eller upphört med amningen tidigare än önskat, skattar högre på EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale). Andra riskfaktorer som kan bidra till att drabbas av PPD är: tidigare genomgången abort, våld i familjen, en nära anhörigs död i samband med graviditeten. 4

10 1.6 Diagnosticering Att tidigt upptäcka PPD är en viktig del av vården då långvariga depressioner kan få negativa effekter för både kvinnan, barnet och familjen. För att upptäcka tecken på PPD är det vanligt att använda självskattningsskalan EPDS. Denna screening bör ske sex till åtta veckor postpartum i samband med besök vid mödra- eller barnhälsovården (Skärsäter, 2015). En tidig diagnosticering ger bättre förutsättning för att snabbare tillfrisknande (Seimyr, 2009). Självskattningsskalan består av tio påståenden där informanten ska stryka under det svar som närmast motsvarar hur hon har känt sig de senaste sju dagarna. Alla svar poängsätts på en skala 0 3, där 0 är det normala svaret och 3 är det allvarligaste. Den totala summan på hela skalan kan då bli 30, ju högre summa desto sämre mående har uppvisats de senaste sju dagarna. En summa av minst 12 indikerar att det finns en risk för depression och ytterligare bedömningar är nödvändiga (Wickberg & Hwang, 2003). Om kvinnan visar tecken på depression så kan stödåtgärder i form av samtal och vid behov även läkemedels-behandling sättas in i ett tidigt skede (Skärsäter, 2015). 1.7 Behandling och omvårdnad Enligt Bilszta, Ericksen, Buist & Milgrom (2010) ökar kvinnors benägenhet att söka hjälp om de har en förståelse för PPD, för sina upplevda erfarenheter och föreställningar kring sitt tillstånd. Om denna insikt finns är det enligt Bilszta et al. (2010) lättare att ta återhämta sig från PPD. Även om de flesta som drabbats av PPD återhämtar sig inom ett par månader till ett halvår så finns det en risk att det övergår till en långvarig depression vilket kan leda till konsekvenser för spädbarnets utveckling. Då det tidiga samspelet mellan föräldern och barnet har stor betydelse för barnets fortsatta utveckling, samt relationen mellan föräldrarna och kvinnans egna psykiska hälsa, är det av stor vikt att både kvinnan och familjen får den hjälp och det stöd som kan behövas för att komma ur depressionen (Skärsäter, 2013). Många kvinnor upplever att de har behov att få professionellt stöd för att återhämta sig från sin PPD och då kan stödjande samtalsbehandling vara ett lämpligt verktyg att använda sig av. Då intar sjuksköterskan ett lyssnande, inte rådgivande förhållningssätt. Samtalet fokuserar på kvinnan, istället för på barnet. Vid ett stödjande samtal får hon prata med någon hon känner förtroende för och där hon känner att hon kan öppna sig och berätta om sina känslor och tankar. Hon ska känna att hon i samtalet kan prata om både negativa och positiva känslor kring sitt barn och sin roll som förälder utan att bli bedömd och värderad av samtalspartnern (Wickberg & Hwang, 2003). 5

11 Vid psykisk ohälsa är det vanligt att stödsamtal eller stödsamtal i kombination med annan behandling, vanligen läkemedel används. Vid ett stödsamtal finns inga andra begränsningar än att se till patientens aktuella tillstånd och förmåga att kunna genomföra och även dra nytta av ett sådant samtal. Syftet med stödjande samtal är att erbjuda ett individanpassat samtalsstöd där fokus rör frågor i patientens vardag och inte psykopatologiska tillstånd (Herlofson, 2016). Att drabbas av psykisk ohälsa innebär en påfrestning för både den som är drabbad, på familjen, barn och andra närstående. En familjs situation med psykisk ohälsa kan beskrivas att det upplevs som att det sker en förändring i familjen. Alla familjer är unika och har sitt eget sätt att hantera situationen. Som sjuksköterska är det viktigt att utveckla en lyhördhet och ödmjukhet inför de närståendes erfarenheter av att leva med och vårda en psykiskt sjuk person (Hedman Ahlström, 2014). 1.8 Konsekvenser av PPD När en kvinna drabbas av PPD efter förlossningen är det inte bara hon som blir lidande, även för partnern och det nyfödda barnet kan oönskade konsekvenser uppstå. Det finns en ökad risk att förhållandet med partnern påverkas negativt och risken för separation ökar (Wickberg & Hwang, 2003). Även det nyfödda barnet kan komma att drabbas då anknytningen mellan mor och barn blir störd. Samspelet riskerar att rubbas och depressionen kan ha inverkan på föräldraförmågan (Lefkovics, Baji & Rigó, 2014). På grund av depressiva symtom såsom nedstämdhet, oro, minskad glädje och kanske skuldkänslor över att inte räcka till försvåras samspelet med barnet. Detta kan orsaka att hon kan bli mer tillbakadragen och undvikande i sin kontakt med sitt barn (Beck, 2006; Wickberg & Hwang, 2003). En kvinna som drabbats av PPD tillbringar mindre tid med sitt barn, pratar mindre med det, använder mindre ögonkontakt och rör inte vid det som hon skulle gjort om hon varit frisk (Wickberg & Hwang, 2003). Kvinnor som lider av PPD uppger oftare att deras barn har mer temperament och är besvärligare, än vad de utan depressiva symtom uppger. Svårigheter med att kommunicera och samspela med barnet får en negativ effekt på hur upplevelsen av sin förmåga att ta hand om och knyta an till sitt barn. Barn till föräldrar som är deprimerade, undvikande och tillbakadragna i sitt beteende, löper större risk att själv bli tillbakadragna och kan få svårigheter att integrera med sina föräldrar (Lefkovics et al., 2014). Field (2010) menar att 6

12 om den som är drabbad av PPD är lättirriterad, visar mindre engagemang och färre känslor under barnets tre första levnadsmånader, orsakar dessa symtom att interaktionen mellan mor och barn påverkas. Field (2010) menar också att kvinnans PPD i längden hämmar barnets utveckling när det gäller språklig och kognitiv funktion och det i sin tur leder till att barnet får ett mindre uttrycksfullt och nyanserat språk. 1.9 Sjuksköterskan och PPD Genom att öka sjuksköterskors kunskap och förståelse för PPD kan denna kunskap spridas vidare till blivande mödrar så att även de får kunskap och information om symtom innan en depression hinner utvecklas (Hanley & Long, 2006). En ökad kunskap hos kvinnorna om sjukdomen har visat att det är lättare att söka hjälp (Bilszta et al., 2010). Efter förlossningen och hemkomsten är det primärvården som tar över vårdandet av kvinnan och barnet, och det är där sjuksköterskor möter de som drabbats av PPD i största utsträckning. Men även i andra vårdinstanser finns det en risk att sjuksköterskan stöter på denna diagnos (Logsdon, Wisner, Billings & Shanahan, 2006). Att vårda en person som drabbats av PPD innebär att vara "nära" en person som drabbats av en åkomma som är både skrämmande och förvirrande för såväl den drabbade som omgivningen. Genom att sjuksköterskan använder sig av den traditionella bilden av psykisk ohälsa som referensram, kan en förståelse för sjuksköterskans attityd och inställning till patienten ske. Sjuksköterskans attityd mot patienten, det psykiska lidandet, arbetet och sig själv som sjuksköterska har en central betydelse för kvaliteten på omvårdnaden. En viktig och central faktor för välbefinnandet hos patienten är samarbetet mellan sjuksköterskan och patienten och att sjuksköterskan i och med detta bör vara medveten om den maktdimension som finns i relationen. Vid psykisk ohälsa finns det en risk att patienten blir ett med sin diagnos och dölja den verkliga personen. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan fortsätter se och bemöta personen som den unika individ den är (Lilja & Hellzén, 2014) Teoretisk referensram Joyce Travelbee var en omvårdnadsteoretiker som inriktade sig på den mellanmänskliga dimensionen, vilket innebär att sjuksköterskan måste veta vad som händer i mötet mellan patient och sjuksköterska och vilka konsekvenser det kan ge (Kirkevold, 2000; Pokorny, 2014). Travelbees definition av omvårdnadsbegreppet; 7

13 Omvårdnad är en mellanmänsklig process där den professionella omvårdnadspraktikern hjälper en individ, en familj eller ett samhälle att förebygga eller bemästra upplevelser av sjukdom och lidande och, vid behov, att finna en mening i dessa upplevelser. (Kirkevold, s. 130) De viktigaste begreppen i denna teori är människan som individ, lidande, mening, mänskliga relationer och kommunikation. Utgångspunkten är att varje människa är en unik och oersättlig individ som bara lever en gång i denna värld och att denna individ inte är utbytbar. Det betyder att vid sjukdom oavsett diagnos har varje människa sin egen upplevelse av sjukdom, lidande och förlust som alltid kommer att vara personlig. Travelbee tar på detta sätt avstånd från en generaliserande människosyn och menar även att begreppen sjuksköterska och patient ska förkastas då de anses vara generaliserande (Kirkevold, 2000; Pokorny, 2014). När en människa har drabbats av sjukdom eller lidande är det viktigt att finna mening i de upplevelserna i livet. Enligt Travelbee kan mening också vara en känsla av att vara behövd av någon eller något. Genom att etablera en mellanmänsklig relation där sjuksköterskan hjälper patienten i lidandet, att finna en mening och kunna hantera sina erfarenheter, når omvårdnaden sitt syfte. Travelbee menar att om en mellanmänsklig process ska skapas krävs det att en mellanmänsklig relation etableras då sjuksköterska och patient ser varandra som unika individer istället för de roller de har (Pokorny, 2014). Den mellanmänskliga relationen byggs upp genom fem faser (Kirkevold, 2000; Pokorny, 2014): 1. Det första mötet 2. Framväxt av identitet 3. Empati 4. Sympati 5. Ömsesidig förståelse och kontakt Enligt Travelbees teori är empati en upplevelse som äger rum mellan två eller fler individer. Konkret består det i en förmåga att gå in i eller dela och förstå en annan individs psykologiska tillstånd i ett visst ögonblick. (Kirkevold 2000, s 135). Sympati kännetecknas av medkänsla, att sjuksköterskan tar del av patientens lidande. Sympati kan dock inte uppstå 8

14 om närhet inte upplevs till den andra personen. Genom att känna och visa sympati kan man lidandet lindras för den drabbade personen, då den inte behöver vara ensam med sin börda. Sympati är en attityd, ett sätt att tänka, en känsla som kommuniceras till den andra personen. Genom att dela varandras innersta tankar, känslor och attityder uppnås en ömsesidig förståelse och kontakt mellan individerna (Kirkevold, 2000; Pokorny, 2014). Ett av de viktigaste redskapen mellan sjuksköterskan och patienten är kommunikationen. Det är en ömsesidig process där tankar och känslor kan delas och förmedlas. Det är av stor betydelse att som sjuksköterska vara fördomsfri och mänsklig i kommunikationen med patienten, liksom att vara lyhörd och kunna bemästra olika kommunikationstekniker. Kommunikation är en nödvändighet för att uppnå målet för omvårdnad som enligt Travelbee är att hjälpa patienten i sin sjukdom, lindra lidandet samt finna en mening med sin upplevelse. Det är via kommunikationen, både verbalt och icke-verbalt, sjuksköterskan och patienten förstår varandra, och det är när det sker, en mellanmänsklig kontakt kan etableras (Kirkevold, 2000). Stödjande samtal kan vara en behandlingsmetod för kvinnor som har drabbats av PPD. Vid ett sådant samtal är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett öppet sinne och intar ett lyssnade förhållningssätt (Bågedahl-Strindlund, 2016). Här är det viktigt att se kvinnan som en egen och unik individ precis som Travelbee förespråkar Problemformulering Sjuksköterskor kan komma att möta kvinnor som har drabbats av PPD inom alla delar av hälso- och sjukvården. Genom att delge kvinnors upplevelser av PPD till sjuksköterskor kan det öka kunskapen om hur det är att leva med sjukdomen och få kännedom om att den existerar. Det kan då bli lättare att förstå hur kvinnan känner sig och ökar därmed möjligheten att kunna anpassa omvårdnaden av kvinnan och hennes familj. Mot bakgrund av ovanstående är det betydelsefullt att belysa området som handlar om PPD. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014) ska sjuksköterskan främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. 9

15 1.12 Syfte Syftet med denna studie var att utforska kvinnors upplevelser av att ha drabbats av postpartumdepression Frågeställning Hur upplever kvinnor att genomgå en postpartumdepression? 2 METOD 2.1 Design Då syftet med studien är att utforska erfarenheter valdes litteraturstudie av kvalitativa artiklar som metod. Enligt Forsberg och Wengström (2013) innebär en litteraturstudie att vetenskapliga artiklar sammanställs för att beskriva kunskapsläget inom det valda området 2.2 Urval Till litteraturstudien har vetenskapliga artiklar valts ut som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna samt att abstractet uppfyllde syftet med studien. 2.3 Sökstrategi Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier för studierna var att de skulle vara av kvalitativ ansats, originalartiklar som publicerats i vetenskaplig tidskrift mellan år , skrivna på engelska, vara peer-reviewed och att studiedeltagarna skulle vara kvinnor i vuxen ålder (18+). Studier som inte överensstämde med syftet för denna litteraturstudie exkluderades Tillvägagångssätt Datainsamlingen till denna litteraturstudie har genomförts med hjälp av två databaser. En sökning har gjorts i PubMed och en i PsycINFO (via EBSCOhost). En översikt över sökresultatet visas nedan i tabellform (Tabell 1). Sökorden som användes var Depression Postpartum (MeSH), Postpartum Depression (Thesaurus), experience (fritextsök) samt woman (fritextsök). Sökningen begränsades med hjälp av databasernas egna filter för att få ett mer relevant utfall utifrån syftet med denna studie. I PubMed gjordes sökningen med 10

16 följande begränsningar: Abstract, Full text, Publication dates 10 years, English, Adult 19+ years, Journal Article. Sökningen i PsycINFO begränsades med: Linked full text, Publication year , Peer-reviewed, English, Adulthood 18+ years, Journal Article. En andra sökning gjordes i PsycINFO med ytterligare en begränsning: Methodology: Qualitative study, då denna studie avser granska kvalitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes mellan 2 februari - 16 februari Tabell 1. Beskrivning av sökstrategi i databaser Databas Begränsningar Sökord Antal träffar PubMed Abstract, depression, 154 st. Full text, postpartum [MeSH] Publication dates 10 AND experience years, AND woman English, Adult 19 + years, Journal Article PsycINFO Linked full text, DE Postpartum 108 st. 1: a sökningen: Publication year Depression AND , experience AND Peer-reviewed, woman English, Adulthood 18 + years, Journal Article 11

17 PsycINFO 2: a sökningen Linked full text, Publication year DE Postpartum Depression AND 26 st , experience AND Peer-reviewed, woman English, Adulthood 18 + years, Journal Article Qualitative study När litteratursökningen var gjord enligt ovan nämnda strategi var resultatet sammanlagt 180 artiklar. Rubrikerna lästes på samtliga. Av dessa rubriker var det 41 som ansågs lämpliga att gå vidare med. För att få ett helhetsgrepp på området lästes abstract på dessa och utifrån den texten beslutades om hela artikeln skulle läsas och granskas. Läsning av abstract gjordes med ett kritiskt öga för att hitta det som faktiskt eftersöktes (Friberg, 2012). När abstract var läst återstod 12 artiklar som lästes i sin helhet och kvalitetsgranskades. När läsningen och kvalitetsgranskningen var gjord återstod 10 artiklar som ligger till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Se Flödesschema för exkluderingsprocessen. 12

18 Flödesschema för exkluderingsprocessen 180 artiklar 149 artiklar ansågs ej relevanta efter granskning av rubriker. 41 artiklar återstod 1 var dubblett 40 artiklar återstod 29 bortfall efter granskning av abstract 12 artiklar 2 artiklar valdes bort efter läsning av hela texten då dessa ej ansågs motsvara syftet Totalt 10 artiklar Kvalitetsanalys Bearbetning och dataanalys har skett genom att de artiklar som ansågs vara relevanta för denna studie, genomgick kvalitetsgranskning med en granskningsmall framtagen av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik patientupplevelser. Granskningsmallen är speciellt framtagen för att granska kvalitativ forskningsmetodik (SBU, 2014). Se bilaga 1. En kvalitetsanalys av artiklarna har genomförts genom att först läsa de utvalda artiklarna. Dessa granskades var för sig av författarna oberoende av varandra och en gång tillsammans för att säkerställa att funna resultatet överensstämde med vad båda kommit fram till vid den första granskningen. Vid granskningen kunde artiklarna klassas med hög, medelhög eller låg kvalité. Ingen av artiklarna var av låg kvalité, dock exkluderas två artiklar då de inte svarade 13

19 på syftet och frågeställningarna i denna litteraturstudie. En översiktstabell med de valda artiklarna har skapats. Innehållet i tabellen består av författare, årtal, titel, syfte, metod, urval samt en kort sammanfattning av resultatet (Friberg, 2012). Se tabell i bilaga Resultatanalys Resultatanalysen av de valda artiklarna har granskats systematiskt med en modell för innehållsanalys. Modellen som har använts rekommenderas av Graneheim & Lundman (2004). Artiklarna lästes i sin helhet en gång. Vid andra läsningen gjordes en identifikation av meningsbärande enheter med hjälp av understrykningspennor. När den första identifikationen var gjord kondenserades dessa, dvs. formulerades om till författarnas språk. De kondenserade meningsenheterna sorterades in i olika koder som skapades under sorteringens gång. En tolkning gjordes av dessa koder och därmed kunde subkategorier och kategorier skapas. Detta resulterade i tre kategorier och nio subkategorier. Sist i analysprocessen tolkades och diskuterades resultatet. En översikt av kategorier och subkategorier ses i Tabell Forskningsetiska överväganden För arbeten som grundar sig på forskning finns både regler och föreskrifter att ta hänsyn till. Dock ligger det yttersta ansvaret på forskaren själv, att se till att forskningen som bedrivs är etiskt korrekt, dvs. att kvalitén håller en god nivå och att forskningen är av god moral (Codex, 2016). Enligt Forsberg och Wengström (2013) är det av stor betydelse att ha etiska överväganden i åtanke när en litteraturstudie görs. Att välja studier som är granskade och godkända av en etisk kommitté är viktigt. I denna studie avsågs det att i första hand välja ut artiklar som är granskade av en etisk kommitté. Under läsningen som gjordes av de valda artiklarna var det ett fåtal som ej var granskade av etisk kommitté, dock granskade och godkända av granskningsnämnd och ledningar på de aktuella sjukhusen där forskningen gjordes. Alla valda artiklar redovisar att de avidentifierat deltagarna oavsett om de är granskade av etisk kommitté eller ej. Resultaten från de utvalda artiklarna redovisas i denna litteraturstudie oavsett om de överensstämmer med författarnas egna antaganden och förväntningar. Forsberg och Wengström (2013) menar att det är oetiskt att redovisa enbart de artiklar som stödjer författarnas åsikt och därför är det betydelsefullt att redovisa alla resultat som framkommer. 14

20 3. RESULTAT Resultatet i denna studie, där kvinnors upplevelser av att ha drabbats av PPD utforskats, bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Vid kvalitetsgranskningen av dessa artiklar framkom det att nio artiklar var av hög kvalitet samt en artikel ansågs ha medelhög kvalitet. Vid granskningen av resultatet i de valda artiklarna hittades likheter och skillnader som sammanfattades i kategorier och subkategorier (Tabell 2). Tabell 2: Översikt av kategorier och subkategorier Kategorier Upplevelser av förändring Upplevelser av stigmatisering Upplevelser av återhämtning, Sub- Förväntningar Rädsla och oro På väg mot kategorier Fysiska och psykiska symtom Skam tillfrisknande Förlust av identitet Relationer Känsla av misslyckande Isolering Vändpunkten 3.1 Upplevelser av förändringar Vanliga tankar och känslor som uppstår i samband med graviditet och det blivande föräldraskapet är glädje och förväntningar. Kvinnor som drabbas av PPD upplever även de dessa känslor, men det råder ett samband mellan PPD och förväntningar som grusats, samt att omställningen var större än vad de föreställt sig. Detta kan bland annat leda till att känna sig misslyckad som mamma Förväntningar Kvinnor berättar att de inte varit förberedda på omställningen som föräldraskapet innebär, utan trott att livet ska fortsätta som tidigare. När förväntningarna och verkligheten inte stämmer överens kan det få kvinnor att ifrågasätta sin kompetens som förälder. (Gao, Chan, You & Li, 2009; Haga, Lynne, Slinning & Kraft, 2012; Highet, Stevenson, Purtell & Coo, 2014). 15

21 I thought it was going to be a fantastic thing and it was obviously going to be life changing. I certainly didn t have any doubts for that, but thought it would be a fabulous experience. (Highet et al., 2014, s.183) I studier av Chen, Wang, Chung, Tseng & Chou (2006) & Gao et al. (2009) kan en kulturell skillnad ses då omgivningen förväntar sig att kvinnan ska leva upp till de traditionella metoderna medan kvinnan själv får svårigheter att uppfylla dessa krav, då hon hör till en generation som vill anpassa sig till de modernare metoderna. It is not easy to be a mother. It is such a huge change. It is beyond my imagination. It is so difficult for me to adapt to change. (Gao et al. 2009, s.308) Fysiska och psykiska symtom Kvinnor berättar att de kunde identifiera när de började känna att något var fel, både med fysiska och psykiska symtom. Det började ofta med att de var gråtmilda och irritabla. De kände sig överrumplade av situationen och upplevde en känslomässig trötthet som i sin tur kunde orsaka känslor av hjälplöshet och brist på ork. Att ta hand om sitt nyfödda barn samtidigt som det vardagliga livet pågick som vanligt försvårades. Att livet skulle bli annorlunda och stressigt räknade de flesta med, men att veta om deras tillstånd berodde på normal stress eller om det faktiskt var något annat var det många som inte hade insikt om. Symtomen och upplevelsen av att inte kunna sätta ord på sina känslor leder inte sällan till frustation (Gao et al., 2009; Gardner, Bunton, Edge & Wittkowski, 2013; Highet et al., 2014; McCarty & McMahon, 2008; Montgomery, Mossey, Adams & Bailey, 2012; Stone & Kokanovic, 2016). Kunskapen om PPD varierar stort, allt ifrån att inte känna till diagnosen till att ha full insikt i den (Slade, Morrell, Rigby, Ricci, Spittelhouse & Brugha, 2010). The penny didn t drop for a long time. Even though I was in the field, I had no idea what was happening to me, so I phoned my girlfriend who also (indistinct). She works in mother-baby unit, and I said, I don t know what is wrong, and she said, I think you are depressed, and I said, No. (McCarty & McMahon, 2008, s. 625) 16

22 3.1.3 Förlust av identitet En del kvinnor beskriver förändringarna som de upplevt i samband med graviditet och födandet som drastiska omställningar där de känner att de har förlorat en del av sitt liv och det liv de tidigare hade. De upplever att deras tidigare jag har gått förlorat och de sörjer denna förlust (Gao et al., 2009; Haga et al., 2012; Highet et al., 2014). Även de kroppsliga förändringarna i samband med graviditet och den postnatala perioden är svåra för kvinnor att acceptera, de upplever en sämre självbild och ett sämre självförtroende (Gao et al., 2009; Gardner et al., 2014; Highet et al., 2014). Everything needs to change, my former lige needs to change to a mother life now so It s not what I used to be it is not av easy something. (Gardner et al., 2014, s. 760) Känsla av misslyckande I studier av Haga et al. (2012); Highet et al., (2014) och Gao et al., (2009) beskriver kvinnor amningen som den absolut största orsaken till att de känner sig misslyckade. Många upplever att förutsättningen för att vara en god mor innebär exklusiv amning. Detta gör att kvinnor känner press, de vill vara den bästa för sitt barn men om amningen inte fungerar så innebär det ett misslyckande i föräldraskapet. Många upplever också en stor press kopplat till negativ kroppsbild och oro för vad deras partner ska tycka. Detta kan leda till att både den emotionella relationen och det sexuella samlivet påverkas. I hoped to be a perfect mother. I hoped that my baby would be breastfed. Then my milk dried up, and I was so disappointed and felt like a shrivelled tree. (Gao et al., 2009, s. 307) Kunskapen om att ta hand om ett spädbarn beskrivs av många kvinnor som bristande. De anser sig vara inkompetenta när de inte förstår varför barnet skriker och kan därför inte heller trösta dem. Detta leder till ett ifrågasättande av förmågan att vårda sitt eget barn. Att känna sig misslyckad som förälder orsakar ångest hos många. Den postnatala perioden upplevs som överväldigande och chockerande. Missnöjda bebisar och sömnlöshet är två stora faktorer som bidrar till dessa känslor (Abrams & Curran, 2009; Gao et al., 2009; Highet et al., 2014). 17

23 En utsatt ekonomisk situation bidrar även den till känslor av misslyckande. Den ekonomiska utsattheten gör att de känner sig tvungna att börja arbeta tidigt efter förlossningen, men då på bekostnad av tiden tillsammans med barnet (Abrams & Curran, 2009; Gardner et al., 2014) Isolering Att vara drabbad av PPD kan för många kvinnor leda till en känsla av ensamhet och isolering från omgivningen. Kvinnor med PPD beskriver att de har en stark önskan om att inte lämna hemmet och gör ett medvetet val att isolera sig från sin umgängeskrets för att slippa tala om sina känslor och upplevelser. Vissa upplever även en önskan om att vara ifrån sitt barn (Highet et al., 2014; Gardner et al., 2014; McCarty & McMahon, 2008). I didn t want to see anyone - even though I needed support I just wanted everyone to leave me alone. (Highet et al., 2014, s.182) Gardner et al., (2014) och Abrams & Curran (2009) nämner andra orsaker som kan leda till isolering. Det kan handla om ekonomiska och sociala svårigheter eller en icke-närvarande partner. Isolering benämns inte enbart som att vara själv, utan även som att vara ensam trots sällskap. Några kvinnor berättar att de kände sig ensamma trots att de hade familj. Ytterligare en orsak till isolering är känslan av att ingen annan förstår det de går igenom (Haga et al., 2012; Stone & Kokanovic, 2016) Vändpunkten I en studie av Slade et al., (2010) beskrivs det att trots allt kvinnor med PPD går igenom är det få som söker hjälp självmant. Några få söker aktivt hjälp och stöd själv, medan andra gör det indirekt. Att använda barnet som anledning till att få ett besök på barnavårdscentralen (BVC) för att då även få hjälp själv är inte ovanligt. Det vanligaste är dock att hjälpen söks på inrådan av andra, såsom familj eller vårdpersonal som de har kontakt med av andra orsaker. När någon annan tar befälet över situationen upplevs en lättnad (McCarthy & McMahon, 2008; Slade et al., 2010). En viss kulturell skillnad kan ses där kvinnor i Taiwan självmant försöker anpassa sig till sitt nya liv med en optimistisk syn, istället för att söka hjälp inom vården. Trots att de önskar leva mer enligt moderna metoder, så är acceptans av livssituationen och problemlösning deras strategi för att vända sitt mående till det bättre (Chen et al., 2006). 18

24 I didn't realized that something was wrong with me, to be honest. I just, one day, the midwife came and I was crying and I thought to myself, You will not be coming to see me anymore because I am packing up and leaving my husband. And she said, What's wrong with you, and I said Nothing. I just want to have my own life and I don't know if I want to keep this baby as my own because I don't love it, I can't look after her, and I can't look after myself, and so I started crying and crying and crying. So when I finally got to absolute crisis point and just couldn't get through the day. (McCarthy & McMahon, s. 626) 3.2 Upplevelser av stigmatisering Det råder stor okunskap om PPD, både hos de som drabbas av sjukdomen och närstående. Det finns en stigmatisering kopplat till diagnosen PPD. Okunskap och rädsla för det okända bidrar till svårigheter med att söka hjälp inom vården Rädsla och oro Många kvinnor berättar att när de väl startat processen med att söka hjälp och få stöd från vården har de upplevt en rädsla och oro för vad som kommer att ske. Det råder brist på kunskap om PPD. Den information de har kommer främst från sociala medier, omgivning och bekantskaper. Hur en depression uppfattas varierar från person till person. Förutom de sedvanliga symtomen, kan även en vilja att självskada samt suicidala tankar förekomma. Om kvinnorna inte upplever de sistnämnda symtomen anser de sig inte vara deprimerade. Många har dessutom förutfattade meningar om vad som kan hända när psykiatriska vården blir inkopplad, ex. bli betraktad som en galning eller i värsta fall bli fråntagen sitt barn (Highet et al., 2014; McCarthy & McMahon, 2008; Stone & Kokanovic, 2016). Slade et al., (2010) beskriver att kvinnor kan ha svårigheter med att söka hjälp, då de är rädda för att bli betraktade som föräldrar utan kunskap att ta hand om sina nyfödda barn, samt en rädsla för vad andra ska tycka om dem. Att få en diagnostiserad och därmed en benämning på känslorna beskrivs som att vara halvvägs mot tillfrisknande. Många upplever lättnad när de får diagnosen PPD, då de kan koppla ihop sin ilska, sina relationsproblem och svårigheterna med att knyta an till barnet till 19

25 diagnosen istället för att försöka hitta andra förklaringar på deras beteende (Highet et al., 2014; McCarthy & McMahon, 2008; Slade et al., 2010; Stone & Kokanovic, 2016). I was glad that I was diagnosed. Um, but what happens if that wasn't - if that's not what was wrong with me? What if I just couldn't cope with being a mum? (Stone & Kokanovic s. 103) I en studie av Abrams & Curran (2009) berättar kvinnor även om oron för inte klara av det verkliga livet i samband med att ha PPD pga. den ekonomiska och sociala situation de befann sig i. Det fanns rädslor för barnets säkerhet, speciellt hos kvinnor som bodde i utsatta områden där brott och våld hörde till vardagen. I guess it depends on the level of depression you have cause with me, my depression is, I think, totally different. That s me from not working, from not havin a car, not havin - you know, money just to go out and have a good time, go out to eat, shop You know, and I m poor (emphasis added). (Abrams & Curran, 2009, s. 358) Skam I Gardner et al., (2014), McCarthy & McMahon (2008) och Stone & Kokanovic (2016) berättar kvinnor att de innan diagnosen medvetet valde att dölja sitt mående för familj, vänner och bekanta. De som drabbas av PPD upplever ofta skam, då det råder ett stigma kring psykisk ohälsa och förutfattade meningar om vilka det drabbar. Hos västafrikanska kvinnor som lever i Storbritannien ses det inte som naturligt att prata om sina känslor, dessutom existerar inte PPD i deras kultur (Gardner et al., 2014). Gemensamt för alla kvinnor är att när de vågar tala om sina känslor inser de att de inte är ensamma om att drabbas av PPD. Att kvinnor i samma situation som de själva eller i andra samhällsklasser också kan få diagnosen PPD, kan leda till att stigmatiseringen förvandlas till en normalisering. När de öppet talade om sin diagnos med andra upplevdes en acceptans från samhället (Gardner et al., 2014; McCarthy & McMahnon, 2008; & Stone & Kokanovic, 2016). Gao et al., (2010) beskriver att kvinnor känner en lättnad över att diagnosen normaliseras, samtidigt som det överskuggas av skammen. I samma studie beskrivs kulturella skillnader 20

26 och att kvinnor i Kina förväntas prata med sin närmaste familj istället för att söka professionell hjälp. I studien av Stone & Kokanovic (2016) beskrivs att kvinnor känner sig accepterade av sin umgängeskrets när de vågar berätta om sin PPD och sin läkemedelsbehandling, medan de som har svårt att acceptera och ger mest negativ respons är den närmaste familjen. It is amazing once you open up,... and a few other people sort of said, Oh, I had that, and it was amazing. I have actually since found out that quite a few other people around me that are friends and I didn't even know that they are on medication. (McCarthy & McMahon, s. 630) 3.3 Upplevelser av återhämtning För att lyckas med sin återhämtning beskriver kvinnor betydelsen av stöd från partner, familj och omgivningen som en viktig del i processen På väg mot tillfrisknande För att återhämta sig, finner en del kvinnor kraft genom att t.ex. återgå till arbetet och hålla sig sysselsatta. Några uttrycker att de hittar kraft i religiös tro och att detta ger dem styrka. För andra är det barnen som ger motivation och styrka (Gardner et al., 2014). There are so many things that she does that just make me you know, forget my sorrows, forget the pain I am going through. (Gardner et al., s. 760) Kvinnor som är delaktiga i stödgrupper upplever att stödet är ett verktyg för att kunna tillfriskna (Montgomery et al., 2012) Relationer Tiden efter förlossningen uppgav kvinnor att de var i stort behov av stöd, både praktiskt och känslomässigt, och där spelar partnern en betydande roll. Även stöd från familj, vänner och omgivning är betydelsefull (Haga et al., 2012; Slade et al., 2010). Att genomgå en PPD kan ställa stora krav på relationen mellan kvinnan och hennes partner, spänningar kan uppstå och det kan orsaka konflikter. Kvinnor som upplever brist på känslomässigt stöd från sin partner 21

27 har svårare att återhämta sig (Highet et al., 2014). Att känna gemenskap med andra som går igenom PPD eller har gjort det tidigare hjälper kvinnorna att lättare se helheten i situationen (McCarthy & McMahon, 2008; Montgomery et al., 2012). Some of the other women s stories really got to me. I see how they struggled. And how I struggled. I know where I am know so I know there is a light at the end of the tunnel. So for me it helps to think about the big picture. (Montgomery et al., 2012, s.528) Vissa kvinnor upplever besvikelse när de kom till barnhälsovården, de upplever att så länge det handlar om det praktiska såsom vägning/mätning av barnet och vaccination är stödet bra. När de vill dela med sig av sina emotionella problem upplever de en känsla av att inte tas på allvar, utan att dessa känslor är normala för en nybliven förälder (Haga et al., 2012). I go there only when I have to I feel I haven't gotten any help there, they haven't taken me seriously, and all they say is that this is normal. (Haga et al., s. 461) 4. DISKUSSION Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av att ha drabbats av PPD. Tre kategorier framkom vid granskningen av artiklarnas resultat och dessa var: Upplevelser av förändring, Upplevelser av stigmatisering och Upplevelser av återhämtning. Kvinnors berättelser beskriver känslor och förväntningar över att bli förälder och när verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna uppstår känslor som skuld och skam. Det finns en stigmatisering runt PPD som är svår för kvinnor att hantera. De upplever att det är svårt att söka vård för psykiatrisk sjukdom och det finns en rädsla och oro kopplat till att uppfattas som en dålig förälder. Omgivningen och partnern spelar en stor roll när det kommer till att identifiera symtomen och att ta första steget mot tillfrisknande, genom att de har möjlighet att uppmärksamma och uppmuntra kvinnor att söka hjälp och få det stöd som är nödvändigt. 22