Rekreationsstråk runt Abborrasjön i Örkelljunga [Abborraleden] [ Örkelljunga kommun Håkan Nilsson & Ylva Tomasdotter

Transkript

1 Rekreationsstråk runt Abborrasjön i Örkelljunga [Abborraleden] [ Örkelljunga kommun Håkan Nilsson & Ylva Tomasdotter

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Kommunens vision Kontakt med oss Syfte Bakgrund Rekreationens betydelse Trygghet Tillgänglighet Områdesanalys Analys över området Vegetationsstruktur Kultur och naturvärden i området Resultat Stigens dragning Markbeläggning Sittplatser och grillplatser Belysning Skyltning Naturlekplats Utegym Alternativa användningsområden Kostnadsberäkning Diskussion Bilaga Hälsans stig

3 Sammanfattning Det här är en förstudie kring en vandringsled runt Abborrasjön i Örkelljunga kommun. Syftet är att binda samman Örkelljunga centrum med grönområdet runt Abborrasjön med en trygg och framkomlighetsanpassad promenadslinga med tillhörande rastplatser. Under arbetets gång har både rekreation, trygghet och tillgänglighet studerats för att infria arbetets syfte. Därefter har en områdesanalys gjorts över de befintliga stigarna, områdets topografi, vegetationens artsammansättning och struktur samt kultur och naturvärden. Utifrån analyserna utarbetades ett gestaltningsförslag med dragning av stigar, markbeläggning och föreslagna platser för utegym, naturlekplats och ett antal rastplatser. I förslaget har belysning och framtida skyltning behandlats och en preliminär kostnadskalkyl tagits fram. 1. Inledning 1. 1 Kommunens vision Kommunens vision är att anlägga en vandringsled runt Aborrasjön som ska vara för alla och ska gynna flera olika grupper av invånare i Örkelljunga kommun. De vill skapa attraktiva rekreationsmöjligheter till invånarna men även för dess besökare. Den ska utformas på ett sådant sätt att leden attraherar skolor, föreningar och turister till området. Detta kommer i sin tur att gynna näringslivet i Örkelljunga kommun. De företag som kan gynnas av leden är lokala företag som Campingen, Bangolfen, Pysseltagen, Veronicas tygbod, fisknäringen och roddstationen. Det finns även företag inom cykelavstånd som gagnas som t ex butikerna i centrum, lokala hotell, Lilla Kuriosabutiken, Ateljé Hillavaret, Frideborgs Boden diversehandel, sommarrodel på Kungsbygget och Ingeborrarps friluftsmuseum Kontakt med oss Johanna Häggberg jobbar för Örkelljunga kommun och är projektledare för den tilltänkta vandringsleden. Hon sökte efter två studenter som studerar till landskapsingenjör och landskapsarkitekt för att utföra förstudien. Vi blev kontaktade och fick en kort beskrivning om vad som önskades av oss om vi tog oss an projektet. Vi blev väldigt glada över möjligheten att sätta våra kunskaper på prov och tackade ja Syfte Syftet med rapporten är att ta fram en förstudie för vandringsleden runt Aborrasjön som kommer ligga till grund för hur Örkelljunga kommun ska gå vidare med anläggningen av leden. Vår uppgift har varit att göra en förstudie för att kartlägga möjligheterna till att anlägga en vandringsled runt Aborrasjön. Den ska skapa möjligheter till rekreativa aktiviteter som t ex vandring, löpning, längdskidåkning, rullskriskor eller longboarding mm. Den ska väcka intresse för den närliggande naturen och kulturen. 2

4 Kommunens önskemål med stigen är att den ska: kännas trygg vara tillgänglighetsanpassad förenas med Skåneleden kopplas samman med de befintliga cykellederna så att det finns cykelmöjligheter till Eket, Åsljunga, Skånes-fagerhult och Markaryd utformas efter jämställdhets- folkhälso- och energieffektivitetsperspektiv följa de kriterier som gäller för Hälsans Stig se bilaga 1. genom informationsskyltar upplysa om de natur- och kulturvärden som finns där och i omnejd Anknyta till Projektet Lake lands 2. Bakgrund Rekreation håller på att bli ett viktigt begrepp i dagens samhälle. I arbetslivet har kraven ökat vilket lett till både fysiska och psykiska besvär hos många. Det är därför viktigt att ta sig tid till återhämtning. Sådan återhämtning kan man finna i naturlika miljöer men för att alla ska kunna ta del av denna läkande miljö behöver den vara tillgänglig och trygg. Örkelljunga kommun vill därför göra en tillgänglig, trygg och upplevelserik promenadslinga för att främja rekreativa aktiviteter bland befolkningen Rekreationens betydelse För att locka den alltmer stillasittande befolkningen i Örkelljunga ut i naturen är en spännande och intressant slinga runt Abborrasjön en stor möjlighet. Fördelarna med denna motionsslinga ute i naturen är påtaglig då man läser om miljöns betydelse för hälsan. Utevistelse i naturmark påverkar människan positivt både fysiskt och psykiskt. Framförallt har den en avstressande egenskap som är välbehövlig i dagens samhälle där press från jobb och fritid är stora. En stimulerande och varierande miljö är också mer lockande när det gäller att bestämma sig för att komma ut och röra på sig. För att alla dessa positiva effekter ska kännas tillgängliga är det viktigt att de finns i närheten av bostaden. Enligt forskning från SLU Alnarp bör ett grönområde inte ligga längre än 500 m från bostaden för att användas regelbundet. Den tilltänkta slingan är därför väl anpassad till de boende i Örkelljunga. Genom att genomföra detta projekt och skapa en spännande och inbjudande slinga i Örkelljunga tillför man orten ytterligare kvaliteter. För att slingan ska vara attraktiv för alla och locka olika människor ut i naturen bör den vara både trygg och tillgänglig. Hur man åstadkommer sådana slingor presenteras nedan. 3

5 2. 2 Trygghet Det finns flera aspekter att ta i beaktande när en vandringsled som ska vara både trygg och jämställd samt spännande och attraktiv ska anläggas. Hur skapar man en trygg, jämställd led och vad innefattar en sådan? En jämställd och trygg vandringsled innebär att man tar hänsyn till allas uppfattningar om vad som kan upplevas som skrämmande vare sig man är ung, gammal, man, kvinna eller med funktionsnedsättande hinder. Vi är generellt sett rädda för olika saker. En äldre person eller en person med funktionsnedsättande hinder kan känna rädsla för att framkomligheten inte är tillräcklig bra och att avståndet mellan rastplatserna är för långt. Att minimera riskerna för att halka eller snubbla skapar trygghet såväl som att placera rastplatser på lämpliga avstånd. Kvinnor kan känna rädsla över vad som gömmer sig i skuggor och snår och rädsla för sexuella överfall. För att öka känslan av trygghet för denna grupp är det viktigt att vegetationen inte är för påträngande längs leden. Man ska kunna se en bit in i skogen för att känna sig trygg. Även män kan känna rädsla för överfall. Sikten är viktig för att känna sig trygg och här spelar belysningen en stor roll vid mörkrets inbrott. Belysningen får inte vara för stark eftersom det gör att det mörka upplevs ännu mörkare. Den får heller inte vara alltför svag så att man inte ser ordentligt. Belysningen ska inte endast belysa vägen utan det är viktigt att ljuset breder ut sig även utanför leden Tillgänglighet Det viktigaste när det gäller tillgänglighet är att markmaterialet är av sådant slag att det lätt går att promenera och transportera sig med rullstol på det. Det vill säga att det får inte vara för mjukt så att hjul sjunker ner i materialet men gärna sviktande då det sliter mindre på kroppen. Andra viktiga egenskaper för ett tillgänglighetsanpassat område är markens lutningar och hur man anpassar stigen efter dem. För det första får en ramp inte ha en lutning på mer än 5% för att funktionshindrade i rullstol eller de som har svårt att gå lätt ska kunna röra sig i området. För det andra ska det finnas vilplan på minst 2 m efter varje höjdmeter. Det är också viktigt att de som har dålig balans lätt ska finna något att hålla sig i när lutningen blir större än 3% då det är en märkbar skillnad i höjdförflyttning. Tillgänglighet handlar dock inte bara om material och lutningar på marken utan också om att känna sig trygg på stigen. Det ska vara lätt att orientera sig och hitta platser för vila. Många äldre, som har svårt att gå, är ofta oroliga att röra sig på längre slingor då de inte vet om där finns en plats för vila, t.ex. en bänk. Bänkar bör därför placeras ut med ungefär var 25:e m. Då orienteringsförmågan inom ett område med naturlig vegetation kan vara begränsad eftersom naturen ser likadan ut är det viktigt med noggrann skyltning för att lätt hitta vägen tillbaka och veta att man är på rätt väg. 4

6 3. Områdesanalys 3. 1 Analys över området För att få en förståelse för hur området är kopplat till övriga delar av Örkelljunga har vi studerat den befintliga situationen när det gäller vägar, cykelvägar och andra rörelsestråk. Idag används området runt Abborrasjön huvudsakligen för rekreation (promenader), fiske och aktiviteter knutna till den befintliga roddanläggningen. Att de stigar som idag finns i området är breda och väl upptrampade vittnar om att de används flitigt. Området har en böljande topografi som går från torra höjder till sankmark. I området finns det också många branta slänter som kan vara svåra att röra sig över utan byggda konstruktioner. Detsamma gäller de fuktiga delarna som också behöver spång- eller bryggkonstruktioner. På bilden nedan kan man se de befintliga stigarna i området.. 5

7 3. 2 Vegetationsstruktur Vegetationen runt Abborrasjön kan idag delas in i 7 olika vegetationstyper nämligen ett ekoch tallbestånd, ett björkbestånd, en öppen betesmark, ett halvöppet ekbestånd, en fuktäng och ett rent ekbestånd. Stigen dras genom alla vegetationstyper. Detta leder till en händelserik och spännande stig med många skiftande karaktärer. Här nedan beskrivs de olika vegetationstyperna närmare. Fältskiktet är desamma i hela området och består av blåbär, älggräs, ljung och liljekonvalj. På de torrare delarna är det blåbär och ljung som dominerar medan inslagen av älggräs ökar med fuktigheten. Liljekonvaljer förekommer fläckvis inom hela området. Närmast vattnet och i de blöta kärrlika delarna är det en annan flora som domineras av olika gräs och starrarter. Det är dock andra arter som ger dessa delar sin karaktär såsom missne, kabeleka, kaveldun, kråkklöver, fackelblomster och strandlysing. Ute på öppet vatten finns det också en riklig förekomst av vita näckrosor. De 6 vegetationstyperna 6

8 Ek- och tallbestånd Den dominerande vegetationstypen i området är en tvåskiktad vegetation med överståndare av ek och tall. Krontaket är i stort sett slutet med enstaka luckor. Eftersom marken närmast Hjälmsjön är fuktigare finns det inte enbart tall och ek här utan också mer fuktighetståliga arter som al och asp. Buskskiktet under träden är mellan 5 och 1 meter med tyngdpunkten i de lägre delarna. Buskskiktet består av rönn, hallon, brakved, hassel och olika videarter. På de torrare delarna av området är buskskiktet glest vilket gör det lätt att röra sig genom. På de fuktigare delarna är det tätare, vilket påverkar framkomligheten. Den tätare vegetationen i de fuktiga delarna beror troligtvis på en större tillförsel av näringsämnen via vattnet. Karaktärsarter Trädskikt Tall (Pinus sylvestris) Ek (Quercus robur) Klibbal (Alnus glutinosa) Asp (Populus tremula) Buskskikt Hallon (Rubus idaeus) Rönn (Sorbus aucuparia) Brakved (Rhamnus frangula) Olika videarter (Salix sp.) Hassel (Corylus avellana) Björkdunge Innesluten i ek- och tallvegetationen finns ett litet område där trädskiktet domineras av andra arter. Huvudsakligen domineras det av björk men med vissa inslag av några större exemplar av rönn. Träden i det här beståndet är mycket yngre än de i ek- och tallbeståndet och består av så kallade pionjärträd, vilket innebär att de är ljusälskande och snabbt etablerar sig på öppna ytor. Troligtvis har det här området för någon tid sedan varit ett öppet obeväxt område där björk och rönn vandrat in. Beståndet är som det tidigare, tvåskiktat med tätt krontak, och med ett något tätare buskskikt. Detta bestånd har något högre fuktighet vilket gör att buskskiktet till största del består av olika Salixarter såsom sälg, krypvide och bindvide. Det finns också flera små rönnar i buskskiktet. Karkatärsarter Trädskikt Björk (Betula pendula) Rönn (Sorbus aucuparia) Buskskikt Rönn (Sorbus aucuparia) Olika videarter (Salix sp.) 7

9 Fuktig slyvegetation I Abborrasjöns närområde består vegetationen endast av buskar. Det är en mycket tät vegetation som är svår att röra sig genom. Marken i området runt sjön är fuktig till blöt vilket leder till att endast fuktighetsälskande växter klarar av att leva här. Till största delen består vegetationen av mindre videarter såsom krypvide och bindvide. Närmast sjön förekommer också en del kärrväxter såsom kabbeleka och missne. I sjön är det rikligt förekommande av vita näckrosor vilket gör att sjön har stor attraktionskraft. Buskskikt Bindvide (Salix aurita) Krypvide (Salix repens) Sälg (Salix caprea) Halvöppet ekbestånd Söder om "bostadsområdet" närmast Mammas vik finns ett halvöppet bestånd med gamla ekar och bokar och med ett fältskikt av gräs. De gamla träden har breda kronor vilket tyder på att de stått i ett relativt öppet läge under etableringstiden. Fältskiktet av gräs och avsaknaden av buskskikt tyder på att området tidigare har varit betesmark. Idag är det inget bete som förkommer i området men det ligger en hage i anslutning till det. Trädskikt Ek (Quercus robur) Bok (Fagus sylvatica) Fältskiktet Gräsarter (poacae arter) Johannesört (Hypericum sp.) 8

10 Fuktäng Söder om "bostadsområdet" finns en öppen yta med unga björkar och en ängslik vegetation. Vegetationen har en tydlig våtmarkskaraktär med diken genom området och en tydlig våtmarksflora med bland annat kärrtistel, gullris och olika starrarter. Ytan håller idag på att växa igen av den invandrande björken men bör, för att behålla sin våtmarkskaraktär, hållas öppen. Buskskikt Björk (Betula pendula) Klibbal (Alnus glutinosa) Fältskikt Starr (Carex sp.) Johannesört (Hypericum sp.) Kärrtistel (Cirsium palustre) Tågväxter (Juncus sp.) Äldre ekbestånd Längst bort från Abborrasjön ligger den sista vegetationsstrukturen i arbetsområdet. Det är ett gammalt ekbestånd med stora ekar i trädskiktet som, till skillnad från det halvöppna ekbeståndet, har träd med smalare kronor vilket innebär att träden stått tätare under etableringen och därför har fått en tydlig skogskaraktär. I området finns det även ett tunt buskskikt av rönn, hassel och mindre exemplar av bok och ek. Eftersom buskskiktet är tunt ser man långt in i vegetationen som nästintill uppfattas som en pelarsal. Fältskiktet består huvudsakligen av blåbär och kruståtel vilket tyder på en något sur mark med lågt näringsinnehåll. Trädskikt Ek (Quercus robur) Buskskikt Rönn (Sorbus aucuparia) Hassel (Corylus avellana) 3. 3 Kultur och naturvärden i området Det är viktigt att man undersöker den tilltänkta platsen för en led grundligt innan man påbörjar anläggningsarbetena. Framför allt gäller detta de kulturminnen och naturvärden som kan finnas i området. Dessa bör bevaras och lyftas fram så långt det är möjligt. Under vår analys av området kunde vi hitta ett gammalt stenröse. Stenrösen är kulturminnen och måste hanteras därefter. Vid ett möte i Örkelljunga framgick det att det tidigare hade funnits en vacker plantering uppe på stenröset. Abborrasjön är vacker med alla sina näckrosor men den har kommit lite i skymundan på grund av den täta slyvegetationen som finns runt hela sjön. Längs med sjökanten finns en artrik flora. Varierande fuktighet längs sjökanten ger ett gott livsutrymme för en mångfald av arter. Det framgick även under vårt möte i Örkelljunga att det tidigare har funnits en kanal som gått mellan Hjelmsjön och Abborrasjön och att den var bidragande till att fiskbeståndet i 9

11 Aborrasjön var mycket bra. I området har man även sett vildris, som är en sällsynt växt i Sverige. 4. Resultat 4. 1 Stigens dragning Då det finns många befintliga stigar i området har vi under arbetet utgått från dem för att hitta en bra dragning för vår promenadslinga. Anledningen till detta är att stigar ofta följer landskapet på ett naturligt sätt vilket gör dem både lättframkomliga och upplevelserika. Uppdraget var att binda samman promenadslingan med Örkelljunga, Skåneleden och dra den runt Abborasjön. För att på ett tillfredsställande sätt uppfylla dessa krav har en del nya stigar skapats. Vi har valt att göra en stig som fokuserar på upplevelsen av Abborrasjön och den kringliggande vegetationen. Skåneleden går idag genom Pinnåns naturreservat längst samma sträckning som den röda leden som också den går genom naturreservatet. För att skapa en naturlig förlängning av dessa leder ner mot Abborrasjön har vi valt att koppla vår stig till dessa två leder på två olika ställen. Det gör att mindre och större promenadslingor bildas så brukaren har många valmöjligheter både när det gäller längd på promenaden och svårighetsgrad. 10

12 Startpunkterna till stigen har valts utifrån tillgängligheten vilket innebär att de är lätta att transportera sig till både för bilister, cyklister och fotgängare. Dessa startpunkter ligger vid Mammas vik, roddstationen, campingen och kyrkan som i sin tur har anknytning till centrum och Pinnåns naturreservat. Eftersom vandringsleden till största delen går längs befintliga stigar har arbetet inriktat sig på att undersöka vilka stigar i området som är mest upplevelserika. En upplevelserik stig bör innehålla ett antal kvaliteter, bl. a. vatten och variation. Vatten drar ofta till sig blicken och bidrar till att man känner uppskattning för miljön man rör sig genom. Variation i miljön ger en känsla av spänning och lockar till rörelse. Runt abborrasjön har upplevelsrikedom skapats genom att dra stigen genom områdets alla vegetationsstrukturer samt tydliggöra det strandnära läget genom att dra den så att man får uppleva vattnet på nära håll och skapa många olika vyer över det. 11

13 En annan viktig aspekt att ta i beaktande vid stigens utformning var framkomligheten. Stigen har därför dragits längs en sträcka där det har gått relativt enkelt att ordna framkomliga stigar utan allt för stor lutning. På vissa ställen har det inte gått att ordna sådana stigar längs marken utan på dessa ställen har istället rampkonstruktioner föreslagits för att trygga framkomligheten för alla. Tryggheten längs stigen skapas genom röjning av den nedre vegetationen så att sikten in i skogsvegetationen är god och på så sätt hindrar att obehagliga överraskningar drabbar de promenerande. Inom området runt Abborrasjön är vegetationen av en sådan typ att sikten redan är god och endast mindre insatser behövs. Det finns dock vissa partier längs de befintliga cykelvägarna som kräver en större insats eftersom det idag är mycket täta bryn som kan upplevas som påträngande och fientliga. 12

14 4. 2 Markbeläggning De material vi har valt är billiga att anlägga i jämförelse med alternativen och enkla att sköta, samtidigt som de uppfyller kraven på tillgänglighet för rullstolsburna och är goda material för utövande av diverse sportaktiviteter. Spång Vi har kommit fram till att det behövs spänger vid de ställen runt leden där det är svårt att komma fram, där det är våtmark och där det är höjdskillnader som är lite för branta för att vara tillgänglighetsanpassat. På bilden ovan visas var spänger bör användas. Om man vill ha stenmjöl på de ytor som har en terrass av torv/gyttja bör en utredning ske med avseende på bärighet, sättningar, stabilitet och tjälfarlighet. Det lämpligaste materialet för spängerna har vi kommit fram till är kärnveden från långsamtväxande lärk. Det är ett väldigt härdigt virke och behöver inte impregneras vilket är bra för miljön. Det bör dock oljas in för att öka motståndskraften mot träförstörande organismer och därmed ökas livslängden. Kärnsidan ska vara uppåt så att när träet kupar sig blir inte vatten stående. Det är väldigt viktigt att man inte lägger spänger i direkt kontakt med marken eftersom virket då snabbt blir utsatt och måste bytas ut. Genom att använda sig av plintar kan man lyfta upp och undvika kontakt med markytan. Det är torv/gyttja från m ner på de ställen vi har tänkt oss ha spänger. Plintar för spänger bör vara 600mm höga med ingjutna plattstål och 13

15 de når då ner till fast terrassyta. Eftersom det är fuktiga miljöer bör fästdon och beslag vara av rostfritt stål. En rullstolsburen har en räckvidd på ungefär 0.80m och det är därför räcket på spången bör vara 0.80m högt. Trä rör på sig och det är därför lämpligt att lägga bräderna på bredden så att man inte riskerar att fastna med t ex hjul. När trä blir fuktigt eller vått kan det blir det väldigt halt att gå på. För att motverka det bör man spika fast fyrkantsnät på underlaget. Övrigt underlag Den övriga markytan på leden bör vara packat stenmjöl. Stenmjöl är ett underlag som är skonsamt för kroppen och smälter väl in med den naturliga miljön. Det är inte heller några problem att ta sig fram med barnvagn eller rullstol på denna yta. På vintern bildas det inte lika lätt isfläckar eftersom stenmjöl släpper igenom vatten till skillnad från en yta av asfalt. Först måste man schakta och det är terrassmaterialet som bestämmer hur djupt man måste schakta. På de ställen där vi vill ha stenmjöl är terrassen isälvsavlagring eller sandig morän vilket betyder att vi endast behöver gräva 300mm. För att inte förstärkningslagret ska blandas ut med jorden i terrassen använder man sig av en geotextil för att skilja lagerna åt. Efter geotextilen fyller man på 150mm förstärkningslager samkross med fraktionen 0-65mm, sedan 100mm bärlager samkross med fraktionen 0-40mm och till sist 50mm slitlager stenmjöl med fraktionen 0-4mm. 14

16 Bredden på leden är anpassad så att två rullstolar ska kunna mötas och så att det utan problem går att möta andra som motionerar på leden. Bredden för att två rullstolar ska kunna mötas är 180cm och 200cm för att en större eldriven rullstol ska kunna vända. Man bör ha mötesplatser med jämna mellanrum i samband med en rastplats där större rullstolar kan vända. För att även de med nedsatt syn ska kunna nyttja leden bör det finnas upphöjda kanter så att det går att känna sig fram med en käpp samtidigt som underlaget hålls på plats. 15

17 4. 3 Sittplatser och grillplatser De platser som vi har föreslagit som rastplatser har alla det gemensamt att de kan erbjuda väldigt fina vyer över sjön Hjelmsjön och Abborrasjön samt att de är jämt fördelade längs med vandringsleden. Det ska aldrig vara långt till nästa bänk att vila upp sig på. Här nedan kan man se var vi vill ha rastplatserna. 1. Det ska finnas en bänk som man kan vila upp sig på och blicka ut över sjön. Man behöver röja bort lite sly. 2. Här behöver man röja och gallra lite så att man får en fin utsikt över Abborrasjön. Det ska finnas bord och en grillplats. 3. Rastplatsen vid sjökanten är tänkt innefatta bord, bänkar och en grillplats. Här finns gott om yta och en fin vy över Hjelmsjön. 4. Här ska det finnas en bänk med utsikt över sjön. Man behöver röja bort lite sly. 16

18 5. Avstickaren ut till rastplatsen vid udden är svårframkomlig och därför bör spänger användas hela vägen ut till själva rastplatsen med bänkar, bord och en grillplats som på bilden nedan. Man behöver röja lite av slyet för att få en fin utsikt över Hjelmsjön. 6. Den här rastplatsen ansåg vi vara lämplig då man kan sitta och grilla samtidigt som man har utsikt över sjön och kan se på roddtävling. 7. När man har tagit bort lite sly och skymmande grenar blir här en rastplats med väldigt vacker vy ut över Hjelmsjön. 8. Här finns redan idag en grillplats men vi skulle vilja ha ett tak över den som på bilden nedan. 17

19 4. 4 Belysning För att skapa en trygg miljö längs med vandringsleden även på kvällen bör den belysas. Belysningens utgångspunkt har varit att skapa trygghet men ändå vara innovativ. Utifrån det har vi valt att utgå ifrån belysning som drivs av solceller men där vegetationen är för tät behövs dock fortfarande el. Eftersom ledens mål är att vara trygg bör en blandning av solenergi och el används på hela sträckan. Till att börja med bör gångbanan belysas i fothöjd för att hinder på leden ska synas tydligt, dessa lampor ska högst vara 20 cm höga. Ett svagare sken belyser sedan ovanifrån för att visa mötande människor. Till sist placeras pollare av typen "active lights" som lyser upp leden när vandraren passerar och seriekopplas så att några lampor tänds framför vandraren. Dessa lampor ska dock inte vara vända mot gångbanan utan vändas ut mot vegetationen för att skapa trygghet genom att belysa de ställen hoten kan komma från Skyltning Skyltning är som tidigare nämnts viktigt för tillgängligheten och är också ett utmärkt sätt att sprida information om landskapets olika egenskaper. Vi föreslår därför ett antal platser för informationsskyltar och orienteringstavlor, se följande sida. Det är viktigt att dessa skyltar är lättförståeliga med mycket bilder och tydliga kartor för att budskapet ska framgå. De allra viktigaste skyltarna är orienteringsskyltar för att öka tillgängligheten. 18

20 4. 6 Naturlekplats Den utvalda platsen för naturlekplatsen är i anknytning till badplasten Mammas vik och nära ett bostadsområde vilket är två viktiga faktorer till varför vi har valt just den platsen. Det finns även bra förutsättningar med kullar och skogsdunge att skapa en plats där barnen kan få utlopp för sin nyfikenhet och kreativitet samt öva upp sin balans och leka med andra barn. Även om inte alla momenten kan vara tillgänglighetsanpassade så ska det finnas de som är det. Alla barn har rätt att leka, ingen ska stängas ute Utegym Ett utegym är väldigt behändigt att träna på som ett moment på sin träningsrunda. Tanken är att det ska ligga nära roddstationen. Det är även en tilltänkt startplats för leden. Självklart tänker vi oss att det ska finnas flera möjliga startplatser. Ett utegym har flera fördelar: Träningen är gratis. Att träna i friska luften ger bättre resultat. Den egna kroppsvikten används som motstånd vilket ger en skonsam och effektiv träning. Det är alltid tillgängligt så man behöver inte anpassa sin träning efter öppettiderna på gymmet. 19

21 Platsen vi har valt för utegymmet ligger nära roddstationen och man har en vacker vy mot borgen och vattentornet när man har tagit bort en del sly och väl utvalda träd. En av nackdelarna med vatten är att det brukar vara gott om mygg, men genom att öppna upp kommer det att blåsa mer och antalet mygg minskar Alternativa användningsområden Ett stigsystem går att använda till många andra aktiviteter än promenader och rekreation. Exempel på sådan aktiviter kan vara: Boot camp, Konststig RC-bana för radiostyrda bilar 20

22 4.9 Kostnadsberäkning Vi har gjort en grov kostnadsberäkning på vad anläggning inklusive material och skötsel kostar. Skötselkostnaden är beräknat per år. Det som kostar mest är anläggningen av spänger. Kostnaden kan bli billigare om man väljer ett billigare virke som man impregnerar. Belysningen längs leden är också en stor kostnad. I beräkningen finns inte elen för belysningen inräknad. 5. Diskussion Arbetet med Abborrasjöns vandringsled har varit både spännande och lärorik. Vi har båda fått använda våra specialkunskaper inom respektive utbildning och fått förståelse för den process som leder fram till en förstudie. I början av arbetet delgav kommunen oss sina önskemål för området. Det viktigaste önskemålen var att vandringsleden skulle vara tillgänglig och trygg. Enligt oss har den stigdragning vi tagit fram stor potential att uppfylla dessa krav utan att upplevas som tråkig. Ett av våra mål med vandringsleden har varit att skapa en spännande och variationsrik stig med goda rekreativa egenskaper. Det kan ibland vara svårt att skapa både en trygg och en spännande stig eftersom trygghet ofta förknippas med stora, breda och upplysta gångar, gärna med hus i närheten. Vi tycker dock att trygghet och spänning är en god kombination eftersom den spännande miljön håller sinnena skärpta. Eftersom nyfikenheten hela tiden driver en till att upptäcka vad som finns runt nästa hörn så upplevs inte känslan av osäkerhet så starkt. Vad som däremot kan kännas otryggt är tät vegetation i stigens absoluta närhet. Av den anledningen föreslås en röjning av buskage närmast stigen för att öka trygghetskänslan och för att skapa inblickar i vegetationens struktur. 21

23 I arbetet finns det vissa svagheter som vi inte under arbetets tidsramar har kunnat fördjupa oss i. Bland annat är det kultur- och naturvärdena som vi känner att vi inte har kompetens för att undersöka närmare utan vi har endast gett en ytlig beskrivning av de kultur- och naturvärden som vi sett under våra promenader i området. Vårt förslag är därför att en djupare undersökning av dessa värden görs då det kan vara ett intressant inslag att informera om längs vandringsleden. En annan svaghet är kartläggningen av vegetationen. Trots att vi har goda kunskaper om vegetationsstrukturer och kan berätta om en vegetations kvaliteter och upplevelsevärden har vi inte samma kunskaper för den vilda floran. En djupare kartläggning av områdets arter bör därför göras för att ta reda på om det finns några sällsynta växer eller djur som bör bevaras och informeras om. Några andra saker att titta närmre på: Kanalen från Abborrasjön ut till Hjelmsjön. Det har tidigare funnits spänger runt sjön. Kan man restaurera eller bygga nytt? En allyta vid lekplatsen. Med ökad attraktion till området kan det behövas fler parkeringsmöjligheter En boulebana vid lekplatsen. Vill man förbjuda cyklar på leden bör man undersöka lämpliga vägspärrar Slutligen vill vi tacka för att ha fått förtroendet att vara med i den process som kan leda fram till en ny vandringsled runt Abborrasjön. Vi hoppas att vår förstudie ska vara till god hjälp under det resterande arbetet och vara ett stöd för vidareutvecklingen av området runt Abborrasjön. Vi hoppas att området runt Aborrasjön ska bli ett mycket välbesökt rekreationsområde som kommer de boende i Örkelljunga till nytta. 22

24 Bilaga Hälsans stig 7 steg till Hälsans Stig 1. Trygg och säker Hälsans Stig ska vara en trygg och säker promenadväg där det känns stimulerande att promenera. Det betyder exempelvis att stigen bör bjuda på en omväxlande miljö och att vegetationen kring den bör hållas låg. 2. Längd Stigen bör sträcka sig i form av en slinga utan given start- eller slutpunkt. På så sätt kan motionären ansluta sig var som helst utmed stigen. Lagom längd är 3-6 kilometer. Om det är möjligt bör stigen ha tvärvägar så att promenaden kan kortas vid behov. 3. Tydlig skyltning Varje kilometer ska vara utmärkt med en kilometerskylt för att motionären ska kunna räkna ut hur långt den har gått. Däremellan ska det alltid finnas en skylt inom synhåll som pekar åt vilket håll stigen går oavsett i vilken riktning promenaden sker. Lämplig skylthöjd är 220 cm. Utmed stigen bör det även finnas ett antal informationstavlor med en översiktkarta som visar stigens sträckning, var du befinner dig, stigens längd samt information om eventuella sevärdheter som gör promenaden ännu mer berikande. 4. Tillgänglighet Stigen bör gå där människor normalt brukar röra sig. Knyt ihop befintliga promenadstråk till en slinga där branta backar, trappor, sidolutningar, rötter och andra hinder kan undvikas. 23

25 5. Underlag Hårt grus eller asfalt fungerar utmärkt. Det ska vara en jämn och promenadvänlig yta. 6. Separerad från trafik Använd befintliga gångbanor och trottoarer för att minimera kostnader och risken för eventuella olyckor. Hårt trafikerade platser bör undvikas vare sig det handlar om bil- eller cykeltrafik. 7. God belysning Belysning bör finnas utmed hela slingan. På så sätt kan stigen användas under en större del av året och dygnet. Sitter belysningen på stolpar blir det dessutom enkelt att montera skyltar. 24