BILAGA I LIVSMILJÖTYPER AV GEMENSKAPSINTRESSE VILKAS BEVARANDE KRÄVER ATT SÄRSKILDA BEVARANDEOMRÅDEN UTSES. Förklaringar
|
|
- Per-Erik Hansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA I LIVSMILJÖTYPER AV GEMENSKAPSINTRESSE VILKAS BEVARANDE KRÄVER ATT SÄRSKILDA BEVARANDEOMRÅDEN UTSES Förklaringar Riktlinjer för tolkning av livsmiljötyper anges i tolkningsmanualen för Europeiska unionens livsmiljöer (Interpretation Manual of European Union Habitats) som har godkänts av den kommitté som har tillsatts enligt artikel 20 (Habitatkommittén) och offentliggjorts av Europeiska kommissionen 1. Koden motsvarar Natura 2000-koden. Symbolen "*" anger prioriterade livsmiljöer. 1. KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER 11. Öppet hav och tidvattenområden 1110 Sublittorala sandbankar 1120 * Posidonia-bankar (Posidonion oceanicae) 1130 Estuarier 1140 Ler-och sandbottnar som blottas vid lågvatten 1150 * Kustnära laguner 1160 Stora grunda vikar och sund 1170 Rev 1180 Marina undervattensstrukturer orsakade av gasläckage 1 "Interpretation Manual of European Union Habitats, version EUR 15/2" antagen av Habitatkommittén den 4 oktober 1999 och "Amendments to the 'Interpretation Manual of European Union Habitats' with a view to EU enlargement" (Hab. 01/11b-rev.1) antagna av Habitatkommmittén den 24 april 2002 efter skriftligt samråd, Europeiska kommissionen, GD ENV. Annex I 1
2 12. Havsklippor och klapperstensstränder eller steniga stränder 1210 Annuell vegetation på driftvallar 1220 Perenn vegetation på steniga stränder 1230 Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust 1240 Vegetationsklädda havsklippor vid Medelhavskust med endemisk Limonium spp Vegetationsklädda havsklippor med endemiska växter vid makaronesisk kust 13. Atlantiska och kontinentala salta våtmarker och ängar 1310 Ler- och sandsediment med Salicornia och andra annueller 1320 Spartina-mattor (Spartinion maritimae) 1330 Atlantiska havsstrandängar (Glauco-Puccinellietalia maritimae) 1340 * Salta ängar i inlandet 14. Mediterrana och termoatlantiska salta våtmarker och strandängar 1410 Mediterrana salta strandängar (Juncetalia maritimi) 1420 Mediterrana och termoatlantiska salta buskmarker (Sarcocornetea fruticosi) 1430 Salta och kväverika buskmarker (Pegano-Salsoletea) 15. Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp 1510 * Mediterrana saltstäpper (Limonietalia) 1520 * Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia) 1530 * Pannoniska saltstäpper och salta våtmarker 16. Skärgårdar, kust och landhöjningsområden längs boreal Östersjökust 1610 Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation 1620 Boreala skär och småöar i Östersjön 1630 * Boreala strandängar vid Östersjön 1640 Boreala sandstränder med perenn vegetation vid Östersjön 1650 Smala vikar i boreal Östersjökust Annex I 2
3 2. KUSTNÄRA SANDDYNER OCH INLANDSSANDDYNER 21. Kustnära sanddyner vid Atlanten, Nordsjön och Östersjön 2110 Embryonala vandrande sanddyner 2120 Kustnära vandrande sanddyner med Ammophila arenaria ("vita sanddyner") 2130 * Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation ("gråa sanddyner") 2140 * Urkalkade permanenta sanddyner med Empetrum nigrum 2150 * Atlantiska urkalkade permanenta sanddyner (Calluno-Ulicetea) 2160 Sanddyner med Hippophaë rhamnoides 2170 Sanddyner med Salix repens ssp. argentea (Salicion arenariae) 2180 Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region 2190 Dynvåtmarker 21A0 Machairs (* i Irland) 22. Kustnära sanddyner längs Medelhavskusten 2210 Permanenta strandsanddyner av typen Crucianellion maritimae 2220 Sanddyner med Euphorbia terracina 2230 Malcolmietalia sanddyngräsmarker 2240 Brachypodietalia sanddyngräsmarker med annueller 2250 * Kustnära sanddyner med Juniperus spp Sklerofyllbuskklädda sanddyner (Cisto-Lavenduletalia) 2270 * Trädklädda sanddyner med Pinus pinea och/eller Pinus pinaster 23. Gamla, urkalkade inlandssanddyner 2310 Torra hedsanddyner med Calluna och Genista 2320 Torra hedsanddyner med Calluna och Empetrum nigrum 2330 Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med Corynephorus och Agrostis 2340 * Pannoniska inlandssanddyner Annex I 3
4 3. SÖTVATTENMILJÖER 31. Stillastående vatten 3110 Oligotrofa mineralfattiga vatten på sandslätter (Littorelletalia uniflorae) 3120 Oligotrofa mineralfattiga vatten på västligt mediterrana sandslätter med Isoetes spp Oligotrofa till mesotrofa stillastående vatten med vegetation av Littorelletea uniflorae och/eller Isoëto-Nanojuncetea 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentisk vegetation med Chara spp Naturligt eutrofa sjöar med Magnopotamion- eller Hydrocharition-vegetation 3160 Naturligt dystrofa sjöar och småvatten 3170 * Mediterrana temporära småvatten 3180 * Turloughs 3190 Sjöar av gipskarst 31A0 * Transsylvanska lotusbäddar i varma källor 32. Vattendrag vattendragssträckor med naturlig eller delvis naturlig dynamik (små, medelstora och stora flodbäddar) där vattenkvaliteten inte signifikant har försämrats 3210 Fennoskandiska naturliga större vattendrag 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation 3230 Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Myricaria germanica 3240 Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Salix elaeagnos 3250 Ständigt vattenförande mediterrana vattendrag med Glaucium flavum 3260 Vattendrag med vegetation av Ranunculion fluitantis och Callitricho-Batrachion 3270 Vattendrag med dyiga stränder med vegetation av Chenopodion rubri p.p. och Bidention p.p Ständigt vattenförande mediterrana stora vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion och hängande vegetation med Salix och Populus alba Annex I 4
5 3290 Mediterrana vattendrag med periodisk vattenföring och med arter av Paspalo-Agrostidion 4. TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER 4010 Nordatlantiska fuktiga hedar med Erica tetralix 4020 * Tempererade atlantiska fuktiga hedar med Erica ciliaris och Erica tetralix 4030 Europeiska torra hedar 4040 * Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans 4050 * Endemiska makaronesiska hedar 4060 Alpina och boreala hedar 4070 * Buskmarker med Pinus mugo och Rhododendron hirsutum (Mugo-Rhododendretum hirsuti) 4080 Subarktiska buskmarker med Salix spp Endemiska mediterrana bergshedar med ärttörne 40A0 * Subkontinentala peripannoniska buskmarker 5. SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL) 51. Submediterrana och tempererade buskmarker 5110 Stabila xerotermofila Buxus sempervirens-buskmarker på kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.) 5120 Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden 5130 Juniperus communis-buskmarker på hedar eller kalkgräsmarker 5140 * Cistus palhinhae-buskmarker på marina fuktiga hedar 52. Mediterrana trädbevuxna matorral 5210 Trädbevuxna matorral med Juniperus spp * Trädbevuxna matorral med Zyziphus 5230 * Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis Annex I 5
6 53. Termomediterrana buskmarker och förstäppbuskmarker 5310 Laurus nobilis-snår 5320 Marker med lågvuxen Euphorbia nära klippor 5330 Termomediterrana buskmarker och förstäppbuskmarker 54. Frygana 5410 Västlig mediterran frygana (Astragalo-Plantaginetum subulatae) på klipptoppar 5420 Sarcopoterium spinosum-frygana 5430 Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion 6. NATURLIGA OCH DELVIS NATURLIGA GRÄSMARKER 61. Naturliga gräsmarker 6110 * Gräsmarker på kalkhällar med Alysso-Sedion albi 6120 * Sandstäpp 6130 Galmejagräsmarker med Violetalia calaminariae 6140 Pyreneiska silikatgräsmarker med Festuca eskia 6150 Alpina och boreala silikatgräsmarker 6160 Iberiska bergsgräsmarker med Festuca indigesta 6170 Alpina och subalpina kalkgräsmarker 6180 Makaronesiska mesofila gräsmarker 6190 Pannoniska gräsmarker (Stipo-Festucetalia pallentis) 62. Delvis naturliga torra gräsmarker och buskfacies 6210 Delvis naturliga torra gräsmarker och buskfacies på kalksubstrat (Festuco-Brometalia) (* viktiga orkidémarker) 6220 * Stäppartade marker med gräs och anueller av typen Thero-Brachypodietea 6230 * Artrika Nardus-gräsmarker på silikatsubstrat i bergsområden (och subbergsområden i Kontinentaleuropa) 6240 * Subpannoniska stäppartade gräsmarker Annex I 6
7 6250 * Pannoniska löss-stäppmarker 6260 * Pannoniska sandstäpper 6270 * Fennoskandiska artrika torra till halvtorra låglandsgräsmarker 6280 * Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 62A0 Östliga submediterrana torra gräsmarker (Scorzoneratalia villosae) 62B0 * Gräsmarker med serpentinvegetation i Cypern 63. Sklerofyllartade betade skogar (dehesas) 6310 Dehesas med vintergröna Quercus spp. 64. Delvis naturliga fuktiga ängar med hög örtvegetation 6410 Molinia-ängar på kalk-, torv- eller ler- och dyrika jordar (Molinion caeruleae) 6420 Mediterrana fuktiga gräsmarker med hög örtvegetation med Molinio-Holoschoenion 6430 Ängar med hög örtvegetation på fuktig mark på slätter och i berg 6440 Cnidion dubii-ängar i floddalar som översvämmas 6450 Nordliga, boreala alluviala ängar 6460 Torvgräsmarker på Troodos 65. Mesofila gräsmarker 6510 Slåtterängar i låglandet (Alopecurus pratensis, Sanguisorba officinalis) 6520 Höglänta slåtterängar 6530 * Fennoskandiska lövängar 7. MYRAR 71. Mossar och vissa kärr 7110 * Aktiva högmossar 7120 Degenererade högmossar ännu med förmåga att naturligt regenerera 7130 Terrängtäckande mossar (* endast aktiva) Annex I 7
8 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 7150 Rhynchosporion-depressioner i torv 7160 Fennoskandiska mineralrika källor och källkärr 72. Kalkkärr och rikkärr 7210 * Kalkkärr med Cladium mariscus och Caricion davallianae-arter 7220 * Källkärr med kalktuffbildning (Cratoneurion) 7230 Rikkärr 7240 * Alpin pionjärvegetation med Caricion bicoloris-atrofuscae 73. Boreala myrar 7310 * Aapamyrar 7320 * Palsmyrar 8. KLIPPOR OCH GROTTOR 81. Rasbranter i bergsområden 8110 Silikatrasbrant i bergsområden intill snögränsen (Androsacetalia alpinae och Galeopsietalia ladani) 8120 Basisk rasbrant i bergsområden och alpina områden (Thlaspietea rotundifolii) 8130 Västliga mediterrana och termofila rasbranter 8140 Östliga mediterrana rasbranter 8150 Mellaneuropeiska höglandsrasbranter av silikattyp 8160 * Mellaneuropeiska rasbranter av kalktyp i bergsområden 82. Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar 8210 Chasmofytisk vegetation på kalkrika bergsluttningar 8220 Chasmofytisk vegetation på silikatrika bergsluttningar 8230 Pionjärvegetation med Sedo -Scleranthion eller Sedo albi-veronicion dillenii på silikatbergytor 8240 * Uppspruckna kalkstenshällmarker Annex I 8
9 83. Andra bergsmiljöer 8310 Grottor som inte är öppna för allmänheten 8320 Lavafält och naturliga kratrar 8330 Havsgrottor, helt eller delvis under vatten 8340 Permanenta glaciärer 9. SKOGAR Naturlig eller subnaturlig skogsvegetation med inhemska arter som bildar skogar av höga träd med typisk undervegetation och som uppfyller följande kriterier: utgör ett sällsynt bestånd eller ett restbestånd och/eller hyser arter av gemenskapsintresse 90. Boreala Europas skogar 9010 * Västlig taiga 9020 * Fennoskandiska hemiboreala äldre naturliga ädellövskogar (Quercus, Tilia, Acer, Fraxinus eller Ulmus) med rik epifytflora 9030 * Naturliga primärskogar i landhöjningskust 9040 Nordiska subalpina/subarktiska skogar med Betula pubescens ssp. czerepanovii 9050 Fennoskandiska örtrika skogar med Picea abies 9060 Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar 9070 Fennoskandiska trädklädda betesmarker 9080 * Fennoskandiska lövsumpskogar 91. Tempererade Europas skogar 9110 Luzulo-Fagetum-bokskogar 9120 Atlantiska bokskogar på sur mark med Ilex och ibland också med Taxus i buskskikt (Quercion robor-petraeae eller Ilici-Fagenion) 9130 Asperulo-Fagetum-bokskogar 9140 Mellaneuropeiska subalpina bokskogar med Acer och Rumex arifolius 9150 Mellaneuropeiska kalkbokskogar med Cephalanthero-Fagion Annex I 9
10 9160 Subatlantiska och mellaneuropeiska ekskogar eller ek-avenbokskogar med Carpinion betuli 9170 Ek-avenbokskogar med Galio-Carpinetum 9180 * Tilio-Acerion-skogar i sluttningar, rasbranter och raviner 9190 Äldre ekskogar med Quercus robur på sura, sandiga slättmarker 91A0 Äldre ekskogar med Ilex och Blechnum på brittiska öarna 91B0 Termofila Fraxinus angustifolia-skogar 91C0 * Kaledoniska skogar 91D0 * Skogbevuxen myr 91E0 * Alluviala lövskogar med Alnus glutinosa och Fraxinus excelsior (Alno-Padion, Alnion incanae, Salicion albae) 91F0 Blandskog med Quercus robur, Ulmus laevis och Ulmus minor, Fraxinus excelsior eller Fraxinus angustifolia, längs större vattendrag (Ulmenion minoris) 91G0 * Pannoniska skogar med Quercus petraea och Carpinus betulus 91H0 * Pannoniska skogar med Quercus pubescens 91I0 * Euro-sibiriska stäppskogar med Quercus spp. 91J0 * Taxus baccata-skogar på brittiska öarna 91K0 Illyriska Fagus sylvatica-skogar (Aremonio-Fagion) 91L0 Illyriska ek-avenbokskogar (Erythronio-carpinion) 91M0 Pannoniska-balkanska skogar med turkisk ek dvärgek 91N0 * Pannoniska snår på inlandssanddyner (Junipero-Populetum albae) 91P0 Abietetum polonicum-skogar 91Q0 Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar på kalkhaltig mark 91R0 Dinariska-dolomitiska skogar med skotsk tall (Genisto januensis-pinetum) 91T0 Centraleuropeiska skogar med skotsk tall och lavar 91U0 Sarmatiska stäpptallskogar 91V0 Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion) 92. Mediterrana lövskogar 9210 * Apenninska bokskogar med Taxus och Ilex Annex I 10
11 9220 * Apenninska bokskogar med Abies alba och bokskogar med Abies nebrodensis 9230 Galiciska-portugisiska ekskogar med Quercus robur och Quercus pyrenaica 9240 Iberiska skogar med Quercus faginea och Quercus canariensis 9250 Quercus trojana-skogar 9260 Castanea sativa-skogar 9270 Grekiska bokskogar med Abies borisii- regis 9280 Quercus frainetto-skogar 9290 Cupressus-skogar (Acero-Cupression) 92A0 Galleriskogar med Salix alba och Populus alba 92B0 Strandskogar med Rhododendron ponticum, Salix och andra längs tidvis vattenförande mediterrana vattendrag 92C0 Platanus orientalis- och Liquidambar orientalis-skogar (Platanion orientalis) 92D0 Sydliga galleristrandskogar och tätvegetation (Nerio-Tamaricetea och Securinegion tinctoriae) 93. Mediterrana sklerofyllskogar 9310 Aegiska Quercus brachyphylla-skogar 9320 Olea- och Ceratonia-skogar 9330 Quercus suber-skogar 9340 Quercus ilex- och Quercus rotundifolia-skogar 9350 Quercus macrolepis-skogar 9360 * Makaronesiska lagerskogar (Laurus, Ocotea) 9370 * Dadelpalmlund med Phoenix 9380 Ilex aquifolium-skogar 9390 * Buskmark och låg skogsvegetation med Quercus alnifolia 93A0 Skogsmark med Quercus infectoria (Anagyro foetidae-quercetum infectoriae) Annex I 11
12 94. Tempererade barrskogar i bergsområden 9410 Picea-skogar på sura marker i bergsområden upp till alpina zonen (Vaccinio-Piceetea) 9420 Alpina Larix decidua- och/eller Pinus cembra-skogar 9430 Pinus uncinata-skogar i subalpina områden och i bergsområden (* på gipseller kalksubstrat) 95. Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar 9510 * Sydliga appeninska Abies alba-skogar 9520 Abies pinsapo-skogar 9530 * (Sub)mediterrana tallskogar med endemisk Pinus nigra 9540 Mediterrana tallskogar med endemisk mesogeisk tall 9550 Endemiska tallskogar på Kanarieöarna 9560 * Endemiska skogar med Juniperus spp * Tetraclinis articulata-skogar 9580 * Mediterrana Taxus baccata-skogar 9590 * Cedrus brevifolia-skogar (Cedrosetum brevifoliae) Annex I 12
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken; SFS 2001:449 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 31 maj 2001. Regeringen föreskriver
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.; SFS 2006:1018 Utkom från trycket den 11 juli 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen
RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, , s. 7)
1992L0043 SV 01.01.2007 005.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1992L0043 SV 01.07.2013 006.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande
Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Svensk författningssamling 1998:1252 t.o.m. SFS 2017:974 SFS nr: 1998:1252 Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet Utfärdad:
Grundvattenberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura SGU Dnr /2015. Kent Werner, EmpTec
Grundvattenberoende ekosystem Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000 SGU Dnr 423-1298/2015 Kent Werner, EmpTec Per Collinder, Ekologigruppen AB 16 december 2015 Innehåll
Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven
Bilaga 2 Uppsala, 2017-10-31 Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven Martina Schäfer Bekämpningsledare med GIS-ansvar
Slutrapport. Utökad samordning av landskapsövervakning och uppföljning av Natura 2000 fortsättningsprojekt 2006. Sammanställd av arbetsgruppen:
Slutrapport Utökad samordning av landskapsövervakning och uppföljning av Natura 2000 fortsättningsprojekt 2006 Sammanställd av arbetsgruppen: Göran Ståhl Hans Gardfjell Anders Glimskär Åsa Hagner Sören
Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken
Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...
Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker
Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker Varför naturtyper på ArtDatabanken? 1) Koppla arter till livsmiljöer, bl
Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000
Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000 Kent Werner, EmpTec Per Collinder, Ekologigruppen AB 6 oktober
Grundvattenkemiberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000
Grundvattenkemiberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000 Kent Werner, EmpTec Per Collinder, Ekologigruppen AB 28 augusti 2014 Innehåll
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun
211-8-31 511-129-1 1233 Förslag till ändringar inom Natura 2-området Falsterbo skjutfält (SE43111) i Vellinge kommun Bakgrund Natura 2 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige har
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka
Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka Översiktlig beskrivning av beräkningsgång Nedan beskrivs hur stormskada beräknas för enskilda träd på provytan. Här följer en översiktlig
Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper
Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper Rapport för Naturvårdsverket Eva Ahlkrona, Anna Engdal, Michael Ledwith, Birgitta Olsson, Åsa Sehlstedt Maj 2010 M E T R I A I N G Å R I L A N T M Ä T E R I
Komplettering av Natura 2000-nätverket i Kalmar län
Komplettering av Natura 2000-nätverket i Kalmar län Bilaga 1. Befintliga naturreservat som föreslås för Natura 2000-utpekande NAMN BESKRIVNING NR BILDAT MARKAGARE KOMMUN AREAL Mossberga- Busk- och trädbevuxna
Bevarandeplan. Guorte, Joesjö SE0810367
Bevarandeplan Guorte, Joesjö SE0810367 Namn: Guorte, Joesjö Sitecode: SE0810367 Områdestyp: SAC Area: 480,0 ha Kommun: Storumans kommun Karta: Ekonomiska kartan 24E 6 7 i j Koordinat: 7285205 1442520 (RT
Vegetationszonerna i Norden
Vegetationszonerna i Norden Nemorala zonen Ek- och bokskogar Gran saknas ursprungligen men inplanterad på många platser Bok, alm och lind har intern beståndsdynamik, dvs luckor i skogen ersätts med något
trädplantering i Skånes landskap
Materialet är framtaget inom projektet Skyddsvärda träd i Skåne och är tänkt att, för kommuner, entreprenörer och privatpersoner mfl, fungera som en handledning till val av träd vid plantering. Häftet
Här kan du läsa Rådets direktiv 92/43/EEG, kommentarer av dessa gjorda av infocentrum.se (blå text)
Här kan du läsa Rådets direktiv 92/43/EEG, kommentarer av dessa gjorda av infocentrum.se (blå text) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter EUROPEISKA
Teknisk rapport SIS-TR :2014
Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014 Publicerad/Published: 2014-06-25 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 07.080; 13.020.01; 13.020.30 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald
Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU. Sebastian Sundberg.
Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU Sebastian Sundberg Innehåll Introduktion till Art- och habitatdirektivet, Natura 2000 och artikel
Restaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Restaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Planerade ramområden för myggbekämpning inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven
Uppsala 2011-12-08MS Bilaga 1 Natura 2000 tabeller och kartor Planerade ramområden för myggbekämpning inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas i översiktliga
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Innehåll Generell definition Största skillnaderna Problematiken: Sverige + exemplar Finland + exemplar
Innehåll Generell definition för kustnära laguner Största skillnaderna i Sveriges och Finlands tolkning Problematiken: Vad kan räknas som en lagun? Genomgång av laguner i Sverige + exemplar Genomgång av
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun
2010-11-02 511-198-10 1276 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE0420287) i Klippans kommun Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö?
Naturtypen källor och källkärr finns på Niesaselkä Naturaområde främst i områdets norra del på sluttningarna och i anslutning till aapamyrarna.
Små åar och bäckar Naturtypen omfattar mindre åar och andra småvatten i naturtillstånd såsom bäckar och källbäckar. Denna naturtyp har undergått stora förändringar under de senaste årtiondena. Endast några
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.
Planerade ramområden för myggbekämpning 2016 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven
Uppsala 2015-10-26 Martina Schäfer Bilaga 1 Natura 2000 tabeller och kartor Planerade ramområden för myggbekämpning 2016 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas
Planerade ramområden för myggbekämpning 2015 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven
Uppsala 2014-09-28 Martina Schäfer Bilaga 1 Natura 2000 tabeller och kartor Planerade ramområden för myggbekämpning 2015 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas
UNDERSÖKNINGSRAPPORT BIOTOPINVENTERING I FÖGLÖ 2014
UNDERSÖKNINGSRAPPORT BIOTOPINVENTERING I FÖGLÖ 2014 Författare: Paula Salomäki INNEHÅLL Innehåll... 2 1 Inledning... 3 2 Vegetations- och naturtypsinventering... 4 2.1 Särskilt skyddsvärda biotoper enligt
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Sötvattensnaturtyper 3110-3260
Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper Sötvattensnaturtyper 3110-3260 Beslutade 2011-06-13 Näringsfattiga slättsjöar (3110, Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden) 3 Ävjestrandsjöar (3130, Oligo-mesotrofa
Detta kallas kärnved och består av tätvuxna celler med hårdare och starkare byggnad. Den ljusa, lösare delen i ytterkanten kallas ytved eller splint.
Trädstammens tvärsnittsyta kännetecknas av årsringarna. I centrum av dessa finns märgen. Denna består av döda celler i de äldre delarna av stammen och har endast en levande funktion i de unga träden och
Träd och ekosystemtjänster
Träd och ekosystemtjänster Stödjande tjänster Reglerande tjänster Bidragande tjänster Kulturella tjänster (Deak Sjöman, 2016) jordens uppbyggnad syre biologisk mångfald habitat STÖDJANDE REGLERANDE lindring
Temperaturen ständigt under 0ºC I praktiken Arktis och Antarktis Rikt djurliv i havet, baserat på planktonproduktion Sälar och pingviner i Antarktis
Världens biom Istäckta områden Temperaturen ständigt under 0ºC I praktiken Arktis och Antarktis Rikt djurliv i havet, baserat på planktonproduktion Sälar och pingviner i Antarktis Isbjörnar, valross och
Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)
L 323/10 19.12.2018 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/2019 av den 18 december 2018 om upprättande av en preliminär förteckning över högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål
Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland
Bilaga 2 S0315E71 Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland Fastställd den 22.12.2015 Innehåll Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland... 1 1. Förvaltningsplanens bakgrund
Förslag till yttrande, medborgarförslag om skyltning av träd i Skolparken Nora
1 (2) Förslag till yttrande, medborgarförslag om skyltning av träd i Skolparken Nora Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta att anta förslag till yttrande gällande medborgarförslag om skyltning
SKSFS 2002:2 Bilaga 1
SKSFS 2002:2 Bilaga 1 FÖRTECKNING ÖVER TRÄDARTER OCH ARTIFICIELLA HYBRIDER Abies alba Mill. Abies cephalonica Loud. Abies grandis Lindl. Abies pinsapo Boiss. Acer platanoides L. Acer pseudoplatanus L.
Vad kan svampar berätta om skyddsvärd bok och ekskog?
Vad kan svampar berätta om skyddsvärd bok och ekskog? kompakt taggsvamp Hydnellum compactum som ett exempel Johan Nitare 2015 11 15 Många svampar dyker upp lite varstans bara det finns ek/bokskog! = berättar
Planerade ramområden för myggbekämpning 2017 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven
Bilaga 1b Martina Schäfer, Uppsala 2016-09-28 Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för myggbekämpning 2017 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas
Johannishus skola. Särskild utredning. Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2012:21 antikvarie Arwo Pajusi
Johannishus skola Särskild utredning Hjortsberga socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2012:21 antikvarie Arwo Pajusi 2 3 4 5 6 ID TYP DJUP m BREDD m FYLLNING MILJÖPROVKOLPROVFYND ANMÄRKNING
PM Ärendenr: NV
1(24) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Olsson, Birgitta Tel: 010-698 1448 Birgitta.olsson @naturvardsverket.se PM 2016-02-05 Ärendenr: NV-08177-15 Tillgängliga koder för attributet Naturtyp i NNK-IT
Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.
1/6 Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1. Underlag Underlagen för de analyser som gjorts inom uppdraget motsvarar dem som årligen används vid framtagande av
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Arbetsplan för N2000-området Sjösakärren SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6516-2015 Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar 2014-03-14 1 Hans Sandberg Skapat dokument 2015-08-12 1.1 Mari Nilsson Div redigeringar Ny logga Kartor 2015-11-19
Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.
2013-01- 08 Till Länsstyrelsen i Skåne Län Naturvårdsenheten 205 15 MALMÖ Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun. Naturskyddsenheten vid Länsstyrelsen
Miljöbeskrivning av sling- och punktlokaler
Miljöbeskrivning av sling- och punktlokaler Hur fyller man i blanketterna för slingor och/eller punkter i Svensk Dagfjärilsövervakning? Vilka uppgifter är nödvändiga och vilka är frivilliga? Vilken typ
Naturvårdsbiologiska urvalskriterier
Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande
Trädstandarder redskap för förvaltning av träd. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: johan@trädkonsult.nu
Trädstandarder redskap för förvaltning av träd Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: johan@trädkonsult.nu 2 Mitt mål för de närmsta 40 min Informera er om viktiga projekt Inspirerar er med vad som
Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget
1(6) Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget Blåsippor. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2017-03-24 Namn och områdeskod: Ersmarksberget, SE0810429 Kommun: Umeå Skyddsstatus:
BEVARANDEPLAN. 1(10) Gällabjär 2005-12-16 511-22409-05 1214-202
1(10) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430098 psci beslutat av Regeringen 1996-12. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Naturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.
Kompletterande inventeringar för Lindesbergs kommun, LIS-plan, områden som tidigare inte varit inventerade och med i LIS-arbetet. Inventeringarna är gjorda 2019-05. Inventeringarna är gjorda med samma
Asiatiska långhorningar och deras effekt på trädbeståndet i tio nordiska städer
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Landskapsutveckling Asiatiska långhorningar och deras effekt på trädbeståndet i tio nordiska städer
Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,
Trädinventering & okulär besiktning Brandstegen Midsommarkransen, 2015-03-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2 av
Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad
Gruvstadsparken Kiruna 1 (11) Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad Sundsvall 2008-10-28 Reviderad 2008-11-03 Projektnamn: Gruvstadsparken Uppdragsnummer: 218629 Tyréns AB Infra Nord Granskad av Andreas
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!
Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 N A T
Hvilken verdi har et tre? Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se
Hvilken verdi har et tre?, Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se www.inventering.nu www.inventering.nu 234 olika organisationer Nära 450 nedladdningar Solitärt Bestånd Biologisk
Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömbäck-Kont
1(10) Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömbäck-Kont Tjuvvarpet. Foto: Lena Lundevaller Fastställd av Länsstyrelsen: 2017-05-05 Namn och områdeskod: Strömbäck-Kont, SE0810009 Kommun: Umeå Skyddsstatus:
Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR
Bildande av naturreservatet Danska Fall i Halmstads kommun
LÄNSSTYRELSEN BESLUT 1 (7) Livsmiljö 231-3650-01 Örjan Fritz Bildande av naturreservatet Danska Fall i Halmstads kommun Beslut Länsstyrelsen i Hallands län beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att
Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se
Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Var ska vi dra gränsen för vad som ska vara med i värderingen? Arbetet med Alnarpsmodellen
Förvaltningsplan Natura 2000
Bilaga 2 S0315E43 Förvaltningsplan Natura 2000 Natura 2000-område Natura 2000-kod Totalareal Naturreservaten Boxö och Länsmansgrundet FI1400021 samt FI1400011 Boxö 1 406 ha, varav 315 ha land och 1 091
Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Importförbud och sundhetscertifikat för import av trä och träprodukter
22 mars 2016 Importförbud och sundhetscertifikat för import av trä och trä Nedan finns en lista på sådant trä och sådana trä som ska ha ett sundhetscertifikat (Pytosanitary certificate), sundhetcertifikat
Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Prislista skogsplantor 2019
Från frö till planterad planta! Skogsplantor och Landskapsväxter Prislista skogsplantor 2019 Utlämning från Våxtorps Plantskola Nu med nya CO2 kylar/frysar www.plantcenter.se Kundens behov i fokus - Odling
Utlåtande om bedömning i enlighet med naturvårdslagens 65 om konsekvenserna av Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan för Natura-områden
VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRAL Plats Vasa Datum Dnr Naturvårdsgruppen 4.5.2007 LSU-2004-L-1133(255) Nro H46-349 Veli-Pekka Koivu Planläggningstjänster Tekniska servicecentret Karleby stad PB 43 67101 Karleby
VILL DU BEVARA DIN SKOGS HÖGA NATURVÄRDEN?
VILL DU BEVARA DIN SKOGS HÖGA NATURVÄRDEN? JÖNKÖPINGS LÄN INNEHÅLL 3 Om Nya komet 4 Arbetssätt 7 Vad är en skog med höga naturvärden? 9 Skyddsvärda skogsmiljöer 11 Ädellövskogar med gamla träd och död
Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.
Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat
Fröplantager 1(22) Ask. Fraxinus excelsior. Plantagens: Klonernas: Namn Rikslängdnr. Kategori. latitud (N) latitud (N) altitud.
1(22) Ask Fraxinus excelsior Snogeholm FP-870 Individutvalt 55 32' 50 5 100 56 11' 113 2(22) Bok Fagus sylvatica Albjershus FP-64 Individutvalt 56 00' 105 3 30 57 36' 62 Ramsåsa FP-53 Individutvalt 55
Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.
Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna
Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Fenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer
Fenologimanual instruktioner för växtfenologiska observationer Introduktion Svenska fenologinätverket samlar in observationer av naturens kalender via hemsidan www.naturenskalender.se, appen Naturens kalender
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
8 Fjällbjörkskog (9040, Nordisk fjällbjörkskog) 10 Näringsrik granskog (9050, Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ)
Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper Skogar 9010-91F0 Beslutade 2011-06-13 Taiga (9010, Västlig taiga) 2 Nordlig ädellövskog (9020, Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ
Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)
Marint områdesskydd + GI = sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) GI handlingsplaner/ Regionala strategier GI - ett nätverk av natur + Ekosystemtjänster Nätverket av skyddade områden ska vara representativt,
Prislista skogsplantor 2018
Från frö till planterad planta! Skogsplantor och Landskapsväxter Prislista skogsplantor 2018 Fr. o. m. våren 2018 lämnar vi ut plantor från Våxtorps Plantskola Kundens behov i fokus - Odling i Sverige
Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen
1(5) ArtDatabanken Wenche Eide YTTRANDE 2013-04-30 Metria AB Att: Camilla Jönsson Box 24154, 104 51 Stockholm SLU.dha.2013.5.5 59 Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja
Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa.
Datum 2015-10-20 Dnr: 511-1375-15 1(14) Naturvärden i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg som är av europeiskt intresse Länsstyrelsen fick i våras i uppdrag av Naturvårdsverket
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Bevarandeplan Natura 2000. Stor-Rebben SE0820004
1 (8) 511-12814-06 Bevarandeplan Natura 2000 Stor-Rebben SE0820004 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Stor-Rebben Områdeskod: SE0820004 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet)
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Exempel på målbeskrivningsplan. Tät flerskiktad bokskog. Tät enskiktad bokskog
Exempel på målbeskrivningsplan En målbeskrivningsplan ska användas som ett stödjande dokument för framtida drift- och underhållsåtgärder. Syftet är att tydliggöra avsikten med planteringarna, att beskriva
3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer
INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets
RBP renbetestyper: Bestämningsnyckel, definitioner och foton
RBP renbetestyper: Bestämningsnyckel, definitioner och foton Version 24 februari 2017 Henrik Hedenås 1 Inledning Renbruksplaner används i dag både som planeringsverktyg inom renskötseln och som ett underlag