Stadsrevisionen Borås. Årsrapport Med 2013 års revisionsberättelser och bilagor. Stadsrevisionens årsberättelse. Rapport över granskningen

Transkript

1 Stadsrevisionen Borås Med 2013 års revisionsberättelser och bilagor Revisionsberättelser Stadsrevisionens årsberättelse Rapport över granskningen Revisionsrapport, årsredovisning 2013 Lekmannarevisorernas granskningsrapporter Revisionsberättelserna från de auktoriserade revisorerna finns bilagt företagens årsredovisningar. De sakkunnigas rapporter i olika granskningar kan beställas från revisionskontoret eller hämtas från Borås Stads webbplats.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING STADSREVISIONENS ÅRSBERÄTTELSE INLEDNING... 4 NÄMNDENS VERKSAMHET... 5 Resultat... 5 Resultatanalys... 5 Budgetavvikelse... 5 VERKSAMHETSANALYS... 6 RAPPORT ÖVER GRANSKNINGEN... 7 INLEDNING... 7 GEMENSAM GRANSKNING FÖR BÅDA REVISORSGRUPPERNA... 8 NÄMNDERNAS ÅRSREDOVISNINGAR... 8 INTERN KONTROLL... 8 KVALITETSSÄKRING AV REDOVISNINGEN... 9 ARVODEN OCH BISYSSLOR... 9 HANTERING AV RISKERNA FÖR EN FÖRSKINGRING INOM BORÅS STAD... 9 HANTERING AV RISKER FÖR KORRUPTION OCH OEGENTLIGHETER SIMONSLAND NÄMNDBESÖK FÖRSTA REVISORSGRUPPENS GRANSKNING BEDÖMNING AV DELÅRSRAPPORT JANUARI-AUGUSTI 2013 JÄMTE HALVÅRS-BOKSLUT FÖR BORÅS STAD KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKTSPLIKT FINANSIELL STYRNING INVESTERINGSPROCESSEN OCH INVESTERINGSBUDGETERING BESTÄLLARE UTFÖRAREFÖRHÅLLANDEN SERVICEKONTORETS FÖRSÄLJNING AV TJÄNSTER MILJÖTILLSYN HANTERING AV IT-FRÅGORNA INOM BORÅS STAD ANDRA REVISORSGRUPPENS GRANSKNING ORDINÄRT BOENDE SÄRSKILT BOENDE UPPFÖLJNINGSANSVARET FÖR ÅRINGAR ARBETSLEDARNAS ARBETSSITUATION BOENDEPLANERING LEGITIMERING AV LÄRARE BIDRAG TILL STUDIEFÖRBUND OCH UNGDOMSFÖRBUND PERSONLIG ASSISTANS KONTANTHANTERING VID DAGLIG VERKSAMHET GRANSKNING AV BORÅS STADS ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIELL ANALYS SAMMANSTÄLLD REDOVISNING/KONCERNREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING LEKMANNAREVISORERNAS GRANSKNING REVISIONSBERÄTTELSER FÖR KOMMUNSTYRELSEN OCH BORÅS STADS NÄMNDER GRANSKNINGSRAPPORTER FÖR BORÅS STADS BOLAG Stadsrevisionens årsrapport

3 Denna årsrapport är det sammanfattade dokumentet över Stadsrevisionens granskning av 2013 års verksamhet i Borås Stad. Revisionen har genomförts av två revisorsgrupper med sakkunnigt biträde från Revisionskontoret, där huvuddelen av granskningsarbetet genomförs av Revisionskontoret. Vid behov används upphandlade konsulter. Granskningen har utförts i enlighet med lagstiftning, revisionsreglemente, upprättade revisionsplaner och God Revisionssed. Genomförda granskningar har avrapporterats löpande under året, och vi har en kontinuerlig dialog med företrädare för de olika verksamheterna. Årsrapporten innehåller en sammanfattande redogörelse av revisionsåret och granskningsresultatet. Revisorerna avlämnar en separat revisionsberättelse för varje nämnd. Samtliga revisionsberättelser är bilagda denna årsrapport. I årsrapporten ingår även lekmannarevisorernas granskningsrapporter från granskningen av de kommunala bolagen i Borås Stad. Revisionsberättelserna för bolagen från de auktoriserade revisorerna är bilagda bolagens årsredovisningar. Granskningsrapporterna kan hämtas från Stadsrevisionens hemsida eller beställas från Revisionskontoret. STADSREVISIONEN Ingwer Kliche Ordförande Lars Magnusson Tf revisionschef Stadsrevisionens årsrapport

4 Stadsrevisionens årsberättelse 2013 Inledning Stadsrevisionen arbetar för att främja en effektiv och ändamålsenlig kommunal verksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. Stadsrevisionen är samtidigt medborgarnas förlängda arm för att kontrollera att kommunala beslut och aktuell lagstiftning följs. Revisionen skall också följa god revisionssed. Revisorernas uttalanden i revisionsberättelser ligger till grund för ansvarsprövning. Revisorerna prövar - om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt - om räkenskaperna är rättvisande - om den interna kontrollen är tillräcklig Revisionsplanen för revisionsåret har i allt väsentligt kunnat fullföljas. Granskningarnas resultat redovisas genom fortlöpande kommunikation med Kommunfullmäktige, berörda nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Revisionella bedömningar kommuniceras med berörd nämnd eller styrelse. Stadsrevisionens årsrapport

5 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Statsbidrag Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Personal Lokaler Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Resultatanalys Verksamhetens underskott på 196 tkr tillsammans med tidigare års resultat ger ett utgående ackumulerat resultat på tkr. För år 2013 budgeterades ett resultat på -600 tkr enligt Kommunfullmäktiges beslut om Stadsrevisionens budget. Årets resultat blev +404 tkr i förhållande till budget. Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Revision Summa Stadsrevisionens årsrapport

6 Verksamhetsanalys Organisation De 12 förtroendevalda revisorerna är uppdelade i två grupper med olika revisionsområden. För varje revisorsgrupp utser Kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande, ur den gruppen utses även lekmannarevisorer för de kommunala bolagen. Ordförandena och vice ordförandena från revisorsgrupperna utgör Revisorskollegiet. Kommunfullmäktige väljer bland Revisorskollegiets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Dessa utgör Revisorskollegiets presidium. Revisorskollegiet fullgör Stadsrevisionens samtliga nämnduppgifter, medan revisorsgrupperna hanterar granskningsfrågorna. Personalstyrkan vid Revisionskontoret har under året uppgått till sex personer, varav fem arbetar i revisionsverksamheten. Revisionskontorets personal har utgjorts av tre män och tre kvinnor. Stadsrevisionen kompletterar den egna personalen med externa konsulter. Kompetensutveckling av kontorets personal och förtroendevalda sker kontinuerligt. Verksamhetsmål Ett övergripande mål för Stadsrevisionen är att granska Borås Stads verksamhet med avseende på ändamålsenlighet, effektivitet och krav på intern kontroll. Revisionens mål är även att granska i en omfattning som följer god revisionssed, vilket bl.a. innebär: - att revisionsverksamhetens omfattning, inriktning och prioritering utgår från en risk och väsentlighetsanalys och specificeras i revisionsplaner för Första och Andra revisorsgrupperna - att nämnderna granskas med avseende på om verksamheten bedrivs i enlighet med uppställda mål och på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, samt att den interna kontrollen av verksamheten är tillräcklig - att granska om redovisningen har utförts enligt god redovisningssed, d v s om de löpande och årliga räkenskaperna är rättvisande - att löpande rapportera granskningsresultat till Kommunfullmäktige, styrelser och nämnder - att lämna revisionsberättelse och förslag när det gäller ansvarsprövning till varje nämnd och till Kommunstyrelsen - att lämna granskningsrapporter till Kommunfullmäktige avseende lekmannarevisorernas granskning av de kommunala bolagen Verksamhetsutveckling, samverkan och kvalitetssäkring Stadsrevisionen i Borås deltar i samarbetet inom Starev ett samarbetsorgan för kommuner med egna revisionskontor. Förtroendevalda och tjänstemän har regelbundet ett utbyte av erfarenheter inom Starev; bl a genom konferenser. Stadsrevisionen har tagit initiativet till ett forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att kartlägga verksamhetsrevision i ett 60-tal svenska kommuner, att påvisa på vilket sätt Stadsrevisionens årsrapport

7 revisionen påverkar den kommunala verksamheten, och att identifiera framgångsfaktorer i verksamhetsrevisionell granskning. Projektet stöds av Starev-kommunerna och SKL, och har fått betydande uppmärksamhet i landet så som en för revisionsbranschen viktig kunskapskälla och utvecklingsinitiativ. Högskolan i Borås och Göteborgs universitet ger vetenskapligt stöd i projektet. Stadsrevisionen har därtill ett samarbete med Högskolan i Borås när det gäller metodstöd och fördjupning av granskningsarbetet. SÄKREV För att stärka den interna kontrollen sker samverkan mellan Landstinget i Sörmlands revisionskontor, Norrköpings kommuns revisionskontor och Borås Stads revisionskontor. Ett led i detta arbete är en revision mellan revisionerna med utgångspunkt från Starevs kvalitetssäkring; Borås Stadsrevision granskas av Kommunrevisionen i Norrköping, och Borås Stadsrevision granskar i sin tur revisionen vid Sörmlands läns landsting. Rapport över granskningen Inledning Stadsrevisionens granskning tar sin utgångspunkt i en årlig risk- och väsentlighetsanalys. Med analysen som grund formulerar Första och Andra revisorsgrupperna revisionsplaner för revisionsåret. Revisionsplanerna är styrande för granskningsinsatserna, men oförutsedda händelser kan föranleda specifika granskningsinsatser och anpassning av planerna. Revisionskritik skall framgå av revisionsberättelsen, och berörd nämnd/styrelse skall ges möjlighet att bemöta kritiken. Revisionskritik skall enligt lagstiftningen och god revisionssed riktas som en anmärkning, med eller utan tillstyrkande av ansvarsfrihet. Stadsrevisionen redovisar även iakttagelser och bedömningar som inte föranleder formell revisionskritik enligt lagstiftning och god revisionssed, men som bör leda till åtgärder på olika områden. Om utvecklingsprocesser är initierade uppmärksammas åtgärderna, och utvecklingen följs i avvaktan på uppföljningsbara resultat. Nämndernas verksamhet, ekonomiska resultat och interna kontroll granskas löpande under revisionsåret av Revisionskontoret och rapporteras i Revisorsgrupperna. Den löpande rapporteringen tillsammans med särskilda rapporter från den fördjupade granskningen enligt granskningsplanerna, ligger till grund för revisorernas rapportering i revisionsberättelser till Kommunfullmäktige inför ansvarsprövningen. Fördjupade granskningar presenteras löpande under året för Kommunfullmäktige. Stadsrevisionen redovisar granskningsresultaten i granskningsrapporter och kortrapporter. Längre granskningsrapporter sammanfattas i rapportsammandrag. Resultatet av granskningen av den interna kontrollen redovisas i separat rapport. I förekommande fall kan resultatet från granskningar rapporteras enbart till förvaltnings- eller bolagsledningar. - Rapporter tillställs granskade nämnder och styrelser för åtgärder, alternativt för kännedom. I missivbrev framgår revisorernas bedömningar och datum för förväntat svar Stadsrevisionens årsrapport

8 - Granskningsrapporter, kortrapporter och rapportsammandrag sänds till Kommunfullmäktiges presidium - Rapportsammandrag och kortrapporter distribueras till Kommunfullmäktiges ledamöter - Granskningsrapporter, rapportsammandrag och kortrapporter publiceras på Stadsrevisionens hemsida, liksom inkomna svar från nämnder och styrelser - En revisor från varje revisorsgrupp närvarar vid Kommunfullmäktiges möten. Stadsrevisionen är angelägen om att upprätthålla en bra dialog med nämnder och styrelser för att få till stånd förbättringar med utgångspunkt från iakttagelserna. I detta syfte har Revisorsgrupperna beslutat att nämndbesök skall göras vid samtliga nämnder under mandatperioden. Lekmannarevisorn i ett kommunalt bolag skall - i den omfattning som följer av god revisionssed - granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen av nämnder/förvaltningar och styrelser/bolag har därför i grunden samma utgångspunkt med den skillnaden att lekmannarevisorernas granskning inte ligger till grund för ansvarsprövning. I årsrapporten redovisas sammanfattande resultat av årets lekmannarevision av de kommunala bolagen. Resultaten av den lagstadgade räkenskapsrevisionen framgår av respektive bolags årsredovisning. Denna innehåller också i likhet med denna årsrapport lekmannarevisorernas granskningsrapporter för respektive bolag. Sammanfattande resultat av 2013 års granskning redovisas nedan. Inledningsvis redovisas granskningsresultat som är gemensamma för Första och Andra revisorsgrupperna genom att de berör alla nämnder eller är av övergripande karaktär. Utöver denna granskning har Revisionskontoret granskat Sjuhärads Kommunalförbunds årsredovisning, delårsbokslut, intern kontroll och verksamhet. Därutöver har West Swedens verksamhet granskats och revisorsintyg för internationella projekt utfärdats. Gemensam granskning för båda revisorsgrupperna Nämndernas årsredovisningar Stadsrevisionen genomför årligen en översiktlig granskning av Kommunstyrelsens och nämndernas årsredovisningar. Stadsrevisionen granskar även Borås Stads årsredovisning (se rapport sid 18) Intern kontroll Nämnderna har ansvar för den interna kontrollen och skall tillse att rutiner och arbetssätt skapas som garanterar en tillräcklig intern kontroll. En vanlig missuppfattning är att Stadsrevisionen ansvarar för den interna kontrollen, vilket inte är fallet. Stadsrevisionens roll och uppgift är att årligen pröva om nämndernas interna kontroll är tillräcklig med utgångspunkt från en risk- och väsentlighetsanalys. Efter det att nämnderna har inkommit med redovisningar av såväl planer som utförd intern kontroll har en analys och bedömning gjorts om den interna kontrollen är tillräcklig i respektive nämnds revisionsberättelse. Den Stadsrevisionens årsrapport

9 interna kontrollen kommer från och med år 2014 att redovisas i verksamhetssystemet Stratsys för samtliga nämnder. Revisionskontoret har även varit sammankallande och delaktigt i seminarier gällande riskanalys, vilken ska bifogas nämndens interna kontrollplan framgent. Kvalitetssäkring av redovisningen Kommunstyrelsen initierade 2010 ett projekt ( Rätt redovisning ) som syftade till att kvalitetssäkra redovisningen. Redovisningen skall skapa ökad informationskvalitet och beslutsstöd baserat på god redovisningssed. Redovisningsansvariga skall arbeta med att ständigt förbättra rutiner, arbetssätt och rapporter för att säkerställa att gällande lagar, rekommendationer samt revisionella synpunkter följs. Stadsrevisionen har granskat genomförandet av projektet och noterar att åtgärder har vidtagits på flertalet av de avsedda områdena. Resterande två delar har beställts av finansavdelningen att utföras av redovisningsservice år Arvoden och Bisysslor Stadsrevisionen har granskat hur de förtroendevaldas arvoden och ersättningar hanteras och betalas ut. Syftet var att granska om den interna kontrollen är tillräcklig. Stadsrevisionens bedömer att hanteringen av arvoden och ersättningar fungerar i stort sett tillfredställande för de granskade nämnderna. Stadsrevisionen rekommenderar att bestämmelserna om ersättning till kommunens förtroendevalda ses över inför nästa mandatperiod och anger exempelvis hur utbetalningar av utlandsbesök ska hanteras av nämnderna så att det blir enhetligt för hela Borås Stad. Stadsrevisionen rekommenderar att arvodesblanketterna attesteras av förvaltningschef eller ordförande i nämnden om inte någonting annat angivits i delegationsordningen. De förtroendevalda revisorerna har i sin granskningsplan för år 2013 beslutat att i basgranskningen kontrollera hantering och kontroll av anställdas bisysslor i Borås Stad. Det finns inga gemensamma riktlinjer för bisysslor i Borås Stad. Några förvaltningar har skrivit egna riktlinjer/blanketter för anställdas bisysslor och lagt ut dessa på intranätet. Nyanställda chefer får information om bisysslor i den centrala utbildningen och informationen ska även finnas på intranätet. Hantering av riskerna för en förskingring inom Borås Stad Stadsrevisionen har granskat om det attest- och behörighetsreglemente som tillämpas inom Borås Stad kan motverka den sorts oegentlighet som uppdagats i Gävle Kommun. Granskningen är av övergripande karaktär och syftar till att identifiera risker förknippade med ekonomisystemet Agresso och budgetarbetet. Granskningen omfattar Stadsdelsnämnderna, Utbildningsnämnden, Servicenämnden och Kommunstyrelsen. Stadsrevisionen bedömer att Redovisningsservice och Finansavdelning har en god intern kontroll av behörigheter och attester i ekonomisystemet. Stadsdelsnämnderna och Utbildningsnämnden rimlighetsbedömer budgeten i förhållande till antalet elever/brukare, och Stadsrevisionens årsrapport

10 personalbudgeten görs i detalj. Detta sätt att arbeta medför att riskerna för en förskingring minskar väsentligt, men de är givetvis inte obefintliga. Ytterligare begränsning av riskerna bör enligt Stadsrevisionens bedömning bygga på en utveckling av den interna kontrollen enligt det s k COSO-ramverket. Detta innefattar utöver beslutsprinciper och systemuppbyggnad också organisationskulturen med dess inverkan på riskerna. Hantering av risker för korruption och oegentligheter Stadsrevisionen har översiktligt granskat hur Borås Stad hanterar risker för korruption och oegentligheter. Granskningen redovisar följande sammanfattande bedömningar: - Stadens förvaltningar och bolag arbetar med dessa frågor i varierande grad, och initiativ har även tagits av Kommunstyrelsen. Det saknas dock en kommungemensam dokumenterad strategi för arbetet. I enlighet med vad Statskontoret framhåller är det väsentligt att den enskilda kommunen tar aktiv ställning när det gäller hur man skall hantera korruption och oegentligheter. - Kommunstyrelsen har initierat ett arbete som syftar till att motverka samröre med organiserad brottslighet när upphandlingar genomförs. Stadsrevisionen delar Kommunstyrelsens uppfattning om upphandlingsfrågornas betydelse, och vill i sammanhanget framhålla upphandlingsavdelningens (Tekniska nämndens) strategiska roll i enlighet med Kommunfullmäktiges budgetbeslut. - Den interna kontrollen är central när det gäller att motverka korruption och oegentligheter. Stadens nämnder har fastställda planer för intern kontroll. Ett arbete pågår också när det gäller att utveckla den interna kontrollen i bolagen. Stadens nämnder och styrelser har ansvar för att utveckla den interna kontrollen så att den blir effektivare med avseende på riskerna för korruption och oegentligheter. - I arbetet mot korruption och oegentligheter är organisationskultur, etik och värdegrund grundläggande begrepp. Ledning och styrning av verksamheterna bör därför involvera tydliga budskap om vilka förhållningssätt som förväntas av medarbetare i Borås Stad. Gemensamma utbildningsinsatser med inriktning mot hur medarbetare och chefer kan hantera risker för korruption och oegentligheter bör övervägas. - Kommunstyrelsen bör överväga möjligheten att inrätta en funktion för hantering och rapportering av misstänkta fall av korruption och oegentligheter- en s k whistle - blowerfunktion. Under år 2014 följer Stadsrevisionen arbetet i Kommunstyrelsens tillsatta arbetsgrupp. Stadsrevisionens årsrapport

11 Simonsland Stadsrevisionen kommer fortsatt att följa etableringen av kommunala verksamheter i Simonsland under år 2014, framför allt med avseende på kostnadsutvecklingen och funktionaliteten i de nya lokalerna. Nämndbesök I enlighet med beslut i revisorsgrupperna skall samtliga nämnder besökas under mandatperioden. För Första revisorsgruppens del har Lokalförsörjningsnämnden, Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden besökts under år Andra revisorsgruppen har besökt stadsdelsnämnden Norr, Arbetslivsnämnden, Kulturnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Överförmyndarnämnden. Besöken har fallit mycket väl ut. Stadsrevisionen har informerat om revisionens utgångspunkter och förutsättningar och nämndledamöternas ansvar har fokuserats. Revisorerna har därtill tagit upp specifika granskningsresultat för respektive nämnd. Nämndledamöterna har sett mycket positivt på att revisorerna på detta sätt har informerat och givit förutsättningar för en dialog. Stadsrevisionens årsrapport

12 Första revisorsgruppens granskning Bedömning av delårsrapport januari-augusti 2013 jämte halvårsbokslut för Borås Stad Med utgångspunkt från den översiktliga granskningen gjorde Stadsrevisionen sammanfattningsvis följande bedömningar och konstateranden: Delårsrapporten är i allt väsentligt rättvisande. Resultatet i halvårsbokslutet, inklusive återbetalning från AFA och realisationsvinster, visar på ett överskott på 183,9 mnkr. För helåret prognostiseras ett resultat på 62,9 mnkr. Någon uppföljning av de finansiella målen görs inte i delårsrapporten. Stadsrevisionen konstaterar att verksamhetens nettokostnader, exklusive återbetalningen från AFA och reavinster vid markförsäljning, uppgår till 96 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket ligger inom målsättningen. Exklusive internbanken uppgår soliditeten till ca 64 procent vilket är lägre än målsättningen. Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål har följts upp efter tertial två. Stadsrevisionen konstaterar att 8 av totalt 29 mål har uppnåtts. Sammanfattningsvis konstaterar Stadsrevisionen att Kommunstyrelsens delårsrapport januariaugusti 2013 jämte halvårsbokslutet endast delvis uppfyller lagstiftarens intentioner och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer avseende innehåll och utformning. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Stadsrevisionen har granskat ändamålsenligheten i Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och styrelser. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt regleras i KomL 6 kap 1-3 och i tillämpliga lokala styrdokument. Första revisorsgruppen bedömer att Kommunstyrelsens uppsikt i huvudsak är ändamålsenlig. I granskningen har ett antal utvecklingsområden identifierats enligt nedan. - Uppföljningen av verksamhetsresultaten behöver utvecklas ytterligare, liksom sammankopplingen mellan verksamhetsperspektiv och ekonomiska perspektiv - Kommunstyrelsen bör på ett tydligare sätt återkoppla till nämnder och styrelser hur uppföljningsmaterialet används - Hanteringen av styrdokument, protokoll och revisionsrapporter bör utvecklas. Hittillsvarande hantering av Stadsrevisionens rapporter har varit bristfällig - Kommunstyrelsen bör utveckla sin uppsikt över den interna kontrollen i såväl nämnder som bolagsstyrelser. Reglerna för intern kontroll bör uppdateras och innefatta bolagen - Kommunstyrelsen bör utreda ändamålsenligheten i den beredningsmodell man arbetar efter, och även i styrdokumenten förtydliga hur den faktiska rollfördelningen Stadsrevisionens årsrapport

13 mellan förtroendevalda och tjänstemän ser ut. - Uppsikten över de kommunala bolagen bör generellt stärkas, inte minst mot bakgrund av förändringarna i lagstiftningen som innebär en skärpning av uppsikten - Kommunstyrelsens reglemente bör uppdateras mot bakgrund av den förändrade lagstiftningen, men också för att förtydliga hur uppsikten i praktiken bör utövas - Dimensioneringen av Stadskansliet bör utredas Finansiell styrning Stadsrevisionen har i flera år pekat på de risker som är kopplade till de stora investeringar som pågår eller planeras inom såväl nämnderna som bolagen. Frågorna är fortsatt mycket aktuella, och riskerna är både affärsmässiga/verksamhetsmässiga och finansiella. Investeringarna finansieras genom att kommunen använder Borås Stads kassa, dels för investeringar i kommunen, dels för utlåning till de kommunala företagen. För de kommunala företagen tillkommer en lånefinansiering som förmedlas via internbanken. Borås Stad som koncern har således en betydande skuldsättning, och som ägare av de kommunala företagen är det ytterst Borås Stad som tar riskerna. Det är väsentligt att den finansiella informationen till Kommunfullmäktige ger en rättvisande bild av Borås Stads riskexponering. Investeringsprocessen och investeringsbudgetering En granskning har genomförts med syftet att översiktligt beskriva hur processerna ser ut och rollfördelningen mellan inblandade parter. En sammanfattning av revisionens tidigare granskningar gjordes också. En slutsats är att brister i investeringsprocessens tidiga skeden bör åtgärdas. Beställare utförareförhållanden Första revisorsgruppen har i revisionsplan 2013 beslutat att genomföra en granskning av det beställare utförareförhållande som råder mellan Servicenämnden som utförare och Tekniska nämnden med flera förvaltningar och bolag som beställare. En omfattande granskning av Servicenämndens verksamhet gjordes under I granskningen konstaterades bland annat att det ursprungliga syftet med beställare utföraremodellen var att skapa konkurrens och därmed skapa högre effektivitet och kostnadsmedvetande. I rapporten konstaterades dock att merparten av Servicekontorets uppdrag erhölls genom s k förhandlingsupphandlingar utan konkurrensutsättning. Den konkurrensutsatta andelen av Servicekontorets omsättning uppskattades till ca %. I granskningen konstaterades också att direktiv om samspelet mellan beställare och utförare endast finns på övergripande nivå och att det fanns behov av spelregler rörande samspelet mellan parterna. Rapporten förde fram vissa rekommendationer som revisorsgruppen uppmanade Servicenämnden och Kommunstyrelsen att ta till sig, bland annat att tydliggöra samspelet mellan beställarna och Servicekontoret samt att öka konkurrensutsättningen. Stadsrevisionens årsrapport

14 Granskningen syftar till att följa upp granskningen från 2005 samt att redogöra för samspelet mellan Serviceförvaltningen som utförare och övriga kommunala förvaltningar och bolag som beställare. Granskningen pågår och kommer att avrapporteras under året. Servicekontorets försäljning av tjänster Borås Stad anmäldes till Konkurrensverket av Sveriges byggindustrier, som framhöll att servicekontorets försäljning av tjänster sker utanför den kommunala marknaden, vilket snedvrider konkurrensen i förhållande till privata företag. Konkurrensverkets utredning av ärendet resulterade i att detta avslutades på grund av att omfattningen av verksamheten avseende bygg-/fastighetsservice, verkstad/förråd samt fordon sammantaget var begränsad. Inom verksamhetsgrenen mark- och anläggningsentreprenader var den externa försäljningen däremot av en större omfattning. Ett initiativärende inleddes där Konkurrensverkets avsikt var att utreda om Servicekontorets försäljning av tjänster strider mot konkurrenslagstiftningen. Utredningen av försäljning av mark- och anläggningsentreprenader resulterade i en stämningsansökan där Konkurrensverket yrkar att Borås Stad och servicekontoret skall förbjudas att bedriva konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, dvs. att tillhandahålla tjänster till parter utanför kommunen eller till andra än de kommunalt ägda företagen. Förbudet är förenat med böter i form av vite. Under år 2012 och början av 2013 har skriftlig utredning lämnats till Stockholms tingsrätt om parternas ställningstagande till Konkurrensverkets yrkande. Huvudförhandlingar i målet ägde rum i Stockholms tingsrätt i februari Dom är avkunnad som ger bifall till Konkurrensverkets yrkande. Stadsrevisionen följer under år 2014 kommunens hantering av domens konsekvenser. Miljötillsyn De förtroendevalda revisorerna har i sin granskningsplan för år 2013 beslutat att genomföra en förstudie för att kartlägga miljötillsynens inriktning och omfattning. Avdelningschefen har besökt gruppen under året och informerat om verksamheten. Revisionskontoret har granskat några beslut samt ärendehanteringen vid besluten och finner inga anmärkningar. Samtliga beslut är väl strukturerade med bland annat beslut, lagstöd, miljöförvaltningens bedömning, avgift samt information om överklagan. Hantering av IT-frågorna inom Borås Stad Revisionsplanen för år 2013 innefattar granskning av Borås Stads hantering av IT-frågor. Beslut om en ny IT-plattform har tagits mot bakgrund av de betydande problem stadens ITsystem har haft under en följd av år. Stadsrevisionen kommer att följa utvecklingen av den nya IT-plattformen under år Stadsrevisionens årsrapport

15 Andra revisorsgruppens granskning Ordinärt boende särskilt boende Stadsrevisionen har granskat styrning, ledning och uppföljning av äldreomsorgsverksamheten för att bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Äldreomsorgen regleras i lagstiftningen, bl.a. SoL, HSL, Patientsäkerhetslagen samt i Socialstyrelsens råd och författningssamling, Kommunfullmäktiges och Borås Stads mål, nationella överenskommelser samt tillämpliga lokala styrdokument, planer och riktlinjer. Andra revisorsgruppen bedömer sammanfattningsvis att äldreomsorgsverksamheten inte är likvärdig i kommunens olika vård- och omsorgsboenden och inom hemtjänstgrupperna. I granskningen har några utvecklingsområden identifierats: - Att utreda samordnings- och ledningsansvaret för äldreomsorgsverksamheten, för att säkerställa att utvecklings- och utbildningsinsatser kan genomföras för alla enheter - Att utveckla målstyrning samt kvalitetsindikatorer för verksamheten - Att utveckla och kvalitetssäkra fel- och avvikelserapporteringen enligt SoL - Att analysera de stora skillnaderna i ekonomi, produktivitet och kvalitet Uppföljningsansvaret för åringar Kommunerna har ett lagstadgat ansvar (skollagen 29 kap. 9 ) att hålla sig informerade om vad ungdomar år sysselsätter sig med i syfte att erbjuda dem lämpliga åtgärder. Skyldigheten gäller för ungdomar som inte deltar i eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Syftet med granskningen är att belysa om kommunen fullgör det kommunala uppföljningsansvaret på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med lagstiftningens intentioner. Granskningen pågår och kommer att avrapporteras under år Arbetsledarnas arbetssituation Syftet med projektet är att granska förutsättningarna för ledarskap för enhetschefer inom Borås Stad. Granskningen följer upp Kommunrevisionens granskning om förutsättningar för ledarskap från år 2007 och de åtgärder som Kommunstyrelsen och granskade nämnder har vidtagit sedan den tidigare granskningen. Stadsrevisionen bedömer sammanfattningsvis att väsentliga förbättringar av förutsättningarna för chefs- och ledarskap på enhetschefsnivå har skett sedan föregående granskning (år 2007), men att ett utvecklingsarbete kvarstår. Utifrån granskningens resultat vill vi lyfta fram följande utvecklingsområden. - De organisatoriska förutsättningarna behöver fortsatt utvecklas, framför allt med avseende på antal underställda. Hur motiveras skillnader mellan olika förvaltningar och verksamhetsområden? - Chefsrollen behöver förtydligas ytterligare, framförallt med avseende på chefen som Stadsrevisionens årsrapport

16 administratör och ledare. I detta sammanhang behöver cheferna vägledas i chefsriktlinjerna och andra styrdokument. - Innehållet i begreppet administration och administrativa uppgifter behöver blir föremål för en fördjupad analys, framför allt med avseende på riskerna för skenbara besparingar inom administrationen som kan få negativa effekter på ledarskapet. - Granskningen visar att arbetet i nämndernas utvecklingsenheter behöver förtydligas och ges en tydligare förankring i verksamheternas behov. - Det administrativa stödet för cheferna behöver utvecklas; - Administrativa processer som berör enhetscheferna behöver ses över på central nivå med målsättningen att skapa likvärdiga och effektiva arbetssätt i staden, med administrativa system och systemstöd för cheferna som förenklar och stödjer chefskapet. - Förvaltningarna behöver intensifiera sitt arbete med att utveckla organisatoriska och administrativa förutsättningar som stöd för enhetscheferna att nå upp till chefsriktlinjernas intentioner. Boendeplanering Stadsdelsnämnden Öster ansvarar för boendesamordning, vårdtyngdsmätning och boendeplanering för äldre, psykiskt funktionshindrade och målgruppen för LSS. Sociala omsorgsnämnden ansvarar för beslut och verkställighet av bostad med särskild service i form av gruppbostad och servicebostad. Syftet med granskningen är att pröva om Borås Stad har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av boendeplaneringsverksamheten inom äldreomsorg och LSS. Boendeplaneringen var utredd av Stadsdelsförvaltningen Öster, föredrogs i Revisorsgrupp 2 och utredningen lades till handlingarna. Legitimering av lärare Införande av lärarlegitimation för lärare och förskolelärare innebär att endast den som har legitimation och är behörig för viss undervisning, får ansvara för undervisningen, samt anställas utan tidsbegränsning. Bestämmelsen skulle ursprungligen börja gälla 1 juli På grund av att en rättsäker handläggning inte kunde garanteras vid utfärdandet av legitimationer, beslutade regeringen att senarelägga reformen till att börja gälla 1 december Till och med 2015 gäller en undantagsregel från bestämmelsen att en lärare som sätter betyg utan legitimation, skall besluta om betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Under år 2011 genomfördes en behörighetsinventering på respektive skola i Borås Stad. Skolorna uppmanades att hantera ärendet internt. De lärare som saknade formell utbildning, uppmanades samtidigt att ta eget ansvar för att kunna erhålla legitimation. Under 2012 fick Utvecklingsenheten (SDN Norr) ett uppdrag att hantera frågan om behörighet genom att centralt skapa en bild av lärarbehörigheten i Borås Stad. Behörighetsinventeringen har pågått under hela år 2013 under ledning av Utvecklingsenheten och resultatet skall presenteras för Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för att besluta om hantering av resultatet. Stadsrevisionen följer hanteringen av lärarlegitimationer under år Stadsrevisionens årsrapport

17 Bidrag till studieförbund och ungdomsförbund Granskningen syftar till att kartlägga hur Kulturnämnden följer upp och kontrollerar bidrag till studieförbund och ungdomsförbund. Granskningen pågår och kommer att avrapporteras under år Personlig assistans En förstudie av personlig assistansverksamheten i Borås Stad har genomförts där syftet har varit att redogöra för vilka lagar och regler som styr verksamheten samt beskriva hur beslut, verkställighet och uppföljning går till. Revisorsgruppen beslutade att göra en fördjupad granskning under år Kontanthantering vid daglig verksamhet Kontanthanteringen vid daglig verksamhet inom Arbetslivsförvaltningen har granskats. Granskningen visar att det finns brister i den interna kontrollen. I granskningen noteras att kassaregister och rutinbeskrivningar saknas i vissa fall samt att ersättare för verksamhetsansvarig bör utses så att verksamheterna kan hållas öppna vid sjukdom/annan frånvaro. Vidare bedöms det vara av vikt att alla ansvariga skall kunna ha möjlighet att stämma av intäkterna från cafeterian i ekonomisystemet, vilket inte är fallet idag. Revisionen rekommenderar även att förvaltningen ser över möjligheten att införa betalkortsterminaler eftersom de ekonomiska riskerna minskar vid en minskad kontanthantering, dock under förutsättning att verksamheterna vill ha de möjligheterna. Stadsrevisionens årsrapport

18 Kommunstyrelsen Granskning av Borås Stads årsredovisning 2013 Granskningen av årsredovisningen/externredovisningen syftar till att pröva om årsredovisningen uppfyller kravet på rättvisande räkenskaper. Med rättvisande räkenskaper menas i allt väsentligt: - att redovisningen följer kommunallagens krav på räkenskapsföring enligt 8 kap 14-20, d v s att årsbokslut och årsredovisning upprättats, - att upplysning lämnats om utfallet, finansieringen av verksamheten och den ekonomiska ställningen vid årets slut, - att upplysning lämnats om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser, - att årsredovisningen även omfattar en sammanställd redovisning, - att årsredovisningen är upprättad med iakttagande av god redovisningssed, - att redovisningen följt lagen om kommunal redovisning, - att redovisningen är materiellt rätt (alla tillgångar och skulder existerar och avser Borås Stad) och - att redovisningen är rätt periodiserad (alla intäkter och kostnader avser redovisningsåret) OMFATTNING Granskningen av årsredovisningen/externredovisningen omfattar - förvaltningsberättelse, - resultaträkning - balansräkning, - finansieringsanalys, - sammanställd redovisning/koncernredovisning och - noter till resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Granskningen har även omfattat specifikationer till bokslutets olika delar. Stadsrevisionens årsrapport

19 IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR Förvaltningsberättelse Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer krav på att budgeten skall innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen om god ekonomisk hushållning skall utvärderas i delårsrapport och i årsredovisning. Årsredovisningens struktur, modell för analys av finansiell utveckling och ställning samt den ekonomiska redovisningen av verksamheten är i huvudsak god. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet, upplysning om ekonomi och ställning, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling samt andra förhållanden av vikt. Första revisorsgruppen konstaterar att 26 av de 33 verksamhets- och kvalitetsmålen som Kommunfullmäktige har fastställt ej är uppnådda under Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen redovisar samtliga intäkter och kostnader och i huvudsak ger en rättvisande bild av årets resultat samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i sammandrag redovisar stadens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Även övriga ansvarsförbindelser tas upp inom linjen. Under åren har avsättningar på totalt 170 mnkr gjorts till en s k stabiliseringsfond. Stadsrevisionen har påpekat att dessa avsättningar utgör ett avsteg från lagen om kommunal redovisning. I bokslutet för 2012 minskades fonden med 112,3 mnkr. I årets bokslut har fonden avvecklats genom att resterande 57,7 mnkr återförts mot resultaträkningen. I bokslutet för år 2013 har en avsättning gjorts på 10,5 mnkr avseende MarketPlace Borås ekonomiska förening. Enligt lagen om kommunal redovisning och Rådet för Kommunal redovisning skall det föreligga en legal förpliktelse som grund för redovisning i balansräkningen. Vi konstaterar att en sådan förpliktelse saknas och rekommenderar kommunen att formalisera sitt åtagande gentemot föreningen. Borås Stad har under ett antal år gjort extra avsättningar avseende pensioner intjänade före år För år 2013, i likhet med 2012, görs ingen ytterligare avsättning, men den utgående avsättningen är 328 mnkr. Denna avsättning utgör en del av den pensionsskuld som enligt Stadsrevisionens årsrapport

20 lagen om kommunal redovisning skall redovisas som ansvarsförbindelse (den s k blandmodellen). Blandmodellen har varit omdiskuterad, och det har blivit vanligt att kommuner gör extra avsättningar. Förfarandet överensstämmer med vedertagen redovisningspraxis i andra verksamheter, men går alltså emot gällande lagstiftning för kommunal redovisning. Rådet för Kommunal redovisning anvisar i rekommendation 10.2 hur värderingar av avsättningar skall göras och vilka upplysningar om avsättningar och avsteg som skall ges i redovisningen. Vi konstaterar att upplysningarna om de aktuella avsättningarna inte uppfyller dessa krav. Finansiell analys Vi bedömer att finansieringsanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret på ett rättvisande sätt. Borås Stads övergripande finansiella mål är att soliditeten skall uppgå till 80 % samt att verksamhetens nettokostnader högst får uppgå till % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Vi konstaterar att målet om soliditeten inte uppnås, men bedömer att målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås. Sammanställd redovisning/koncernredovisning Bedömningen är att årets sammanställda redovisning har upprättats på ett korrekt sätt innebärande att interna poster har eliminerats. Underlaget till koncernredovisningen är tillfredsställande och konsolideringen har gjorts med sådan noggrannhet att redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning per balansdagen. Stadsrevisionen framhåller ovan vikten av att den finansiella informationen till Kommunfullmäktige med utgångspunkt från koncernredovisningen ger en rättvisande bild av Borås Stads riskexponering. Investeringar finansieras genom att kommunen använder tillgångarna i Borås Stads kassa, dels för investeringar i kommunen, dels för utlåning till de kommunala företagen. För de kommunala företagen tillkommer en lånefinansiering som förmedlas via internbanken. Borås Stad som koncern har således en betydande skuldsättning, och som ägare av de kommunala företagen är det givetvis ytterst Borås Stad som tar riskerna vid såväl användandet av likvida medel som vid lånefinansiering. Kommunens långfristiga skulder uppgår till 304 mnkr, medan koncernens långfristiga skulder uppgår till mnkr. Kommunkoncernen har en soliditet på 44 %, medan kommunen har en soliditet på 68,5 % (exklusive internbanken). För övriga kommentarer avseende de kommunala bolagen hänvisar vi till årsrapportens sammanfattning av resultat från lekmannarevisorernas granskning och till lekmannarevisorernas bilagda granskningsrapporter. Stadsrevisionens årsrapport

21 Investeringsredovisning Investeringsredovisningen ger en god information om godkänd utgift, förbrukade medel vid årets början och slut samt återstående medel. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Sammanfattningsvis bedömer Stadsrevisionen att årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed och lagen om kommunal redovisning, samt återger resultat och ekonomisk ställning på ett i huvudsak rättvisande sätt. Vi konstaterar att det föreligger brister i följsamhet mot de av Kommunfullmäktige uppsatta övergripande verksamhets- och kvalitetsmålen. FÖRSTA REVISORSGRUPPEN Nils-Gunnar Blanc Ingwer Kliche Louise Enhager Ordförande Vice ordförande Bill Johansson Bo-Lennart Bäcklund Inge-Björn Nilsen Lars Magnusson Tf Revisionschef Stadsrevisionens årsrapport

22 Lekmannarevisorernas granskning Lekmannarevisorerna genomför en grundläggande granskning för bedömning av styrelsens och verkställande direktörens ledning och styrning. Utgångspunkten är det kommunala ändamålet, bolagsordning och ägardirektiv. Därutöver genomförs fördjupningar baserade på risk- och väsentlighetsanalysen. I det nedanstående ges en sammanfattning av iakttagelserna. I bilagor till årsrapporten återfinns granskningsrapporter för varje bolag. I rapporterna identifieras utvecklingsområden för respektive bolag. Granskningsrapporterna bygger på granskningsresultat som presenteras i granskningsredogörelser. I lekmannarevisionens grundläggande del granskas bolagens styrdokument med avseende på förekomst, aktualitet och relevans/överensstämmelse med faktisk verksamhet och styrning. I granskningen konstateras att ordningen i huvudsak är god, Lekmannarevisorerna betonar vikten av att - i förekommande fall - bolagen tillser att ägardirektiv, arbetsordning för styrelse och VD-instruktioner ses över, preciseras och uppdateras. Arbetsordning för styrelse och VDinstruktion skall årligen fastställas av respektive bolags styrelse. I den grundläggande granskningen noteras att flera av bolagen har investeringsplaner alternativt genomför betydande investeringar. Lekmannarevisorerna följer denna planering, och konstaterar att framför allt de investeringar som förbereds av Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder är mycket omfattande och innebär stora affärsmässiga och finansiella risker. I 2012 års granskning av bolagens hantering av den interna kontrollen genomfördes en större granskningsinsats. Samtliga bolag (undantag IBAB och Inkubatorn i Borås AB) har gjort en s.k. självskattning av den interna kontrollen genom att besvara ett stort antal frågor. Därefter har uppföljande kontroller för verifiering genomförts. Granskningen har varit på verksamhetsövergripande nivå och tagit sin utgångspunkt i den s.k. COSO-modellen. Denna täcker fem komponenter/perspektiv på intern kontroll; Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och kommunikation, samt Uppföljning. Resultatet från år 2012 visade på betydande behov av förbättringar på ett antal av de områden för den interna kontrollen som identifierades. En viktig och genomgående förklaring var att flertalet bolag inte hade beslutade och aktiva planer för intern kontroll, och att hanteringen av intern kontroll dokumenterades i för begränsad utsträckning. Dessa förhållanden behöver emellertid inte innebära att ett bolag har en bristande intern kontroll. Lekmannarevisorernas bedömning år 2012 var är att bolagen behövde arbeta med identifierade utvecklingsområden för att säkerställa den interna kontrollen. Borås Energi och Miljö AB och Borås Lokaltrafik AB hade vid granskningen 2012 planer för intern kontroll och var också de bolag som hade god måluppfyllelse på flertalet av de områden som omfattades av granskningen. I syfte att utveckla uppföljningen av intern kontroll har lekmannarevisorerna inom ramen för 2013 års granskning, genom en riktad engångssatsning stöttat bolagen med att genomföra systematiska riskanalyser och riskprioritering som har varit underlag för att ta fram internkontrollplaner. Bolagen som har ingått i satsningen har varit: Viskaforshem AB, Stadsrevisionens årsrapport

23 Fristadbostäder AB, Parkeringsbolaget AB, Borås Djurpark AB, Borås Elnät AB och Borås Borås TME AB. AB Bostäder har arbetat på egen hand med riskanalys och framtagande av intern kontrollplan. AB Sandhultsbostäder och AB Toarpshus saknar riskanalys och intern kontrollplan. Under år 2014 avser lekmannarevisorerna att följa upp bolagens arbete med riskanalyser och internkontrollplaner och resultatet från 2012 års självskattning. Stadsrevisionens årsrapport

24 Revisionsberättelser för Kommunstyrelsen och Borås Stads nämnder Kommunstyrelsen Valnämnden Lokalförsörjningsnämnden Servicenämnden Fritids- och Folkhälsonämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och Konsumentnämnden Kulturnämnden Utbildningsnämnden Sociala omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Arbetslivsnämnden Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden Väster Stadsdelsnämnden Öster Stadsrevisionens årsrapport

25 Första revisorsgruppen Kommunfullmäktige Borås Stad Revisionsberättelse för Kommunstyrelsen år 2013 Kommunstyrelsen har ansvar för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal redovisning och God Redovisningssed. Vi har granskat Kommunstyrelsens verksamhet och årsredovisning 2013 med resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och sammanställd redovisning. Granskningen har utförts enligt God revisionssed i kommunal verksamhet och har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig säkerhet för bedömning. Till revisionsberättelsen bifogas vår årsrapport som utgör en sammanfattning av revisorernas granskning år Vi bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och God Redovisningssed och återger resultat och ekonomisk ställning på ett i huvudsak rättvisande sätt. Vi konstaterar att det föreligger brister i nämndernas följsamhet mot de av Kommunfullmäktige uppsatta övergripande verksamhets- och kvalitetsmålen. Stadsrevisionen har under året genomfört en granskning av äldreomsorgsverksamheten som visar på brister i likvärdighet samt ledning och styrning av verksamheten. Dessa brister behöver åtgärdas. Vi bedömer att den interna kontrollen är tillräcklig, men konstaterar att den har förbättringspotential gällande verksamhetsinriktade kontroller. Vi tillstyrker att årsredovisningen för Borås Stad godkänns och att Kommunstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för år BORÅS Nils-Gunnar Blanc Ingwer Kliche Bill Johansson Ordförande Vice ordförande Bo-Lennart Bäcklund Inge-Björn Nilsen Louise Enhager Stadsrevisionens årsrapport

26 Första revisorsgruppen Kommunfullmäktige Borås Stad Revisionsberättelse för Valnämnden år 2013 Vi har granskat Valnämndens årsredovisning Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet och har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning. Till revisionsberättelsen bifogas vår årsrapport som utgör en sammanfattning av granskningen. Vi tillstyrker att Valnämnden beviljas ansvarsfrihet för år BORÅS Nils-Gunnar Blanc Ingwer Kliche Bill Johansson Ordförande Vice ordförande Bo-Lennart Bäcklund Stig Engström Louise Enhager Stadsrevisionens årsrapport

27 Första revisorsgruppen Kommunfullmäktige Borås Stad Revisionsberättelse för Lokalförsörjningsnämnden år 2013 Vi har granskat Lokalförsörjningsnämndens verksamhet och årsredovisning Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet och har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Till revisionsberättelsen bifogas vår årsrapport som utgör en sammanfattning av granskningen. Vi konstaterar att inga specifika mål har bestämts för nämnden av Kommunfullmäktige förutom målen för egen organisation. Av Kommunfullmäktiges sju uppdrag till nämnden i budget 2013 finns endast tre redovisade i årsredovisningen. Ett av de viktigaste uppdragen, gällande förbättring av lokalförsörjnings- och projektprocessens tidiga skeden, är ej avrapporterat i årsredovisningen. Vi bedömer att den interna kontrollen är tillräcklig. Vi tillstyrker att Lokalförsörjningsnämnden beviljas ansvarsfrihet för år BORÅS Nils-Gunnar Blanc Ingwer Kliche Bill Johansson Ordförande Vice ordförande Bo-Lennart Bäcklund Inge-Björn Nilsen Louise Enhager Stadsrevisionens årsrapport