Stadsrevisionen Borås. Årsrapport Med 2014 års revisionsberättelser och bilagor. Stadsrevisionens årsberättelse

Transkript

1 Stadsrevisionen Borås Med 2014 års revisionsberättelser och bilagor Stadsrevisionens årsberättelse Sammanfattning av 2014 års granskning Revisionsberättelser Lekmannarevisorernas granskningsrapporter

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING STADSREVISIONENS ÅRSBERÄTTELSE INLEDNING... 4 Resultat... 5 VERKSAMHETSANALYS... 6 RAPPORT ÖVER GRANSKNINGEN... 8 Inledning... 8 Nämndbesök FÖRSTA REVISORSGRUPPENS GRANSKNING Kommunstyrelsen Granskning av Borås Stads årsredovisning Bedömning av delårsrapport januari-augusti Kommunstyrelsens årsredovisning Beställare utförareförhållanden Etablering av kommunala verksamheter i Simonsland Fördjupad granskning av investeringsberedning Lokalförsörjningsnämnden Servicenämnden Servicekontorets försäljning av tjänster Servicekontorets fakturering via Komma Leasingbilar och körjournaler Fritids- och folkhälsonämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och konsumentnämnden ANDRA REVISORSGRUPPENS GRANSKNING Kulturnämnden Borås Stads hantering av konstinnehav Utbildningsnämnden Uppföljningsansvaret för åringar Legitimering av lärare Sociala omsorgsnämnden Personlig assistans Funktionshinderverksamhet Överförmyndarnämnden Arbetslivsnämnden Hantering av övergrepp vid förskola Stadsdelsnämnden Norr Grundskolan - Barn med särskilda behov Centrum för flerspråkigt lärande Stadsdelsnämnden Väster Kostnad för institutionsvård Stadsdelsnämnden Öster LEKMANNAREVISORERNAS GRANSKNING Fördjupad granskning av investeringsberedning Intern kontroll REVISIONSBERÄTTELSER FÖR KOMMUNSTYRELSEN OCH BORÅS STADS NÄMNDER GRANSKNINGSRAPPORTER FÖR BORÅS STADS BOLAG Stadsrevisionens årsrapport

3 Denna årsrapport är det sammanfattade dokumentet över Stadsrevisionens granskning av 2014 års verksamhet i Borås Stad. Revisionen har genomförts av Första och Andra revisorsgrupperna och av lekmannarevisorerna med sakkunnigt biträde från Revisionskontoret. Upphandlade konsulter har använts i viss utsträckning. Granskningen har utförts i enlighet med lagstiftning, God Revisionssed, revisionsreglemente, upprättade revisionsplaner och granskningsplaner. Granskningar som resulterat i separata rapporter har avrapporterats löpande under året till berörda nämnder/styrelser och Kommunfullmäktige. Revisorerna ska lämna revisionsberättelser som underlag för ansvarsprövningen i Kommunfullmäktige. Separata revisionsberättelser för varje nämnd och för Kommunstyrelsen är bilagda denna årsrapport. När det gäller de kommunala bolagen sammanfattas lekmannarevisorernas granskning i årsrapporten och lekmannarevisorernas granskningsrapporter biläggs. Revisionsberättelserna för bolagen från de ansvarsprövande revisorerna biläggs bolagens årsredovisningar. Enskilda revisionsrapporter kan hämtas från Stadsrevisionens hemsida eller beställas från Revisionskontoret. STADSREVISIONEN Ingwer Kliche Ordförande Ola Sabel Revisionschef Stadsrevisionens årsrapport

4 Stadsrevisionens årsberättelse 2014 Inledning Stadsrevisionen arbetar för att främja en effektiv och ändamålsenlig kommunal verksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. Stadsrevisionen är samtidigt medborgarnas förlängda arm för att kontrollera att kommunala beslut och aktuell lagstiftning följs. Revisionen ska också följa god revisionssed. Revisorernas uttalanden i revisionsberättelser ligger till grund för ansvarsprövning. Revisorerna prövar - om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt - om räkenskaperna är rättvisande - om den interna kontrollen är tillräcklig Revisionsplanen för revisionsåret har i allt väsentligt kunnat fullföljas. Granskningarnas resultat redovisas genom fortlöpande kommunikation med Kommunfullmäktige, berörda nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Revisionella bedömningar kommuniceras med berörd nämnd eller styrelse. Stadsrevisionens årsrapport

5 Nämndens verksamhet Resultat Tkr Statsbidrag Avgifter och övriga intäkter Bokslut 2012 Ekonomiskt sammandrag Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Summa intäkter Personal Lokaler Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Resultatanalys Intäkterna är högre än budgeterat p.g.a. revisionsuppdrag på Sjuhärads kommunalförbund samt revidering av West Sweden. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat p.g.a. sjukskrivning. För år 2014 budgeterades ett resultat på -600 tkr enligt Kommunfullmäktiges beslut om Stadsrevisionens budget. Årets resultat blev +299 tkr i förhållande till budget. Stadsrevisionens årsrapport

6 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Revision Summa Verksamhetsanalys Organisation De 12 förtroendevalda revisorerna är uppdelade i två grupper med olika revisionsområden. För varje revisorsgrupp utser Kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande, ur den gruppen utses även lekmannarevisorer för de kommunala bolagen. Ordförandena och vice ordförandena från revisorsgrupperna utgör Revisorskollegiet. Kommunfullmäktige väljer bland Revisorskollegiets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Dessa utgör Revisorskollegiets presidium. Revisorskollegiet fullgör Stadsrevisionens samtliga nämndupp-gifter, medan revisorsgrupperna hanterar granskningsfrågorna. Personalstyrkan vid Revisionskontoret har under året uppgått till sex personer, varav fem arbetar i revisionsverksamheten. Revisionskontorets personal har utgjorts av tre män och tre kvinnor. Stadsrevisionen kompletterar den egna personalen med externa konsulter. Kompetensutveckling av kontorets personal och förtroendevalda sker kontinuerligt. Verksamhetsmål Ett övergripande mål för Stadsrevisionen är att granska Borås Stads verksamhet med avseende på ändamålsenlighet, effektivitet och krav på intern kontroll. Revisionens mål är även att granska i en omfattning som följer god revisionssed, vilket bl.a. innebär: - att revisionsverksamhetens omfattning, inriktning och prioritering utgår från en risk och väsentlighetsanalys och specificeras i revisionsplaner för Första och Andra revisorsgrupperna - att nämnderna granskas med avseende på om verksamheten bedrivs i enlighet med uppställda mål och på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, samt att den interna kontrollen av verksamheten är tillräcklig - att granska om redovisningen har utförts enligt god redovisningssed, d v s om de löpande och årliga räkenskaperna är rättvisande - att löpande rapportera granskningsresultat till Kommunfullmäktige, styrelser och nämnder - att lämna revisionsberättelse och förslag när det gäller ansvarsprövning till varje nämnd och till Kommunstyrelsen - att lämna granskningsrapporter till Kommunfullmäktige avseende lekmannarevisorernas granskning av de kommunala bolagen Stadsrevisionens årsrapport

7 Verksamhetsutveckling, samverkan och kvalitetssäkring Stadsrevisionen i Borås är medlem i Starev ett samarbetsorgan för kommuner, landsting och regioner med egna revisionskontor. Målsättningen för Starev är samverkan för en stark och oberoende kommunal revision. Borås Stadsrevision är representerade i Starevs styrelse. Förtroendevalda och tjänstemän har regelbundet ett utbyte av erfarenheter inom Starev genom konferenser och andra aktiviteter. Stadsrevisionen samverkar med revisionsenheten vid SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), och med Högskolan i Borås och Göteborgs universitet när det gäller vetenskapligt stöd. Tjänstemännen vid Stadsrevisionen är medlemmar i Skyrev (Sveriges Kommunala yrkesrevisorer) och fyra av kontorets fem revisorer är certifierade kommunala yrkesrevisorer enligt Skyrevs regler. Skyrev arrangerar utbildningar och konferenser som revisionskontorets anställda deltar i. Revision av Stadsrevisionen För att stärka den interna kontrollen sker samverkan mellan revisionen i Sörmlands läns Landsting, Kommunrevisionen i Norrköping och Borås Stadsrevision. Ett led i detta arbete är att respektive revision reviderar en annan revision och blir reviderad. Borås Stadsrevision granskas av Kommunrevisionen i Norrköping, och Borås Stadsrevision granskar i sin tur revisionen vid Sörmlands läns landsting. Stadsrevisionens årsrapport

8 Rapport över granskningen Inledning Stadsrevisionen är Kommunfullmäktiges instrument för att kontrollera att kommunala beslut och aktuell lagstiftning följs. Granskningen ska samtidigt främja en effektiv och ändamålsenlig kommunal verksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. Stadsrevisionens granskning tar sin utgångspunkt i en årlig risk- och väsentlighetsanalys. Med analysen som grund formulerar Första och Andra revisorsgrupperna revisionsplaner för revisionsåret. Revisionsplanerna är styrande för granskningsinsatserna, men oförutsedda händelser kan föranleda specifika granskningsinsatser och anpassning av planerna. Revisionskritik ska framgå av revisionsberättelsen, och berörd nämnd/styrelse ska ges möjlighet att bemöta kritiken. Revisionskritik ska enligt lagstiftningen och God revisionssed riktas som en anmärkning, med eller utan tillstyrkande av ansvarsfrihet. Stadsrevisionen redovisar även iakttagelser och bedömningar som inte föranleder formell revisionskritik enligt lagstiftning och God revisionssed, men som bör leda till åtgärder på olika områden. Om utvecklingsprocesser är initierade uppmärksammas åtgärderna, och utvecklingen följs i avvaktan på uppföljningsbara resultat. Nämndernas verksamhet, ekonomiska resultat och interna kontroll granskas löpande under revisionsåret. Efter avslutat verksamhetsår genomför Stadsrevisionen en översiktlig granskning av Kommunstyrelsens och nämndernas årsredovisningar. Stadsrevisionen granskar även Borås Stads årsredovisning. Bedömningen av årsredovisningarna görs i första hand med utgångspunkt från följsamheten mot Kommunfullmäktiges budget. Från och med år 2014 innefattar Kommunfullmäktiges budget vision 2025 och de strategiska målområdenas indikatorer. Stadsrevisionens granskning bygger på avvikelserapportering, dvs vi bedömer om nämnden/kommunstyrelsen inte har uppnått målvärden, respektive om uppdrag inte har genomförts. Vi bedömer således ett inte helt uppnått målvärde som ej uppnått, och ett inte fullt ut genomfört uppdrag som ej genomfört. I årsredovisningen framhåller nämnden. Kommunstyrelsen i många fall att de uppnått målvärden till en viss andel, och att ett uppdrag till en del är genomfört. Detta är ur revisionell synvinkel svårhanterlig information när bedömningarna av delvis uppnådda mål och uppdrag inte alltid är belagda och det inte går att avgöra hur trovärdig informationen är. Den löpande rapporteringen tillsammans med granskningen av årsredovisningarna och särskilda rapporter från den fördjupade granskningen enligt granskningsplanerna, ligger till grund för revisorernas rapportering i revisionsberättelser till Kommunfullmäktige inför ansvarsprövningen. Fördjupade granskningar presenteras löpande under året för Kommunfullmäktige. Stadsrevisionens årsrapport

9 Stadsrevisionen redovisar granskningsresultaten i revisionsrapporter och kortrapporter. Längre granskningsrapporter sammanfattas i rapportsammandrag. I förekommande fall kan resultatet från granskningar rapporteras enbart till förvaltnings- eller bolagsledningar. - Rapporter tillställs granskade nämnder och styrelser för åtgärder, alternativt för kännedom. I missivbrev framgår revisorernas bedömningar och datum för förväntat svar - Granskningsrapporter, kortrapporter och rapportsammandrag sänds till Kommunfullmäktiges presidium - Rapportsammandrag och kortrapporter distribueras till Kommunfullmäktiges ledamöter - Granskningsrapporter, rapportsammandrag och kortrapporter publiceras på Stadsrevisionens hemsida, liksom inkomna svar från nämnder och styrelser - En revisor från varje revisorsgrupp närvarar vid Kommunfullmäktiges möten Stadsrevisionen är angelägen om att upprätthålla en bra dialog med nämnder och styrelser för att få till stånd förbättringar med utgångspunkt från iakttagelserna. I detta syfte har Revisors-grupperna beslutat att nämndbesök ska göras vid samtliga nämnder under mandatperioden. Vi dessa möten träffar respektive revisorsgrupp och bevakningsansvarig yrkesrevisor hela nämnden och förvaltningschefen. Därutöver träffar bevakningsansvariga förtroendevalda revisorer och yrkesrevisorer nämndpresidier och förvaltningsledningar inom ramen för den grundläggande granskningen. Lekmannarevisorn i ett kommunalt bolag ska - i den omfattning som följer av god revisionssed - granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen av nämnder/förvaltningar och styrelser/bolag har därför i grunden samma utgångspunkt med den skillnaden att lekmannarevisorernas granskning inte ligger till grund för ansvarsprövning. Lekmannrevisorn upprättar en granskningsrapport som tillställs styrelsen i respektive bolag. I årsrapporten redovisas sammanfattande resultat av årets lekmannarevision av de kommunala bolagen, och grankningsrapporterna biläggs. Resultaten av den lagstadgade, ansvarsprövande räkenskapsrevisionen framgår i revisionsberättelse som biläggs respektive bolags årsredovisning. I årsredovisningarna för bolagen biläggs också lekmannarevisorernas granskningsrapporter. Sammanfattande resultat av 2014 års granskning redovisas nedan. Granskningen rapporteras nämndvis för Första och Andra revisorsgrupperna. Fördjupade granskningar (projekt) redovisas för den nämnd granskningen i huvudsakligen berör. Om flera nämnder/bolag är berörda görs en hänvisning till projektet för respektive nämnd. Slutligen rapporteras lekmannarevisorernas granskning av de kommunala bolagen. Utöver denna granskning har Revisionskontoret granskat Sjuhärads Kommunalförbunds årsredovisning, delårsbokslut, intern kontroll och verksamhet. Därutöver har revisorsintyg för internationella projekt utfärdats. Stadsrevisionens årsrapport

10 Nämndbesök I enlighet med beslut i revisorsgrupperna ska samtliga nämnder besökas under mandatperioden. För Första revisorsgruppens del har Miljö- och konsumentnämnden och Servicenämnden besökts under år Andra revisorsgruppen har besökt Sociala omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden. Besöken har fallit mycket väl ut. Stadsrevisionen har informerat om revisionens utgångspunkter och förutsättningar och nämndledamöternas ansvar har fokuserats. Revisorerna har därtill tagit upp specifika granskningsresultat för respektive nämnd. Nämndledamöterna har sett mycket positivt på att revisorerna på detta sätt har informerat och givit förutsättningar för en dialog. Stadsrevisionens årsrapport

11 Första revisorsgruppens granskning Kommunstyrelsen Granskning av Borås Stads årsredovisning 2014 Kommunstyrelsen har ansvar för att upprätta en årsredovisning för Borås Stad enligt Lagen om kommunal redovisning och God Redovisningssed. Stadsrevisionen har granskat årsredovisning för Borås Stad Granskningen har utförts enligt God revisionssed i kommunal verksamhet och med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig säkerhet för bedömning. Räkenskaperna granskas enligt följande: - Att redovisningen följer krav på räkenskapsföring enligt Kommunallagens 8 kap 14-20, d v s att årsbokslut och årsredovisning upprättats - Att upplysning lämnats om utfallet, finansieringen av verksamheten och den ekonomiska ställningen vid årets slut - Att upplysning lämnats om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser - Att årsredovisningen även omfattar en sammanställd redovisning - Att årsredovisningen är upprättad med iakttagande av god redovisningssed - Att redovisningen följt Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) - Att redovisningen är materiellt rätt (alla tillgångar och skulder existerar och avser Borås Stad) - Att redovisningen är rätt periodiserad (alla intäkter och kostnader avser redovisningsåret) Omfattning Granskningen av årsredovisningen/externredovisningen omfattar - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Finansieringsanalys - Sammanställd redovisning/koncernredovisning - Noter till resultat- och balansräkning, finansieringsanalys och specifikationer till bokslutets olika delar. - Stadsrevisionen har speciellt granskat följande: Särskild avtalspension och visstidspension (RKR 2.1), upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser (RKR 7.1 och 17), redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar (RKR 6.2), materiella anläggningstillgångar och komponentavskrivning (RKR 11.4), avsättningar och ansvarsförbindelser (RKR 10.2), redovisning av hyres/leasingavtal (RKR 13.2), Stadsrevisionens årsrapport

12 nedskrivningar (RKR 19), sammanställd redovisning (RKR 8.2) och balanskravsutredningen (Lag om kommunal redovisning 4 kap 3a.) Iakttagelser och bedömningar Förvaltningsberättelse Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen om god ekonomisk hushållning ska utvärderas i delårsrapport och i årsredovisning. Årsredovisningens struktur, modell för analys av finansiell utveckling och ställning samt den ekonomiska redovisningen av verksamheten är i huvudsak god. Stadsrevisionen bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av koncernen Borås Stads verksamhet, upplysning om ekonomi och ställning, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling samt andra förhållanden av vikt. Kommunfullmäktiges budgetbeslut för år 2014 innefattar Vision 2025 och strategiska målområden. I beredningen av budgeten har Kommunstyrelsen kopplat indikatorer till målområdena. Budget och redovisning av mål ska hanteras inom systemet Stratsys. I granskningen noteras att de målvärden för indikatorerna som läggs in i Stratsys när det gäller Stadsdelsnämnderna inte stämmer överens med målvärdena i Kommunfullmäktiges budget. Stadsrevisionen konstaterar att ansvarsprövningen av måluppfyllelsen för 2014 års verksamhet försvåras av att målstyrningen är i ett utvecklingsskede. En följd av detta är en otydlighet när det gäller indikatorernas målvärden. Dessa är inte i enlighet med Kommunfullmäktiges budget fullt ut Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidssatta och Aktivitetsskapande (SMARTA). För uppföljning och ansvarsprövning av den enskilda nämnden är det av särskild vikt att indikatorerna är specifika, realistiska och mätbara. Vision- och målområdesstyrning innebär enligt Stadsrevisionen en ny styrningslogik, och denna förutsätter en vidareutveckling av realistiska och uppföljningsbara indikatorer/målvärden och en kvalitetssäkring av underliggande information. Otydligheten gäller även till en viss del uppdragen riktade till nämnder och Kommunstyrelse. Stadsrevisionen konstaterar att Borås Stads nämnder inte har uppnått målvärdet för 29 av 51 indikatorer som Kommunfullmäktige har fastställt. För tre indikatorer anges inget utfall. Av 91 särskilda uppdrag som Kommunfullmäktige givit nämnder och styrelsen har 46 inte genomförts. Stadsrevisionen bedömer att den presenterade balanskravsutredningen, som anger ett balanskravsresultat för 2014 på 145 mnkr, inte följer Lagen om kommunal redovisning 4 kap 3a när det gäller struktur och innehåll. Med hänsyn tagen till förändringen av resultatutjämningsreserven blir årets balanskravsresultat 97 mnkr. Borås Stads äldreomsorgsverksamhet redovisar totalt ett negativt budgetutfall på 65 mnkr I förvaltningsberättelsen anges strukturproblem inom äldreomsorgen som orsak till underskottet. Budgetunderskottet borde ha blivit föremål för en djupare analys. Stadsrevisionens årsrapport

13 Resultaträkning Stadsrevisionen bedömer att resultaträkningen redovisar samtliga intäkter och kostnader och ger en rättvisande bild av årets resultat samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. I årets bokslut har nedskrivning av anläggningstillgångar gjorts med 2,4 mnkr och avser ombyggnad av Bodaskolan. Enligt RKR 19 finns anledning till nedskrivning om en tillgång inte används/avvecklas eller åsamkats fysiska skador som sänker dess värde. Stadsrevisionens bedömning är att nedskrivningen är i överensstämmelse med rekommendationen. Enligt RKR 13.2 ska finansiella hyres-/leasingavtal redovisas i balansräkningen, och avskrivningar och räntekostnader ska redovisas i resultaträkningen. I Borås Stads årsredovisning har samtliga hyres-/leasingavtal betraktats som operationella och bokförts direkt som kostnader. Stadsrevisionens bedömning är att Borås Stad inte följer RKRs rekommendation i detta avseende. Balansräkning Stadsrevisionen bedömer att balansräkningen i sammandrag redovisar stadens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Även övriga ansvarsförbindelser tas upp inom linjen. Borås Stad har under ett antal år gjort extra avsättningar avseende pensioner intjänade före år För år 2014, i likhet med 2013 och 2012, görs ingen ytterligare avsättning, men den utgående avsättningen är 328 mnkr. Denna avsättning utgör en del av den pensionsskuld som enligt Lagen om kommunal redovisning ska redovisas som ansvarsförbindelse (den s k blandmodellen). Blandmodellen har varit omdiskuterad, och det har blivit vanligt att kommuner gör extra avsättningar. Förfarandet överensstämmer med vedertagen redovisningspraxis i andra verksamheter, men går alltså emot gällande lagstiftning för kommunal redovisning. Slutkostnaden för Rv27 Viared-Kråkered beräknas bli betydligt lägre än den ursprungliga budgeten. En revidering av finansieringsavtalet för projektet har gjorts, daterat Med avtalet som grund har 50 mnkr återförts från kontot medfinansiering av Rv27 till resultaträkningen som en intäkt och därmed förstärkt årets resultat i motsvarande grad. Nya avsättningar har gjorts under året uppgående till 11,3 mnkr (exkl avsättning för pensioner) vilka bedöms är i överensstämmelse med RKR Enligt RKR 10.2 avsättningar och ansvarsförbindelse ska upplysningar lämnas för varje avsättning. Årsredovisningen lämnar upplysningar för avsättningarna enligt första delen i RKR 10.2 (a e), men inte enligt andra delen (a c). Stadsrevisionens årsrapport

14 Finansiell analys Stadsrevisionen bedömer att finansieringsanalysen redovisar Borås Stads finansiering och investeringar under räkenskapsåret på ett rättvisande sätt. Borås Stads övergripande finansiella mål enligt Kommunfullmäktiges budget 2014 är att soliditeten ska uppgå till 80 % och att självfinansieringsgraden av tillgångökningen ska vara % samt att verksamhetens nettokostnader högst får uppgå till % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Stadsrevisionen konstaterar att målet om soliditeten och målet om självfinansieringsgraden inte uppnås, men bedömer att målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås. Sammanställd redovisning/koncernredovisning Bedömningen är att årets sammanställda redovisning har upprättats på ett korrekt sätt innebärande att interna poster har eliminerats. Underlaget till koncernredovisningen är tillfredsställande och konsolideringen har gjorts med sådan noggrannhet att redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning per balansdagen. Stadsrevisionen vill framhålla vikten av att den finansiella informationen till Kommunfullmäktige med utgångspunkt från koncernredovisningen ger en rättvisande bild av Borås Stads riskexponering. Investeringar finansieras genom internbanken, och tidigare användes tillgångarna i Borås Stads kassa, dels för investeringar i kommunen, dels för utlåning till de kommunala företagen. Från och med hösten 2014 lånar inte Borås Stad ut sin kassa till internbanken för bolagens upplåningsbehov på grund av reglerna för ränteavdrag på interna lån. En följd av detta är en stor ökning av kommunens balansräkning för år Stadsrevisionen vill framhålla att Borås Stad som koncern har en betydande skuldsättning, och som ägare av de kommunala företagen är det givetvis ytterst Borås Stad som tar riskerna vid lånefinansiering av investeringar. Kommunens långfristiga skulder uppgår till 11 mnkr (304 mnkr 2013), medan koncernens långfristiga skulder uppgår till mnkr (3 109 mnkr 2013). Kommunkoncernen har en soliditet på 39,1 % (44,1 % 2013), medan kommunen har en soliditet på 68,3 % (68,5 % 2013) exklusive internbanken. Koncernens långfristiga skulder kommer att öka väsentligt som en följd av de stora investeringar som förbereds. Stadsrevisionens uppfattning är att Borås Stad bör göra en mer omfattande finansiell analys av koncernen Borås Stads totala ekonomi. För övriga kommentarer avseende de kommunala bolagen hänvisas till årsrapportens sammanfattning av resultat från lekmannarevisorernas granskning och till lekmannarevisorernas bilagda granskningsrapporter. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen ger en god information om godkänd utgift, förbrukade medel vid årets början och slut samt återstående medel. Stadsrevisionens årsrapport

15 Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis bedömer Stadsrevisionen att Borås Stads årsredovisning är upprättad enligt God redovisningssed, Lagen om kommunal redovisning och RKR:s rekommendationer med undantag av RKR 10.2 och RKR 13.2 enligt nedanstående precisering. Resultat och ekonomisk ställning redovisas på ett rättvisande sätt. Stadsrevisionen bedömer att årsredovisningen följer de rekommendationer från RKR som vi särskilt har granskat för år 2014, med undantag för RKR 13.2 redovisning av finansiella hyres-/leasingavtalen, och RKR 10.2 avsättningar och ansvarsförbindelse. Finansiella hyres-/ leasingavtal ska enligt RKR 13.2 redovisas i balansräkningen, och inte i resultaträkningen som görs i Borås Stads årsredovisning. RKR 10.2 berör upplysningar som ska lämnas för varje avsättning. Årsredovisningen lämnar upplysningar för avsättningarna enligt första delen i RKR 10.2 (a e), inte enligt andra delen (a c). Stadsrevisionen konstaterar att det föreligger brister i måluppfyllelse när det gäller Kommunfullmäktiges indikatorer och i genomförandet av Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnderna. Bedömning av delårsrapport januari-augusti 2014 Kommunallagen ställer krav på att budget ska vara i balans och att budget och flerårsplan ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen ska följas upp kontinuerligt och det är Kommunstyrelsens ansvar att i delårsrapporten och årsredovisningen utvärdera måluppfyllelsen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen upprätta en delårsrapport där en årsprognos kan ingå. Rapporten bör ha samma struktur som en årsredovisning, d v s innehålla en förvaltningsberättelse, balansräkning och resultaträkning. I förvaltningsberättelsen ska det lämnas information om viktiga händelser som inträffat under rapportperioden. En finansieringsanalys, en sammanställd redovisning (koncernredovisning) och relevanta noter bör också finnas med enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Enligt bestämmelserna i kommunallagen ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som Kommunfullmäktige beslutat om. Ett viktigt underlag för revisorerna är kommunstyrelsens analys i förvaltningsberättelsen. Kommunallagen ställer inte samma krav på granskning av en delårsrapport som på en årsredovisning. Vår bedömning baseras på en genomgång av styrelsens redovisning och analys i delårsrapporten samt en översiktlig granskning av kommunens bokslut och den sammanställda redovisningen. Kommunstyrelsens delårsrapport och revisorernas bedömning ska behandlas av fullmäktige. Syftet är bland annat att ge Kommunfullmäktige underlag för den fortsatta verksamheten, så att god ekonomisk hushållning kan säkerställas. Revisorernas uppdrag är att bedöma om delårsrapportens ekonomiska resultat är förenligt med Kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och om verksamheten bedrivs i enlighet med fastställda mål. Stadsrevisionens årsrapport

16 Kommunfullmäktige fastställde i budget för 2014 följande finansiella mål för kommunen: - att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag högst får uppgå till %, d v s att årets resultat ska uppgå till minst 2-3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. - att soliditeten ska ligga på ca 80 % och - att självfinansieringen av tillgångsökningen ska vara %. Från och med 2014 har mål formulerats för 51 indikatorer kopplade till sju strategiska målområden som ingår i Borås Vision Kommunfullmäktige har dessutom formulerat 91 särskilda uppdrag till nämnderna. Första revisorsgruppen konstaterar att Kommunfullmäktige utifrån god ekonomisk hushållning fastställt dels finansiella mål dels ett antal verksamhetsmål. För hela koncernen Borås Stad redovisas ett resultat per på +348 mnkr efter finansnetto. Prognosen för helåret är +190 mnkr. Borås Stad redovisar ett resultat per augusti på +179 mnkr. Prognostiserat helårsresultat för 2014 är +123 mnkr. Balansräkning och resultaträkning är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Noter saknas. Viss uppföljning av de finansiella målen görs i delårsrapporten. Stadsrevisionen konstaterar att verksamhetens nettokostnader, inklusive reavinster vid fastighetsförsäljningar (52 mnkr) och återförd avsättning avseende medfinansiering av riksväg 27 (33 mnkr), uppgår till 95,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket ligger inom målsättningen. Resultatet per augusti uppgår till 5,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målsättningen avseende kommunens soliditet uppnås inte. Koncernens soliditet uppgår till 46,6 %. Stadsrevisionen noterar att resultatet i nämndernas driftredovisning prognostiseras till -53 mnkr för helåret 2014, och att 31 av 51 indikatorer avseende Kommunfullmäktiges mål har följts upp efter tertial två. En redovisning och uppföljning av fullmäktiges uppdrag görs också i delårsrapporten. 11 av de totalt 31 indikatorernas mål har uppnåtts efter tertial två. 31 av totalt 91 uppdrag bedöms som genomförda. Sammanfattningsvis konstaterar Stadsrevisionen att Kommunstyrelsens delårsrapport januari-augusti 2014 inte fullt ut uppfyller lagstiftarens intentioner och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer avseende innehåll och utformning. Kommunstyrelsens årsredovisning Kommunfullmäktiges budgetbeslut för år 2014 innefattar Vision 2025 och strategiska målområden. I beredningen av budgeten har Kommunstyrelsen kopplat indikatorer till målområdena. Budget och redovisning av mål ska hanteras inom systemet Stratsys I granskningen noteras att de målvärden för indikatorerna som läggs in i Stratsys när det gäller Stadsdelsnämnderna inte stämmer överens med målvärdena i Kommunfullmäktiges budget. Stadsrevisionen konstaterar att ansvarsprövningen av måluppfyllelsen för 2014 års verksamhet försvåras av att målstyrningen är i ett utvecklingsskede. En följd av detta är en otydlighet när det gäller indikatorernas målvärden. Dessa är inte alltid enligt budgetbeslutet fullt ut Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidssatta och Aktivitetsskapande (SMARTA). För uppföljning och ansvarsprövning av den enskilda nämnden är det av sär- Stadsrevisionens årsrapport

17 skild vikt att indikatorerna är specifika, realistiska och mätbara. Realistiska och mätbara mål är enligt Stadsrevisionens uppfattning en förutsättning för att målvärdena ska bli accepterade och aktivitetsskapande. Om orealistiska mål sätts upp kan det medföra att medarbetare i verksamheterna inte blir motiverade om målen uppfattas som omöjliga att uppnå. I förlängningen accepteras troligen inte målen och principerna för målstyrningen. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 6,6 mnkr för Stadskansliet. För den kommungemensamma verksamheten redovisas ett underskott på 3,0 mnkr. Kostnaderna för tillköp av kollektivtrafik för år 2014 blev 1,3 mnkr högre än de budgeterade 10,3 mnkr. Det är framför allt kostnaden för +65-resorna som blivit högre då fler personer väljer att hämta ut dessa kort. Kommunfullmäktige har satt 17 indikatorer för Kommunstyrelsen, för sju av dessa är målvärden inte uppfyllda. Kommunfullmäktige har givit 14 särskilda uppdrag till Kommunstyrelsen, varav 12 inte är genomförda. I granskningen av årsredovisning för Borås Stad konstaterar Stadsrevisionen att målvärdena för 29 av 51 indikatorer inte uppnås, och att 46 av de 91 uppdrag som Kommunfullmäktige givit nämnder och Kommunstyrelse inte är genomförda. Stadsrevisionen bedömer att den interna kontrollen är tillräcklig, men konstaterar att den har förbättringspotential gällande kontroller inom kategorierna styrning och ledning och kontrollmoment för verksamhetsprocesser. Kommunstyrelsens uppsikt över genomförande av Kommunfullmäktiges beslut Stadsrevisionen har tidigare granskat Kommunstyrelsens uppsiktsplikt (regleras i KomL 6 kap 1-3 och i tillämpliga lokala styrdokument). Under 2014 har en fördjupning genomförts med avseende på hur Kommunstyrelsen fullgör sin uppsikt över att nämnder och styrelser genomför de beslut som fattas av Kommunfullmäktige. Stadsrevisionen bedömer att Kommunstyrelsen inte har enhetliga och dokumenterade rutiner för hur uppdrag från Kommunfullmäktige ska hanteras, följas upp och återrapporteras. Det finns inte heller en rutin för när handläggarna ska öppna och avsluta ett ärende. De 20 granskade Kommunfullmäktigeuppdragen uppvisar en verkställighetsgrad på 45 % (9 av 20) och återrapporteringsgrad på 20 % (4 av 20), varav tre av uppdragen är återredovisade i respektive nämnds årsredovisning. Kommunstyrelsen efterfrågar inte någon uppföljning av uppdragen, och då redovisar nämnderna inte genomförda uppdrag mer än i årsredovisningen. Enligt Stadsrevisionens bedömning bör det framgå vilket arbete som pågår och hur det påverkar beslutsformuleringen i ärendet. Endast tre av de 20 granskade uppdragen som Kommunfullmäktige har beslutat om har en tidsram. Enligt Stadsrevisionens bedömning bör Kommunstyrelsen eftersträva att uppdragen ges en tidsram, och säkerställa att uppdrag återrapporteras till Kommunfullmäktige inom den beslutade tidsramen, vilket ger bättre möjligheter till uppföljning och kvalitetssäkring. Det är positivt att Stadskansliet har tillsatt en arbetsgrupp som ska se över uppföljning och återrapportering av uppdragen till nämnder och styrelser. Avsaknaden av enhetliga rutiner för uppföljning och återrapportering av uppdrag till Kommunfullmäktige innebär att det i dagsläget enbart är den nämnd/styrelse som uppdraget är riktat till, som med säkerhet känner till om det beslutade uppdraget har Stadsrevisionens årsrapport

18 genomförts eller inte. Det går inte att följa alla ärenden från beslut från Kommunfullmäktige till återrapportering i diariet. Detta innebär att Kommunstyrelsen inte fullt ut har en ändamålsenlig kontroll av att Kommunfullmäktiges beslut verkställs. Stadsrevisionen identifierar följande utvecklingsbehov: - Säkerställande av uppföljning och återrapportering av uppdrag från Kommunfullmäktige genom skriftliga, enhetliga rutiner för när ett ärende ska öppnas och avslutas, samt rutiner för korshänvisning när ett ärende avslutats och ett nytt öppnas som har koppling till det tidigare ärendet - Säkerställande av att beslutsunderlag formuleras så att det är tydligt vad som ska genomföras, av vem, och hur utförlig informationen av verkställighet ska vara - Säkerställandet av att beslut om åtgärder innehåller en tidsram Beställare utförareförhållanden Stadsrevisionen har under året granskat stadens beställare-utförarförhållanden inom ramen för den kommunaltekniska verksamheten. Granskningen omfattar en uppföljning av slutsatserna från 2005 års granskning av Servicenämndens verksamhet, och en bedömning av aktuell tillämpning av beställare-utförarmodellen. Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Lokalförsörjningsnämnden, Fritid- och folkhälsonämnden, Tekniska nämnden och styrelsen för Borås Energi och Miljö omfattas av granskningen. Slutsatserna i revisionskontorets granskning från 2005 var att kostnadsmedvetenhet och tydlighet när det gällde ansvar inom beställarenheter och mellan beställare och utförare hade uppnåtts. Samtidigt var resultaten mer svårfångade när det gällde flexibilitet och konkurrens och att skapa en mer effektiv verksamhet, då merparten av Servicekontorets uppdrag tilldelades genom s. k förhandlingsupphandling utan formell konkurrensutsättning. Granskningen visade att riktlinjer saknades för samspelet mellan Servicekontoret och beställande förvaltningar. Följande slutsatser framkom i 2014 års granskning av beställare-utförarmodellen: - Stadsrevisionen konstaterar att det saknas gemensamma, koncernövergripande spelregler och styrdokument för hur staden och aktuella nämnder/styrelser ska hantera beställare-utförarmodellen. Situationen är i detta avseende den samma som vid vår granskning år Avsaknaden av koncernövergripande styrning av beställare-utförarmodellen medför att beställarnämnderna agerar var för sig mot utföraren, Servicenämnden, och i första hand ser till den egna nämndens mål och ekonomiska restriktioner - Stadsrevisionen kan vidare konstatera att den ursprungliga intentionen (från 1992) om konkurrensutsättning, över tid har utvecklats till att omfatta en större andel upphandlingar enligt LOU. Vid de senaste årens upphandlingsärenden har 70 % av upphandlingen av investeringsprojekt, respektive 40 % av upphandlingen av driftsentreprenader skett i konkurrens enligt LOU. Andelen uppdrag som handlas upp enligt LOU har därmed ökat betydligt sedan granskningen från 2004/2005, då sammanfattningsvis % av drift och projekt uppskattades ha upphandlats enligt LOU Stadsrevisionens årsrapport

19 - En stor andel av de senaste årens LOU- upphandlingar har vunnits av Servicekontoret, vilket kan tolkas som att Servicekontoret har en effektiv verksamhet - Samtidigt som respektive nämnd/bolaget i första hand ser till den egna nämndens mål och ekonomiska restriktioner vid tillämpning av konkurrensutsättning, framhålls uppfattningen att det är av stor vikt att Servicekontoret finns tillgängligt för beredskapsåtaganden och extra ordinära händelser, att möjligheten till flexibilitet ökar med Servicekontoret som alternativ utförare och att Servicekontorets verksamhet har en prisdämpande funktion gentemot externa entreprenörer. Detta förhållande visar på en motsägelsefull tillämpning av - och inställning till - beställare - utförarmodellen - Stadsrevisionen konstaterar att en ökning av konkurrensutsättningen av driftsavtal enligt LOU har skett. Driftavtalen utgör basen i Servicekontorets verksamhet. Om kontoret går miste om dessa avtal finns risk att kontorets kapacitet och kompetens minskar och därmed förutsättningarna att upprätthålla de funktioner som beskrivs i föregående punkt Följande utvecklingsområden identifierades mot bakgrund av granskningens slutsatser: - Avsaknaden av tydliga och dokumenterade riktlinjer för beställare-utförarmodellen skapar en osäkerhet för såväl beställande nämnder som den utförande nämnden. Kommunstyrelsen bör initiera en utredning med syfte att ta fram riktlinjer med fokus på koncernnytta. - Samordningsproblemen när det gäller snöröjning, halkbekämpning och övrig markrenhållning bör åtgärdas. Hanteringen är inte ändamålsenlig ur ett medborgarperspektiv. År 2015 genomför Stadsrevisionen en granskning av de administrativa tjänsterna inom ramen för beställare-utförarmodellen. Etablering av kommunala verksamheter i Simonsland Kommunfullmäktige beslutade år 2010 att Borås Stad skulle verka för att etablera ett centrum för innovations- och affärsmiljö i Simonsland i samverkan mellan Borås Stad, Högskolan i Borås, näringsliv och andra aktörer i regionen. Kommunfullmäktige fastställde verksamhetsidé och engagemang för Borås Stad i Simonsland, och att formella förutsättningar för de olika delarna successivt skulle föras upp för beslut i budgetar eller i särskild ordning. År 2011 undertecknas ett samverkansavtal för etablering av verksamheter i Simonsland mellan Borås Stad, Högskolan i Borås, Kanico AB, Simonsland Tystnaden AB och Simonsland Fabriken AB. Utgångspunkten i samverkansavtalet är att utifrån en s. k Triple helix, där ingående parter är jämbördiga, skapa ett centrum för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet. Syftet med verksamheten är att bevara Sjuhäradbygdens och Borås arv inom området textil och mode och att stärka innovationsmiljön för att främja tillväxt, förnyelse och företagsutveckling. Samverkansavtalet betonar att den vetenskapliga verksamhet som bedrivs av högskolan är basen i verksamheten och att denna knyts till bygdens näringslivsstruktur inom mode och textil. För Borås Stads del lyfts också projektet fram ur ett stadsbyggnadsperspektiv genom möjligheten att knyta ihop Knalleland med stadens centrum och möjligheten att tillgängliggöra viskans potential som attraktiv stadsmiljö. Stadsrevisionens årsrapport

20 Området Simonsland inrymmer en rad verksamheter av vilka ett antal ingår i Borås Stads verksamhet eller utgör verksamheter som Staden har intressen i och stödjer på olika sätt. Stadsrevisionen beslutade i revisionsplanen för 2014 att en översiktlig och preliminär analys av stadens kostnader för etableringen i Simonsland skulle tas fram. Investeringskostnaderna med utgångspunkt från Lokalförsörjningsnämndens verksamhet har uppgått till 17,2 mnkr. Lokalförsörjningsnämndens investeringskostnader utgör i vanlig ordning en komponent (kapitalkostnad) i hyressättningen. Utöver lokalförsörjningsnämndens investeringar har de olika verksamheterna haft betydande kostnader för anpassning/inredning av lokaler. Mångfalden aktörer och Stadens olika grad av engagemang i dessa, medför att det är svårt att identifiera och överblicka den totala kostnaden för etableringen i Simonsland och kostnaderna i driftläge. Stadsrevisionen kommer att under år 2015 fortsatt följa utvecklingen i Simonsland mot denna bakgrund. Fortsatt granskning innefattar inte enbart Stadens ekonomiska engagemang, utan därtill verksamheterna och gränssnitten mellan dem. Fördjupad granskning av investeringsberedning Borås Energi och Miljö AB har under en längre tid planerat investeringar i nya kraftvärmeverk och avloppsreningsverk. Lekmannarevisorn i Borås Energi och Miljö AB och Första revisorsgruppen har granskat tidigare beslutsunderlag (2010, 2011) från bolaget. Inför ett beslut i styrelsen, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige, har bolaget under 2014 presenterat ett slutgiltigt beslutsunderlag. Lekmannarevisorn och Första revisorsgruppen har redovisat granskningen av beslutsunderlaget i en separat revisionsrapport ( Granskning av beslutsunderlag Energi och miljöcentrum, ). En sammanfattning av revisionsrapportens resultat återfinns nedan under avsnitt redovisning av lekmannarevisionen. Första revisorsgruppen konstaterar att Kommunstyrelsen under 2014 genomfört en tredje s k second opinion med anledning av investeringsplanerna. Såväl denna som tidigare externa bedömningar är i likhet med Första revisorsgruppen och lekmannarevisorn kritiska till bolagets beslutsunderlag, och betydande risker framhålls. Kommunstyrelsens slutgiltiga underlag för beslut i Kommunfullmäktige har lagts fram under 2015, varför Första revisorsgruppen inte bedömer detta i 2014 års revision. Lokalförsörjningsnämnden Lokalförsörjningsnämnden redovisar ett underskott i förhållande till kommunbidraget på totalt 22,9 mnkr för år Nämnden begär kompensation för 14,2 mnkr av dessa. Under året har stora kostnader belastat både lokalbanken och saneringsverksamheten. Kompensationen som återkrävs gäller Övrig verksamhet och gäller främst underskotten på äldreboenden, särskilda boenden samt övriga boenden orsakade av tomma platsers bruksvärdeshyra, kostnader för Fullmäktigehusets samlingssal/grupprum, rivningskostnader samt för uteblivna intäkter på Kårhuset och Rotundan/Parkteatern. Nämnden har inte uppnått målvärdena för två av de sex indikatorer som Kommunfullmäktige har fastställt. Kommunfullmäktige har inte givit några särskilda uppdrag till nämnden. Vi bedömer att den interna kontrollen är tillräcklig men noterar att nämnden inte genomfört någon riskanalys, dock är riskbedömning gjord i den interna kontrollplanen. Stadsrevisionens årsrapport

21 Servicenämnden Nämnden redovisar ett resultat på 4,2 mnkr vilket motsvarar ca 0,7 % av omsättningen. Något kommunbidrag utgår inte. Utgående ackumulerat resultat uppgår till ca 33 mnkr. Nämnden har inte uppnått målvärdena för fyra av de sex indikatorer som Kommunfullmäktige har fastställt. Kommunfullmäktiges tre uppdrag är inte genomförda. I nämndens riskanalys görs en riskbedömning av ett relativt stort antal riskbilder. I den interna kontrollplanen hänvisas till att kontroll sker inom planen för ISO-certifiering och internrevisionsprogram ISO Servicekontorets försäljning av tjänster Borås Stad anmäldes år 2010 till Konkurrensverket av Sveriges byggindustrier, som framhöll att Servicekontorets försäljning av tjänster sker utanför den kommunala marknaden, vilket snedvrider konkurrensen i förhållande till privata företag. Konkurrensverkets utredning av ärendet resulterade i att detta avslutades på grund av att omfattningen av verksamheten avseende bygg-/fastighetsservice, verkstad/förråd samt fordon sammantaget var begränsad. Inom verksamhetsgrenen mark- och anläggningsentreprenader var den externa försäljningen däremot av en större omfattning. Ett initiativärende inleddes där Konkurrensverkets avsikt var att utreda om Servicekontorets försäljning av tjänster strider mot konkurrenslagstiftningen. Utredningen av försäljning av mark- och anläggningsentreprenader resulterade 2012 i en stämningsansökan där Konkurrensverket yrkar att Borås Stad och Servicekontoret ska förbjudas att bedriva konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, dvs. att tillhandahålla tjänster till parter utanför kommunen eller till andra än de kommunalt ägda företagen. Förbudet förenades med böter i form av vite. Huvudförhandlingar i målet ägde rum i Stockholms Tingsrätt under februari 2014, och dom avkunnades i mars Resultatet av domen innebar bifall i sin helhet till Konkurrensverkets yrkande. Borås Stad har överklagat Tingsrättens dom och har fått prövningstillstånd i högsta instans, Marknadsdomstolen. Huvudförhandlingar beräknas äga rum i juni Stadsrevisionen fortsätter att följa processen under år Servicekontorets fakturering via Komma Stadsrevisionen har under året granskat Servicekontorets försystem för kundfakturering, kallat KomMa. Granskningens syfte är att bedöma om Servicenämnden i Borås Stad har tillräcklig intern kontroll av sin fakturering. Stadsrevisionen bedömer att KomMa är ett tillförlitligt system för Servicekontoret med syftet att kontrollera interna och externa order som ska genomföras och debiteras. Borås Stads ekonomisystem Agressos säkerhetsrutiner används för fakturering. Säkerheten är tillfredställande och systemet används enbart för kundfakturering och ej för leverantörsfakturering. Leasingbilar och körjournaler Stadsrevisionen har granskat hanteringen av leasingbilar samt följt upp en tidigare granskning från år Stadsrevisionens årsrapport

22 I granskningsrapporten från år 2004 framkom ett antal rekommendationer. De flesta rekommendationerna har hörsammats. Vi påpekande redan år 2004 att det behövdes en funktion som har ett samordningsansvar för nämndens leasingbilar, med uppgift att följa upp utnyttjande av leasingbilar, skador samt avtal. Stadskansliet har genomfört en kartläggning och en översyn av leasingbilar. Servicekontoret har tagit över processägarskapet för projekten hela bilen och flexibelt fordonsutnyttjande från Stadskansliet. I den tidigare granskningsrapporten från år 2004 påtalades att det behövs körjournaler i bilarna. Den nya tekniken har gjort det möjligt att kontrollera att bilarna inte används privat, vilket är väsentligt med utgångspunkt från de skatteeffekter som kan uppstå. Stadsrevisionen framhåller att det är väsentligt att nämnderna säkerställer den interna kontrollen avseende hur fordonen används. Den enskilda nämnden bör dock avgöra om man ska använda körjournaler för den egna debiteringen eller om den interna kontrollen ska tillförsäkras på annat sätt. Fritids- och folkhälsonämnden Fritids- och folkhälsonämnden redovisar ett underskott i förhållande till kommunbidraget på totalt 176 tkr. Budgetavvikelse analyseras på alla verksamheter. Nämnden redovisar inga direkta åtgärder för att komma i balans, utan påpekar att man fortfarande har kostnader för ej avvecklade Rotundan och Kårhuset samt att nämnden satsar på nya investeringar, projekt samt tillgänglighetsanpassning. Nämnden har inte uppnått målvärdena för åtta av de nio indikatorer som Kommunfullmäktige har fastställt. Fyra av fem särskilda uppdrag från Kommunfullmäktige är inte genomförda. Den interna kontrollplanen, riskanalysen och uppföljningen har bra analys och åtgärdsförslag på samtliga moment. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 2,9 mnkr för år Intäkterna blev högre än budgeterat och det beror på fler större bostads- och industriprojekt och större tillbyggnader. Kostnaderna för personal har ökat. Hög arbetsbelastning och pensionsavgångar har lett till nyanställningar och upphandlingar av konsult- och bemanningstjänster. Nämnden har inte uppnått målvärdena för tre av de fem indikatorer som Kommunfullmäktige har fastställt. Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden bedöms som genomförda. Stadsrevisionen noterar att nämnden har antagit 15 detaljplaner för år 2014, jämfört med fem detaljplaner föregående år. Stadsrevisionen bedömer att nämndens interna kontroll är tillräcklig, dock finns det utvecklingspotential när det gäller verksamhetskontroller. Tekniska nämnden Verksamheten Väghållning mm redovisar ett överskott efter kommunbidrag på 10,3 mnkr bl a beroende på den milda och snöfattiga vintern. För verksamheten Persontransporter Stadsrevisionens årsrapport