REGIONALT PROGRAM FÖR VÄXTKRAFT Jämtlands län

Transkript

1 1 REGIONALT PROGRAM FÖR VÄXTKRAFT Jämtlands län Mål 3-insatser inom Mål 1 Södra Skogslänsregionen

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Syfte 3 Vision 4 Insatsområden & målgrupper 5 Mål 3-insatserna (Växtkraft) i Jämtlands län 5 Sambanden med Tillväxtavtalet och den reguljära verksamheten 6 Samverkan med regionala kompetensrådet 6 Definitioner 7 Växtkraft, åtgärderna enligt SPD för Mål 1 9 Åtgärd 2:1 Kompetensutveckling 9 Åtgärd 2.2 Ökad anställbarhet och företagaranda 16 Åtgärd 2:3, Integration, mångfald och jämställdhet 19 Åtgärd 2.4: Lokalt projektstöd 22 Indikatorer 25 Genomförandeorganisation 30 Länsstyrelsen 30 Partnerskapet 30 Informationsstrategi 32 Informationsplan 33 Uppföljning och Utvärdering 33 Partnerskapet för Växtkraft 34 2

3 3 Regionalt program för Växtkraft - Jämtlands län Inledning Jämtlands län ingår fr.o.m. den 1 januari år 2000 i Mål 1-området Södra Skogslänsregionen tillsammans med Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Mål 1-programmet omfattar stöd till utveckling inom en rad områden: näringslivsutveckling, utveckling av mänskliga resurser, landsbygdsutveckling, utveckling av infrastrukturen mm. Mål 1-programmet finns beskrivet i det samlade programdokument (SPD), som är undertecknat av den svenska regeringen och EU-kommissionen. Dessutom finns ett Programkomplement, som tydliggör hur programmet ska fungera. Beslut om stöd inom mål 1 fattas av strukturfondsdelegationen och mål 1-programmet administreras i övrigt av förvaltningsmyndigheten, dvs. Länsstyrelsen i Jämtland, som samverkar med övriga länsstyrelser i regionen. Strukturfondsdelegationen har beslutat att (inom fastställda ramar) delegera beslutanderätten i ärenden avseende åtgärderna dvs. de åtgärder som motsvarar den nationella mål 3-programmet, till en tjänsteman som ska samverka med ett särskilt partnerskap i varje län. Strukturfondsdelegationen har beslutat att detta delprogram inom mål 1 ska benämnas Växtkraft. Beteckningen har valts för att markera anknytning till det nationella programmet Växtkraft mål 3. (stycket ändrat, 2.4 klart) Det samlade programdokumentet för nationella mål 3 fungerar som en referensram för socialfondens bidrag i medlemsstaten för utveckling av mänskliga resurser. Referensramen ska visa hur den valda strategin är kopplad till den nationella handlingsplanen för sysselsättning och den gemensamma sysselsättningsstrategin. Referensramen för socialfondens insatser ska vara vägledande för alla de insatser som socialfonden stöder i Sverige, dvs. förutom mål 3 även insatser inom mål 1. Mål 3-insatser i mål 1 ska genomföras inom ramen för en sammanhållen strategi på motsvarande sätt som inom mål 3. Formuleringarna i detta dokument erbjuder dock möjlighet att utforma insatserna utifrån regionala och lokala behov. Beslut om godkännande av regionala program fattas av Strukturfondsdelegationen för ett år i taget. Det regionala programmet revideras årligen utifrån eventuellt ändrade förutsättningar och erfarenheter. Detta material utgör regionalt program för Växtkraft inom mål 1 i Jämtlands län och ska ligga till grund för arbetet under Det regionala programmets främsta uppgift är att ange färdriktningen och formulera målen för programmet. Den ska också fungera som ett vä g- ledande och normgivande referensmaterial. Det reviderade programmet fastställdes av Partnerskapet 26 september Syfte Det övergripande syftet med mål 3-insatser inom mål 1 i Jämtlands län är att överbrygga gapet mellan de behov av kompetens som företagen och organisationerna har för sin utveckling och det utbud av kompetens som finns i arbetskraften. 3

4 Vision Regionalt program version År 2007 kännetecknas Jämtlands län av att individer, företag och organisationer har ett stort kunnande och är medvetna om sina utvecklingsmöjligheter och är därmed också säkrare och tryggare i sina roller. De har fått redskap och kunskaper att knyta nya kontakter inom och utanför länet och huvuddelen av våra företag och organisationer arbetar i olika nätverk omvärldsanalys och analys av den egna verksamheten är ett självklart verktyg för att bygga och utveckla verksamheten genom en kontinuerlig tillförsel av kompetens i företag och organisationer mångfald i arbetslivet är en självklarhet vilket innebär att arbetsplatserna medvetet rekryterar olika slags människor med hänsyn till kompetens, kön, ålder och etnisk bakgrund parterna och finansiärerna har utvecklat kreativa och engagerade former för samarbete som har gjort att effekterna av de samlade resurserna för kompetensutveckling har optimerats Detta innebär bl a att De anställda i företagen och i organisationerna har självkänsla och är trygga och medvetna om att de själva kan påverka sin situation och ser valmöjligheter. Företagen och organisationerna känner till det efterfrågestyrda utbudet av utbildningar och andra former av kompetensutveckling som står till buds. Det har även skapats förutsättningar för individerna i företagen att använda sig av detta utbud för egna behov och syften. Det innebär också att det finns ett stort kunnande i företagen och i organisationerna. När företag och anställda blir tryggare och säkrare i sina roller ökar förutsättningarna för att samarbeta i regionen. Den enskilde individen blir stärkt och kan därför utvecklas inom den egna arbetsplatsen eller ta steget till att byta jobb. Det leder till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden vilket är positivt för utvecklingen i regionen och i det enskilda företaget. Fler människor blir medvetna om möjligheten att utnyttja vuxenutbildningen och fler blir också stimulerade att gå vidare till högskolestudier. En större öppenhet mot omvärlden gynnar utvecklingen och tillväxten i regionen. Det är även viktigt att hitta starka samarbetspartners och på det sättet stimulera nya klusterbildningar, men även att stärka samarbetet mellan olika verksamheter. Nätverken kännetecknas av hög kvalité med fokus på verksamhets- och kompetensutveckling. Parterna har genom tålamod och engagemang utvecklat kreativa och engagerade former för ett effektivt samarbete och för att underlätta för dem de företräder. Det innebär också att utgå från de behov som finns hos företagen, organisationerna, de anställda, och de arbetslösa och att se möjligheterna. Vad den ena parten inte kan göra kanske en annan part kan göra. Det finns också en verklig vilja att använda de samlade resurserna på ett offensivt och kreativt sätt genom att kombinera olika åtgärder och komplettera insatserna från olika håll. I arbetet med genomförandet av det regionala programmet i Jämtlands län ska därför följande områden och begrepp betonas och insatser med koppling till dessa avspegla sig i Kontinuerlig kompetenstillförsel för alla Nätverk Analyser Mångfald Kreativt partnerskap 4

5 Insatsområden & målgrupper Mål 3-insatserna omfattar hela arbetsmarkanden och spänner över tre huvudmålgrupper. 5 anställda i små och medelstora företag ensamföretagare/soloföretagare arbetslösa För att täcka in alla dessa målgrupper är mål 3-insatserna indelat i fyra åtgärdsområden. 2:1 Kompetensutveckling för sysselsatta (anställda och ensamföretagare/soloföretagare) 2:2 Ökad anställbarhet och företagaranda 2:3 Integration, mångfald och jämställdhet 2:4 Lokalt projektstöd Det finns några övergripande riktlinjer som gäller för samtliga åtgärder inom programmet. Jämställdhetsaspekten, t ex, aktualiseras genom hela programmet enligt den s.k. mainstreamingstrategin. Den gemensamma nämnaren inom programmet är fokuseringen på kompetensutveckling utifrån en sammanhållen strategi. All kompetensutveckling ska baseras på en behovsanalys och en konkret strategi för de olika insatsområdena. Mål 3-insatserna (Växtkraft) i Jämtlands län Arbetet med mål 3-insatserna ska på ett offensivt sätt bidra till det samlade målet för tillväxtavtalet i Jämtlands län som är att öka näringslivets omsättning och lönsamhet för ökad sysselsättning och befolkningstillväxt samt ökat kunnande i regionen. Insatserna omfattar hela arbetsmarknaden, utan att särskilda branscher eller sektorer anges på förhand. Det innebär att såväl den privata som offentliga sektorn som arbetsställen inom den sociala ekonomin omfattas av programmet. I arbetet med mål 3-insatserna i Jämtlands län ska projekt som bidrar till tillväxt i företagen eller som underlättar tillväxt för det privata näringslivet prioriteras. Sammanhållna insatser Ett övergripande mål är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Programmet utgör därmed en konkret ansats för utveckling av det livslånga lärandet. Samtidigt som insatserna ska utgå från ett individperspektiv krävs att programmet utgår från arbetsplatserna och deras behov samt relateras till den omgivande arbetsmarkanden och tillväxtpolitiken samt den framtida arbetsmarkanden. Programmet omfattar fyra insatsområden och med ett nära samband mellan de olika insatsområdena. Allt stöd grundas på analyserade behov. Stöd ges för kompetens- och verksamhetsanalyser som ska leda fram till handlingsplaner som beskriver hur kompetensutveckling, som går hand i hand med utveckling av arbetsorganisation och verksamhet, ska genomföras. Utveckling av lärande organisationer och ledarskap ska eftersträvas liksom ökad lust, vilja och förmåga till förändring och utveckling. 5

6 6 Tillväxt utveckling Arbetsorganisatoriskt utveckling Kompetensförsörjning Analyserna ska inte bara beskriva vad de anställda har för behov av kompetensutveckling i det korta perspektivet utan även vilket behov av kompetensförsörjning företaget har i ett längre perspektiv samt hur företaget avser att möta dessa behov. Företaget ska även ta hänsyn till vilken betydelse IT har för dessa frågor samt beakta jämställdhets- och miljöperspektiv. Analyserna och handlingsplanerna samt de av Af och de arbetslösa utarbetade individuella jobbsökarplanerna ska ligga till grund för jobbrotation och utformning av kompetensutvecklingsprojekt för arbetslösa. Det som håller samman de olika insatsområdena är att de utgår från behoven på arbetsplatserna. Gemensamt för samtliga insatsområden är att de måste bygga på en process där individens delaktighet står i centrum. Oavsett om det rör sig om sysselsatta eller arbetslösa krävs att individen tar ett ansvar för sin egen kompetensutveckling. Det är också en strävan att de olika insatsområdena ska byggas upp enligt principen om enkelhet, tydlighet och framför allt kundvänlighet. Detta synsätt har följts upp i det regionala programmet för mål 3-insatserna i Jämtlands län. Genomförandeorganisationen och arbetsformerna har en nyckelroll för programmets framgång. Sambanden med Tillväxtavtalet och den reguljära verksamheten Tillväxtavtalet för Jämtlands län innehåller förslag till åtgärder som ska förbättra företagens tillväxtförutsättningar samt prioritering av ekonomiska resurser. Åtgärderna har tagits fram av partnerskapet och de olika arbetsgrupper som tillsatts. Som grund för förslagen finns projekt och projektidéer från företagen i arbetsgrupperna. Tillväxtavtalet tar fasta på de lokala och regionala förutsättningarna och behoven. Kunskap och kompetens bedöms samstämmigt vara nyckelfaktorer för en regions tillväxt och i Tillväxtavtalet för Jämtlands län utgör kompetensutvecklingen ett av tre prioriterade insatsområden. Samverkan med regionala kompetensrådet Samverkan sker genom att samordnaren och representant ur partnerskapets ingår i Kompetensrådet. 6

7 Definitioner Regionalt program version Åtgärderna riktar sig till olika individer arbetsplatser och målgrupper. Vissa definitioner behövs för att tydliggöra åtgärdernas syfte Kompetensbegreppet Kompetensutveckling - definieras som alla former av lärande och kunskapsinhämtning för anställda/ensamföretagare relaterat till företagets nuvarande eller framtida verksamhet samt till arbetsmarknadsregionens behov. Kompetensförsörjning - definieras som företagets långsiktiga planering för att säkra den kompetens som är nödvändig för att klara företagets nuvarande och framtida verksamhet. Begreppet avser även företagets behov av att anställa eller på annat sätt engagera personer med rätt kunskap/kompetens vid extern rekrytering. I kompetensförsörjning kan också ingå att samverka med andra företag eller institutioner där nytt kunnande finns att tillgå. Företagsbegreppet Företag - omfattar arbetsplatser inom privata näringslivet, sociala ekonomin, offentlig verksamhet och ensamföretagare. Företagsbegreppet är i detta sammanhang kopplat till egenskapen att vara arbetsgivare, oavsett företagsform. Ensamföretagare/soloföretagare - definieras som ett företag utan anställda som producerar varor och/eller tjänster och som har sin huvudsakliga inkomst/sysselsättning genom företaget. Staten med företag avses inom staten enskild myndighet eller del av myndighet med eget budget- och resultatansvar. De allmänna försäkringskassorna jämställs med statliga myndigheter. Kommunala sektorn - med företag avses inom den kommunala sektorn primär- och landstingskommunala verksamheter med eget budget- och resultatansvar. Sociala ekonomin definieras som organiserade verksamheter med primärt samhälleliga ändamål och/eller medlemsnytta, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Sysselsatta - med sysselsatta i detta sammanhang avser vi anställda, egenföretagare, ensamföretagare och personer som arbetar i kooperativ. Begreppet personer med utländsk bakgrund Personer med utländsk bakgrund - definieras som såväl utrikes födda personer som själva invandrat eller som personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder. Personer med funktionshinder - definieras som personer som har någon tillfällig, övergående eller bestående funktionsnedsättning vilken utgör hinder för arbete om inte arbetet anpassas efter personens särskilda behov Övrigt Horisontella kriterier kriterier som ska beaktas i alla projekt som finansieras genom strukturfonderna. De horisontella kriterierna är följande: 7

8 Miljöhänsyn/Hållbar utveckling Sysselsättning Internationalisering IT Jämställdhet Regionalt program version I genomförandet av Växtkraft ska perspektivet med hållbar utveckling beaktas. Det gäller t ex behovet av kompetensutveckling inom miljörelaterade frågor och deras samband med ekonomisk och social utveckling samt den inre och yttre arbetsmiljön. Med jämställdhet menas i detta sammanhang att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter att få tillgång till kompetenshöjning och utveckling utifrån individuella behov och med koppling till arbetsmarknaden. Prioriteringar, åtgärder och resurser ska därför utfo r- mas och fördelas så att de kommer både kvinnor och män till del och att det främjar jämställdheten mellan könen. Hänsyn ska tas till att kvinnor och män delvis har olika behov, villkor och möjligheter. Jämställdhetsaspekterna ska genomsyra både analyser, åtgärder och utvärderingar. En ökad medvetenhet om jämställdhet som en resurs för att öka tillväxten i samhället ska uppnås dels genom utbildnings- och informationsinsatser i alla led inom mål 3-programmet, dels genom konkreta insatser. Indikatorer Till grund för mätningar av programmets aktiviteter, resultat och effekter, skall ligga ett antal indikatorer, dels i varje enskilt projekt och dels på programnivå. Indikatorerna har valts utifrån de mål, grundläggande utgångspunkter och kriterier som ska gälla för hela programmet. 8

9 Växtkraft, åtgärderna enligt SPD för Mål 1 9 Åtgärd 2:1 Kompetensutveckling Visionsmål Det övergripande målet är att åtgärden ska leda till en kvalitativ och kvantitativ ökning av kompetensanalyser och kompetensutveckling i företag, offentlig verksamhet bland ensamföretagare och i den sociala ekonomin samt att förbättra kvinnors utvecklings- och karriärmö jligheter. Syfte Syftet är att stimulera företagare och anställda att förnya och utveckla såväl anställdas kompetens som företagets arbetsorganisation. Därigenom ökar möjligheterna att klara den omvandling och strukturförändring som pågår i arbetslivet. Kvantitetsmål (Avser hela Mål 1-perioden) - Minst 560 företag och organisationer kommer att genomföra analyser under perioden. - Minst 80 % av de företag och organisationer som genomgått analysen går vidare till genomförande av kompetensutveckling - Minst individer deltar i kompetensutveckling/utbildningsinsatser, varav minst 50 % kvinnor - Att minst 35 nätverk startas - 50 nya eller bevarade arbetstillfällen Det regionala partnerskapet betonar: vikten av att kompetensutvecklingsanalyser blir återkommande och att företagen och organisationerna själva lär sig att hantera verktyget. Det kan t.ex. ske genom att nya analyser läggs in som en aktivitet i handlingsplanerna. nätverkens betydelse. Ett övergripande mål är därför att det under perioden blir en betydande ökning av antalet företag, organisationer och människor som samverkar i nätverk därför att man ser nyttan och förstår fördelarna av många kontaktytor. Särskilda insatser för att stimulera samverkan kring kompetensfrågor mellan småföretag bör därför stödjas. Fördelning av budget inom åtgärd 2:1. Av den totala budgeten för denna åtgärd ska 65 % reserveras för privata företag och 35 %* för den offentliga sektorn. Arbetsställen inom den sociala ekonomin räknas i detta sammanhang till den privata sektorn. Vid programperiodens slut beräknas ca 55 % av stödet inom åtgärden ha riktats till individinriktad kompetensutveckling (2.1b). Kompetensutvecklingsanalyser (2.1a.1) inom åtgärden bedöms komma att motsvara ca 35 % av stödet. Nätverk (2.1a.2) inom åtgärden bedöms komma att motsvara ca 10 % av stödet. *Verksamheter i offentlig sektor får inte ta i anspråk en större andel av medlen för åtgärderna än vad som motsvaras av den offentliga sektorns andel av det totala antalet anställda i länet. För Jämtlands län motsvarar de anställda i den offentliga sektorn ca 40 %. Fördelningen får ses som en indikativ fördelning och omfördelningar kan ske om så behövs. Det är projektens kvalité som är styrande 9

10 10 Åtgärd 2:1a. Stöd till kompetensutvecklingsanalyser Analyser i företag Analyserna av kompetensutvecklings- och kompetensförsörjningsbehoven ligger till grund för beslut om stöd till företag som planerar att gå vidare till kompetensutveckling (åtgärd 2:1b) eller till insatser som kan finansieras inom åtgärd 2:2 (jobbrotation samt ökad anställbarhet och företagaranda). Syftet med analysen är att få underlag till en långsiktig, hållbar och utvecklingsinriktad handlingsplan för kompetensutveckling i vid mening för individ och företag. De anställas delaktighet i processen ska säkras. Både kvinnor och män ska delta i såväl föreberedelsearbetet och planering av det tänkta projektet som i själva analysen av behovet och i att arbeta fram handlingsplanen. Alla anställda i företaget ska omfattas av verksamhets- och kompetensanalysen, oavsett tidigare utbildningsbakgrund. De anställdas medverkan ska styrkas och deras samsyn ska bekräftas. En handlingsplan ska upprättas med beskrivning av hur kompetensutveckling på individnivå ska tillgodoses samt hur företaget avser att hantera sin långsiktiga kompetensförsörjning. Handlingsplanen ska i förekommande fall utformas på sådant sätt att den kan ligga till grund för beslut om stöd till insatser som finansieras genom åtgärd 2:1b. Se bilaga informationsblad 4 Vägledning för handlingsplan Kvalitetsmål Alla anställdas delaktighet ska vara säkerställd Analysen ska medverka till att företag och anställda kommer igång med utvecklingsprocesser som bidrar till förnyelse och flexibilitet på arbetsplatsen Analysen ska resultera i en handlingsplan: - för kompetensutveckling på individnivå - för långsiktig kompetensförsörjning i företaget Att under analysarbetet överväga om och hur man i utvecklingsarbetet på arbetsplatserna skulle kunna tillgodogöra sig den kompetens som personer med funktionshinder besitter. Att under analysarbetet överväga om och hur man i utvecklingsarbetet på arbetsplatserna skulle kunna tillgodogöra sig den kompetens som personer med utländsk bakgrund besitter. Analysen ska vara inriktad på att stärka företagets konkurrenskraft och bidra till tillväxt och säkrad eller ökad sysselsättning. Att under analysarbetet överväga om hur företaget kan/bör tillgodogöra sig värdet/nyttan av ökad jämställdhet. Att under analysarbetet överväga om hur företaget kan/bör tillgodogöra sig värdet/nyttan av ökad mångfald. Att under analysarbete bedöma möjligheterna att arbeta för bättre miljö och en hållbar utveckling. Analyserna ska belysa arbetsmiljön och hälsofrågorna De företag som i verksamhetsanalysen anger IT-utbildning som ett utvecklingsbehov ska relatera detta till utvecklingsmål för individen och företaget Urvalskriteriet utöver de horisontella kriterierna Analysen ska ligga till grund för en utvecklingsinriktad handlingsplan för kompetensutveckling i vid mening för individ och företag. 10

11 De anställdas delaktighet ska vara säkrad och både kvinnor och män ska delta i hela analysprocessen, från planering till fastställande av handlingsplan. Ansökan har upprättats i samråd med de fackliga organisationerna, eller där sådana saknas, med representanter för de anställda Verksamheter som är tillväxtorienterade prioriteras. Maximal tidsram för genomförandet av analys är sex månader. Det stora antalet ansökningar under första delen av programperioden medför behov av prioriteringar. Fr o m halvårsskiftet och de närmaste två åren kommer följande prioriteringar att gälla. Målgrupp Prioriterade målgrupper inom privata sektorn (här ingår den sociala ekonomin) är företag med högst 50 anställda. Detta gäller alla branscher eller verksamheter. Till geografiskt spridda arbetsställen inom företag med högst 250 anställda riktas stödet till verksamheter med eget resultat- och budgetansvar vilka är organisatoriskt avgränsade och som självständigt kan fatta beslut om utformningen av sin arbetsorganisation. Detta ska intygas vid ansökan av företrädare för arbetsgivare och fack. Arbetsställen med högst 50 anställda prioriteras. Ensamföretagare/soloföretagare ska genomföra analysen i grupp eller nätverk. För dessa gäller att verksamheten bedrivits i minst ett kalenderår alternativt att företaget kan visa att en rörelsedeklaration lämnats in. Företagaren ska ha sin huvudsakliga inkomst/sysselsättning från företagets verksamhet. Detta ska framgå av ansökan. När det gäller offentliga sektorn riktas stödet till små och medelstora verksamheter med eget resultat- och budgetansvar vilka är organisatoriskt avgränsade och som självständigt kan fatta beslut om utformningen av sin arbetsorganisation. Detta ska intygas vid ansökan av företrädare för arbetsgivare och fack. Arbetsställen med högst 50 anställda prioriteras. Verksamheter inom vård- och omsorgssektorn samt skolan prioriteras. Undantag från dessa huvudinriktningar kan i förekommande fall göras i samråd med partne r- skapet. Motiv till undantag kan vara företag där en exceptionell stor andel av personalen har en låg eller bristfällig utbildning och löper risk att slås ut från arbetsmarknaden. Skäl för undantag kan också vara att en verksamhet är av synnerlig vikt för orten/regionen. Ett annat skäl kan vara att verksamheten erbjuder alternativ sysselsättning i ensidig näringslivsstruktur. Företag som ingår i koncerner behandlas enligt föregående stycke. (bör vi förtydliga något här) Vilka kan söka? Små och medelstora företag ensamföretagare/soloföretagare, landsting, kommuner, statliga myndigheter, kooperativ och organisationer inom den sociala ekonomin Ekonomiskt stöd Stödet till kompetensanalyser kan högst täcka 50 % av stödberättigade och godkända kostnader. Exempel på stödberättigade kostnader: lön inkl lönebikostnader för den tid de anställda/företagare deltar i analysen, kostnader för vägledningsprogram, externt konsultstöd samt rese- och internatkostnader. Ett riktmärke ska vara att högst hälften av det beviljade stödet får användas till kostnader för konsultinsatser

12 Ensamföretagare som deltar och som inte kan ange lön under projekttiden för analysarbetet får för den egna arbetsinsatsen tillgodoräkna en högsta ersättning med 220 kronor per deltagartimme. Stödets omfattning ska grundas på en kostnadsberäkning men begränsas till ett visst maximalt belopp relaterat till företagets storlek. Maximalt belopp, se tabell 12 Takbelopp/Företagsstorlek Antal Takbelopp i kr anställda /anställd i intervallet Det maximala stödbeloppet för analyskostnaden är kronor Stöd till utveckling av nätverk för kompetensutveckling Det finns även skäl att stimulera småföretag och ensamföretagare att tillsammans i nätverk genomföra kompetens- och verksamhetsanalyser. Inte minst i underleverantörsnätverk finns betydande utvecklingspotential. Även andra typer av nätverk, t.ex. baserade på särskild fokusering, geografisk närhet, branschtillhörighet eller att de utgörs av kvinnor, kan ha stor betydelse som utvecklingsförstärkare. Nätverk kan också vara ett forum för näringsliv, den sociala ekonomin och offentlig verksamhet att samverka i gemensamma kompetensfrågor. Det regionala partnerskapet kan därför som ett komplement till insatserna ovan välja att inom resurserna för åtgärd stöd till kompetensutvecklingsanalyser erbjuda stöd till utveckling av nätverk. Kostnaderna för externa resurser minskas genom att de delas av flera företag. 12

13 13 Målsättningen är att genom utveckling av nätverk stimulera kompetensutveckling och förnyelsekapacitet bland ensamföretagare, små och medelstora företag, offentliga verksamheter och hos den sociala ekonomin samt att stimulera en systematisk samverkan mellan företag, företagsorganisationer o.s.v. Nätverken kan också ha betydelse för igångsättning av samverkan mellan mindre företag när det gäller jobbrotation. Anknytning finns också till åtgärderna för integration och mångfald samt jämställdhetsinsatser. Stödet kan avse förberedelser och genomförande av möten, seminarier och konferenser, uppsökande verksamhet, undersökningar, kontaktförmedling, utbildning, erfarenhetsutbyte, informationsverksamhet, studiebesök etc. - Kvalitetsmål Analysen ska medverka till att företagen kommer igång med utvecklingsprocesser som bidrar till samverkan, förnyelse och flexibilitet Genom systematisk samverkan i nätverk åstadkomma samarbete kring kompetensutveckling för anställda/ensamföretagare Analysen ska resultera i en handlingsplan: - för kompetensutveckling på individnivå - för långsiktig kompetensförsörjning i nätverk Kompetensutveckling genom samverkan i nätverk ska innebära högre grad av kostnadseffektivitet i deltagande företag. Olika förhållanden och villkor för kvinnor respektive män ska vara synliggjort. Urvalskriteriet utöver de horisontella kriterierna projekt som söks av företag eller anställda samt deras organisationer prioriteras de berörda företagens delaktighet ska vara säkrad analysen ska ligga till grund för utvecklingsinriktade handlingsplaner för kompetensutveckling i vid mening. projekt för erfarenhetsspridning ska vara förankrad i projektets målgrupp samverkan mellan flera arbetsmarknadsorganisationer långsiktighet, nytänkande, strukturförnyelse omvärldsbeaktande (analyser och åtgärder som bidrar till ökad omvärldsförståelse) projekt med inriktning mot kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt samverkan kring kompetens- organisations- och verksamhetsutveckling bransch- eller yrkesinriktade nätverk för ensamföretagare/anställda av underrepresenterat kön Fr o m halvårsskiftet och de närmaste två åren kommer följande prioriteringar att gälla: - Ensamföretagare som genomför analysarbete i nätverk. - Ensamföretagare och företag med enstaka anställda som går in i ett nätverkssamarbete som kan bidra till utvecklad förnyelse- och samarbetsförmåga och som på så sätt kan stärka deras konkurrenskraft. 13

14 14 Målgrupp Ensamföretagare/soloföretagare små och medelstora företag (se definition av företagsbegreppet) och deras anställda. Vilka kan söka? Ensamföretagare/soloföretagare, små och medelstora företag, arbetsplatser inom den sociala ekonomin och offentliga verksamheter som ingår i nätverk. Arbetsmarknadsorganisationer, kommuner, landsting, myndigheter, organisationer m fl. Stöd till nätverk utgår inte till projekt där deltagande företag/verksamhet har samma ägare/huvudman. Ekonomiskt stöd 1) Stöd kan utgå till småföretag och ensamföretagare som i nätverk gemensamt genomför en analys och upprättar ändamålsenliga planer som omfattar individuell kompetensutveckling för anställda/ensamföretagare och strategier för kompetensförsörjning. Dessa företag får ersättning på samma villkor som gäller Stöd till kompetensutvecklingsanalyser enligt åtgärd 2:1.a. ovan. Nätverket ska i samband med ansökan redovisa en beräkning av de totala kostnaderna för genomförande av det sökta projekt. 2) Företag och andra projektanordnare kan få stöd till stödberättigade och godkända kostnader för olika nätverksinsatser med upp till 100 procent. Det kan t ex gälla insatser som syftar till att sprida erfarenheter och information om Mål 3-insatserna inom Mål 1. Möjlighet till medfinansiering bör alltid undersökas. I normalfallet beviljas stöd till merkostnader för nätverkets initiala kostnader i samband med etablering av nätverket. Stöd kan beviljas för denna nätverksform med upp till 100 procent av redovisade godkända merkostnader. Exempel på stödberättigade kostnader är extern medve r- kan (köpt tjänst), resekostnader och lokalhyra. Denna typ av nätverksinsatser omfattar i allmänhet inte kostnader för lön i samband med träffar i nätverket. Företagets medfinansiering utgörs av den tid som avsätts för möten i nätverket. Företag och anställda, som vill utvecklas i samverkan med andra företag, ges en möjlighet att erhålla stöd genom att söka stöd inom ramen för Utvecklingsnätverk. Stödet kan ges med högst kronor under en sexmånadersperiod och kan endast användas till externa kostnader. (se informationsblad, bilaga 3) Åtgärd 2:1.b Kompetensutveckling för sysselsatta Åtgärden syftar till att främja verksamhetsrelaterad kompetensutveckling för sysselsatta, dvs. för anställda och ensamföretagare. Målsättning att göra kompetensutveckling mer tillgänglig för ensamföretagare och de anställda i mindre företag att stärka de anställdas -särskilt deltidsanställdas- ställning på arbetsmarknaden och på så sätt bidra till tillväxt och ökad sysselsättning att genom verksamhetsrelaterad kompetensutveckling för anställda och hos ensamföretagare få till stånd kontinuerliga utvecklingsprocesser som bidrar till förnyelse och flexibilitet på arbetsplatsen 14

15 Företagets verksamhets- och kompetensanalys är ett villkor för att företaget ska få del av den generella stimulansen för kompetensutveckling. I de företag där det finns fackliga organisationer är en på lokal nivå träffad överenskommelse/handlingsplan med analys av kompetensoch verksamhetsbehoven i företaget grunden för stimulansen. I de företag där det inte finns lokala fackliga organisationer ska en handlingsplan beträffande kompetensutvecklingsinsatserna upprättas i samråd med arbetstagarna. Handlingsplanen ska grundas på en kompetensoch verksamhetsanalys genomförd inom ramen för insatsområde. Stimulans ska emellertid inte beviljas för kompetensutveckling som arbetsgivaren är ålagd att genomföra, t.ex. kompetensutveckling i anslutning till rehabilitering av anställda, introduktionsutbildning av nyanställd, eller utbildning av en person som återkommer i arbete efter en längre tids ledighet eller frånvaro. Små och medelstora företag kan genomföra analysen på sätt som beskrivits närmare under 2:1a. Kvalitetsmål Vilka effekter har kompetensutvecklingsinsatserna haft för: Att kompetensutvecklingsinsatsen leder till att de anställdas kompetens och ställning på arbetsmarknaden stärks Att kompetensutvecklingsinsatsen leder till att företagets anpassningsförmåga och konkurrenskraft ökar. Att arbetsorganisationen utvecklas så att kvalificerade arbetsuppgifter och möjligheter till regelbundet återkommande kompetensutveckling ökar. Kompetensutvecklingsinsatsen ska bidra till att bryta traditionella könsmönster vid arbetsplatsen. Ökad användning av IT i företagens utvecklingsarbete bör leda till såväl ökad effektivitet i verksamheten som ökad IT-mognad hos den enskilde individen Samverkan med andra företag och intressenter Sysselsättningsutveckling Ökad marknaden Urvalskriterier utöver de horisontella kriterierna små och medelstora företag med högst 50 anställda prioriteras att företaget/verksamheten har en handlingsplan som grundas på en kompetens- och verksamhetsanalys och som uppfyller de kriterier som fastställts för regionen verksamheter som är tillväxtorienterade prioriteras Målgrupp Ensamföretagare och anställda. Vilka kan söka? Företag, ensamföretagare/soloföretagare landsting, kommuner, statliga myndigheter, kooperativ och organisationer inom den sociala ekonomin För åtgärden gäller samma prioriterade målgrupper som för verksamhets- och kompetensanalysen Ekonomiskt stöd Lägsta stödbelopp ska vara kr förutsatt att företagets kostnader uppgår till denna summa. Stödberättigade kostnader är lön exkl. lönebikostnader för de anställda den tid de deltar i 15 15

16 kompetensutveckling (den faktiska tid som personen deltar i kompetensutvecklingsinsatser, ej inläsningstid), dels utbildningskostnader. Det högsta stödbeloppet är kr eller en procent av den totala bruttolönesumman i företaget. Ensamföretagare som deltar och som inte kan ange lön under projekttiden får för den egna arbetsinsatsen tillgodoräkna en högsta ersättning med 160 kronor per deltagartimme. Stödet betalas ut när företaget har redovisat de insatser som genomförts utifrån handlingsplanen/överenskommelsen för kompetensutveckling på arbetsplatsen. Redovisningen undertecknas av arbetsgivarna och de fackliga organisationerna, eller om sådana saknas av arbetsgivaren samt en representant för arbetstagarna. Som riktmärke bör också gälla att kompetensutvecklingen omfattar en rimlig andel av de anställda. Partnerskapet anser att en rimlig andel av de anställda är minst 50 %. Upp till högst stödbelopp differentieras ersättningen enligt följande Stöd utgår med 40 procent av den del av bruttolönesumman och utbildningskostnaderna för anställda i kompetensutveckling som under utbildningstiden understiger kr Stöd utgår med 30 procent av den del av bruttolönesumman och utbildningskostnaderna för anställda i kompetensutveckling som under utbildningstiden överstiger kr men understiger kr Stöd utgår med 20 procent av bruttolönesumman och utbildningskostnaderna för anställda i kompetensutveckling som överstiger kr 16 Åtgärd 2.2 Ökad anställbarhet och företagaranda Visionsmål Åtgärden syftar till att underlätta inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden genom anställning eller genom eget företagande för i första hand individer som under en längre tid stått utanför arbetsmarknaden samtidigt som den ger företag och arbetsplatser möjlighet att förbättra sin långsiktiga kompetensförsörjning. Åtgärden ska bidra till regeringens mål att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen år ska öka till 80 procent år Åtgärden ska också bidra till att uppnå målen för det nationella programkomplementet för mål 3, att minst 60 % av dem som deltar i jobbrotation ska vara i arbete efter sex månader samt att 50 % av de långtidsinskrivna ska vara reguljärt sysselsatta eller i ordinarie utbildning, Det regionala partnerskapet betonar vikten av att det finns ett helhetsperspektiv i arbetet med denna målgrupp och att de sammanlagda resurser som finns tillgängliga används på ett kompletterande sätt. De resurser som avses är förutom Arbetsförmedlingarnas och Strukturfonderna, Försäkringskassans och i vissa fall även de sociala myndigheternas och Landstingets resurser. Projekten ska ha ett tydligt mervärde till den traditionella arbetsmarkandspolitiken 16

17 Kvantitetsmål - Minst 350 personer deltar i kompetensutvecklings-/utbildningsinsatser, varav hälften kvinnor - Minst 35 företag/verksamheter kommer att genomföra utbildning - Minst 100 personer deltar i jobbrotation, varav hälften kvinnor (Målet har sänkts då förutsättningarna för att genomföra jobbrotation är begränsade) nya eller bevarade arbetstillfällen - Minst 10 nya företag Fördelning av budget inom åtgärd 2:2 Av den totala budgeten för denna åtgärd ska 10 % reserveras för jobbrotation (2.2a). Om jobbrotationsprogrammet inte kommer igång under 2003 föreslår parterna att de medel som reserverats för jobbrotation ska tillföras Ökad anställbarhet och företagaranda (2.2b). 17 Åtgärd 2:2a. Jobbrotation Med jobbrotation avses ett system där en eller flera anställda på en arbetsplats deltar i kompetensutveckling, samtidigt som den eller de som genomgår utbildning direkt eller indirekt ersätts på arbetsplatsen av en eller flera arbetslösa personer. På kort sikt innebär jobbrotation en möjlighet för arbetsgivarna att vidareutveckla sin personal samtidigt som verksamheten upprätthålls med hjälp av ersättare. Företagen får också incitament att se över sin kompetensförsörjning och påbörja eventuell rekrytering tidigare än vad som annars varit fallet. Även på längre sikt finns det stora fördelar med ett fungerande system för jobbrotation. Välutbildad arbetskraft ökar företagens konkurrenskraft vilket ger möjligheter till ökade marknadsandelar och ökad produktion. När företagen behöver nyanställa eller åtgärda ett tillfälligt flaskhalsproblem finns också personer som varit verksamma i företagen som ersättare och som snabbt åter kan komma in i produktionen. Jobbrotation ska utgå från en överenskommelse mellan de lokala arbetsmarknadsparterna eller en handlingsplan efter en genomförd kompetens- och verksamhetsanalys. Den analys som alltid föregår företagets/verksamhetens kompetensutvecklingsprogram är en utgångspunkt för jobbrotationen. Redan i analysdelen presenteras möjligheten att genomföra jobbrotationen. Den som deltar i jobbrotation ska ha en individuell handlingsplan i vilket jobbrotation ingår som en del i planeringen. Den individuella handlingsplanen är ett underlag för förslag till arbetsgivaren att anställa en ersättare. Arbetsförmedlingen ska lämna förslag på arbetslösa som ska kunna gå in som ersättare. Arbetsgivaren intervjuar de personer som arbetsförmedlingen föreslår. Därmed ökar förutsättningarna för ett lyckat resultat. Företag kan också få stöd för introduktionsutbildning av ersättare. Detta stöd kan också ges inom andra delar inom Mål 3-åtgärderna. För arbetsförmedlingen ger systemet goda förutsättningar för en nära dialog med företagen om deras kompetensutvecklingsbehov och planer för kompetensförsörjning För de anställda ger systemet förbättrade förutsättningar att möta ny teknik och därmed större möjligheter att behålla jobben vid framtida strukturrationaliseringar. De arbetslösa får uppgraderade kvalifikationer och värdefulla kontakter med företag och arbetskamrater. 17

18 18 Det regionala partnerskapet vill understryka vikten av att hänsyn tas till efterfrågan på den lokala marknaden och marknadens utveckling på längre sikt. Samtidigt bör en bedömning göras av kompetensbehovet. Arbetsförmedlingen ska lämna förslag på arbetslösa som ska kunna gå in som ersättare. I detta sammanhang bör Arbetsförmedlingen utnyttja möjligheten att i högre utsträckning rekommendera kvinnor till mansdominerade arbetsplatser och vice versa. Urvalskriterier- utöver de horisontella kriterierna företag (se företagsbegreppet), och nätverk av småföretag som genomfört kompetens- och verksamhetsanalyser enligt åtgärden stöd till kompetensutvecklingsanalyser eller träffat motsvarande överenskommelse på annat sätt. anställda med störst behov av kompetensutveckling ska prioriteras långtidsarbetslös som deltagit i åtgärden ökad anställbarhet och företagaranda eller integration mångfald verksamheter som är tillväxtorienterade prioriteras Målgrupp Personer som varit långtidsinskrivna/riskerar att bli långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen och som är nära arbetsmarkanden. Personer som genomgått en arbetsmarknadspolitiskt program efter långtidsarbetslöshet eller varit långtidsarbetslös i 12 månader men kan under denna tid haft tillfälliga arbeten. Personer under 25 år ska ha varit inskrivna som arbetssökanden under 90 dagar. Även personer som deltagit i andra aktiviteter inom Växtkraft Mål 3 sak kunna delta i jobbrotation. Företag som behöver bredda sin rekryteringsbas. Vilka kan söka? Företag (se definition av företagsbegreppet) samt nätverk av småföretag. Ekonomiskt stöd Minst 25 % av lönekostnaden för vikarien ska finansieras av arbetsgivaren. ESF-medel och nationell medfinansiering utgår med högst 75 % av de stödberättigade kostnaderna. Åtgärd 2:2b Ökad anställbarhet och företagaranda Åtgärden vänder sig i första hand till personer som står mycket långt från arbetsmarknaden och som behöver långsiktiga och genomarbetade insatser för att komma in på arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att de får delta i åtgärden under lång tid och att arbetet bedrivs i nära samarbete mellan parterna på den lokala arbetsmarknaden och de lokala arbetsförmedlingarna. Grunden är att de arbetslösa i samråd med arbetsförmedlingen upprättar en handlingsplan utifrån den arbetslöses önskemål om framtida arbetsmöjligheter och i enlighet med arbetsmarknadsregionens behov. Denna plan ska kunna revideras vid behov. Avsikten är att dessa personer på sikt t.ex. ska kunna delta i jobbrotation (åtgärd 2a). För att underlätta detta ska ett stöd ges till introduktionsutbildning för jobbrotation. Målet för insatserna ska inte enbart inriktas på försörjning genom arbete som innebär anställning, utan lika väl till ett arbete som kan bedrivas i mer självständig form. Inom åtgärden ska därför också bedrivas verksamhet som syftar till att underlätta eget företagande eller deltagande i kooperativa arbetsformer. 18

19 Urvalskriterier- utöver de horisontella kriterierna företag, arbetsplatser i den sociala ekonomin och offentlig sektor samt nätverk av småföretag som genomfört kompetens- och verksamhetsanalyser enligt åtgärd stöd till kompetensutvecklingsanalyser eller träffat motsvarande överenskommelse på annat sätt arbetslösa som av arbetsgivare och arbetsförmedlingen bedöms ha förutsättningar att efter förberedande utbildning och andra stödinsatser kunna ingå i ett jobbrotationsprogram individuellt anpassade åtgärder som förbereder personer som står långt från arbetsmarknaden att kunna ta anställning, delta i kooperativ eller starta eget projekten ska vara innovativa och utveckla nya metoder som leder till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden åtgärderna ska bygga på analyserade behov projekt som sker i nära samverkan mellan näringslivet på den lokala arbetsmarknaden och arbetsförmedlingen prioriteras. projekt inom ramen för aktivitetsgarantin prioriteras verksamheter som är tillväxtorienterade prioriteras Målgrupp Arbetslösa personer som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna och har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller som deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. För att en person ska få del av åtgärden ska den individuella handlingsplanen vara förening med det regionala partnerskapets inriktning av Växtkraft Mål 3. Den arbetslöses önskemål om framtida arbetsmöjligheter ska också vara förenlig med arbetsmarknadsregionens behov. Vilka kan söka? Kommuner, landsting, myndigheter, länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar, ekonomiska föreningar, organisationer m fl Ekonomiskt stöd ESF-medel kan utgå med högst 48 % av de stödberättigade kostnaderna. Det är projektanordnarens ansvar att ombesörja den nationella medfinansieringen och eventuell privat medfinansiering (privat medfinansiering inget krav men stärker projektet). Arbetsförmedlingarnas medfinansiering ska enligt AMV:s instruktioner ske inom aktivitetsgarantin. 19 Åtgärd 2:3, Integration, mångfald och jämställdhet Visionsmål Åtgärden ska främja integration och mångfald samt understödja jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska beaktas i alla insatser som finansieras i Mål 1. Det finns dock anledning att också ha särskilda jämställdhetsprojekt. Åtgärden ska bidra till regeringens mål att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen år ska öka till 80 procent år 2004 i hela landet. öka sysselsättningsintensiteten för utländska medborgare, dem med utländsk bakgrund och dem med funktionshinder ökad jämställdhet mellan kvinnor och män ökad medvetenheten om att jämställdhet ger tillväxt och andra vinster förbättrade utvecklingsmöjligheter för kvinnor fler kvinnor och män väljer otraditionella yrken/arbeten fler kvinnor på ledande positioner 19

20 fler kvinnor i det lokala och regionala utvecklingsarbetet 20 Kvantitativa mål - 4 nya företag - 20 nya eller bevarade arbetstillfällen - 10 jämställdhetsprojekt - Mins 50 % i arbete efter projektslut Fördelning av budget inom åtgärd 2:3 Vid programperiodens slut beräknas den totala budgeten ha fördelats lika mellan Integration och mångfald (2.3a) och Jämställdhet (2.3b) Åtgärd 2:3a. Integration och mångfald Insatserna ska utgöra ett komplement till den ordinarie arbetsmarknadspolitiken och innefattar bland annat att stödja nätverk som syftar till att underlätta för personer med utländsk bakgrund att driva företag, erhålla praktikplats eller utbildningsinsatser. Invandrarnas utsatta ställning på arbetsmarknaden beror till en del på att utbildning och erfarenheter från hemlandet är svåra att värdera och använda i Sverige. Åtgärden ska därför bidra till att integrera personer med utländsk bakgrund och göra funktionshindrade personer delaktiga i arbetsmarknaden genom t.ex. kompetensutveckling, validering av utbildning och yrkeskunskaper, stöd som syftar till att öka IT-kompetensen och stöd att driva eget företag eller kooperativ verksamhet. Här avses för båda grupperna personer som står nära arbetsmarknaden. Exempel på aktiviteter är kontaktskapande insatser av olika slag inklusive olika former av praktik, som innebär mö j- ligheter för personerna ifråga att bli kända och visa sin reella kompetens, och som leder till ökad kunskap hos företagsledning och arbetskamrater samverkan mellan lokala fackliga organisationer och intresseföreningar som engagerar sig i målgruppernas situation utbildningsinsatser som svarar mot arbetsmarknadsregionens behov anknytning till insatsområde kompetensutveckling för sysselsatta och de kompetensutvecklingsanalyser som ligger till grund för företagens överenskommelser/ handlingsplaner, i syfte att underlätta utvecklandet av en arbetsorganisation med mångfaldsperspektiv validering av yrkeskunskaper som förvärvats i utlandet (försöksverksamhet pågår för att prova ut och bygga upp ett nationellt system för validering på gymnasial och vissa angränsande eftergymnasiala nivåer i samverkan med kommuner och regionala kompetensråd) nyföretags- och innovationsfrämjande insatser, exempelvis genom nätverk i olika former och konstellationer (anknytning till åtgärd kompetensutveckling för sysselsatta) mentors- /fadderskap, utbildning i och support av företagskunnande, företagsservice inklusive ITtjänster 20

21 Urvalskriterier- utöver de horisontella kriterierna insatser som leder till att arbetslösa med utländskt bakgrund kan delta i jobbrotation insatser som underlättar validering av yrkeskunskaper som förvärvats i utlandet insatser som underlättar för arbetslösa med utländsk bakgrund att starta eget företag insatser som leder till att arbetslösa funktionshindrade kan delta i jobbrotation insatser som underlättar för arbetslösa med funktionshinder att starta eget företagande projekt som har en långsiktighet prioriteras. projekt som bygger på samverkan mellan olika parter (både privata och offentliga) prioriteras, där behoven hos målgruppen har satts främst, syftet är tydligt och man strävar mot samma mål. projekt som ökar möjligheterna till arbete efter projekttiden prioriteras verksamheten ska bygga på analyserade behov projekt som sker i nära samverkan mellan näringslivet på den lokala arbetsmarknaden och arbetsförmedlingen prioriteras. nätverksbyggande och mentorsprogram, kombinerat med praktik och utbildningsinsatser prioriteras. verksamheter som är tillväxtorienterade prioriteras Målgrupp Arbetslösa, långtidsarbetslösa eller sysselsatta med utländsk bakgrund, funktionshindrade och andra minoritetsgrupper med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Vilka kan söka? Kommuner, landsting, myndigheter, länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar, ekonomiska föreningar, organisationer m fl. Ekonomiskt stöd ESF-medel kan utgå med högst 50 % av de stödberättigade kostnaderna. Det är projektanordnarens ansvar att ombesörja den nationella medfinansieringen och eventuell privat medfinansiering (privat medfinansiering inget krav men stärker projektet 21 Åtgärd 2:3b. Jämställdhetsinsatser Den svenska arbetsmarknaden är påtagligt könssegregerad, vilket hindrar ett effektivt resursutnyttjande. Ökad medvetenhet om jämställdhet ingår i alla socialfondsfinansierade insatser, men utöver dessa generella insatser behövs ytterligare information och utbildning i jämställdhetsfrågor. Detta kan ske genom generell kompetensutveckling samt särskilt i nätverk för kompetensutveckling som syftar till kvinnligt företagande. Kompetensutvecklingsprojekt och nätverk som bryter könsegregerade mönster ska särskilt stimuleras, uppmärksammas och spridas. Insatserna bör i övrigt utformas på regional och lokal nivå. En del av stödet kan användas för insatser som syftar till att förbättra jämställdhetskompetensen bland parter, konsulter, organisationer m. fl. samt till att föra in ett jämställdhetsperspektiv i de utbildningsmaterial som används för att genomföra socialfondsinsatserna. Åtgärden fokuserar på aktiviteter som främjar kvinnors deltagande i utvecklingsarbete och företagande, bidrar till fler kvinnor på beslutsfattande positioner i samhälle och näringsliv, samt breddar kvinnors traditionella arbetsmarknad. Det är även angeläget med aktiviteter som bidrar till att kunskaper utvecklas och sprids om genusperspektivets betydelse för ekonomisk tillväxt. 21