Finlands Svenska Handikappförbund rf

Transkript

1 1 (5) Social- och hälsovårdsministeriet PB STATSRÅDET Ärende Utlåtande på basen av social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande STM 106:00/2007, om utkastet till regeringens lagförslag till lag om tolkservicen för personer med funktionsnedsättningar och därtill anknutna lagar ( Luonnos , Hallituksen esitys vammaisten henkilöiden tulkkauspalvelulaiksi sekä eräiksi siihen liittyviksi laeiksi ) Allmänt Finlands Svenska Handikappförbund rf, dess medlemsföreningar (Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf, Finlands Svenska Autism- och Asperger förening rf, Finlands svenska Psykosociala Centralförbund rf, Finlandssvenska teckenspråkiga rf, Handikappföreningen i Södra Finland rf och Handikappföreningen i Österbotten rf) och Svenska hörselförbundet rf tackar för möjligheten att kommentera regeringens lagförslag till lag om tolkservicen för personer med funktionsnedsättningar och därtill anknutna lagar (lagförslaget till handikapptolkservicelag/lagförslaget). Projektet Muuttuvat tulkkipalvelut har på ett utmärkt sätt framfört synpunkter i sitt utlåtande om lagförslaget till handikapptolkservicen, speciellt utgående från tolk för talhandikappade. I vårt utlåtandet kommenterar vi lagförslaget främst utifrån de finlandssvenska funktionshindrades synvinkel med koncentration på en fungerande handikapptolkservice också på svenska. Inledningsvis önskar vi framföra att utkastet till lagförslag, både de allmänna motiveringarna och detaljmotiveringarna, är bra och tydligt skrivet. Lagförslaget innehåller klara formuleringar om lagens anda och om hur de olika paragraferna skall tolkas. Vi uppskattar att lagförslaget beaktar klientperspektivet och de grundläggande rättigheterna samt den finländska handikappolitikens huvudprinciper (jämlikhet, rätt till deltagande och rätt till service och stöd). Vi anser också att det är bra att de erfarenheter, åsikter och förslag som handikapporganisationerna framfört under processen hittills delvis beaktats, vilket syns i lagförslaget. I detta utlåtande önskar vi framföra förslag till några preciseringar och tillägg vi anser bör införas i lagförslaget för att lagförslagets syfte, (enligt föreslagna 2 förslaget till handikapptolkservicelagen och lagens anda enligt de allmänna motiveringarna), de

2 2 (5) grundläggande rättigheterna, de språkliga rättigheterna, huvudprinciperna i den finländska handikappolitiken och FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar skall uppfyllas och för att undvika misstolkningar i framtiden. Allmänna motiveringar Sida 5 tredje stycket och sista meningen Stycket börjar med vuxendöva personer (Kuuroutuneet henkilöt) Under detta står det att det finns olika former av tolkning exempelvis skrivtolkning, tecken som stöd på finska eller svenska och teckenspråk. Vid skrivtolkning på svenska används standard svenska (används både i Finland och Sverige, endast några finlandismer skiljer sig från den svenska som talas i Sverige). När det gäller tecken med stöd på svenska i Finland och svenskt teckenspråk i Finland är situationen inte den samma som med standardsvenskan. Det finlandssvenska teckenspråket är ett eget språk. De svenskspråkigt teckenspråkiga i Finland använder inte samma teckenspråk som teckenspråkiga i Sverige. Det finlandssvenska teckenspråket kan flera gånger vara närmare det finska teckenspråket än det svenska teckenspråket. Vi föreslår därför att det skrivs in en precisering i detta stycke för undvikande av missförstånd. Efter skrivtolkning (kirjoitustulkkaus) inom parentes (exempelvis finska, svenska, samiska) och efter teckenspråk inom parentes (exempelvis finskt eller finlandssvenskt). Sida 20 sista stycket- Handikappförbundet, dess medlemsföreningar och Svenska hörselförbundet anser att det är bra att centralen för behandlingen av ansökningarna för tolkservicen förläggs till tvåspråkiga Åbo, kretscentralen för sydvästra Finland i Åbo, och att därmed 122 Finlands grundlag 1999/731 (grundlagen) och 35 språklagen 2003/423 beaktats i beredningen (122 GL när förvaltningen organiseras skall det eftersträvas att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder och 35 språklagen åtgärder för att främja språkliga rättigheter ). Vi vill ändå påminna om att detta även bör beaktas när orterna för förmedlingscentralerna och tolkcentralerna utses antingen via upphandlingen eller annat förfarande. Detta för att garantera jämlikheten mellan de olika språkgrupperna och för att tillgodose de grundläggande rättigheterna (6, 17, 19 och 122 grundlagen och de språkliga rättigheterna bland annat 10, 11, 23, 32 och 35 språklagen) och tillgången till svenskspråkiga skrivtolkar, tolkar för talhandikappade och finlandssvenska teckenspråkstolkar i de områden där den svenskspråkiga personerna i behov av handikapptolktjänst bor. Detta gäller också möjligheten att få rådgivning, handledning och information på det egna modersmålet. Vi önskar också framföra att tillgången till service på samiska bör beaktas i de områden där den samiska befolkningen bor.

3 3 (5) Detaljmotiveringarna Sida 1 under 2 förslaget till handikapptolkservicelag Handikappförbundet, dess medlemsföreningar och Svenska hörselförbundet anser att lagens syfte framgår klart och tydligt av detaljmotiveringarna. Syftet med lagen skall vara att främja funktionshindrade personers möjlighet att fungera som jämlika medborgare i samhället, att det lyfts fram att kommunikationen är en förutsättning för delaktighet samt att det poängteras att lagens syfte är att uppfylla de grundläggande rättigheterna och de språkliga rättigheterna. I 2 2 mom förslaget till handikapptolkservicelag står det att användarens önskemål, åsikter, intressen och enskilda behov samt modersmål och kulturella bakgrund skall beaktas vid fullföljandet av handikapptolkservicen. Av detaljmotiveringarna framgår att det skall det fästats särskild vikt vid att sökandens och användarens rättigheter uppfylls vid förverkligandet av handikapptolkservicen. Kommunernas tidigare skyldighet att höra en part i ett förvaltningsärende och kommuninvånarnas rätt till deltagande har skrivits in i detaljmotiveringarna. Detaljmotiveringarna innehåller också hänvisning till förvaltningsrättsliga principer - serviceprincipen ( 7 förvaltningslagen 2003/434), informationsplikten, rådgivning och handledning (8 förvaltningslagen). Vi anser att det är motiverat att detta nämns i detaljmotiveringarna. Enligt vår erfarenhet finns det dock brister i information och rådgivning gällande FPA-ärenden från FPAs sida. Därför föreslår vi att rätten till rådgivning och handledning på eget modersmål (svenska, finska, samiska) skrivs in i själva lagtexten i ett nytt moment, 2 3 mom förslaget till handikapptolkservicelagen. Samt att innebörden av detta preciseras i detaljmotiveringen med att de språkliga rättigheterna skall förverkligas i praktiken vid förverkligandet av handikapptolktjänsten (bland annat 23 och 32 språklagen), att användarna skall ha rätt att använda antingen svenska eller finska i kontakt med myndigheterna (10 språklagen), att handläggningsspråket är antingen svenska eller finska (12 språklagen), att myndigheten självmant ser till att de språkliga rättigheterna tillgodoses och att det finns information på nationalspråken i enspråkigt svenska områden eller i tvåspråkiga områden samt vid centralen för behandlingen av ansökningarna för tolkservicen. Samma gällande samiska i de områden där det behovet finns. Sida 2 under 5 förslaget till handikapptolkservicelag - Handikappförbundet föreslår att det under detaljmotiveringarna till denna paragraf görs samma tillägg och precisering till texten som s. 5 under de allmänna motiveringarna.

4 s.6 under 10 förslaget till handikapptolkservicelag - 4 (5) FPA:s ämbetsspråk framgår av 22 lag om Folkpensionsanstalten 2001/731 och språklagen. Eftersom handikapptolkservicen blir nationell i och med förflyttningen från kommunerna till Folkpensionsanstalten (FPA) och att behandlingen av ansökningarna förläggs till Åbo så skall användarnas rätt till tolkservice på eget modersmål enligt lagförslaget garanteras vid förflyttningen. Vi önskar ändå poängtera att de språkliga rättigheterna även beaktas vid upphandlingen av dataprogram för handikapptolkservicen samt upphandling av förmedlingscentralerna. Den verkliga tillgången till tolkar på eget modersmål skall också garanteras. I dagens läge har en del svenskspråkiga svårt att få tag på svenskspråkiga tolkar eller finlandssvenska teckenspråkstolkar. Vår erfarenhet är att de språkliga rättigheterna inte alltid beaktas vid upphandling av tjänster och dataprogram. Av detaljmotiveringarna framgår det inte att de språkliga rättigheterna skall beaktas vid upphandling av tjänster om upphandlingen sker i ett tvåspråkigt eller enspråkigt svenskt område. Enligt 41 upphandlingslagen skall service på svenska antecknas som yrkesmässig kvalifikation eller övrigt krav i anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen. När myndigheten jämför anbuden skall den kontrollera att minimikraven uppfylls. Service på svenska utgör ett grundläggande krav och bör därför inte endast behandlas som en jämförelsegrund eller ett kvalitetskriterium vid jämförelse av det totalekonomiskt mest fördelaktiga budet. Detta stöds också av justitieministeriets utlåtande till handels- och industriministeriet , OM 42/43/2007. De sökanden som inte uppfyller minimikraven skall enligt 46 upphandlingslagen uteslutas ur anbudsförfarandet. Justitieministeriet rekommenderar också att annonsen skrivs på både svenska och finska och att den publiceras i både svenska och finska tidningar. Därför anser vi att detaljmotiveringarna till 10 förslaget till handikapptolkservicelag skall kompletteras och preciseras med språkkraven och kvalitetskriterier vid upphandling. Efter meningen Tulkkauspalveluihin liittyvät hankinnat on säädetty. Föreslår vi att det görs ett tillägg. Vid upphandling av tjänster är det ett grundläggande krav att servicen skall fungera på svenska och finska i tvåspråkiga områden. Alla anbudsgivare skall uppfylla detta krav om inte upphandlingen sker skilt på svenska och finska. Det är viktigt att fastslå de språkliga nivåkriterierna på förhand, redan när upphandlingen planeras. Service på svenska utgör ett grundläggande krav och bör därför inte endast behandlas endast som en jämförelsegrund eller ett kvalitetskriterium vid jämförelse av det totalekonomiskt mest fördelaktiga budet i ett tvåspråkigt område.

5 5 (5) Eftersom vi vet att det i praktiken kan vara svårt att uppfylla ovanstående krav skall det också tilläggas till detaljmotiveringarna följande efter Kilpailutus ei saisi vaikuttaa heikentävästi asiakkaan saamaan palveluun sisältöön tai kielellisiin oikeuksiin. alternativt Upphandlingen får inte åsidosätta eller försvaga de språkliga rättigheterna enligt grundlagen och språklagen. samt tillägget Kilpailujärjestyksestä on perusteltua voida poiketa silloin kun se on asiakkan yksilölliset tarpeet... Efter denna mening bör det tilläggas en mening där det står att upphandlingsförfarandet kan frångås i det fall att detta är nödvändigt för att tillgodose den svenskspråkiga och den samiska befolkningens rätt till tolktjänster på eget modersmål samt små handikappgruppers rätt handikapptolkservice, exempelvis tolk för Enligt Handikappförbundet bör det också skrivas in ett tillägg till första stycket s. 7. Om den vinnande tjänsteproducenten vid en upphandling finns i ett tvåspråkigt område eller om FPA väljer att skaffa tjänsterna från en offentlig inrättning, kommunala tolkcentraler eller förmedlingscentraler, skall denna kunna visa på att den har verkliga resurser att ge service på båda nationalspråken och att detta inte endast kan erbjudas via distanstolkning. ( Voittavan tahon (yksityinen tai julkinen) on kaksikielisellä alueella osoitettava jo kilpailuvaiheessa, että se käytännössä pystyy hoitamaan tulkkien välityksen sekä suomeksi että ruotsiksi). Finlands Svenska Handikappförbund rf Svenska hörselförbundet rf - Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf - Finlands Svenska Autism- och Asperger förening rf - Finlands svenska Psykosociala Centralförbund rf - Finlandssvenska teckenspråkiga rf - Handikappföreningen i Södra Finland - Handikappföreningen i Österbotten Ulf Gustafsson Generalsekreterare Ulrika Krook Projektledare, VH