RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092"

Transkript

1 RAPPORT U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN

2

3 Förord Import av brännbart avfall är ett kontroversiellt ämne som ofta är utsatt för en känslomässig debatt i media. Tidigare har den framförallt varit driven av bristen på behandlingskapacitet i svenska avfallsförbränningsanläggningar men på senare tid lika mycket beroende på minskade avfallsmängder. Importen av brännbart avfall kan i vissa avseenden komma att utgöra ett betydelsefullt bränsletillskott för svensk fjärrvärmeproduktion. Det är därför viktigt att fakta om eventuell miljöpåverkan lyfts fram i debatten. Denna studie, som har finansierats av Avfall Sverige och Svensk Fjärrvärme, avser att bidra med en faktabaserad bedömning av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning. Studien har gjorts av Mårten Haraldsson och Johan Sundberg, båda från Profu. Malmö april 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. I denna rapport görs därför en bedömning av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning. Rapporten visar att utsläppet av växthusgaser till följd av importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar 2007 minskar med ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar utsläppen från svenskars bilresor under ett år, eller 2,5 % av den totala utsläppsreduktionen som regeringen har satt som mål för den icke handlande sektorn fram till år Importen av RT-flis står för den största reduktionen, men studien visar att även importen av övriga avfallsslag ger en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Orsakerna till reduktionen är att det importerade avfallsbränslet ersätter annan värme- och elproduktionen, vilket som konsekvens ger att utsläpp undviks. Den största utsläppsreduktionen erhålls dock genom att man vid importen av hushållsavfallet ersätter alternativ avfallsbehandling av motsvarande avfallsmängd i ursprungslandet. I de länder varifrån importen av avfall idag sker har man en brist på behandlingskapacitet för organiskt avfall. Den alternativa behandlingen som står till förfogande är då i första hand deponering. Denna behandling ger betydande utsläpp av metan, vilket är en mycket kraftig växthusgas. Att genom import av avfall till Sverige undvika deponering, och därigenom utsläpp av metan, innebär då en tydlig reduktion i utsläppet av växthusgaser. Transporten av avfallet som sker till följd av importen ger ett marginellt tillskott av växthusgaser, jämfört mot den utsläppsreduktion som beskrivits ovan.

6

7 Utförlig sammanfattning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. Med tanke på att importen ökar och att det finns en oro i samhället för eventuell miljöpåverkan är det väsentligt att göra en genomgripande analys av miljöeffekterna av import av avfall till energiutvinning. Bedömningen av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning görs i detta projekt genom en systemanalys. Detta innebär att såväl de direkta konsekvenserna av aktiviteten att importera avfall, som de indirekta konsekvenser som sker som en följd av att avfall importeras ingår i studien. De indirekta konsekvenserna sker i system som omger och interagerar med avfallsförbränningen. Dessa utgörs av: transporter av avfall, alternativ avfallsbehandling, elproduktion i elsystemet samt el- och värmeproduktion i det fjärrvärmesystem till vilket avfallsförbränningsanläggningen är kopplad. Generellt kan sägas att import av avfall till energiutvinning ger följande konsekvenser ur klimatperspektiv: Det importerade avfallet förbränns i avfallsförbränningsanläggningen som genererar värme och eventuellt också el. Vid förbränningen emitteras växthusgaser. Ett transportarbete sker genom att avfall hämtas utomlands och transporteras till avfallsförbränningsanläggningen. Transporten ger upphov till växthusgaser. Genom importen undviker man att behandla motsvarande mängd avfall i ursprungslandet. Eventuella emissioner av växthusgaser uteblir då. Elproduktionen och elanvändningen förändras vilket leder till att en förändring av den totala elproduktionen i elsystemen. Exempelvis leder elproduktion vid avfallsförbränningen till att motsvarande mängd el inte behöver genereras vid någon/några andra anläggningar i elsystemet. Därigenom undviks emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar. Den värme som genereras från avfallsförbränningen ersätter annan värmeproduktion i det fjärrvärmesystem som förbränningsanläggningen är kopplat till. Eventuella emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar undviks därmed. Det kan också leda till att produktionen av annan kraftvärme minskar, något som i sin tur påverkar elsystemet. Importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar uppgick år 2007 till knappt ton. Cirka 2/3 av detta avfall hämtades från Norge och knappt hälften av den totala mängden utgjordes av RT-flis (returträflis). Importen bestod också av hushålls- och industriavfall samt av utsorterade avfallsbränslen.

8 Studien visar att utsläppet av växthusgaser till följd av importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar år 2007 minskar med ton koldioxidekvivalenter (se figur S1). Detta motsvarar utsläppen från svenskars bilresor under ett år, eller 2,5 % av den totala utsläppsreduktionen som regeringen har satt som mål för den icke handlande sektorn fram till år Importen av RT-flis står för den största reduktionen, men studien visar att även importen av övriga avfallsslag ger en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Figur S1 Reduktion i utsläpp av växthusgaser till följd av den svenska importen av avfallsbränslen till fjärrvärmeanläggningar år 2007 Varför minskar utsläppen när avfall importeras? Importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar beräknas alltså minska utsläppen av växthusgaser med ton koldioxidekvivalenter. Varifrån kommer denna utsläppsreduktion? Svaret på frågan beskrivs här med hjälp av figur S2 som visar beräkningsresultatet för import av ett ton hushållsavfall till ett svenskt kraftvärmeverk. Av figuren framgår att utsläppen visserligen ökar till följd av förbränningen och transporten av avfallet. Samtidigt ersätter värme- och elproduktionen från kraftvärmeverket annan värme- och elproduktion, vilket som konsekvens ger att utsläpp undviks. Den största utsläppsreduktionen erhålls dock genom att man vid importen av hushållsavfallet ersätter alternativ avfallsbehandling av motsvarande avfallsmängd i ursprungslandet. I de länder varifrån importen av avfall idag sker har man en brist på behandlingskapacitet för organiskt avfall. Den alternativa behandlingen som står till förfogande är då i första hand deponering. Denna behandling ger betydande utsläpp av metan, vilket är en mycket kraftig växthusgas. Att genom import av avfall till Sverige undvika deponering, och därigenom utsläpp av metan, innebär då en tydlig reduktion i utsläppet av växthusgaser. 1 En svensk färdas i genomsnitt 700 mil per år med bil (SCB, 2008 Körsträcka per bil och person) vilket med bensinbil ger ett utsläpp motsvarande ca 1,6 ton CO 2 -ekv. Enligt Regeringens klimatproposition skall utsläppen från den icke handlande sektorn minska med 40 %, eller 20 miljoner ton mellan åren (Regeringen, 2009 Klimat- och energipolitik för en hållbar framtid)

9 Figur S2 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall Ger inte ökade avfallstransporter ökade utsläpp av växthusgaser? Om avfall istället för att deponeras skickas till Sverige för energiutvinning ökar transporten av avfallet, och därigenom ökar också utsläppet av växthusgaser. De vinster som görs genom energiutvinningen och genom att man undviker utsläpp av metangas från deponering är dock mycket större än de emissioner som uppstår vid transporten av avfallet. Detta framgår tydligt av resultatet i figur S2 där transportsträckan för avfallet uppskattats till 30 mil, en transport som sker med lastbil. Faktum är att emissionerna från transporterna är så pass små att transportsträckan för avfallet kan vara mycket lång innan en reduktion av växthusgasemissioner uteblir. Beräkningarna visar att så länge det avfall som importeras till Sverige transporteras kortare än 1500 mil så ger detta en reduktion av växthusgasemissioner. Det betyder att man får minskad klimatpåverkan även om avfallet transporteras med lastbil hela vägen från Sydafrika eller från Kina. Långt innan dess sätter naturligtvis de ekonomiska begränsningarna stopp för denna långväga transport. Man bör här även poängtera att transporter i sig är en stor utsläppskälla i samhället då det gäller fossilt CO 2 och man bör sträva efter att hålla nere transporterna även då vi diskuterar import av brännbart avfall. Det finns dessutom stora mängder brännbart avfall som deponeras på betydligt kortare avstånd som man istället kan välja. Att man ändå kan räkna hem lastbilstransporter hela vägen från Sydafrika visar hur viktigt det är ur klimatsynpunkt att ersätta deponering med material- eller energiåtervinning. Man bör dessutom påpeka att det även finns andra problem relaterade till lastbilstransporter vilka inte har ingått i beräkningarna ovan. Detta gäller exempelvis andra emissioner utöver växthusgaser, trafikolyckor, slitage av vägbanor, buller m.m. Är det inte bättre att elda med skogsbränslen? Genom att importera avfall och producera fjärrvärme undviker man utsläpp från alternativ fjärrvärmeproduktion. I figur S2 framgår att de utsläpp som undviks i fjärrvärmesystemet när man importerar hushållsavfall uppgår till cirka 150 kg koldioxidekvivalenter per ton avfall. Anledningen till att utsläppen minskar är att man undviker att nyttja sig av fossilbaserade energikällor för sin fjärrvärmeproduktion. Resultaten är baserade på genomsnittliga data för dagens svenska fjärrvärmesystem. Om man tittar på specifika system så varierar den alternativa värmeproduktionen från ett system till ett annat. I vissa system är andelen fossila bränslen större, vilket leder till att man undviker ytterligare utsläpp av växthusgaser, och vice versa. I en känslighetsanalys skulle man kunna tänka sig att variera dessa parametrar för att se hur resultatet förändras. Men istället för detta har vi valt att analysera hur import av avfall skulle

10 stå sig gentemot det alternativ som troligen är svårast att konkurrera mot vad gäller utsläpp av växthusgaser, nämligen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Idag finns inget fjärrvärmesystem i Sverige där en sådan anläggning utgör alternativ till avfallsförbränning under hela året. Jämförelsen dyker dock upp när man står inför ett nytt investeringsbeslut och valet står mellan biobränsle eller importerat avfall. Jämförelsen framgår av figur S3 där import av hushållsavfall till ett avfallskraftvärmeverk ställs mot ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Observera att vi i bägge fallen studerar effekterna av att bygga ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk, skillnaden mellan fallen ligger i den alternativa fjärrvärmeproduktionen. I fjärrvärmeproduktionen ingår även elproduktion eftersom det delvis är annan kraftvärme som ersätts. Detta syns tydligt då den alternativa fjärrvärmeproduktionen är ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Trots att biobränsle är förnyelsebart och därmed inte bidrar med utsläpp av fossilt CO 2 så får vi ändå en klar förändring av utsläppen. Anledningen är att det biobränsleeldade kraftvärmeverket som avfallskraftvärmeverket ersätter producerar mer el jämfört med avfallspannan vilket här ökar utsläppen med 750 kg CO 2 /ton. Den el som produceras med avfallspannan ska även den tas med i beräkningen och den krediteringen visas i nästa stapelpar. Utsläppsreduktionen, från den alternativa elproduktionen, skiljer sig åt något då mängden el som genereras från avfallsförbränningen antas till något högre för en nyinvestering gentemot dagens befintliga anläggningar, som nyttjats i grundfallet. Figur S3 Utsläpp av växthusgaser vid import av hushållsavfall med varierande värdering av utsläpp från alternativ värmeproduktion Totalt sett visar resultatet att import av hushållsavfall för fjärrvärmeproduktion är ungefär jämförligt med samma värmeproduktion i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Resultatet blir liknande för övriga avfallsslag som studeras. För import av industriavfall visar resultatet, på samma sätt som för hushållsavfall, en liten minskning i utsläppet av växthusgaser vid import. För utsorterade avfallsbränslen och RT-flis minskar utsläppet av växthusgaser något mer. Avgörande för resultatet är elverkningsgraden för avfalls- respektive biobränslekraftvärmeverket. Att biobränsleeldad kraftvärme står sig väl mot import av avfall i dessa beräkningar beror på antagandet om en klart högre elverkningsgrad för den biobränsleeldade anläggningen.

11 Hur påverkas resultaten av de antaganden som görs i studien? För att kunna genomföra en systemanalys över importen av avfall krävs att ett antal antaganden görs. Dessa gäller bland annat anläggningen som avfallet levereras till, hur transporten har gått till samt hur avfallsförbränningen påverkar det omgivande avfalls- och energisystemet. Beroende på vilka antaganden som görs så erhålls olika resultat. I studien har vi tagit fram ett grundfall vilket baseras på de antaganden vi anser vara riktiga utifrån de förutsättningar som idag gäller. För att visa på hur resultaten förändras givet andra antaganden har ett antal känslighetsanalyser genomförts. Resultaten för dessa presenteras i tabell S1 nedan. Av tabellen framgår att resultatet är känsligt för vissa antaganden och mindre känsligt för andra. De antaganden som har störst påverkan enligt känslighetsanalysen är vilken typ av avfallsförbränningsanläggning som tar emot det importerade avfallet samt vilka antaganden som görs kring den alternativa avfallsbehandlingen. Gemensamt för alla resultat är dock att de för alla beräkningsfall visar på att import av hushållsavfall till energiutvinning resulterar i minskade utsläpp av växthusgaser. Samma slutsats gäller för de övriga avfallsslagen, industriavfall, utsorterade avfallsbränsle och RT-flis som ingår i studien. Tabell S1 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall givet ett antal olika antaganden Faktor [Utsläpp av koldioxidekv. per ton hushållsavfall som importeras] Grundfall Alternativ 1 Alternativ 2 Typ av avfallsförbränningsanläggning Transport * Alternativ elproduktion Alternativ avfallshantering Beaktande av kolsänka för deponi *Resultatet vid antagande om transporter enligt alternativ 2 ger totalt sett något större reduktion av växthusgaser jämfört mot grundfallet. Avrundade värden visar dock på samma resultat

12 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Metodik och antaganden Avfallsslag som studeras Import av avfallsbränsle till Sverige Utsläpp från avfallsförbränning Energi från avfallsförbränning Utsläpp från alternativ elproduktion Utsläpp från alternativ värmeproduktion Utsläpp från alternativ avfallshantering Transporter Resultat Emissioner av SO 2 och NO x vid import av avfall Import av avfall till rötning Känslighetsanalyser Energi från avfallsförbränning Alternativ elproduktion Alternativ värmeproduktion Alternativ avfallsbehandling Transporter Referenser 26

13 1. Inledning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. Från att varit en marginell företeelse kan importen framöver bli ett betydelsefullt bränsletillskott för svensk fjärrvärmeproduktion. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. Med tanke på att importen ökar och att det finns en oro i samhället för eventuell miljöpåverkan är det väsentligt att göra en genomgripande analys av miljöeffekterna av import av avfall till energiutvinning. I denna rapport studeras klimatpåverkan från import av avfall i ett systemperspektiv. Detta innebär att all relevant påverkan inkluderas i studien, dvs inte bara den som hänförs till avfallshanteringen. Ett exempel är att den energi som nyttiggörs vid förbränningen och som kan ersätta förbränning (och därmed miljöpåverkan) från andra bränslen. Uppbyggnaden av systemanalysen med beskrivningar om vilka antaganden som gjorts vid beräkningarna beskrivs i kapitel 2. Metodik och antaganden. Därefter följer kapitel 3 som beskriver huvudresultatet från studien. I en studie av detta slag krävs att ett flertal antaganden görs, främst avser dessa hur importen av avfall till förbränning påverkar kringliggande system (fjärrvärmesystem, elsystem m.m.). För att beskriva hur resultaten påverkas av dessa olika antaganden inkluderas även en omfattande känslighetsanalys av huvudresultatet. Denna beskrivs i kapitel 4. 1

14 2. Metodik och antaganden Bedömningen av miljökonsekvenserna av import av avfall till energiutvinning görs i detta projekt genom en systemanalys. Detta innebär att såväl de direkta konsekvenserna av aktiviteten att importera avfall, som de indirekta konsekvenser som sker som en följd av att avfall importeras ingår i studien. De indirekta konsekvenserna sker i system som omger och interagerar med avfallsförbränningen. Dessa omgivande system återfinns som blå cirklar i figur 1. Dessa utgörs av: transporter av avfall, alternativ avfallsbehandling, elproduktion i elsystemet samt el- och värmeproduktion i det fjärrvärmesystem till vilket avfallsförbränningsanläggningen är kopplad. Figur 1 Beskrivning av de system som inkluderas i systemstudien Generellt kan sägas att import av avfall till energiutvinning ger följande konsekvenser: Det importerade avfallet förbränns i avfallsförbränningsanläggningen som genererar värme och eventuellt också el. Vid förbränningen emitteras växthusgaser vilket härrör från avfallets innehåll av material med fossilt ursprung, t ex plast. Ett transportarbete sker genom att avfall hämtas utomlands och transporteras till avfallsförbränningsanläggningen. Transporten ger upphov till växthusgaser. Genom importen undviker man att behandla motsvarande mängd avfall i ursprungslandet. Eventuella emissioner av växthusgaser uteblir då. Elproduktionen och elanvändningen förändras vilket leder till att en förändring av den totala elproduktionen i elsystemen. Exempelvis leder elproduktion vid avfallsförbränningen till att motsvarande mängd el inte behöver genereras vid någon/några andra anläggningar i elsystemet. Därigenom undviks emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar. Den värme som genereras från avfallsförbränningen ersätter annan värmeproduktion i det fjärrvärmesystem som förbränningsanläggningen är kopplat till. Eventuella emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar undviks därmed. Det kan också leda till att produktionen av annan kraftvärme minskar, något som i sin tur påverkar elsystemet. 2

15 Förutsättningarna för hur avfallsförbränningen och förändringarna i de omgivande systemen har modellerats beskrivs nedan. 2.1 Avfallsslag som studeras I studien studeras totalt fyra olika avfallsslag. Dessa är: Hushållsavfall (säck- och kärlavfall) Industriavfall RT-flis Utsorterade avfallsbränslen (innehållande främst papper, trä och plast) Valet av avfallsslag baseras främst på uppdelningen i den nationella importstatistiken. När dessa avfallsslag har valts ut är det möjligt att uppskatta de totala effekterna av dagens import av avfall till Sverige. RT-flis bedöms utgöras helt och håller av trä medan de övriga avfallsslagens sammansättningar baseras på analyser av bränslen som idag levereras till svenska avfallspannor. 2.2 Import av avfallsbränsle till Sverige In- och utförsel av avfall till och från Sverige skall rapporteras till Naturvårdsverket. Därigenom kan myndigheten årligen följa upp utvecklingen av avfallsimporten till Sverige. År 2007 uppgick mängden importerat avfall till fjärrvärmeanläggningar till knappt ton (ytterligare cirka ton avfall importerades under året som bränsle till olika industrier, vilka inte inkluderats i denna studie). I figur 2 framgår hur importen fördelades mellan de fyra olika avfallsslagen hushålls- och industriavfall, utsorterat avfallsbränsle samt RT-flis. Figur 2 Import av avfall som bränsle till svenska fjärrvärmeanläggningar år Källa: Naturvårdsverket (2008) Cirka 2/3 av avfallet som importerades under 2007 hämtades ifrån Norge. Avfall importerat från Holland stod för cirka 20 % av den totala importen medan avfall från Tyskland stod för cirka 10 %. Under den senaste 10års-perioden har importen av avfall som bränsle fördubblats. Ökningen har i första hand utgjorts av RT-flis men även importen av hushålls- och industriavfall har gradvis ökat. Även om ökningen varit relativt kraftig så utgör importerat avfallsbränsle fortfarande en liten andel av den totala 3

16 mängden avfall som nyttjas som bränsle i Sverige idag. Förbränningen av avfall inklusive RT-flis uppgick år 2007 till omkring 5,2 miljoner ton avfall, importerat avfall utgjorde därmed knappt 8 % av den totala mängden tillfört bränsle. 2.3 Utsläpp från avfallsförbränning Tre av de fyra avfallsslagen som ingår i studien innehåller fraktioner av fossilt ursprung. Undantaget är RT-flis som helt och hållet utgörs av förnybart material. För övriga avfallsslag innebär detta att förbränning ger upphov till att fossil koldioxid släpps ut. De fossila fraktionerna består främst av olika typer av plast och storleken på utsläppen av fossil koldioxid bestäms därför av hur stor andel av avfallet som utgörs av dessa plastfraktioner. Plockanalyser har nyttjats för att bestämma andelen fossilt kol i avfallet. För hushållsavfall har denna andel beräknats till 11 %, för industriavfall beräknas andelen till 12 % och för utsorterade avfallsbränslen till 9 %. I figur 3 anges de resulterande utsläppen av fossil koldioxid från de fyra avfallsslagen, baserat på innehåller av fossilt kol. Figur 3 Utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning av de fyra avfallsslag som ingår i studien 2.4 Energi från avfallsförbränning Avfallet som importeras till Sverige nyttjas som bränsle i ett flertal olika typer av fjärrvärmeanläggningar, allt från rena hetvattenpannor (förkortat HVP) som endast genererar fjärrvärme till kraftvärmeverk (förkortat KVV) med hög elverkningsgrad. Beroende på vilken typ av anläggning som nyttjar det importerade avfallet så ges olika utfall vid beräkningen av utsläppet av växthusgaser. I figur 4 anges vilka olika typer av anläggningar som har ingått i beräkningarna för denna rapport. Som grundfall har nyttjats den anläggning som betecknas som KVV befintligt, övriga anläggningar studeras i en känslighetsanalys. Grundfallet motsvarar ett befintligt kraftvärmeverk som byggts med måttliga prestanda med avseende på elproduktion. KVV modernt motsvarar en mer modern anläggning där man lagt ned ytterligare investeringskostnader för att uppnå en hög elverkningsgrad och hög totalverkningsgrad. KVV avancerat är en typanläggning med mycket hög elverkningsgrad. I dagsläget finns ingen sådan anläggning i landet som eldar hushålls- eller industriavfall. Anledningen är att mycket höga investeringskostnader lett till att denna typ inte kunnat uppvisa lönsamhet. Denna prestanda är dock idag fullt rimlig för en anläggning som eldar utsorterade avfallsbränslen eller RT-flis. 4

17 Figur 4 Energiutvinning från de fem typanläggningar som utvärderas i studien. HVP = hetvattenpanna, KVV = Kraftvärmeverk 2.5 Utsläpp från alternativ elproduktion El både produceras och förbrukas i de olika system som studeras i studien. När en förändring genomförs, som i detta fall innebär att avfall importeras som bränsle, förändras därmed produktionen och användningen av el i de olika systemen. Detta påverkar produktionsmixen i det totala elsystemet, och vi får en förändring av utsläppen av växthusgaser. Hur stor förändringen av utsläppen blir vid en förändrad elanvändning eller elproduktion är en mycket komplex fråga som studerats under de senaste åren. Profu har varit delaktiga i flera av dessa studier varav den senaste publicerats av Elforsk under 2008 (Sköldberg och Unger 2008). I rapporten studeras hur utsläppen förändras givet en förändrad elanvändning och elproduktion i Norden. Resultaten grundar sig på ett utvidgat marginalelsynsätt. Detta innebär att en förändrad elanvändning eller produktion inte enbart ger en direkt påverkan på elproduktionsmixen utan förändringen påverkar även framtida investeringar i tillkommande elproduktion. Den direkta påverkan blir på samma sätt som vid ett traditionellt marginalelsynsätt att de dyraste anläggningarna kommer att få en förändrad drifttid. Dessa utgörs vanligen av kolkraftverk. På sikt kommer dock förändringen påverka intresset av att exempelvis bygga vindkraftverk och kraftvärme. Konsekvenserna av en förändrad elanvändning eller elproduktion blir därmed inte bara mer eller mindre kolkraft utan också förändrad elproduktion från vindkraft, kraftvärme etc. Hur utsläppen påverkas till följd av en förändrad elanvändning eller produktion beror alltså delvis på vilka framtida investeringar som kommer att ske i elproduktionssystemet. Detta beror i sin tur på en mängd faktorer som framtida bränslepriser, elpris, investeringskostnader, skatter och styrmedel m.m. I rapporten av Sköldberg och Unger (2008) har ett antal olika scenarier ställts upp för dessa parametrar. Utifrån resultaten från dessa scenarier har vi till denna studie valt att sätta upp ett grundfall och ett alternativt utfall. Förändringen i det nordiska elsystemet samt utsläppskoefficienterna anges i figur 5. Figuren visar den elproduktion som tillkommer när elanvändningen ökar, samt omvänt, vilket elproduktion som ersätts då annan elproduktion tillkommer (exempelvis från ny avfallsförbränning). Här kan sägas att flertalet av de scenarier som tagits fram av Sköldberg och Unger pekar mot en utsläpps- 5

18 koefficient i paritet med det som vi här benämner som grundfall. Det alternativa fallet, El alternativ, är möjligt att uppnå först när den nya tekniken med koldioxidavskiljning och koldioxidlagring 2 visar sig vara lönsam. Till skillnad från resultaten från Sköldberg och Unger (2008) där endast utsläppen vid användning av fossila bränslen ingår inkluderas här även utsläpp vid produktion och distribution av alla aktuella bränslen. Utsläppskoefficienterna blir därmed något högre här än vad som anges i rapporten från Sköldberg och Unger. Figur 5 Förändrad elproduktion i det nordiska elsystemet till följd av en förändrad elanvändning eller elproduktion. I figuren anges även det resulterande utsläppet av växthusgaser. CCS = Carbon Capture and Storage 2.6 Utsläpp från alternativ värmeproduktion När avfall importeras och nyttjas som bränsle för fjärrvärmeproduktion ersätter detta någon annan form av värmeproduktion. Vad den alternativa värmeproduktionen utgörs av är olika från ett fjärrvärmesystem till ett annat. Alternativet varierar också kraftigt under året. I många system har man idag exempelvis ett överskott på värme sommartid vilket innebär att alternativet är att inte generera någon värme alls. Under vintertid är det vanligen dyrare alternativ som pellets, olje- och elpannor som är alternativet till avfallsbränslet. För att bedöma den alternativa värmeproduktionen och utsläppen från denna nyttjar vi här resultat från ett pågående arbete inom forskningsprojektet Nordic Energy Perspectives (NEP) 3. Här har man studerat vilka bränslen som ligger på marginalen i alla svenska fjärrvärmesystem (dvs de bränslen som direkt påverkas av en förändrad efterfrågan eller produktion av värme). Resultatet har nyttjats för att här beskriva vilket som är den alternativa värmeproduktionen till avfallsbränsle. I och med att avfall idag importeras till ett stort antal olika fjärrvärmesystem i Sverige anser vi att en sammanvägning av alla fjärrvärmesystem i landet är en fullgod approximation för de beräkningar som genomförs här. 2 Koldioxidavskiljning och koldioxidlagring eller Carbon Capture and Storage (CCS) går ut på att man samlar in den koldioxid som uppstår vid förbränning och lagrar denna, exempelvis i berggrunden. Tekniken är under utveckling och man kan idag inte säga när eller om den kommer att visa sig lönsam. 3 För mer information om NEP, se 6

19 Som nämndes ovan varierar den alternativa värmeproduktionen också över året. Därmed krävs antaganden om när under året som det importerade avfallet nyttjas som bränsle. Även detta varierar från anläggning till anläggning, där vissa endast nyttjar bränslet vintertid medan andra anläggningar har en mer jämn ström av inkommande importerat avfall under året. Ett gemensamt snitt ger då att en större andel av avfallet nyttjas vintertid. Här har ett antagande gjorts att 2/3 av allt importerat avfall nyttjas under vinterperioden oktober-mars medan resterande 1/3 nyttjas under perioden april-september. Givet detta ges en mix av den alternativa värmeproduktionen som framgår av figur 6. I botten av stapeln återfinns en liten andel avfall och spillvärme. Detta betyder att under en kortare period sommartid utgörs marginalvärmeproduktionen av avfall och spillvärme. I det läget finns inget behov av värmen från förbränningen av det importerade avfallet vilken därmed kyls bort. Figur 6 Beräknad alternativ värmeproduktion Som framgår av figuren åtgår en viss mängd el för den alternativa produktionen av värme. Vissa delar av den alternativa värmeproduktionen sker i dock kraftvärmeverk och totalt sett genereras mer el än vad som förbrukas. Denna elproduktion värderas utifrån vad som ovan beskrivits kring alternativ elproduktion. Totalt sett beräknas den alternativa värmeproduktionen ge ett utsläpp på 70 kg CO 2 -ekv/mwhvärme, inkluderat elproduktion samt utsläpp från produktion och distribution av de bränslen som nyttjas. Om man skulle studera den alternativa värmeproduktionen för vart och ett av de svenska fjärrvärmesystemen skulle man se att denna kan variera mycket från ett system till ett annat. För ett system där den alternativa värmeproduktionen utgörs av en större andel fossila bränslen och elanvändning eller en lägre elproduktion är det mer gynnsamt att, ur växthus-gassynpunkt, importera avfall som bränsle. I en känslighetsanalys skulle man kunna tänka sig att variera dessa parametrar för att se hur resultatet förändras. Men istället för detta har vi valt att analysera hur import av avfall skulle stå sig gentemot det alternativ som troligen är svårast att konkurrera mot vad gäller utsläpp av växthusgaser, nämligen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. En sådan anläggning beräknas ha en verkningsgrad på 1,1 (baserat på bränslets effektiva värmevärde) och en elverkningsgrad på 0,35. Idag finns inget system i Sverige där en sådan anläggning utgör marginalvärmeproduktionen under hela året. Jämförelsen dyker dock upp när man står inför ett nytt investeringsbeslut och valet står mellan biobränsle eller avfall. Jämförelsen görs här mot ett modernt avfallskraftvärmeverk med en energiutnyttjningsgrad enligt figur 4 (dvs elverkningsgrad 0,23 och totalverkningsgrad 0,98). 7

20 Känslighetsanalysen ovan utvecklas dessutom för en beskrivning av utfallet under antagandet att biobränsle är en begränsad resurs. Detta innebär att den totala användningen av biobränslen i världen är begränsad på grund av att tillgången är begränsad. En ökad användning av biobränslen i ett system leder därmed automatiskt till att något annat system måste minska sin användning med motsvarande mängd. Denna situation existerar inte idag men man kan närma sig ett sådant läge framöver, givet att efterfrågan på biobränslen ökar till följd av ambitionerna att minska vår klimatpåverkan. Detta resonemang diskuteras idag bland forskare och det finns ännu ingen samstämmighet i hur man ska hantera denna problematik. Många forskare hävdar dock att det inte är möjligt att ersätta all vår användning av fossila bränslen med förnybar energi och all tillgängligt biobränsle kommer därför att utnyttjas som alternativ, dvs biobränsle bör betraktas som en begränsad resurs. Man bör även komma ihåg att produktionen av biobränslen kan konkurrera med framställningen av andra råvaror som sågtimmer, massaved och livsmedelsproduktion. Kravet att tillgodose råvarutillförseln även till andra sektorer begränsar möjligheten att producera biobränslen vilket ytterligare talar för att resursen är begränsad. Beräkningar har utförts för fallet där ett biobränsleeldat kraftvärmeverk utgör den alternativa värmeproduktionen. När en avfallspanna byggs, istället för en biobränslepanna, friställs biobränsle som kan nyttjas i någon annan anläggning. Den alternativa biobränsleanvändningen har här antagits ske genom samförbränning i en kolkondensanläggning. Biobränslet ersätter därmed kol. Exakt vad som skulle ersättas är en mycket svår fråga och beräkningarna skall därför främst ses som ett räkneexempel. Andra möjliga användningsområden för biobränslet skulle kunna vara i biobränsleeldade kraft(värme)verk eller som råvara för produktion av drivmedel. 2.7 Utsläpp från alternativ avfallshantering Genom att avfall importeras till Sverige undviks en alternativ avfallshantering i avsändarlandet. Bedömningen som görs här är att detta alternativ utgörs av deponering. Detta är något som har diskuteras en hel del inom forskarkretsar och också inom detta projekt. Alla dessa diskussioner har, vad vi har kunnat se, vanligen resulterat i att man slår fast att deponi verkligen är den alternativa behandlingsformen. Detta är dock inte en slutsats som man intuitivt tar till sig och vi ägnar därför lite extra tid här för att diskutera denna problematik. Eftersom det är så pass stora positiva miljöeffekter av att undvika deponering finns det inom Europa starka krafter för att ersätta deponering med bättre behandlingsformer dvs materialåtervinning, energiåtervinning och biologisk behandling. De regler, krav och mål som satts upp är tydliga på detta. Det finns dessvärre fortfarande stora mängder som fortfarande deponeras och deponering är i särklass den största behandlingsformen inom EU och helt dominerande om vi studerar övriga världen (detta har beskrivits i Profus rapport Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv, 2008). Under en lång period framöver kommer de satsningar som görs inom EU på alternativ behandling att successivt fasa ut deponeringen, men med tanke på de förutsättningar som finns i de olika nationerna så får vi acceptera att denna process kommer att ta tid. Sverige tillsammans med några få andra länder har här kommit mycket långt och dessutom på kort tid. En grundförutsättning för att Sverige har lyckats så bra i omställningsarbetet är att vi historiskt har satsat på en utbyggnad av fjärrvärmen vilket är en förutsättning för avfallsförbränning med effektiv energiåtervinning. Men vi ligger också, i ett internationellt perspektiv, långt framme när det gäller materialåtervinning och biologisk behandling. All kapacitet som byggs för material- och energiåtervinning samt biologisk behandling har kunnat förses med avfall och detta är ofta även uppenbart eftersom det är precis detta som vi vill uppnå med styrning från deponi. Men det är inte alltid uppenbart vilket deponerat avfall som är alternativet. Exempelvis så skulle ett ton avfall som förbränts i en anläggning alternativt ha kunnat skickas till en annan förbränningsanläggning istället för en deponi. Men det viktiga i detta sammanhang är att det i så fall finns utrymme i den andra avfallspannan som då i sin tur kan ersätta en deponi någonstans. Dessa dominoeffekter går säkerligen att finna i fall där också materialåtervinning och biologisk behandling ingår. Exempelvis om vi 8

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv. Profu 2011-01-26. Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1

Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv. Profu 2011-01-26. Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1 Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 2011-01-26 Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1 Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv I ett systemperspektiv är avfallsförbränningen

Läs mer

Avfallets roll i framtidens energisystem

Avfallets roll i framtidens energisystem Avfallets roll i framtidens energisystem Ambjörn Lätt Futureheat konferens, 2018-11-21 ARFEN Bakgrund Litteraturstudie ARFEN Scenarier Slutsatser Intervjustudie Bakgrund Recap Energiåtervinning uravfall

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Johan Sundberg Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden

Läs mer

Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv. En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26

Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv. En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26 3 2 Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26 Irland Italien England Sammanfattning Import av brännbart avfall

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Stockholm 15 november 2018

Stockholm 15 november 2018 Er ref/dnr: Fi2018/04173/S2 Vårt dnr: 2018/0104 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 15 november 2018 Yttrande avseende delar av betänkandet Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp

Läs mer

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

Johan Sundberg Mattias Bisaillon Johan Sundberg Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet.

Läs mer

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material Sid 1 Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier En fördjupad analys har gjorts av några scenarier där olika fraktioner och material hanteras på olika

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå

Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå En beräkning av avfallsbränslets totala bidrag till klimatpåverkan från Umeå Energis verksamhet och dess roll i arbetet mot klimatneutralitet

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi 10 fakta om Lövsta Stockholm Exergi planerar ett kraftvärmeverk i Lövsta. Vad innebär det? Här presenteras 10 fakta om Lövsta och vill du läsa mer, besök gärna vår webbsida, stockholmexergi.se/lovsta 1.

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv En miljösystemstudie för avfallsförbränningen i Linköping med fokus på klimatpåverkan 2012-02-14 Sammanfattning Att minska uppkomsten av avfall,

Läs mer

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.

Läs mer

Avfall Norge. Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning. Rapport 7/2011

Avfall Norge. Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning. Rapport 7/2011 Avfall Norge Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning Rapport 7/2011 Desember 2011 PROSJEKTRAPPORT Rapport nr: 7/2011 Distribusjon: Fri Dato: 18.12.2011 Tittel: Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Klimatbokslut 2014. Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01

Klimatbokslut 2014. Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01 Klimatbokslut 2014 Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Falu Energi & Vatten AB under våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag

Läs mer

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv RAPPORT 2008:13 ISSN 1103-4092

Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv RAPPORT 2008:13 ISSN 1103-4092 Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv RAPPORT 2008:13 ISSN 1103-4092 Förord Denna rapport beskriver nuläge och framtida utveckling för utnyttjandet av kommunalt avfall (motsvarande den

Läs mer

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva

Läs mer

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning

Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning Göran Erselius 2017-09-14 Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning Sammanfattning I de studier som har studerats är resultatet, vid valet mellan att materialåtervinna och energiåtervinna, att plast

Läs mer

Profus ansats för miljövärdering av el

Profus ansats för miljövärdering av el Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Klimatbokslut Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 Lidköping Värmeverk 2016-06-02 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Lidköping Värmeverk under våren 2016. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag

Läs mer

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER 2017-12-12 Agenda Ny VA-taxa Fika Fjärrvärme Ny prismodell Flygtermografering Övrigt VA- taxa 2018 NY BRUKNINGSTAXA Bukningstaxans delar Brukningstaxan består

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer

Läs mer

Energiöversikt Kiruna kommun

Energiöversikt Kiruna kommun Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol Klimatbokslut för energiföretag Greenhouse gas protocol Framtaget av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Mer info på http://www.ghgprotocol.org/)

Läs mer

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34

Läs mer

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Klimatbokslut 2014 Uddevalla Energi 2015-03-19

Klimatbokslut 2014 Uddevalla Energi 2015-03-19 Klimatbokslut 2014 Uddevalla Energi 2015-03-19 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Uddevalla Energi AB under hösten 2014 och våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Hej. Bifogar synpunkter på förslag till klimatfärdplan. Hälsningar TRN Jan-Erik Haglund

Hej. Bifogar synpunkter på förslag till klimatfärdplan. Hälsningar TRN Jan-Erik Haglund TRN 2016-0082-113 Från: Till: Ärende: Datum: Bilagor: Jan-Erik Haglund TRF Funk Registrator Synpunkter på klimatfärdplan 2050, TRN 2016-0082 den 2 oktober 2017 16:24:52 Synpunkter klimatfärdplan 2017-10-02.pdf

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Stockholm 2017-05-30 Raziyeh Khodayari Raziyeh.khodayari@energiföretagen.se Jakob Sahlén jakob.sahlen@avfallsverige.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Naturvårdsverket

Läs mer

Miljödeklaration - Hurts E30E14

Miljödeklaration - Hurts E30E14 Miljödeklaration - Hurts E30E14 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatbokslut Skövde Värmeverk

Klimatbokslut Skövde Värmeverk Klimatbokslut 2015 Skövde Värmeverk 2016-04-29 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Skövde Värmeverk under våren 2016. Rapporten presenterar Skövde Värmeverks totala klimatpåverkan

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige

Läs mer

Klimatbokslut 2014. Tekniska verken i Linköping AB 2015-06-30

Klimatbokslut 2014. Tekniska verken i Linköping AB 2015-06-30 Klimatbokslut 2014 Tekniska verken i Linköping AB 2015-06-30 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Tekniska verken i Linköping AB under våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings-

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13

Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13 Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Mälarenergi AB under våren 2014. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena

Läs mer