RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN

Transkript

1 RAPPORT U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN

2

3 Förord Import av brännbart avfall är ett kontroversiellt ämne som ofta är utsatt för en känslomässig debatt i media. Tidigare har den framförallt varit driven av bristen på behandlingskapacitet i svenska avfallsförbränningsanläggningar men på senare tid lika mycket beroende på minskade avfallsmängder. Importen av brännbart avfall kan i vissa avseenden komma att utgöra ett betydelsefullt bränsletillskott för svensk fjärrvärmeproduktion. Det är därför viktigt att fakta om eventuell miljöpåverkan lyfts fram i debatten. Denna studie, som har finansierats av Avfall Sverige och Svensk Fjärrvärme, avser att bidra med en faktabaserad bedömning av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning. Studien har gjorts av Mårten Haraldsson och Johan Sundberg, båda från Profu. Malmö april 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. I denna rapport görs därför en bedömning av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning. Rapporten visar att utsläppet av växthusgaser till följd av importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar 2007 minskar med ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar utsläppen från svenskars bilresor under ett år, eller 2,5 % av den totala utsläppsreduktionen som regeringen har satt som mål för den icke handlande sektorn fram till år Importen av RT-flis står för den största reduktionen, men studien visar att även importen av övriga avfallsslag ger en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Orsakerna till reduktionen är att det importerade avfallsbränslet ersätter annan värme- och elproduktionen, vilket som konsekvens ger att utsläpp undviks. Den största utsläppsreduktionen erhålls dock genom att man vid importen av hushållsavfallet ersätter alternativ avfallsbehandling av motsvarande avfallsmängd i ursprungslandet. I de länder varifrån importen av avfall idag sker har man en brist på behandlingskapacitet för organiskt avfall. Den alternativa behandlingen som står till förfogande är då i första hand deponering. Denna behandling ger betydande utsläpp av metan, vilket är en mycket kraftig växthusgas. Att genom import av avfall till Sverige undvika deponering, och därigenom utsläpp av metan, innebär då en tydlig reduktion i utsläppet av växthusgaser. Transporten av avfallet som sker till följd av importen ger ett marginellt tillskott av växthusgaser, jämfört mot den utsläppsreduktion som beskrivits ovan.

6

7 Utförlig sammanfattning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. Med tanke på att importen ökar och att det finns en oro i samhället för eventuell miljöpåverkan är det väsentligt att göra en genomgripande analys av miljöeffekterna av import av avfall till energiutvinning. Bedömningen av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning görs i detta projekt genom en systemanalys. Detta innebär att såväl de direkta konsekvenserna av aktiviteten att importera avfall, som de indirekta konsekvenser som sker som en följd av att avfall importeras ingår i studien. De indirekta konsekvenserna sker i system som omger och interagerar med avfallsförbränningen. Dessa utgörs av: transporter av avfall, alternativ avfallsbehandling, elproduktion i elsystemet samt el- och värmeproduktion i det fjärrvärmesystem till vilket avfallsförbränningsanläggningen är kopplad. Generellt kan sägas att import av avfall till energiutvinning ger följande konsekvenser ur klimatperspektiv: Det importerade avfallet förbränns i avfallsförbränningsanläggningen som genererar värme och eventuellt också el. Vid förbränningen emitteras växthusgaser. Ett transportarbete sker genom att avfall hämtas utomlands och transporteras till avfallsförbränningsanläggningen. Transporten ger upphov till växthusgaser. Genom importen undviker man att behandla motsvarande mängd avfall i ursprungslandet. Eventuella emissioner av växthusgaser uteblir då. Elproduktionen och elanvändningen förändras vilket leder till att en förändring av den totala elproduktionen i elsystemen. Exempelvis leder elproduktion vid avfallsförbränningen till att motsvarande mängd el inte behöver genereras vid någon/några andra anläggningar i elsystemet. Därigenom undviks emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar. Den värme som genereras från avfallsförbränningen ersätter annan värmeproduktion i det fjärrvärmesystem som förbränningsanläggningen är kopplat till. Eventuella emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar undviks därmed. Det kan också leda till att produktionen av annan kraftvärme minskar, något som i sin tur påverkar elsystemet. Importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar uppgick år 2007 till knappt ton. Cirka 2/3 av detta avfall hämtades från Norge och knappt hälften av den totala mängden utgjordes av RT-flis (returträflis). Importen bestod också av hushålls- och industriavfall samt av utsorterade avfallsbränslen.

8 Studien visar att utsläppet av växthusgaser till följd av importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar år 2007 minskar med ton koldioxidekvivalenter (se figur S1). Detta motsvarar utsläppen från svenskars bilresor under ett år, eller 2,5 % av den totala utsläppsreduktionen som regeringen har satt som mål för den icke handlande sektorn fram till år Importen av RT-flis står för den största reduktionen, men studien visar att även importen av övriga avfallsslag ger en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Figur S1 Reduktion i utsläpp av växthusgaser till följd av den svenska importen av avfallsbränslen till fjärrvärmeanläggningar år 2007 Varför minskar utsläppen när avfall importeras? Importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar beräknas alltså minska utsläppen av växthusgaser med ton koldioxidekvivalenter. Varifrån kommer denna utsläppsreduktion? Svaret på frågan beskrivs här med hjälp av figur S2 som visar beräkningsresultatet för import av ett ton hushållsavfall till ett svenskt kraftvärmeverk. Av figuren framgår att utsläppen visserligen ökar till följd av förbränningen och transporten av avfallet. Samtidigt ersätter värme- och elproduktionen från kraftvärmeverket annan värme- och elproduktion, vilket som konsekvens ger att utsläpp undviks. Den största utsläppsreduktionen erhålls dock genom att man vid importen av hushållsavfallet ersätter alternativ avfallsbehandling av motsvarande avfallsmängd i ursprungslandet. I de länder varifrån importen av avfall idag sker har man en brist på behandlingskapacitet för organiskt avfall. Den alternativa behandlingen som står till förfogande är då i första hand deponering. Denna behandling ger betydande utsläpp av metan, vilket är en mycket kraftig växthusgas. Att genom import av avfall till Sverige undvika deponering, och därigenom utsläpp av metan, innebär då en tydlig reduktion i utsläppet av växthusgaser. 1 En svensk färdas i genomsnitt 700 mil per år med bil (SCB, 2008 Körsträcka per bil och person) vilket med bensinbil ger ett utsläpp motsvarande ca 1,6 ton CO 2 -ekv. Enligt Regeringens klimatproposition skall utsläppen från den icke handlande sektorn minska med 40 %, eller 20 miljoner ton mellan åren (Regeringen, 2009 Klimat- och energipolitik för en hållbar framtid)

9 Figur S2 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall Ger inte ökade avfallstransporter ökade utsläpp av växthusgaser? Om avfall istället för att deponeras skickas till Sverige för energiutvinning ökar transporten av avfallet, och därigenom ökar också utsläppet av växthusgaser. De vinster som görs genom energiutvinningen och genom att man undviker utsläpp av metangas från deponering är dock mycket större än de emissioner som uppstår vid transporten av avfallet. Detta framgår tydligt av resultatet i figur S2 där transportsträckan för avfallet uppskattats till 30 mil, en transport som sker med lastbil. Faktum är att emissionerna från transporterna är så pass små att transportsträckan för avfallet kan vara mycket lång innan en reduktion av växthusgasemissioner uteblir. Beräkningarna visar att så länge det avfall som importeras till Sverige transporteras kortare än 1500 mil så ger detta en reduktion av växthusgasemissioner. Det betyder att man får minskad klimatpåverkan även om avfallet transporteras med lastbil hela vägen från Sydafrika eller från Kina. Långt innan dess sätter naturligtvis de ekonomiska begränsningarna stopp för denna långväga transport. Man bör här även poängtera att transporter i sig är en stor utsläppskälla i samhället då det gäller fossilt CO 2 och man bör sträva efter att hålla nere transporterna även då vi diskuterar import av brännbart avfall. Det finns dessutom stora mängder brännbart avfall som deponeras på betydligt kortare avstånd som man istället kan välja. Att man ändå kan räkna hem lastbilstransporter hela vägen från Sydafrika visar hur viktigt det är ur klimatsynpunkt att ersätta deponering med material- eller energiåtervinning. Man bör dessutom påpeka att det även finns andra problem relaterade till lastbilstransporter vilka inte har ingått i beräkningarna ovan. Detta gäller exempelvis andra emissioner utöver växthusgaser, trafikolyckor, slitage av vägbanor, buller m.m. Är det inte bättre att elda med skogsbränslen? Genom att importera avfall och producera fjärrvärme undviker man utsläpp från alternativ fjärrvärmeproduktion. I figur S2 framgår att de utsläpp som undviks i fjärrvärmesystemet när man importerar hushållsavfall uppgår till cirka 150 kg koldioxidekvivalenter per ton avfall. Anledningen till att utsläppen minskar är att man undviker att nyttja sig av fossilbaserade energikällor för sin fjärrvärmeproduktion. Resultaten är baserade på genomsnittliga data för dagens svenska fjärrvärmesystem. Om man tittar på specifika system så varierar den alternativa värmeproduktionen från ett system till ett annat. I vissa system är andelen fossila bränslen större, vilket leder till att man undviker ytterligare utsläpp av växthusgaser, och vice versa. I en känslighetsanalys skulle man kunna tänka sig att variera dessa parametrar för att se hur resultatet förändras. Men istället för detta har vi valt att analysera hur import av avfall skulle

10 stå sig gentemot det alternativ som troligen är svårast att konkurrera mot vad gäller utsläpp av växthusgaser, nämligen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Idag finns inget fjärrvärmesystem i Sverige där en sådan anläggning utgör alternativ till avfallsförbränning under hela året. Jämförelsen dyker dock upp när man står inför ett nytt investeringsbeslut och valet står mellan biobränsle eller importerat avfall. Jämförelsen framgår av figur S3 där import av hushållsavfall till ett avfallskraftvärmeverk ställs mot ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Observera att vi i bägge fallen studerar effekterna av att bygga ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk, skillnaden mellan fallen ligger i den alternativa fjärrvärmeproduktionen. I fjärrvärmeproduktionen ingår även elproduktion eftersom det delvis är annan kraftvärme som ersätts. Detta syns tydligt då den alternativa fjärrvärmeproduktionen är ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Trots att biobränsle är förnyelsebart och därmed inte bidrar med utsläpp av fossilt CO 2 så får vi ändå en klar förändring av utsläppen. Anledningen är att det biobränsleeldade kraftvärmeverket som avfallskraftvärmeverket ersätter producerar mer el jämfört med avfallspannan vilket här ökar utsläppen med 750 kg CO 2 /ton. Den el som produceras med avfallspannan ska även den tas med i beräkningen och den krediteringen visas i nästa stapelpar. Utsläppsreduktionen, från den alternativa elproduktionen, skiljer sig åt något då mängden el som genereras från avfallsförbränningen antas till något högre för en nyinvestering gentemot dagens befintliga anläggningar, som nyttjats i grundfallet. Figur S3 Utsläpp av växthusgaser vid import av hushållsavfall med varierande värdering av utsläpp från alternativ värmeproduktion Totalt sett visar resultatet att import av hushållsavfall för fjärrvärmeproduktion är ungefär jämförligt med samma värmeproduktion i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Resultatet blir liknande för övriga avfallsslag som studeras. För import av industriavfall visar resultatet, på samma sätt som för hushållsavfall, en liten minskning i utsläppet av växthusgaser vid import. För utsorterade avfallsbränslen och RT-flis minskar utsläppet av växthusgaser något mer. Avgörande för resultatet är elverkningsgraden för avfalls- respektive biobränslekraftvärmeverket. Att biobränsleeldad kraftvärme står sig väl mot import av avfall i dessa beräkningar beror på antagandet om en klart högre elverkningsgrad för den biobränsleeldade anläggningen.

11 Hur påverkas resultaten av de antaganden som görs i studien? För att kunna genomföra en systemanalys över importen av avfall krävs att ett antal antaganden görs. Dessa gäller bland annat anläggningen som avfallet levereras till, hur transporten har gått till samt hur avfallsförbränningen påverkar det omgivande avfalls- och energisystemet. Beroende på vilka antaganden som görs så erhålls olika resultat. I studien har vi tagit fram ett grundfall vilket baseras på de antaganden vi anser vara riktiga utifrån de förutsättningar som idag gäller. För att visa på hur resultaten förändras givet andra antaganden har ett antal känslighetsanalyser genomförts. Resultaten för dessa presenteras i tabell S1 nedan. Av tabellen framgår att resultatet är känsligt för vissa antaganden och mindre känsligt för andra. De antaganden som har störst påverkan enligt känslighetsanalysen är vilken typ av avfallsförbränningsanläggning som tar emot det importerade avfallet samt vilka antaganden som görs kring den alternativa avfallsbehandlingen. Gemensamt för alla resultat är dock att de för alla beräkningsfall visar på att import av hushållsavfall till energiutvinning resulterar i minskade utsläpp av växthusgaser. Samma slutsats gäller för de övriga avfallsslagen, industriavfall, utsorterade avfallsbränsle och RT-flis som ingår i studien. Tabell S1 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall givet ett antal olika antaganden Faktor [Utsläpp av koldioxidekv. per ton hushållsavfall som importeras] Grundfall Alternativ 1 Alternativ 2 Typ av avfallsförbränningsanläggning Transport * Alternativ elproduktion Alternativ avfallshantering Beaktande av kolsänka för deponi *Resultatet vid antagande om transporter enligt alternativ 2 ger totalt sett något större reduktion av växthusgaser jämfört mot grundfallet. Avrundade värden visar dock på samma resultat

12 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Metodik och antaganden Avfallsslag som studeras Import av avfallsbränsle till Sverige Utsläpp från avfallsförbränning Energi från avfallsförbränning Utsläpp från alternativ elproduktion Utsläpp från alternativ värmeproduktion Utsläpp från alternativ avfallshantering Transporter Resultat Emissioner av SO 2 och NO x vid import av avfall Import av avfall till rötning Känslighetsanalyser Energi från avfallsförbränning Alternativ elproduktion Alternativ värmeproduktion Alternativ avfallsbehandling Transporter Referenser 26

13 1. Inledning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. Från att varit en marginell företeelse kan importen framöver bli ett betydelsefullt bränsletillskott för svensk fjärrvärmeproduktion. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. Med tanke på att importen ökar och att det finns en oro i samhället för eventuell miljöpåverkan är det väsentligt att göra en genomgripande analys av miljöeffekterna av import av avfall till energiutvinning. I denna rapport studeras klimatpåverkan från import av avfall i ett systemperspektiv. Detta innebär att all relevant påverkan inkluderas i studien, dvs inte bara den som hänförs till avfallshanteringen. Ett exempel är att den energi som nyttiggörs vid förbränningen och som kan ersätta förbränning (och därmed miljöpåverkan) från andra bränslen. Uppbyggnaden av systemanalysen med beskrivningar om vilka antaganden som gjorts vid beräkningarna beskrivs i kapitel 2. Metodik och antaganden. Därefter följer kapitel 3 som beskriver huvudresultatet från studien. I en studie av detta slag krävs att ett flertal antaganden görs, främst avser dessa hur importen av avfall till förbränning påverkar kringliggande system (fjärrvärmesystem, elsystem m.m.). För att beskriva hur resultaten påverkas av dessa olika antaganden inkluderas även en omfattande känslighetsanalys av huvudresultatet. Denna beskrivs i kapitel 4. 1

14 2. Metodik och antaganden Bedömningen av miljökonsekvenserna av import av avfall till energiutvinning görs i detta projekt genom en systemanalys. Detta innebär att såväl de direkta konsekvenserna av aktiviteten att importera avfall, som de indirekta konsekvenser som sker som en följd av att avfall importeras ingår i studien. De indirekta konsekvenserna sker i system som omger och interagerar med avfallsförbränningen. Dessa omgivande system återfinns som blå cirklar i figur 1. Dessa utgörs av: transporter av avfall, alternativ avfallsbehandling, elproduktion i elsystemet samt el- och värmeproduktion i det fjärrvärmesystem till vilket avfallsförbränningsanläggningen är kopplad. Figur 1 Beskrivning av de system som inkluderas i systemstudien Generellt kan sägas att import av avfall till energiutvinning ger följande konsekvenser: Det importerade avfallet förbränns i avfallsförbränningsanläggningen som genererar värme och eventuellt också el. Vid förbränningen emitteras växthusgaser vilket härrör från avfallets innehåll av material med fossilt ursprung, t ex plast. Ett transportarbete sker genom att avfall hämtas utomlands och transporteras till avfallsförbränningsanläggningen. Transporten ger upphov till växthusgaser. Genom importen undviker man att behandla motsvarande mängd avfall i ursprungslandet. Eventuella emissioner av växthusgaser uteblir då. Elproduktionen och elanvändningen förändras vilket leder till att en förändring av den totala elproduktionen i elsystemen. Exempelvis leder elproduktion vid avfallsförbränningen till att motsvarande mängd el inte behöver genereras vid någon/några andra anläggningar i elsystemet. Därigenom undviks emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar. Den värme som genereras från avfallsförbränningen ersätter annan värmeproduktion i det fjärrvärmesystem som förbränningsanläggningen är kopplat till. Eventuella emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar undviks därmed. Det kan också leda till att produktionen av annan kraftvärme minskar, något som i sin tur påverkar elsystemet. 2

15 Förutsättningarna för hur avfallsförbränningen och förändringarna i de omgivande systemen har modellerats beskrivs nedan. 2.1 Avfallsslag som studeras I studien studeras totalt fyra olika avfallsslag. Dessa är: Hushållsavfall (säck- och kärlavfall) Industriavfall RT-flis Utsorterade avfallsbränslen (innehållande främst papper, trä och plast) Valet av avfallsslag baseras främst på uppdelningen i den nationella importstatistiken. När dessa avfallsslag har valts ut är det möjligt att uppskatta de totala effekterna av dagens import av avfall till Sverige. RT-flis bedöms utgöras helt och håller av trä medan de övriga avfallsslagens sammansättningar baseras på analyser av bränslen som idag levereras till svenska avfallspannor. 2.2 Import av avfallsbränsle till Sverige In- och utförsel av avfall till och från Sverige skall rapporteras till Naturvårdsverket. Därigenom kan myndigheten årligen följa upp utvecklingen av avfallsimporten till Sverige. År 2007 uppgick mängden importerat avfall till fjärrvärmeanläggningar till knappt ton (ytterligare cirka ton avfall importerades under året som bränsle till olika industrier, vilka inte inkluderats i denna studie). I figur 2 framgår hur importen fördelades mellan de fyra olika avfallsslagen hushålls- och industriavfall, utsorterat avfallsbränsle samt RT-flis. Figur 2 Import av avfall som bränsle till svenska fjärrvärmeanläggningar år Källa: Naturvårdsverket (2008) Cirka 2/3 av avfallet som importerades under 2007 hämtades ifrån Norge. Avfall importerat från Holland stod för cirka 20 % av den totala importen medan avfall från Tyskland stod för cirka 10 %. Under den senaste 10års-perioden har importen av avfall som bränsle fördubblats. Ökningen har i första hand utgjorts av RT-flis men även importen av hushålls- och industriavfall har gradvis ökat. Även om ökningen varit relativt kraftig så utgör importerat avfallsbränsle fortfarande en liten andel av den totala 3

16 mängden avfall som nyttjas som bränsle i Sverige idag. Förbränningen av avfall inklusive RT-flis uppgick år 2007 till omkring 5,2 miljoner ton avfall, importerat avfall utgjorde därmed knappt 8 % av den totala mängden tillfört bränsle. 2.3 Utsläpp från avfallsförbränning Tre av de fyra avfallsslagen som ingår i studien innehåller fraktioner av fossilt ursprung. Undantaget är RT-flis som helt och hållet utgörs av förnybart material. För övriga avfallsslag innebär detta att förbränning ger upphov till att fossil koldioxid släpps ut. De fossila fraktionerna består främst av olika typer av plast och storleken på utsläppen av fossil koldioxid bestäms därför av hur stor andel av avfallet som utgörs av dessa plastfraktioner. Plockanalyser har nyttjats för att bestämma andelen fossilt kol i avfallet. För hushållsavfall har denna andel beräknats till 11 %, för industriavfall beräknas andelen till 12 % och för utsorterade avfallsbränslen till 9 %. I figur 3 anges de resulterande utsläppen av fossil koldioxid från de fyra avfallsslagen, baserat på innehåller av fossilt kol. Figur 3 Utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning av de fyra avfallsslag som ingår i studien 2.4 Energi från avfallsförbränning Avfallet som importeras till Sverige nyttjas som bränsle i ett flertal olika typer av fjärrvärmeanläggningar, allt från rena hetvattenpannor (förkortat HVP) som endast genererar fjärrvärme till kraftvärmeverk (förkortat KVV) med hög elverkningsgrad. Beroende på vilken typ av anläggning som nyttjar det importerade avfallet så ges olika utfall vid beräkningen av utsläppet av växthusgaser. I figur 4 anges vilka olika typer av anläggningar som har ingått i beräkningarna för denna rapport. Som grundfall har nyttjats den anläggning som betecknas som KVV befintligt, övriga anläggningar studeras i en känslighetsanalys. Grundfallet motsvarar ett befintligt kraftvärmeverk som byggts med måttliga prestanda med avseende på elproduktion. KVV modernt motsvarar en mer modern anläggning där man lagt ned ytterligare investeringskostnader för att uppnå en hög elverkningsgrad och hög totalverkningsgrad. KVV avancerat är en typanläggning med mycket hög elverkningsgrad. I dagsläget finns ingen sådan anläggning i landet som eldar hushålls- eller industriavfall. Anledningen är att mycket höga investeringskostnader lett till att denna typ inte kunnat uppvisa lönsamhet. Denna prestanda är dock idag fullt rimlig för en anläggning som eldar utsorterade avfallsbränslen eller RT-flis. 4

17 Figur 4 Energiutvinning från de fem typanläggningar som utvärderas i studien. HVP = hetvattenpanna, KVV = Kraftvärmeverk 2.5 Utsläpp från alternativ elproduktion El både produceras och förbrukas i de olika system som studeras i studien. När en förändring genomförs, som i detta fall innebär att avfall importeras som bränsle, förändras därmed produktionen och användningen av el i de olika systemen. Detta påverkar produktionsmixen i det totala elsystemet, och vi får en förändring av utsläppen av växthusgaser. Hur stor förändringen av utsläppen blir vid en förändrad elanvändning eller elproduktion är en mycket komplex fråga som studerats under de senaste åren. Profu har varit delaktiga i flera av dessa studier varav den senaste publicerats av Elforsk under 2008 (Sköldberg och Unger 2008). I rapporten studeras hur utsläppen förändras givet en förändrad elanvändning och elproduktion i Norden. Resultaten grundar sig på ett utvidgat marginalelsynsätt. Detta innebär att en förändrad elanvändning eller produktion inte enbart ger en direkt påverkan på elproduktionsmixen utan förändringen påverkar även framtida investeringar i tillkommande elproduktion. Den direkta påverkan blir på samma sätt som vid ett traditionellt marginalelsynsätt att de dyraste anläggningarna kommer att få en förändrad drifttid. Dessa utgörs vanligen av kolkraftverk. På sikt kommer dock förändringen påverka intresset av att exempelvis bygga vindkraftverk och kraftvärme. Konsekvenserna av en förändrad elanvändning eller elproduktion blir därmed inte bara mer eller mindre kolkraft utan också förändrad elproduktion från vindkraft, kraftvärme etc. Hur utsläppen påverkas till följd av en förändrad elanvändning eller produktion beror alltså delvis på vilka framtida investeringar som kommer att ske i elproduktionssystemet. Detta beror i sin tur på en mängd faktorer som framtida bränslepriser, elpris, investeringskostnader, skatter och styrmedel m.m. I rapporten av Sköldberg och Unger (2008) har ett antal olika scenarier ställts upp för dessa parametrar. Utifrån resultaten från dessa scenarier har vi till denna studie valt att sätta upp ett grundfall och ett alternativt utfall. Förändringen i det nordiska elsystemet samt utsläppskoefficienterna anges i figur 5. Figuren visar den elproduktion som tillkommer när elanvändningen ökar, samt omvänt, vilket elproduktion som ersätts då annan elproduktion tillkommer (exempelvis från ny avfallsförbränning). Här kan sägas att flertalet av de scenarier som tagits fram av Sköldberg och Unger pekar mot en utsläpps- 5

18 koefficient i paritet med det som vi här benämner som grundfall. Det alternativa fallet, El alternativ, är möjligt att uppnå först när den nya tekniken med koldioxidavskiljning och koldioxidlagring 2 visar sig vara lönsam. Till skillnad från resultaten från Sköldberg och Unger (2008) där endast utsläppen vid användning av fossila bränslen ingår inkluderas här även utsläpp vid produktion och distribution av alla aktuella bränslen. Utsläppskoefficienterna blir därmed något högre här än vad som anges i rapporten från Sköldberg och Unger. Figur 5 Förändrad elproduktion i det nordiska elsystemet till följd av en förändrad elanvändning eller elproduktion. I figuren anges även det resulterande utsläppet av växthusgaser. CCS = Carbon Capture and Storage 2.6 Utsläpp från alternativ värmeproduktion När avfall importeras och nyttjas som bränsle för fjärrvärmeproduktion ersätter detta någon annan form av värmeproduktion. Vad den alternativa värmeproduktionen utgörs av är olika från ett fjärrvärmesystem till ett annat. Alternativet varierar också kraftigt under året. I många system har man idag exempelvis ett överskott på värme sommartid vilket innebär att alternativet är att inte generera någon värme alls. Under vintertid är det vanligen dyrare alternativ som pellets, olje- och elpannor som är alternativet till avfallsbränslet. För att bedöma den alternativa värmeproduktionen och utsläppen från denna nyttjar vi här resultat från ett pågående arbete inom forskningsprojektet Nordic Energy Perspectives (NEP) 3. Här har man studerat vilka bränslen som ligger på marginalen i alla svenska fjärrvärmesystem (dvs de bränslen som direkt påverkas av en förändrad efterfrågan eller produktion av värme). Resultatet har nyttjats för att här beskriva vilket som är den alternativa värmeproduktionen till avfallsbränsle. I och med att avfall idag importeras till ett stort antal olika fjärrvärmesystem i Sverige anser vi att en sammanvägning av alla fjärrvärmesystem i landet är en fullgod approximation för de beräkningar som genomförs här. 2 Koldioxidavskiljning och koldioxidlagring eller Carbon Capture and Storage (CCS) går ut på att man samlar in den koldioxid som uppstår vid förbränning och lagrar denna, exempelvis i berggrunden. Tekniken är under utveckling och man kan idag inte säga när eller om den kommer att visa sig lönsam. 3 För mer information om NEP, se 6

19 Som nämndes ovan varierar den alternativa värmeproduktionen också över året. Därmed krävs antaganden om när under året som det importerade avfallet nyttjas som bränsle. Även detta varierar från anläggning till anläggning, där vissa endast nyttjar bränslet vintertid medan andra anläggningar har en mer jämn ström av inkommande importerat avfall under året. Ett gemensamt snitt ger då att en större andel av avfallet nyttjas vintertid. Här har ett antagande gjorts att 2/3 av allt importerat avfall nyttjas under vinterperioden oktober-mars medan resterande 1/3 nyttjas under perioden april-september. Givet detta ges en mix av den alternativa värmeproduktionen som framgår av figur 6. I botten av stapeln återfinns en liten andel avfall och spillvärme. Detta betyder att under en kortare period sommartid utgörs marginalvärmeproduktionen av avfall och spillvärme. I det läget finns inget behov av värmen från förbränningen av det importerade avfallet vilken därmed kyls bort. Figur 6 Beräknad alternativ värmeproduktion Som framgår av figuren åtgår en viss mängd el för den alternativa produktionen av värme. Vissa delar av den alternativa värmeproduktionen sker i dock kraftvärmeverk och totalt sett genereras mer el än vad som förbrukas. Denna elproduktion värderas utifrån vad som ovan beskrivits kring alternativ elproduktion. Totalt sett beräknas den alternativa värmeproduktionen ge ett utsläpp på 70 kg CO 2 -ekv/mwhvärme, inkluderat elproduktion samt utsläpp från produktion och distribution av de bränslen som nyttjas. Om man skulle studera den alternativa värmeproduktionen för vart och ett av de svenska fjärrvärmesystemen skulle man se att denna kan variera mycket från ett system till ett annat. För ett system där den alternativa värmeproduktionen utgörs av en större andel fossila bränslen och elanvändning eller en lägre elproduktion är det mer gynnsamt att, ur växthus-gassynpunkt, importera avfall som bränsle. I en känslighetsanalys skulle man kunna tänka sig att variera dessa parametrar för att se hur resultatet förändras. Men istället för detta har vi valt att analysera hur import av avfall skulle stå sig gentemot det alternativ som troligen är svårast att konkurrera mot vad gäller utsläpp av växthusgaser, nämligen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. En sådan anläggning beräknas ha en verkningsgrad på 1,1 (baserat på bränslets effektiva värmevärde) och en elverkningsgrad på 0,35. Idag finns inget system i Sverige där en sådan anläggning utgör marginalvärmeproduktionen under hela året. Jämförelsen dyker dock upp när man står inför ett nytt investeringsbeslut och valet står mellan biobränsle eller avfall. Jämförelsen görs här mot ett modernt avfallskraftvärmeverk med en energiutnyttjningsgrad enligt figur 4 (dvs elverkningsgrad 0,23 och totalverkningsgrad 0,98). 7

20 Känslighetsanalysen ovan utvecklas dessutom för en beskrivning av utfallet under antagandet att biobränsle är en begränsad resurs. Detta innebär att den totala användningen av biobränslen i världen är begränsad på grund av att tillgången är begränsad. En ökad användning av biobränslen i ett system leder därmed automatiskt till att något annat system måste minska sin användning med motsvarande mängd. Denna situation existerar inte idag men man kan närma sig ett sådant läge framöver, givet att efterfrågan på biobränslen ökar till följd av ambitionerna att minska vår klimatpåverkan. Detta resonemang diskuteras idag bland forskare och det finns ännu ingen samstämmighet i hur man ska hantera denna problematik. Många forskare hävdar dock att det inte är möjligt att ersätta all vår användning av fossila bränslen med förnybar energi och all tillgängligt biobränsle kommer därför att utnyttjas som alternativ, dvs biobränsle bör betraktas som en begränsad resurs. Man bör även komma ihåg att produktionen av biobränslen kan konkurrera med framställningen av andra råvaror som sågtimmer, massaved och livsmedelsproduktion. Kravet att tillgodose råvarutillförseln även till andra sektorer begränsar möjligheten att producera biobränslen vilket ytterligare talar för att resursen är begränsad. Beräkningar har utförts för fallet där ett biobränsleeldat kraftvärmeverk utgör den alternativa värmeproduktionen. När en avfallspanna byggs, istället för en biobränslepanna, friställs biobränsle som kan nyttjas i någon annan anläggning. Den alternativa biobränsleanvändningen har här antagits ske genom samförbränning i en kolkondensanläggning. Biobränslet ersätter därmed kol. Exakt vad som skulle ersättas är en mycket svår fråga och beräkningarna skall därför främst ses som ett räkneexempel. Andra möjliga användningsområden för biobränslet skulle kunna vara i biobränsleeldade kraft(värme)verk eller som råvara för produktion av drivmedel. 2.7 Utsläpp från alternativ avfallshantering Genom att avfall importeras till Sverige undviks en alternativ avfallshantering i avsändarlandet. Bedömningen som görs här är att detta alternativ utgörs av deponering. Detta är något som har diskuteras en hel del inom forskarkretsar och också inom detta projekt. Alla dessa diskussioner har, vad vi har kunnat se, vanligen resulterat i att man slår fast att deponi verkligen är den alternativa behandlingsformen. Detta är dock inte en slutsats som man intuitivt tar till sig och vi ägnar därför lite extra tid här för att diskutera denna problematik. Eftersom det är så pass stora positiva miljöeffekter av att undvika deponering finns det inom Europa starka krafter för att ersätta deponering med bättre behandlingsformer dvs materialåtervinning, energiåtervinning och biologisk behandling. De regler, krav och mål som satts upp är tydliga på detta. Det finns dessvärre fortfarande stora mängder som fortfarande deponeras och deponering är i särklass den största behandlingsformen inom EU och helt dominerande om vi studerar övriga världen (detta har beskrivits i Profus rapport Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv, 2008). Under en lång period framöver kommer de satsningar som görs inom EU på alternativ behandling att successivt fasa ut deponeringen, men med tanke på de förutsättningar som finns i de olika nationerna så får vi acceptera att denna process kommer att ta tid. Sverige tillsammans med några få andra länder har här kommit mycket långt och dessutom på kort tid. En grundförutsättning för att Sverige har lyckats så bra i omställningsarbetet är att vi historiskt har satsat på en utbyggnad av fjärrvärmen vilket är en förutsättning för avfallsförbränning med effektiv energiåtervinning. Men vi ligger också, i ett internationellt perspektiv, långt framme när det gäller materialåtervinning och biologisk behandling. All kapacitet som byggs för material- och energiåtervinning samt biologisk behandling har kunnat förses med avfall och detta är ofta även uppenbart eftersom det är precis detta som vi vill uppnå med styrning från deponi. Men det är inte alltid uppenbart vilket deponerat avfall som är alternativet. Exempelvis så skulle ett ton avfall som förbränts i en anläggning alternativt ha kunnat skickas till en annan förbränningsanläggning istället för en deponi. Men det viktiga i detta sammanhang är att det i så fall finns utrymme i den andra avfallspannan som då i sin tur kan ersätta en deponi någonstans. Dessa dominoeffekter går säkerligen att finna i fall där också materialåtervinning och biologisk behandling ingår. Exempelvis om vi 8

21 kan öka kapaciteten på en rötningsanläggning med 1 ton så friläggs 1 ton i kapacitet i den närliggande avfallspannan vilket i sin tur kan fyllas med 1 ton från en annan deponi., osv. På samma sätt ger ökad materialåtervinning av plast i en kommun med förbränning också en möjlighet till att lyfta in annat material till förbränningen motsvarande den kapacitet som friläggs. Just för detta fall bör man även notera att med dagens anläggningar kan man ofta lyfta in ca dubbelt så mycket blandat avfall i förbränningen om det är plast som återvinns. Detta beror på att plast har högre värmevärde och att pannornas kapacitetsbegränsning oftast är en energibegränsning. Miljönyttan av plaståtervinning blir därför extra stor tack vare att förbränningen ersätter deponering. Den fria ekonomiska marknaden vi har inom landet och mellan länderna gör att vi inte på förhand kan exakt avgöra vad som ersätter vad. Vi kan däremot vara relativt säkra på att ytterligare kapacitet i förbränning (eller återvinning eller biologisk behandling) möjliggör att mängden avfall som deponeras i någon deponi kan minska. För att kunna genomföra beräkningar av utsläppet av växthusgaser från den alternativa avfallshanteringen i form av deponering, krävs att representativa egenskaper för denna kan sättas upp. I dagsläget (2007) stod norskt avfall för 2/3 av fjärrvärmeanläggningarnas totala import. Vi har därför valt att specificera deponins egenskaper utifrån den standard som råder vid norska deponier. Den genomsnittliga insamlingsgraden av deponigas i Norge är 25 % och denna nyttjas till 38 % för elproduktion, 20 % till värmeproduktion medan 42 % facklas (Lerche Raadal och Saur Modahl 2009). Detta innebär därmed att även den alternativa avfallshanteringen genererar nyttigheter i form av el och värme som skall värderas utifrån ett klimatperspektiv. Här har vi dock valt att ansätta en approximation där deponigasen till 50 % nyttjas för elproduktion i en gasmotor och till 50 % facklas bort. Den alternativa elproduktionen kan värderas på samma sätt som beskrivits ovan då beräkningarna för denna har genomförts för det nordiska elsystemet. Att vi valt att exkludera den alternativa värmeproduktionen beror på att vi inte känner marginalvärmeproduktionen i Norge (för detta hade krävts en liknande bedömning som den som gjorts för alternativ värmeproduktion i Sverige, men dataunderlag för en sådan studie saknas i nuläget). Utöver dessa egenskaper som gäller för norska deponier så krävs antaganden om hur mycket av avfallet som läggs på deponi som bryts ned och vilka produkter som bildas vid nedbrytningen (metan och koldioxid). För att beskriva detta har vi nyttjat oss av Profus AvfallsAtlas som innehåller data om avfallets sammansättning, dess innehåll av biologiskt nedbrytbart kol samt på vilket sett kolet är bundet i avfallet. Det biologiskt nedbrytbara kolet kan vara bundet i lignin, cellulosa, fett, socker eller kolhydrater varav de två förstnämnda är svårnedbrytbara medan den övriga tre är mer lättnedbrytbara. Mängden biologiskt kol som bryts ned samt vilka produkter som bildas (avser fördelningen mellan koldioxid och metan) har modellerats med hjälp av avfallsmodellen ORWARE. Beräkningarna visar att % av det biologiska kolet bryts ned i ett hundraårsperspektiv (större andel i hushålls- och industriavfall och lägre andel i RT-flis och utsorterade avfallsbränslen). Avslutningsvis gäller att en viss andel av den metan som genereras i deponin och som inte samlas in via gasuppsamling istället oxiderar i deponins täckskikt till koldioxid. För detta har vi inte funnit några data från norska anläggningar varför vi istället valt att nyttja oss av data för svenska deponier. Samuelsson et al (2005) har gjort mätningar vid ett antal aktiva deponier i Sverige som visar på en oxidation i ytskiktet mellan 6 och 38 %, med ett snitt kring 15 %. Detta medelvärde har nyttjats vid beräkningar av grundfallet. I en känslighetsanalys studerar vi effekterna av de antaganden som gjorts ovan. Utöver den deponi som studeras i grundfallet har vi valt att titta på två alternativa deponier. Dessa är en öppen deponi där ingen gasuppsamling sker samt en framtida tekniskt avancerad deponi med en hög insamlingsgrad. Den förstnämnda är historiskt sett den vanligaste formen av deponi, vilken även idag används i stor utsträckning. 9

22 Den andra deponin finns, såvitt vi vet, inte realiserad idag. Under vissa perioder kan en idag mycket modern deponi uppnå dessa egenskaper. Förhållandena varierar dock kraftigt under året och över tiden vilket gör att de långsiktiga förhållandena i en deponi idag snarare liknar de som beskrivs av grundfallet. Tabell 2 sammanfattar de antaganden som gäller för de tre olika deponityperna. Tabell 1 Antaganden för tre olika deponier med avseende på metangasinsamling, nyttjande av gasen samt reduktion av metangas i deponins ytskikt Öppen deponi Befintlig deponi (grundfall) Framtida tekniskt avancerad deponi Metangasinsamling 0 25 % 60 % Nyttjande av insamlad gas för: - elproduktion - fackling 50 % 50 % 100 % Oxidation i ytskiktet 0 15 % 30 % Den gängse normen inom livscykelanalys idag är att studera de utsläpp som sker från en deponi inom en 100års-period. Vad som sker efter denna period väljer man vanligen att bortse ifrån. Detta är också det betraktelsesätt vi valt att använda oss av vid beräkningar av grundfallet. I känslighetsanalysen har vi däremot utvidgat analysen till att även omfatta perioden efter 100 år. I dagsläget finns många osäkerheter kring vad som verkligen händer i en deponi på kort sikt, naturligtvis ökar denna osäkerhet när man väljer att titta långt fram i tiden. Erfarenheter från bland annat skogsforskning pekar dock på att biologiskt kol som är bundet i svårnedbrytbara föreningar kan stanna kvar i marken under en mycket lång tid. I en skog talar man om att detta material bildar ett humuslager. På samma sätt kan kol som återfinns i exempelvis trä och papper stanna kvar i en deponi under en mycket lång tid. Därigenom fungerar deponin till viss del som en kolsänka, dvs den undanhåller biologiskt bundet kol från att läcka ut och återgå till atmosfären. Rent beräkningsmässigt skall deponin i ett sådant fall krediteras för de utsläpp av koldioxid som inte sker till följd av att kolet lagras i deponin. Resultatet för ett sådant betraktelsesätt beskrivs i en känslighetsanalys. Här bör nämnas att man inom klimatforskningen idag beskriver förekomsten av kolsänkor inom flera olika sektorer i samhället. Exempelvis gäller att beskogning av ett område som tidigare inte varit skogsmark leder till att koldioxid binds upp i nytt biologiskt material. Därigenom skapas en kolsänka. Ett annat exempel är träd som av någon orsak fallit och som man låter ligga kvar i skogen. Nedbrytningen av trädet leder då till att kol som bundits i trädet återgår till atmosfären i form av koldioxid. Men det innebär också att en del av kolet som finns bundet i svårnedbrytbara kolföreningar stannar kvar i marken och bildar ett humuslager. Även detta kan då betraktas som en kolsänka. I internationella klimatavtal har man hittills inte tillåtit länderna att kreditera sig för dessa kolsänkor. Därmed är det naturligt att vi i vårt grundfall inte heller beaktar detta för fallet med deponering av avfall. Men debatten förekommer och det är möjligt att man på sikt kommer att beakta även dessa kolsänkor. Därigenom ser vi det som viktigt att visa på hur detta påverkar våra resultat med avseende på import av avfall. 10

23 2.8 Transporter Merparten av importen av avfallsbränsle till Sverige hämtas från Norge. Transporten av detta avfall sker med lastbil. Vi har i grundfallet valt att ansätta just en lastbilstransport från Norge med ett transportavstånd på 30 mil. Vid detta avstånd kan man exempelvis nå från Osloregionen in till Örebro eller söderut i landet till Halmstad. Vidare har vi antagit att lastbilen kör utan last tillbaka till Norge. I många fall finns returtransporter av gods tillbaka till Norge och transporten av avfall till Sverige skall i så fall endast påföras utsläpp från en enkel resa. För att inte underskatta påverkan från transporternas utsläpp har vi dock i grundfallet antagit en tom återtransport, varpå transporten av avfall även skall påföras utsläppen från returresan. För beräkningarna har antagits en lastbil som lastar 25 ton. Bränsleförbrukningen är 5 l/mil fullastad och 3,5 l/mil tom. Totalt beräknas utsläppen av växthusgaser till 27 kg/ton avfall. För avfall som hämtas från kontinenten är båttransport ett vanligare alternativ. Importen av avfall skulle även kunna ske med tåg, vi känner dock inte till att några sådana transporter sker idag. I en känslighetsanalys visar vi på effekterna av alternativen båt- och tågtransport samt olika transportavstånd och tom eller lastad returresa. 11

24 3. Resultat I kapitlet summeras resultaten från beräkningarna av importens påverkan på utsläppet av växthusgaser. I figur 7 visas ett detaljerat resultat för beräkningarna avseende import av hushållsavfall. Figuren visar utsläppet av koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) vid import av ett ton hushållsavfall. Utsläppen är uppdelade på de fem delsystem som tillsammans summerar upp de totala växthusgasemissionerna. Figur 7 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall Figur 7 visar att utsläppen vid själva förbränningen av avfallet ger upphov till betydande utsläpp av växthusgaser (ca 400 kg CO 2 -ekv/ton avfall). Orsaken är huvudsakligen att avfallet innehåller plast med fossilt ursprung. Vidare visar figuren att utsläppsreduktionen till följd av att man undviker deponering (alternativ avfallsbehandling) är större än de utsläpp som sker vid förbränningen av avfall. Faktum är att det ur växthusgassynpunkt är mer gynnsamt att elda upp avfallet utan någon energiutvinning än att lägga avfallet på en deponi. Att vi i Sverige också tar vara på energin genom utvinning av värme (alternativ värmeproduktion) och el (alternativ elproduktion) förhöjer nyttan med importen ytterligare. Som synes i figuren utgör transporten av avfallet ett obetydligt tillskott till utsläppen av växthusgaser. Totalt beräknas import av ett ton hushållsavfall minska utsläppen med 800 kg CO 2 -ekv/ton avfall. Figur 8 liknar figur 7 men med den skillnaden att också resultaten för de övriga tre avfallsslagen har lagts till. Man kan då konstatera att reduktionen av växthusgaser är klart mycket större vid import av RT-flis och utsorterade avfallsbränslen jämfört med hushålls- och industriavfall. Därmed inte sagt att reduktionen är liten vid import av de två sistnämnda avfallsslagen, snarare är reduktionen mycket stor vid import av RT-flis och utsorterade avfallsbränslen. 12

25 Figur 8 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton av de avfallsslag som ingår i studien Att utsläppsreduktionen blir så pass stor för RT-flis och utsorterade avfallsbränslen beror i första hand på att den alternativa avfallsbehandlingen, dvs deponering, ger upphov till stora emissioner av växthusgaser. Innehållet av biologiskt nedbrytbart kol som i en deponi bryts ned till metan är större i RT-flis och utsorterade avfallsbränslen jämfört med hushålls- och industriavfall, därav de högre emissionerna vid deponering av dessa avfallsslag. Anledningen till att andelen biologiskt kol är högre i RT-flis och utsorterade avfallsbränslen är i första hand att dessa avfallsslag har en lägre fukthalt. Alternativ avfallsbehandling (deponering) av hushålls- och industriavfall innebär att en stor mängd vatten läggs på deponi, vilket inte ger några utsläpp av växthusgaser. Vidare beror det goda resultatet för RT-flisen på att inga växthusgaser emitteras vid själva förbränningen av avfallet. För utsorterade avfallsbränslen stärks resultatet istället i första hand av att bränslet har ett högt energiinnehåll vilket resulterar i att bränslet kan ersätta en större mängd alternativ fjärrvärme- och elproduktion. I figur 9 visas återigen de resulterande utsläppen av växthusgaser vid import av de fyra avfallsslagen. Här visas dock utsläppen vid import av en MWh bränsle. Resultatet jämnas ut något på grund av att energiinnehållet är som lägst i hushållsavfall, som tidigare uppvisade den minsta utsläppsreduktionen. Fortfarande uppvisar dock import av RT-flis och utsorterade avfallsbränslen störst utsläppsreduktion. Figur 9 Utsläpp av växthusgaser vid import av en MWh av de avfallsslag som ingår i studien 13

26 Figur 10 Reduktion i utsläpp av växthusgaser till följd av den svenska importen av avfallsbränslen till fjärrvärmeanläggningar år 2007 Att import av avfall kräver långa transporter lyfts ofta fram i debatten som ett argument för att man bör begränsa importen. Beräkningarna ovan visar att så länge det avfall som importeras till Sverige transporteras kortare än 1500 mil så ger detta en reduktion av växthusgasemissioner. Det betyder att man ur klimatsynpunkt kan rättfärdiga en transport med lastbil med tom återtransport från Sydafrika eller från Kina. Långt innan dess sätter naturligtvis de ekonomiska begränsningarna stopp. Man bör dessutom påpeka att det även finns andra problem relaterade till lastbilstransporter vilka inte har ingått i beräkningarna ovan. Detta gäller exempelvis andra emissioner utöver växthusgaser, trafikolyckor, slitage av vägbanor, buller m.m. 3.1 Emissioner av SO 2 och NO x vid import av avfall Huvuduppdraget i denna studie har varit att studera avfallsimportens effekter på utsläppet av växthusgaser. Vid energiutvinning och transporter sker dock även andra utsläpp som har skapat, och fortfarande på många håll skapar miljöproblem. Vi har därför även kortfattat genomfört en analys av utsläppet av svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NO x ) vid import av avfall till energiutvinning. Emissioner av SO 2 och NO x från energiutvinning och transporter har historiskt sett gett upphov till svåra miljöproblem i form av försurning och övergödning. Utsläppen har minskat under senare tid, bland annat genom att transportsektorn gått över till bränslen med låg svavelhalt. Till skillnad från utsläpp av växthusgaser som har en global påverkan oavsett var de sker så är effekten av försurande och övergödande utsläpp beroende på i vilken region de sker. Olika regioner i Sverige är olika känsliga för försurande och övergödande utsläpp. I figur 11 framgår resultatet av utsläppen av SO 2 och NO x till följd av import av hushållsavfall för energiutvinning. Utsläppet från förbränningen av avfall är baserat på de faktiska utsläppen från förbränning av avfall år 2007 (Avfall Sverige, 2008). Utsläppet från transporten baseras på utsläppsdata för befintliga lastbilar medan utsläppen från alternativ fjärrvärme- och elproduktion är baserat på den mix av bränslen som antas nyttjas i studiens grundfall. Emissionsdata är hämtat från Uppenberg et al (2001). 14

27 Figur 11 Utsläpp av SO 2 och NO x vid import av ett ton hushållsavfall. *Från den alternativa avfallsbehandlingen sker emissioner av svavel och kväve, dock ej i form av SO 2 och NO x Som framgår av figur 11 beräknas utsläppet av SO minska till följd av import av hushållsavfall för energiutvinning. Minskningen beräknas ske genom att man ersätter annan fjärrvärme- och elproduktion, samtidigt som utsläppen av SO från förbränning och transporter är små. Vad gäller NOx så visar resultaten att utsläppen ökar vid import av hushållsavfall. Orsaken är att utsläppen från själva förbränningen samt transporten av avfallet är betydande. Reduktionen av utsläpp till följd av att man undviker alternativ fjärrvärme- och elproduktion väger inte upp dessa ökade utsläpp. Av resultaten framgår att inga emissioner av SO och NO sker vid deponering (alternativ avfallsbehandling). De eventuella emissioner som kan komma från arbetsfordon på deponin har här exkluderats. Deponering av avfall ger ändå utsläpp av svavel och kväve, men inte i form av SO och NO. Merparten av det svavel som återfinns i deponerat avfall stannar kvar i deponin i mer än 100 år. De svavelutsläpp som sker är i första hand i form av divätesulfid i gasform samt som sulfat löst i lakvattnet. Kväve släpps i första hand ut som ammonium löst i lakvatten. Även dessa utsläpp ger en påverkan på försurning och övergödning i marken och vattendragen omkring deponin. I dagsläget finns dock inga fullt accepterade metoder för att jämföra dessa utsläpp mot utsläpp av SO och NO. Som en slutsats konstaterar vi då att resultatet i figur 11 inte visar den fullständiga bilden av utsläpp av svavel och kväve. Om emissionerna från deponering av avfallet hade kunnat vägas in skulle import av avfall visa sig vara mer gynnsamt. Vidare så finns ytterligare osäkerheter kring resultaten och slutsatserna för emissionerna av SO och NOx som gör att dessa är mer osäkra jämfört mot resultaten för växthusgasutsläpp. Osäkerheten i resultaten kommer från det faktum att rökgaserna kan renas från dessa utsläpp, något som inte är möjligt för växthusgaser. Därmed varierar utsläppsdata relativt mycket för olika avfallsförbränningsanläggningar, men också för de anläggningar som står för den alternativa fjärrvärme- och elproduktionen. Även utsläppet från transporterna varierar beroende på hur modern lastbilen är som transporterar avfallet. Vidare gäller att slutsatser är svåra att dra av den anledningen att utsläppen till viss del sker på olika platser och att dessa platser kan vara olika känsliga för emissioner av SO och NO. Exempelvis behöver utsläppet av SO och NO inte ge någon märkbar påverkan på en plats medan samma utsläpp i ett annat område kan få stor påverkan på den lokala miljön. Klart är dock att utsläpp från förbränningen sker inom samma geografiska område som utsläppet från alternativ fjärrvärmeproduktion. Här visar 15

28 resultatet att utsläppet av SO 2 minskar medan utsläppet av NO ökar något när hushållsavfall importeras. Emissionerna från transporter och alternativ elproduktion är svåra att förhålla sig till då dessa sker på ett flertal olika platser. För transporterna gäller att utsläppen sker kontinuerligt över hela sträckan och för elproduktionen sker emissionerna från ett flertal olika anläggningar med olika placering inom elsystemet i Norden. 3.2 Import av avfall till rötning I utredningen har vi även genomfört en grövre men likväl fullgod analys av konsekvenserna för utsläpp av växthusgaser vid import av avfall till en rötningsanläggning som producerar fordonsgas. Så långt som möjligt har vi nyttjat oss av de data som tidigare beskrivits för analysen av import till förbränning. Detta gäller data om transportutsläpp (avståndet är även här satt till 30 mil), utsläpp från alternativ avfallsbehandling samt utsläpp från el som används i processen. Processdata för rötningsanläggningen har hämtats från Avfall Sverige (2005a och 2005b). Utsläpp från biogasanvändning samt undvikta utsläpp genom nyttjande av biogödsel och fordonsgas har hämtats från ett pågående projekt som utförs av Profu inom forskningscentrat Waste Refinery. Resultatet redovisas i figur 12. Figur 12 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton utsorterat organiskt avfall till en rötningsanläggning för produktion av fordonsgas Beräkningarna visar att import av utsorterat organiskt avfall till en rötningsanläggning resulterar i minskade utsläpp av växthusgaser motsvarande knappt 1200 kg CO-ekv/ton avfall. Detta kan jämföras med import av avfall till förbränning som, beroende på avfallsslag, i grundfallet ger en utsläppsminskning på 800 till drygt 1500 kg CO-ekv/ton avfall. Import av avfall till rötning uppvisar därmed minst lika goda resultat som import till förbränning, sett ur ett klimatperspektiv. Intressant att notera är att merparten av utsläppsminskningen uppstår till följd av att man undviker deponering av organiskt avfall (alternativ avfallsbehandling). Detta ger en klart större utsläppsreduktion än ersättandet av fossila drivmedel. Den sistnämnda är starkt beroende av hur mycket gas som kan utvinnas ur avfallet, men även med mycket höga verkningsgrader för rötningsanläggningen så kommer undvikandet av deponering att utgöra den största nyttan ur klimatsynpunkt. Resultaten för import till rötning uppvisar därmed ett liknande utfall som import till förbränning, dvs att den största utsläppsreduktionen erhålls genom att man undviker deponering av avfallet. 16

29 4. Känslighetsanalyser I resultatkapitlet ovan beskrivs resultat baserade på de grundantaganden som valts. Dessa antagande är mer eller mindre osäkra. Osäkerheten består dels i att förutsättningarna varierar för olika specifika importströmmar, exempelvis importeras en delmängd av avfallet till anläggningar som enbart genererar värme medan andra importströmmar går till anläggningar som genererar både värme och el. Utöver detta finns osäkerheter förknippade med att studien innefattar förändringar i andra system. Rent konkret betyder detta att det föreligger svårigheter i att svara på frågan: vad hade hänt om importen av avfall inte hade ägt rum? Känslighetsanalyserna i detta kapitel beskriver hur resultatet kan variera givet andra antaganden för dessa osäkra parametrar. 4.1 Energi från avfallsförbränning Som nämnts ovan påverkas resultatet av hur energin tillvaratas vid den anläggning som tar emot det importerade avfallet. Import sker idag både till anläggningar som enbart utvinner värme och till anläggningar som i olika hög grad också genererar el. I figur 13 redovisas det resulterande utsläppet av växthusgaser för olika typer av avfallsförbränningsanläggningar. Det resultat som beräknats för grundfallet åskådliggörs med röd färg i figuren. Figur 13 Resulterande utsläpp av växthusgaser för olika typer av avfallsförbränningsanläggningar. ηtot = totalverkningsgrad, ηel = elverkningsgrad Av figur 13 framgår att ett högt elutbyte (dvs högt α) innebär ett förbättrat resultat ur växthus-gassynpunkt. Anledningen är att den alternativa elproduktionen ger upphov till större utsläpp av växthusgaser jämfört med den alternativa värmeproduktionen. Ur växthusgassynpunkt är det därmed väsentligt att en anläggning inte bara skall producera värme utan också el. Av resultatet framgår samtidigt att även import för enbart värmeproduktion ger en kraftig reduktion av växthusgaser (knappt 500 till 1200 kg CO 2 -ekv). 17

30 Variationen i utfall blir som störst för utsorterade avfallsbränslen, något som beror på att detta bränsle har ett högt energiinnehåll. Från ett ton importerat avfall kan man då generera en större mängd el jämfört mot exempelvis hushållsavfall. 4.2 Alternativ elproduktion Att beskriva hur elen hade genererats om den inte hade kommit från förbränning av importerat avfall är naturligtvis en svår fråga. Vi anser dock att det synsätt som tagits fram av Sköldberg och Unger (2008) på ett mycket tillförlitligt sätt beskriver konsekvenserna av en förändrad elanvändning eller elproduktion. Svårigheten med denna metod är att den är framåtblickande, dvs att man beaktar de konsekvenser som erhålls i en framtid. Vilka konsekvenserna blir beror då av hur en mängd olika faktorer faller ut i framtiden, däribland bränslepriser, priser på utsläppsrätter och elcertifikat samt framtida styrmedel inom energisektorn. För att belysa detta har Sköldberg och Unger ställt upp ett antal olika scenarier för framtiden. Beräkningarna visar att flertalet av dessa scenarier pekar mot ett liknande resultat, nämligen det som vi här har valt att nyttja som grundfall. Samtidigt finns dock några scenarier som ger ett avvikande resultat. Här har därför som alternativ till grundfallet nyttjats resultatet från ett scenario där utsläppet från den alternativa elproduktionen är klart lägre än i grundfallet. I detta scenario antas att tekniken med koldioxidavskiljning blir ekonomiskt gångbar och nyttjas inom Europa. Resultatet för grundfallet och för den alternativa värderingen av utsläppen från elproduktion ( El alternativ ) framgår av figur 14. Skillnaden mellan de två fallen ges av att utsläppet från den alternativa elproduktionen i grundfallet beräknas till 800 kg CO 2 -ekv/mwhel och i fallet El alternativ till 260 kg CO 2 -ekv/mwhel. En närmare beskrivning ges i kapitel 2. Metodik och antaganden. Figur 14 Utsläpp av växthusgaser vid import av avfall med varierande värdering av utsläpp från alternativ elproduktion Som framgår av figur 14 påverkas inte resultatet nämnvärt av värderingen av alternativ elproduktion. Detta trots att utsläppet för den alternativa värderingen beräknas till endast 1/3 av grundfallet. Anledningen är att flera olika delsystem påverkas av värderingen av elproduktionen där högre utsläpp till vissa delar gynnar importen och i andra fall missgynnar densamma. Exempelvis ger högre utsläpp från alternativ elproduktion en större utsläppsreduktion från den el som genereras i avfallsförbränningen. Samtidigt ger detta att den el som genereras från den alternativa värmeproduktionen också ger en större utsläppsreduktion, vilket minskar utsläppen från den värmeproduktion som ersätts av avfallsförbränningen. 18

31 4.3 Alternativ värmeproduktion I grundfallet har vi valt att beräkna utsläppet från den alternativa värmeproduktionen baserat på marginalvärmeproduktionen från alla fjärrvärmesystem i landet. I själva verket är denna olika från ett fjärrvärmesystem till ett annat. För grundfallet kan vi dock konstatera att utsläppet från den alternativa värmeproduktionen har en relativt liten betydelse för det totala resultatet. Att göra en känslighetsanalys med exempelvis förändringar av andelen fossilt bränsle i den alternativa värmeproduktionen skulle då endast visa på relativt små förändringar av resultatet för grundfallet. Istället har vi här valt att titta på hur resultatet förändras givet att den alternativa värmeproduktionen utgörs av ett modernt biobränsleeldat kraftvärmeverk, vilket troligen är den svåraste konkurrenten när det gäller reduktionen av växthusgaser. Det bör här poängteras att det idag inte finns något fjärrvärmesystem där alternativet till avfallsförbränning, under hela året utgörs av biobränsleeldad kraftvärme. Frågan dyker istället upp när man står inför ett investeringsbeslut och bränslevalet står mellan importerat avfall eller biobränsle. I figur 15 visas resultatet för import av hushållsavfall till ett modernt avfallskraftvärmeverk då den alternativa värmeproduktionen utgörs av biobränsleeldad kraftvärme. Observera att vi i bägge fallen studerar effekterna av att bygga ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk, skillnaden mellan fallen ligger i den alternativa fjärrvärmeproduktionen. I fjärrvärmeproduktionen ingår även elproduktion eftersom det delvis är annan kraftvärme som ersätts. Detta syns tydligt då den alternativa fjärrvärmeproduktionen är ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Trots att biobränsle är förnyelsebart och därmed inte bidrar med utsläpp av fossilt CO 2 så får vi ändå en klar förändring av utsläppen. Anledningen är att det biobränsleeldade kraftvärmeverket som avfallskraftvärmeverket ersätter producerar mer el jämfört med avfallspannan vilket här ökar utsläppen med 750 kg CO 2 /ton. Den el som produceras med avfallspannan ska även den tas med i beräkningen och den krediteringen visas i nästa stapelpar. Utsläppsreduktionen, från den alternativa elproduktionen, skiljer sig åt något då mängden el som genereras från avfallsförbränningen antas till något högre för en nyinvestering gentemot dagens befintliga anläggningar, som nyttjats i grundfallet. I figuren visas också resultatet när man inkluderar att biobränsle i framtiden kan komma att betraktas som en begränsad resurs. Figur 15 19

32 I figuren framgår att import av ett ton hushållsavfall i grundfallet resulterar i att man undviker utsläpp från alternativ värmeproduktion motsvarande 150 kg CO 2 -ekv. Om den alternativa värmeproduktionen istället utgörs av biobränsleeldad kraftvärme visar figuren att man går miste om en minskning i utsläpp motsvarande drygt 750 kg CO 2 -ekv. Orsaken är att ett biobränsleeldat kraftvärmeverk genom sin elproduktion minskar utsläppen av växthusgaser med cirka 330 kg/mwhvärme (värmeproduktionen från 1 ton hushållsavfall uppgår till 2,3 MWh). Totalt sett visar resultatet att import av avfall för fjärrvärmeproduktion är ungefär jämförligt med samma produktion i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Resultatet blir liknande för övriga avfallsslag som studeras. För import av industriavfall visar resultatet, på samma sätt som för hushållsavfall, en liten minskning i utsläppet av växthusgaser vid import. För utsorterade avfallsbränslen och RT-flis minskar utsläppet av växthusgaser något mer (cirka 150 respektive 250 kg CO 2 -ekv/ton avfall) vid import jämfört mot värmeproduktion i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Avgörande för resultatet är elverkningsgraden för avfalls- respektive biobränslekraftvärmeverket. Att biobränsleeldad kraftvärme står sig väl mot import av avfall i dessa beräkningar beror på antagandet om en klart högre elverkningsgrad för den biobränsleeldade anläggningen. Om elverkningsgraderna för de två anläggningarna närmar sig varandra blir utfallet mer fördelaktigt för import av avfall. Om skillnaden i elverkningsgrad istället ökar blir utfallet alltmer fördelaktigt för biobränsleeldad kraftvärme. I figur 15 visas även utfallet givet att biobränsle i framtiden kan komma att betraktas som en begräsad resurs. Då ges att valet av en avfallspanna resulterar i att man nyttjar en mindre mängd biobränsle, som istället kan nyttjas någon annanstans. Ytterligare en positiv effekt adderas därmed till nyttjandet av avfallsbränsle, och resultatet förbättras därmed jämfört mot grundfallet. Observera att betraktelsesättet där biobränsle ses som en begränsad resurs inte är relevant för en nulägesbeskrivning. Denna beskrivning kan vara aktuell i en framtid givet att efterfrågan på biobränslen ökar globalt. Betraktelsesättet är fortfarande omdebatterat och resultatet skall här tolkas med försiktighet. Även om man ser detta som en trolig utveckling så är valet av den alternativa biobränsleanvändningen mycket osäker. För att ytterligare beskriva vad som sker i de olika värderingarna av den alternativa värmeproduktionen redovisas beräkningarna av denna del i de tre figurerna Figurerna visar utsläppet av växthusgaser från fjärrvärmesystemet givet att man inte importerar 1 ton hushållsavfall. Detta innebär att i beräkningarna ovan där import av avfall studeras byts tecknet på summastaplarna, dvs ett positivt resultat i figur innebär ett negativt värde vid import av avfall, och vice versa. Figur 16 Utsläpp från alternativ fjärrvärmeproduktion i grundfallet 20

33 I figur 16 framgår utsläppet av växthusgaser från den alternativa värmeproduktionen enligt grundfallet. Den första stapeln visar utsläppen som sker genom framställning och transport av de bränslen som nyttjas för fjärrvärmeproduktionen. Stapel nummer två visar utsläpp som sker till följd av förbränningen av fossila bränslen. I stapel tre och fyra visas utsläpp till följd av elanvändning i värmepumpar och elpannor samt minskade utsläpp från elsystemet till följd av att el genereras i kraftvärmeverk i fjärrvärmesystemet. Avslutningsvis visas summan av utsläppen på 150 kg CO 2 -ekv som kan undvikas genom att ett ton avfall importeras. Figur 17 visar utsläppet från den alternativa fjärrvärmeproduktionen givet att denna utgörs av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Små utsläpp sker vid framställningen av biobränslet, medan inga utsläpp sker till följd av själva förbränningen av bränslet. Dessutom genereras en stor mängd el från anläggningen vilket ger minskade utsläpp i elsystemet. Att importera avfall innebär i detta fall att utsläppet från den alternativa värmeproduktionen ökar med knappt 800 kg CO 2 -ekv/ton avfall. Anledningen är att man med avfallet ersätter biobränsleeldad kraftvärme. Figur 17 Utsläpp från alternativ fjärrvärmeproduktion i fallet där denna utgörs av biobränsleeldad kraftvärme Även i figur 18 visas utsläppet från den alternativa värmeproduktionen givet att denna utgörs av biobränsleeldad kraftvärme. Skillnaden mot figur 17 är att man för detta fall betraktar biobränsle som en begränsad resurs. Därmed tar biobränslepannan bränsle i anspråk som annars skulle ha nyttjats i någon annan anläggning, i detta fall antas alternativet vara samförbränning med kol i ett kraftverk. Av resultatet framgår att valet att importera avfall ger minskade utsläpp från den alternativa värmeproduktionen motsvarande ca 200 kg CO 2 -ekv/ton avfall. 21

34 Figur 18 Utsläpp från alternativ fjärrvärmeproduktion i fallet där denna utgörs av biobränsleeldad kraftvärme, samt under antagande om att biobränsle är en begränsad resurs 4.4 Alternativ avfallsbehandling I kapitel 2. Metodik och antaganden beskrivs att alternativet till att exportera avfallet till energiutvinning i Sverige är att deponera avfallet på plats i landet. För att kunna beräkna utsläppet av växthusgaser vid deponering krävs kännedom om ett antal tekniska parametrar. Då merparten av importen av avfall idag kommer från Norge har vi i grundfallet valt att studera egenskaperna för en norsk deponi. Data gäller för en norsk medeldeponi och naturligtvis förekommer stora variationer inom Norge. Importen sker idag även från andra länder vilket ökar osäkerheten kring deponins tekniska parametrar. För att studera denna osäkerhet har vi här i känslighetsanalysen valt att genomföra beräkningar för ytterligare två typer av deponier. Resultatet för de olika deponityperna framgår av figur 19. Figur 19 Utsläpp av växthusgaser vid import av avfall beroende på vilken typ av deponi som antas som alternativ avfallsbehandling Som framgår av figur 19 är resultatet starkt beroende av vilken typ av deponi som antas utgöra den alternativa avfallsbehandlingen. Om alternativet utgörs av en öppen deponi utan gasinsamling ger import av avfall ytterligare reduktioner av utsläppet av växthusgaser, jämfört mot grundfallet. Omvänt gäller att om alternativet utgörs av deponering på en framtida tekniskt avancerad deponi så minskar utsläpps- 22

35 reduktionen. Som mest varierar resultatet för utsorterat avfallsbränslen med hela 1400 kg CO 2 -ekv/ton avfall. Samtidigt visar dock resultatet entydigt på att import av avfall för energiutvinning är att föredra framför deponering, oavsett vilken typ av deponi som beaktas. Som beskrivits i kapitel 2. Metodik och antaganden ingår i grundfallet de utsläpp som sker från en deponi under ett 100års-perspektiv. I en känslighetsanalys väljer vi här att också inkludera vad som sker efter denna period. Här finns idag många osäkerheter men mycket talar för att merparten av det biologiskt bundna kol som återstår i deponin efter 100 år kommer att stanna kvar i deponin under en lång tid framöver. Därigenom fungerar deponering till viss del som en kolsänka, dvs biologiskt bundet kol tas ut från kolets kretslopp och lagras. Detta resulterar i en minskning av utsläppet av växthusgaser vid deponering. I figur 20 visas hur resultatet förändras under antagandet att allt biologiskt kol som återstår i deponin efter 100 år räknas som en kolsänka. Figur 20 Utsläpp av växthusgaser vid import av avfall med och utan beaktande av deponi som delvis kolsänka Resultatet i figur 20 visar att deponins funktion som kolsänka får en stor påverkan på resultatet. Av de kolföreningar som återfinns i biologiskt material är lignin den förening som är svårast för naturens mikroorganismer att bryta ner. Denna kolförening återfinns i avfallet i form av trä. Även cellulosaföreningar som återfinns i trä- och pappersmaterial tar lång tid att bryta ned. Detta innebär att de avfallsslag som innehåller en hög andel trä och papper till större del påverkas av om kolsänkan i deponin beaktas eller ej. Detta framgår också av resultatet som visar att skillnaden med och utan beaktande av kolsänka är som störst för RT-flis och utsorterade avfallsbränslen. För hushålls- och industriavfall som innehåller en mindre andel trä och papper är skillnaderna med och utan kolsänka klart mindre. Totalt sett visar resultatet att import av avfall till energiutvinning ger en tydlig minskning av utsläppen av växthusgaser, oberoende av om man betraktar deponering som delvis en kolsänka eller inte. 23

36 4.5 Transporter I grundfallet har antagits att importen av avfallet sker med lastbil över en sträcka på 30 mil. Returtransporten sker utan last, vilket innebär att importen även belastas med de utsläpp som sker på hemvägen. I en känslighetsanalys tittar vi här på hur utsläppet av växthusgaser från transporten förändras beroende av transportavståndet, transportslag samt om returtransporten sker med eller utan last. Här antas att tåg- och båttransporter aldrig sker med tomma returtransporter. Vidare antas att långa transportavstånd (300 mil) inte är aktuella för lastbilstransporter. Tågtransporten antas ske med ett tåg som endast transporterar avfall, detta innebär att utsläppet endast påförs avfallstransporten. Utsläppen från elanvändningen hanteras på samma sätt som övrig elanvändning eller elproduktion i studien, dvs utsläppet beräknas till 800 kg CO 2 -ekv/mwh el. Resultatet av beräkningarna framgår av figur 21. Figur 21 Utsläpp av växthusgaser från transport av ett ton avfall beroende av transportavstånd, transportslag samt tom eller full returtransport Känslighetsanalysen visar att det lägsta utsläppet av växthusgaser sker vid en kort lastbilstransport med en lastad returresa (samma transport med eltåg eller båt skulle ge lägre utsläpp men dessa transportslag har inte beaktats för denna korta transport). Detta fall är idag mycket vanligt för den import som idag sker. Det högsta utsläppet uppstår vid en lastbilstransport på 100 mil med tom returresa. Vid transporter på detta avstånd eller längre är det, ur växthusgassynpunkt, klart fördelaktigt att nyttja sig av eltåg eller båt. Även ur ekonomisk synvinkel är det svårt att motivera en lastbilstransport på 100 mil. I figur 22 presenteras hur det totala resultatet för import av avfall påverkas av högre respektive lägre transportemissioner. Förutom grundfallet visas resultatet för de lägsta transportemissionerna (lastbil 30 mil med last på returresan) och för de högsta emissionerna (lastbil 100 mil och tom returresa). Som framgår av figuren påverkas resultatet mycket lite av emissionerna från transporten. Anledningen är att emissionerna från transporten av avfall är mycket små i jämförelse mot de vinster som görs genom att flytta avfall från deponi till energiutvinning. 24

37 Figur 22 Utsläpp av växthusgaser vid import av avfall beroende av emissioner från transporten av avfallet 25

38 5. Referenser 1. Avfall Sverige (2008) Svensk avfallshantering Avfall Sverige (2005a) Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall. Bilaga 1a: Teknisk utvärdering rötningsanläggningar, RVF Utveckling 2005:06 1. Avfall Sverige (2005b) Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall. Bilaga 1a: Teknisk utvärdering gasuppgraderingsanläggningar, RVF Utveckling 2005:06 1. Lerche Raadal, H. Saur Modahl, I. (2009) Klimaregnskap for avfallshåndtering. Fase 1: Glassemballasje, metallemballasje, papir, papp, plastemballasje og våtorganisk avfall. Avfall Norge rapport 1/ Naturvårdsverket (2008) Statistik över in- och utförsel av avfall till och från Sverige år Excelfil 1. Profu (2008) Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv, Avfall Sverige Rapport 2008:13 1. Samuelsson, J. Galle, B. Börjesson, G. (2005) Slutrapport STEM projekt nr P Metan från avfallsupplag i Sverige 1. Sköldberg, H. Unger, T. (2008) Effekter av förändrad elanvändning / produktion, Elforsk rapport 08:30, publicerad april Rapporten kan laddas ned från 1. Uppenberg et al (2001) Miljöfaktabok för bränslen, IVL Rapport B1334B-2 26

39 Rapporter från Avfall sverige 2009 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2009:01 Verktyg för bättre sortering på återvinningscentraler U2009:02 Användning av värmekamera inom avfallshanteringen. Förstudie U2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar U2009:04 Rening av lakvatten, avloppsvatten och reduktion av koldioxid med hjälp av alger U2009:05 Energy from waste - An international perspective U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2009 Certification rules for compost B2009 Certification rules for digestate B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2009:01 Övervakning av tätskikt i deponier med impedansspektroskopi D2009:02 Behovet av nedströmsskydd ur ett långtidsperspektiv AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2009:01 Flygaskors egenskaper i våt miljö

40 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling U2009:06 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö [email protected]