Ett kvali tetsurval för folkbibliotek. Specialarbete / Bibliotekshögskolan ; l980 : 116 ISSN JAZZ, BLUES, SOUL, ROCK OCH REGGAE

Transkript

1 Specialarbete / Bibliotekshögskolan ; l980 : 116 ISSN S JAZZ, BLUES, SOUL, ROCK OCH REGGAE Ett kvali tetsurval för folkbibliotek Göran Lundberg Tornas Palmér Bengt SundBn Stefan W i strand

2 JAZZ, BLUES, SOUL, ROCK OCH REGGAE Ett kvali tetsurval för folkbi bli otek Göran Lundberg Tomas Palmgr Bengt Sundén Stefan Wistrand

3 Till John från Boogie-Sara jevo med Rasta-staren, 3-ackordssmyget & den helige.

4 Inledning... s Jazz... s Blues och rhythm & blues... s Soul... S 50-talets rock'n roll... s Brittisk rock på 1960-talet... s Amerikansk rock på 1960-talet... s 1970-talets rockmusik... s Reggae... s Litteraturförteckning... s.

5 INLEDNING m Vår urvalsdiskografi omfattar tiden 1945 t.0.m Den förtecknar följande genrer: jazz, blues, soul, rock och reggae. Att vi valt 1945 som startpunkt ar ingen slump. Vid denna tid vaxer den moderna popularmusiken fram (termen ~lpopularmusik'l har i mångas öron en nedsättande klang, men i brist på bättre använder vi den här som samlande begrepp). Inom jazzen bröt i mitten av 40-talet be-bopen fram som en reaktion på swingmusiken. Bluesen övergick till att bli en mer utpräglad stadsmusik. I början av 50-talet uppstod också en expanderande ungdomsmarknad i OSA. Denna. blev den sociala grogrunden för rock'n rollens genombrott.. - Utgångspunkter Utbudet av populärmusik är i det närmaste oöverskådligt och för den o- initierade ar det svårt att hitta rätt i denna djungel av stilar, trender och dagsländor. Idag vållar också inköpen av denna musik biblioteken stora svårigheter. Ser vi till den klassiska musiken finns det relativt goda möjligheter att köpa "rattli skivor, tack vare tillgången på uppslagsverk,'skivguider etc. Tyvärr finns det inte lika goda möjligheter inom populärmusikens område. Den ena utgångspunkten för vårt arbete ar följaktligen att göra en vägledning för bibliotekens skivinköp. Den andra ar vår övertygelse om att biblioteken aven på musikens område kan fylla viktiga funktioner - dels att tillhandah~lla.god musik, deis att' föra ut svåråtkomlig musik. Vid utarbetandet av diskografin har vi granskat allt utom det nordiska utbudet. Med få undantag, främst inom jazzen, har detta lett till en kraftig dominans för anglo-amerikanska musiker/grupper. Detta ar naturligt eftersom musikformerna har sitt ursprung i dessa lander och det ar också har som nyskapandet sker. Reggaen, med sina huvudsakliga rötter på Jamaica, ar ett naturligt undantag. V i har uteslutit singlar och EP-skivor i vårt urval och tar enbart upp LP-skivor. Skalen ar flera - för det första är LP-skivor lätthanterligare ur bibliotekssynvinkel, för det andra har LP-skivan fått allt större.. betydelse som medium för det inspelade musikutbudet. Musikens stallning på biblioteken I dessa ekonomiskt kärva tider blir det allt vanligare med nedskärningar inom den kommunala ekonomin. Inte sällan ar det då kultursektorn, inklusive biblioteken, som drabbas. En konsekvens av de försämrade resurserna ar att dagens biblioteksverksamhet i första hand inte handlar om utbyggnad, i stallet ar det in+ skränkningar av verksamheten som står höqst på dagordninqen. Detta har medfört att iiian vid åtskilliga oibliot~k har börjat ifrågasätta musikavdelningarnas verksamhet. Man anför d& skgl typ minskad utlåning, försämrad lyssnarfrekvens, bråkiga ungdomar och svårigheterna nar det galler att köpa bra musik. Skälen ar alltså ofta i Första hand inte ekonomiska. Problemet med musikavdelningarna på biblioteken Br främst att man inte haft någon aktiv målsättning. Biblioteken har helt enkelt inte vetat vad man ska ha musiken till. En diskussion om den framtida utformningen av musikverksamheten på biblioteken ligger utanför ramen för detta ar-

6 bete. V i anser dock att en sådan diskussion är nödvändig. Kvalitet, inte skrap Nar det galler bokurvalet har man ofta klara mål, t.ex. att motverka den s.k. skräplitteraturen, En lika klar vilja borde gälla skivurvalet, dar det kommersiella trycket, inte minst på ungdomen, ar om möjligt annu större. Biblioteken bör ta strid för bra musik, likaväl som man tar strid för bra litteratur. Detta ar också helt i linje med kulturpolitikens allmänna intentioner om att biblioteken bör motarbeta "kommersialismens negativa verkningar". Våra urvalsprinciper Vid valet av grammofonskivor inom de olika genrerna har vi strävat efter att ta med sådana musiker/grupper som ar av betydelse för utvecklingen. Vårt urval baserar sig alltså på kvalitet och representativitet, inte på kommersiella framgångar. Konkret betyder detta b1.a. att vi inom jazz, blues, soul och reggae nästan uteslutande behandlat svarta musiker. Ställningstagandet grundar sig på det faktum att stilarna i första hand ar afro-amerikanska. Skivornas tillqangliqhet och hjälpmedel vid urwalet V i har i möjligaste mån valt att förteckna skivor som finns tillgängliga i Sverige, d;v.s. sådana som noteras i lagerkatalogen GLF. I ett flertal fall har dock vår strävan efter representativitet och kvalitet kommit i konflikt med kravet på tillgänglighet. Det ar en sorglig sanning att lagerhållningen av skivor i Sverige ar dålig, främst vad galler mer svårsåld musik och skivor som fått några år på nacken. I sammanhanget kan observeras att GLF-katalogen redovisar en "officiell" lagerhållning. Det finns skivaffarer som kan skaffa fram svåråtkomliga titlar och det finns även ett antal specialaffarer. Tips på alternativa inköpskällor m.m. kan man få i Folke Anderssons En hjälpreda far biblioteken vid inköp av jazz, rock, blues och folkmusikskivor (specialarbete vi(] BHS, vt 1975:103).. För att få en så heltäckande bild av utbudet som möjligt har vi använt en rad kallor, utländska skivkataloger, musiklexika, böcker inom de olika genrerna och tidskrifter. Arbetets upplaggninq Efter varje avdelning följer ett alfabetiskt iindex. Numret/numren efter respektive uppslag hänvisar till edflera referenser inne i listan. Vi använder inga se-hänvisningar inom indexet, utan vid flera namnformer 0.d. hänvisar vi direkt till respektive referens. Nar en och samma artist/grupp har noterats för flera titlar följer dessa i kronologisk ordning. Vidare har vi valt att ange inspelnlngsår i stallet för utgivningsår, eftersom förstnämnda uppgift är intressantare ur diskografisk synvinkel. Tyvärr har vi i vissa fall inte lyckats få fram exakta inspelningsår. Då har vi tvingats ange ungefärliga tidpunkter. Avslutning Det ar vår förhoppning att vårt arbete kan vara till hjälp vid bibliote-

7 kens inköp av skivor. Naturligtvis raknar vi inte med att alla bibliotek kan köpa skivor inom de genrer vi behandlat. Vårt urval bör i första hand ses som en hjälpreda vid inköp av modern populärmusik. Avslutningsvis ser vi fram mot en liknande genomgång av det nordiska musikutbudet inom de genrer vi granskat.

8 MooERNJAZZ talet. Bebop. Bebopen är en musikstil som växer fram i början av 40-talet och får sin fasta form och sitt genombrott ungefar vid mitten av decenniet. I mycket är den en reaktion mot swingmusikens tilltagande utsltitning och kornrnersialisering. Jazzen lamnar nu sin folkliga förankring och börjar utvecklingen mot ett konstmusikaliskt uttryck. Bopmusikerna ville skapa en egen musik utan komnersiella hansynstaganden. Detta stod f skarp kontrast till de äldre svarta musikernas villighet att anpassa sig till den vita kulturen. Det bildas små skivbolag som specialiserar sig på den nya musiken. Stilistiskt kännetecknas bebopen av sin avancerade harmonik och den vir tuosa instrumentteknik som utvecklas inom den av musiker som Charlie Parker, Dizzy Gillespie, Fats Navarro, Bud Powell, Max Roach m. f l. Kompositionerna bygger of ta på harmonierna till gamla standardmelodier (schlagers) eller på den traditionella bluesen talet. Cool och hardbop. Under 50-talet ar utbudet av jazz större än någonsin tidigare och jazzen blir nu framför allt en ungdomens musik. De specialiserade skivbolagen dominerar utgivningen. Exempel på sådana är Blue Note (den svarta hardbopens f laggskepp), Riverside, Prestige och Atlantic. Pacif ic Jazz och Contemporary är skivbolag som har sin hemvist på den amerikanska västkusten och dessa inriktar sig främst på den vita cooljazzen. Coolstilen vaxer fram omkring och dominerar jazzskivmarknaden under den första hälften av 50-talet. Den bygger på samna avancerade harmonik som bebopen, men i jämförelse med den mer återh6llsam och lågmäld. Man kan i coolstilen aven skönja influenser från den moderna europeiska seriösa musiken. Företrädarna för den här musikstilen är vita musiker som Lennie Tristano, Lee Konitz, Gerry Mulligan, Chet Baker och Shorty Rogers. Hardbop kallas den musikstil som utvecklas av de nya svarta New York-grupperna omkring 50-talets mitt. Denna stil blir den dominerande under den senare delen av årtiondet. Hardbopen bygger på bebopen men söker sig narmare jazzens rötter och innehåller tydliga infl.uenser från blues och gospelmusik. Rytmiken är mer hårddrivande jämfört med bebopens mer "luftiga". Betydande musiker inom denna genre är Art Blakey, Horace Silver, Sonny Rollins, Cannonball Adderley, Jackie McLean, Clifford Brown m. f l. Trumpetaren Miles Davis är en av innovatörerna till cooljazzen med sitt "tubaband" från 1949, men bildar vid mitten av 50-talet en stilbildande kvintett som mer lutar åt bebopen och hardbopen. Basisten Charles Mingus och pianisten Thelonious Monk är båda instrumentalister och kompositörer som gör egen profilerad musik som går en bit vid sidan av den gängse hardbopströmfåran talet. Avantgarde jazz ("f riform jazz" ). På 60-talet förlorar jazzen sin roll som populairmusik till rockmusiken och nu sker även den definitiva övergången till konstmusikformen. Detta innebär ett större konstnärligt medvetande hos musikerna - inga kompromisser för den breda publikens eller kommersiella intressenters skull. Den ökande medvetenheten bland de svarta under 60-talet sätter också sin prägel på den svarta jazzen: den blir aggressivare, musiktitlar får en poli-

9 tick innebörd, ingen entertainerattityd på scenen, man refererar till jazzen som "black music1' etc. Den nya jazzen kännetecknas av följande: a) Man överger bebopmusikens harmanitankande, i stallet improviserar man över allt färre ackord eller över vissa skalor. b) Standardmelodierna får ge vika för originalmaterial. c) 4/4-rytmen blir inte langre självklar, experiment med andra taktarter förekomner eller också upplöses den fasta rytmen helt. d) Improvisationerna blir langre och mer obundna. Viktiga stilbildare som omfattar alla eller några av ovan anförda punkter är Miles Davis, Bill Evans, John Coltrane (och hans ltirjungar Albert Ayler och Archie Shepp), Ornette Coleman, Eric Dolphy, Cecil Taylor och Sun Ra talet. Jazz-rock (fusion), loft jazz (avantgarde), europeisk improvisationsmusik, '"ECM- jazz". I början av 70-talet blir jazzen återigen kommersiellt gångbar genom jazzrockens framväxt. Stilen får främst sin publik bland ungdomen och har sin fruktbaraste period rent konstnärligt mellan" åren , varefter den blir mer och mer utslätad i extrema fall gränsainde till "muzak". Miles Davis är här åter stilbildaren och skapar en spannande syntes av jazz och rock utan kommersiella sidoblickar jazzen står för harmoniken och improvisationstekniken - rocken för rytmiken). De som följt i hans fotspår är of ta hans tidigare medmusiker, men dessa har i en del fall haft svårare att motstå det kommersiella trycket på sin musik. Några viktiga stilbildande musiker förutom Miles Davis är John McLaughlin (khavishnu Orchestra), Herbie Hancock, Chick Corea och gruppen Weather Report. Det svarta amerikanska avantgardet har f ortsat t utvecklingen av 60-talets f ormmässiga experiment. Loft jazz har kommit att bli beteckningen på avantgardets 70-talistiska utlöpare. Namnet kommer av dess spelställen vindsateljéklubbarna i New York, Medvetenheten bland de svarta musikerna lever fortfarande kvar och tar nu främst sina uttryck i en stark betoning av anknytningen till ursprungslandet Afrika. Utvecklingen inom avantgardet har lett till att det inom sig rymmer en mängd olika stilar: aggressiva, melodiska, rytmiska, arytmiska 0.s.v. Ledande namn ar här Art Ensemble of Chicago, Anthony Braxton, Sam Rivers, Don Pullen, Pharoah Sanders, medlemmarna i World Saxophone Quartet (Julius Hemphill, Oliver Lake, David Murray och Hamiet Bluiett) m.fl. Under 70-talet (och slutet av 60-talet) har en sjalvständig europeisk improvisationsmusik vuxit fram i länder som Västtyskland och Holland, influenserna kommer i första hand från den mer aggressiva delen av det amerikanska 60-talsavantgardet. I urvalet företrads stilen av saxofonisten Peter Brötzmann, grupperna Globe Unity Orchestra och \Elillem Breuker Kollektief. Små skivbolag dominerar utgivningen inom både det amerikanska och det europeiska avantgardet. En meditativ och lågmäld musik utan alltför skarpa kanter har utvecklats inom det tyska skivbolaget ECM:s hägn av framför allt vita amerikanska jazzmusiker som Keith Jarrett, Gary Burton, Chick Corea, Ralph Towner och John Abercrombie.

10 - Davis, Miles: The complete birth of the cool / Miles Davis & his Orchestra. - (~a~itol jazz, classics ; 1 ) Inspelad Capit oi M Gillespie, Dizzy. [eg. John Birks ~illes~ie]: In the beginning. - 2 grammofonskivor. Inspelad Prestige PR : The greatest of Dizzy Gillespie. Inspelad RCA LPM-2398 Gordon, Dexter: Long tall Dexter. - 2 grammofonskivor. Inspelad Savoy SJL 2211 Gray, Wardell: Memorial album. - 2 grammofonskivor. Inspelad Prestige PR-7343E - Monk, Thelonious: The complete genius. - 2 grammofonskivor. Inspelad Blue ~ote LA~~Y-H~ Navarro, Fats [eg. Theodore Navarro]: Prime source. - 2 grammofonskivor. Inspelad Blue Note LA507-H2 --- Parker, Charlie: The Savoy recordings. - 2 grammofonskivor. Inspelad Savoy SJL : Anthology. - 3 grammofonskivor. Inspelad l America AM Powell, -- Bud [eg. Earl Rudolph ~owellf : Thp arnazin:? Bud Powell, vol. 1. m. Inspelad ~iuz Note : Th.3 cmazfn~?l?!. P0:rn7~, 7~03.?. Ins~ela? Blue Note Tristano, Lennie: Crosscnrrents / Lennie Tristano, Buddy de Franco. I m 0 1 jazz classics ; 14) Inspelad Capitol M

11 -9 Brown Clifford: Cl2fford Brown & Max Roach. Inspelad Mercury : A t Basin Street' / Clifford Brown & Max Roach. i Inspelad l Mercury Chaloff, Serge: Blue Serge. Inspelad Capitol T742 Coleman, Ornette: Change of the century. Inspelad Atlantic 1327 Coltrane, John: Giant steps. Inspelad Atlantic Davis, Miles : Walkin'. Inspelad Prestige PR : Miles Davis. - 2 grammofonskivor. Inspelad Prestige PR : Kind of blue. Inspelad CBS : Sketches of Spain / arranged and conducted by Gi1 Evans. Inspelad CBS The Jazz Messengers: The Jazz Messengers at the Café Bohemia, vol. 2. 1nspelad Blue Note Konitz Lee: Ezz-thetic. Inspelad Prestige PR-7827 Mingus, Charles: Tijuana moods. Inspelad RCA FXLl : Blues & roots. Inspelad Atlantic : Mingus ah m. Inspelad CBS CS 8171

12 27 Monk, Thelonious: Monk & Trane / Thelonious Monk & John Coltrane. - 2 grammofonskivor. Inspelad Milestone M Mullipan, Gerry: Gerry Mulligan & Chet Baker. Inspelad och Prestige PR Parkex, Charlie: Immortal sessions: Charlie Parker, vol. 1. Inspelad Saga Pan 6906 Rogers, Shorty [eg. Milton M. Inspelad RCA FXL ~a jonsky] : Blues express. Rollins, Sonny [eg. Theodore W. - 2 grammofonskivor. Inspelad Prestige PR ~ollins]: Saxophone colossus & more. -: Sonny Rollins. - 2 grammofonskivor. Inspelad Blue Note LA401-H2 -: A night at the Village Vanguard. Inspelad Blue Note Silver, Horace: Finger poppin'. Inspelad Blue Note Smith, Jimmy: The incredible Jimmy Smith. Inspelad Blue Note Wallington, George [eg. Giorgio ~iglia]: Dance of the infidels / George Wallington Quint et ; with Donald Byrd [trumpet], Phil Woods [alt saxof on]. Inspelad Savoy SJL 11 22

13 JAZZ =-,===-==z==- Adderley, Cannonball [eg. Julian bdderley]: Mercy, mercy, mercy. Inspeiad Capitol SM-2663 The &t Ensemble of Chicago: People in sorrow. Inspelad Nessa N 3 Ayler, Albert: Spiritual unity / Albert Ayler Trio. Inspelad ESP : Love cry. Inspelad Impuise 9165 Blakey, Art: The big beat / A rt Blakey & the Jazz Messengers. Inspelad 1960, Blue Note Brand, Dollar: African piano. Inspelad Japo Braxto~, Anthony: For alto. - 2 grammofonskiv'or. Inspelad Coleman, Ornette: This is our music. Inspelad Atlantic : Free jazz. Inspelad Atlantic : At the wgolden Circle", Stockholm, vol. 1 / Ornette Coleman Trio. Inspelad Blue Note Coltrane, John: Live at the Village Vanguard,,."-.-- Inspelad Impulse 10 -: A love supreme. Inspelad Impulse 77 -: Sun ship. Inspelad Impulse : Meditations. Inspelad Impulse 9110

14 Coltrane, John: Expression. Inspelad Impulse 9120 Davis, Miles: Miles smiles / Miles Davis Quintet. Inspelad CBS PC : Filles de Kilimanjaro. Inspelad CBS PC-9750 i: Bitches brew. - 2 grammofonskivor. Inspelad CBS Dolphx, Eric: The great concert of Eric Dolphy. - 3 graamofonskivor. - Inspelad Prestige P : Out to lunch: Inspelad Blue Note Evans Bill: The Village Vanguard sessions. - 2 grammofonskivor. -9 Inspelad Milestone M Getz, Stan: Jazz samba / Stan Getz, Charlie Byrd. -- Inspelad Verve 8432 Gordon, Dexter: Go! Inspelad Blue Note Graves, Milford: Nommo : in concert at Yale University, vol. 2 / Milford Graves, Don Pullen. Inspelad IPS Haden, Charlie: Liberation music orchestra. Inspelad Impulse 9783 Hill, Andrew: Point of departure. Inspelad Blue Note Kirk, Rahsaan Roland: The vibration con-tinues. - 2 grammofonskivor. Inspelad Atlantic 1003 McLean, Jackie [eg. John L. ~c~ean]: Hipnosis. - 2 grammofonskivor. - Inspelad 1962 och Blue Note LA483-J2

15 Miw-s, Charles: Black saint and sinner lady, Inspelad Impulse 35 -: The great concert : Paris, 19 avril, grammofonskivor. Inspelad America AM Mitchell, Roscoe: Sound! -e- Inspelad Delmark DS 408 Montgom-y, Wes [eg. John Leslie ~ont~omer~] i Incredible jazz guitar. inspelad Riverside 6046 Rollins Sonny [eg. Theodore W. ~ollins]: Vol. 3: "What's new? ; vol. m, : "Our man in jazzw. - 2 grammofonskivor. Inspelad RCA /092 a, Archie: Mama too tight. Inspelad Impulse Sun Ra [eg. Herman ~lount] : The magic city / Sun Ra with his Solar Arkestra. Inspelad Impulse 9243 Taylor, Cecil: Unit structures. Inspelad Blue Not e : Nuits de la Fondation Maeght, vol. 1. Inspelad Shandar : Nuits de la Fondation Maeght, vol. 2. Inspelad l 969. Shandar : Nuits de la Fondation Maeght, vol. 3. Inspelad Shanaar Williams Lifetime: Emergency!, vol. 2.. Inspelad 1969.

16 77 -f Abercrombie John: Sargasso sea / John Abercrombie, Ralph Towner. Inspelad ECM The - Art Ensemble of Chicago: Fanfare for the warriors. - hat's jazz ; 27) Inspelad Atlantic ATL : Nice guys. Inspelad ECM' Ayler, Albert: Nuits de la Fondation Maeght : 25 et 27 juillet grammofonskivor. Inspelad Shandar Barbieri, Gato [eg. Leandro ~arbieri] : Chapt er one: Latin America. Inspelad Impulse Bley, Carla: Musique mecanique. Inspelad Watt 9 83 Bley, Paul: Scorpio. Inspelad Milestone MSP Braxton, Anthony: The ~ontreuxj~erlin concerts. - 2 gramof onskivor. Inspelad Arista AL : Creative oroestra music Inspelad Arista AL Brecker Brothers: Heavy metal be-bop. Inspelad Brown, Marion: Geechee recollections. Inspelad Im-pulse aötzmann, Peter: Outspan no 1. Inspelad Burton, Gary: Gary Burton & Keith Jarrett. - h hat's jazz ; 12) Inspelad Atlantic ATL Cherry, Don: Old and new dreams. Inspelad l 976. Black Saint BSR 001 3

17 91 Cobham, Billy: Spectrum. Inspelad Corea, Chick [eg. Armando ~orea]: Crystal silence / Chick Corea, Gary Burt on. Inspelad ECM Coryell, Larry: Introducing the Eleventh House. Inspelad Vanguard Davis, Anthony: Song for the old world-/ Anthony Davis Quartet. Inspelad India Navigation IN Davis, Miles: Live-evil. - 2 grammofonskivar. Inspelad CBS : Get up with it. Inspelad 1970 och CBS DeJohnette, Jack: Special edition. Inspelad ECM Globe Unity Orchestra: Live in Wuppertal. Inspelad FMP Graves, Milford: Dialogue of the drums / Milford Graves, Andrew Cyrille. Inspelad IPS o Hancock, Herbie: Mwandishi. Inspelad Warner Bros WS : Headhunters. Inspelad CBS Hemphill, Julius: Raw materials and residuals. Inspelad Black Saint BSR Holland, Dave: Dave Holland & Sam Rivers, vol. l,, Inspelad ~rn~robisin~ Artists IAI m Jarrett 9 Keith: Solo concerts : Bremen, Lailsanne* - 3 grammofonskivor. Inspelad ECM 1035/37

18 105 Jarrett, Keith: Death and the flower. inspelad Impulse Lacy, Steve: Trickles. Inspelad i lack- Saint BSR Lake, Oliver: Holding togather. Inspelad Black Saint BSR Mahavishnu Orchestra: The inner mounting fl~ame. Inspelad CBS Pullen, Don: Capricorn rising / Don Pullen featuring Sam Bivers. Inspelad Black Saint BSR Return To Porever: Return To Porever. Inspelad ECM : Hymn of the aeventh galaxy / Return To Porever featuring Chick Corea, Inspelad Polydor Sanders, Pharoah: Thembi. Inspelad Impulse : Pharoah. Inspelad India Navigation IN Shepp, Archie: Steam, Inspelad Enja Shorter, Wayne: Odyssey of Iska. Inspelad 1970, S Blue Note Sun Ra[eg. Herman ~lount] : It's efter the end of the world / Sun Ra and his Intergalactic Research Arkestra. Inspelad MPS Surman, John: The trio / John Surman, Barre Phillipe, Stu Martin. - 2 grammofonskivor. Inapelad 1970, Dam DNLS Taylor, Cecil: Silent tongues, Ins~elad 1974.

19 119 Tyner, MoCoy: Enlightenment. - 2 grammofonskivor. Inspelad Uimer, James "Bloodfl: Tales of captain Black. Inspelad Artists House AH Weather Report: Mysterious traveller. Inspelad CBS : Heavy weather. Inspelad CBS Willem Bredser Kollektief: Live in Berlin. Inspelad SAJ The World Ssxophone Quartet: Point of no return. Inspelad

20 JAZZ INDEX Abercrombie, John 77 Adderley, Cannonball 37 The Art Ensemble of Chicago Aylei, Albert 39, 40, 80 Baker, Chet 28 Barbieri, Gato 81 Blakey, Art 41 Bley, Carla 82 Bley, Paul 83 Blount, Herman 71, 116 Brand, Dollar 42 Braxton, Anthony 43, 84, 85 Brecker Brothers 86 Breuker, Willem 123 Brown, Clifford 13, 14 Brown, krian 87 Brötzmann, Peter 88 Burton, Gary 89, 92 Byrd, Charlie 58 Byrd, Donald 36 Chaloff, Serge 15 Cherry, Don 90 Cobham, Billy 91 Coleman, Ornette 16, 44, 45, 46 Coltrane, John 17, 27, 47, 48, 49, 50, 51 Corea, Chick 92, 111 Coryell, Larry 93 Cyrille, Andrew 99 Davis, Anthony 94 Davis, Miles 1, 18, 19, 20, 21, 52, 53, 54, 95, 96 DeFranco, Buddy 12 DeJohnette,, Jack 97 Dolphy, Eric 55, 56 Evans, Bill 57 Evans, Gil 21 Figlia, Giorgio 36 Getz, Stan 58 Gillespie, Dizzy 2, 3 Globe Unity Orchestra 98 Gordon, Dexter 4, 59 Graves, Milford 60, 99 Gray, Wardell 5 Haden, Charlie 61 Hancock, Herbie 100, 101 Hernphill, Julius Hill, Andrew Holland, Dave 103 Intergalactic Research Arkestra 116

21 Jarrett, Keith 89, 104, 105 The - Jazz L,kssengers 22, 41 Kirk, Rahsaan Roland 63 Konitz, Lee 23 Lacy, Steve 106 Lake, Oliver i07 McLean, Jackie 64 Mahavishnu Orchestra 108 Martin, Stu 117 Mingus, Charles 24, 25, 26, 65, 66 Mitchell, Roscoe 67 Monk, Thelonious 6, 27 Montgomery, Wes 68 Mulligan, Gerry 28 Navarro, Fats 7 Parker, Charlie 8, 9, 29 Phillips, Barre 117 Powell, Bud 10, 11 Pullen, Don 60, 109 Rajonsky, Milton M. 30 Return To Forever 110, 111 Rivers, Sam 103, 109 Roach, hhx 13, 14 Rogers, Shorty 30 Rollins, Sonny 31, 32, 33, 69 Sanders, Pharoah 112, 113 Shepp, Archie 70, 114 Shorter, Wayne 115 Silver, Horace 34 Smith, Jimmy 35 Solar Arkestra 71 Sun Ra 71, 116 Surman, John 117 Taylor, Cecil 72, 73, 74, 75, 118 The - Tony. Williams Lifetime 76 Towner, Ralph 77 Tristano, Lennie 12 Tyner, McCoy 119 Ulmer, James "Blood" 120 Wallington, George 36 Weather Report 121, 122 Willem Breuker Kollektief 123 Williams, Tony 76 Woods, Phil 36 The - World Saxophone Quartet 124

22 Under mellankrigstiden delades den svarta musiken upp ~i blues och jazz. Bluesmusikern uppträdde ofta ensam, medan jazzen däremot var en gruppmusik. Bluesen var också en landsbygdsmusik (countryblues ), i motsats till jazzen som mer spelades i staderna. Genom den omfattande migrationen kom allt fler svarta att bo i de stora staderna. Denna flykt från landsbygden, som accentuerades på 40-talet, satte 'aven spår i bluesmusiken. För att göra sig hörda på stadernas larmiga klubbar tvingades musikerna dels spela elektriskt, dels skaffa sig kompgrupper. Citybluesen var alltså ett resultat av tidens sociala förändringar. Den nya musiken spelades ofta in på små nyetablerade skivbolag som specialiserade sig på den svarta befolkningen. Marknaden var exepanderande, ett tecken på detta var att branschorganet "Billboard1I 1945 introducerade en topplista för I1race music1' (namnet ändrades tre år senare till det mer passande rhythm & blues). Musikaliskt, men knappast kommersiellt, har den svarta musiken utgjort det viktigaste bidraget till den moderna amerikanska populärmusiken. Denna tendens var mycket uttalad på 50-talet. Svart rhythm & blues marknadsfördes ofta som rockfin roll. samtidiat som vita musiker stal friskt från svarta artister. De vita imitatörerna var dock noga med att göra stöldgodset rumsrent - såväl musiken som texterna 'ltvattadesl' för att bättre passa den vita publiken. Countryblues I dagens USA ar criiintrybluesen en musikalisk anakronism. Det ar gårdagens musik och nästan uteslutande framförs den av åldrande musiker. Än lever dock musiken och man som Lightnin' Hopkins, Sonny Terry och Brownie McGhee ar viktiga kulturbärare. Under det tidiga 60-talet lyftes countrybluesen fram av vita, oftast intellektuella, blueslyssnare. De menade att countrybluesen, i motsats till den aggressivare stadsbluesen, var den enda sanna bluesen. Positivt med detta var att en rad grånade bluesman som t.ex. Skip James och Son House, gavs tillfälle att framträda och spela in skivor. Cajun och zydeco Ordet cajun ar en anglifiering av franskaris acaldien. Acadiens var franskkanadensiska nybyggare som flydde till Louisiana under 1700-talet för att undgå engelsmannens förföljelse. Cajunmusiken är en ren folkmusik med dragspel och fioler som viktigaste instrument. Sången framförs på en svårbegriplig blandning av franska och engelska. Zydeco ar cajun blandad med främst blues, med det finns aven rock- och schlagerinfluenser. Zydeco spelas huvudsakli.gen av svarta musiker, den mest kände ar Clifton Chenier. Citvblues Chicagobluesen, den dominerande grenen inom stadsbluesen, har sitt ur-

23 sprung i countrybluesen. Musiker som Muddy Waters, Howlin' Wolf och Elmore James hade alla sina rötter i Mississippi-deltat. Musiken de spelade var landsbygdsblues i stadsform. Det var oftast en rå musik, med ylande gitarrer, skräniga saxofoner, munspel oc1-1 kraftfulla sångare. Chicagobluesen hade stor betydelse för den engelska llbluesvågenll på 60- talet (Rolling Stones, Animals, Bluesbreakers m. fl. ). Mot slutet av 60-talet minskade intresset för blues bland de svarta, idag tycks dock bluesmusiken uppleva en renässans, Det har dykt upp en ny generation svarta bluesmusiker (t.ex. Son Ceals, Fenton Robinson och Lonnie Brooks). Nya skivbolag har också tagit över efter det tidigare dominerande Chess och det viktigaste skivbolaget för cityblues ar idag Alligator (i Sverige marknadsfört under Sonets etikett). Rhythm & blues Omedelbart efter kriget stod storbandsbluesen på höjden av sin popularitet. Band som the Johnny Otis Show turnerade och spelade på danshallar landet runt. Många av stadsbluesens llbluesshoutersll - Big Joe Turner, Ruth Brown och Wynonie Harris för att namna några - uppträdde med dessa band. Bluesens betydelse för rockmusiken framgår kanske tydligast om man ser till den s.k. jumpstilen. Det viktigaste namnet har var Louis Jordan. Denne hade stora framgångar på 40-talet, aven bland den vita publiken, med sin boogie woogie-inspirerade musik. Av m!ainga nämns Jordan som rockens egentlige fader, t.ex. har Chuck Berry betonat hans betydelse. Med bandledaren Dave Bartolomew som nyckel figur nådde dansbluesen från New Orleans enorma kommersiella framgångar under 50-talet. Bland de viktigaste artisterna var Fats Domino, Little Richard och Lloyd Price. Domino ar f.ö. en av skivhistoriens absoluta storsäljare. Musiken utmärktes av en mycket betonad rytm, rullande pianospel och en kraftig sång. Slutligen en stil som egentligen passar dåligt in i rhythm & blues-fallan: gospeln. Med söta, närmast sötsliskiga, ballader var en mängd VOkalgrupper populära på R & B-listorna på 40- och 50-talen. Efter några år slog musiken igenom aven bland de vita. Störst framgångar hade de två grupperna Drifters och Coasters. Musiken hade sina rötter i gospelmusiken, men texterna var lika ofta världsliga som sakrala.

24 BLUES ===z= Countryblues Samlingsakivor Great bluesmen at Newport Inspelad f 963 och 1 964, Vanguard VSD 7778 Hopkb., Lightnin e Säm ~opklnd : Early recordings. Inspelad Arhoolie 2007 Bouse, Son [eg., Eddie I-IonsA : Delta blues / Son House and J.D. Shor t. Inspelad 1964? Folkways PfS James, Skip: Devil got my woman. Inspelad Vanguard VSD McDowell, NMississippin Fred: Keep your lamp trimmed and burning. Inspelad Arhoolie 1068 NcOhee, Brownie: Midnight special / Brownie PcGhee and Sonny Terry. Inspelad 195-? Pantasy White, Bukka: Bukka White sky songs, vol. 1, Inspelad Arhoolie Cajun och sydeco Samlingsskivor Lee haricots sont pas salds : musique cajun de Louisiane. Inspelad Expression Spontande ES 17 Chanler, Clifton: Louisiana blues and zydeco. Inspelad Arhoolie : Bogalusa boogie. Inspelad Arhoolie 1 076

25 Queen Ida [eg, Ida ~ uillor~ : Zydeco a la mode / Queen Ida and the Bon Temps Band. Inspelad 1977, Crescendo GNPS 2112 Rocicing Dopsie [eg. Cajun %isters. Inspelad Sonet SNTP 800 Alton Rubin] : Hold on / Bocking Dopsia and his Cityblues Samlingsskivor Chicago blues aathology, - 2 grammofonskivor, Inspelad Chess 2CH Chicago : the blues t today! Inspelad Vol* 1, Vanguard VSD Vol. 2. Vanguard VSD Vol. 3. Vanguard VSD Detroit ghetto blues. Inspelad Living Chicago blues. Inspelad Vol, 1, Sonet SMTF 784 Vol. 2, Sonet SNTF 785 Vol. 3. Sonet SNTF 786 Allison, Luther: Live in Paris. Inspelad Free Bird FLY 06 Arnold, Billy Boy: Checkin' it out. Inspelad 1 977, Red Lightnin B E

26 Benaon, Buster: Spider in my sten. Inspelad P-Vine Speoisl P=-3502 Boyd, Eddie: Vacation from the blues. Inspelad Jefferson BL601 Brooks, Lonnie: Bayou lightning / Lonnie Brooks Blues Band. Inspelad Sone t SNTP 798 Collins, Albert: Ice pickin: Inspelad ~one t- SNTB 707 Dawkins, Jimmy: All for business. Inspelad Dtddley, Bo [eg. Ellas ~c~anied : Bo Diddley. Inspelad Chess a, Buddy [eg. George G ~ ]: A man and the blues. Inspelad Vsnguasci VSD Harpa, SSllm [eg. Jame. ~oore] : Slim Harpo itnew the bluea. Inspelad 196-? Excello 8013 Hooker, John Lee: Don't turn me from your door. - lues power ; 1 ) Inspelad 1953 och r Atlantic Horton, "Bign Walter: Big Walter Horton with Carey Bell. Inspelad Sonet SNTF 677 Horlin ' Wolf [eg. Chester Burna tt7 : Horlin ' Wolf. - 2 grainmof onskivor. - (Chess blues masters series) Tidigare utgiven under titeln Chester Burnett AICA Howlin* Wolf. - Inspelad Chess : The back door wolf. Inspelad Chess Hutto J.B.: Hawk squat / J.B. -9 Slin. Inspelad Delmark DS-61 7 Hutto & the Hawks with Sunnyland James, Elmore: The legend of. - (~rchive series ; 1) Inspelad Kent

27 Kin~, Albert: King of the blues guitar. - (13lue8 power ; 4) Inspelad , Atlantic K i w B.B. [eg. Riley B. ~ind: Live at the Regal. Inspelad ABC ABCS 724 King, Freddie: The best of. ' Inspelad Shelter Lenoir, J.B. : Natural man. - (chess vintage series) Inspelad , Little Walter [eg. Walter ~acobd : Blue and lonesome. Inspelad Le Roi du Blues : Southern feeling. Inspelad lie Roi du Blues Magio Sam [eg. Sam Paghetd : West side soul. Inspelad Deimark DS-615 Muddy Waters eg. McKinlay Idorganfleld] : Muddy Waters. - 2 gramio- Chess blues masters series) Tidigare utgiven under titeln McKinley Morganfield AKA Muddy Waters, - Inspelad Chess fonskivor : Hard again. Inspelad CBS Blue Sky Niahthawk, Robert [eg. Inspelad Rounder RR 2022 Robert ~lc~ullo~ : Live on Naxwell street. Reed, Jimmy: me beat of. - 2 grammofonskivor. Inspelad GNI?S/~-1 O0 06 Bobinson, Penton: The mellow blues genius. Inspelad P4Vine Spe cia1 PLP Bush, Otis: Right time, wrong place. Inspelad Bullfrog 301 -: So many roads : live in concert. Inspelad Delmark DS-643

28 47 Seale, Son: Lire and burnlng. Inspelad Sonet SHTF Spann, Otis: Otis Spann is the blues. Inspelad Barnaby Z Taylor, Hound Dog [eg. Theodore Roosevelt ~ 8 ~ l; onatural d boogie / Hound Dog Taylor and the Houserookers. Inspe lad Sonet SNTP Taylor, Koko: The earthshaker. Inspelad Sonet. SNTP Walker, T-Bone [eg. Oak Cliff l-~ond : Classics of modern blues. - 2 grannmofonskivor. Inspelad Blue Note BN-LA 533 Welis Junior eg. Amoa ile114 : Hoodoo man blues. Inspelad 196 Delmark DS Ki11imson, Sonny Boy [eg. Aleck nbloell Ilil~eJ : Portrait* in blues. Inspelad Storyville

29 RHYTHM & BLUES ===--==,=P==P Samlingsskivor 54 The oots of rock and roll : the Savoy seseions. - 2 grammofonskivor Inspelad Savoy SJL 2221 Baker, LaVern: Her greatest recordinga. Inspelad ? Atco Bland Bobby: Two steps from the blues. Inspelad Duke X-74 od rockin' tonight. Brown, Ruth: ~ock'n roll. Inspelad ? Atlantic 8004 Coasters: Their greatest recordings : the Coasters early years. Inspelad A~CO SD Dr. John [eg. abac ~ebennacd : Gumb0. Inspelad Atco SD , Domino, Fat s Leg. Antoine ~ominj : Fat s ~omino. - 2 grammof onskivor. - ( ~e~endar~ masters series) Inspelad United Artists UAS 9958 Drifters: Greatest recordings. Inspelad Dupree, Champion Jack [eg. gutter. Inspelad 1958, Atlantic William Imiomas nupre.) : Blues from the Harris, Wynonie : Mr. Blues is coming to tom. Inspelad , Route 66 KIX4 Jordan, Louis: Greatest hits : / Louis Jordan and his Tympani Pive. - (~asz stars ; 6) Inspelad MCA

30 66 Lewis, Smiley: Shame, shame, shame. Inspelad Liberty LBS Milburn, Amos: Just one more drink.,i: r:t:vlzd l 94.6-SA. Route 56 KIX-7 G8 C.%iv, ;Tnl>.nn.-~r: The bxigi1.i.r.3..tohr?:~-y l: t i. w?ii?ow, - i :?nr..:.niir~ennn3rivn~., 113 s?,clac o Savoy SJL Professor longhair Leg. Roy ~y-rd]: New Orleans piano. Inspelad , A'tco Smith, Huey. "Piano1': Rockin' pneumonis and the boogie woogie flu / Huey 'lpianol' Smith and the Clowns. Inspelad ? Chiswick CH 9 71 Turner, "Big" Joe: Greatest recor.dings. Inspelad Witherspoon, Jimmy: Best of. Inspelad 195-? Prestige 771 3

31 ... BLUES OCH RHYTHM & BLUESINDEX w- Allison, Luther 17 Arnold, Billy Boy 18 Baker, LaVern 55 Bell, Carey 28 Benton, Buster 19 Bland, Bobby 56 Bon Temps Band 11 Boyd, Eddie 20 Brooks, Lonnie 21 Brown, Roy 57 Brown, Ruth 58 Burnett, Chester 29, 30 Byrd, Roy 69 Cajun Twisters 12 Chenier, Clifton 9, 10 Chicago blues anthology 13 Chicago : the blues : today! 14 Clowns 70 Coasters 59 Collins, Albert 22 Dawkins, Jimmy 23 Detroit ghetto blues 15 Diddley, Bo 24 Dr. John 60 Domino, Fats 61 Drifters 62 Dupree, Champion Jack 63 Great bluesmen at Newport Guillory, Ida 11 Guy, Buddy 25 l Les bricots sont pas sales 8 Harpo, Slim 26 Harris, Wynonie 64 Hawks 31 Hooker, John Lee 27 Hopkins, Lightnin ' 2 Horton "Big" Walter 28 House, Son 3 Howlin' Wolf 29, 30 Hutto, J.B. 31 Jacobs, Walter 37, 38 James, Elmore 32 James, Skip 4 Jordan, Louis 65 King, Albert 33 King, B.B. 34 King, Freddie 35

32 Lenoir, J.B. 36 Lewis, Smiley 66 Little Walter 37, 38 Living Chicago blues 16 McCullom, Robert 42 McDaniel, Ellas 24 McDowell, "Mississippi" Fred 5 McGhee, Brownie 6 Maghett, Sam 39 Magic Sam 39 Milburn, Amos 67 Miller, Aleck "Rice" 53 Moore, James 26 Morganfield, McKinley 40, 41 Muddy Waters 40, 41 Nighthawk, Robert 42 Otis, Johnny 68 Professor Longhair 69 Queen Ida 11 Rebennack, Mac 60 Reed, Jimmy 43 Robinson, Fenton 44 Rocking Dopsie 12 The yoots of rock and roll 54 Rubin, Alton 12 Rush, Otis 45, 46 Seals, Son 47 Short,J.D. 3 Slim, Sunnyland 31 Smith, Huey "Piano" 70 Spann, Otis 48 T-Bone, Oak Cliff 51 Taylor, Hound Dog 49 Taylor, Koko 50 Terry, Sonny 6 Turner, l'bigll Joe 71 Tympani Five 65 Walker, T-Bone 51 Waters, Muddy' 40, 41 Wells, Junior 52 White, Bukka 7 Williamson, Sonny Boy 53 Witherspoon, Jimmy 72 Wolf, Howlin' 29, 30

33 ---- SOUL ---d Bakgrund och framväxt. Det här är svart amerikansk musik på samma sätt som jazzen och bluesen. Musiken utvecklades i slutet av 1950-talet, delvis ur och som en fortsättning av rhythm & blues. R&b hade haft sin storhetstid och dess innehåll hade alltmer tagits över och omarbetats av framför allt vita rock'n0- rollartister. För det svarta USA kändes det viktigt att det växte fram en ny egen musikform. En influens till det som skulle komna att kallas soul var alltså r&b. En annan och minst lika viktig var gospel, svart kyrkomusik. Gospeln hade haft ett visst inflytande redan på r&, t.ex. för artister som Roy Brown, för framväxten av soul blev den livsviktig. Många av soulartisterna började att sjunga med kören i sin kyrka redan som barn och nämner ofta gospelmusiken som sin avgörande källa. Som en viktig inspiration till soul kan namnas de gospelgrupper som sedan talet nått en publik långt utanför de svarta kyrkorna, t.ex. "Soul Stirrers" och "Dixie Hummingbirds". Första gången ordet soul dyker upp i sångtitlar ar hos Ray Charles, en förgrundsfigur inom bl.a. soulmusiken, i mitten av 50-talet i låtar som ''A hi t of soul" och "Houseful soul". Under denna period, hos skivbolage t Atlantic, skapar Ray Charles sin bästa musik med en blandning av r&b och gospel. Två andra sångare med en enorm betydelse för soulmusikens framväxt är Sam Cooke och James Brown, den senare ofta kallad den förste verklige soulsångaren, "Soul Brother no. I". I början av 60-talet startar två skivbolag som skulle få stor betydelse för den stora soulvågen på 60-talet, Tamla Motown i Detroit och Stax/Volt i Memphis blir det definitiva genombrottet för Tamla Motown både som skivbolag och begrepp för soulmusik. Det året kom b1.a. Supremes "Where did our love go" och Martha & the Vandellas "Dancing in the street", två soulklassiker. Andra stora namn på Tamla Lbtawn under 60-talet ar Smokey Robinson, Four Tops, khrvin Gaye m.fl. På det andra skivbolaget (Stax/Volt ), som också hade sin största blomstringstid på 60-talet, var de största namnen Otis Redding, Sam & Dave, och "husbandet" Booker T & the K's. Ett tredje bolag med stor betydelse för soul ar Atlantic/Atco med namn som Wilson Pickett, Solomon Burke och Aretha Franklin. 70-talets soul. På 70-talet har utgivningen av "traditionell" sowlmusik fortsatt, dock inte med samma genomslagskraft som på 60-talet. Nya former, mer eller mindre påverkade av soul, har dykt upp t.ex. funk och disco. Flera soulartister har under 60- och 70-talen speglat en ökad svart politisk och social medvetenhet. Bland dessa kan nämnas : James Brown, Curtis Mayf ield, Marvin Gaye och Gil Scott-Heron.

34 Samlings skivor Motorn highlight s : Inspelad EMI Electrola Motorn, highlights : l Inspelad EMI Blectrola 1C Motown highlights :.l Inspelad EMI ~iectrola IC Phillybusters : the sound of Philadelphia. inspelad Philadelphia International PIR Booker I & the MG'S: The best of. Inspelad l Atlantic SD 8202 Brown, James: Soul classics, vol. 1. Inspelad Polydor 5401 Burke, Solomon: The best of. Inspelad Atlantic SD 8109 Charle s, Ray bg. R. C. f onskivor. Inspelad Atlantic SD2 503 ~obinson] : live ~ewpcmt/~tlanta. - 2 gr-o- Cooke, Sam: The best of. Inspelad RCA LSP-2625 Crusadess: The best of. - 2 grammofonskivor. Inspelad 197-? Blue Thumb BT 6027 Earth, Wind & Fire: The best of, vol. 1. Inspelad l CSS Franklin, Aretha: I never loved a man the way I loved you. Inspelad Atlantic SD 8139 Gaye, iilarvin: What's going on. Inspelad lamla 1\10 tom STaiff

35 Green Al: Let's stay together. -9 Inspelad Jackson, hlillie: Caught up. Inspelad Spring 6703 Mayfield, Curtis: Superfly. hspelad Curtom Pickett, Wilson: Greatest hits. - 2 grammofonskivor. Inspelad Atlantic SD2 501 Redding, Otis: The best of. - 2 grammofonskivor. Inspelad Atlantic SD2 801 Scott-Heron, Gil: Bridges. Inspelad & the Family Stone: Inspelad Epic War: The world is a ghetto. Inspelad United Artists 5652 here's a riot going on. Wonder, Stevie [eg. Steveland ~orris] : Talking book. Ins~elad Tamla Motown

36 Booker T & the K'S 5 Brown, James 6 Burke, Solomon 7 Charles, Ray 8 Cooke, Sam 9 Crusaders 10 Earth, Wind & Fire 11 Franklin, Aretha 12, Gaye, hriarvin 13 Green, Al 14 Jackson, Millie 14 kyfield, Curtis 16 b.brris, Steveland 22 ktown highlights 1, 2, 3 Phillybusters 4 Pickett, Wilson 17 Redding, Otis 18 Robinson, R.C. 8 Scott-Heron, Gil 19 Sly & the Family Stone 20 War 21 Wonder, Stevie 22

37 TALETS ROCK'N ROLL Det tidiga 50-talets USA var "störst och bast" i världen. USA hade gått ur andra världskriget som världens ledande stormakt. Pengarna flödade och tiderna var goda. I detta klimat föddes tonåringen. Denne var vit, medelklass och hade gott om pengar. Ungdomsmarknaden och mediaindustrins satsning på den var delvis nya fenomen. Den nya ungdomskulturen visade sig först på filmduken. Med filmer som The wild one (1954) och Rebel without a cause (1955) fick publiken nya idoler. Grundläggande drag i den framväxande ungdomskulturen var spänning och uppror. Det var ett uppror mot stelnade moralkonventioner, en generationsrevolt om man så vill. De sentimentala ballader som dominerade musikutbudet tillfredsstallde knappast dessa nya krav. Från rhvthm & blues till rock'n roll I det svarta USA gjordes dock musik som bättre passade den nya tiden. R & b-vokalister som Roy Brown, Amos Milburn och Fats Domino framförde en musik som var rå, vild - och dansant. A l l t fler unga vita började nu lyssna på de svarta radiostationerna för att kunna höra denna musik. När den vite disc-jockeyn Alan Freed 1952 döpte sitt radioprogram till "Moondog's rock and roll party" betydde detta dels att musiken spreds, dels att den fick ett namn - rock'n roll. Freed ges ofta, något felaktigt, äran av namnet. Ordet rock hade länge använts inom bluesen som en eufemism för samlag och senare hade det aven kommit att betyda dans. Även om r & b-sångarna vann ökad popularitet bland den vita publiken, var framgångarna begränsade. Både av stora delar av publiken och av de dominerande skivbolagen möttes musiken med misstro och ogillande. Texterna ansågs vulgära och upproriska, dessutom var ju sångarna negrer. "Överste" Tom Parker, Elvis Presleys manager, 1% ha sagt: "I believe the white kids want to hear the black hit records, but I'm gonna have a white boy do it". Mycket riktigt: rock'n rollens verkliga genombrott kom först nar den framfördes av vita artister. Först på plan var Bill Haley 1955 med sin Rock around the clock. Som rockstjärna var den rundnätte 28-åringen Haley något osannolik, men han följdes snabbt av yngre idoler, Vita kopior Haley, liksom många av hans vita efterföljare, hämtade mycket av sitt låtmaterial från svarta artister. För att inte stöta sig med tidens moral rensades dock texterna från "förargelseväckande" inslag. I originalversionen av Shake, rattle and roll sjöng Joe Turner b1.a. så har: "We11 you wear low dresses, The sun comes shinin' through" Nar Haley tog sig an låten lät det så har i stället: "You wear those dresses, Your hair done up so nice"

38 Inom 50-talsrocken kan ett antal huvudstilar urskiljas. Gemensamt för dem var att de alla hade sina rötter i den samtida svarta dansmusiken. Haley var den ledande exponenten för nordstatsrocken. Stilen var en blandning av svart musik och country & western. Ser man till försäljningsframgångar råder det ingen tvekan om att 50-talets rockkunq hette Elvis Presley. Musiken han och de andra Memphissångarna speiade kallades av dem-själva "country-rock", av andra "rockabillv. Liksom i Halevs fall handlade det om en blandnina av r & b och I J country & western, men stilen var nu mer utvecklad. Även texterna och scenupptradandet var mer vågade an hos den tämligen försiktige Haley. Presley gjorde sina första inspelningar I spåren på honom följde snabbt sångare som Jerry Lee Lewis, Carl Perkins och Roy Orbinson. Chicagostilen, med Chuck Berry som viktigaste namn, var en viktig strömninq inom rock'n rollen. Stilen hade sitt ursprunq huvudsakliqen i stadens livaktiga bluesmusik. Berry hade hyfsade' för~aljningsframgångar, kanske beroende på att han med sin ljusa röst ajch klara uttal kunde tas för en vit sångare. Mest betydelse hade han dock som stilbildare. Även Berrys texter ar intressanta - som ingen annan ger han ögonblicksbilder av 50-talets USA och beskriver tonåringarnas drömvärld. Slutet Från de stora skivbolagen och det etablerade USA såg man hela tiden med skepsis på rock'n roll-musiken. Den ansågs skadlig för det uppväxande slaktet och sångare som Elvis Presley och Little Richard ogillades p.g.a deras utmanande scenstil. Den tidiga rockens guldålder blev heller inte lång, kring 1960 kan epoken sagas vara till anda. Rockhjältarnas plats intogs av en rad smörsångare och en del av rocksångarna, t.ex. Elvis Presley, anpassade sig till den nya trenden.

39 ROCK BD' ROLL -a== Berry, Chuck: Notorvatin', Inspelad , Chess Cochran, Eddie: 20 rock'nlroll hits, Inspelad EMI Rock 1 Evexly Brothera : Everiy Brothers. - (Prof ile) Inspelad , Teldea 6.AL Haley, Bill: Greatest hits / Bill Halex- and his Cometa, Inspelad MCA coral 52,009 Holly, Buddy hg. Charles ~olle#i : Legend / Buddp Holly 6s the Crickets, - 2 grsmmofonskivor, Inspelad ICA Lewis Jerry Lee: The essential Jerry Lee Lewie. Inspelad , Char.1~ CRM 2001 Little Richard [eg. Richard ~ennim-] : Good gol* nise Yolly & Ii11 other all-time hits by Little Richard, Inspelad , Specialty-Grand Prix GP Perkins, Carl: The original Carl Perkins, Inspelad , Charly CR Presley, Elvis: The Sun collection, Inspelad , RCA HY 1001 Vincent, Gene kg, Vincen$. radd do cd : Greatsst / Gene Vincent & the Blue Caps, Inspelad , Capitol CAPS 1001

40 ... BRITTISK ROCK PA 1960-TALET talet skulle komma att revolutionera rockmusiken runt hela världen. Vid decenniets början var rock'n roll en dekadeni: musikform. Frånsett ett fåtal undantag saknades det profiler. Musiken var utslätad och tom till både form och innehåll. Men Storbritannien som d6 inte var känt för att ha tillfört rocken något av betydelse, skulle komma att vitalisera rockmusiken och se till att den brittiska rockmusiken blev erkand runt hela världen. Influenserna kom till största delen från USA; delvis från de svartas blues och till en del från de vitas folkmusiktradition. Dessutom fanns det manga som spelade den mer opolerade rhythm 82 bluesen blev skiffle populärt i England. Skif f len kännetecknas av trallvänliga, enkla melodier, med rötter ur den norddrnerikanska folkmusiken. Den ställde inga större krav på sina exekutörer, vilket ar en av orsakerna till att många ungdomar bildade skifflegrupper och lärde sig spela ihop. Canska snart kom skifflen att utvecklas i två olika skolor. Den ena skolans anhängare tyckte att skiffle var folkmusik och endast skulle framföras akustiskt. Den andra bestod huvudsakligen av bluesorienterade musiker. Det f rämsta namnet inom den sistnämnda skolan var Alexis Koriier, som är en av de absolut viktigaste personerna inom den brittiska rockhistorien. Förutom att få igång och sprida intresset för blues i Storbritannien var det Korner som förde fram sådana namn som John khyall och Rolling Stones. Många musiker som spelade tillsammans med Korner skulle själva bli stora namn under 1960-talet. Det samma gäller för \,hyall, vars olika band nu i efterhand mest är kända för att ha fostrat blivande storheter och legender inom rockmusiken. Beatles fick skivkontrakt 1962, slog igenom 1963 och blev världsberömda När de blev kända var det inte som nydanare. Hemligheten bakom deras succ6 var att de lanserades vid den rätta tidpunkten. Deras musik lät ny och fräsch. Den var dansant och inspirerade många att själva börja spela. Musikaliskt kom Beatles snabbt att utvecklas, och blev en av tidernas största namn inom rockmusiken. I deras kölvatten dök det upp ett otal band, av vilka de flesta fick en kort men iiitensiv karriär under mitten av decenniet. Rolling Stones ar ett av de få kvarlevande rockbanden från sextiotalet. Som tidigare nämnts var det till största delen Alexis Korners förtjänst att gruppen bildades. Några av de blivande medlemmarna i Rolling Stones brukade sitta med i Korners olika rhythm 6 bluesband.1962 hade de sin första spelning var de lika stora som Beatles. Men deras stil har all tid vari t mer opolerad. Stngaren Hick Jaggers utmanande och nonchalanta stil har betytt mycket för gruppens image. De tre skivor vi tagit med fr6n gruppens sextiotalsperiod är bra exempel p6 hur gruppen utvecklades. Andra bluesorienterade grupper från denna tid var Animals, Jeff Beck Group, Cream, Georgie Fame & the Blue Flames, Fleetwood Ilat, Spencer Davis Group, Ten Years After, Them samt Yardbirds. Dessutom var John Cbyall & the Bluesbreakers, vars inspelning från 1966 fortfarande är mycket hörvärd, som tidigare nämnts en plantskola för många blivande rockstjärnor.