berättade av Hedda (Hedvig Elisabet) Anderson, f Freudenthal ( ). Hon skrev Grekiska sagor Den har kommit ut i många upplagor. Zevs.

Transkript

1 GREKISKA SAGOR. Lärare: SESSION 17 berättade av Hedda (Hedvig Elisabet) Anderson, f Freudenthal ( ). Hon skrev Grekiska sagor Den har kommit ut i många upplagor. Zevs. Lyssna efter [k] Den förnämste bland alla grekernas gudomligheter var Zevs, ljusets och himmelens gud, vilken härskade över allt i naturen. Hans fader var Kronos, tidens Gud, och Rea hette hans moder. Kronos hade blivit spådd, att en av hans söner en dag skulle beröva honom väldet över världen. På det att denna spådom inte skulle gå i fullbordan, uppslukade han alla de söner, som hans maka Rea födde. Men då Zevs blev född, den sjunde i ordningen, beslöt Rea att genom list rädda denne sin son. Hon tog en sten, inlindade den i den späde gudasonens lindakläder, lämnade den till sin make Kronos och bad honom sluka även denne sin son. Kronos slukade stenen i den tanke, att det var barnet, och Zevs var räddad. Av sin moder sändes nu Zevs hemligen till ön Kreta, där han på Idaberget uppfostrades bland herdarna och deras hjordar. En get närde honom med sin mjölk, och bina matade honom med sin honung. Och på det att barnets skrik inte skulle nå dess faders öra, befallde Rea öns invånare att överrösta barnets stämma genom bullrande vapenklang. 1

2 På Kreta växte Zevs upp till en kraftig gudayngling. Och snart började han tänka på att störta sin fader från tronen och själv ta hans rike. Från tidernas morgon hade starka makter funnits, vilka var väldiga medhjälpare vid gudarnas strider. Till dessa makter eller väsen hörde titanerna, giganterna och cykloperna. Dessa sistnämnda var utrustade med blott ett öga, vilket satt mitt i pannan. Skönheten hade de således inte fått på sin lott, men hjälpsamma och mäktiga var de, och villigt betjänade de Zevs vid alla hans företag. Då de hörde, att Zevs ämnade bekriga sin fader, smidde de med glädje åt honom det vapen han behövde, nämligen en ljungande blixtstråle. Det var med hjälp av denna, som det lyckades Zevs att snart förjaga Kronos från tronen. Sedan detta var gjort, tog Zevs herradömet över världen i sina händer. Men icke ens han fick ensam råda. Rea hade tvingat sin make att återgiva henne tvenne av de söner han hade uppslukat. Med dessa sina bröder måste Zevs dela makten. Poseidon, den äldste, blev herre över havet, och Hades, den yngre, fick härska i underjorden. 2

3 De första människorna. Lyssna efter [g] Vid denna tid fanns ännu inga människor på jorden. Prometevs, en av titanerna, danade en gång några människobilder av lera och gjorde dem sedan levande. Men då dessa varelser ingenting hade fått från himmelen, liknade de djur mer än människor och blev dömda av Zevs att förgås. Prometevs försökte då att bringa ned från himmeln det som hans skapelser behövde, för att bli verkliga människor. Han steg hemligen dit upp och stal något av den himmelska eld, som där förvarades. Denna gömde han i en ihålig stav, gav den till de jordevarelser han hade danat och lärde dem att bruka den till eget gagn. Men i Zevs' ögon var detta en stor förbrytelse. Och hårt blev titanen straffad därför. På berget Kaukasus lät Zevs vid en klippa fastsmida Prometevs och ditsände sedan en gam, som dagligen hackade i sig hans lever, vilken dock varje natt växte till igen. Därefter utförde Zevs sitt beslut att förgöra de av Prometevs danade människorna. Han lät uppkomma på jorden en så väldig flod, att den dränkte hela släktet utom Prometevs' egen son, Deukalion, och dennes hustru, Pyra. Dessa makar räddade sig på ett skepp, som Deukalion på sin faders tillsägelse hade byggt, innan floden kom. Nio dagar och nio nätter drev skeppet omkring på böljorna, tills det slutligen stannade på berget Parnassus. Här steg de båda makarna ut 3

4 ur skeppet, offrade ett tackoffer åt Zevs och bönföll honom om att låta ett nytt släkte uppkomma på jorden. Till svar på denna bön befallde Zevs, att Deukalion och hans maka skulle kasta den stora modern jordens ben bakom sin rygg. Deukalion och Pyrra, som förstod gudens mening, tog då stenar upp från marken och kastade dem över sina skuldror. De stenar, som Deukalion kastade, förvandlades till män, och de, som Pyrra kastade, blev kvinnor. På detta sätt befolkades jorden med ett nytt människosläkte. 4

5 Pallas Atena, vishetens gudinna Lärare: SESSION 17 Lyssna efter ng-ljudet [ Det var en tid, då Zevs ständigt plågades av en svår värk i sitt huvud. Från denna plåga, ville han bli fri till vad pris som helst. Han befallde därför sin son Hefaistos att med en bila klyva hans värkande huvud. Hefaistos lydde befallningen, och se, därvid skedde ett under, som kom himmel och jord att bäva, havet att svalla och dagen att fördunklas. Pallas Atena (Minerva), vishetens gudinna, framsprang levande och fullt beväpnad ur Zevs' huvud. Åt denna sin himmelska dotter gav Zevs en gudomlig makt, större än alla hennes medsystrars. Hon stod sin fader nära, spridande liv och ljus omkring sig. Alla jordens riken beskyddade hon och främjade deras väl i både krig och fred. Hon ledsagade de kämpar, som drog ut i krig, eldade dem till modig strid, förlänade dem seger och byte och höll sin skyddande hand över deras hem. Pallas Atena gjorde också en mängd uppfinningar till landets bästa. Plogen och räfsan uppfann hon, även konsten att spinna, väva och sy. Dessutom vårdade hon människornas hälsa, skänkte frisk luft, avlägsnade sjukdomar och befordrade de ungas goda utveckling. Inte underligt att stora och högtidliga fester firades varje år i Aten till Pallas Atenas ära. 5

6 FINALT [k] och [g].och [ ] med [a]_p.doc Repetera ordet och peka: /ack/ /agg/ /ang/ 6

7 FINALT [k] och [g].och [ ] med [a]_l.doc 1. /ack/ /agg/ /ang/ 2. /ack/ /agg/ /ang/ 3. /ack/ /agg/ /ang/ 4. /ack/ /agg/ /ang/ 5. /ack/ /agg/ /ang/ 6. /ack/ /agg/ /ang/ 7. /ack/ /agg/ /ang/ 8. /ack/ /agg/ /ang/ 9. /ack/ /agg/ /ang/ 10. /ack/ /agg/ /ang/ 11. /ack/ /agg/ /ang/ 12. /ack/ /agg/ /ang/ 13. /ack/ /agg/ /ang/ 14. /ack/ /agg/ /ang/ 15. /ack/ /agg/ /ang/ 16. /ack/ /agg/ /ang/ 17. /ack/ /agg/ /ang/ 18. /ack/ /agg/ /ang/ 7

8 FINALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_P.DOC Repetera ordet och peka: /äck/ /ägg/ /äng/ 8

9 FINALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_L.DOC 1. / ck/ / gg/ / ng/ 2. / ck/ / gg/ / ng/ 3. / ck/ / gg/ / ng/ 4. / ck/ / gg/ / ng/ 5. / ck/ / gg/ / ng/ 6. / ck/ / gg/ / ng/ 7. / ck/ / gg/ / ng/ 8. / ck/ / gg/ / ng/ 9. / ck/ / gg/ / ng/ 10. / ck/ / gg/ / ng/ 11. / ck/ / gg/ / ng/ 12. / ck/ / gg/ / ng/ 13. / ck/ / gg/ 14. / ck/ / gg/ / ng/ 15. / ck/ / gg/ / ng/ 16. / ck/ / gg/ / ng/ 17. / ck/ / gg/ / ng/ 18. / ck/ / gg/ / ng/ 9

10 FINALT [k] och [g].och [ ] med [i]_p.doc Repetera ordet och peka: /ick/ /igg/ /ing/ 10

11 FINALT [k] och [g].och [ ] med [I]_L.DOC 1. / I ck/ / I gg/ /ing/ 2. / I ck/ / I gg/ /ing/ 3. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 4. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 5. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 6. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 7. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 8. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 9. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 10. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 11. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 12. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 13. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 14. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 15. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 16. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 17. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 18. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 11

12 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [a]_p.doc Repetera ordet och peka: /acka/ /agga/ /anga/ 12

13 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [a]_l.doc 1. /acka/ /agga/ /anga/ 2. /acka/ /agga/ /anga/ 3. /acka/ /agga/ /anga/ 4. /acka/ /agga/ /anga/ 5. /acka/ /agga/ /anga/ 6. /acka/ /agga/ /anga/ 7. /acka/ /agga/ /anga/ 8. /acka/ /agga/ /anga/ 9. /acka/ /agga/ /anga/ 10. /acka/ /agga/ /anga/ 11. /acka/ /agga/ /anga/ 12. /acka/ /agga/ /anga/ 13. /acka/ /agga/ /anga/ 14. /acka/ /agga/ /anga/ 15. /acka/ /agga/ /anga/ 16. /acka/ /agga/ /anga/ 17. /acka/ /agga/ /anga/ 18. /acka/ /agga/ /anga/ 13

14 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_P.DOC Repetera ordet och peka: /äcke/ /ägge/ /änge/ 14

15 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_L.DOC 1. / cke/ / gge/ / nge/ 2. / cke/ / gge/ / nge/ 3. / cke/ / gge/ / nge/ 4. / cke/ / gge/ / nge/ 5. / cke/ / gge/ / nge/ 6. / cke/ / gge/ / nge/ 7. / cke/ / gge/ / nge/ 8. / cke/ / gge/ / nge/ 9. / cke/ / gge/ / nge/ 10. / cke/ / gge/ / nge/ 11. / cke/ / gge/ / nge/ 12. / cke/ / gge/ / nge/ 13. / cke/ / gge/ / nge/ 14. / cke/ / gge/ / nge/ 15. / cke/ / gge/ / nge/ 16. / cke/ / gge/ / nge/ 17. / cke/ / gge/ / nge/ 18. / cke/ / gge/ / nge/ 15

16 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [I]_P.DOC Repetera ordet och peka: /icki/ /iggi/ /ingi/ 16

17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [I]_L.DOC 1. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 2. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 3. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 4. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 5. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 6. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 7. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 8. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 9. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 10. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 11. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 12. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 13. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 14. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 15. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 16. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 17. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 18. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 17

18 TACTRAINKG01.L 1. GICK JIGG 2. SLACK SLAGG 3. HÄCK HÄGG 4. DRACK DRAGG 5. KOCK KOGG 6. MUCK MUGG 7. LACK LAGG 8. TICK TIGG 9. LOCK LOGG 10. VÄCK VÄGG 11. PLACK PLAGG 12. LÄCK LÄGG 13. BLOCK BLOGG 14. RACK RAGG 15. FLACK FLAGG 16. RYCK RYGG 17. SNACK SNAGG 18. TACK TAGG 19. STYCK STYGG 20. TRYCK TRYGG 18

19 COMANV08_P.DOC 1. TACK TAGG TANG 2. DOCK DOGG DÅNG 3. TICK TIGG TING 4. FOCK FOGG FÅNG 5. STICK STIGG STING 6. HÄCK HÄGG HÄNG 7. KLACK KLAGG KLANG 8. LOCK LOGG LÅNG 9. DRACK DRAGG DRANG 10. PLACK PLAGG PLANG 11. RACK RAGG RANG 12. STYCK STYGG STYNG 13. SLACK SLAGG SLANG 14. STOCK STOGG STÅNG 15. SLÄCK SLÄGG SLÄNG 16. FLACK FLAGG FLANG 17. TRYCK TRYGG TRYNG 18. FRACK FRAGG FRANC Kursiverade ord: Finns förmodligen ej i svenska språket. 19

20 CONV06_P.DOC 1. KAV GAV 2. KRAN GRAN 3. KAPA GAPA 4. KLO GLO 5. KULA GULA 6. KNY GNY 7. KALA GALA 8. KASA GASA 9. KRY GRY 10. KATT GATT 11. KÅR GÅR 12. KANA GHANA 13. KOJA GOJA 14. KLAS GLAS 15. KOSA GOSA 16. KAST GAST 17. KOLV GOLV 18. KASK GASK 19. KRAV GRAV 20. KRIS GRIS 20

21 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan prata om när det gäller blanketter. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 21

22 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet. 6. Vad handlar det om det du säger. 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 22

23 Sånt folk kan prata om när det gäller blanketter 1. Har du fyllt i en sån här förut? (8) 2. Var noggrann när du fyller i den här blanketten. (9) 3. Vi behöver tre kopior. (4) 4. Skriv ditt förnamn med stora bokstäver längst upp på första sidan. (11) 5. Vad heter du i förnamn? (5) 6. Har du flera förnamn? (4) 7. Hur stavar du ditt förnamn? (5) 8. Skriv din postadress här. (4) 9. Vad har du för postnummer? (5) 10. Vi behöver ditt telefonnummer hemma och på arbetet. (8) 11. Jag behöver ett personbevis. (4) 12. Vilket år är du född? (5) 13. Vilken månad är du född? (5) 14. Vilket land är du född i? (6) 15. Skriv din mors och fars namn i de rutorna. (9) 16. Vad har du för personnummer? (5) 17. Var gick du i grundskolan?. (5) 18. Var gick du i gymnasiet? (5) 19. Har du akademisk examen? (4) 20. Vilket år var det? (4) 21. Det står att du ska kryssa i den rutan om du gått på högskola. (14) 22. De vill ha en komplett lista över alla arbeten du haft sedan du slutade grundskolan. (15) 23. När började du arbeta? (4) 24. Vad hette företaget? (3) 25. Hur länge arbetade du där? (5) 26. Vilka arbetar du hos nu? (5) 27. Hur länge har du jobbat för dem? (7) 28. Hur mycket tjänade du förra året? (6) 29. Fick du några extraförsäkringar? (4) 30. Är du gift eller ensamstående? 5) 31. Vad heter din maka/make? (4) 32. Hur länge har ni varit gifta? (6) 33. Har ni några barn? (4) 34. Är det pojkar eller flickor? (5) 35. Hur gamla är barnen? (4) 36. När fyller din make/maka år? (5) 37. Den här delen måste du läsa noga innan du fyller i den. (12) 38. Jag undrar om du inte har skrivit fel här. (9) 39. Oroa dig inte för det nu, vi ordnar det senare. 10) 40. Du måste skaffa fram de andra papperen någon gång nästa vecka så jag får se dem. (16) 23

24 41. Det är några frågor som verkar konstiga på den här blanketten. (11) 42. Du behöver ha fyra kopior av den här blanketten. (9) 43. Skicka in tre av dem och behåll den fjärde själv. (10) 44. Glöm inte att skriva datum. (5) 45. Du måste skicka in pengar tillsammans med blanketten. (8) 46. När de har läst detta blir du ombedd att komma tillbaka för en intervju. (14) 47. Skriv ditt namn här. (4) 48. Har du samlat in alla papper nu? (7) 49. Lägg alltsammans i det här kuvertet. (6) 50. Du borde ha ett svar inom fyra veckor. (8) 24

25 Svenskbygderna i USA 1. Vad menas egentligen med svenskbygderna? Det är orter där många svenskar bosatt sig. I första hand tänker man på Minnesota. Där bosatte sig en stor del av de svenska nybyggarna. Idag finns svenskbygder i nästan varje stat. 2. Finns det svenskättlingar på ostkusten? I staten Maine finns ättlingar till invandrade svenskar. Här finns ortsnamnet Stockholm. Här finns också ett Vestmanland. Och här låg New Sweden. 25

26 3. Vad var New Sweden? Det var en svensk koloni i Nordamerika. Den grundades Kolonin låg i nuvarande Delaware. Fortet, Christina, ligger i nuvarande Wilmington. Kolonin överlämnades till holländarna Men svenskarna fanns kvar i området. Kyrkan, Old Swede Church, finns kvar vid fortet. 4. Varför reste svenskarna från hemlandet? Nuförtiden är det ju många invandrare som söker sig till Sverige. En orsak är krig och lidande. En annan är dålig ekonomi och fattigdom. Under 1800-talet och början av 1900-talet var Sverige ett fattigt land. Drömmen om ett bättre liv fick svenskar att lämna hus och hem, släktingar och vänner som ekonomiska.flyktingar. 5. Vem var Gunnar Johansson? Han var torparson från Kvarnstad på Öland. Där föddes han Som yngling oroade han sig starkt för sin framtid. Det var så fattigt. Han berättar att de for till Stockholm om vårarna för att söka arbete. De fick sova under presenningar. Jakten på arbete blev resultatlös. Efter ett par veckor fick de vända tillbaka till Öland beslöt han sig för att lämna Sverige för att söka utkomst i Amerika. 6. Hur många svenskar utvandrade till Amerika? Ungefär 1,5 miljoner svenskar emigrerade under åren Vad innebar omställningen? Det var en stor omställning. De flesta hade inte varit längre än inom hemkommunen. De var tvungna att sälja de få tillhörigheter de hade. Pengarna användes till att köpa en Amerikabiljett av en utvandraragent. Den vanskliga sjöresan tog flera veckor. Amerika var ett okänt land med många faror. Dessutom tillkom språksvårigheterna. 26

27 8. Förlorade man kontakten med hemlandet? Nej, de flesta skrev brev till anhöriga i det gamla landet. Släktingar i Sverige skrev brev tillbaka till Amerika. De informerade om händelser i hembygden. Hemmavarande svenskar fick kännedom om orter och förhållanden i Nordamerika. Så småningom lärde man känna affärer, gator och gränder i Chicago. Man visste mer om dem än kvarteren i Borgholm. 9. Hur gick det för svenskarna i Amerika? Det gick kanske som för dagens invandrare i Sverige. Många klarade sig väldigt bra. För andra gick det sämre. Många integrerades i det amerikanska samhället. Andra blev ständiga främlingar och plågades av svår hemlängtan. Banden med hembygden bröts inte utan vidare. Vissa planerade att stanna en tidsbegränsad period. Man skulle tjäna pengar. Pengarna skulle användas till att köpa en gård därhemma. 10. Hur gick det för Gunnar Johansson, ölänningen? Efter återkomsten till Öland uttryckte han det så här: Det var ändå ett tvång där ute. Man var inte sin egen. Och det skulle inte varit så roligt att ha det så hela livet. 27

28 28