Road-map 2014 till 2025: Svensk ligninbaserad kolfiber i framtidens kompositmaterial
|
|
- Gunilla Emma Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Road-map 2014 till 2025: Svensk ligninbaserad kolfiber i framtidens kompositmaterial 1 Kolfiber är lätta och starka och har många användningsområden. Det som idag huvudsakligen begränsar efterfrågan är den höga kostnaden varför kolfiber idag främst används i produkter där prestanda är viktigare än pris. Genom att introducera kostnadseffektiv ligninbaserad kolfiber skulle marknaden för kolfiber kunna bli betydligt större. Genom denna road-map vill vi visa att detta är fullt möjligt redan om tio år. Målbild Vår målbild är att vi senast 2025 ska ha åstadkommit följande: utvecklat en ny svensk produkt med högt värde från skogsråvara - ligninbaserad kolfiber för användning framförallt i avancerade kompositmaterial, utvecklat Svensk FoU, forskningsinfrastruktur och produktionskompetens i hela värdekedjan från skogsråvara till högförädlad kolfiber i avancerade material, skapat en efterfrågan på och användning av ligninbaserad kolfiber för olika tillämpningar och starkt bidragit till etablering av industriell kolfiberproduktion i Sverige. Bakgrund Den biobaserade ekonomin är nu etablerad som begrepp och stora satsningar förväntas komma i EU:s ramprogram Horizon 2020 för perioden och EU-satsningen Biobased Industries Public-Private Partnership (BBI PPP). Den svenska massa- och pappersindustrin står inför betydande utmaningar med trendmässigt minskande efterfrågan på skriv- och tryckpapper. Bilindustrin påverkas av tydliga kommande lagkrav på höga energiprestanda som innebär ett radikalt teknikskifte mot lättviktsbilar samt el- och elhybriddrivna bilar vilket endast kan mötas med ny lättviktsteknik. Framtidens vindkraftverk med högre energiprestanda möjliggörs av lätta, styva, starka och kostnadseffektiva material. Nya koncept för icke mekaniskt lastbärande kolfiber har utvecklats: o o o Batteri som använder kolfibrer som aktiv elektrod. Lagring av vätgas med aktiverade kolfibrer från lignin. Termisk isolering vid höga temperaturer.
2 Användningsområden och marknad för dagens kommersiella kolfiber Världsproduktionen av kolfiber är idag ca ton. Kolfiber används i applikationer där höga mekaniska prestanda och låg vikt är viktigare än lågt pris, se bild 1. Kolfiber används därför idag främst i applikationer med krav på höga mekaniska prestanda som sportutrustning, flygplan, satelliter, formel 1-bilar, tryckkärl, specialverktyg, vissa detaljer i vindkraftverk och för armering av betong i områden med risk för jordbävningar. Med ett lägre pris skulle marknaden för kolfiber vara betydligt större än idag. Tillväxten är hög även med dagens relativt höga kolfiberpris och användningen beräknas mer än fördubblas till år Störst volymtillväxt förväntas inom vindkraftsindustrin medan en mycket stor potential finns i bilindustrin där ett lägre pris är avgörande för volymtillväxten. 2 Bild 1. Användning av kolfiber (ton) 2011 och prognos Antalet tillverkare är få och domineras av nio företag, bild 2. Dessa är baserade huvudsakligen i USA, Japan och Tyskland. SGL ägs till 50 % av BMW. Toray och Zoltec har nyligen gått ihop och är nu världens dominerande tillverkare av kolfiber. En ny aktör med stora ambitioner är AKSA i Turkiet som ägs till 50 % av Dow. Andra nya aktör med höga ambitioner är SABIC i Saudiarabien och HCC i Ryssland. Bild 2. Större tillverkare av kolfiber och deras uppskattade andel av världskapaciteten 2011.
3 3 Möjliga framtida användningsområden för ligninbaserad kolfiber Pågående forskning visar att ligninbaserad kolfiber kan optimeras för såväl strukturella (lastbärande) användningsområden som för icke lastbärande applikationer. Tidsmässigt ligger de icke-strukturella användningsområdena sannolikt närmast för marknadsintroduktion. Möjliga användningsområden för ligninbaserad kolfiber är: Strukturella tillämpningar Högpresterande kolfiber för t.ex. flyg och rymd (mycket lång sikt). o Kolfiberkompositer används i stor omfattning i flyg och rymdtillämpningar. Tillämpningen kräver höga prestanda. Ligninbaserade kolfibrer kan komma i fråga först då hög specifik styvhet och hållfasthet kan uppnås. Medium-presterande kolfiber för t.ex. bilindustrin (medellång sikt, kan vara blandning av PAN- och ligninbaserad kolfiber) och för ersättning av glasfiber (kort sikt). o Användningen av kolfiberkompositer i fordon väntas öka kraftigt de kommande åren. Ligninbaserade kolfibrer med hög styvhet kan komma att påskynda en bred användning av kompositer i bilar genom gynnsamt pris i kombination med rationell produktionsteknik. o Det finns krav från fordonsindustrins återvinningsdirektiv, ELV, att hålla en låg askhalt på restprodukter vilket möjliggörs genom ersättning av glasfiber med kolfiber i kompositer. Icke-strukturella tillämpningar Termisk isolering. o Kolfiber isolerar värme mycket bra. Sådana fibrer kan därför i närtid tillämpas som isoleringsmaterial inom byggsektorn och andra sektorer. Elektroder för batterier. o Genom att göra kolfibrer elektriskt konduktiva förväntas dessa kunna användas som elektrodmaterial i batterier. Speciellt kan de användas i det nya kolfiberbatterikoncept där fibern beläggs med en tunn polymerelektrolyt, som har utvecklats och patentsökts av Swerea SICOMP. Vätgaslagring. o Ligninbaserade kolfibrer kan processas så att de får mycket stor porvolym. Detta kan utnyttjas för gaslagring. Mycket hög kapacitet för lagring av vätgas har uppnåtts i försök på Innventia. Multifunktionella tillämpningar Separator i superkondensatorer. o Elektroderna i en superkondensator separeras av ett permeabelt separator-material. En sådan separator måste vara elektriskt isolerande. Genom att använda kolfiber kan troligen en sådan isolator realiseras.
4 Lastbärande elektroder i superkondensatorer och batterier. o Strukturella batterikompositmaterial kan realiseras genom att använda polymerelektolytbelagd kolfiber. Det är också möjligt att använda sådana fibrer i elektroder för strukturella superkondensatormaterial. I bild 3 visas hur ett litet ligninuttag från ett modernt sulfatmassabruk kan användas som styrkebärande kolfiber i framtidens lättviktsbil. Det är lätt att inse att potentialen är enorm. En annan slutsats är att ligninbaserad kolfiber i exemplet spar 50 gånger så mycket drivmedel (räknat som energimängd) jämfört med att ersätta olja i förbränning. Det alltså klart resurseffektivare att göra lättviktsmaterial av lignin jämfört med att ersätta fossila bränslen i förbränning. Idag används i snitt under 1 kg kolfiber per bil. Om mängden ökade till 10 kg respektive 100 kg per bil motsvarar detta respektive ton kolfiber per år på global basis. Med tanke på att den globala produktionskapaciteten år 2011 var under ton visar detta att en bristsituation lätt kan uppstå om behovet ökar på ett enskilt marknadsområde. 4 Bild 3. En vision av framtiden lätta bilar med kolfiberkomposit från lignin. Teknologier Strukturella kolfibrer tillverkas idag huvudsakligen från den petrobaserade produkten polyakrylnitril (PAN). En mindre mängd tillverkas även från petroleumbeck (petroleum pitch) som är en biprodukt från vissa oljeraffinaderier främst i USA. Tillgången på petroleumbeck kan förväntas minska pga den stora expansionen av skiffergas i USA. Utvecklingsarbete sker idag på förnyelsebara råvaror som grön polyeten och lignin. Principen för kommersiell tillverkning av kolfiber visas i bild 4. Det första steget är spinning (extrudering) av PAN- respektive pitch-fibrer. Därefter sker termiska behandlingar i flera processteg; stabilisering följt av ett karboniseringssteg. I vissa fall, för högpresterande kolfibrer, utförs även grafitisering i ett tredje steg. I ett avslutande steg behandlas fiberytorna kemiskt för att bli kompatibla med polymerer. PAN-baserade kolfibrer tillverkas i en lösningsmedelsbaserad process medan pitchbaserade dito tillverkas genom smältspinning.
5 5 Bild 4. Förenklat processchema för tillverkning av kolfiber utgående från fibrer av PAN (idag) eller lignin (i framtiden). För ligninbaserad kolfiber gäller i princip samma processteg förutom att det är en ligninfiber istället för en PAN-fiber som matas in i efterföljande processteg. Ligninfiber medför flera förenklingar i processen jämfört med PAN-fiber och innebär stor potential för en kostnadseffektivare process och hög konkurrenskraft. Vägen för att uppnå målbilden Målbilden uppnås genom ett nära samarbete mellan Innventia och Swerea SICOMP längs hela värdekedjan från lignin som produceras i massabruk till ligninbaserade kolfiberkompositer och komponenter i nära samarbete med industriella aktörer längs värdekedjan. Det är viktigt att inse att även om värdekedjan är lång så knyts två befintliga värdekedjor ihop genom tillverkning av ligninfibrer. Drivkraften för skogsindustrin är en ny produkt och för företagen längre fram i värdekedjan behovet av kostnadseffektiv förnyelsebar kolfiber. Intressenter i de olika delarna av värdekedjan illustreras i bild 5. Bild 5. Aktörer i värdekedja svensk ligninbaserad kolfiber som sambetar i det Vinnova-stödda projektet Testbädd för Svensk ligninbaserad kolfiber
6 Huvudsakliga roller för värdekedjans aktörer Innventia: Utvecklar ligninkvaliteten, förbehandlingar av lignin, matning av extruder, smältegenskaper, extrudering, upprullning/avrullning, stabilisering och karbonisering. Innventia kan även producera skräddarsytt lignin i sin demonstrationsanläggning, LignoBoost Demo, som råvara för användning i demoanläggningen för kolfiber. Swerea/Sicomp: Processegenskaper för tillverkning av armering och kompositkomponenter, fysikaliska egenskaper för olika användningsområden, utgår från färdigkarboniserad ligninbaserad kolfiber i olika skala för tillverkning av kompositer, komponenter och applikationstestning. Ett viktigt och än så länge obearbetat område att utveckla är ytbehandling av färdig kolfiber för att skapa rätt interaktion med hartser och andra polymerer i den färdiga kompositen. Detta sker i samverkan mellan Innventia och Swerea SICOMP. De industriella intressenternas engagemang är helt avgörande för att få en demovärdekedja på plats och har längs värdekedjan olika roller. Dessa är att producera råvaran lignin, definiera vilka produktegenskaper som krävs i olika applikationer, testning av komponenter, utveckla produktionsteknik, utveckla affärmodeller, samt slutligen kommersialisera. Nuläge Innventia och Swerea SICOMP har idag hög kompetens och välinvesterade laboratorier för den del i värdekedjan som respektive institut fokuserar på. Innventia och Swerea SICOMPs kompetenser kompletterar varandra och ger en världsunik akademisk och teknologisk bredd. Innventia har tillsammans med Chalmers utvecklat en process för att utvinna lignin ur sulfatmassabrukens svartlut. Processen heter LignoBoost och ägs sedan 2008 av Valmet som redan har sålt två anläggningar. Lignin från dessa två anläggningar skulle teoretiskt kunna omvandla till biobaserade kolfiber motsvarande drygt halva världsproduktionen av kolfiber. Många företag är intresserade av LignoBoost-processen. Flera skogsindustriföretag samt Energimyndigheten och VINNOVA finansierar idag FoU på lignin och ligninbaserad kolfiber på Innventia. Innventia har två patentansökningar på ligninbaserad kolfiber. Innventia kan idag tillverka kontinuerliga mono-filament ligninfibrer och, av detta, dm-långa kolfibrer. Under hösten 2014 kommer Innventia även att kunna tillverka multi-filament ligninfiber i liten skala. Lyckade försök hösten 2013 hos utrustningsleverantören visas i bild 6. 6 Mårten Åkerström, Innventia Bild 6. Spolar med multi-filament ligninfibrer från LignoBoost-lignin. Resultat från en lyckad körning i utrustning som kommer att installeras på Innventia sommaren 2014.
7 Utrustning för att tillverka kontinuerliga ligninbaserade kolfibrer finns ännu inte men Innventia planerar att under 2015 investera i en pilotanläggning för produktion av kontinuerliga ligninbaserade kolfiber med en kapacitet på kg per år. Detta är ett mycket utmanande och viktigt steg inför uppskalning till större skala (demo/fullskala). Den stora skillnaden jämfört med dagsläget är att det då blir möjligt att efterlikna industriell framställning av kolfiber. Swerea SICOMP har idag kompetens och utrustning att analysera fysikaliska fiberegenskaper kopplade till olika användningsområden. Standardiserade provmetoder används när materialtillgången är tillräcklig men metoder för karakterisering av enstaka fibrer och fibrer i mindre mängder har även utarbetats. Swerea SICOMP har även kapacitet att analysera och verifiera fibrers processegenskaper för olika tillverkningsmetoder och med olika matrissystem, samt designa, dimensionera och utveckla tillverkningsteknik för kompositer. Dessa kompetenser är nödvändiga i utvecklingen av helt nya fibrer som ligninbaserade kolfiber. Swerea SICOMP planerar för en test- och demoanläggning, Hållbar produktion av kompositer, som utrustas för utveckling och verifiering av biobaserade kompositmaterial. Den utgör nästa steg i tillverkningsprocessen efter ligninfibertillverkning. Innventia och Swerea SICOMP har ett nära strategisk samarbete och planerar tillsammans med representanter från industrin för en gemensam demoanläggning för ligninbaserade kolfiberkompositer med en årskapacitet på ca 50 ton per år. Vad saknas Genom att Innventia och Swerea SICOMP tillsammans utvecklar kompetens och experimentella resurser på ett effektivt sätt bildas en unik, och stark FoU-miljö från skog till ligninbaserade kolfiberprodukter. Idag saknas kompetens och experimentella resurser för kontinuerlig tillverkning av ligninbaserad kolfiber, speciellt stabilisering och karbonisering, där en kontinuerlig process med fibersträckning är en förutsättning för att uppnå goda mekaniska egenskaper. Dessutom saknas kunskap om hur miljöexponering påverkar mekaniska prestanda och långtidsegenskaper. Kunskap saknas även hur en ligninbaserad kolfiber ska ytbehandlas för att både få god kompatibilitet med polymeren i kompositmaterialet och hur fibern fungerar i tillverkningsprocessen. Detta är ett specifikt område av stor betydelse för effektiv användning i olika kompositsystem där Swerea SICOMP i samarbete med Innventia kommer att utveckla verktyg och lösningar. Detta innebär stora fleråriga arbetsinsatser i olika skala (mono- multi- och pilotskala) innan det är dags gå upp till demo/fullskala. Utrustning saknas för utveckling av tekniken i kontinuerlig pilotskala. Vi behöver alltså investera i ny större utrustning för att utveckla ligninbaserad kolfiber från sulfatlignin. Innventia arbetar nu med att säkra en sådan strategisk investering med placering nära Innventias kompetens inom områdena lignin och ligninbaserad kolfiber. På högre systemnivå bör livscykelanalys utföras på hela värdekedjan inklusive användning och återvinning. Själva kolfiberproduktionen är ett område som framförallt Innventia kommer att kunskapsutveckla, medan miljö- och systemaspekter som täcker hela värdekedjan studeras genom det nära samarbetet mellan Innventia och Swerea SICOMP. Vi bedömer att inom två till fyra år ha ett färdigt beslutsunderlag för en demonstrationsanläggning för ligninbaserad kolfiber inklusive ytbehandling med en årlig kapacitet på ca 50 ton per år. Syftet med demonstrationsanläggningen är flerfaldigt; träna operatörer, testa kritiska processteg, definiera 7
8 optimala procesbetingelser, testa komponenter i olika applikationer allt i syfte att minska riskerna i industriell produktion. Road-map för perioden Vår road-map sammanfattas i bild 7 nedan och består av följande steg: arbete i laboratorieskala och pilotskala fram till 2017/2018 med syfte att ta fram underlag för en demonstrationsanläggning, innan industriell drift kan påbörjas, behövs en svensk nationell demonstrationsanläggning för ligninbaserad kolfiber inklusive komposittillverkning, med en kapacitet på ca 50 ton kolfiber per år, komponenttestning och industriell produktion i Sverige senast Tidplanen för strukturella och icke strukturella kolfiber kan påskyndas av en stor satsning på både FoU och utrustning. Marknadsintroduktion av icke-strukturella lastbärande användningar kan förväntas ske snabbare. Implementeringshastigheten kommer att bero på industriparternas engagemang under utvecklingstiden. 8 Bild 7. Road-map för industriell produktion av ligninbaserad kolfiber i Sverige. Utöver dessa konkreta steg måste intresse från industriella aktörer och andra finansiärer längs hela värdekedjan säkras för att: fastställa nödvändiga egenskaper hos kolfiber för olika användningsområden, finansiera en kontinuerlig pilotanläggning för FoU-arbete, finansiera ett nationellt F&U-program, finansiera en Svensk demonstrationsanläggning och slutligen etablera en kolfiberfabrik i Sverige.
9 9 Använda källor Kontakt The carbon fiber industry worldwide An evaluation of current markets and future supply and demand. Tony Roberts, Materials Technology Publications, UK, 2012 The global CRP market Bernard Jahn, CCeV, 2012 CEH Report 542, 2007, SRI Consulting. Rocky Mountain Institute Autocomposites Workshop Kickstarting the widespread adoption automotives carbon fibrer composites, Troy Michigan, US, 7-9 november Information från HCC, Toho och SGL. Peter Axegård, Innventia, Per Tomani, Innventia, Hans Hansson, Swerea SICOMP,
INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar
1 INNEHÅLL Inledning 3 Förslag 4 Vision och mål 4 Finansiering 4 Förväntade resultat 5 Kravställning och strategi för utveckling av plattformen 6 Kravställning 6 Strategi 6 Uppbyggnad av plattformen 7
Läs merOmsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)
2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.
Läs merKostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs
Kostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs Marie Jonsson, Swerea SICOMP E-mail: marie.jonsson@swerea.se 1 Presentation of Swerea SICOMP Kolfiber + plast = kolfiberförstärkt
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merStrukturella kompositbatterier För bränsleeffektiva fordon
Strukturella kompositbatterier För bränsleeffektiva fordon Johanna Xu 1, Johan Hagberg 2, Niklas Ihrner 2, Wilhelm Johannisson 2, Simon Leijonmarck 2, Steffen Jeschke 3 Mats Johansson 2, Patrik Johansson
Läs merNya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia
Nya produkter från skogsråvara Birgit Backlund, Innventia Skogen i en omvärld i förändring Skogsindustrin behöver nya intäkter: Minskande efterfrågan på tryckpapper Konkurrens från områden med snabbväxande
Läs merLignocity ett sätt för Kristinehamn att arbeta med innovation. Madelen Richardsson, Närsam Kristinehamn Per Tomani, Innventia
Lignocity ett sätt för Kristinehamn att arbeta med innovation Madelen Richardsson, Närsam Kristinehamn Per Tomani, Innventia INNOVATION Kristinehamn 2016 Madelen Richardsson Näringslivschef VD Näringslivssamverkan
Läs merRISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT
RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT Birgitta Sundblad SVP RISE Bioeconomy RISE Research Institutes of Sweden RISE en internationellt ledande partner för innovation 43% 2 RISE divisioner samverkar
Läs merTRIPLE USE SNABB OCH KOSTNADSEFFEKTIV. LIGHTer Workshop Göteborg 2014-05-13
TRIPLE USE SNABB OCH KOSTNADSEFFEKTIV TILLVERKNING AV HÖGPRESTANDAKOMPOSITER Christina Altkvist/Anette Järneteg C st a t st/ ette Jä eteg LIGHTer Workshop Göteborg 2014-05-13 Triple Use Pilotprojekt Ett
Läs merfinansieringsmöjligheter
LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson
Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten
Läs merUtlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merSEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär
SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper
Läs merSEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär
SEKAB celluapp Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper
Läs mere-news Vill du av någon anledning inte ha vårt e-news, skicka ett meddelande till lars.liljenfeldt@swerea.se så tar vi bort dig från listan.
#49 Swerea SICOMP e-news #49 April 2016 e-news Vill du av någon anledning inte ha vårt e-news, skicka ett meddelande till lars.liljenfeldt@swerea.se så tar vi bort dig från listan. Framtidens fossilfria
Läs merett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier
ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier Jörgen Remmelg (jorgen.remmelg@ruag.com) Styrelseordförande i Compraser Vision en icke vinstdrivande, nationell
Läs merSvenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %
Peter Holmstedt VD Svenska staten 100 % 60 % 42 % 29 % Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! Automation och industriella processer Bioraffinaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad
Läs merKolfiber från lignin, ett exempel på nya biobaserade produkter. Peter Axegård, Director Biorefining Innventia
Kolfiber från lignin, ett exempel på nya biobaserade produkter Peter Axegård, Director Biorefining Innventia Innventia Provides R&D on Processes and Materials from Trees for our Customers 2 The Innventia
Läs merÅtervinning av polymerer
Återvinning av polymerer Feedstock recyling Tobias Richards Högskolan i Borås Arbetsgrupp: Lena Smuk (Rise) Filip Jonsson (Chalmers) Klas Engvall (KTH) Syfte Initiera en plattform för återvinning av komplexa
Läs merHela Sveriges forsknings- och innovationspartner
Hela Sveriges forsknings- och innovationspartner Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten ska vara internationellt konkurrenskraftiga och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka
Läs merInformationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt
LIGHTer inbjuder till Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt Uppstartsmöte om EULIGHTer En påverkansplattform
Läs merBioekonomi och biobaserad ekonomi
Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det
Läs merForskning leder till Innovation och Industri-investeringar Birgitta Sundblad. Innventia Boosting Business with Science
Forskning leder till Innovation och Industri-investeringar Birgitta Sundblad Innventia Boosting Business with Science Innventia, Boosting Business with Science Vår Affärside: Innventia genererar och förädlar
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merfogning g av komposit och multimaterial
Testbädd för ytbehandling och fogning g av komposit och multimaterial testbadd-kompositer.swereaivf.se Cecilia Groth Projektgenomgång Mål med projektet En fungerande, lättillgänglig, ä öppen, flexibel
Läs merHöganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare
Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation
Läs merIndustrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv
Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före
Läs merProduktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson
Produktutveckling nu och i framtiden Sören Eriksson ENERGIFÖRÄNDRINGAR I VÄRLDEN Händelser Parisavtalet är i hamn men Trump president i USA och.lämnar Parisavtalet men.. Flera avgörande processer och
Läs merSammanfattning. Sida 1 av 7
Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen
Läs merRapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy
KONFERENSRAPPORT Sida 1 (2) BETECKNING Mattias Svensson, Specialist Energiforsk mattias.svensson@energiforsk.se FOKUSGRUPPERNA, ENERGIGASAVDELNINGEN 2017-06-13 Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop
Läs merInterfacering i komposit
Interfacering i komposit Stockholm, 11-12 November, 2014 1/3/08 Interfacering i komposit Rymdindustrin ställer allt högre krav på att kunna öka maximal nyttolast på de olika system som skjuts upp i rymden.
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merForskningen vid Polymera material och kompositer, Material och tillverkningsteknik, Chalmers. Antal Boldizar
Forskningen vid Polymera material och kompositer, Material och tillverkningsteknik, Chalmers Antal Boldizar Forskargruppens verksamhet Avser allmänt sambandet Materialkomposition Tillverkning Struktur
Läs merStrategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.
Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft
Läs merForskningsstrategi 2015 2017
Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska
Läs merForskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem Klara Helstad Chef enheten hållbar industri De globala utmaningarna Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar 70% av de globala växthusgasutsläppen
Läs merLandsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar
, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön
Läs merSwerea MEFOS 50 år med metallurgisk testverksamhet. Anna Utsi, strategisk affärsutveckling anna.utsi@swerea.se
Swerea MEFOS 50 år med metallurgisk testverksamhet Anna Utsi, strategisk affärsutveckling anna.utsi@swerea.se Affärsidé Swerea MEFOS skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom tillverkning,
Läs merÅtervinning av kompositer genom mikrovågspyrolys
Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Mikael Skrifvars och Dan Åkesson, Högskolan i Borås Carina Petterson och Sune Andreasson, Stena Metall AB Waste Refinery projekt hösten 2009 Centrum för
Läs merUltimately our vision is about using science to make a difference in the world.
GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Information & Communication
Läs merBioekonomi Nationella processer och strategier inom området
Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Fossilfritt Sverige Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogsprogrammet
Läs merAgenda Bioraffinaderi / Grön Agenda
Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet
Läs merUtgångspunkter. Hållbarhet Minska fossilberoende och miljöbelastningar Använda svensk skogsråvara och förädla den långt
Utgångspunkter Den biobaserade samhällsekonomin Hållbarhet Minska fossilberoende och miljöbelastningar Använda svensk skogsråvara och förädla den långt Globala samhällsutmaningar och mänskliga behov Energi,
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merStrategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform
Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft
Läs merFinansiering forskning och innovation. Johan Stenberg
Finansiering forskning och innovation Johan Stenberg Vinnova driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Huvudinriktningar: strategiskt viktiga områden innovationsförmåga hos specifika
Läs mer5. Öka resurseffektiviteten
5. Öka resurseffektiviteten Att se till att råvaror och energi används mest effektivt är utan tvekan en vinnande strategi i framtidens samhälle. Det omfattar allt ifrån smartare applikationer understödda
Läs merKemisk massatillverking ger stora mängder organiska biprodukter
Biorefinery PREF Massabruket som bioraffinaderi Birgit Backlund, Innventia Kemisk massatillverking ger stora mängder organiska biprodukter Cellulosa Pulp Black liquor Lignin Ved till massaprocessen Kolhydrater
Läs merFiberkompositer med ökad mekanisk och elektrisk prestanda för lindningskopplare
Fiberkompositer med ökad mekanisk och elektrisk prestanda för lindningskopplare Användning av fiberkompositmaterial i elektriska applikationer är väl etablerad. Det nya är materialegenskaperna inom elektrisk
Läs merVärldens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group
Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merCompraser Labs- Produktionsarena och testbädd för kompositer
Compraser Labs- Produktionsarena och testbädd för kompositer Bengt Wälivaara, Platschef Swerea SICOMP, Linköping Verksamhetsledare Compraser Labs bengt.walivaara@swerea.se 1 Swerea-koncernen Swerea IVF
Läs merBioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se
BioDrivmedelsvalet 2013-11-28 Katalys på lignin, ett Columbi ägg för 2:a generationens biodrivmedel Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se Ren Fuel AB Vår innovation gör bensin
Läs merHur hållbara produkter från skogen ska kunna ersätta fossila alternativ?
Hur hållbara produkter från skogen ska kunna ersätta fossila alternativ? Lars Winter VD Domsjö Fabriker Ett bolag i Aditya Birla Group Agenda 1. Aditya Birla Group och bioraffinaderiet Domsjö Fabriker!
Läs merEffektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare
Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%
Läs merStålindustrins energibehov
Stålindustrins energibehov Fokus Sandvik Materials Technology Alena Nordqvist 2014-10-29 Vad vi gör Vi tillverkar avancerade speciallegeringar och keramiska material, industriverktyg och gruvmaskiner.
Läs merForsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi
Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-01-24 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå
Läs merWARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL
WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL HÅLLBARA MATERIAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Utveckling av nya hållbara material är nödvändig för att minska vår miljö- och klimatpåverkan.
Läs merDet svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska
Läs merHur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda
Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda Energirelaterad fordonsforskning 2016 4 april Elväg -en hållbar möjlighet på väg Sofia Lundberg, VTI Innehåll Elvägar eroadarlanda
Läs merPOLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU
POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU Smart flerstegsanvändning av biomassa Bioekonomisk strategi Resurseffektivitet & lagstiftning om avfallshantering FÖRDELAR MED BIOPLAST
Läs merDen växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Magnus.berg@skogsindustrierna.se @MagnusBerg4 Cirkulär, biobaserad ekonomi Innovation
Läs merSammanfattning. Figur 1 Planerad tillverkning av komponenter inklusive tillverkning av elektriska artiklar.
Sammanfattning Höganäs ser närmast att tillverkning av induktorer och komponenter till elektriska motorer inom områdena kraftdistribution och elektriska drivsystem etableras. Tillverkning i liten skala
Läs merACCELERATING INNOVATION!
ACCELERATING INNOVATION! Markus Norström VP Energy & Biobased Economy 6 december 2017 Research Institutes of Sweden Vad finns för goda skäl till affären? Processum Status och varumärke som forskningsinstitut
Läs merVDs anförande Årsstämma 2018 Ulf Larsson, VD och koncernchef Mars 23, 2018
VDs anförande Årsstämma 2018 Ulf Larsson, VD och koncernchef Mars 23, 2018 2017 i sammanfattning Ett starkt resultat Hållbarhetsarbete som gör skillnad Investeringar i ökad konkurrenskraft Produktionsrekord
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merGlobala värdekedjor: Japans väg till smart specialisering inom materialvetenskap
KORTRAPPORT 1 (7) Niklas Kviselius, Tokyo,+81 3-556 250 41 niklas.kviselius@growthanalysis.se Shigeyuki Naito, Tokyo, +81 3 5562 5039 shigeyuki.naito@growthanalysis.se Globala värdekedjor: Japans väg till
Läs merWARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL
WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL WARGÖN INNOVATIONS TEST- OCH DEMOANLÄGGNING Wargön Innovation erbjuder tekniska resurser, kompetens och de nätverk som behövs för att lotsa
Läs merPå gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013
På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 Karlstad 2013 Omorganisation 2 fakulteter Humaniora & samhällsvetenskap + Hälsa, Natur-
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merGreenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik
Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset
Läs merOM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER
OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som
Läs merStrategisk Innovationsagenda
Strategisk Innovationsagenda Förgasning och pyrolys - Termisk konvertering av biomassa till energibärare Joakim Lundgren, Bitr. Professor Föreståndare, Svenskt förgasningscentrum (SFC) Avdelningen för
Läs merBränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12
Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.
Läs merForskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Regeringsuppdrag: Forsknings- och hinnovationsstrategi t t i för en biobaserad samhällsekonomi Sara Österman, Formas 2012-10-24 Regeringsuppdraget
Läs merKartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26
Västsvenskt nätverk för Hållbar Utveckling Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 För nätverket GAME författad av Jonas Norrman och Rebecca Brembeck INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merStrategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Läs merBakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09
Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning
Läs merInnovativ Grön Hydraulik. Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram.
Innovativ Grön Hydraulik Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram. Den strategiska FoU-planen för ett framtida nationellt branschprogram inom hydraulik är klar! 20 stycken workshops/möten
Läs merTestbädd för framtidens produkter med smarta materiallösningar Diskussionsmöte
Testbädd för framtidens produkter med smarta materiallösningar Diskussionsmöte 2017-05-04 Ett initiativ inom SIP Metalliska material för Samverkansprogram Uppkopplad Industri och nya material Boel Wadman
Läs mer"Etablera närodlad textil i Sverige - en lägesrapport från innovationsprojektet. GA-möte Pernilla Walkenström, Swerea IVF
"Etablera närodlad textil i Sverige - en lägesrapport från innovationsprojektet GA-möte 160518 Pernilla Walkenström, Swerea IVF Projektöversikt Sammanfattning Ett strategiskt initiativ för att samla relevanta
Läs merBiogas från många bioråvaror
Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas
Läs merProcessindustriell IT och Automation
Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA
Läs merFlaggskepp Bioraffinaderi. Sören Back Informationschef
Flaggskepp Bioraffinaderi Sören Back Informationschef 2017-05-10 Vi har gott om skog! 1 million m 3 Annual forest growth 120 million m 3 Annual harvest 90 million m 3 Strukturutveckling Massaproduktion
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merDrivkrafter för utveckling av nya koncept för skogsindustrin
Drivkrafter för utveckling av nya koncept för skogsindustrin Forest Refine seminarium om skog, transporter och bioraffinaderier Fredrik Öhman, ÅF Umeå, 2012-10-01 ÅF in a Global World Co-workers 4 900
Läs merLättvikt och produktion inom fordonstillverkning
Lättvikt och produktion inom fordonstillverkning Cecilia Ramberg Programkoordinator, Swerea IVF Vice verksamhetsledare LIGHTer 141106 Agenda Kort om LIGHTer (2 bilder) Industriella möjligheter som drivs
Läs merExamensarbete på Swerea IVF. Lisa Schwarz Bour Projektledare; Telefon: ,
Examensarbete på Swerea IVF Lisa Schwarz Bour Projektledare; lisa.schwarz@swerea.se Telefon: 031-706 63 58, 0761-47 63 58 1 Detta är Swerea IVF Vi levererar avancerade forskningsoch konsulttjänster. Vi
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merGröna Obligationer ÅterrappOrterinG 2018
Gröna Obligationer Återrapportering 2018 I september 2017 emitterade Sveaskog en ny obligation på totalt en miljard kronor under ett nytt grönt ramverk. Principerna bakom ramverket kallas för Green Bond
Läs merDen nationella innovationsstrategin
Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development
Läs merHur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology
Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Är det rätt fråga? Infrastruktursatsningar Nya
Läs merOptimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
Läs merBERGFORSK LKAB:S TESTBÄDD FÖR MORGONDAGENS AUTONOMA MASKINER
BERGFORSK LKAB:S TESTBÄDD FÖR MORGONDAGENS AUTONOMA MASKINER 2018-05-16 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Läs merAtt ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?
Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan? Skogen, bioekonomi & grön tillväxt Ett gränsregionalt perspektiv Sahlströmsgården, Torsby, 8-9 februari 2018 Margareta Dahlström Centrum för forskning
Läs merPresshärdade lagerkomponenter (PRELAG) Hans Bodin 2012-04-26 Hållbar Produktionsteknik
Presshärdade lagerkomponenter (PRELAG) Hans Bodin 2012-04-26 Hållbar Produktionsteknik Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 6 4. Genomförande... 7 5. Resultat... 8 5.1 Bidrag till
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merSwerea-satsning på Smarta Material
Swerea-satsning på Smarta Material Angelika Bachinger angelika.bachinger@swerea.se Workshop Innovative Materials Arena Linköping, 2017-06-12 1 De stora samhällsutmaningarna kan mötas med avancerade material
Läs mer