Ansökan om byapeng. Avgifter och krav inför Ett bibliotek 2013

Transkript

1 HAPARANDA STAD KALLELSE Barn och ungdomskontoret Ledamöterna ibarn- och ungdomsnämnden Ersättarna för kännedom Tid: , kl. 9. Plats : Sandskär Ärende 1 Bilaga 1 Ekonomisk rapport mars Ändring av sammanträdesdag 3 4 Budget Lägesrapporter Fritid Ansökan om byapeng 6 7 Ansökan om driftsbidrag för samlingslokaler 7 8 Ansökan om lokalt aktivitetsstöd 8 9 Ansökan om anläggningsbidrag 9 1 Skr Keräsjoki SK ang samlingslokal 1 11 Motion renovering av simhallen Kultur Avgifter och krav inför Ett bibliotek 213 Förskola -skola 12 Lägesrapport Måltidsprogram Avgifter i skolan 15 3 Pedagogisk omsorg 16 Aktuell skolpolitik 3-31 augusti Ledamot i Språkskolans bestyrelse 18 Sep bil Kvalitetsplan -rapport 2 19 Sep bil Delegationsbeslut 2 Sep bil Delgivningar 21 Övriga ärenden Enligt uppdrag ^^^h^t^l %^2l ^-C^ ^c^^_ 1. ^^z9-- Monica Perdahl Täikkö

2 ^' ^^ ^^^^^^^^^^ ^^TO^H^o BUN 212 S^.abbrapport BUN Mars 2^i2 Bokfört period 1-3 Riktpunkt 25% Prognos inkl Projekt Avvikelse Tjänste-utfall aktuell Budget Awikels månad tjänst e tjänst Barn och Ungdomsförvaltningen Gemensam verksamhet Förskola/ Grundskola/Särskola ,5% , ,8% , ,,95 193,32-2,56 Ungdomsutbildning Vuxenlärande , 3% ,96 37,45 2,49 Kosthåll/Lokalvård ,4% ,74 63,42 2,68 Resursstöd Elevvård /Elevstöd ,5% 28,28 3,5 1,77 Ungdomsverksamhet Fritid ,1% ,54 2,8 -,74 Kultur/Folkbildning ,59ö ,5,5, Stadsbibliotek , 3% ,8 5,5,42 Fritidsverksamhet ,4% ,4 1,5-1, ,3% ,7 358,54 3,47 Totalsumma Meny

3 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott l1 Sida KoFu 21 Ändring av sammanträdesdatum, KoFu Kultur- och fritidsutskottets sammanträde den 16 maj föreslås flyttas till måndagen den 14 maj, då onsdagen den 16 maj är dag för helgdag. Kultur- och fritidsutskottet beslutar att flytta sammanträde den 16 maj till den 14 maj. 8 Justerare Utdragsbesryrkande ^ Copyright KOMMEN1 US FÖRLAG AB 954

4 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESi^ROTOKOL6 Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sido Uu 23 Ändring av sammanträdesdatum, Uu Kultur- och fritidsutskottets sammanträde den 16 maj föreslås flyttas till måndagen den 14 maj, då onsdagen den 16 maj är dag för helgdag. Utbildningsutskottet beslutar att flytta sammanträde den 16 maj till den 14 maj. 8 Justerare r Utdragsbesyrkonde ^ Copyrigh( KOMMENTUS FÖRLAG AB 954

5 Budgetäskande Barn- och ungdomsnämnden Drift budget BUN Budget 21 Budget Oföränd ram Budget 214 Oföränd ram Budget 215 Oföränd ram Investeringsbudget BUN Kultursatsningen Kukkola Näridrottsplats (Multiarena) Marielund 5 Idrotts-/Friluftsanläggningar Nytt konstgräs 3 Inventarier förskola/skola (Mer 215 pga Fågelboet ska inredas} Biblioteket, ungdomshörna 2 Projektering Fågelboet, Snöflingan 4 5 Summa Under Ks Offentlig utsmyckning Idrottshall Seskarö (ökning jmft med budgetdirektiv) Ombyggnader förskola/skola, Eleven (ökningjmft med budgetdirektiv) Fåge lboet 5 5 Summa

6 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott Sida KoFu 14 Ansökan om byapeng Totalt 13 föreningar har inlämnat ansökan om Byapeng för 212. I Barn- och ungdomsnämndens budget finns 2 kr. Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fördela 2 kr jämnt mellan de ansökningar som inlämnats. 8 Justerare Utdragsbestyrkande ^ Copyrighl KOMh1FNTU5 FÖRLAG AB 954

7 SAMMANSTÄLLNING AV ANSÖKNINGAR OM BYAPENG 212 Förening Ansökan 212 Byaföreningen IFK Saluris Karungi Hembygdsförening Korpikylä hembygdsförening Kukkola hembygdsförening Kärrbäcks Hembygdsförening Lappträsk Intresseförening Leipijärvi-Pitkäjärvi Hembygdsf Mattila Byagårdsförening Nikkala V Nikkala byaförening Seskarö Hembygdsförening Säivis SK Tossa-Karhuvaara byaförening Vojakkala byaförening Vuono Hemb. och kulturförening X X X X X X X X X X X X X X

8 SAMMANSTÄLLNING AV ANSÖKNINGAR OM DRIFTSBIDRAG, SAMLINGSLOKALER 212 Förening Lokal Ansökan 212 Förslag Friluftsfrämjandet Karungi IFK Saluris Keräsjoki SK Korpikylä hembygdsförening Tossa skidstuga Majgården Keräsjoki samlingslokal Korpikylä Byagård Kukkola hembygdsförening Kukkola samlingslokal Kärrbäcks Hembygdsförening Lappträsk Intresseförening Leipijärvi -Pitkäjärvi Hembygdsf Mattila Byagårdsförening Nikkala V Nikkala byaförening Seskarö Hembygdsförening Säivis SK Vojakkala byaförening Kärrbäcks samlings) Lappträsk bygdegård Bygdegård Mattila Byagård Nikkala Byagård Folkets Hus Säivis samlingslokal Palogården Vuono Hemb. och kulturförening Hembygdsgård SUMMA Budget 212 Meny ,53%

9 Bidrag S19 år 212.x1s ^ Preliminär HAPARANDA KOMMUN BARN -OCH UNGDOMSKONTORET SAMMANSTÄLLNING ÖVER BIDRAG TILL FRITIDSAKTIVITETER ÅR Verksamhetsbidrag: Kr l deltagare 3, Kr!aktivitet 3 kr Verksamhetsbidrag (prioritera Kr /deltagare Kr!aktivitet 1 kr 25, Antal Därav Antal deltag. Antal deltag. Antal aktivi5-19 år pojkar flickor teler pojkar FÖRENING ASPEN VI UNGA ASPLÖVEN HC GK NORDSTJÄRNAN HAPARANDA AIK. medlemmar. HAPARANDA BOWLINGKLUBB HAPARANDA FOTBOLLSFÖRENING HAPARANDAJAKTVARDSKRETS HAPARANDA OK HAPARANDA SPORTFISKEKLUBB HAPARANDA RYTTARE HAPARANDA TENNISKLUBB HSKT KORPEN ( Blockanslag) _ KARL GUSTAF BROTTNING _ KUKKOLAIF NIKKALA IK PUGILIST HAPARANDA SESKARÖ HEMBYGDSF ungdomsverks SESKARÖ IF UNGA ÖRNAR Antal aktivi- Antal pojkar Antal flickor Antal aktiviteter Antal aktiviteter teler flickor prioriterade prioriterade pojk prioriterade flick prioriterade _ _ Y kr 939 kr kr Fel i ansökan bidrag kr _ 19 kr kr _ 25 kr V-bidrag 699 kr 145 _ kr Fel i ansökan kr _ kr Sent inlämnat kr Verksamhets Summa verksamhetsbidrag _ 15 kr _ kr _ kr kr _ kr _ kr _ kr kr kr Meny Sida 1 Mpl

10 Anläggningsbidrag 212.x1s HAPARANDA KOMMUN BARN -OCH UNGDOMSKONTORET Preliminär -^ I _ SAMMANSTÄLLNING ÖVER ANLÄGGNINGSBIDRAG ^ ^ Badstrand Fotbollsplan Isbana FÖRENING Elljusspår Dagljusspår Smådjursstall I Medlemmar ASPEN KARTING CLUB BK BOTHNIA FRILUFTSFRÄMJANDE KARUNGI 34 ' ^ 154 j _ _ HAPARANDA BOWLINGKLUBB ^ 24 HAPARANDA OK 41 bidrag 15 ^I 1 I 3 12 KARUNGI HEMBYGDSFÖRENING 77 KARUNGI TEATERFÖRENING 24 _ 8 8 ', KÄRRBÄCK SK 5 2 _i LAPPTRÄSK SPORTKLUBB LEIPIJÄRVI-PITKÄJÄRVI HEMBYGDSF NIKKALA IK 7 5 ^ SÄIVIS SPORTKLUBB VUONO HEMBYGDS OCH KULTURFÖR 4 5 ^ ^ _ 2 4 ^! I Kollas ^ 'I Sent inlämnat 1 -Summa anläggningsbidrag VOJAKKALA IF ^! ! 2 6 X36 fam _ 8 5 DOD ^, 4 42 SESKARÖ HEMBYGDSFÖRENING SESKARÖ IF 8 46, 2 ^ 7 5 _ ^ KORPIKYLÄ HEMBYGDSFÖREN KOKKOLA IF ^ HAPARANDA SPORTFISKEKLUBB 4 KARL GUSTAF BROTTNING ^ 12 Anläggnings- Skidbacke 55 ASPEN VI UNGA Paviljong kry i Meny

11 Sida HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott KoFu 2 Dnr: 212/132.5 Skr Keräsjoki SK ang samlingslokal i Keräsjoki Keräsjoki SK skriver följande i skrivelse 29 mars 212: "Kommunfullmäktige ihaparanda har i 62, beslutat att sälja f.d. skolan i Parviainen, Keräsjoki 42:1, till Keräsjoki Sportklubb. Intresset för att driva verksamhet i lokalen har svalnat under de senaste åren till att vi under 211 inte haft någon verksamhet i lokalen. Den är kallställd och samtliga kostnader för utom fasta kostnaden för el samt försäkring för lokalen kvarstår. 1 köpekontraktet står bl.a. att om verksamheten ska upphöra har kommunen förköpsrätt tillfastigheten. Vid styrelsemöte den 29 mars beslutades att tillskriva kommunen och höra om kommunen är intresserad av att återköpa fastigheten. Tilläggas bör att det kvarstår ett årsmötesbeslut för att föreningen kan läggas ner. Det finns mycket inventarier i lokalen och vi har ännu inte beslutat vad vi ska göra med dem. Vid ev. återköp är vi även intresserade av att diskutera köp av inventarier. Vi ser fram mot en kontakt från kommunens sida för vidare diskussion i ärendet." Kultur- och fritidsutskottet diskuterar ärendet och finner att inom nämndens verksamhetsområde inte finns något behov av att förvärva fastigheten eller inventarier. Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att meddela kommunstyrelsen att Barn- och ungdomsnämnden inte har något intresse av fastigheten eller inventarier. Meny a Justerare zr ^ Copyrighl KOMMENTUS BORLAG AB 95-4 Utdragsbestyrkande

12 Haparanda stad Barn - och ungdomsförvaltningen Haparanda Teknik & Fastighets AB Barn- och ungdomsnämnden Motion angående renovering av simhall Monica Perdahl Täikkö har i motion föreslagit att simhallens renovering lyfts fram i 213 års budgetarbete. Perdahl Täikkö anför bl.a. följande: Haparanda kommuns simhall, byggd , är i behov av renovering, speciellt de sociala utrymmena. Omklädningsrummen på både dam och herr avdelningarna har kakel som lossnat, vilket medför stor skaderisk för både elever och allmänhet som använder simhallen idag. Tjänsteyttrande Kommunfullmäktige har i 212 års investeringsbudget avsatt 5 kr för åtgärder i simhallen. Såväl barn- och ungdomsförvaltningen som Haparanda Teknik & Fastighets AB är överens att åtgärderna, inom ramen för avsatta medel, i första hand bör inriktas till renovering av duschutrymmen och bastun. Förslag till beslut att nyttja budgeterade medel för renovering av simhallens duschutrymmen och bastun. att därmed anse motionen från Monica Perdahl Täikkö besvarad. Haparanda stad Haparanda Teknik & Fastighets AB Barn- och ungdomsförvaltningen Allan Fjellvind Leif Lind Fritidschef Fastighetschef Meny

13 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott Sida KoFu 19 Avgifter och kravsteg inför Ett bibliotek 213 Bibliotekschef Marita Mattsson -Barsk informerar om ett förslag till avgifter och kravsteg som utformats med anledning av införande av "Ett bibliotek 213". Bilaga. Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn - och ungdomsnämnden beslutar anta avgifter och kravsteg enligt bilaga. 8 Justerare Utdrags6estyrkande ^ Copyright KOMMENTUS FÖRLAG AB 454

14 Lånekort kan alla få som fyllt 7 år. Barn under 12 år behöver målsmans tillåtelse. Kravavgifter. Utlån går alltid snabbast om du har lånekortet med dig. Räkning, vuxna 4 kronor Räkning, barn kronor Anmäl adress- eller namnändring. Lånekortet är en värdehandling. Anmäl genast om du tappat bort kortet så vi kan spärra det. Nytt lånekort kostar 1 kronor. Ditt lånekort spärras om du inte betalar räkningen eller återlämnar det du lånat. Räkning kan överlämnas till inkasso. Det som är lånat på ditt kort är alltid ditt ansvar. Genom att underteckna lånekortet förbinder du dig att följa lånereglerna. Lånetider. 4 veckor: Böcker, språkkurser och ljudböcker Lämna gärna din e-postadress ifall du snabbare vill ha meddelanden om reservationer eller påminnelser. 2 veckor : Tidskrifter, Musik-cd, musikkassetter, tv-spel, digitala medier lagt på cd-, eller dvd-rom Ersättning för skadade och förkomna medier. 4 dagar: Spelfilm. Filmer idvd-format kostar 15 kronor att hyra. Förseningsavgiften för hyrfilm är 15 kronor dygnet. Barn under 15 år ska ha målsmans tillåtelse för att låna film. Enskilda medier kan ha andra lånetider. Under sommaren kan lånetiderna vara längre. Bok 2 kronor Barnbok, pocketbok 5 kronor Cd-skiva 14 kronor Ljudkassett 1 kronor Tidskrift 5 kronor Dvd-film 3 kronor Låna om kan du göra via internet, via telefon eller i biblioteket. Tala med bibliotekets personal om vilka alternativ som finns. Språkkurser, nyinköpta och värdefulla böcker som inte återlämnas betalas till sitt fulla pris. Lån från andra bibliotek, så kallade fjärrlån kostar 5 kronor. Lånetiden bestäms av långivande bibliotek. För artiklar gäller speciella regler, kontakta personalen. Du har alltid möjlighet att själv köpa in för att ersätta ett skadat eller ett förkommet media. Meny

15

16 Haparanda stads måltidsprogram för måltider inom Barn- och ungdomsförvaltningen För förskolor, grund- och gymnasieskolor Måltidsprogrammet för Haparanda stad är framtaget på uppdrag och beslutat av Barn-och ungdomsnämnden 212. Måltidsprogrammet ska tillämpas av kostverksamheten ikommunen som ansvarar för den mat som upphandlas, tillagas och serveras till förskolor, grund - och gymnasieskolor. Måltiden En måltid ska vara stimulerande för kropp och själ. Helst ska den överträffa förväntningarna hos den som sätter sig vid bordet. Den mat som serveras ska vara god och näringsriktig och serveras på ett sådant sätt att den stimulerar matlusten. Det är varje individs rättighet att inom kommunens verksamheter få en väl sammansatt kost med rätt närings innehåll. Den ska även i möjligaste mån ta hänsyn till olika traditioner och trosuppfattningar. Haparanda kommun ska verka fören livsmedelshantering som är långsiktigt hållbar, det vill säga där hantering av livsmedel i hela ledet från produktion till avfall tar hänsyn till såväl miljö -, hälso- och sociala aspekter. Måltidsprogrammets målsättning är att genom förbättrade matvanor främja hälsa samt förebygga sjuklighet i kostrelaterade sjukdomar. Haparanda kommun har ramavtal på livsmedel. Kommunen upphandlar med höga kvalitetskrav och genom den samlade kvantiteten erhålls också de lägsta priserna. Genom att avropa på avtalen kan man säkerställa att man får råvaror som måltidsprogrammet förutsätter. Ansvarsfördelning Ansvaret för måltiderna vilar ytterst på ansvarig nämnd. Kostchefen ansvarar för att måltidsprogrammets riktlinjer följs, vilket innebär ansvar för: Att stärka måltidens roll och värde Planering och utveckling samt uppföljning av verksamheten Kompetens- och kunskapsutveckling av personal som är delaktig i mathanteringen Matsedels/måltidsplanering Inköp Tillagning Transporter, leverans och servering av maten Att måltiden har rätt sammansättning och adekvat näringsinnehåll för målgruppen Att måltiden serveras vid rätt tidpunkt/er för målgruppen Miljöaspekter Hygienaspekter Egenkontroll för säker hantering Enligt EU : s förordning måste alla som yrkesmässigt hanterar livsmedel ha en fungerande egentillsyn över sin verksamhet, beskrivet i ett egenkontrollprogram. Egentillsynen innebär att man, genom en god verksamhetskännedom, redan i ett tidigt stadium kan identifiera de hygieniska riskerna för att sedan, genom planering och kontroll, kunna förebygga dessa. Matens förvaringstemperatur ärett exempel på en sådan risk. För att matens kvalitet inte ska försämras vare sig under förvaringen eller under serveringen är regelbunden temperaturkontroll av stor vikt. Frysta varor ska inte vara varmare än -18 grader, medan kylvaror får som högst hålla +8 grader. Färdiglagad, varmhållen mat får av samma skäl inte vara kallare än +6 grader och ska inte varmhållas längre än avvikelser ska det finnas rutiner för hur det hanteras. Måltider för en bättre miljö i två timmar. Vid

17 Genom att medvetet välja rätt livsmedel och säsongsanpassa inköpen kan vi påverka utvecklingen positivt ; livsmedel som producerats, transporterats och tillagats på minsta miljöstörande sätt ger minskad miljöpåverkan och resursförbrukning samt gynnar den biologiska mångfalden. Sammantaget utgör livsmedelskedjan en av våra stora miljöbelastare och bidrar till många av de stora miljöhoten - såväl i Sverige som globalt. Måltidsprogrammet strävar efter att följa de nationella och lokala miljökvalitetsmålen samt Haparanda kommuns miljöpolicy. Verksamheten strävar att servera måltider som ska vara baserade på miljömärkta råvaror, vara säsongsanpassad, bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter, inte innehålla fisk som är utrotningshotad samt ta hänsyn till etiska aspekter. Lika viktigt som valet av råvaror är att inte slänga mat. det ekologiska jordbruket får djuren utlopp för sina naturliga beteenden, bland annat genom att få gå fritt och vistas ute, ungar och moderdjur har nära kontakt under ungarnas första levnadstid, grisar får böka och höns har sittpinnar och får sprätta. Endast ett fåtal tillsatser är tillåtna i livsmedlen. Genmodifierade organismer (GMO) får inte användas. Utan tillgång till konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är det ekologiska lantbruket mer beroende av vädret och skördarna är i regel lägre. L.ivsme^_^c^l,^^v^al i^c^r ^^n k^^^'iil ^ ^ 171i1j(i Köttval Vid kött val, välj gärna ekologiskt och försök att minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter. Ytterligare att beakta när du väljer kött är att 1 kilo nötkött orsakar kilo växthusgaser, vilket är cirka tio gånger så mycket som 1 kilokyckling. Å andra sidan har nöt och framför allt lamm andra stora miljöfördelar. De är betande djur som håller landskapet öppet och gynnar den biologiska mångfalden och i genomsnitt är det 3 procent fler arter på ekologiska gårdar än på konventionella. Viltkött är det bästa ur naturresurssynpunkt och bra val ur etisk synpunkt eftersom de fått leva enligt sina naturliga behov. Nöt och lamm ger mer av det nyttiga järnet än gris och kyckling. biskval Välj fisk som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelverkets fisklista. Välj gärna fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk enligt MSC eller Krav. Val av frukt. h^ir. grönsakeu och baljv^ixter Välj säsongsanpassade grönsaker och när det är möjligt närodlat. Välj gärna ekologiskt. Välj mer grova grönsaker som rotfrukter, vitkål och lök. De påverkar miljön mindre än tomat, sallad och gurka, de kan lagras längre och finns tillgängliga å ret om. Ät mer bönor, linser och ärter -det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen. Frukt och grönsaker är känsliga livsmedel. Förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet. VII <iv Ix^t^^lis ct^r^niun^alshrodul<te^r och ris Dessa livsmedel har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. För miljön och även för hälsan, är det därför bra att fylla en stor del av tallriken med potatis, fullkorn pasta, fullkorn ris matvete eller liknande. Pröva att variera riset med matvete, mathavre eller liknande då ris har större miljöpåverkan än spannmål och potatis. Välj gärna ekologiskt. V<^I av in^^llett Välj gärna ekologisk rapsolja -och matfetter med mycket raps eller olivolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan. Minska användandet av palmolja då mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som varit regnskog. Mat inom förskolan

18 Mål Barnen i förskolan ska serveras god, vällagad och näringsriktig mat. Måltiden ska vara en integrerad delidet pedagogiska arbetet. Goda matvanor ska grundläggas i en trivsam och lugn måltidsmiljö. Ansvar Ansvaret för att barnens matbehov tillgodoses vilar på förskolechef för verksamheten. Näringsrekommendationer Barnens behov av näringsämnen och energi under sin dag i förskolan är % av det totala behovet vid heldagsomsorg. Fördelningen av dagens energiintag, bör ske enligt följande: Frukost 2-25 Mellanmål förmiddag 5-1 Lunch Mellanmål eftermiddag 1-15 Måltidens sammansättning Lunchmåltiden ska bestå av varmrätt, grönsaker samt bröd, mjölk, vatten och matfett. Som hjälpmedel vid serveringen ska tallriksmodellen användas. Alternativa rätter ska erbjudas dem, som av religiösa, etiska eller medicinska skäl inte kan äta alla rätter. Nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön får aldrig ingå i den mat som serveras. Mellanmålet under eftermiddagen serverasen igt fastställd mellanmålsmatsedel för att säkerställa variation och näringsriktighet. Måltidsordning De minsta barnen, 1-2 år, behöver äta ofta. Det bör inte vara mer än 2-2,5 timmar mellan deras måltider. De äldre barnen klarar av att ha 3-3, 5 timmar mellan måltiderna. En lämplig fördelning av antalet mål och typ av måltid över dagen kan se ut enligt följande: Frukost kl Mellanmål, t.ex. frukt kl 1. Lunch kl Mellanmål kl Fruktstund kl Måltidsmiljö och pedagogisk måltid Måltiden ska ge goda matvanor och lära barnen att steg för steg, börja äta allsidig och varierad kost. I allt detta är vuxna förebilder. Måltiden ska också ge träning i finmotorik. Måltiden kan vara ett tillfälle till lärande i matkultur men även ett tillfälle att träna till exempel språkutveckling och social samvaro. Livsmedelshygien För de produktions - och serveringskök som lagar och /eller serverar mat gäller att EU : s förordning följs. Detta innebär bland annat att köken ska bedriva en fungerande och dokumenterad egentillsyn över verksamheten : Egentillsynen ska utgå ifrån ett egenkontrollprogram. Färdiglagad mat ska varmhållas i max 2 timmar och måste hålla minst 6 grader under hela varmhållningstiden. Särskilt viktigt är det vid leverans till mottagningskök. Kompetens Enligt EU : s förordning ska alla anställda som beställer och hanterar mat vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan, även förskolepersonalen. Personal som tillagar maten ska ha god kompetens i matlagning, diet- och allergikost, hygienfrågor samt bemötande. Ny forskning och nya rekommendationer gör att fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig. Utvärdering Utvärdering av verksamheten sker genom enkäter via veebben, kundenkäter, möten med elevråd samt möten med personal på förskolor. De ansvariga för verksamheten gör även oanmälda besök vid serveringarna för att utvärdera den serverade maten, måltidsmiljön och bemötande. Mat inom skolan

19 Mål Alla elever ska erbjudas skollunch. Skollunchen ska vara god, vällagad och näringsriktig. Den ska ingå i elevens skoldag och vara en integrerad delidet pedagogiska arbetet. Goda matvanor ska grundläggas i en trivsam och lugn måltidsmiljö. Ansvar Ansvaret för att elevernas matbehov tillgodoses vilar på den som ärrektor för verksamheten. Näringsrekommendationer Verksamheten strävar efter att följa Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan som ger procent av det dagliga energi- och näringsbehovet. Rekommendationen avser hela måltiden, inklusive bröd, matfett, mjölk, sallad och gäller i genomsnitt under en vecka. Måltidens sammansättning Detta ska ingå i dagens skollunch: lagad huvudrätt, ett vegetariskt alternativ, bröd, nyckelhålsmärkt matfett, smör, salladsbuffå, lättmjölk, mellanmjölk och vatten. Som hjälpmedel vid serveringen ska tallriksmodellen användas. Den visaren god balans i en komplett måltid. Alternativa rätter ska erbjudas dem som av religiösa, etiska eller medicinska skäl inte kan äta alla rätter. Nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön får aldrig ingå i den mat som serveras. Måltidsordning Lunchen bör schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever fåren möjlighet att äta sin lunch i lugn och ro och utan tidspress. En bra schemaläggning av skollunchen är mycket viktigt fören trivsam lunch med rätt antal elever i skolrestaurangen. Varje enskild klass bör serveras lunch vid samma tidpunkt varje dag. Lunchen serveras tidigast 3 timmar efter skolan har börjat. Måltidsmiljö och pedagogisk måltid Miljön i skolmatsalen ska inbjuda till en lugn och trivsam måltid. Måltiden ska ge goda matvanor och lära eleverna att äta allsidig och varierad mat i lagom mängd. I allt detta är vuxna förebilder. Mat är ämnesövergripande och måltiden kan ses som ett pedagogiskt redskap. Livsmedelshygien För de produktions- och serveringskök som lagar och/eller serverar mat gäller att EU:s förordning följs. Detta innebär bland annat att köken ska bedriva en fungerande och dokumenterad egentillsyn över verksamheten: Egentillsynen ska utgå ifrån ett egenkontrollprogram. Färdiglagad mat ska varmhållas i max 2 timmar och måste hålla minst 6 grader under hela varmhållningstiden, särskilt viktigt är det vid leverans till mottagningskök. Kompetens Enligt EU:s förordning ska alla anställda som beställer och hanterar mat vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan. Personal som tillagar maten ska ha god kompetens i matlagning, diet- och allergikost, hygienfrågor samt bemötande. Nyforskning och nya rekommendationer gör att fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig. Matråd Vid varje skola bör matråd inrättas med elever, rektor, ansvarig för skolmåltider. Matråden ska bidra till att stimulera till ett gemensamt engagemang i utformandet av en bra skollunch och måltidsmiljö för skolans alla elever. Matrådet skall träffas 1 gång per termin. Utvärdering Utvärdering av verksamheten sker genom enkäter via veebben, kundenkäter, möten med elevråd samt möten med personal på skolor. De ansvariga för verksamheten gör även oanmälda besök vid serveringarna för att utvärdera den serverade maten, måltidsmiljön och bemötande. Specialkost

20 Barn och unga Specialkost till barn och ungdomar inom förskola och skola ska tillhandahållas efter samråd med föräldrar. Behov av specialkost av medicinska skäl ska av förälder alltid meddelas skolhälsovård eller BVC som förmedlar uppgifterna till måltidsenheten. Kontakt med läkare eller dietist kan i svårare fall av matöverkänslighet vara nödvändig för att säkerställa näringsintaget. Specialkost kan beställas på följande grunder: sjukdomsrelaterade -eftersom behovet av specialkost kan förändras när barnet växer krävs kontinuerlig uppföljning. Nytt specialkostintyg bör därför inkomma varje år. religiösa eller etiska -vid samråd med föräldrarna lämnas information om möjligheterna att tillgodose barnens behov av och önskemål om den aktuella kosten. Vid all servering av specialkost till barn och ungdomar bör man sträva efter att maten, så långt det är möjligt, liknar den mat som serveras till de andra barnen samma dag. Haparanda stads politiska riktlinjer för skolmåltiderna Kostverksamheten strävar efter att följa Livsmedelsverkets riktlinjer. - Ekologisk lättmjölk, mellanmjölk och vatten serveras varje dag som måltidsdryck. - Varje dag serveras hårt bröd, smör och margarin med högst 113 mättat fett. - Minst 5 sallader skall serveras varje dag, två blandsallader och tre skålar rena grönsaker/rotfrukter - Mjukt bröd, pålägg och frukt serveras till soppa. - Ost som serveras skall ha fetthalt på 17 procent. - Vi tillagning används flytande matfett eller olja. - Maten skall saltas sparsamt. - Potatismos tillagas av potatis. - Pastan/riset som serveras skall vara fiberrik. - Bröd serveras skall vara fiberrik. - Fisk serverasen gång i veckan. - Verksamheten skall sträva efter att tillaga mer mat från grunden. - Barn och elever får äta så mycket de vill, dock med uppmaning att hämta mera om de orkar. Detta för att minimera svinnet. - Barn och elever med allergier har rätt till specialkost. - V serverar inga produkter med artificiella sötningsmedel. - Vi serverar inga sötade drycker. - Produkter med hög sockerhalt skall inte serveras dagligen. Juice, drickchoklad, nyponsoppa, kräm skall inte serveras mer än 1 gång/veckan. Matsäck Vid utflykten ingår följande matsäck då eleverna inte äter vid skolan: Smörgås med pålägg, frukt, dryck samt korv till grillning. Obs! Beställning av mat till utflykt ska göras en vecka i förväg, detta för att vi ska hinna få hem varor. Info Köttbullarna och köttfärsen som vi serverar är ekologisk. Fisken som vi använder till fisksoppa, fiskgratäng och fisk Benedictine är MSC märkt. Kostverksamhetens målsättning är att alla kök blir tillagnings kök och börjar laga sin egen mat senast 215. Vill du veta mer?

21 Svenska Näringsrekommendationer (SNR) 25, EU:s förordning, (EG) nr 852/24 Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg, Lagstiftning och livsmedelshygien hittar du på Broschyrer och PDF-filer finns i deras webbutik Bra mat iförskolan -Livsmedelsverket 27, Bra mat iskotan -Livsmedelsverket 27, Bra skolmat -mycket mer än maten på tallriken Livsmedelsverket 211,

22 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdotvm Barn - och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida Uu 19 Avgifter i skolan Årligen diskuteras om möjligheter att anordna resor och utflykter och om skolan har möjlighet att ta ut en avgift av elever för aktiviteter. Skolinspektionens informationsblad redogör för Skolinspektionens praxis. Informationsbladet visar även på vilka regler som myndigheten utgår från i sina bedömningar. Bilaga. Utbildningsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden beslutar att inga avgifter får tas ut vid aktiviteter som skolan anordnar. 8 Justerore Utdrogsbestyrkande ^ Copyright KOMMENTUS FÖRLAG AB 954

23 Informationsblad (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även se vilka regler som myndigheten utgår från i sina bedömningar.

24 SKOLINSPEKTIONEN (8) Innehåll Skolinspektionens bedömningar...3 Lathund för avgifter igrund- och gymnasieskolan... 3 Kommentarer till lathunden...4 Om skolan inte följer reglerna... 4 Regler för avgifter i skolan... 5 Utgångspunkter...5 Förskoleklassen och grundskolan...5 Gymnasieskolan... 6 Utbildning för vuxna...7 Särskilda frågor -två förändringar med den nya skollagen...8

25 SKOLINSPEKTIONEN (8) Skolinspektionens bedömningar Utbildningen ska vara avgiftsfri. Ibland får dock en grund- eller gymnasieskola ta ut enstaka avgifter, men de får bara medföra obetydliga kostnader för eleverna. Gymnasieelever kan också få betala enstaka egna hjälpmedel. Belopp som var för sig kan bedömas som obetydliga kan tillsammans strida mot bestämmelserna om en avgiftsfri skola. Därför måste man göra en helhetsbedömning av samtliga kostnader som belastar en elev under ett läsår. Det är den som driver skolan, den så kallade huvudmannen, som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri. Skolinspektionen bedömer avgifter som är kopplade till en grund- eller gymnasieutbildning med hjälp av myndighetens Lathund för avgifter igrund- och gymnasieskolan (se nedan). Den kan även vara vägledande i tillämpliga delar vid bedömning av avgifter i förskoleklassen. Lathunden speglar myndighetens praxis. Lathund för avgifter igrund - och gymnasieskolan Kostnader som Skolinspektionen inte accepterar Avgift för läromedel, inklusive miniräknare, i utbildning för skolpliktiga elever. Avgift för försäkring vid användandet av skolans bärbara dator i skolan och hemmet för skoländamål. Avgift i samband med elevens val. Profilavgift. Anmälnings- eller köavgift. Krav på arbetsinsatser från föräldrar. Medlemsavgift. Kostnader som Skolinspektionen kan acceptera vid enstaka tillfällen 7 kr för läromedel, inklusive miniräknare, i gymnasieskolan. Se även kommentar nedan. 3 kr för en studieresa. Kostnader för måltider under studieresa. Se även kommentar nedan. 1 kr för studiebesök. 1 kr för aktiviteter kopplade till idrott och hälsa (friluftsdag).

26 SKOLINSPEKTIONEN (8} Kommentarer till lathunden Läromedel, inklusive miniräknare, i gymnasieskolan I gymnasieskolan kan den som ansvarar för utbildningen, huvudmannen, besluta om att eleven ska tillhandahålla vissa enstaka hjälpmedel själv, till exempel miniräknare. Då kan skolan ta ut en avgift för miniräknaren. Men eleven måste kunna välja hur hon eller han skaffar läromedlet. Skolan kan inte ta ut en generell avgift för läromedel/miniräknare på till exempe17 kronor. Att köpa läromedelet via skolan kan vara ett alternativ för eleven, men eleven ska också kunna skaffa läromedlet på något annat sätt, till exempel låna en miniräknare av ett syskon. Kostnader för måltider under studieresa Kostnader för måltider under en studieresa intar en speciell ställning eftersom det är en kostnad som elever och föräldrar står för när eleven är hemma. Eleverna bör kunna betala för måltider som de annars skulle ha ätit hemma även när de är på studieresa. Det finns därför inget som hindrar att de också betalar för de måltider som eleverna i stället intar under en studieresa. Oftast handlar det om frukost och middag, men för gymnasieelever som i vanliga fall betalar för skollunchen, kan även lunchen räknas med. Kostnaden kan variera utifrån vilken mat eleverna får på resan, men eleven ska aldrig behöva betala mer än självkostnadspris till skolan. När det gäller studieresor på flera dagar kan det bli höga belopp för den enskilde eleven. Det måste huvudmannen och skolan överväga innan den bestämmer om en resa. Om skolan inte följer reglerna Det är allvarligt när de som ansvarar för skolorna, huvudmännen, inte följer de regler som finns om avgifter i skolan. Skolinspektionen kan ingripa mot överträdelser av bestämmelserna, till exempel genom att förelägga huvudmannen att vidta åtgärder. Det innebär att huvudmannen blir tvungen att vidta de åtgärder som Skolinspektionen kräver. Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri. Skolinspektionen följer upp dessa beslut till dess huvudmannen kan visa att avgiftsbestämmelserna tillämpas korrekt. Om huvudmannen inte vidtar åtgärder som Skolinspektionen godtar kan det bli aktuellt att förena ett föreläggande med vite.

27 SKOLINSPEKTIONEN (8) Regler för avgifter i skolan Här redogör vi för de regler som Skolinspektionen utgår från, när myndigheten bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Den 1 juli 211 började en ny skollag att gälla, i texten referar vi till den nya lagen som "skollagen". För vissa skolformer fortsätter bestämmelserna i den gamla skollagen att tillämpas till den 1 juli 212. I texten referar vi till denna lag som "1985 års skollag". Utgångspunkter En utgångspunkt för arbetet med den nya skollagen är att all offentligt finansierad verksamhet inom skolväsendet ska följa samma regler, oavsett om man haren kommunal eller enskild huvudman. Denna redogörelse om skollagens bestämmelser om avgifter gäller därför både för kommunala och fristående skolor. En annan utgångspunkt är att rätten till en likvärdig utbildning av hög kvalitet aldrig får vara beroende av en enskilds ekonomiska förutsättningar.' Förskoleklassen och grundskolan Enligt skollagenz ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra läsverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Läsverktyg är ett nytt begrepp som betecknar den utrustning och materiel som eleven behöver för att kunna nå målen i utbildningen.3 Det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.4 Med obetydlig kostnad menas främst kostnader fören färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel, en mindre entreavgift till ett museum eller liknandes Om kostnaden återkommer vid flera tillfällen kan den sammanlagda kostnaden dock bli påfrestande för ett hushåll med svag ekonoms. Därför måste skolan noga överväga när och hur ofta denna möjlighet ska utnyttjas. Den 1 juli 211, i samband med att den nya skollagen började gälla, infördes nya regler för skolresor och liknande aktiviteter e I samband med denna typ av 'Prop. 29/1:165 sidan 373 Z 1 kap. 1 skollagen (21:8) s Prop. 29/1:165 sidan 374 a 1 kap. 11 skollagen (21:8) s Prop. 29/I:165 sidan kap. 11 andra stycket, skollagen (21:8)

28 SKOLINSPEKTIONEN (8) aktiviteter får det, vid enstaka fall under ett läsår, förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Vårdnadshavarnas kostnader får då inte vara högre än skolans självkostnad för att eleven deltar i en viss aktivitet. Kostnader för skolresor och utflykter som överstiger en obetydlig kostnad ska täckas antingen via skolans medel eller genom att elever helt frivilligt samlarin pengar. Motsvarande gäller för fristående skolor. Om en grupp elever på en skola tillsammans samlar in pengar till en skolresa eller liknande som är en del av utbildningen, ska aktiviteten vara öppen för alla elever. Detta gäller oavsett om vårdnadshavarna väljer att bidra eller inte. Om den kostnadsbelagda aktiviteten är en del av utbildningen ska alla elever få delta. Det är inte godtagbart att skolan erbjuder ett kostnadsfritt alternativ för de elever vars vårdnadshavare inte vill betala för aktiviteter som är en del av utbildningen. Det får inte finnas någon koppling mellan hur mycket en enskild elev bidrar med och elevens möjligheter att få delta i aktiviteten. Bidraget från vårdnadshavare måste både vara och framstå som helt frivilliga. Detsamma gäller för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.e Utbildningen i förskoleklassen ska också vara helt avgiftsfri på samma sätt som i grundskolan 9 Detta gäller även om utbildningen omfattar mer än 525 timmar per läsår eller om ett barn börjar före sex års ålder. Det får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Även vissa frivilliga avgifter får förekomma på samma sätt som i grundskolan (se ovan). Gymnasieskolan Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri för eleverna.^o De ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra läsverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Den som ansvarar för skolan, huvudmannen, får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. På samma sätt som i grundskolan får det förekomma enstaka kostnader som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. ' Prop. 29/1:165 s. 375 $11 kap , 12 kap resp. 13 kap skollagen (21:8) 9 9 kap. 8 och 9 skollagen (21:8) 115 kap. 17 skollagen (21:8)

29 SKOLINSPEKTIONEN (8) "Obetydlig kostnad" innebär samma sak för gymnasieskolan som för grundskolan, det vill säga en kostnad motsvarande en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel eller en mindre entreavgift till ett museum. De nya regler som gäller för skolresor och utflykter i grundskolan gäller även för gymnasieskolan. När det gäller kostnader i samband med enstaka skolresor, utflykter eller liknande aktiviteter, är det inget som hindrar att dessa ersätts på frivillig väg av eleverna själva. I likhet med vad som gäller för grundskolan kan sådana frivilliga bidrag också komma från elevernas vårdnadshavare.^^ Utbildning för vuxna Skollagen ska tillämpas på komvux, särvux och sfi från och med den 1 juli Fram till dess gäller 1985 års skollag för dessa utbildningsformer. Utbildningen inom komvux ska vara avgiftsfri för eleverna.13 Den som ansvarar för utbildningen, huvudmannen, kan dock bestämma att eleverna själva ska skaffa och betala för läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom. Huvudmannen kan också erbjuda eleverna att köpa dessa saker mot en avgift som motsvarar anskaffningskostnaden. Iövrigt ska hjälpmedel som används i utbildningen tillhandhållas utan kostnad för eleverna. För särvux gäller samma regler som för komvux.14 För elever i sfi gäller att utbildningen ska vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildnings. Även för elever i sfi får huvudmannen besluta att elevernaska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I likhet med vad som gäller för övriga utbildningsformer får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna kap. 18 skollagen (21:8} l2 22 lagen (21:81) om införande av skollagen (21:8) la 11 kap års skollag 1412 kap års skollag ls 13 kap års skollag

30 SKOLINSPEKTIONEN (8} Särskilda frågor - två förändringar med den nya skollagen Avgifter för särskilt anordnad prövning för betyg Inom grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare eller motsvarande utbildning är det möjligt att under vissa förutsättningar ta ut en avgift för en särskild prövning för betyg, alltså en sådan prövning som avses i förordningen om avgifter för prövning inom skolväsendet.^b Den nya skollagen medför att även enskilda huvudmän som driver fristående skolor har rätt att ta ut en sådan avgift. Ansökningsavgifter Skolan får inte ta ut någon avgift i samband med ansökan om plats till grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.l^ Förbudet gäller också alla kostnader som är förenade med en ansökan till utbildningen, som till exempel köavgifter. Så länge som den gamla skollagen tillämpas för vuxenutbildningen, alltså fram till den 1 juli 212, får man ta ut en skälig ansökningsavgiftäll gymnasial vuxenutbildning. Det är i sådana fall den som ansvarar för utbildningen, huvudmannen, som kan ta beslutomen sådan avgift.ie När den nya skollagen börjar tillämpas på vuxenutbildning gäller avgiftsförbud för ansökan även inom utbildning för vuxna :1124, ändrad 211: kap. 1, 11 kap. 13, 12 kap. 1 ^, 13 kap. 1, 15 kap. 17 och 18 kap. 12 skollagen (21:8) kap. 21 a 1985 års skollag Meny

31 HAPARANDA STAD SAMM/å1NTR/>i ES^ROTOKOL6 Sammanträdesdatum Barn - och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sido Uu 22 Dnr: 211/ Pedagogisk omsorg Ströms Slott AB ansöker om tillstånd att bedriva pedagogisk omsorg innefattande traditionellt upplägg med dagbarnvårdare som arbetar utifrån sitt eget hem, men det kan också vara verksamhet som bedrivs i hemliknande lokaler. Utbildningsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn- och ungdomsnämnden beslutar avslå framställan då Ströms Slott AB:s ansökan ej uppfyller de riktlinjer Haparanda kommun fastställt. 8 Justerare C Utdragsbestyrkande J15 - CopyrFgh( KOMMENTUS FÖRLnG AB 95-4

32 HAPARANDA STAD Barn- och ungdomsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (3 ^ Fk De valda Språkskolan Bun 5 Språkskolans bestyrelse -Val av en ledamot och en ersättare, en tjänsteman och en ersättare för åren Barn- och ungdomsnämnden beslutar välja följande: Ledamöter Personlig ersättare Kåre Strömbäck, S Anne Sulila, C Sven Forsberg Allan Fjellvind r Justerare Utdragsbeslyrkande 1^J,^ COj7 fytg{tf KOMMENTUS BLA^^KETTER 94