5.3 MODERSMÅL OCH LITTERATUR
|
|
- Mats Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 5.3 MODERSMÅL OCH LITTERATUR Hänvisning till punkt 7.3 i Lpgr Vårt modersmål är grunden till allt. Genom det utvecklas tänkandet, kreativiteten och förmågan att kommunicera med andra. Ett utvecklat modersmål stärker den personliga och kulturella identiteten och ger individen förutsättningar för studier och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Det utgör både medel, metod, väg och mål. Utan modersmål eller med bara ett halvt modersmål blir livet fattigare och möjligheterna färre. Undervisningen i ämnet modersmål och litteratur syftar till att väcka elevernas intresse för språk och litteratur lära dem tänka logiskt och se sammanhang uppmuntra till reflektion och ställningsstagande ge nya begrepp för tänkande och kommunikation ge redskap för ett fortsatt lärande Enligt de nya grunderna för undervisningen i åk 1 9 har läroämnet indelats i tre nivåer: Åk 1 2 utgör en sammanhållen nivå, åk 3 5 följande nivå medan åk 6 9 utgör den tredje och sista nivån. Åk För MÅL, CENTRALT INNEHÅLL och PROFILER FÖR GODA KUNSKAPER hänvisas till grunderna för den nya läroplanen punkt 7.3. MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 1-2 I vår kommun finns ett program kallat Språkstimulans i Nykarleby. Efter initiativ från speciallärare på fältet tog man itu med att försöka få föräldrarna att ta ett mera aktivt ansvar för sina barns språkutveckling och framtida läsinlärning. I samarbete med rådgivningspersonalen på HVC, daghemmen, förskolorna och biblioteken i Nykarleby har tips och råd utarbetats, broschyrer sammanställts och listor på lämpliga pek-, bilder- och sagoböcker framtagits. Allt detta (samt gåvoboken Barnens första bok ) delas ut till föräldrarna i samband med att man informerar om den dagliga språkstimulansens betydelse. Vid varje årskontroll betonas vikten av att föräldrarna pratar, läser, rimmar och ramsar med sina barn. Vid 3-årskontrollen passar personalen dessutom på att sagotera med barnen, vilket innebär att barnen berättar en saga som sedan skrivs ner och sparas. Sagoteringen upprepas därefter vid varje årskontroll. Målet med programmet är att få föräldrarna att inse hur mycket de kan påverka sina barns framtid genom att hjälpa dem till ett så rikt språk som möjligt. Språkstimulans i Nykarleby kommer att fortsätta med motsvarande satsningar på barn i skolåldern. Modersmål och litteratur s.1
2 I åk 1 2 är utgångsläget alltid elevens individuella språkinlärning. Barnen befinner sig de facto på olika nivåer när de kommer till skolan; en del börjar först då bekanta sig med bokstäverna medan andra redan läser böcker på egen hand. Språkutvecklingen bör ses i ett helhetsperspektiv där talet, lyssnandet, läsandet och skrivandet går hand i hand. Innehåll i åk 1 2: A. SPRÅKLIG MEDVETENHET Språklig medvetenhet är att veta, att det vi säger går att dela upp i allt mindre bitar, ända ner till ljud. När man delar upp ord i ljud kallas det analys. Kan man inte dela upp ord i ljud tappas en del ljud lätt bort, när ordet sedan skall skrivas. Språklig medvetenhet är att veta att ljud kan fogas samman till ord. När man drar samman ljud och bildar ord kallas det syntes. Här gäller det att komma ihåg ljuden i den ordning de kommer. Språklig medvetenhet är - att veta vad språkljud är - att veta vad ord är och hur ord är uppbyggda - att veta vad ett ord betyder och hur det används - att veta hur satser byggs upp Citatet hämtat ur AnneMarie Bryntses och Anita Palmkvists Trulle lärarbok. Redan i förskolan tränas den språkliga medvetenheten aktivt. Denna träning fortsätter naturligt i åk 1 2 och innehåller följande delområden: RIM MENINGAR ORD STAVELSER LJUD Träningen av den språkliga medvetenheten ligger till grund för läsinlärningen. B. KOMMUNIKATION - TALA OCH LYSSNA Läskunnigheten baserar sig på förmågan att tala och lyssna. I åk 1 2 uppövas förmågan genom att barnet TALAR Berättar, diskuterar, frågar, uttrycker sina iakttagelser, åsikter och slutsatser. LYSSNAR Lyssnar på barnoch vuxenprat, väntar på sin tur, lyssnar med inlevelse till litteratur. UTTRYCKER SIG Drama- och lekövningar, uppträdande, förmåga att läsa bilder, medier. ÖVAR RAMSOR OCH DIKTER (också utantill!) Modersmål och litteratur s.2
3 C. LÄSA bokstavsinlärning; förknippa ljud med bokstavsbild öva barnets läsning genom - ljudmetoden - ordbilder - textanalys utveckla lästekniken för att uppnå en flytande läsning, öva upp läsförståelsen och läsinlevelsen väcka och stimulera läslusten genom mångsidiga bokval, t.ex. sagor, poesi, faktaböcker E. LITTERATUR läraren läser högt för barnen eleverna läser själva diskussion kring teman i böcker (bokprat) för att inspirera till fortsatt läsning bibliotekskunskap olika författare teater och film i mån av möjlighet Allt tyder på att tiden för läsinlärning är den viktigaste faktorn metodvalet av underordnad betydelse. D. SKRIVA börja med textade bokstäver och övergå så småningom till bunden handstil eller börja med obundna skrivstilsbokstäver och övergå senare till att binda ihop dem Läraren avgör utifrån vad som passar gruppen och dess individer bäst! öva välskrivning skriva egna texter och öva sig i att diskutera egna och andras texter (textprat) Märk! Tyngdpunkten läggs vid innehållet! skriva texter på dator, öva sig att använda musen skriva diktamensövningar utgående från enkla enskilda ord mot sammanhållen text och från ljudenliga ord till ljudstridiga ord träna rytmen i skrivandet: stor begynnelsebokstav, skiljetecken, mellanrum mellan ord lära sig vokaler och konsonanter kunna motsatsord, sammansatta ord och synonymer öva sig i rättskrivning: dubbeltecknad konsonant, ng-ljudet, ck, å-ljudet, tj-ljudet och sj-ljudet Det finns i grunden bara ett sätt att lära sig läsa på genom att läsa. Orden erbjuder billiga, lätt åtkomliga men fascinerande lekmöjligheter. Barn som växer upp i hem med många böcker, ser föräldrarna ägna mycket tid åt läsning och skrivning, får sällan problem med skriftspråket i skolan. Alla citat av Ingvar Lundberg Språk och läsning Modersmål och litteratur s.3
4 BLÅ PUNKTEN 2 Blå punkten 1 fungerade som ett bollplank, eller en spegel, där föräldrar och förskollärare tillsammans kunde se barnets beredskap för skolan (se kapitel 2). Inför övergången från nybörjarundervisningen i åk 2 till åk 3 behöver alla berörda parter läraren, eleven och vårdnadshavarna åter igen stanna upp och göra motsvarande spegling. Tillsammans går man igenom Blå punkten 2 och jämför barnets uppnådda färdigheter och mognad med de kriterier som finns listade. Om alltför många av Blå punktens färdigheter ännu är otillräckligt utvecklade kan man rekommendera att eleven går ett år till i åk 2 för att mogna och växa. BLÅ PUNKTEN 2 SOCIAL FÖRMÅGA KAN KONCENTRERA SIG PÅ SITT EGET ARBETE UNDER EN HEL LEKTION KAN LYSSNA OCH TA TILL SIG INSTRUKTIONER ÄVEN I GRUPP KAN ANPASSA SIG EFTER SKOLRUTINER, T. EX. VÄNTA PÅ SIN TUR, TA HÄNSYN TILL ANDRA, FÖLJA REGLER RÖRELSEKONTROLL BEHÄRSKAR ALLA GRUNDRÖRELSER (RULLA, ÅLA, KRYPA, GÅ, HOPPA, BALANSERA, SPRINGA) LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING BEHÄRSKAR DEN GRUNDLÄGGANDE LÄSTEKNIKEN OCH FÖRSTÅR ENKLA TEXTAVSNITT KAN TILLÄGNA SIG SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER KAN FORMULERA SIG I SKRIFT OCH BILDA MENINGAR MATEMATISK MEDVETENHET BEHÄRSKAR ADDITION OCH SUBTRAKTION INOM DET AKTUELLA TALOMRÅDET KAN RÄKNA FRAMÅT OCH BAKÅT MELLAN 0 OCH 100 Modersmål och litteratur s.4
5 MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 3 5 I åk 3 5 ökar antalet ämnen på elevernas läsordning. Det oaktat utgör modersmålet fortsättningsvis bas och förutsättning för alla andra ämnen. Undervisningen bör vara integrerad och öva de olika basfärdigheterna och den språkliga medvetenheten i ett funktionellt sammanhang. Eleverna bör lära sig att läsa och skriva flytande. Läsningen av skönlitteratur skall genomsyra undervisningen så att eleverna får upptäcka glädjen i att läsa och skriva. Läsförståelsen tränas systematiskt. För att eleverna skall uppnå en god läsförståelse är det av yttersta vikt att läraren kan erbjuda läsning som motsvarar elevens nivå. Eleverna bör också öva sig i att söka och bearbeta information samt att producera olika slag av texter både muntligt och skriftligt. Standardspråket tränas dagligen. Det viktigaste är att eleverna läser och skriver mycket och lär sig tydliga läs- och skrivstrategier. Modersmål och litteratur i åk 3 5 och 6-9 består av fem delmoment som återkommer varje år: KOMMUNIKATION TEXTFÖRSTÅELSE SKRIVA OCH TALA INFORMATIONSSÖKNING SPRÅK, LITTERATUR OCH KULTUR Innehåll i åk 3-5: Kommunikation att samtala, berätta, lyssna, uttrycka åsikt, diskutera, vänta på att få ordet, drama åk 3 att samtala om närmiljö och vardagshändelser att träna språket i vardagliga situationer, såsom telefonsamtal, uppköp m.m. åk 4 samtal, diskussion där eleven uttrycker känslor, tankar och åsikter åk 5 argumentation Textförståelse att fortsätta att öva läsning, läsflyt och läsförståelse att reflektera över texter och ställa frågor att förutse textens innehåll med hjälp av bilder och rubriker referat studieteknik åk 3 att fortsätta mekanisk lästräning och utveckla strategier för läsförståelse att återberätta en text åk 4 att lästräna, sökläsa och översiktsläsa bokprat åk 5 att läsa längre texter och komprimera dem, samt formulera mellanrubriker Modersmål och litteratur s.5
6 Skriva och tala att utveckla en säker, harmonisk, estetiskt tilltalande handstil rättskrivning att uppträda inför andra att göra sig förstådd muntligt och skriftligt att öva sig i standardspråkets normer att utveckla ordförrådet textbehandling åk 3 att berätta muntligt och skriftligt om något välbekant - fantasi - fakta (integrera med andra ämnen) - dramatiseringar - serier enkla tankekartor enligt modell rättstavning av högfrekventa ord: lång och kort vokal, ng-, j-, sj-, tjljudet, e och ä, o och å Informationssökning att lära sig att söka fakta i olika källor: uppslagsverk, tidningar, tidtabeller och Internet att bekanta sig med bibliotek åk 3 att utnyttja alfabetisk ordning vid informationssökning i uppslagsverk, kataloger m.m. att läsa enkla faktatexter (del av en sida till ett fåtal sidor) åk 4 att läsa längre faktatexter (ett avsnitt på flera sidor) och ställa frågor till texten åk 5 att omformulera och bearbeta information från källmaterial till egen text och att inse att all information inte är helt tillförlitlig åk 4 att skriva texter som uttrycker känslor och värderingar att samla information och disponera inlägg fördjupning av lång och kort vokal, ng-, j-, sj-, tj-ljudet åk 5 svårstavade ord reklamtexter, annonser styckeindelning, rubriker, mellanrubriker egna tankekartor, nyckelord att uttrycka och motivera sina åsikter Modersmål och litteratur s.6
7 Språk, litteratur och kultur att se skillnaden mellan talad och skriven text att klassificera ord på olika grunder och lära in terminologin i takt med att nya fenomen tas upp att öva meningsbyggnad, användning av punkt och andra skiljetecken som en naturlig del av bearbetningen av en text att läsa rikligt med texter ur olika genrer: berättelser, sagor, fabler, drama, lyrik, folklore och serier att gemensamt läsa, lyssna och bearbeta (berätta, illustrera, diskutera, dramatisera) texter från olika världsdelar begreppen handling, person, miljö, tid att lära sig förstå skillnaden mellan att återberätta och att bedöma en text att lyssna till texter på olika nordiska språk att bekanta sig med film, teater och andra medier (radio, TV, Internet, tidningar) åk 3 introduktion av ordklasserna substantiv, adjektiv och verb ordböjning punkt, frågetecken, utropstecken, stor bokstav och avstavningsregler att formulera påståenden, frågor, uppmaningar åk 4 introduktion av satsdelarna subjekt, predikat och objekt i treordssatser (t.ex. Kalle ser katten) att använda talstreck, skriva repliker åk 5 fördjupning av ordklasserna substantiv, adjektiv och verb böjning och avledning ordföljd att träna upp känslan för ordens stilnivå och användbarhet i olika sammanhang så att eleven t.ex. lär sig undvika sms-språk och dialektala ord i standardspråket Vid utgången av åk 5 bör alla ha bekantat sig med de mest kända folksagorna texter och sagor av Zacharias Topelius, H.C. Andersen, Tove Jansson, Marita Lindqvist, Irmelin Sandman-Lilius, Astrid Lindgren, Elsa Beskow, Sven Nordqvist, Lennart Helsing, Christine Nöstlinger, Inger och Lasse Sandberg, Gunilla Bergström ungdomsböcker (se Nykarleby-mattan). Modersmål och litteratur s.7
8 MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 6 9 Läsning av skönlitteratur utvecklar personligheten och vidgar världsbilden. I modersmålsundervisningen bör man ständigt hålla det allra viktigaste för ögonen, nämligen glädjen i att läsa och skriva. I åk 6 9 utvidgar eleverna sin läsning till att omfatta nya slag av texter. De lär sig tolka, analysera och reflektera över olika texter. De utvecklar sitt eget språk, sin kommunikationsförmåga och sin känsla för olika språkliga varianter och stilnivåer så att de klarar av olika kommunikationssituationer. Fortsättningsvis tränas användningen av standardspråket. Eleverna lär sig förstå att språket är ett påverkningsmedel. Innehåll i åk 6 9: Kommunikation samtal och diskussionsövningar muntliga framföranden, både i mindre grupper och helklass, t.ex. föredrag, redovisningar och recensioner lyssnande; Lyssnarens roll är lika viktig som talarens. Man kan inte tala om ingen lyssnar. (Vivi-Ann Sjögren) övning i att ta emot och ge respons, t.ex. vid processkrivning åk 6 att träna samtal i mera formella situationer, t.ex. utanför skolans värld åk 7 muntliga framföranden där huvudvikten läggs vid berättande, med anknytning till egna erfarenheter åk 8 argumentation, strukturerade diskussionsövningar åk 9 muntliga framföranden med mera betoning på struktur och retoriska färdigheter Textförståelse att lära sig förstå och redovisa texter som man läser, lyssnar till eller på annat sätt tar del av att komprimera texter och ta till sig det väsentliga i dem speciellt utformade läsförståelseövningar att lära sig se dolda attityder i texter, inse texters makt och påverkan åk 6 att läsa kritiskt att sammanfatta texter att jämföra texter att läsa mellan raderna åk 7 att lära sig ta till sig texter på ett personligt plan och lära sig anknyta till egna erfarenheter åk 8 att lära sig se skillnad på subjektiv och objektiv text tidningstexter såsom notiser, artiklar och enkla ledare och recensioner faktatexter övning i att förstå också äldre skönlitterära texter såsom klassiska ungdomsböcker åk 9 att lära sig läsa svårare texter; medietexter såsom ledare, essäer och bokrecensioner övningar i textanalys Modersmål och litteratur s.8
9 Skriva och tala att i funktionella sammanhang producera olika typer av texter (skriftliga och muntliga) för olika målgrupper att strukturera text både vid skrivprocessen och vid muntlig framställning (samla stoff, disponera, styckeindela, inleda och avsluta) att redovisa och recensera, t.ex. böcker och film, skriftligt och muntligt att samtala om böcker och inspirera varandra att öva fyllighet i skriftlig framställning att öva sig i att få en personlig uttrycksstil att öva sig i uttrycksfull högläsning att kunna uttrycka egna tankar och känslor, och de upplevelser och intryck som omgivningen ger dem att lära sig använda standardspråk i tal och skrift språkvård att experimentera med ord och meningar, t.ex. genom drama och lek att producera texter både för hand och med hjälp av textbehandlingsprogram åk 6 förkortningar ordspråk och uttryck rättstavning av främmande ord och lånord att öva upp känslan för meningsbyggnad, t.ex. undvika överlånga meningar åk 7 repetition av rättskrivning samt svårstavade främmande ord, skrivregler att producera berättelser, beskrivningar, instruktioner både muntligt och skriftligt att medvetandegöra och öva olika skeden i skrivprocessen (samla stoff, disponera, skriva utkast, eventuellt ge respons, göra ändringar, skriva rent) åk 8 att mera systematiskt öva att strukturera texter; att inleda, avsluta och styckeindela åk 9 språkvård och språkriktighet övning i att skriva längre faktatexter med användning av källor Modersmål och litteratur s.9
10 Informationssökning att fortsätta öva användning av olika källor såsom uppslagsverk, ordlistor, bibliotek, medier (bl.a. Internet) och muntlig information att lära sig att ge källhänvisningar och förhålla sig kritiskt till tillförlitligheten i olika källor att bearbeta och presentera material, t.ex. projekt och temahelheter, såsom arbeten kring böcker och författare åk 6 att planera och strukturera informationen, också layoutmässigt åk 7 bibliotekskunskap åk 8 tidningskunskap åk 9 mera systematisk övning i att ge källhänvisningar Huset vi byggde tillsammans! Språk, litteratur och kultur ordkunskap och meningsbyggnad minst fem lästa böcker per årskurs att bekanta sig med de nordiska ländernas språk och kultur olika typer av skönlitteratur, teater och film faktatexter både styrd och valfri läsning; gemensamt och individuellt åk 6 fördjupning av satsdelarna subjekt, predikat och objekt skrivregler (sär- och sammanskrivning) bisatser och kommatering ungdomsböcker åk 7 alla ordklasser ungdomsböcker åk 8 alla satsdelar klassiska litterära verk ungdomsböcker begreppen och kännetecknen för de litterära genrerna och några stilriktningar åk 9 sats- och meningsbyggnad stilnivåer centrala verk i den finländska skönlitteraturen kända verk i den nordiska litteraturen och i världslitteraturen språkets variation språkhistoria noveller litteraturanalytiska begrepp Modersmål och litteratur s.10
Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
Läs merKursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning
Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till
Läs merFörskola 1-5år Mål Riktlinjer
Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Läs merKursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Läs merRöda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:
Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merKursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merViktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:
I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder
Läs merkänner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)
Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga
Läs merKursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord
Läs merSvenska mål och kriterier
Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:
SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,
Läs merHammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Läs merSpråklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
Läs merPraktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Läs merNationella mål. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall
Nationella mål Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall aktivt kunna delta i samtal diskussioner sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt
Läs merFunäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA
Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merTill läsaren av detta dokument!
Linköpings kommun MES-projektet Sidan 1 av 14 Till läsaren av detta dokument! Dokumentet består av två delar, en checklista år f-9 samt en idébank. Förskolans arbete med språklig medvetenhet har inte tagits
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1 3
75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merKursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
Läs merFörmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merDHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSpråkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merTerminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs mer2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa
2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merSvenska skolan i Hong Kong och Shekou HT12/VT13. Lokal kursplan för ämnet kompletterande svenska.
6-7 år Kunna långa och korta vokaler Kunna stora och små bokstäver Kunna läsa rimord Kunna läsa böcker anpassade efter sin egen läsnivå med flyt, säkerhet och förståelse Kunna skriva ord med e/ä-ljud och
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merGenrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11
Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska
Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merLäsårsplanering årskurs 4
Läsårsplanering årskurs 4 Tema: Uppstart - Gå igenom teman och arbetsområden inför hösten. - Skriva brev, måla vimplar, om mig mm. - Gå igenom klassrumsklimatet och deras förväntningar. - DLS, läsflyt
Läs mer3.18 Svenska som andraspråk
3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merKursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet
Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.
Läs merHär följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2
kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merSVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte
3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merSvenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merRÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merRöda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.
Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merKursplan för svenskundervisning för invandrare
Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från
Läs merKursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010
Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan
Läs merBILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
Läs mer3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs W
kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merSibbo kommun. Läroplan för åk 3-9. Läroplanen godkänd i Svenska utbildningssektionen 16.3 2005 36
Sibbo kommun Läroplan för åk 3-9 Läroplanen godkänd i Svenska utbildningssektionen 16.3 2005 36 INLEDNING Detta arbete utgår från de nationella grunderna för läroplanen. Vi i Sibbo ansvarar å vår sida
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika
Läs merPlanering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012
Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 5 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 5 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå
Läs mer3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merKunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk
Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
Förord GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 14000 000495282 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller tim- och kursplaner för svenska som andraspråk etapp 1 och
Läs merModersmål och litteratur
Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs mer