Innehåll. Organisation. Verksamhetsåret Ärendestatistik. Dyrare fakturor men färre klagomål. Erfarenhetsåterföring och kommunikation

Transkript

1 Verksamheten 2010

2 Innehåll Text: Konsumenternas elrådgivningsbyrå Layout: Susanne Torén Foto: Gösta Bladh, Ber l Elenius, Susanne Torén och Ma Vene Organisation Verksamhetsåret 2010 Ärendestatistik Dyrare fakturor men färre klagomål Erfarenhetsåterföring och kommunikation

3 Organisation Styrelse Kansli Ekonomiska uppgifter Ledamöter utsedda av Konsumentverket: Bertil Elenius (ordförande) Vilhelm Nordenankar Mari Gremlin (suppleant) Ledamot utsedd av Energimyndigheten: Maria Malmkvist Ledamöter utsedda av Energimarknadsinspektionen: Tommy Johansson (vice ordf) Thomas Björkström (suppleant) Ledamöter utsedda av Svensk Energi: Per Lundgren (t o m oktober) Malin Thorsén (fr o m november) Karima Björk (t o m oktober) Anders Richert (fr o m november) Annica Lindahl (suppleant och sekreterare) Bo Hesselgren, Vd Maria Eliasson, rådgivare Susanne Torén, rådgivare/informatör Bolagets ekonomiska medel har tillskjutits av Svensk Energi. Kostnaderna har under verksamhetsperioden uppgått till 4186 kkr. Styrelseledamöterna har inte uppburit något arvode. Närmare ekonomiska uppgifter återfinns i bolagets årsredovisning. 3

4 Verksamhetsåret 2010 Konsumenternas elrådgivningsbyrå inrättades år 2002 för att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. Vår verksamhet drivs genom ett samarbetsavtal mellan byråns huvudmän Konsumentverket, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Svensk Energi. På elmarknaden var spotpriset på elbörsen rekordhögt i början av år Priset steg kraftigt under vintern på grund av kyla och ovanligt liten kärnkraftproduktion. Även i slutet av året medförde tidig vinterkyla och låg tillgång på vattenkraft att spotpriset blev väldigt högt. Elmarknadens funktion diskuterades flitigt i media och elproducenterna anklagades för att medvetet begränsa produktionen för att höja priset. Som en följd av högre kostnader för elhandelsföretagen vid pristopparna införde många företag så kallad volymvägning av sitt rörliga pris, vilket för kunder med sådana avtal innebar att kostnaden kunde bli högre och även mer oförutsägbar. Utvecklingen mot allt fler aktiva kunder på elmarknaden fortsatte genom att många bytte elhandlare eller träffade avtal med sin befintliga elhandlare. I slutet av året hade mer än tre fjärdedelar av kunderna ett avtal om sitt elpris. Drygt 40 procent hade ett bundet avtal om ett, två eller tre år medan något färre än 30 procent hade ett rörligt börsanknutet prisavtal. Svenska Kraftnät beslutade att från och med november 2010 införa fyra elområden i Sverige. Beslutet medförde att en del elhandelsföretag införde klausuler som angav att även ett bundet pris skulle kunna ändras om företagets kostnad skulle öka när elområdena var införda. Andra företag begränsade istället sina bundna prisavtal i tiden eller till att endast omfatta vissa elområden. Behovet av information och råd har mot bakgrund av vad som hänt på elmarknaden varit stort. Under året besökte många vår webbplats, där konsumenter fick underlag för att agera på elmarknaden. Många konsumenter kontaktade oss även direkt per telefon eller mejl. Vi har utöver konsumentkontakterna även haft regelbundna kontakter med våra huvudmän, med elföretagen samt med kommunala rådgivare. Byrån har återfört erfarenheter och lämnat underlag samt förslag till förbättringar för elkunderna. Vi har fått god uppmärksamhet i TV, radio och andra media. Under året har diskussioner förts om att utvidga byråns verksamhet till att även omfatta gas och fjärrvärme. Målsättningen har varit att träffa en överenskommelse under år Bo Hesselgren, VD 4

5 Ärendestatistik Elrådgivningsbyrån tog under år 2010 emot cirka frågor och klagomål. Antalet direktkontakter minskade därmed, året innan var antalet Klagomålen var under året cirka stycken. Även antalet klagomål minskade året innan var klagomålen stycken. De kommunala konsumentvägledarna tog sammantaget emot ungefär klagomål som gällde elmarknaden. Allmänna reklama- tionsnämnden hanterade under året ett sjuttiotal tvisteärenden. Bland de klagomål som byrån tog emot riktade sig 61 procent mot elhandelsföretag och resterande 39 procent mot elnätsföretag. 31 procent av klagomålen gällde fakturaproblem och 27 procent handlade om elavtal. 10 procent var klagomål om mätning och debitering av förbrukning. Många av klagomålen hade anknytning till oklara eller ändrade elprisavtal. Flertalet konsumenter, 83 procent, kontaktade byrån per telefon. Den näst vanligaste kontaktvägen har varit via vår webbplats där det finns möjlighet att skicka in sin fråga. 15 procent valde att kontakta byrån den vägen. Klagomål 53% Övriga frågor 16% Förköpsrådgivning 26% Ärenden år fördelade på olika ämnesområden. Krav 9% Nätavtal 14% Övrigt 2% Avbrott 7% Energirådgivning 5% Elavtal27% Förbrukning10% Faktura 31% Konsumenternas klagomål år fördelade på olika ämnesområden 5

6 Dyrare fakturor men färre klagomål Rekordpriser och debatt Andelen aktiva kunder på elmarknaden fortsatte att öka, om än i långsammare takt än året innan. I slutet av året hade mer än tre fjärdedelar av kunderna ett avtal om sitt elpris. Drygt 40 procent hade ett bundet avtal om ett, två eller tre år medan något färre än 30 procent hade ett rörligt börsanknutet prisavtal. Flera nya jämförelseoch bytessajter startades under året, vilket bidrog till aktivitet på elmarknaden. Året inleddes med rekordhöga spotpriser på elbörsen Nordpool. Priset steg kraftigt redan tidigt under vintern på grund av ihållande kyla och ovanligt liten kärnkraftproduktion. Även i slutet av året medförde tidig vinterkyla och låg tillgång på vattenkraft att spotpriset blev väldigt högt. Det pågick en intensiv diskussion i media om elmarknadens funktion och elproducenterna anklagades för att medvetet begränsa produktionen för att höja priset. Elbörsens terminspriser hade en betydligt lugnare utveckling än spotpriset och förändrades endast marginellt under året. Detta gällde särskilt de långa kontrakten. Terminspriserna ligger till grund för priserbjudanden om bundna avtal. Många som kontaktade byrån var ändå osäkra om det var lämpligt Kundernas fördelning på avtalstyp Källa: SCB 6

7 att binda sitt elpris eftersom de hört och sett i media att elpriset var väldigt högt. Volymvägning och elområden Eftersom pristopparna medförde ökad risk och högre kostnader för elhandelsföretagen införde många företag för kunder med rörligt prisavtal så kallad volymvägning. För kunderna innebar det att kostnaden blev direkt knuten till företagets inköpspris den senaste månaden. Många som kontaktade oss ansåg att förändringen var svår att begripa och att den genomfördes med för kort varsel. Eftersom inköpskostnaden varierade mellan olika månader blev det även svårare att veta om man som kund på sikt valt ett förmånligt prisavtal. överenskommelse med Svensk Energi i syfte att säkerställa att kunderna fick rättvisande information och att avtalsvillkoren var rimliga. Kostnadsskillnader mellan avtal Det lönade sig fortsatt att ha ett avtal om sitt elpris. För kunder utan prisavtal debiteras ett tillsvidarepris, som oftast är dyrare än ett avtalspris. Enligt Energimarknadsinspektionens statistik var det i genomsnitt cirka öre dyrare per kilowattimme att betala ett tillsvidarepris jämfört med att ha ett tidsbundet prisavtal om ett eller tre år. Jämfört med ett rörligt prisavtal var tillsvidarepris under år 2010 i snitt ungefär 10 öre dyrare. Det var även viktigt att jämföra elhandelsföretagens priser innan Som en följd av beslut inom EU beslutade Svenska Kraftnät att från och med november 2011 införa fyra geografiska elområden i Sverige. Beslutet medförde att ett antal elhandelsföretag införde klausuler i sina avtalsvillkor som angav att även ett bundet pris skulle kunna ändras om företagets kostnad skulle öka när elområdena var införda. Andra företag begränsade istället sina bundna prisavtal i tiden eller till att endast omfatta vissa områden. I de fall prisklausuler användes uppstod en risk för oklarheter eller att kunderna skulle bli vilseledda av informationen eller av utformningen av avtalsvillkoren. Det förhållandet ledde fram till att Konsumentverket/KO träffade en Utveckling av elhandelspris för olika avtalsformer. Priset gäller för småhus med elvärme kwh. Tillsvidarepris avser elpris för kunder utan prisavtal. Källa: SCB, Svensk Energi. 7

8 man tecknade avtal. Prisskillnaderna mellan elhandlarnas avtalserbjudanden var stora, ofta upp till 10 öre per kilowattimme för en ägare av småhus med elvärme. För lägenhetskunder med liten förbrukning förekom prisskillnader motsvarande cirka 25 öre per kilowattimme för samma slags avtal. Vi har i slutet av året gjort jämförande beräkningar av det genomsnittliga kostnadsutfallet för rörligt pris i förhållande till bundet ett- respektive treårsavtal. Beräkningarna, som gjordes med hjälp av SCB:s månadsstatistik från år 2004 och framåt, visade att det i genomsnitt var mer förmånligt med treårsavtal än med rörligt pris men även att rörligt pris var något mer förmånligt än ettårsavtal. Beräkningarna ska kompletteras och i början av 2011 presenteras på webbplatsen. Avtalsvillkor och marknadsföring Avtalsvillkoren förändrades på fler sätt än som nämnts tidigare. Bland annat införde ett antal företag avgifter för kunder som betalade genom brevfaktura. Vissa företag ansåg att en sådan förändring var att jämställa med en ändring av ett tillsvidarepris och därmed kunde börja gälla med Bundet 3-årsavtal jämfört med avtal med rörligt spotpris under samma tidsperiod. Småhus med elvärme (förbrukning kwh/år). Källa: SCB. endast 15 dagars varsel. En del företag ansåg även att nya avgifter kunde införas under avtalstiden i bundna prisavtal. Vi har upplyst kunderna om möjligheten att begära prövning av dessa frågor i Allmänna reklamationsnämnden. Förhoppningsvis kommer de föreslagna nya EU-reglerna i ellagen 2011 att tydliggöra och stärka kundens rättigheter vid försämringar i avtalet. Byrån mottog även under år 2010 klagomål mot automatisk förlängning av elavtal. I en del fall hade kunder inte uppmärksammat att avtalet kunde förlängas automatiskt och inte fått eller uppmärksammat information från elhandlaren om till vilket pris förlängningen skulle ske. Byrån har noterat att informationen om avtalsvillkor som innebär automatisk förlängning inte alltid är tydlig eller kan saknas i samband med att avtalet träffas, vilket leder till problem för kunderna när de senare ska göra ett nytt val av elavtal. Det år vår uppfattning att eventuella villkor om automatisk förlängning bör lyftas fram särskilt i priserbjudandet och avtalsbekräftelse för det ursprungliga avtalet. Sker endast en allmän hänvisning till villkorstexten är det enligt vår erfarenhet stor risk att villkoret inte uppmärksammas. Det förekommer även klagomål att avtal förlängts automatiskt för en längre tid än det ursprungliga avtalets löptid, vilket konsumenter som kontaktat byrån anser både oväntat och orimligt. I likhet med föregående år medförde övertalande försäljning, till exempel i köpcentra eller per telefon, klagomål. Klagomålen avsåg i många fall att konsumenter upplevde att de lurats att skriva under avtalsformulär under förespegling att de skulle få mer 8

9 information, men istället genomfördes byte av elhandlare utan att kunden godkänt det. Vid övertalande försäljning är det vår erfarenhet att prisinformationen ofta är bristfällig genom att varken totalpris eller föreskrivet jämförpris anges för erbjudandet, faktorer som gör det svårt för konsumenten att värdera erbjudandet. För att minska problemen med försäljningsmetoden tog branschföreningen Svensk Energi initiativ till att ta fram riklinjer för uppsökande försäljning. Byrån deltog i referensgruppen för det arbetet tillsammans med bland annat Konsumentverket. I riktlinjerna har det bland annat klargjorts att medlemsföretag i branschföreningen ska tillämpa ångerrätt även vid gatuförsäljning samt att information om jämförpris ska ges såväl muntligt som skriftligt vid uppsökande försäljning. Faktura- och förbrukningsfrågor Fakturorna har förenklats avsevärt efter att månadsmätning infördes under år Det har lett till att kunderna har lättare att förstå fakturan samt kan bli mer medvetna om sin elförbrukning. Vidare verkar förtroendet för mätningen ha återställts efter en del frågetecken i samband med tidigare mätarbyten och felaktiga fakturor. Trots en kall vinter med hög elförbrukning minskade klagomålen till byrån avseende förbrukning kraftigt i jämförelse med tidigare år. Även klagomålen som gällde fakturor minskade. Enstaka elhandelsföretag släpade dock fortfarande efter med avstämning av kundens förbrukning trots att mätarbyten skett långt innan, vilket ledde till fakturor som avsåg förbrukning flera år tillbaka. Det förekom även att mätningen inte fungerat under lång tid, vilket medförde att inte heller elhandelsföretaget kunde debitera den verkliga förbrukningen på kundens faktura. Enligt avtalsvillkoren har kunden i många av dessa fall, oavsett om det varit fel på mätningen, rätt att få ett avdrag om 15 procent på fakturabeloppet samt en kostnadsfri avbetalningsplan. Det har dock förekommit att elhandelsföretag vägrat att kompensera kunder med hänvisning till att det är nätföretagets ansvar om mätningen inte fungerat. Vi har kontaktat berörda elhandelsföretag varefter rättelse skett mot kunderna. Kunder har även vänt sig till oss med klagomål mot att de inte fått faktura alls under en längre tid men ändå inte kompenserats för det genom ett prisavdrag på den faktura för hela perioden de sen fått. I de allmänna avtalsvillkoren är situationen med utebliven faktura endast reglerad avseende rätt till kostnadsfri avbetalningsplan. I beslut från Allmänna reklamationsnämnden finns stöd för att kräva prisavdrag men vi anser att frågan bör regleras i de allmänna avtalsvillkoren eftersom den nuvarande tillämpningen riskerar leda till att kunder som inte fått faktura alls blir sämre kompenserade för avtalsbrott än de som fått preliminära fakturor under perioden. Konsumentskyddet osäkert vid gemensam el För lägenhetsboende görs elanslutningarna till de enskilda lägenheterna inte av elnätsföretaget utan av fastighetsägaren. Detta medför att det inte är de boende som själva kan bestämma om de 9

10 ska ha egna elnätsabonnemang och elhandelsavtal, utan istället fastighetsägaren. Under senare år har det blivit vanligare att till exempel bostadsrättsföreningar övergår till att ha ett fåtal större avtal istället för att de boende tecknar egna abonnemang. För de boende kan det innebära en besparing i form av lägre kostnader men samtidigt riskerar de boendes konsumentskydd att försämras. Detta gäller bland annat krav på tillförlitlighet i mätning samt rättigheter vid felaktigheter i debitering där nuvarande regler förutsätter att kunden har ett elnäts- eller elhandelsföretag som motpart. Vi anser att även de begrepp som används i reglerna på elmarknaden i möjligaste mån bör anpassas till konsumenternas krav på en begriplig elmarknad, ett exempel på detta är elleverantör där det är vår erfarenhet att det kan uppfattas som elnätsföretaget istället för elhandelsföretaget. Detta leder till onödiga missförstånd om företagens roller på elmarknaden samt om vilka aktiva val kunden kan göra på marknaden. Förenkling fortsatt viktig för kunderna Som byrån framfört även tidigare år är en viktig förenklingsåtgärd för den konkurrensutsatta delen av elmarknaden att energiskatten flyttas över till elnätsfakturan. Det skulle förenkla elhandelsfakturan, göra det lättare att förstå sitt elhandelspris och även att jämföra elhandlares priserbjudanden. Vi anser det angeläget att en sådan förändring beslutas så snart som möjligt. 10

11 Erfarenhetsåterföring och kommunikation En av byråns huvuduppgifter är att fånga upp konsumentproblem på elmarknaden samt att sammanställa och redovisa dessa för myndigheter och företag. Återföringen sker bland annat genom regelbunden information till vår styrelse. Vi har under året även haft återkommande kontakter med våra huvudmän, andra myndigheter och organisationer. Syftet med dessa kontakter har varit att få bästa möjliga underlag för information och råd samt att åstadkomma förbättringar för elkonsumenterna. Vi har deltagit i flera referensgrupper under året, det har bland annat gällt Elpriskollen, marknadsföring, timmätning och elcertifikat. Byrån har även medverkat i Svensk Energis regionala möten i kundfrågor. Under hösten besökte byråns styrelse och medarbetare anläggningar för gas- och kraftvärmeproduktion i Köpenhamnsområdet. En statlig utredning, nya el- och gasmarknadsutredningen, föreslog under året att byrån skulle bli nationell kontaktpunkt för såväl el- som gaskonsumenter. Detta som en följd av krav i EU:s tredje el- och gasmarknadsdirektiv. Företrädare för huvudmännen samt Vd har fortsatt diskuterat möjligheten till en utvidgning av byrån med företrädare för inte bara gas- utan även fjärrvärmebranschen. Målsättningen har varit att nå en överenskommelse i början av år 2011 om att inrätta en bredare verksamhet. Underhandskontakter med elföretagen Inom ramen för den dagliga rådgivningen har vi haft konstruktiva underhandskontakter med de enskilda företagens kontaktpersoner. Kontakterna har oftast rört hantering av klagomålsärenden. Förutom dessa kontakter har byrån haft erfarenhetsutbyte med företrädare för ett antal företag. Utbytet har handlat om både allmänna konsumentfrågor och specifika frågor rörande det aktuella företagets kundklagomål. Byrån har under året också haft frekventa kontakter med flertalet av elbranschens kundombudsmän. Vi har kunnat erbjuda företagen en fördjupad företagsspecifik statistik och genom denna gett dem en tydligare bild över de frågor och klagomål som byrån tagit emot. Genom kontakterna med företagen och de särskilda kontaktpersonerna har många klagomål kunnat utredas och lösas på ett snabbt och effektivt sätt. I många fall, där konsumenten klagat över bristande tillgänglighet eller besked från företaget, har byråns kontakter lett till en påskyndad återkoppling från företaget till konsumenten. Under året medverkade Elrådgivningsbyråns Vd vid ett EUseminarium om klagomålshantering och tvistlösning. Vid ett av SIDA arrangerat seminarium om avreglerad elmarknad i afrikanska länder så informerade vi om konsumentskyddet på den svenska marknaden. Byrån har regelbundna möten och erfarenhetsutbyte med företrädare för ett antal företag. 11

12 Samarbete med kommunala rådgivare Byrån har fortsatt haft regelbundna kontakter med såväl konsumentvägledare, budget- och skuldrådgivare som energirådgivare i kommunerna. Vi medverkar även i Konsumentverkets frågedatabas. Genom databasen kan vi snabbt ge vägledarna svar i aktuella konsumentfrågor genom att frågorna och svaren är sökbara. Informationen kan därmed nå flera hundra vägledare samtidigt vilket medför en arbetsbesparing och effektivisering av vår rådgivning. Kommunikation Massmedias intresse för elmarknaden är fortsatt stort och vi har haft många kontakter med journalister. Kontakterna har medfört såväl rikstäckande som regionala inslag i både radio, TV och tidningar. Under året har många inslag i media rört elprisutvecklingen, avtalsmöjligheter och förhållandena på elmarknaden. Vår webbplats Vi hade liksom tidigare många besök på webbplatsen. Förutom sökfunktioner på Internet är en bidragande orsak till besöken de länkar som finns från webbplatser hos våra huvudmän och kommunala rådgivare samt hos många av elföretagen. Även portalen som reviderats under året, har bidragit till de många besöken. Portalen är en gemensam ingång för elrådgivningsbyrån, bank- och finansbyrån samt försäkringsbyrån. Utvecklingen av vår webbplats pågår kontinuerligt. Vi har under senare år överfört webbplatsen till en ny plattform. Den nya plattformen har ökat möjligheten för nya applikationer samt för ett kostnadseffektivt samarbete med övriga konsumentbyråer. Under året har vi anpassat vårt ärendesystem till den nya plattformen. På webbplatsen informerar vi om vår verksamhet, hur elmarknaden fungerar samt om rättigheter och skyldigheter för elkonsumenter. Fördjupad information finns att läsa i faktablad och vi länkar dessutom till andra relevanta webbplatser. Portalen har bidragit till många besök på vår webbplats. Under året har vi infört en särskild klagoguide på webbplatsen. Guiden innefattar ett antal brevmallar som gör det lättare att formulera sig och att åberopa relevant stöd i reglerna på elmarknaden vid klagomål eller krav på ersättning. Ett flertal konsumenter efterfrågar prisstatistik över olika elhandelsavtal. Under avsnittet Priser och avtal finns diagram över nät- och elkostnader i löpande priser, elhandelspris för olika avtalsformer samt kundernas fördelning per avtalstyp. Vi redovisar även varje månad medelpriset för elspothandeln på den nordiska elbörsen samt prisexempel som visar totalpriset för kunden. Prisstatistiken tillsammans med Energimarknadsinspektionens elprisjämförelser (Elpriskollen) har varit en hjälp för den konsument som står i begrepp att välja avtalsform. Detta har gjort att elrådgivningsbyrån avlastats många telefonsamtal som rör jämförelse av elpriser. Möjligheten finns att ställa frågor till oss genom ett formulär på vår webbplats. Många frågor når oss via webbplatsen, särskilt under tider då telefonrådgivningen inte är öppen. Cirka 500 frågor kom under året in till byrån via vår 12

13 13

14 webbplats, vilket motsvarade 15 procent av det totala antalet frågor. Webbfrågorna har effektiviserat rådgivningen eftersom många frågor har kunnat besvaras på ett likartat sätt och genom att de frågor som hamnat fel, till exempel frågor om energirådgivning och elinstallationer, snabbt har kunnat hänvisas till rätt instans. På vår webbplats publicerar vi referat över beslut i Allmänna reklamationsnämnden. Referaten ger en överblick över tillämpningen av elmarknadens regler. Dessa är ett stöd i klagomålsärenden för både konsumenterna och elföretagen. Under rubriken Nyheter informerar vi om förändringar på elmarknaden. Information och utbildning Foldrar med information om vår verksamhet har på begäran distribuerats till konsumentvägledare, budget- och skuldrådgivare, samhällsvägledare samt till kommunala energirådgivare. Genom att använda detta material kan de sprida kunskapen om att vi finns och hur vi kan hjälpa konsumenten. Genom att även använda en särskild distributionskanal för lärare har vi bidragit till att kunskapen i skolvärlden om elmarknaden och byråns rådgivning kan öka. Vi har fortsatt att ge ut konsumentbyråernas gemensamma nyhetsbrev, Byrålådan. Nyhetsbrevet, som distribueras till alla konsumentvägledare, samhällsvägledare samt budget- och skuldrådgivare informerar om aktuella konsumentproblem inom respektive byrås område och ges ut tre till fyra gånger per år. Byråns informationsmaterial används ibland även av företagen på elmarknaden, myndigheter, media, studerande och olika organisationer. Vi har under året medverkat vid ett flertal externa konferenser, utbildningar och informationsaktiviteter. De årligen återkommande Elmarknadsdagarna som arrangeras av Svensk Energi samt Konsumentvägledarföreningens Konsumentdagar är exempel på konferenser som byrån medverkat i. Vi medverkar dessutom som föreläsare vid de utbildningar som Svensk Energi erbjuder kundservicepersonalen hos sina medlemsföretag samt i Konsumentverkets grundutbildning för konsumentvägledare. Byrån medverkar även i det årliga seminariet med elföretagens kundombudsmän som Energimarknadsinspektionen och Konsumentverket anordnar. Exempel på regionala arrangemang är kommunala energirådgivares träffar för allmänheten där vi informerat om prisutveckling, avtalsval och andra förhållanden på elmarknaden. 14

15

16 Konsumenternas elrådgivningsbyrå är en självständig rådgivningsbyrå som kostnadsfritt informerar och ger vägledning i frågor på elmarknaden. Styrelsen för Konsumenternas elrådgivningsbyrå består av representanter från Konsumentverket, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Elrådgivningsbyrån har telefontid vardagar mellan klockan 9.00 och Telefon , fax Du kan även kontakta byrån via Vår adress: Konsumenternas elrådgivningsbyrå Box STOCKHOLM