LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

Transkript

1 HT 2017 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver ändå dina anteckningar. Den framväxande handelskapitalismen Under talen börjar det i Europas städer växa fram en verksamhet som bygger på handel. Med upptäckterna av den nya världen uppstår snart en verklig fjärrhandel. De nya handelsmännen verkar över hela världen. Städerna präglas av den nya handelskapitalismen och understöds av banker som verkar över hela Europa. Den ekonomiska filosofi som präglar staternas ekonomiska tänkande kallas merkantilismen. Merkantilism innebär att staten ska försöka samla så mycket rikedomar i form av ädelmetaller som möjligt. Det innebar satt landet skulle sträva efter att vara självförsörjande på så många varor som möjligt och minimera importen. Inom landet strävade man efter att förbättra kommunikationer och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). Upptäckten av den Nya Världen skapar förutsättningar för en mycket lönsam handel som kallas triangelhandeln. Mycket kort kan den sägas gå mellan Nordvästeuropa till Afrika dör européerna säljer vapen, tyg och manufakturvaror*. I Afrika byter man till sig slavar. Uppskattningsvis kan cirka 15 miljoner slavar ha forslats över Atlanten. Med slavarna åker man till Västindien och närliggande områden och byter till sig plantagevaror. I början är det främst socker men efterhand tillkommer tobak och bomull med mera. Forts på sidan 2 Med renässansen växte nya idéer om människan och naturen fram. Man lyfter åter fram antika ideal. Man börjar skilja det världsliga från det andliga. I reformationen vänder sig många mot den katolska läran. Med motreformationen gick den katolska kyrkan till motoffensiv. Europa erövrar världen Från mitten av 1400-talet och framåt ger sig europeiska sjöfarare ut på allt längre seglatser. Man upptäcker sjövägen till Afrika, upptäcker nya kontinenter och för hem ett växande antal varor och rikedomar. När vårt avsnitt börjar, cirka år 1500, är Europa inte det rikaste området på jorden. Ett par hundra år senare, cirka år 1750, har Europa blivit världens rikaste område. Framväxande handelskapitalism Under 1500-talet börjar det i Europas städer växa fram en verksamhet som bygger på handel. Med upptäckterna av den nya världen uppstår snart en verklig fjärrhandel. De nya handelsmännen verkar över hela världen. Städerna präglas av den nya handelskapitalismen och understöds av banker som verkar över hela Europa. Den ekonomiska filosofi som präglar staternas ekonomiska tänkande kallas merkantilismen. Staterna centraliseras I de allra flesta länder i Europa försökte kungen stärka sin ställning och centralisera makten. Kungarna började hävda att de fått makten av Gud, av Guds nåde, och att de därför skulle vara enväldiga.

2 Öst- och Västeuropa (forts handelskapitalism) Handelskapitalismen ledde i Västeuropa till ett allmänt uppsving där bönderna får det bättre och livegenskapen minskas. I Östeuropa blir böndernas situation däremot allt sämre. Digerdöden hade lett till en befolkningsminskning. Välståndsökningen i Väst ledde till en kraftigt ökad efterfrågan på spannmål. För att tvinga fram arbetskraft skärper Östeuropas godsherrar trycket på bönderna och i vissa delar blir livegenskapen så hård att den kan liknas vid slaveri. I Östeuropa finns inte många fria städer vilket i Västeuropa kan vara en fristad för bönder som är missnöjda med sina villkor. SCUOLA DI ATENE AV RAPHAEL En bok som kan beskriva den framväxande kapitalismen är Familjen Platters sekel som är skriven av den franske historikern Emmanuel le Roy Ladurie. Boken handlar om tre generationer schweizare, och skildrar hur fader Platter växer upp i djupaste fattigdom men blir boktryckare och aktiv protestant. Hans son blir sedan en framgångsrik läkare och hans roll övertas av hans betydligt yngre halvbror. forts på sidan 3 DAS GROSSE RASENSTÜCK AV ALBRECHT DÜRER

3 Erövringen av Latinamerika F rån mitten av 1400-talet och framåt ger sig europeiska sjöfarare ut på allt längre seglatser. Man upptäcker sjövägen till Afrika och nya kontinenter samt för hem ett växande antal varor och rikedomar. När medeltiden tar slut, cirka 1500, är Europa inte nämnvärt rikare än en del andra områden på jorden. Bara ett par århundraden senare har Europa blivit världens rikaste område. Ett arbetspapper som tar upp olika förklaringar till varför Europa segrade har ni fått. Drivkrafterna bakom européernas erövringar kommer vi att diskutera senare när vi studerar imperialismen. Nu kommer vi enbart att behandla erövringen av Latinamerika. Den spanska erövringen av Latinamerika gick (förvånande) snabbt. I Latinamerika fanns vid denna tidpunkt två välorganiserade riken, aztekernas rike i nuvarande Mexiko och inkariket i nuvarande Peru. Erövringen av de båda rikena gick snabbt, med likartade metoder och med ett förvånansvärt litet antal soldater. Cortez hade 700 man och cirka ett dussin musköter och lika många kanoner Pizarro ännu färre. Det finns olika typer av förklaringar till spanjorernas snabba framgångar. Man kan om man vill fokusera på aktörerna lyfta fram saker som: Tavlan heter Pizarro Seizing the Inca of Peru. Den är målad av John Everett Millais vid 16 års ålder (dvs samma ålder som du själv har) Cortez var duktig. Han marscherade rätt mot hjärtat av aztekriket och planterade sig själv längst upp i en befintlig maktstruktur, utnyttjade missnöjet med aztekerna och kidnappade Montezuma. Cortez var dessutom grym vilket gjorde att indianstammarna inte kunde vara neutrala. Aztekerna behandlade också de underlydande folk på ett grymt sätt vilket gjorde att indianbyar klämdes mellan två sköldar. Han gav inte heller sina underlydande mannar chansen att backa ur då han sänkte skeppen som skulle kunna tagit dem tillbaka. Marina. Marina var en indianslavinna som blev Cortez älskarinna, tolk och informatör. Hennes roll är svår att överskatta. Om man betonar strukturer kan man lyfta fram: Missnöjet hos andra indianfolk med aztekernas hårda styre. Stora indianhärar slogs på spanjorernas sida. Spanjorerna gynnades av aztekernas religiösa föreställningar. Hästar fanns det t.ex föreställningar om var också ett ceacatlår (ett gudomligt år) då toltekernas (f.d. härskare i Mexiko) gud skulle komma tillbaka från havet i öster och störta aztekerna. I början tycks Montezuma ha betraktat spanjorerna som gudar. Han skickade dem gåvor som blev dyrbarare ju längre in landet spanjorerna kom. Det ökade naturligtvis deras strävan att tränga ännu längre in i landet. De europeiska infektionerna försvagade snabbt aztekbefolkningen och gjorde att ett motanfall i syfte att återta makten misslyckades. Den europeiska vapentekniken var överlägsen. De effekter som erövringen gav var bland annat: Indianbefolkningen decimerades kraftigt. Europeisk invandring. Mexiko blev en lönsam koloni. Jordbruksproduktion, sockerplantager, textiltillverkning och gruvor var de viktigaste näringarna. Den politiska scenen behärskas av spanjorerna, eller peninsulares. Den ekonomiska scenen behärskas av ättlingar till erövrarna- kreoler - som gruvägare, handelsmän eller ägare till till storgods.indianerna tjänstgör i kärnområdena som lågkvalificerad arbetskraft. Utanför de spanska kärnområdena påverkas indianerna mindre (av sjukdomar dock) Som arbetskraft har också importerats en stor grupp slavar från Afrika, främst till sockerplantager.

4 Renässansidéernas utveckling Med renässansen växte nya idéer om människan och naturen fram. Man lyfter åter fram antika ideal. Man börjar skilja det världsliga från det andliga. Det avspeglar sig i konsten som börjar avbilda världsliga motiv och mer naturtroget än förr. Det råder också ett ideal att man ska vara verksam inom flera olika discipliner/verksamhetsfält. Boktryckarkonsten gör att många idéer får lättare att sprida sig, även om man måste ha klart för sig att det handlar om en begränsad krets som har råd att ta till sig de nya idéerna. Med reformationen vänder sig många mot den katolska läran. En viktig punkt som man kritiserar är avlatshandeln. Man kunde med avlatsbrev köpa sig fri från botgöring. Kända protestantiska ledare är Martin Luther och Jean Calvin. Många furstar såg också protestantismen som ett medel att stärka sin egen makt och kanske framförallt att stärka sin egen kassa. Med motreformationen gick den katolska kyrkan till motoffensiv, vilket manifesteras bland annat i inkvisitionen och 1600-talets religionskrig. Tavlan ovan hittade jag på en italiensk sajt och föreställer Monalisa efter en vecka i USA. Renässanskonsten Botticelli -våren Rafael -Pintura Renässanskonsten återupptäcker antiken och ger med perspektiv och naturtrogenhet taveloch bildkonst en ökad realism

5 Materialism och idealism - Två olika sätt att betrakta historiens drivkrafter Det finns flera olika sätt att betrakta vad som är viktigt i historien - vad det är som styr och påverkar den historiska utvecklingen. Vi har gått igenom två olika sätt som är vanliga när man läser olika historiker. Det ena sättet kallas materialism och det andra kallas idealism. Historiematerialism kallas det sätt att betrakta historien som ser materiella faktorer som viktigast för att förklara varför historien utvecklar sig som den gör. Materiella faktorer kan vara till exempel ekonomi eller teknologi. Historieidealism kallas det sätt att betrakta historien som ser idéer och människor som viktigast för att förklara varför historien utvecklar sig som den gör. Exempel på frågor där det finns olika tolkningar mellan idealister och materialister om varför historien utvecklade sig på det sätt den gjorde är till exempel varför renässanskonsten kom att skilja sig så mycket från den medeltida konsten, varför reformationen inträffade, varför kungarna lyckades samla all makt under den tidig-moderna tiden. En fråga där det är aktuellt att fråga sig om det handlar om materialistiska eller idealistiska drivkrafter handlar om vad som orsakade reformationen; var det furstarnas törst efter kyrkans inkomster eller var det ett religiöst missnöje med den katolska läran? DISKUSSIONSFRÅGOR Det kommer att komma en eller flera diskussionsfrågor på provet. Diskussionsfrågorna visar om du har förstått sammanhang och du kan demonstrera din förmåga att analysera, resonera och tänka kring historia. Good discussion questions call for more than simply recalling facts or guessing what the teacher already wants to know, but are open-ended, leading to a variety of responses. Good questions recognize that readers will have different perspectives and interpretations and such questions attempt to engage readers in dialogue with each other. Dr Allen Webb Western Michigan University