Röntgenbild av hasled med osteochondros framtill på skankbenets ledyta, den vanligaste lokalisationen hos varmblodiga travare.
|
|
- Ann-Christin Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Röntgenbild av hasled med osteochondros framtill på skankbenets ledyta, den vanligaste lokalisationen hos varmblodiga travare.
2 Osteochondros och lösa benbitar GÖRAN DALIN Osteochondros är en störning i skelettets tillväxtbrosk. Ungefär en tiondel av de unga travarna har osteochondros i en eller båda haslederna. Här förklaras bland annat vad osteochondros är, vad det beror på och hur ärftligheten ser ut. Du får också veta mer om POF, en typ av lösa benbitar som kan finnas i kotleden. Osteochondros är ett samlingsbegrepp för störningar i tillväxtbroskens funktion hos unga växande djur. Sjukdomen har stor betydelse både ur djurskyddssynpunkt och ur ekonomisk synvinkel. Osteochondrosförändringar i skelettet hos svin, nöt, hund, häst och tamfågel beskrevs ingående för första gången på 70-talet av Sten-Erik Olsson och hans medarbetare vid Veterinärhögskolan i Stockholm. Under en lång tid kallades sjukdomen därför i internationella veterinärkretsar litet föraktfullt för "the Swedish disease". Idag vet vi att osteochondros är ett problem inom hästhållningen på alla kontinenter och att kanske de enda som har en någorlunda klar bild av problemets omfattning är vi i Nordeuropa som så länge kunnat tala öppet om saken. Många frågor Hos olika djurslag uppträder sjukdomen olika med varierande lokalisation och symtom. Gemensamt tycks dock vara att det är relativt snabbväxande individer som drabbas, att den exakta sjukdomsmekanismen är okänd och att flera olika faktorer kan bidra till att sjukdomen utvecklas. För att förstå hur osteochondros uppstår och utvecklas samt för att kunna sätta in motåtgärder behöver vi svar på många frågor och det är här forskningen kommer in. Några exempel på områden som man forskar inom är: hästens normala skelettutveckling epidemiologi, d v s hur vanlig sjukdomen är, vilka djur som drabbas etc tidiga osteochondrosförändringar arvets betydelse utfodringens betydelse (sto, föl och unghäst) betydelsen av fysisk aktivitet betydelsen för hållbarhet och prestation Två undersökningar genomfördes i början av 90-talet med stöd från STC och ATG. De innefattade dels epidemiologiska och genetiska frågeställningar, dels skelettutvecklingen hos föl och unghästar. I den tidigare studien röntgades och mättes 793 varmblodstravare vid 17 månaders ålder (STC-studien, finansierad med stöd från STC). I den senare under-
3 söktes 77 travarföl på Norra Näs stuteri vid sju tillfällen från födseln till 16 månaders ålder (ATG-studien, finansierad med stöd från ATGs forskningskommitté). Vad är osteochondros? Hos unga djur skall skelettets ben växa till på längden. Det sker i tillväxtbrosk, som dels finns i vardera änden på rörbenens mittstycken på gränsen mot ändstyckena, dels på djupet av ledbrosken. Vid osteochondros uppträder förändringar i tillväxtbrosket som gör att normal benbildning inte äger rum. I stället för ben bildas ett extremt tjockt brosklager. Näringsförsörjningen fungerar inte i denna broskvävnad utan skador uppträder som kan leda till lokal vävnadsdöd. När kroppen försöker reparera broskskadan kan öar av ben bildas inne i det förtjockade brosket. På röntgenbilder ser det ut som om en benbit ligger lös från övriga benet. I själva verket är den oftast förbunden med underliggande ben via broskrester och ärrvävnad. Osteochondros ger i första hand symtom då störningen drabbar ledbrosk. Broskförtjockningen och den eventuella benkärnan inne i denna kan helt eller delvis lossa från underliggande ben. Skadorna i brosk och ben kommer då att påverka ledbrosk och ledkapsel med en allmän ledreaktion och inflammation som följd. Drabbade djur visar ledfyllnad och hälta. Var? Osteochondrosförändringarna har varierande lokalisation beroende på djurslag. Hos häst tycks företrädesvis hasleder och knäleder vara drabbade, med en övervikt för haslederna hos varmblodiga travare och för knälederna hos engelska fullblod. Hos svenska halvblod förekommer osteochondros i såväl has- som knäleder. Därutöver ses osteochondros om än mer sällan t ex i bogled, i kotleder och i halskotornas ledytor. Osteochondros förekommer säkert på fler platser, men utan att ge så tydliga symtom att man undersöker hästen. Många osteochondrosförändringar läker dessutom kanske ut innan hästen vuxit färdigt. Preparat från ung varmblodig travare med osteochondros framtill på skankbenets ledyta (samma plats som på röntgenbilden).
4 När? Osteochondros är en rubbning som drabbar skelettbenens tillväxtbrosk. Sjukdomen kan därför bara utvecklas hos unga, växande djur. Svenska undersökningar har visat att denna typ av störningar i benbildningen kan hittas i hasled och knäled redan hos nyfödda föl. I ATG-studien visade det sig att hos åtta föl som utvecklade manifest osteochondros kom röntgenförändringarna hos fyra föl redan under den första levnadsmånaden och hos resterande föl före tre månaders ålder. Samma undersökning visade också att hos ett antal föl som hade tidiga förändringar försvann dessa "läkte av" före sju till åtta månaders ålder. Symtom? I en del fall ger osteochondros inte några yttre symtom, i större delen av fallen visar hästen en tydlig galla och, slutligen, i vissa fall utvecklas en hälta och i värsta fall svåra ledförändringar. Även om osteochondros utvecklas under fölperioden behöver symtomen inte uppträda förrän långt senare. Det kan bero på att hästen inte utsatts för några hårdare påfrestningar eller krav på prestationer förrän vid relativt hög ålder. Då först "går skadan upp", d v s det av osteochondros "underminerade" området går sönder och hästen blir halt. Även om skadan har funnits länge debuterar symtomen alltså först långt efter det att skadan anlades! Detta är förklaringen till att det hänt att en häst först i åttanioårsåldern fått diagnosen "osteochondros". Den praktiska betydelsen av osteochondros är alltså beroende av skadans lokalisation och omfattning samt av de krav på prestation som man ställer på hästen, med andra ord hur man använder den. Hur vanligt är osteochondros? Som fallet ofta är med sjukdomar som man diskuterar intensivt är det lätt att få intrycket att osteochondros är en mycket vanlig företeelse. Så är nog inte fallet, men vi vet inte säkert annat än när det gäller varmblodiga travare. I STC-studien röntgades haslederna på 793 slumpvis utvalda 1,5- åriga travare. Det visade sig att 11 % av hästarna hade hasledsosteochondros och att fyndet var vanligare hos hingstar än hos ston 13,4 % respektive 9,5 %. Förhållandena hos svenskt halvblod är inte undersökta men sannolikt är förekomsten av hasledsosteochondros lägre än hos varmblodstravare. Hos ponnyer och kallblodshästar kan man säga att osteochondros i praktiken inte förekommer. Bakomliggande faktorer? Under lång tid har man varit överens om att osteochondros så som den uppträder i Skandinavien sannolikt inte har en enda orsak, utan att det rör sig om en sjukdom med multifaktoriell bakgrund. Det betyder att flera orsaker samverkar för att utlösa sjukdomen. Ärftlig disposition kan till exempel samverka med olika skötselfaktorer, exempelvis utfodring, och leda till att osteochondros utvecklas. Arbetet med att försöka identifiera vilka olika faktorer som har betydelse för uppkomsten av osteochondros måste alltså föras på flera fronter. Epidemiologiska studier av stora häst- och patientmaterial måste kombineras med t ex kliniska studier och utfodringsförsök. Samtidigt har vi stort behov av grundläggande forskning kring tillväxtbroskets funktion hos både friska och sjuka djur. Ärftliga faktorer Att ärftliga faktorer har betydelse för osteochondrosförekomsten är omvittnat sedan tidigare. Huvudfrågorna har varit i vilken grad arvet spelar in och om ett urval på hingstsidan med avseende på om hingsten har osteochondros eller ej skulle kunna påverka förekomsten bland avkommorna. I STC-studien ingick avkommegrupper efter 24 hingstar med känd osteochondrosstatus. Förekomsten i de olika avkommegrupperna varierade mellan 0 % och 43 %. Fria fäder lämnade 9,6 % avkommor med hasledsosteochondros medan motsvarande siffra för hingstar som själva hade osteochondros var 26,4 %. Med utgångspunkt från variationer mellan
5 de olika avkommegrupperna kunde arvbarhetsskattningar göras. Arvbarheten beräknades vara medelhög eller 0,24 för hasledsosteochondros hos varmblodstravare i Sverige. Det värdet går att jämföra med arvbarheten för andra egenskaper för vilka man bedriver ett målmedvetet avelsarbete, t ex olika mått på prestation. Slutsatsen blev att möjligheten att sänka förekomsten av osteochondros genom systematiskt avelsarbete är god. Urval av hingstar utan osteochondros skulle effektivt minska förekomsten av sjukdomen. Som bekant har man i denna fråga valt olika vägar för olika raser. Inom varmblodiga travaraveln röntgas alla hingstar och om hingsten bedöms som tillräckligt god framförallt ur prestationssynpunkt godkänns han med angivande av att han har hasledsosteochondros. Sedan är det stoägarens sak att ta ställning. Inom halvblodsaveln röntgas unghingstarna och får ej gå vidare om de har tecken på knäeller hasledsosteochondros. När det gäller äldre mycket välmeriterade prestationshingstar görs dock undantag på motsvarande sätt som inom den varmblodiga travaraveln. I det här sammanhanget kan det vara intressant att påpeka att undersökningarna inte gav något stöd för ett samband mellan hasledsosteochondros och s k "lösa benbitar" i kotlederna. Vilka hästar drabbas? Hos flera djurslag har man visat att snabbvuxna och stora djur oftare utvecklar osteochondros. Man har hävdat att så också är fallet när det gäller häst. I ATGstudien visade det sig att föl som utvecklade osteochondros var tyngre och växte något snabbare än de "fria" hästarna. De hade också grövre skelett och ledgångar. STC-studien visade att hästarna med hasledsosteochondros hade större mankhöjd och större omkrets kring framknäet. Detta gäller även med hänsyn tagen till könsskillnader. Hästens kroppsbyggnad eller exteriör kan alltså spela en roll för utvecklingen av osteochondros. Benställningen påverkar belastningsmönstret i extremiteternas skelett och leder och kan därmed också påverka utvecklingen av skador och sjukdomar i dessa. ATGstudien visade att hästar med hasledsosteochondros hade mer utåtroterade bakben än de övriga. Ytterligare studier krävs dock för att reda ut betydelsen av benställning/belastningsmönster vid osteochondros. Utfodring och mineraltillförsel Spekulationerna om utfodringens betydelse för osteochondros har varit många och ibland mer, ibland mindre välgrundade. Gång efter annan har det lanserats foder och tillskott som påståtts kunna förebygga osteochondros. Ofta har dessa påståenden hänvisat till "vetenskapliga undersökningar" som man emellertid inte kunnat visa upp när de efterfrågats. Mycket forskningsarbete återstår således innan vi har något egentligt grepp om utfodringens betydelse i det här sammanhanget. Stoet och fölet Allt talar för att osteochondrosförändringarna i brosk och ben grundläggs redan under fosterstadiet eller hos det mycket unga fölet. Därför måste vi skaffa oss bättre kunnande om hur vi skall sköta och utfodra det dräktiga och digivande stoet och det unga fölet. Kanske avgörandet i många fall ligger i hur vi hanterar sto och föl? Att så kan vara fallet visade sig i STC-studien där osteochondros var vanligare hos hästar födda på sommaren än hos de som föddes under vårvintern. Förklaringen till detta kan ligga i att sto och föl fått helt olika näringstillförsel på stall respektive på bete eller kanske i andra faktorer som möjligheter till motion och rörelse. Detta är spekulationer klart är dock att vi behöver veta mera om hur vi skall fodra och sköta sto och föl inte bara med avseende på osteochondrosproblemet. Förebyggande och behandling Den utvecklade osteochondrosen som ger kliniska symtom med bland annat hälta behandlas ofta operativt. Att förebygga osteochondros är, som säkert redan framgått, inte enkelt. Hänsyn måste tas till genetiska faktorer och till skötselfaktorer.
6 Att i aveln använda djur som själva har osteochondros eller visat sig ha många drabbade avkommor är alltid en risk. Mycket talar också för att uppfödarna måste lägga ner mycket intresse på skötsel och utfodring av det dräktiga stoet och av föl och unghästar. Högkvalitativt foder i kombination med noggranna foderstatsberäkningar och förbättrade utfodringsrutiner kan tillsammans med möjlighet till rörelse och aktivitet för unghästarna säkerligen sänka förekomsten av osteochondros. Symtom med många orsaker?! Som framgått är osteochondros en sjukdom som man kan lägga många aspekter på. De oklara orsakssammanhangen försvårar arbetet med att förebygga sjukdomen. Samtidigt är det angeläget att försöka lägga upp en långsiktig plan för att minska osteochondrosförekomsten. Därför fortsätter forskningen på olika håll med att söka svar på de många frågor som fortfarande kvarstår. OC eller OCD eller? Kärt barn har många namn, osteochondros förkortas ofta OC. När osteochondrosförändringarna i ett ledbrosk gjort att delar av brosket börjat spricka och lossna från underliggande ben talar man om osteochondrosis dissecans, förkortat OCD. Enkelt kan sägas att OCD är en typ av OC! Inte osteochondros men vad? I kotleden förekommer en annan typ av tillväxtstörning som ibland förväxlas med osteochondros. Också här handlar det om ben/broskfragment vid leden på en plats där de inte skall finnas, och som vi faktiskt hittar hos var femte svensk varmblodstravare. Länge har vi talat om "Birkelandsfraktur" efter professor Reidar Birkeland i Oslo, som var en av de första att beskriva den här förändringen. Ungefär samtidigt beskrev Gunnar Nilsson den i sin doktorsavhandling som en sorts "avsprängningsfraktur". Under senare tid har beteckningen "plantart osteochondralt fragment" kommit till användning. Det betyder ett benbroskfragment beläget i kotledens bakre del och förkortas POF. POF är relativt sällan förbundet med kliniska symtom som hälta, utan många hästar lever ett helt liv utan att känna av att de har små extra benbitar i sina kotleder. För att man skall förstå hur POF utvecklas och dess betydelse får man börja med att titta litet närmare på kotledens anatomi. Kotleden Hos häst motsvarar kotleden människans översta tå- eller fingerled och förbinder skenbenet och kotbenet. Kotleden är en gångjärnsled, vilket betyder att dess anatomiska utformning endast tillåter böjning och sträckning, d v s rörelser kring enbart en axel. Kotleden har ett stort rörelseomfång från sitt böjda läge i den upplyfta extremiteten till sitt belastade läge när foten är i marken. När hoven landar är kotleden relativt rak. När kotleden sedan belastas rör den sig till ett ytterläge, vilket man kallar kotledens genomtramp. Det är större ju mer hästen belastar benet och ökar därför med ökad hastighet, högre språng etc. För att kotleden skall tåla de stora belastningarna stöds den under genomtrampningen av en "hängmatta" som bildas av gaffelband, ytliga och djupa böjsenorna och ett antal ligament på ledens baksida. Som en del av den här "hängmattan" finns ett par ben infästade i gaffelbandet på kotbenets bakre kant. De heter kotsenbenen och bidrar till att öka ledytan bakom kotbenet. Vid genomtrampningen i kotleden belastar skenbenets ledyta till stor del kotsenbenen och inte bara kotbenet. Kotsenbenen sitter fästade i gaffelbandet vid dess passage över kotledens ytter- och innersida. Dessutom hålls kotsenbenen på plats mot kotbenet genom korta ligament från kotsenben till övre/bakre kanten på kotbenet. POF? Det är just vid dessa korta ligament som POF uppträder. När man röntgar kotleden upptäcker man att det finns en liten defekt eller insänkning i benet vid ligamentets fäste
7 Preparat från kotled hos häst med POF. Sågsnitt genom kotbenet (t v) och kotsenbenet (t h). I ligamentet mellan kotben och kotsenben ses en brosk/benbit (POF) med yta ut mot kotleden (uppåt). på kotbenet. Och ofta hittar man då en benkärna en bit bakom defekten. Det ser ut som om en bit ben lossnat och lagt sig en bit bort. Öppnar man kotleden och tittar in så finner man att i ligamentet ligger en bit ben med en fin och slät broskyta mot leden. POF ser ut som ett litet "extra ben" som lagt sig i mellanrummet mellan kotben och kotsenben. Att det handlar om ledbrosk och underliggande ben ser man om man gör ett sågsnitt genom området. Var och hur ofta? Var finner man då POF? Och hur ofta? I den stora STC-studien som tidigare nämnts letade vi också efter POF. Det visade sig att 22 % av 793 undersökta svenska varmblodstravare var behäftade med POF och att POF nästan uteslutande förekom i hästarnas bakben. Endast något enstaka fall av POF fanns alltså i framben. Ofta hade hästarna POF i bägge bakbenen. Ibland förekom två fragment i en och samma led, men vanligen fanns bara ett. Intressant var att tre POF av fyra (75 %!) var belägna i kotledens inre hälft, vilket pekar på att förhållandena på just denna plats är gynnsamma för utveckling av POF. Samtidigt som vi studerade POF letade vi också efter en annan kotledsförändring som kallas hörnstödsavlösning. Denna fanns hos 4 % av hästarna och då i kotbenets yttre del. POF var något vanligare hos hingstar. Förekomsten varierade i olika avkommegrupper. Den hingst som hade högst förekomst bland sina avkommor nådde 44 % medan den lägsta siffran var 11 %. På grundval av denna variation kunde arvbarheten skattas till 0,19 vilket betyder att en ärftlig komponent i viss grad påverkar förekomsten av POF. Andra faktorer spelar alltså också roll. Sommarfödda hästar hade en högre förekomst av POF än vinterfödda. Kanske spelar det faktum in att föl som föds sommartid har möjlighet till mer aktivitet och rörelse tidigt i livet? Ett annat fynd av intresse är att hästar med POF är mindre, lättare och mer finlemmade än hästar som utvecklat osteochondros. De undersökningar som gjorts av POF-
8 förekomsten inskränker sig till varmblodiga travare. Några studier av hur vanlig förändringen är hos andra hästraser finns inte. Klart är dock att POF förekommer både hos fullblod och hos halvblodshästar, om än i avsevärt lägre frekvens än hos de undersökta travarna. När? När uppkommer då POF? I ATG-studien av föl från födseln till 16 månaders ålder som gjordes på Norra Näs i Halland visade det sig att POF i likhet med osteochondros utvecklas tidigt i hästens liv. I de allra flesta fall sågs de tidiga förändringarna i kotbenet redan före tre månaders ålder. Precis som vid osteochondros hände det emellertid att föl visade tidiga röntgentecken på POF (en liten defekt i kotbenet), som försvann när de blev äldre. Klart var också att några nya fall inte utvecklades efter 4 månaders ålder. De föl och unghästar som hade POF visade under perioden upp till 16 månaders ålder inte några yttre tecken på kotledsproblem, ingen hälta och inga gallor. Ur den synvinkeln verkar således POF inte så allvarligt. Betydelsen för hästen senare under karriären, när den utsätts för större påfrestningar, är mer oklar. Vi vet att många hästar med POF har gjort en lysande tävlingskarriär utan problem, men vi vet också att man ibland sett ett samband mellan POF och hälta. POF kan dock säkert sägas vara ett mindre problem än osteochondros som hältorsak. Behandlingen vid hälta som hänförts till POF kan vara både medicinsk och kirurgisk. Alla de här frågorna har lett fram till en hypotes om ursprunget till POF. Den förklaring vi som arbetat med STC- och ATG-studierna fastnat för är att biomekaniska faktorer spelar störst roll för utvecklingen av POF. Det visade sig att de hästar som hade POF skiljde sig exteriört från dem som var fria. Varmblodiga travare har normalt utåtroterade bakben. De som hade POF var ännu mer utåtroterade än "normaltravaren". Det innebär att belastningsförhållandena i kotlederna hos dessa hästar skiljer sig från genomsnittshästen. Den inre delen av kotleden får ta större belastning än den yttre. Det i sin tur gör att dragningen i det korta ligament som håller kotsenben mot kotben blir större än normalt. Slits då en liten broskbit loss från kotbenet och ut i ligamentet finns förutsättningen för att en benkärna med broskyta kan bildas och växa till sig på det sätt som sker vid POF. På kotbenet syns då en liten defekt vid broskfragmentets ursprung. Förklaringen skulle alltså ligga i de speciella biomekaniska förhållandena i bakbenens kotleder som vi ser hos varmblodstravare. Kommentar Denna artikel är i första hand baserad på den forskning kring "Tillväxt- och utvecklingsrubbningar i skelett och leder hos häst" som drivits vid SLU med ekonomiskt stöd från AB Trav och Galopp och Svenska Travsportens Centralförbund. I forskargruppen ingick bland andra Göran Dalin, som samordnade arbetet, Johan Carlsten, Jan Philipsson och Björn Sandgren. Varför? Varför förekommer då dessa ben/- broskfragment i kotledens bakre del, ofta vid det ligament som fäster det inre kotsenbenet mot kotbenet? Vad är det som skiljer just den lokalisationen i kotleden från frambenens kotleder och vad är det som skiljer den inre delen av kotleden från den yttre? Varför förekommer POF så ofta hos varmblodstravare? Har ett ärftligt moment betydelse liksom möjligheterna till rörelse och aktivitet för det unga fölet? LÄSA MER Jeffcott L B, Dalin G & Weir B J. Osteochondrosis in the 90s. Equine vet J 1993, Suppl 16. Sandgren B. Osteochondrosis in the tarsocrural joint and osteochondral fragments in the metacarpo/metatarsophalangeal joints in young Standardbreds. Doktorsavhandling, SLU
Hälta/or osteokondros
Hälta/or osteokondros Hälta orsakad av ledsjukdom på häst är den absolut vanligaste anledningen till nedsatt prestation och förlorad användbarhet hos våra sporthästar. Ledsjukdom kallas på veterinärspråk
Läs mertema avelsstoet Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl 52 hästfocus #
52 hästfocus #1 2012 www.hastfocus.se Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl R På Kulltorps stuteri har det i många år fötts upp vackra och framgångsrika welshponnyer sektion B, som har hävdat
Läs merFölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004
Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Lisa Morgenstjerne Johnsson och Pia Påhlstorp 2 Inledning Efter en intressant
Läs merFördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines
Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt
Läs merfunction get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }
function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening
Läs merfunction get_style104 () { return "none"; } function end104_ () { document.getelementbyid('embattle104').style.display = get_style104(); }
function get_style104 () { return "none"; } function end104_ () { document.getelementbyid('embattle104').style.display = get_style104(); } FALLBESKRIVNING 1 Av Anne-Mari Rubinsson och Jenny Persson (då
Läs mertidig hovvård Vikten av
Ibland kan några drag med raspen, regelbundet och på rätt sätt, göra underverk. I andra fall krävs betydligt större åtgärder. Henrik Magnusson, klinikchef vid hästsjukhuset Färjestad, delar med sig av
Läs merDen unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet
Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet Författare: Linda Eriksson Ämne: Hästens biologi Kandidat VT 2011 1 Bakgrund Den unga hästens exteriör påverkar dess förutsättningar för ridbarhet
Läs merDEN V A V RMBL ODIGA RMBL TRA TRA ARENS EXTERIÖR Anders Järnerot
DEN VARMBLODIGA TRAVARENS EXTERIÖR Anders Järnerot Avelsmålet AVELSMÅLET FÖR DEN SVENSKA VARMBLODIGA TRAVAREN Svensk travsport skall ha en avel och uppfödning, som skapar förutsättningar för en högkvalitativ
Läs merVardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby
Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Det är aldrig för tidigt att börja träna och heller aldrig för sent. Grundträning är viktigt för alla hundar. Överstiger
Läs merHÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.
HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Jackie Gardesköld
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Motionens betydelse för utveckling av osteochondros i leder
Läs merSkinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire
Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Skleros, ökad bentäthet, i carpalbenen hos häst Lydia Östlund
Läs merSammanställning av enkät rörande skakningar hos barbet
Bilaga 1 Sammanställning av enkät rörande skakningar hos barbet Totalt utskickade enkäter: 24 (inkl 1 export) Totalt inkommande enkäter: 21 Mörkertal: 3 obesvarade enkäter Av 21 besvarade enkäter uppger
Läs merHÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte
HÄSTKUNSKAP Hästen har i dag ett stort värde för många människor och används i många olika sammanhang, till exempel inom hästsport, fritidsverksamhet och rehabilitering samt som arbetshäst inom natur-
Läs merAvel och uppfödningsenkät - ej företag
Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella
Läs merVad händer i hästens leder?
Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller
Läs merGenetisk bakgrund och avelsstrategier mot osteochondros hos hästar
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Genetisk bakgrund och avelsstrategier mot osteochondros hos hästar Sunniva Elwing Självständigt arbete i veterinärmedicin,
Läs merNär din hund får artros
ELIXIR När din hund får artros Box 334, 192 30 Sollentuna. Tel. 08-623 64 40. Fax 08-623 64 80 2 Det vanligaste ledproblemet hos både människor och djur Ungefär en av fem hundar anses lida av artros. Ofta
Läs merOsteochondros hos varmblodig travare Vård i samband med operation Osteochondros in standardbred trotters Care in connection to operation
Osteochondros hos varmblodig travare Vård i samband med operation Osteochondros in standardbred trotters Care in connection to operation Hanna Bylund Djursjukvårdarprogrammet Reviderat 2011-01-11 Sveriges
Läs merFÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.
FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2012.03.10
Läs merVälkomna till föreläsningen
Välkomna till föreläsningen Fredrik Persson Susanne Demmers Föl och unghäst Malin Santesson Tänder och skador Kia Nostell Sjukdomar hos den äldre hästen Linda Perttula Avslutning Boeringer-Ingelheim Hur
Läs merBILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING
BILAGA 14 RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING Färger att föredra är de traditionella färgerna, mörkbrun eller brun med vit strimbläs och fyra vita helstrumpor. Vanligt förekommande är fux, svart, ljusbrun
Läs merDistriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare
Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år
Läs merFörstå din hunds. Ledhälsa
Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas
Läs merHAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare
HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.
Läs merUtvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund
Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och medlemmar i Svenska Sennenhundklubben
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merSlutrapport av Kotledsskador hos svensk halvblodshäst en pilotstudie
Ridskolan Strömsholm 2008-07-15 AgrD Karin Morgan Slutrapport av Kotledsskador hos svensk halvblodshäst en pilotstudie Genomförande Studien har genomförts i fyra delar. 1. Workshop Pilotprojekt rörande
Läs merHD - Höftledsdysplasi vad är det egentligen? av Marie Baaz
HD - Höftledsdysplasi vad är det egentligen? av Marie Baaz Just hemkommen från arbetet, kanske två veckor efter det att man varit iväg för att höftledsröntga hunden, så ligger det där skräckinjagande kuvertet
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm
Läs merFördjupningsarbete Steg 3
Fördjupningsarbete Steg 3 Av: NAthalie Wikund Inledning: Syfte: En galopptränare arbetar dagligen med unga, växande individer med olika genetik och fysiska förutsättningar. Ett fullblod i galoppträning
Läs merTill dig som har knäledsartros
Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på
Läs merRasspecifika Avels Strategier 2004
Rasspecifika Avels er 2004 (rev 2005) 1 berger-de-pyreneer-001 2006-02-18 Sid 1 (7) HistorikaZ Rasens historia är mycket osäker. Bönderna hade alltid en gårdshund av den större modellen herdarna fördrog
Läs merFång. Distriktsveterinärerna tipsar
Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket
Läs merKAN SKADLIGA GENER UTROTAS?
KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för
Läs merSatinsjuka. Corticaal bot= kortikalt ben Mergkanaal= märg
Satinsjuka 2009 skrev en student på Gents universitet (Belgien) en avhandling om satinmarsvin och, vad som då var känt som, OD. Vi deltog i studien och våra satiner undersöktes. Röntgenbilder studerades,
Läs merWELSH SPRINGER SPANIELKLUBBENS AVELS-REKOMMENDATIONER AVSEENDE ÖGONDIAGNOSER.
WELSH SPRINGER SPANIELKLUBBENS AVELS-REKOMMENDATIONER AVSEENDE ÖGONDIAGNOSER. Detta dokument skall ses som en hjälp och vägledning för uppfödare i WSSK avelsarbete. GONIOSKOPI UNDERSÖKNING PLD OCH GLAUKOM
Läs merENGELSK SETTER (English Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel
Läs merManual Linjärbeskrivning, SWB
Manual Linjärbeskrivning, SWB INNEHÅLLSFÖRTECKNING Manual Linjärbeskrivning, 3-årstest... 2 Manual Linjärbeskrivning, Kvalitetsbedömning, samt exteriörbedömning av ston... 7 Manual Linjärbeskrivning, Fölbedömning...
Läs merSvenska Knabstrupperföreningens RIKSUTSTÄLLNING Med Årets Unghästtalang Hanaskede, Axvall 11-12 augusti 2012
Svenska Knabstrupperföreningens RIKSUTSTÄLLNING Med Årets Unghästtalang Hanaskede, Axvall 11-12 augusti 2012 Gemensamma bestämmelser: 1. Anmälningstiden utgår måndagen den 23 juli 2012. 2. Anmälan på särskild
Läs merHästen. Texten är hämtad från www.ridsport.se/hastkunskap 1(9) RIDSPORTEN VILL
Hästen VAD ÄR EN HÄST? Hästen är till naturen en kringströvande gräsätare med fl ykt som bästa försvar. I vilt tillstånd lever de tillsammans i fl ockar, där den inbördes rangordningen skapar en nödvändig
Läs merReferat från kurs i Skelett och ledhälsa anordnad av Kompetenscentrum 18-19 november 2006.
Referat från kurs i Skelett och ledhälsa anordnad av Kompetenscentrum 18-19 november 2006. I dagarna två erbjöds ett glimrande tillfälle för uppfödare, djursjukvårdande personal, tjänstehundsförare och
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merSILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard 2005-04-19 FCI-Standard 2005-05-25; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06
Grupp 3 FCI-nummer 236 Originalstandard 2005-04-19 FCI-Standard 2005-05-25; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06 SILKYTERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
Läs merGlucosamine ratiopharm
Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merEgen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6
Innehållsförteckning Referat 2 Inledning 2 Litteraturstudie 3 Kvalitetsbedömning 3 Bakgrund 3 Målsättning 3 Genomförande 3 Forskningsresultat 4 BLUP-index 5 Stokvalitet inom svensk halvblodsavel 6 Egen
Läs merBarn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn
Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout
Läs merCaslickoperation på häst av stokön
1(7) RAPPORT Dnr 34-6657/00 2001-06-06 Caslickoperation på häst av stokön Regeringen gav den 21 december 2000 i uppdrag åt Statens jordbruksverk att kartlägga i vilken utsträckning caslickoperation på
Läs mer2
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Ordlista Fjälkinge 35:60 m.fl, fornlämning 18 och 19 Vikingatida gravfält Artrit Inflammation i en led. En form av artrit är reumatoid artrit, ledgångsreumatism. Sjukdomen
Läs merBrosket. Synovialmembranet. inflammeras
Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan
Läs merHIPPOLOGI. Ämnets syfte
HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och
Läs merHIPPOS FODER. Framgång föder framgång
FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Hovbroskförbening den kliniska betydelsen
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Hovbroskförbening den kliniska betydelsen Karin Fredriksson
Läs merFörsäkring för hästen 1 oktober 2005
Försäkring för hästen 1 oktober 2005 Är din häst rätt försäkrad? Det är inte ovanligt att många hästar är för mycket eller för lite försäkrade. Folksams filosofi är inte att sälja försäkringar till varje
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merHIDRA VI. Sto f. 2005. e. Abad III u. Alhaja VI ue. Odre. Fux, bläs, vvb, 170 cm. Uppfödare: Valdevita
HIDRA VI Sto f. 2005 e. Abad III u. Alhaja VI ue. Odre Fux, bläs, vvb, 170 cm Uppfödare: Valdevita Hidra är ett unikt PRE-sto ur flera aspekter. Först och främst är hennes härstamning intressant, hon har
Läs merDet är skillnad på får och får
Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Sambandet mellan hästens benställning och hovens form Sofia
Läs merAtt visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen
Att visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ATT VISA HÄST VID HAND Unga hästar visas vid hand många gånger under uppväxten: som föl, vid rådgivande bedömning av unga hingstar,
Läs merTag hand om hundens leder
Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter
Läs merIndex för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet
Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Foto: Åsa Lindholm Sofia Malm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden
Läs merAVELSVÄRDERING FÖRE 1985. - Intresse för avel sen vi domesticerade hästen. - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig.
AVELSVÄRDERING FÖRE 1985 - Intresse för avel sen vi domesticerade hästen. - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig. - Tonvikt på exteriör och härstamning, ej prestationer.
Läs merTravklubben Sleipner. Åbo
Travklubben Sleipner Åbo 160210 Information Marita Arvidsson, ordförande i Travklubben Sleipner sedan 2009 E post: marita.arvidsson@sleipner.org Hemsida: www.sleipner.org Facebook: Travklubben Sleipner
Läs merTilläggsutbildning. Kurs dagar (3 dagar teori samt 1 dag praktiskt) Kursen går under 16 dagar ink provtillfällen
Tilläggsutbildning Kursen går under 16 dagar ink provtillfällen Kursen är godkänd av Jordbruksverket Kurs 1-2 4 dagar (3 dagar teori samt 1 dag praktiskt) Teori Ben, falanger, leder, ligament, funktion
Läs merVeterinärvårdsförs kan tecknas fr.o.m - t.o.m. Livförsäkring kan tecknas fr.o.m - t.o.m
Jämför hästförsäkring I alla hästförsäkringar finns många undantag för uppräknade sjukdomar. Försäkringen består i regel en livförsäkring och en veterinärvårdsförsäkring. Livbeloppet och maxbeloppet för
Läs merAtaxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför
Läs merÖvningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Läs merRYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)
Grupp 5 FCI-nummer 304 Originalstandard 1980-06-03 FCI-Standard 1996-08-19; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06 RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel
Läs merFÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.
FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2011.XX.XX
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merAvelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar
Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst
Läs merAVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR
AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR Reglementet har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet den 1 februari 2006. Finlands Hippos rf - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge
3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge Deltagarinformation Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus Samarbetspartner Välkommen till årets 1:a treårstest 5 april 2012 kl 09:00
Läs merInformation till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet
Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största
Läs merAgria Häst. Gäller från 2015-01-01
Agria Häst Gäller från 2015-01-01 Innehåll Välkommen till Agria Djurförsäkring 3 A Agria A1 Veterinärvård 3 B Agria Aktiv Veterinärvård 5 C Agria A2 Veterinärvård 8 D Agria Plus, tilläggsförsäkring 9 E
Läs merVarför drabbas hästar av strålbenshälta? Isabelle Lexing
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hippologi 5hp 2015 Varför drabbas hästar av strålbenshälta? Isabelle Lexing Strömsholm
Läs merIdrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Läs merGOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30
Grupp 6 FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GOTLANDSSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
Läs merFå den bästa starten
Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,
Läs merFortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET
Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merKissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?
Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger
Läs merGORDONSETTER (Gordon Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 6b FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GORDONSETTER (Gordon Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska
Läs mer1. Vi bestämmer oss för vad vi vill "producera". 2. Vi analyserar våra ston Vad har stoet för interiörvärden? a. Hur är lynnet (hennes karaktär)?
Att Collection välja hingst 2004 Många uppfödarkollegor har frågat oss hur vi gör när vi väljer hingstar till våra egna ston och hur vi tänker när vi väljer hingstar till vårt hingstprogram. Vi kommer
Läs merVART ÄR VI PÅVÄG 2? Fortsatt utredning kring avelsfrågor, gjord av Björn Damm, påuppdrag av ASVT 2013-09-04
VART ÄR VI PÅVÄG 2? Fortsatt utredning kring avelsfrågor, gjord av Björn Damm, påuppdrag av ASVT 2013-09-04 Bakgrund och Syfte Bakgrund Att uppdatera och fördjupa den tidigare utredningen och därmed belysa
Läs meroch muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
Läs merFrågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar
Frågor och svar om Tandreglering våra egna specialister inom Tandreglering svarar Innehållsförteckning: 1. Bra att veta inför tandreglering Vad är tandreglering? Kan tänderna flyttas hur som helst? Finns
Läs merAvelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU
Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig
Läs meret Juvertumörer Vill du bidra till ökad kunskap om tumörsjukdomar hos hund?
Djurägarinformation om Projektet et Juvertumörer hos hund Vill du bidra till ökad kunskap om tumörsjukdomar hos hund? Vi letar efter gener som orsakar juvertumörer. Varför? För att kunna testa symptomfria
Läs merMycket information i nyhetsbrevet.
Mycket information i nyhetsbrevet. Skickades ut med ett nyhetsbrev till alla medlemmar med e-postadress i Medlem Online. Från 170 mottagare inkommer 39 svar. För få svar! Puffade även för det på FB och
Läs merVIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh
VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 11 Av: Britta Agardh INNEHÅLLSFÖRTECKNING: BAKGRUND 2 PROBLEMDISKUSSION 2 SYFTE 3 HYPOTES 3 EXKLUSIONSKRITERIER 3 METOD 4 RESULTATREDOVISNING 5 SLUTSATSER 44 BILAGA 1 46 1
Läs merInstruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är att
Läs merProfessor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.
Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.m Den här sammanställningen är ett resultat av en e-postkommunikation
Läs merJordens inre krafter
1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.
Läs merSvenska Rottweilerklubben/AfR
Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.
Läs mer