Minnesanteckningar referensgruppsmöte

Transkript

1 Minnesanteckningar referensgruppsmöte : Mötet öppnas Håkan Sternberg hälsade alla välkomna 2: Vad sker /är aktuellt inom energiområdet i Dalarna? Nils Norgren: Arbetar inom Bostadsgruppen på Länsstyrelsen, handlägger bidragsärenden och har kontakter med kommunerna bl.a. när det gäller energideklarationer. Per Sillén. Daladistrikten av Friluftsfrämjandet kommer att upphöra och ingå i en större regionorganisation. Göran Bryntse, Dala energiförening. Lobbar för förnybar energi. Den 16 oktober planeras en studieresa till Ångströmslaboratoriet i Uppsala. Öppet för alla intresserade att delta. Krister Rosendahl jobbar på Länsstyrelsen, men också med information och seminarier inom Byggdialogen. För program under hösten se Byggdialogens hemsida Några exempel på kommande kurser: Miljöklassning av byggnader. Passivhus. Byggdialogens stora seminarium, Byggforum, äger rum den 27 januari 2010, och kommer bl.a. att ta upp etik i byggandet. Amelie Sahlin arbetar med projekt SMEEFFEN för att stötta energieffektivisering i små och medelstora företag. Energianalyser har gjorts på 21 företag i Dalarna och Gävleborg. Projektet pågår till maj juni 2010, resultatet kommer att presenteras i en rapport. Följ projektet på Margareta Wikström berättade att vecka 40 är miljövänliga veckan. Mat-&- klimatutställningen turnerar runt på biblioteken. Vi har en utbildning för miljöambassadörer den 16 18/10 hos Studiefrämjandet. Vi gör en kraftsamling inför Köpenhamnskonferensen nu under hösten. Goran Uprenovi c berättade att Tunabyggen är med i Skåneinitiativet, där vi lovar att minska energianvändningen i våra fastigheter med 20% till Läs mer här: Mikael Hansson: På Tunabyggen har vi bestämt att vi ska ha en energiprofil på alla våra ROT-projekt. Vi arbetar nu igenom stora delar av byggnadsbeståndet i flera olika etapper. Renovering av miljonprogrammet etapp 1 är klart. Vi arbetar nu med etapp 2 av totalt 5 etapper. Det finns utmaningar i det här jobbet. Det nyaste området är tyvärr det sämsta ur energisynpunkt: Jakobsgårdarna, som är byggt på 80-talet, har den högsta förbrukningen per kvm. Tunabyggens mål är att nya byggnader ska byggas för en betydligt (30 %) lägre energianvändning än vad som krävs enligt BBR.

2 Anders Goop, Borlänge Energi: Det är bättre att använda spillvärme till uppvärmning än el. Vi märker av att våra kunder effektiviserar. Vi ansluter fler kunder men försäljningen står ändå stilla. Men vi ser ändå positivt på att man effektiviserar i bebyggelsen. Nya kraftvärmecentralen i Borlänge är nu i drift avfallsförbränning med elproduktion. Vi propagerar för Värmedriven kyla. Planer finns att producera fjärrkyla Vindkraftverken ställer till det för elnäten, näten är inte planerade för att kunna ta emot el från vindkraftverk som är utplacerade här och var i terrängen. Men vi är beredda att rätta till detta. Planer finns att bygga om elnätet för att kunna ta emot mer el från vindkraftverk. Hans Grandin berättade om att en doktorand på Högskolan Dalarna kommer att göra en djupanalys av energianvändningen i byggnadsbeståndet i länet. Arbetet startar nu under hösten och kommer att pågå i fem år. Det är ett samarbete mellan Högskolan, Länsstyrelsen ByggDialog Dalarna och företrädare för branschen. Eva Larsson, Mora kommun: Vi arbetar på bred front med effektivisering av fastighetsbeståndet. Vi arbetar också med beteendefrågor (gentemot hyresgäster m fl) och kravspecifikation vid nybyggnad och ombyggnad. Tekniska kontoret tar fram kravspecifikationen. Ett antal fastigheter i Mora byggs nu om till passivhusnivå. Ett principbeslut finns att kommunen tillämpar passivhus metoden vid all nybyggnation. Mora är en av fem kommuner i länet som är med i uthållig kommun. Vi undersöker också möjligheterna att producera biogas. Anki Enevoldsen: Vi arbetar med ett projekt i Gagnef för att minska energianvändningen i små och medelstora företag i kommunen. Vi har en guldklimp där vi kan ge stöd till företag att göra energianalyser. Vi söker projektledare för att öka farten på det arbetet. Vi kommer att hålla frukostmöten i Gagnef kring energieffektivisering av företag. Vi söker föreläsare/utställare. Martin Henriksson, Länsstyrelsen: Jobbar med Landsbygdsprogammet. Aktuellt just nu är bl.a. företagsstöd till biogasanläggningar på gårdsnivå. Energilotsprojektet löper på, Denise Fahlander ger råd och stöd till lantbrukare som vill komplettera sina verksamheter med t ex produktion av förnybar energi i någon form. Bernt Lindberg: Projekt BioMobil står still just nu, vi väntar på beslut från Energimyndigheten. Jag arbetar lokalt med Naturskyddsföreningen. Tung industri och trafikfrågor står på tapeten. Vi planerar att genomföra ett möte senare i höst med basindustrin i länet, för att höra deras inställning till Klimatproblematiken och hur de arbetar med energifrågorna i sin verksamhet. Vi uppmärksammar också att Falu Energi har fått Bra Miljövalcertifiering de använder nu 100 % förnybar energi för sin el- och värmeproduktion Omställning Falun hur vill vi att samhället ska se ut utan fossila bränslen? Vi är några som har intresserat oss för Transition Towns nätverket, och vill jobba med visionerna om hur vi vill att ett framtida samhälle ska se ut, läs mer på Upptaktsmöte för att starta en grupp den 24 sept på biblioteket i Falun.

3 Eva L: Informerade om skolinitiativet inför Köpenhamnskonferensen i december, projektet Ta ansvar för vår framtid, som syftar till att skolbarn ska komma till tals under Köpenhamnsmötet. Annika Varghans på Leksands kommun håller i det. Claes Rosengren berättade att energikontoren har ett gemensamt möte i Skåne där man samlar sig inför Köpenhamn den 10 dec. Claes berättade också om BiogasMitt, som nu startar sin verksamhet på allvar. Det är klart med EU-bidrag för verksamheten och man får även stöd från ett antal aktörer i de båda länen. Alla kan bli medlemmar i föreningen, även enskilda. Man har också sjösatt ett system för Klimatkompensation genom bidrag till lokala investeringar, se Claes berättade vidare om att energikontoret håller på och inventerar större oljepannor som fortfarande är i bruk. Gäller pannor större än 60 kw. En liknande inventering gjordes år 2000, så det här blir en uppföljning. Per Sillén: Det borde finnas enkla räkneexempel på vad olika energispar-insatser betyder för en fastighet eller ett småhus. T ex, vad ger det för energimässig skillnad att byta glas i fönstret istället för att byta hela fönstret? Håkan S: Bra broschyr om att renovera befintliga fönster med energiglas finns att hämta från Glasbranschföreningen: Torsten Löfgren, Villaägarna Mitt. Det finns ett stort intresse bland medlemmarna för energifrågorna. Vi har ett samarbete med Energiråd Sverige kring energideklarationer. V 41 har vi en Faluvecka med olika aktiviteter. Villaägarna har en energisnurra på sin hemsida där man kan göra en energianalys av sitt hus. Energiutbildning för villaägarna är på gång. Ny grupp för att stödja närvärme-entreprenörer är på gång. Tanken är att bilda en förening för samarbete mellan mindre närvärmeentreprenörer. Gruppen ska arbeta bl.a. för bättre kvalitet på bränsleråvaran till mindre anläggningar. Det är ett stort problem för flera av entreprenörerna idag. Projekt Energilots deltar också i detta arbete. Hans Bywall, Dala Energi har fört fram några frågor via e-post: 1. Vindkraftutbyggnaden har delvis stannat av och det är inte som Energimyndigheten uttalat sig beroende på finanskrisen utan det skatteproblem som föreligger. Skatteverket har beslutat att upptaxera alla ekonomiska föreningar där medlemmarna får köpa el till ett lägre pris än gällande priser på elbörsen. Skatteverket anser att det är att betrakta som utdelning. Vi ( Dala Vindkraft ek. f. ) tillsammans med flera andra driver just nu ett överklagande av skatteverkets beslut. Just lokal föreningar har varit en nyckel för att få den lokala opinionen med sig i Vindkraftprojekt. 2. Värmepumpar inom fjärrvärmeområden är en hämmande faktor för ytterligare utbyggnad av fjärrvärme till småhus. Fjärrvärme till småhus behöver en täckningsgrad på minst 70% i ett område för att vara lönsam. Inom några år efter byggande av huvudledningar behöver man komma upp i den täckningsgraden. Vi ser i och för sig att det faktiskt finns de som nu börjar hamna i läget att kompressorer behöver bytas och då funderar på uppgradering till fjärrvärme. 3. Det finns en stor brist på resurser i vissa branscher, t.ex hanverkare av olika slag. Entreprenörer inom rör, vvs och pannor är en klar bristvara men även konsulter inom energiområdet. Vi har flera äldre småföretagare som aviserat sin avtrappning. Detta hänger naturligtvis ihop med situationen på arbetsmarknaden och befolkningskurvan, vi pratade ju om de på förra mötet. Glädjande är att intresset för utbildning inom energiområdet verkar ha ökat igen.

4 Några kommentarer till detta från andra på mötet: Länsstyrelsen informerar via sin hemsida om vilka vindkraftsanläggningar som är på gång. Länk finns via EnergiIntelligents hemsida Högskolan Dalarna har kurser för energitekniker. Håkan S informerade om att länsstyrelsen genomfört ett seminarium för konsultbranschen den 9 sept. Det var ett välbesökt seminarium, vilket visar på att intresset från branschen är stort. En fråga till konsulterna på seminariet var: Varför genomförs inte lönsamma besparingsåtgärder? Kan ni konsulter påverka era beställare för att det ska hända mer? Det kom flera svar under seminariet: konsulterna kan förvisso påverka sina beställare, men man arbetar också i en konkurrenssituation och är rädd att mista sina kunder. Vi kommer att fortsätta att arbeta med konsultbranschen tillsammans med Byggdialogen. Rapport från seminariet finns på EnergiIntelligents hemsida. Hans G berättade att byggutbildningen är populär på gymnasiet den är bra som en grund för att utbilda sig vidare till andra yrken. De har upptäckt att det går lätt att få jobb inom bygg, det är en trygghet att falla tillbaka på när man provar sig fram inom andra områden 3: Energideklarationer av fastigheter o Hur får vi dem gjorda? o Hur får vi dem åtgärdsdrivande? Att halvera energianvändningen är möjligt och lönsamt redan idag. Vad behövs för att det ska hända? Håkan S informerade om att lagen om energideklarering av fastigheter infördes i Sverige för några år sedan efter ett EU-direktiv det är nu obligatoriskt för alla större fastigheter att genomföra en energideklaration vart tionde år, och för småhus i samband med försäljning av fastigheten. Nils Norgren berättade att större byggnader skall energideklareras i hela landet, idag är 42 % av dem klara. I Dalarna gäller detta 9500 byggnader, varav 43 % är klara. Det är mycket varierande kvalitet på energideklarationerna. Håkan berättade också att Riksrevisionsverket har kommit med kritik mot hur EU-direktivet om energideklarationer har genomförts hittills i Sverige. Rapporten finns på deras hemsida. Revisionens granskning visar att regeringen och ansvariga myndigheter inte har gett tillräckligt goda förutsättningar för att syftet med energideklarationerna ska uppnås att medverka till att fastighetsbeståndet i landet energieffektiviseras. Det finns flera brister i genomförandet. Bl.a. påpekar revisionen att förslag till åtgärder lämnas i mindre än 50 % av alla genomförda deklarationer. 700 miljoner kr betalar fastighetsägarna i landet för energideklarationerna bortkastade pengar om deklarationerna bara ska var en formalitet och inte används som underlag för effektiva åtgärder i fastigheterna, enligt revisionens rapport. Energideklarationerna diskuterades också vid konsultseminariet den 9 september: Konsulterna anser att det finns en önskan från många beställare att komma billigt undan de ser deklarationen bara som ett nödvändigt ont, en pappersprodukt lappen i trappen. Alla

5 konsulter vill göra ett bättre jobb än så, och det finns också beställare som inser värdet av en väl genomförd energibesiktning i samband med deklarationen. Torsten: Det är trist att det finns så mycket brister i många av deklarationerna. Småhus ska ju deklareras i samband med en försäljning här tillhandahåller eller förmedlar mäklarna den här tjänsten. Fråga till mötet: hur kan vi få deklarationerna att bli mer åtgärdsdrivande? Claes R: Vi kanske ska bjuda in fastighetsägarna till nästa seminarium? Det behövs ett större tryck på alla aktörer för att energideklarationerna ska tjäna sitt syfte. Amelie S: det finns väldiga kvalitetsbrister inbyggda i energideklarationerna. Se t ex hur ytorna som redovisas i deklarationerna tas fram. Det är stora variationer här, vilket också ger stora kvalitetsskillnader på deklarationerna. Vilken yta man redovisar för fastigheten är viktig för att få ett korrekt värde på energiåtgången uttryckt som kwh/m2. Håkan S berättade att deltagarna på konsultmötet efterfrågar tydligare regler och krav från samhället när det gäller deklarationerna. Claes R: Lappen i trappen är väl till för att de som bor i fastigheten ska uppmärksamma energianvändningen i huset och ställa krav på fastighetsägaren om den är för hög. Mikael H, Tunabyggen: Inom Skåneinitiativet har energideklarationernas effektivitet också diskuterats. Det finns en utförlig rapport från seminarierna kring SABO:s Skåneinitiativ, där energideklarationerna också berörs, här: 4: Folkbildningsarbetet i länet Karin Ö berättade om projektet Folkbildning som redskap för energiomställningen. Vi har fått stöd med :- från EM. Pengarna ska användas för att stödja c:a 500 olika aktiviteter och genom dem nå 5000 deltagare. Vår strategi är att använda de mötesplatser vi har för folkbildningen om energiomställningen. Nu söker vi föreläsare. Vi vet att det finns många duktiga och intressanta föreläsare inom länet. Vi kommer att göra en inventering, bl.a. genom att fråga kommunernas energirådgivare vilka de känner till. Information om folkbildningssatsningen finns på Dalarnas Bildningsförbunds hemsida och på studieförbundens hemsidor. 5: Vad händer inom EID just nu? Regionala klimat- och energistrategin, remissversion 2009 o Hur går vi vidare med de strategiska frågorna? o Hur genomför vi konsekvensbeskrivningar? Håkan S berättade om den Regionala klimat- och energistrategin som är ute på remiss.

6 Samrådsprocessen pågår under hela Strategins beräkningar visar vi att det är möjligt att halvera energianvändningen till 2050 inom de flesta sektorer, och att kraftigt öka produktion och användning av förnybar energi. Sammantaget skapar också denna energiomställning flera tusen nya arbetstillfällen. Staten avsätter i kommande budgetproposition pengar till omställningsarbetet, bl.a. för att stötta kommunernas och regionernas energi- och klimatarbete, och stöd att genomföra energikartläggningar/analyser på företag. Energitillsyn av företag har vi jobbat med som ett tillägg till miljötillsynen i flera år i Dalarna, tillsammans med kommunerna i länet. Energitillsynen bygger på miljöbalkens lagkrav, och ger möjlighet att ställa krav på företagen att de genomför rimliga energieffektiviseringsåtgärder. Håkan berättade också att det arbetet faktiskt uppskattas av många företagare, eftersom åtgärderna leder till minskade kostnader. Många mindre och medelstora företag ger sig annars inte riktigt tid att ägna sig åt energifrågorna. Kommunala klimat- och energistrategier Vi fortsätter arbetet med att stödja kommunerna i deras arbete att ta fram klimat- och energistrategier. Flera kommuner i länet har kommit långt i arbetet med sina klimatstrategier. Vi tittar också på kopplingen mellan översiktsplanering och klimatstrategierna - ett seminarium om detta planeras (4 nov). GREEN, Gränslöst energiarbete i fjällen GREEN Interregprojektet att stötta fjällanläggningarna att effektivisera fortsätter. Bland annat satsas på närvärme/fjärrvärme i alltfler fjällanläggningar nu, som kommer att ge förutsättningar att minska elberoendet i bebyggelsen där. Energiseminariet i maj 2010 idéer? Vi diskuterade nästa års energiseminarium som kommer att genomföras i maj En del idéer på intressanta ämnen och personer till detta tillfälle kom fram: Vindkraft vågkraft. Mats Leijon, Ångströmslaboratoriet Uppsala Beteendefrågor. Hur ska vi få folk att göra det vi säger? Behovet av resepolicy hos företag och myndigheter Transporter kollektivtrafikens utveckling Trafikplaneringen i länet/ Region Dalarna/ Region Siljan Håkan S berättade om de tankar som kom fram vid diskussionerna efter vårens seminarium om att ersätta workshoparna på eftermiddagen med rundabordssamtal, med ett begränsat antal deltagare i varje grupp. T ex 10 rundabordssamtal med 15 deltagare i varje, som kompletteras med ett större eftermiddagsseminarium för de som mest bara vill lyssna. Nästa möte i referensgruppen: Torsdagen den 21 januari 2010 kl Kaffe serveras från kl Minnesanteckningar förda av Håkan Sternberg

7 Följ vad som händer inom EnergiIntelligent Dalarna på webben: ENERGIINTELLIGENT DALARNA