Socialnämnden sammanträder måndagen den 17 juni 2013 klockan 16.00, stora sammanträdesrummet, kommunhuset, Vingåker.

Transkript

1 VK300S v , Kallelse doc Datum (1) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Socialnämnden sammanträder måndagen den 17 juni 2013 klockan 16.00, stora sammanträdesrummet, kommunhuset, Vingåker. Anneli Bengtsson / Marlene Mård ordförande sekreterare Godkännande av dagordning Val av justerare 1. Färdtjänst Information från Samres och Tuwa (transportörer) 2. Ställningstagande till förlängning av upphandlad beställningscentral 3. Yttrande till IVO angående barnavårdsärende 4. Begäran om yttrande tillsynsärende IVO 5. Remiss förslag till allmänna råd från Socialstyrelsen 6. Hälsans stig 7. Information 8. Revisionsrapport Implementering av styrmodellen 9. Revisionsrapport Gransking av internkontroll 10. Slutrapport Leda för resultat 11. Föreningsbidrag för Förslag till användning av Nordangård 13. Enkät klagomålshantering Ekonomirapport personalkostnader maj Budgetuppföljning januari-april Svar på motion omhändertagande av anhöriga efter svåra dödsfall 17. Delegationsbeslut 18. Delgivningar 19. Valärende 20. Övriga frågor Välkommen! Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

2 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 62 Färdtjänst Information från Samres och Tuwa Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet Samres och Tuwa samt undertransportörerna Nävertorps Taxi, Tunabergs Taxi samt Vikbolandets Taxi har bjudits in till dagens sammanträde för att bemöta de klagomål som inkommit rörande färdtjänst. På socialnämndens sammanträde beslutade socialnämnden att uppdra till ordförande och socialchef att utforma skrivelse och inbjudan till Samres och Tuwa angående klagomål och klagomålshantering kring färdtjänsten. Beslutsunderlag Sammanställning av klagomål färdtjänst Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Sammanställning av klagomål färdtjänst Dnr Klagande Klagomålet riktar sig till 2012/195: 1 SRF Vingåkers lokalförening Beskrivning av klagomål Samres Klagomålet inkom Händelse Klagomål angående bemötande vid samåkning. Bristande kommunikation mellan Samres och taxichaufför. Problem vid samåkning, alla fick ej plats i den beställda bilen. 2012/195: 2 SRF Vingåkers lokalförening 2012/195: 3 SRF Vingåkers lokalförening 2012/195: 4 SRF Vingåkers lokalförening 2012/195: 5 SRF Vingåkers lokalförening 2012/195: 6 SRF Vingåkers lokalförening 2012/195: 7 Fabriksgatans Gruppboende Samres Klagomålet inkom Händelse Klagomål berörande bristande kommunikation mellan Samres och taxichaufför. Personen i fråga ville åka hem tidigare. Samres angav att det ej fanns någon taxi tillgänglig tidigare, vilket det dock fanns enligt taxichauffören. Denne hade väntat på sin körning och kunde ha kört tidigare. Samres Klagomålet inkom Händelse Klagomål brister i bemötande från Samres sida. Personen i fråga ville åka hem tidigare. Samres angav att det ej fanns någon taxi tillgänglig tidigare och lade sedan på luren. Taxibolaget (Tuwa?) Klagomålet inkom Händelse Personen i fråga hade färdtjänst beställd till kl. 15. Taxichauffören ville åka 15 min tidigare. Personen ifråga accepterade detta. Taxichauffören tog sedan ändå en omväg, då GPS: en fick leda vägen. Ledsagaren påpekade att det var en omväg och troligen hann taxichauffören ändå inte hem. Samres Klagomålet inkom Händelse Bristande kommunikation, Samres missuppfattade kundens beställning. Dock ordnade det sig genom att taxichauffören löste problemet. Samres Klagomålet inkom Händelse Brister i kommunikation mellan Samres och taxichauffören. Beställd färdtjänst till kl. 21, ringde Samres för att få en tidigare tid, kl. 20. Efter en halvtimme hade bilen fortfarande inte kommit. Taxichauffören hade suttit och väntat på att få en körorder. Kommunikationsmiss mellan Samres och taxichauffören. Taxibolaget (Tuwa?) Klagomålet inkom Händelse Taxichauffören verkar ha glömt bort bokningen. Färdtjänst beställd till kl Personerna i fråga fick stå ute och vänta i över en timme. 2012/195: 8 SRF Vingåkers lokalförening Samres/Taxibolaget (Tuwa?) Klagomålet inkom Händelse Personen i fråga satt och väntade på färdtjänsten 1 timme och 20 min i trapphuset. Sedan ringde hon Samres och de satt bilen stått på parkeringen och väntat. I körordern stod det att personen skulle hämtas i lägenheten, något som taxiföraren alltså inte gjort. Sedan fick personen skjuts till sin aktivitet av privat chaufför. 2012/195: 9 Anhörig Taxibolaget (Tuwa) Klagomålet inkom Händelse Gäller färdtjänst från hemmet till korttidsboende. Hemtjänsten fanns på plats för att hjälpa till med transporten. Klagomålet berör brister i bemötande från taxichaufförens sida. Taxibilen körde fast på gräsmattan, det hela tog ca 1,5 timme. Hemtjänsten hjälpte till för att lösa situationen och stannade hos personen i fråga. Vid nästa färdtjänstresa uppträder samma taxichaufför otrevligt igen.

4 2012/195: 10 Anonym Taxibolaget (Tuwa) Klagomålet inkom Händelse , och Taxichauffören är en timme sen, ber ej om ursäkt och har ej meddelat Samres detta, som i sin tur ska meddela resenären Personen i fråga fick varken hjälp vid av- eller påstigning av taxichauffören trots att detta var beställt vid bokningen Personen i fråga anger att taxichauffören kör vårdslöst och fort i trafiken och personen i fråga kände sig rädd på grund av detta. 2012/195: 11 SRF Vingåkers lokalförening 2013/20: 1 SRF Vingåkers lokalförening Samres Klagomålet inkom Händelse Avser samma klagomål som 2012/195:8. Samres Klagomålet inkom Händelse , händelse V Personen i fråga hade beställt färdtjänst och blev klar tidigare från möte. Försökte då beställa en tidigare, vilket inte fanns enligt Samres. Personen väntade sedan hos en bekant och försökte ändra beställningen genom att ange ny adress, detta gick inte Samres med på. Färdstjänstresan avbeställdes sedan av personen i fråga och denne fick skjuts hem av bekant. V. 46 Färdtjänst var beställd till kl. 13, personen i fråga väntade utanför sin bostad men ingen bil kom. Samres påstod att bilen redan varit där. Sedan skulle en ny bil komma kl. 14. Sedan åkte en närstående förbi och såg personen i fråga som stod och väntade. Den närstående skjutsade in personen till sin avtalade tid.

5 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 63 Dnr 56/ Ställningstagande till förlängning av upphandlad beställningscentral Förslag till beslut Socialnämnden förordar en förlängning på 12 månader avseende avtal med Samres för beställningscentral för samhällsbetalda resor. Beskrivning av ärendet Innevarande avtal med Samres AB avseende gemensam beställningscentral för sjuk- och behandlingsresor samt färdtjänst löper ut Avtalet med Samres, som tecknats av Landstinget Sörmland och länets kommuner exklusive Strängnäs kommun kan avbrytas alternativt förlängas upp till 36 månader. Besked om förlängning måste meddelas Samres senast Avtalsgruppen för samhällsbetalda resor önskar svar så snart som möjligt, dock senast Beslutsunderlag Skrivelse från Landstinget Sörmland, Expediering Landstinget Sörmland Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7

8

9 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 64 Dnr 176/ Yttrande till IVO angående barnavårdsärende Förslag till beslut Socialnämnden antar förslag till redovisning av vidtagna och planerade åtgärder och överlämnar det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Beskrivning av ärendet Anmälan inkom till Socialstyrelsen den 20 januari Klagomålet avser tre punkter: att inge bett barnet om ursäkt eller försökt förklara vad som har hänt, att socialförvaltningens agerande saknade rim och reson samt att socialnämndens ordförande som fattade beslutet om att omhänderta barnet var jävig. Socialstyrelsen ställer följande krav på åtgärder: - Nämnden ska säkerställa att beslutsfattare förvissar sig om vem beslutet avser bland annat för att kunna ta ställning till jäv. Förslag till yttrande lämnas på sammanträdet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Beslut från Socialstyrelsen, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10

11

12

13

14 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 65 Dnr 97/ Begäran om yttrande tillsynsärende IVO Förslag till beslut Socialnämnden delegerar till socialutskottet att ta beslut i detta ärende och överlämna förslag till yttrande samt handlingar till Inspektionen för vård och omsorg, yttrande samt handlingar skall vara klart till socialutskottets sammanträde den 26 juni Beskrivning av ärendet Till Socialstyrelsen har det den 13 maj 2013 inkommit klagomål från en enskild angående nämndens handläggning av ett barnavårdsärende. Med anledning av klagomålet inleder Socialstyrelsen tillsyn i enlighet med 113 kap. 1 SoL. Tillsynen avser främst nämndens handläggning avseende vårdnadshavares ansökan om kontaktfamilj samt utredningstid. Socialstyrelsen begär att nämnden skall inkomma med följande: - Nämndens yttrande över delar av klagomålet tillsynen avser. - Dokumentation som styrker nämndens yttrande samt dokumentation som utvisar nämndens handläggning avseende vårdnadshavarens ansökan om angiven kontaktfamilj samt utredningstid. Förvaltningen har försökt att ta kontakt med IVO för att se om datum för inlämning kan flyttas fram till den 3 juli, svar på detta har ännu inte erhållits. Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att delegera beslut i detta ärende till socialutskottet. Ärendet kommer då beslutas på socialutskottets sammanträde den 26 juni. Beslutsunderlag Begäran från Socialstyrelsen, Meddelande om tillsyn, Klagomål, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15

16

17

18 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 66 Dnr 99/ Remiss förslag till allmänna råd från Socialstyrelsen Förslag till beslut Socialnämnden delegerar beslut om inlämnande av remissvar till socialutskottet, remissvar ska vara klart till socialutskottets sammanträde den 7 augusti Beskrivning av ärendet Socialstyrelsen har översänt förslag till allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning och socialnämnden ges möjlighet att lämna synpunkter på dessa. Synpunkter på förslaget ska vara Socialstyrelsen tillhanda, senast 15 augusti Förvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar att delegera beslut i detta ärende till socialutskottet, detta för att förvaltningen ska ges mer tid att skriva remissvar. Beslutsunderlag Remiss Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om grundläggande kunskaper och förmågor hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL eller LSS till personer med funktionsnedsättning Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19

20

21

22 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning; beslutade den X yyy I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för tillämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) om personal med lämplig utbildning och erfarenhet och i 6 andra stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, om personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Tillämpningsområde Dessa allmänna råd gäller för den personal som i sin yrkesutövning ger personer med funktionsnedsättning stöd, service eller omsorg efter beslut enligt 4 kap. 1 och 2 socialtjänstlagen (2001:453) om hemtjänst, boendestöd, bostad med särskild service, eller sysselsättning eller dagverksamhet enligt 9 LSS om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,

23 2 bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, bostad med särskild service för vuxna, eller daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig enligt 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken om personlig assistans med assistansersättning. Om den enskilde själv har utsett sin personliga assistent är de allmänna råden tillämpliga endast i de delar som avser kunskaper och förmågor beträffande grundläggande värden, regelverk samt förhållningssätt och bedömningsförmåga. De allmänna råden gäller inte för personal som i sin yrkesutövning i socialtjänstens omsorg om personer med funktionsnedsättning eller enligt LSS huvudsakligen utför andra arbetsuppgifter än dem som omfattas av första stycket, arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre och omfattas av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva ett visst yrke i hälso- och sjukvården. De allmänna råden gäller inte heller för praktikanter och frivilligarbetare. Utbildning Den som ska arbeta med stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning kan uppnå kunskaper och förmågor enligt dessa allmänna råd genom godkända kurser om poäng i de programgemensamma ämnena i vårdoch omsorgsprogrammet samt 100 poäng i friskvård och hälsa, 100 poäng i socialpedagogik och 100 poäng i specialpedagogik 2 inom programfördjupning för yrkesutgång funktionshindersområdet, godkända kurser om poäng i de programgemensamma ämnena i vårdoch omsorgsprogrammet samt 200 poäng i kursen psykiatri 2 och 100 poäng i samhällsbaserad psykiatri inom programfördjupning för yrkesutgång psykiatri, godkända kurser om 700 poäng i de programgemensamma ämnena i barn- och fritidsprogrammet, 300 poäng inom inriktningen socialt arbete samt 100 poäng i grundläggande vård och omsorg, 100 poäng i specialpedagogik 1, 100 poäng i specialpedagogik 2 och 100 poäng i entreprenörskap för yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet eller annan motsvarande utbildning. Tillräckliga kunskaper i svenska för att uppnå förmågan att förstå, tala, läsa och skriva svenska enligt dessa allmänna råd kan dock inhämtas genom godkänd kurs i det gymnasiegemensamma ämnet svenska eller svenska som andraspråk, eller annan motsvarande utbildning.

24 3 Grundläggande kunskaper och förmågor Den personal som omfattas av dessa allmänna råd bör minst ha följande kunskaper och förmågor. Grundläggande värden Personalen bör minst ha kunskap om övergripande mål enligt socialtjänstlagen och LSS samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter kunskap om hur stödet till personer med olika funktionsnedsättningar har utformats och utvecklats sedan 1950-talet. Regelverk Personalen bör minst ha kunskap om regelverket på socialtjänstens område, inklusive LSS, som rör personer med funktionsnedsättning förmåga att dokumentera sitt eget arbete enligt lagar och andra författningar kunskap om olika stöd- och vårdformer för personer med funktionsnedsättning kunskap om annan relevant lagstiftning, t.ex. om offentlighet och sekretess, vårdnadshavare, god man och förvaltare, hälso- och sjukvård, socialförsäkring, diskriminering, livsmedel, smittskydd och arbetsmiljö. Förhållningssätt och bedömningsförmåga Personalen bör minst ha kunskap om människors levnadsvillkor samt olika förutsättningar och behov kunskap om livets olika faser: barndom, ungdom, vuxenliv och ålderdom kunskap om betydelsen av ett individuellt och åldersadekvat förhållningssätt förmåga att utforma ett individuellt och åldersadekvat stöd tillsammans med den enskilde kunskap om och förmåga att bemöta den enskilde på ett respektfullt sätt förmåga att granska, analysera och bedöma sitt eget arbete och på så sätt kunna medverka till insatser av god kvalitet förmåga att bedöma när någon annan kompetens än den egna behövs kunskap om hur ett säkerhetsfrämjande arbetssätt kan förebygga olyckor och skador samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet. Kommunikation

25 4 Personalen bör minst ha kunskap om kommunikation och dess betydelse kunskap om alternativa kommunikationssätt och hjälpmedel för kommunikation förmåga att anpassa kommunikationen till olika situationer och olika individers förutsättningar och behov förmåga att kommunicera med den enskildes legala ställföreträdare, vårdnadshavare och närstående förmåga att kommunicera med personer ur olika yrkesgrupper förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska. Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser Personalen bör minst ha kunskap om funktionsnedsättningar och om kombinationer av funktionsnedsättningar kunskap om hur olika funktionsnedsättningar kan påverka människors levnadsvillkor och delaktighet i samhället. Hälsa Personalen bör minst ha kunskap om betydelsen av fysiska, psykisk och social utveckling och stimulans för människors hälsa och välbefinnande kunskap om vilken betydelse mat och näring har för människors hälsa och välbefinnande förmåga att stödja den enskilde i ett levnadssätt som förebygger ohälsa kunskap om hur hjälpmedel och en anpassad miljö kan bidra till ökad självständighet och ökat självbestämmande för den enskilde kunskap om ett habiliterande och ett rehabiliterande arbetssätt samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet kunskap om hälsoproblem som ofta förekommer i kombination med vissa funktionsnedsättningar kunskap om vanligt förekommande läkemedel och läkemedelsanvändning hos personer med funktionsnedsättning kunskap om att förhindra smitta och smittspridning. Personlig omsorg Personalen bör minst ha kunskap om och förmåga att stödja den enskilde i samband med personlig hygien inklusive munvård kunskap om hur man kan stödja den enskilde med av- och påklädning, förflyttning och att äta och dricka förmåga att stödja och hjälpa den enskilde i samband med av- och påklädning, förflyttning och vid måltider.

26 5 Social gemenskap och sysselsättning Personalen bör minst ha kunskap om hur lek, sysselsättning och arbete kan främja full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor förmåga att stödja och stimulera den enskilde att delta i samhällets gemenskap utifrån hans eller hennes individuella behov och önskemål förmåga att stödja den enskilde i samband med informella och formella kontakter. Aktiviteter i vardagen Personalen bör minst ha kunskap om hur man sköter ett hem förmåga att stödja den enskilde att sköta sitt hem med respekt för den enskildes vilja och behov kunskap om matlagning och förmåga att tillsammans med den enskilde tillaga måltider förmåga att stödja den enskilde att planera och genomföra aktiviteter i vardagen. Fortbildning Personalen bör vid behov få fortbildning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som anges i dessa allmänna råd. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Marcus Nydén

27 Dnr 36504/2011 1(7) Konsekvensutredning gällande Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning 1. Beskrivning av problemet och vad avsikten är att uppnå Socialstyrelsen har beslutat att ta fram allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Behovet av allmänna råd grundar sig bland annat på tillsynens erfarenheter som visar att missförhållanden i verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning många gånger kan hänföras till att personalen inte har tillräcklig och adekvat kompetens. Situationer som tillsynen har uppmärksammat är bland andra brister i bemötande, kränkningar av enskildas integritet, otillåtna begränsningsåtgärder och brister i dokumentation (Tillsynsrapport Hälso- och sjukvård och socialtjänst). Ett annat skäl till att Socialstyrelsen bedömer att det behövs allmänna råd inom funktionshindersområdet är att Socialstyrelsen under år 2011 beslutade allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. På samma sätt som inom äldreområdet behövs allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal inom funktionshindersområdet för att vägleda kommuner och enskilda verksamheter. Ytterligare skäl för behovet av allmänna råd är att regeringen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken har gett Socialstyrelsen i uppdrag att öka kunskapen om de individuella stödens utformning. Den ökade kunskapen ska leda till förbättringar i enskilda personers vardag i form av full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor. För att förverkliga målet krävs att personalen kan omsätta den ökade kunskapen i praktisk handling, det vill säga att de kan arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap och medverka i utvecklingsarbete som kan leda till att de funktionshinderspolitiska målen om delaktighet och jämlikhet uppnås. Det i sin tur kräver att personalen har en grund att stå på och att de har en kompetensnivå som minst motsvarar den som uttrycks i Socialstyrelsens förslag till allmänna råd. Generella rekommendationer om tillämpningen av en författning kan bara beslutas i form av allmänna råd. De författningar som ligger till grund för dessa allmänna råd är 3 kap. 3 andra stycket SoL och 6 andra stycket LSS. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org nr Bankgiro

28 SOCIALSTYRELSEN Dnr 36504/2012 2(7) För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 andra stycket SoL). För verksamheten enligt denna lag ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges (6 andra stycket LSS). Den personal som avses i de allmänna råden är personal som ger stöd, service eller omsorg i den enskildes vardag. Personalen kan ha många olika titlar, till exempel vårdare, vårdbiträde, boendestödjare, undersköterska, omsorgsassistent eller personlig assistent. Socialstyrelsen redogör i de allmänna råden för vilka grundläggande kunskaper och förmågor som den aktuella personalen bör ha. För att vägleda om hur de rekommenderade kunskaperna ska kunna uppnås och för att tydliggöra vilken nivå på kunskaper som avses enligt de allmänna råden rekommenderas vissa godkända kurser inom gymnasieskolan (GY 2011). Kunskaper kan uppnås genom godkända kurser om poäng i de programgemensamma ämnena i vård- och omsorgsprogrammet samt 300 poäng i kurser som ingår i yrkesutgång funktionshindersområdet eller i yrkesutgång psykiatri eller genom annan motsvarande utbildning. Kunskaper kan även uppnås genom godkända kurser om 700 poäng i de programgemensamma ämnena i barn- och fritidsprogrammet, 300 poäng inom inriktningen socialt arbete samt 400 poäng i kurser som ingår i yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet eller genom annan motsvarande utbildning. Det bör understrykas att de allmänna råden endast rekommenderar vilka grundläggande kunskaper och förmågor som personalen bör ha. Vissa arbetsuppgifter kan således kräva andra eller fördjupade kunskaper och förmågor än de som framgår av de allmänna råden. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Socialstyrelsen publicerade i februari 2012 Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning vägledning för arbetsgivare. Vägledningen är resultatet av ett regeringsuppdrag och informerar om bestämmelser som arbetsgivare behöver känna till för att inventera behov och ta ansvar för att personalen har rätt kompetens. Vägledningen innehåller övergripande information om olika sätt att bidra till att personal som arbetar med stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning får de kunskaper och förmågor som de behöver. Vägledningen innehåller inte några rekommendationer kring grundläggande kunskaper och förmågor hos personal och Socialstyrelsen bedömer därför att allmänna råd behövs. Vägledningen behöver kom-

29 SOCIALSTYRELSEN Dnr 36504/2012 3(7) pletteras med generella rekommendationer och sådana kan endast ges i formen av allmänna råd. Se även ovan under punkt Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Kommuner och enskilda verksamheter som bedriver stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS samt personal inom dessa verksamheter berörs direkt av de allmänna råden. Indirekt berörs de personer med funktionsnedsättning som får stöd inom ramen för sådana verksamheter och även anhöriga till dessa personer. Andra indirekt berörda är de företag och kommuner som erbjuder utbildningar inom vård- och omsorgsprogrammet eller barn- och fritidsprogrammet eller andra utbildningar vars innehåll kan tillgodose sådana kunskaper som rekommenderas i de allmänna råden. Socialstyrelsen har under arbetet med de allmänna råden fått stöd av en extern referensgrupp bestående av representanter från Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunal, Vårdföretagarna- Almega, Värna, Projekt Carpe/Nationella kompetensrådet, Socialpsykiatriskt kunskapscenter i Västerbotten samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Intresseorganisationer inom funktionshindersområdet har medverkat vid en hearing. 4. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Det saknas tillförlitliga uppgifter och statistik om hur många som arbetar inom de verksamheter som de allmänna råden gäller för. Socialstyrelsen ansvarar dock för statistik över hur många personer som har insatser som utförs av den personal som avses. Av Socialstyrelsens statistik (Personer med funktionsnedsättning vård och omsorg den 1 april 2012) framgår att när det gäller personer under 65 år med funktionsnedsättning så är det cirka som har särskilt boende, har hemtjänst i ordinärt boende, har boendestöd och har dagverksamhet/sysselsättning enligt SoL. Av statistiken över LSS-insatser (Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2011) framgår att det var drygt personer som den 1 oktober 2011 hade någon LSS-insats som kommunen fattat beslut om. Därutöver var det cirka personer som i december 2011 hade beviljats assistansersättning från Försäkringskassan. För de verksamheter som följer de allmänna råden kan detta leda till ökade kostnader för utbildningsinsatser. Det är dock värt att framhålla att kraven i 3 kap. 3 andra stycket SoL och i 6 andra stycket LSS,

30 SOCIALSTYRELSEN Dnr 36504/2012 4(7) som de allmänna råden är avsedda att konkretisera, har funnits sedan länge. Kostnader för utbildningsinsatser är svåra att beräkna eftersom varje verksamhet är unik och verksamheterna har personal som i olika utsträckning redan uppfyller rekommendationerna i de allmänna råden. Ansvaret för att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet i en verksamhet ligger ytterst på den ansvariga nämnden eller den som bedriver enskild verksamhet. Det bör framhållas att den utbildning inom ramen för nya vård- och omsorgsprogrammet samt barnoch fritidsprogrammet GY11, som uttryckligen nämns i de allmänna råden, endast utgör en väg att nå upp till den rekommenderade kunskapsnivån. Även t.ex. äldre gymnasieutbildningar och fortbildningar i kombination med praktisk erfarenhet kan sammantaget leda till att man når upp till denna kunskapsnivå. Under tiden som personal genomgår utbildningar kan dessa även behöva ersättas av vikarier vilket då innebär kostnader, utöver kostnad för undervisning. Kostnader för utbildningsinsatser för befintlig personal kommer dock att minska när omställningsfasen är över. Kraven på grundläggande kunskaper och förmågor kommer att kunna ställas redan vid anställning av ny personal. Det är även det som är syftet med de allmänna råden, dvs. att de ska bidra till att personer som anställs för arbetsuppgifter inom funktionshindersområdet redan har de grundläggande kunskaperna och förmågorna. Detta ska i sin tur leda till en kvalitetshöjning av den omsorg som ges. Regeringen har avsatt ett antal miljoner under åren 2011 och 2012 till satsningen på Omvårdnadslyftet inom äldreomsorgen som syftar till att stimulera huvudmännens långsiktiga arbete med att stärka kompetensen. Under åren 2013 och 2014 avsätts 300 miljoner kronor per år. Regeringen har beslutat att Omvårdnadslyftet från och med år 2013 även ska omfatta personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning som har insatser enligt SoL. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att komplettera det befintliga kursutbudet med relevanta kurser för den utökade målgruppen. För att få ta del av medel från Omvårdnadslyftet krävs att kommuner eller privata företag beställer kurser från vård- och omsorgsprogrammet eller från barn- och fritidsprogrammet. Omvårdnadslyftet syftar till att stärka både den grundläggande kompetensen för t.ex. undersköterskor, vårdbiträden och boendestödjare och den kompetens som behövs för specialiserade uppgifter inom äldre- och funktionshindersomsorgen. Socialstyrelsen administrerar och följer löpande upp satsningen Omvårdnadslyftet under åren Möjligheterna att personalen kan få grundläggande kunskaper genom Omvårdnadslyftet är dock begränsade eftersom stimulansmedlen endast avser personal som arbetar med stöd och omsorg enligt SoL och inte enligt LSS.

31 SOCIALSTYRELSEN Dnr 36504/2012 5(7) För de företag och kommuner som erbjuder utbildningar inom vårdoch omsorgsprogrammet eller barn- och fritidsprogrammet eller andra utbildningar, vars innehåll kan tillgodose sådana kunskaper som rekommenderas i de allmänna råden, kan de allmänna råden leda till en ökad efterfrågan och därmed ökade intäkter. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Socialstyrelsens bedömning är att de allmänna råden inte står i strid med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. När det specifikt gäller rekommendationen om att personalen bör ha förmåga att tala, läsa och skriva svenska, bedömer Socialstyrelsen att detta inte är i strid med den fria rörligheten för personer och tjänster enligt EUF-fördraget (art. 45 och 49) eller lojalitetsprincipen (artikel 4.3 EU-fördraget). Denna rekommendation är avsedd att tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, den motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, den är ägnad att säkerställa förverkligandet av den målsättning som eftersträvas och den går inte ut över vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning. En tillförlitlig kommunikation mellan personalen och den enskilde som får stöd, annan personal och andra yrkesgrupper i samhället utgör tvingande hänsyn till allmänintresset (jfr EU-domstolens dom den 4 juli 2000 i mål nr C-424/97). Av 4 språklagen (2009:600) framgår att svenska är huvudspråk i Sverige. Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (5 språklagen). Vidare står det i 10 språklagen att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Eftersom svenska är huvudspråk i Sverige och det språk som ska användas hos förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är det nödvändigt att personal som ger stöd till enskilda har kunskaper i svenska. Av största vikt är att den enskilde ska kunna göra sig förstådd på svenska i sin kommunikation med personalen. Omvänt är det även väsentligt att personalen måste kunna kommunicera med den enskilde på svenska. Detta är även en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 tredje stycket SoL och 6 första stycket LSS) samt för att insatser för den enskilde ska vara av god kvalitet och utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap. 3 första stycket och 3 kap. 5 första stycket SoL samt 6 första stycket LSS).

32 SOCIALSTYRELSEN Dnr 36504/2012 6(7) Vidare är det viktigt att all dokumentation av insatser och kommunikation mellan personalen inom verksamheten sker på svenska. Detta eftersom att annan personal som är inblandad i stödet till den enskilde ska kunna uppfatta och få kännedom om vilka insatser som genomförts och hur. Därutöver är det väsentligt att personalen behärskar svenska då detta krävs för att kunna kommunicera med andra yrkesgrupper i samhället, t.ex. läkare. Om inte alla som ger stöd till den enskilde använder sig av samma språk finns påtagliga risker för missförstånd, vilket kan leda till brister i stödet till den enskilde. Det bör även framhållas att det allmänna rådet om att personalen bör ha förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska endast utgör en rekommendation och således i sig inte tillför ett bindande krav på verksamheterna. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden bedöms inte vara tilllämpligt på dessa allmänna råd. Detta eftersom de allmänna råden är tillämpliga vid biståndsbedömda sociala tjänster som tillhandahålls av eller utförs på uppdrag av kommun (se prop. 2008/09:187 s ). Inte heller Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer bedöms vara tillämpligt eftersom det direktivet är tillämpligt på reglerade yrken. 6. Informationsinsatser Socialstyrelsen planerar att informera om de nya allmänna råden via myndighetens hemsida, Socialstyrelsen planerar även att genomföra andra informationsinsatser utifrån behov av information som olika målgrupper kan ha. 7. Beskrivning av vilken administrativ tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företag och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader De allmänna råden i sig medför inga betydande administrativa kostnader för företag. En annan sak är att de enskilda verksamheter som berörs t.ex. kan behöva göra inventeringar och valideringar av personalens kunskaper. Behovet av sådana inventeringar är dock inget som har uppkommit specifikt på grund av de allmänna råden, men möjligen är det så att befintliga inventeringar kan behöva uppdateras för att anpassas till de allmänna råden.

33 SOCIALSTYRELSEN Dnr 36504/2012 7(7) 8. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Se ovan under Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen och ev. särskilda hänsyn till små företag Samma rekommendationer gäller för alla typer av verksamheter som omfattas av de allmänna rådens tillämpningsområde. I mindre verksamheter kan det möjligtvis vara så att omställningen blir mer betungande på grund av att man inte kan slå ut kostnader för genomförandet på samma sätt som i en större verksamhet. Denna faktor torde dock vara av marginell betydelse. Den klart viktigaste faktorn vid uppskattning av kostnader blir istället vilka grundläggande kunskaper och förmågor den befintliga personalen i verksamheten har och därmed vilka utbildningsinsatser som krävs. 10. Kontaktpersoner Marcus Nydén, jurist Avdelningen regler och tillstånd/regler (växel) marcus.nyden@socialstyrelsen.se Ulla Clevnert, utredare Avdelningen regler och tillstånd/regler (växel) ulla.clevnert@socialstyrelsen.se Ulla Essén, utredare Avdelningen kunskapstillämpning/vägledning (växel) ulla.essen@socialstyrelsen.se

34 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 67 Dnr Hälsans stig i Vingåker Förslag till beslut Beskrivning av ärendet Vingåkers kommun deltar sedan 2011 i Folkhälsoinstitutets försöksverksamhet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande som syftar till att främja hälsa och förebygga hälsa hos seniorer. Här betonas en god samverkan med vårdcentralen för ett framgångsrikt arbete. En av grundpelarna för ett hälsosamt åldrarna är fysisk aktivitet. Nu finns möjlighet att bekosta anläggandet av Hälsans stig i Vingåker med projektmedel från Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Hälsans stig är ett koncept som Hjärt- och lungsjukas riksförbund ansvarar för. Detta syftar till att öka motion i alla åldrar. Hälsans stig är en trygg och säker promenadslinga som ska vara mellan 3-6 km lång. Det ska inte finnas någon tydlig start- och slutpunkt utan man ska kunna börja och sluta var man vill. Slingan ska ha kilometerskyltning och kartor ska tryckas upp med slingans dragning. Anläggandet av Hälsans stig kommer i stort kunna att bekostas av projektmedel från projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Folkhälsosamordnaren samt landskapsingenjören har gemensamt arbetat fram ett förslag på anläggning av Hälsans stig i Vingåker. Detta har bland annat samverkats med samhällsbyggnadschef, socialchef samt andra aktörer som kan komma att vilja använda Hälsans stig. Aktuellt tjänsteutlåtande med förslag till beslut lämnas på sammanträdet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 68 Dnr 216/ Dnr 37/ Information Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet 1. Avslutat ärende Socialstyrelsen Socialstyrelsen har beslutat att avsluta ärende avseende anmälan enligt Lex Maria om fallskada vid äldreboende i Vingåkers kommun. Enligt Socialstyrelsen har vårdgivaren utrett den anmälda händelsen i nödvändig omfattning och åtgärder har vidtagits för att minska risken att en liknande händelse sker igen. 2. Rapport till KS om årsprognos Arbetsutskottet beslutade att samtliga nämnder ska inkomma med redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den negativa årsprognosen till kommunstyrelsens sammanträde Följande åtgärder kommer att vidtas: - Förvaltningen planerar för Alternativ boendelösning inom socialpsykiatrin vilket initialt kommer att innebära en investeringskostnad vilken snabbt kommer att finansieras genom sänkta personalkostnader. - På uppdrag från socialutskottet pågår arbete med att ta fram alternativ användning av Nordangård. - Förvaltningen har avbrutit försök med tvättstugeschema i demenshemtjänsten. - Höjd timersättning sökt på några assistansärenden. - Förvaltningen planerar för en personalminskning med drygt en tjänst i hemtjänsten efter semesterperioden. - Ett antal tjänster/vikariat hålls vakanta. - Långsiktig strategi inom IFO att ska minska antalet placeringar - Övertagande av några familjehemsplaceringar från konsulentstöd till egen regi planeras. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Forts. Sn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Den 1 juni 2013 bildas den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som tar över tillsynsverksamheten från Socialstyrelsen. Därmed är det IVO som utövar tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den nya myndigheten kommer också att ansvara för tillståndsprövning inom dessa områden. 4. Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Nämnden tar del av tillgänglighetsplanen samt senast genomförda uppföljning av densamma för att se vad socialnämnden har kvar att göra fram till Socialnämnden har utsett en kontaktperson för frågor rörande tillgänglighet. - Socialförvaltningen har träffar för att diskutera kulturinslag för brukare inom äldre- och handikappomsorgen, dock finns det ingen formell grupp för detta och representanter från frivilliggrupper har inte varit med vid dessa tillfällen. - Socialnämnden har inrättat ett stipendium för förbättrad tillgänglighet och det delades för första gången ut förra året. Beslutsunderlag Beslut från Socialstyrelsen, Arbetsutskottets protokoll Ekonomirapport mars 2013 samtliga nämnder Vidtagna åtgärder Socialnämnden Information från regeringskansliet, Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Uppföljning av tillgänglighetsplan Justerandes sign Utdragsbestyrkande

37

38

39

40 Vidtagna åtgärder Socialnämnden Planerar för Alternativ boendelösning inomsocialpsykiatrin vilket initialt kommer att innebära en investeringskostnad vilken snabbt kommer att finansieras genom sänkta personalkostnader. På uppdrag från socialutskottet pågår arbete med att ta fram alternativ användning av Nordangård Avbrutit försök med tvättstugeschema i demenshemtjänsten Höjd timersättning sökt på några assistansärenden Planerar för en personalminskning med drygt en tjänst i hemtjänsten efter semesterperioden. Ett antal tjänster/vikariat hålls vakanta. Långsiktig strategi inom IFO att minska antalet placeringar Övertagande av några familjehemsplaceringar från konsulentstöd till egen regi planeras. Utfall och prognos helår, tkr Utfall Prognos Nämnd och gemensam administration Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Äldreomsorg Totalt socialnämnden

41 Stockholm april 2013 Inspektionen för vård och omsorg blir ny tillsynsmyndighet 1 juni 2013 Den 1 juni 2013 bildas den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som tar över tillsynsverksamheten från Socialstyrelsen. Därmed är det IVO som utövar tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den nya myndigheten kommer också att ansvara för tillståndsprövning inom dessa områden. Huvuduppgiften för IVO blir att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter (regeringens proposition 2012/13:20). IVO tar över den personal som idag arbetar på Socialstyrelsens tillsynsavdelning och inom aktuell tillståndsverksamhet, och därmed också den kompetens och erfarenhet som är knuten till verksamheten. Samma lagstiftning som tidigare men utvecklad analys och vägledning Den lagstiftning som styr IVO:s verksamhet när det gäller tillsyn och tillståndsprövning är densamma som den Social styrelsen har haft att tillämpa. Däremot vill regeringen att den nya myndigheten ska utvecklas inom följande områden: Analys. IVO ska regelbundet analy sera och dra generella slutsatser av de brister och missförhållanden som myndigheten ser i verksamheterna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Tillsynsåterföring. IVO ska återföra brett vad myndigheten ser i tillsynen för ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas. Vägledning. IVO ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och ge vägledning till verksamheterna i vård och omsorg.

42 Gunilla Hult Backlund, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg Fakta om Inspektionen för vård och omsorg Generaldirektör är Gunilla Hult Backlund. Vilka uppgifter tar IVO över från Socialstyrelsen? IVO kommer att från den 1 juni 2013 utöva tillsyn över hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänst och LSS-verksamhet. Tillsynsuppdraget omfattar även fortsättningsvis handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria, och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. IVO kommer också att pröva ansökningar om tillstånd för enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS, samt ansvara för de register som behövs för att utöva verksamheten. Organisation och kontakt Tillsynsverksamheten bedrivs på de regionala avdelningarna med kontor i Umeå (Nord), Örebro (Mitt), Stockholm (Öst), Jönköping (Sydöst), Göteborg (Sydväst) och Malmö (Syd). Tillståndsverksamheten bedrivs på den regionala avdelningen i Stockholm (Öst). Generaldirektören och myndighetens övergripande avdelningar har kontor i Stockholm. Från den 1 juni 2013 finns kontaktuppgifterna till IVO på webbadressen:

43 Tillganglighetsplan_ doc Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun

44 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Vision... 1 Definitioner... 1 Funktionsnedsättning... 1 Handikapp... 2 Kommunens policy i frågor rörande funktionsnedsättning... 2 Mål för tillgänglighet... 3 Åtgärdsplan för tillgänglighet... 3 Mål för information... 4 Åtgärdsplan för information... 5 Mål för samverkan... 5 Åtgärdsplan för samverkan... 6 Planering, genomförande och utvärdering... 7 Ansvar och kostnader... 7 Årlig sammanfattning och redovisning... 7 Hur denna tillgänglighetsplan har tagits fram... 7 Bilaga 1. Information om enkelt avhjälpta hinder... 8 Bilaga 2. Ett tillgängligt Vingåker Bilaga 3. Inventering av tillgänglighet i kommunens lokaler Dokumenttyp Plan Giltighetstid Dokumentnamn Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Processägare Förvaltningschefsgruppen Fastställd Kf 2008-XX-XX X Senast reviderad Beslutande Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga politiska organ och förvaltningar i Vingåkers kommun

45 Inledning I FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor finns visionen om ett samhälle där personer med funktionsnedsättning är delaktiga och jämställda med andra medborgare i samhället. Sverige liksom flertalet av världens länder, har förbundit sig att förverkliga intentioner och innehåll på såväl central och regional som lokal nivå. Vingåkers kommun ska arbeta för att FN:s standardregler genomsyrar alla kommunala nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. FN:s konvention om barns rättigheter ska också beaktas i det kommunala arbetet. Med tillgänglighetsplanen vill Vingåkers kommun visa sin ambition och inriktning för kommunens satsningar för ett tillgängligare samhälle inför de kommande åren. Tillgänglighetsplanen ersätter inte lagar på området, utan visar kommunens vilja att förbättra för människor med funktionsnedsättning. Under planperioden ska Vingåkers kommun arbeta med tre prioriterade områden: Syfte 1. Tillgänglighet 2. Information 3. Samverkan Syftet med tillgänglighetsplanen är att stärka kommunens arbete med att skapa jämlika villkor för alla kommunens medborgare. Vision Det ska vara enkelt att ha ett gott liv i Vingåkers kommun. Barn och vuxna med funktionsnedsättning lever ett lika bra liv som andra. Definitioner Funktionsnedsättning Begreppet funktionsnedsättning innefattar ett stort antal olika funktionshinder. Människor kan ha funktionsnedsättning på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador, medicinska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Funktions- nedsättningen kan vara av bestående eller övergående natur. En del är synliga, medan andra inte syns utåt. Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-XX-XX, X 1

46 Handikapp Handikapp beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen. När en människa med funktionsnedsättning inte kan delta på lika villkor som andra i samhällslivet uppstår ett handikapp. Kommunens policy i frågor rörande funktionsnedsättning Vingåkers kommun ska arbeta med att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning Vingåkers kommun ska verka för att personen och inte funktionsnedsättningen uppmärksammas i första hand Vingåkers kommun ska visa på möjligheter i stället för hinder Vingåkers kommun ska identifiera och undanröja hinder för att tillse att människor har jämlika villkor i samhället. Vingåkers kommun ska genom individanpassade åtgärder förbättra livssituationen för människor med funktionsnedsättning Politiker och anställda inom kommunen ska vara lyhörda och lyssna på synpunkter från människor med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter till utbildning i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning som andra Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i kulturliv, idrott och rekreation på samma villkor som andra Information till allmänheten ska vara anpassad till mottagaren Befintliga kommunala bostäder, lekplatser, gator, torg och gångbanor ska i möjligaste mån vara tillgängliga även för människor med funktionsnedsättning Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-XX-XX, X 2

47 Mål för tillgänglighet Allmänna platser och lokaler dit allmänheten har tillträde är ibland svårtillgängliga för personer med funktionsnedsättning. För att minska dessa brister i miljön gäller: Kommunens lokaler ska vara tillgängliga för människor med funktionsnedsättning Kommunen ska vid upphandling arbeta för att lokaler, material, varor och tjänster är anpassade för personer med funktionsnedsättning Åtgärdsplan för tillgänglighet Åtgärd 1. Senast vid halvårsskiftet 2010 ska en inventering av tillgängligheten i kommunens verksamhetslokaler och på allmänna platser genomföras och årgärdsplaner upprättas. Med allmän plats avses vad som i detaljplan är utmärkt som allmän plats. 2. Kommunen ska upprätta en förteckning och karta över parkeringsplatser och toaletter för människor med funktionsnedsättning. 3. Enkelt avhjälpta hinder (se bilaga 1) vid t ex entréer och höga trottoarkanter vid övergångsställen ska vara åtgärdade senast Kommunens handikappråd ska vara remissorgan i ärenden som rör människor med funktionsnedsättning. 5. Handikapprådet ska vara representerat i arbetsgrupper vid framtagande av planer som rör människor med funktionsnedsättning. 6. Vid samrådsförfaranden gällande planer ska handikapprådet ges möjlighet att yttra sig. 7. Vid planering av parker och grönområden ska växter som är allergi- eller astmaframkallande undvikas. 8. I kommunens offentliga lokaler ska allergi- eller astmaframkallande ämnen undvikas. Ansvarig Tekniska servicenämnden och de kommunala bolagen Tekniska servicenämnden Tekniska servicenämnden Alla styrelser och nämnder Alla styrelser och nämnder Bygg- och miljönämnden Tekniska servicenämnden Alla styrelser och nämnder Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-XX-XX, X 3

48 9. Kommunala utställningar och andra evenemang i kommunal regi ska förläggas till lokaler som är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. 10. Kommunen ska tillhandahålla mobila/hörslingor för utlåning till kommunala evenemang. 11. Kommunen ska utarbeta föreskrifter för högsta ljudvolym vid allmänna tillställningar utomhus. 12. Föreningar och organisationer som ansöker om kommunala bidrag ska prioriteras om de kan erbjuda aktiviteter som även personer med funktionsnedsättning kan delta i. 13. Kommunens fritidsområden ska inventeras utifrån tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning senast Kommunens viktigaste besöksmål ska inventeras utifrån tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning. Alla styrelser och nämnder Tekniska servicenämnden Bygg- och miljönämnden Alla styrelser och nämnder Tekniska servicenämnden Tekniska servicenämnden Mål för information Vingåkers kommun ökar kunskapen om funktionsnedsättning bland kommuninvånare, beslutsfattare, myndigheter och näringsidkare. Den information som ges är lättillgänglig och lättläst. Kommunal information såsom webbsidor, broschyrer och informationsblad ska utformas så att dessa är lätta att förstå och finnas tillgängliga för personer med olika läshandikapp Kommunal information ska finnas på biblioteket Kommunen informerar människor med funktionsnedsättning om deras rättigheter och stöd/service som kommunen tillhandahåller Kommunen förebygger och motverkar diskriminering av människor med funktionsnedsättning via medarbetare och förtroendevalda Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-XX-XX, X 4

49 Åtgärdsplan för information Åtgärd Ansvarig 1. Kommunens förvaltningar ska senast vid halvårsskiftet Alla styrelser och 2010 anpassa sin skriftliga information enligt rekommendation nämnder från Handisam. 2. Kommunens tryckta information ska i möjligaste mån kunna beställas i alternativa format, såsom lättläst version, inläst på kassett, i Daisyformat samt möjligt att kunna beställas elektroniskt. Dessa hjälpmedel ska finnas tillgängliga senast vid halvårsskiftet Storstilsdator och förstoringskamera finns tillgänglig på biblioteket. 3. Kommunen ska sträva mot att kommunens webbplats tekniskt ska kunna svara upp mot de riktlinjer som finns i Vägledning för 24-timmarwebben, vilket innebär att varje användare ska kunna anpassa presentationen av innehållet efter sina egna behov. 4. På kommunens webbplats ska tydligt finnas angivet vilka former av stöd och insatser kommunen kan erbjuda människor med funktionsnedsättning. 5. I kommunala nämnders och styrelsers årliga verksamhetsplaner ska särskilt anges utbildningsinsatser för medarbetarna som syftar till att förebygga och motverka diskriminering av människor med funktionsnedsättning. 6. Vid introduktion av nyanställda medarbetare och nyvalda förtroendemän informeras om tillgänglighetsplanens intentioner och bemötande av människor med funktionsnedsättning. Alla styrelser och nämnder Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla styrelser och nämnder Alla styrelser och nämnder Mål för samverkan Kommunen har ett övergripande ansvar för frågor rörande funktionsnedsättning inom kommunen. För att nå goda resultat inom detta område krävs ett nära samarbete med andra myndigheter, organisationer och näringsliv. Kommunen ska vara pådrivande och aktiv i frågor rörande funktionsnedsättning och initiera nya samarbetspartners som kan underlätta för funktionsnedsatta människor i det dagliga livet. Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-XX-XX, X 5

50 Åtgärdsplan för samverkan Åtgärd 1. Inom kommunen ska senast under 2009 utses en kontaktperson för att informera invånare och näringsliv om kommunens åtgärder för människor med funktionsnedsättning. För att tillvarata handikapporganisationernas kunskaper och erfarenheter ska denna kontaktperson kalla till träffar med handikapporganisationerna minst en gång per år för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Vid dessa träffar ska en representant från varje förvaltning delta för att helhets perspektivet ska uppnås. 2. Inrätta en tjänst som socialbibliotekarie/ kultursamordnare med inriktning mot äldre- och handikappomsorgen (i enlighet med av kommunfullmäktige antagen biblioteksplan). 3. Under år 2010 bilda en samrådsgrupp med ansvariga inom äldre- och handikappomsorgen, biblioteket och representanter för olika frivilligorganisationer för att formulera gemensamma mål och inspirera till olika kulturinslag för brukare inom äldreoch handikappomsorg. 4. Kontinuerligt informera föräldrar och medarbetare inom barnomsorg och skola om bibliotekets utbud av anpassade media för barn och unga med funktionsnedsättning (s.k. Äppelhyllan). 5. Kontinuerligt erbjuda medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen information om anpassade media, Boken kommer och annan biblioteksservice för människor med funktionsnedsättning. Ansvar Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 6. För att Vingåkers kommun ska bli en tillgänglig kommun genomför kommunen under åren en kampanj riktad till näringsidkare, lokalinnehavare eller privatpersoner. Syftet är att lyfta fram goda exempel som förebilder. En årlig utmärkelse delas ut till den som gjort förtjänstfulla insatser för att förbättra tillgängligheten. Det handlar inte bara om den fysiska tillgängligheten utan också om tillgänglig information, verksamhet, attityder och bemötande. Utmärkelsen ska premiera lösningar som förenar bra funktion med estetiskt tilltalande utformning. Handikapprådet Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-XX-XX, X 6

51 Planering, genomförande och utvärdering Ansvar och kostnader Varje nämnd, styrelse och kommunalt bolag ansvarar för att man inom sitt ansvarsområde vidtar åtgärderna i planen och budgeterar i kommande planperioder för de kostnader som åtgärderna medför. Vissa medel för investeringar finns avsatta i kommunstyrelsens investeringsbudget. Kommunstyrelsen har ett samordnaransvar för att åtgärdsplanerna genomförs. Årlig sammanfattning och redovisning Kommunstyrelsens uppgift är att varje år följa nämndernas, styrelsernas och de kommunala bolagens arbeten och utvärdera genomförda åtgärder i Tillgänglighetsplanen. Uppföljningen sker varje år i samband med kommunstyrelsens bokslutsredovisning. Resultaten ska presenteras för kommunfullmäktige i kommunens årsredovisning och tas upp som en särskild punkt. Hur denna tillgänglighetsplan har tagits fram Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från kommunens olika förvaltningar. Vägverket har genomfört en tillgänglighetsinventering av större delen av Storgatan i Vingåker (se bilaga 2). En inventering har gjorts av tillgängligheten i kommunens lokaler för verksamhet (se bilaga 3). Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning, har muntligt och skriftlig informerat om arbete med tillgänglighetsplaner i riket. Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-XX-XX, X 7

52 Bilaga 1. Information om enkelt avhjälpta hinder Enligt 17 kap 21 a i plan- och bygglagen gäller följande: I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Boverket har utarbetat föreskrifter till lagen. Här följer några exempel för publika lokaler: 6 Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon ska undanröjas 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering ska undanröjas 8 Hinder i form av bristande skyltning och brister i ljudmiljön ska undanröjas 9 Hinder i form av bristande eller bländande belysning ska undanröjas 10 Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd ska undanröjas 11 Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning ska undanröjas Mer information om enkelt avhjälpta hinder finns i Boverkets idébok enklare utan hinder Tillgänglighetsplan för Vingåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-XX-XX, X 8

53 VK300S v , Uppföljning av tillgänglighetsplanen doc Datum (6) Vår handläggare Marlene Mård marlene.mard@vingaker.se Uppföljning av tillgänglighetsplanen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Föreslå fullmäktige lägga rapporten till handlingarna. Sammanfattning Fullmäktige beslutade , 66 om en tillgänglighetsplan för kommunen. En del nämnder har i verksamhetsberättelsen för 2010 och 2011 beskrivit sitt arbete enligt planen. Arbetet ska enligt planen redovisas årligen till fullmäktige. Bakgrund Fullmäktige beslutade , 66 om en tillgänglighetsplan för kommunen under perioden Av planen framgår att kommunen under planperioden ska arbeta med tre prioriterade områden; tillgänglighet, information och samverkan. Inom varje område finns ett antal uppsatta mål och för att uppnå målen finns åtgärder specificerade och ansvarig nämnd angiven. De ansvarsområden som tidigare låg på teknik- och servicenämnden ligger numera på kommunstyrelsen. Vissa åtgärder är i planen tidsatta till ett visst år medan andra åtgärder ska utföras någon gång under planperioden. Eftersom planen antogs under mitten av 2009 är endast en åtgärd tidsatta till att utföras under Arbetet ska enligt planen redovisas årligen till fullmäktige. En del nämnder har i verksamhetsberättelsen för 2010 och 2011 beskrivit sitt arbete enligt planen. Nedan följer en sammanställning av nämndernas arbete med tillgänglighetsplanen. Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

54 Kommunstyrelsen Vissa åtgärder som ligger under kommunstyrelsen, låg tidigare under tekniskaservicenämnden. Enligt planen ska kommunstyrelsen och de kommunala bolagen senast vid halvårskiftet 2010 göra en inventering av tillgängligheten i kommunens verksamhetslokaler och på allmänna platser samt upprätta åtgärdsplaner. En inventering av tillgängligheten i kommunens samtliga verksamhetalokaler är genomförd av tekniska enheten. En hel del åtgärder är även genomförda. Exempel på åtgärder är att samtliga trappor numera har kontrastmarkeringar. Dessutom har ramperna på kommunens skolor åtgärdats. En åtgärdsplan för tillgänglighet finns på varje byggnad, dock finns det ingen sammanställning av dessa åtgärdsplaner. 2 (6) Vidare ska kommunstyrelsen upprätta en förteckning och karta över parkeringsplatser och toaletter för människor med funktionsnedsättning, detta ska ske senast Tekniska enheten anger att det i dagsläget inte finns planer på att upprätta en sådan, detta på grund av bristande resurser. I övrigt finns det endast en allmän toalett och det är i väntrummet på järnvägsstationen. Enligt planen ska senast 2010 enkelt avhjälpta hinder vid exempelvis entréer och höga trottoarkanter vara åtgärdade, tekniska enheten uppger att detta finns med i betänkande vid ombyggnationer. Vid planering av parker och grönområden ska växter som är allergi- eller astmaframkallande undvikas, detta följs enligt tekniska enheten. Det finns vidare mobila hörslingor för utlåning på slottet till övriga förvaltningar vid behov. Dessutom ska kommunen sträva mot att kommunens webbplats tekniskt ska kunna svara upp mot de riktlinjer som finns i Vägledning för 24- timmarwebben, vilket innebär att varje användare ska kunna anpassa presentationen av innehållet efter sina egna behov. Dessa riktlinjer kommer att tas i beaktande inför upphandling av ny webbplattform. Detta mål ska vara genomfört under På kommunens hemsida finns det tydligt angivet vilka former av stöd och insatser kommunen erbjuder människor med funktionsnedsättning, det finns bland annat information och bostadsanpassning, om ekonomiskt bistånd, personlig service med mera. Utvecklingsnämnden Vissa åtgärder som ligger under utvecklingsnämnden, låg tidigare under bygg- och miljönämnden samt näringslivsnämnden. Handikapprådet har under 2010 och 2011 getts möjligheten att yttra sig över planer vid samrådsförfaranden. Under 2010 fanns ett stort fokus på att säkerställa rutiner för ärendehantering i syfte att öka tillgängligheten och service.

55 3 (6) Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har i enlighet med planen inrättat en tjänst som socialbibliotekarie med inriktning mot äldre och funktionshindrade. Vidare ska kultur- och fritidsnämnden kontinuerligt informera föräldrar och medarbetare inom barnomsorg och skola om bibliotekets utbud vad gäller anpassade media för barn och unga med funktionsnedsättning, detta är något som barnbibliotekarien kontinuerligt arbetar med. Vidare erbjuder kultur- och fritidsnämnden kontinuerligt medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen information om anpassade media, Boken kommer, detta ansvarar socialbibliotekarien för. Socialnämnden Socialnämnden har utsett sekreteraren i socialnämnden till kontaktperson för att informera invånare och näringsliv om kommunens åtgärder för människor med funktionsnedsättning. Meningen är att denne kontaktperson ska kalla till träffar med handikapporganisationerna minst en gång per år för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Vid dessa träffar är det även fördelaktigt om en representant från varje förvaltning deltar. Tidigare har försökt gjorts för att ha ett så kallat handikappting, dock var det vid det tillfället inget speciellt stort intresse. Tanken är därmed att anordna detta i samband med ordinarie handikappråd, vid tillfälle då tillgänglighetsplanen diskuteras. Socialnämnden ska enligt planen under 2010 ha bildat en samrådsgrupp med ansvariga inom äldre- och handikappomsorgen, biblioteket och representanter för olika frivillig organisationer. Syftet är att formulera gemensamma mål och inspirera till olika kulturinslag för brukare inom äldre- och handikappomsorgen. Det finns i dagsläget ingen formell grupp för detta, dock genomförs träffar med ansvariga inom äldre- och handikappomsorgen. Representanter från frivilligorganisationer har inte varit med vid dessa tillfällen. Kommunen ska under genomföra en kampanj riktad till näringsidkare, lokalinnehavare och privatpersoner. Syftet med detta är att lyfta fram goda exempel som förebilder. Sedan ska en årlig utmärkelse delas ut till den som har gjort förtjänstfulla insatser för att förbättra tillgängligheten. Handikapprådet har under 2011 informerat om denna kampanj, dock har inga nomineringar inkommit. Alla styrelser och nämnder Nedan följer en sammanställning av de åtgärder som samtliga styrelser och nämnder ska arbeta med enligt Tillgänglighetsplanen. Handikapprådet ska vara remissorgan i ärenden som rör människor med funktionsnedsättning. Detta ska ske fortlöpande och tas i beaktande under Handikapprådet används inte alltid som remissorgan i ärenden som rör funktionsnedsatta, dock anger tekniska

56 enheten att de alltid har tillgängligheten i åtanke vid ärenden då det är aktuellt. Det är exempelvis ett krav för att erhålla bygglov. 4 (6) Vidare ska handikapprådet vara representerat i arbetsgrupper vid framtagande av planer som rör människor med funktionsnedsättning. Även detta ska ske fortlöpande och beaktas under Detta kan endast anses vara delvis tillgodosett då handikapprådet har möjlighet att yttra sig i samband med samråd av detaljplaner. I kommunens offentliga lokaler ska allergi- eller astmaframkallande ämnen undvikas. Kultur- och fritidsförvaltningen anger att de inte har några allergi- eller astma framkallande ämnen i sina lokaler. Barn- och utbildningsförvaltningen anger att ämnen som är kända för att vara allergi- och astmaframkallande undviks, för övrigt tas individuella hänsyn vid behov. I övrigt kan det vara svårt att påverka detta, då det är svårt att påverka utomstående personer och deras användande av exempelvis parfym. Kommunala utställningar och andra evenemang i kommunal regi ska förläggas till lokaler som är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Kommunfullmäktiges möten hålls på Åbrogården, som är anpassad för funktionshindrade. Kultur- och fritidsnämndens kulturarrangemang genomförs i lokaler dit funktionshindrade kan ta sig. Föreningar och organisationer som ansöker om kommunala bidrag ska prioriteras om de kan erbjuda aktiviteter som även funktionshindrade kan delta i. I socialnämndens stadga för föreningsbidrag anges att vid resursbrist prioriteras bland annat föreningar vars verksamhet avlastar det kommunala ansvaret, som tydligt arbetar med stöd till utsatta och svaga grupper och som arbetar med aktivering samt självhjälp. Även Kultur- och fritidsnämnden har detta i åtanke vid beviljande av föreningsbidrag, dock har ingen sådan ansökan inkommit. Kommunens förvaltningar ska senast vid halvårsskiftet 2010 anpassa sin skriftliga information enligt rekommendation från Handisam. Samtliga förvaltningar strävar efter att ha en så tillgänglighetsanpassad skriftlig information som möjligt. Kulturoch fritidsförvaltningen anger vidare att deras information kring evenemang av olika slag publiceras i Vingåker För Dig, i vilken informationsavdelningen tar hänsyn till Handisams rekommendationer. Tidningen finns dessutom i inläst form. Kommunens tryckta information ska i möjligaste mån kunna beställas i alternativa format, såsom lättläst version, inläst på kassett, i Daisyformat samt möjligt att kunna beställas elektroniskt. Dessa hjälpmedel ska finnas tillgängliga senast vid halvårsskiftet Storstilsdator och förstoringskamera finns tillgänglig på biblioteket. Biblioteket samordnar och beställer inläsning av kommunal information från de förvaltningar som så önskar.

57 Ej genomförda åtgärder Nedan följer en redogörelse för icke genomförda åtgärder. 5 (6) Kommunen ska utarbeta föreskrifter för högsta ljudvolym vid allmänna tillställningar utomhus. (2014) Utvecklingsnämnden. Enligt svar från utvecklingsenheten har kommunen utifrån miljöbalken ingen möjlighet att meddela lokala föreskrifter för höga ljudnivåer. Det är polisen som ger tillstånd till offentliga tillställningar. När miljömyndigheten handlägger ärenden i dessa frågor (t ex remissyttranden eller klagomål) stödjer vi oss på Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7). Där anges de riktvärden som bör tillämpas vid bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger. En bedömning görs givetvis i varje enskilt fall. Kommunens fritidsområden ska inventeras utifrån tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning senast Kommunstyrelsen. Detta är inte genomfört, enligt tekniska enheten. Kommunens viktigaste besöksmål ska inventeras utifrån tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning. (2014) Kommunstyrelsen. Detta är inte genomfört, enligt tekniska enheten. Dock anger kultur- och fritidsnämnden att samtliga anläggningar inom deras område har god tillgänglighet och är anpassad för funktionshindrade. I kommunala nämnders och styrelsers årliga verksamhetsplaner ska särskilt anges utbildningsinsatser för medarbetarna som syftar till att förebygga och motverka diskriminering av människor med funktionsnedsättning. (Fortlöpande, beakta under 2010) Alla styrelser och nämnder. Detta är inte uppfyllt, dock anger barn- och utbildningsförvaltningen att de arbetar med att förebygga kränkande behandling i alla former, vilket dessutom är lagstadgat och nämns i deras verksamhetsplan. Vid introduktion av nyanställda medarbetare och nyvalda förtroendemän informeras om tillgänglighetsplanens intentioner och bemötande av människor med funktionsnedsättning. (Fortlöpande, beakta under 2010) Kultur- och fritidsförvaltningen anger att vid nyanställning får personalen alltid information om kommunens aktuella planer och styrdokument. Utvecklingsenheten anger att i den introduktionspärm som varje ny medarbetare får finns en mängd styrdokument och däribland Tillgänglighetsplanen. Detta följs

58 inte av kommunledningsförvaltningen och socialförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen anger att de arbetar med att förebygga kränkande behandling i alla former, vilket dessutom är lagstadgat och nämns i deras verksamhetsplan. 6 (6) Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen anser att det är av yttersta vikt att arbetet enligt tillgänglighetsplanen har en hög prioritet inom hela kommunen. Förvaltningen anser att rapporten bör avlämnas till fullmäktige enligt planen. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Helena Viklund Kommunchef Marlene Mård Nämndsekreterare

59 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 69 Dnr 72/ Revisionsrapport Implementering av styrmodellen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att överlämna detta tjänsteutlåtande som sitt svar till revisorerna samt att delge kommunstyrelsen detsamma. Beskrivning av ärendet Socialnämnden ser med tillfredsställelse att revisorerna uppmärksammat nämndens ansträngningar att implementera styrmodellen. För att styrningen ska bli tydligare krävs dock att antalet kommunala styrdokument och mål minskas kraftigt. Socialnämnden föreslog kommunstyrelsen detta hösten 2011 men inga steg i den riktningen är ännu tagna. En minskning av antalet styrdokument ligger i linje med målstyrning och ännu mer med den nu aktuella tanken på styrning genom värderingar, så kallad värdegrund. Nämnden arbetar aktivt för att minska omfånget på sin nämndplan och bantade bort flera sidor inför Nya kommunala beslut, bland annat om kvalitetsgarantier och handlingsplanen för barn och ungdomars hälsa gjorde dock att slutprodukten blev lika omfattande som tidigare år. Förvaltningens ledningsgrupp har under 2012/2013 deltagit i SKL:s program Leda för resultat där ett genomgående tema varit betydelsen av bra och relevanta resultatmätningar som styrmedel. Mycket i den riktningen genomförs också på läns och nationell nivå inte minst genom de olika överenskommelserna mellan regeringen och SKL. Nämnden ansvarar dock för en mycket bred och mångfacetterad verksamhet som berör utsatta människor i stark beroendeställning. Det finns därmed svårigheter med t.ex. enkäter som mätmetod. Om mätningar används som det starka styrmedel det är, är det av yttersta vikt att det är rätt saker som mäts. Socialnämnden kommer att fortsätta att utveckla styrningen av verksamheten enligt styrmodellen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Revisionsrapport Implementering av styrmodell, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

60 VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE styrmodell 2013.doc TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Dag Wallströmer , Socialnämnden 1 (2) Svar till revisorerna angående implementering av styrmodellen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Att överlämna detta tjänsteutlåtande som sitt svar till revisorerna samt att delge kommunstyrelsen detsamma. Sammanfattning Socialnämnden kommer att fortsätta att utveckla styrningen av verksamheten enligt styrmodellen. Ärendets beredning Ärendet är grundligt diskuterat i socialutskottet i samband med att förvaltningen fick i uppdrag att utforma detta svar. Bakgrund Revisorerna har granskat hur kommunens styrelse och nämnder har implementerat den reviderade styrmodellen. Förvaltningens ståndpunkt Socialnämnden ser med tillfredsställelse att revisorerna uppmärksammat nämndens ansträngningar att implementera styrmodellen. För att styrningen ska bli tydligare krävs dock att antalet kommunala styrdokument och mål minskas kraftigt. Socialnämnden föreslog kommunstyrelsen detta hösten 2011 men inga steg i den riktningen är ännu tagna. En minskning av antalet styrdokument ligger i Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

61 linje med målstyrning och ännu mer med den nu aktuella tanken på styrning genom värderingar, så kallad värdegrund. 2 (2) Nämnden arbetar aktivt för att minska omfånget på sin nämndplan och bantade bort flera sidor inför Nya kommunala beslut, bland annat om kvalitetsgarantier och handlingsplanen för barn och ungdomars hälsa gjorde dock att slutprodukten blev lika omfattande som tidigare år. Förvaltningens ledningsgrupp har under 2012/2013 deltagit i SKL:s program Leda för resultat där ett genomgående tema varit betydelsen av bra och relevanta resultatmätningar som styrmedel. Mycket i den riktningen genomförs också på läns och nationell nivå inte minst genom de olika överenskommelserna mellan regeringen och SKL. Nämnden ansvarar dock för en mycket bred och mångfacetterad verksamhet som berör utsatta människor i stark beroendeställning. Det finns därmed svårigheter med t.ex. enkäter som mätmetod. Om mätningar används som det starka styrmedel det är, är det av yttersta vikt att det är rätt saker som mäts. Konsekvenser Socialnämnden kommer att fortsätta sin strävan att minska omfånget på sin nämndplan och arbeta vidare på att förvaltningens verksamhetsplan, som utgår från nämndplanen, blir ett väl känt dokument i hela organisationen. Bilagor Revisorernas granskningsrapport VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 70 Dnr 71/ Revisionsrapport Granskning av internkontroll Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att överlämna detta tjänsteutlåtande som sitt svar till revisorerna samt att delge kommunstyrelsen detsamma. Beskrivning av ärendet Revisorerna har granskat hur kommunens styrelse och nämnder har arbetat med internkontroll. Socialnämnden noterar att revisorerna noterat den utveckling av nämndens arbete med internkontroll som skett de senaste åren. En del av den lämnade kritiken upplever nämnden som passé. Det kan delvis förklaras med internkontrollens långa omsättningstid. Under år ett tas förslag till internkontrollplan fram, under år två verkställs och rapporteras en del av den genomförda kontrollen, under år tre rapporteras resterande kontroller och utvärdering sker inför den kommande planen. Nämnden har kraftigt minskat sina ambitioner gällande antalet kontroller. Väl medveten om att organisationen inte mäktat med att genomföra allt som varit planerat. Det innebär att förutsättningarna att beslutad plan följs förbättrats betydligt. Internkontrollplanen har alltid byggt på någon form av riskanalys men dessa har inte förrän inför 2013 års plan varit dokumenterade. På nämndens initiativ kommer riskbedömningarna att ytterligare förtydligas och utvecklas inför Eftersom internkontrollplanen enligt styrmodellen är en del av nämndplanen och nämndplanen i sin tur är beroende av den ekonomiska tilldelning som nämnden erhåller kommer det även fortsättningsvis vissa år blir svårt att uppfylla reglementets krav på fastställande senast i januari. Socialnämnden skulle här föredra en verklighetsanpassning av reglementet. Socialnämnden har efter förra årets påpekande betydligt skärpt upp praxis på att fortlöpande delge revisorerna och kommunstyrelserna alla rapporterade internkontrollinsatser. Några reaktioner från revisorerna eller kommunstyrelsen på de delgivna rapporterna har ej noterats. Socialnämnden avser att fortsätta sin utveckling av arbetet med den interna kontrollen. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

81 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Forts. Sn 70 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Revisionsrapport Granskning av intern kontroll, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

82 VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE internkontrolll 2013.doc TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Dag Wallströmer , Socialnämnden 1 (2) Svar till revisorerna angående internkontroll Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Att överlämna detta tjänsteutlåtande som sitt svar till revisorerna samt att delge kommunstyrelsen detsamma. Sammanfattning Socialnämnden avser att fortsätta sin utveckling av arbetet med den interna kontrollen. Ärendets beredning Ärendet diskuterades i socialutskottet i samband med att förvaltningen fick i uppdrag att ta fram detta förslag till svar. Bakgrund Revisorerna har granskat hur kommunens styrelse och nämnder har arbetat med internkontroll. Förvaltningens ståndpunkt Socialnämnden noterar att revisorerna noterat den utveckling av nämndens arbete med internkontroll som skett de senaste åren. En del av den lämnade kritiken upplever nämnden som passé. Det kan delvis förklaras med internkontrollens långa omsättningstid. Under år ett tas förslag till internkontrollplan fram, under år två verkställs och rapporteras en del av den genomförda kontrollen, under år tre rapporteras resterande kontroller och utvärdering sker inför den kommande planen. Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

83 Nämnden har kraftigt minskat sina ambitioner gällande antalet kontroller. Väl medveten om att organisationen inte mäktat med att genomföra allt som varit planerat. Det innebär att förutsättningarna att beslutad plan följs förbättrats betydligt. 2 (2) Internkontrollplanen har alltid byggt på någon form av riskanalys men dessa har inte förrän inför 2013 års plan varit dokumenterade. På nämndens initiativ kommer riskbedömningarna att ytterligare förtydligas och utvecklas inför Eftersom internkontrollplanen enligt styrmodellen är en del av nämndplanen och nämndplanen i sin tur är beroende av den ekonomiska tilldelning som nämnden erhåller kommer det även fortsättningsvis vissa år blir svårt att uppfylla reglementets krav på fastställande senast i januari. Socialnämnden skulle här föredra en verklighetsanpassning av reglementet. Socialnämnden har efter förra årets påpekande betydligt skärpt upp praxis på att fortlöpande delge revisorerna och kommunstyrelserna alla rapporterade internkontrollinsatser. Några reaktioner från revisorerna eller kommunstyrelsen på de delgivna rapporterna har ej noterats.. Konsekvenser Den inslagna linjen kan komma att resultera i något färre genomförda internkontroller men att en betydligt högre andel av beslutade kontroller faktiskt genomförs. Bilagor Revisorernas granskningsrapport VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 71 Slutrapport Leda för resultat Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet Socialnämnden tar del av slutrapport för utbildningen Leda för resultat. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

107 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 72 Dnr 169/ Föreningsbidrag för 2012 Förslag till beslut Socialnämnden beviljar föreningsbidrag enligt föreslagen bidragsfördelning, under förutsättning att föreningarna godkänner förslag till överenskommelser. Socialnämnden beslutar att de föreningar som ej inkommit med alkohol- och drogpolicy skall ges möjlighet att komplettera med detta under året och därefter kunna erhålla föreningsbidrag. Beskrivning av ärendet Föreningsbidrag från socialnämnden riktar sig till föreningar och organisationer med verksamhet kopplad till nämndens verksamhetsområde. Särskild uppmärksamhet riktas till föreningar som bedriver verksamhet för utsatta och svaga grupper i samhället. Socialnämnden har en budget på totalt kr för föreningsbidrag för 2012, utbetalning Inför utdelning av föreningsbidrag för verksamhetsåret 2012 har medlemsbeloppet höjts från 25 kr till 30 kr. Medlemsbeloppet utgår från antalet betalande medlemmar som är bosatta i kommunen. För att erhålla övrigt bidrag krävs ett avtal mellan förening och kommun. Inför utdelning av föreningsbidrag 2013 för verksamhetsår 2012, ska alla sökande föreningar ha en drogpolicy. Ett antal föreningar har inte inkommit med en alkohol- och drogpolicy. Förvaltningen föreslår att föreningarna ges möjlighet att komplettera detta under och därefter ha möjlighet att erhålla föreningsbidrag. PRO Vingåker, PRO Högsjö, och SPF Gullvivan deltar i projektet Äldres hälsa och får därmed ett extra bidrag på kr per år, mellan SPF Baggetorp har deltagit i projektet under 2012 och erhåller därmed kr i extra bidrag under I gengäld ska de erbjuda de deltagande i projektet aktiviteter, samt bistå med en kontaktperson. Dessa pengar räknas inte in i budget för föreningsbidrag, utan tas ifrån de medel som Folkhälsoinstitutet delar ut i samband med projektet. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

108 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Forts. Sn 72 Förening Sökt bidrag Basbidrag Övrigt bidrag Bidrag Totalt Adoptionscentrum kr 0 kr 0 kr 0 kr BRIS region Mitt kr (10 kr/barn) kr (6kr/barn) kr (6kr/barn) Brottsofferjouren KFV kr 800 kr kr kr Katrineholms Dövas kr 0 kr - 0 kr Förening Kvinnojouren Miranda kr 650 kr kr kr RTP kr 920 kr kr PRO Högsjö kr 0 kr 0 kr 0 kr PRO Julita - Österåker kr kr kr PRO Vingåker kr kr SPF Baggetorp kr kr kr SPF Gullvivan kr kr kr SRF Vingåker 875 kr kr 950 kr kr kr Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Bilaga: sammanställning av ansökningar Föreningsbidrag 2012 Exempel på överenskommelse Justerandes sign Utdragsbestyrkande

109 VK300S v , TJUT_Forslag_till_foreningsbidragsu tbetalning_2013.doc 1 (3) Datum Vår handläggare TJÄNSTEUTLÅTANDE Vår handläggare Marlene Mård Föreningsbidrag 2012 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att: Bevilja föreningsbidrag enligt föreslagen bidragsfördelning, under förutsättning att föreningarna godkänner förslag till överenskommelser. Föreningar som ej inkommit med alkohol- och drogpolicy skall ges möjlighet att komplettera med detta under året och därefter kunna erhålla föreningsbidrag. Sammanfattning Föreningsbidrag från socialnämnden riktar sig till föreningar och organisationer med verksamhet kopplad till nämndens verksamhetsområde. Särskild uppmärksamhet riktas till föreningar som bedriver verksamhet för utsatta och svaga grupper i samhället antogs en ny stadga för föreningsbidrag som hanteras av socialnämnden. Enligt stadgan kan bidrag utgå som basbidrag samt övrigt bidrag. Basbidraget är uppdelat i ett grundbelopp och ett medlemsbelopp. Inför utdelning av föreningsbidrag för verksamhetsåret 2012 har medlemsbeloppet höjts från 25 kr till 30 kr. Medlemsbeloppet utgår från antalet betalande medlemmar som är bosatta i kommunen. För att erhålla övrigt bidrag krävs ett avtal mellan förening och kommun. Föreningen måste uppfylla ett antal villkor för att bli beviljade föreningsbidrag. Föreningen måste bland annat verka inom socialnämndens verksamhetsområde, ha verksamhet förlagd i Vingåkers kommun och dessutom vara en ideell förening. Inför utdelning av föreningsbidrag 2013 för verksamhetsår 2012, ska alla sökande föreningar ha en drogpolicy. Ett antal föreningar har inte inkommit med en alkohol- och drogpolicy. Förvaltningen föreslår att föreningarna ges möjlighet att komplettera detta under och därefter ha möjlighet att erhålla föreningsbidrag. Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

110 Föreningar som har ansökt om föreningsbidrag för verksamhetsåret 2012 och förslag till bidragsfördelning Förening Sökt bidrag Basbidrag Övrigt bidrag Bidrag Totalt Adoptionscentrum kr 0 kr 0 kr 0 kr 1 BRIS region Mitt kr (10 kr/barn) kr (6kr/barn) kr (6kr/barn) Brottsofferjouren KFV kr 800 kr kr kr Katrineholms Dövas kr 0 kr - 0 kr 2 Förening Kvinnojouren Miranda kr 650 kr kr kr RTP kr 920 kr kr PRO Högsjö kr 0 kr 0 kr 0 kr 3 PRO Julita - Österåker kr kr kr PRO Vingåker kr kr SPF Baggetorp kr kr kr SPF Gullvivan kr kr kr SRF Vingåker 875 kr kr 950 kr kr kr Socialnämnden gav socialförvaltningen i uppdrag att inför årets utdelning av föreningsbidrag att se över möjligheterna till att ge mer utrymme i budget för föreningsbidrag. Detta då ett antal föreningar har signalerat på behov av utökat stöd. Detta har genomförts genom att medlemsbeloppet har ökats från 25 kr till 30 kr. Budgeten för föreningsbidrag har utökats från kr till kr. Föreningar som tecknar avtal med kommunen har dessutom fått ett utökat föreningsbidrag. PRO Vingåker, PRO Högsjö, och SPF Gullvivan deltar i projektet Äldres hälsa och får därmed ett extra bidrag på kr per år, mellan SPF Baggetorp har deltagit i projektet under 2012 och erhåller därmed kr i extra bidrag under I gengäld ska de erbjuda de deltagande i projektet aktiviteter, samt bistå med en kontaktperson. Dessa pengar räknas inte in i budget för föreningsbidrag, utan tas ifrån de medel som Folkhälsoinstitutet delar ut i samband med projektet. 2 (3) 1 Förslaget från förvaltningen är att Adoptionscentrum kan erhålla 800 kr i föreningsbidrag efter komplettering av alkohol- och drogpolicy. 2 Förslaget från förvaltningen är att Katrineholms Dövas Förening kan erhålla 590 kr i föreningsbidrag efter komplettering av alkohol- och drogpolicy. 3 Förslaget från förvaltningen är att PRO Högsjö kan erhålla kr i föreningsbidrag, under förutsättning att en överenskommelse tecknas, efter komplettering av alkohol- och drogpolicy.

111 Ärendets beredning Socialnämnden har en budget på totalt kr för föreningsbidrag för 2012, utbetalning Grundbeloppet för år 2012 är 500 kr och medlemsbeloppet är 30 kr per medlem. Utöver basbidrag kommer avtal tecknas med ett antal föreningar, vilket reglerar det övriga bidraget, samt vilka åtaganden föreningen och kommunen har gentemot varandra. 3 (3) Förvaltningens ståndpunkt Utifrån stadga för föreningsbidrag, samt inkomna ansökningar och förslag till överenskommelser, har förvaltningen upprättat ett förslag till fördelning av föreningsbidrag för verksamhetsåret De föreningar som ännu inte inkommit med en alkohol- och drogpolicy bör ges möjlighet till att göra det under året. Bilaga Sammanställning av ansökningar Föreningsbidrag 2012 VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef Marlene Mård Kommunsekreterare

112 Förslag till föreningsbidrag 2012 (utbetalning 2013) Adoptionscentrum Sörmland Skriva avtal? Plusgiro/ bankgiro Antal medlemmar Nej Pg Cirka 10 medlemsfam. Stadga Skickats tidigare Resultat räkning 2012 Balans räkning 2012 Verksamhets berättelse för 2012 Revisions Berättelse 2012 Förteckning Styrelse & revisorer 2012 Alkohol- och drogpolicy Sökt bidrag Förslag Basbidrag+ Övrigt bidrag Utbetalning under 2012 Ja Ja Ja Ja Ja Nej kr 0 kr - BRIS Region Mitt Brottsofferjou ren KFV Ja Ja Pg Bg Bg medlemmar i BRIS region Mitt (1 885 barn) Skickats tidigare 10 st. Skickats tidigare Klar Maj 2013 Klar Maj 2013 Ja Klar Maj 2013 Ja Ja (för personalen) kr (10 kr/barn) kr (6kr/barn) Ja Ja Ja Ja Ja Ja kr 800 kr kr (50 tkr) kr kr Katrineholms dövas förening Kvinnojouren Miranda Mellersta Sörmlands lokalförening i Personskadef örbundet (RTP) Nej Ja Bg Bg Nej Pg st. (varav 6 st. under 20 år) PRO Högsjö Ja Bg st. Skickats tidigare 5 st. Skickats tidigare Skickats tidigare 100 Skickats tidigare Ja Ja Ja Ja Ja Nej kr 0 kr 575 kr Ja Ja Ja Ja Ja Ja kr 650 kr kr (130 tkr) kr Ja Ja Ja Ja Ja Ja kr 920 kr 875 kr Ja Ja Ja Ja Ja Nej kr 0 kr kr PRO Julita Österåker Nej Pg st. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja kr kr kr PRO Vingåker Ja Bg st. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningsbidr ag kr kr SPF Baggetorp Ja Bg st. Skickats tidigare Ja Ja Ja Ja Ja Ja kr kr (6 tkr) kr

113 Skriva avtal? Plusgiro/ bankgiro SPF Gullvivan Ja Bg SRF Vingåkers lokalförening Nej Pg Antal medlemmar Stadga 257 st. Skickats tidigare 15 st., varav 4 under 20 år Skickats tidigare Resultat räkning 2012 Balans räkning 2012 Verksamhets berättelse för 2012 Revisions Berättelse 2012 Förteckning Styrelse & revisorer 2012 Alkoholoch drogpolicy Sökt bidrag Förslag Basbidrag + Övrigt bidrag Ja Ja Ja Ja Ja Ja kr kr (23 tkr) Ja Ja (Kommer inom kort) Ja Ja Ja 875 kr kr Totalt: Totalt: kr kr Utbetalning under kr 950 kr 850 kr Grundbelopp: 500 kr och per betalande medlem: 30 kr (höjt med 5 kr jämfört med föregående år) Totalbudget: kr Annat bidrag enligt överenskommelse projekt Äldres hälsa (5 000 kr/år ) Uppfyllt krav för 2012? - PRO Högsjö Ja (Förutom gemensam plan för kost) - PRO Vingåker Ja (Förutom gemensam plan för kost) - SPF Gullvivan Ja (Förutom gemensam plan för kost) - SPF Baggetorp Ja (Förutom gemensam plan för kost) - Dessa föreningar kommer i år att erhålla bidrag för deltagande i projektet Äldres hälsa för två år, detta beroende på att projektet avslutas i år. Uppfyllande av krav enligt överenskommelse - BRIS Ja - Kvinnojouren Miranda Ja - Brottsofferjouren Ja - SPF Gullvivan Ja - SPF Baggetorp Ja - PRO Högsjö Ja - PRO Vingåker Ja Alkohol- och drogpolicy - De föreningar (Adoptionscentrum, Katrineholms Dövas Förening och PRO Högsjö) som inte har lämnat in alkohol- och drogpolicy får möjlighet att göra det i efterhand och kan då erhålla föreningsbidrag.

114 VK400S v L:\Dokument\Socialförvaltningen\Föreningsbidrag\2013\Avtal\Överenskommelse om föreningsbidrag - PRO Högsjö.doc Dag Wallströmer, dag.wallstromer@vingaker.se Överenskommelse om föreningsbidrag 2012 Nedanstående överenskommelse har träffats mellan PRO Högsjö och Vingåkers kommuns socialnämnd 1. Föreningen erhåller totalt kronor i basbidrag för år 2012 i enlighet med riktlinjerna för föreningsbidrag och 2011 års verksamhetsberättelse. 2. Föreningen erhåller enligt denna överenskommelse kr i övrigt bidrag. Detta utgår i form av ekonomiskt bidrag från Socialnämnden. PRO Högsjö har även möjlighet att hyra socialnämndens lokaler till nettopris. 3. Under åren utgår ett extra föreningsbidrag på kr per år, som kompensation för deltagande i projektet Äldres hälsa. Föreningen förbinder sig att ha en särskild kontaktperson för projektet samt att ta emot aktuella deltagare i sina aktiviteter. 4. PRO Högsjö ska under avtalstiden arbeta fram en gemensam plan kring kost för äldre tillsammans med andra pensionärsföreningar och Vingåkers kommun. Vingåkers kommun ansvarar för samordningen av detta. 5. Kommunen lämnar information om PRO Högsjös verksamheter på kommunens hemsida. 6. Medlen utbetalas vid ett tillfälle efter att överenskommelsen är godkänd av båda parter och efter beslut i socialnämnden. 7. Föreningen har möjlighet att sprida information om arrangemang via kommunens hemsida. 8. Motivet för detta föreningsstöd är att föreningen arbetar för att uppnå följande mål: Att erbjuda pensionärer i Vingåkers kommun hälsobefrämjande aktiviteter i vid mening. Detta sker t.ex. genom boule, sygrupp, friskvård, studiecirklar, resor, stavgång, bordtennis, medlemsträffar m.m. Att PRO Högsjö ska underlätta för deltagare att ta sig till aktiviteterna genom att erbjuda samåkning eller liknande och på olika sätt sprida information om och bjuda in till olika aktiviteter. Att behålla kontakten med medlemmar som av hälsoskäl inte längre kan komma till aktiviteterna. 9. Föreningen skall efter avslutat verksamhetsår inlämna redogörelse av ovanstående förpliktelser till socialnämnden, dock senast en månad efter årsmöte. Föreningen skall även redovisa omfattningen på aktiviteter som genomförts i Vingåkers kommun. 1 (2)

115 10. Föreningen förbinder sig att i övrigt följa fastställda regler för kommunalt föreningsstöd. 11. Part får häva denna överenskommelse om motparten inte följer sina åligganden enligt överenskommelsen och rättelse inte sker utan dröjsmål efter skriftligt påpekande. För hävning fordras att försummade åligganden är av väsentlig betydelse. Överenskommelsen är ettårig. Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar, varvid parterna tagit var sitt. Datum: Datum: För socialnämnden För PRO Högsjö Namnförtydligande Namnförtydligande Uppgifter för utbetalning: Kassör/firmatecknare (texta) Adress Telefonnr. Bankgironr./bankkontonr. 2 (2)

116 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 73 Dnr 67/ Förslag till användning av Nordangård Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att inrätta en fullvärdig gruppbostad för socialpsykiatrin på bottenvåningen i Nordangård. Gruppbostaden ska ha möjlighet till 6 platser och uppfylla lokalkraven för en gruppbostad enligt LSS. Socialnämnden beslutar att flytta barnkorttidsverksamheten till bottenvåningen på Nordangård efter en ombyggnation för att skilja isär lokalerna från den blivande gruppbostaden. Socialnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att med Migrationsverket, Länsstyrelsen, Fenix, Individ- och familjeomsorgen och Barn- och utbildningsförvaltningen närmare utreda förutsättningarna för ett utökat mottagande av ensamkommande barn. Socialnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att planera för och kostnadsberäkna en placering av daglig verksamhet på Ekgården och ordningsställande av ett konferensrum i källarplanet på Humlegården. Beskrivning av ärendet Förvaltningen har av socialutskottet fått i uppdrag att ta fram förslag på användning av Nordangård efter det att Katrineholms kommun lämnar Ekgården hösten Förvaltningen föreslår att en våning på Nordangård används till gruppbostad samt barnkorttids och att de två övriga används till ökat mottagande av ensamkommande barn. De föreslagna lösningarna kan generera följande intäkter/besparingar. Gruppbostad hyra 200 tkr Gruppbostad hyresgästers hyra 325 tkr Barnkorttids 80 tkr Ensamkommande barn tkr Daglig verksamhet 75 tkr Totalt tkr Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

117 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Forts. Sn 73 Investeringsbehov, mycket grov och preliminär uppskattning Gruppbostad 200 tkr Barnkortis 150 tkr Sammanträdesrum Humlegården 100 tkr Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

118 VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE Nordangård.doc TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Dag Wallströmer , Socialutskottet 1 (7) Förslag till användning av Nordangård Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Att inrätta en fullvärdig gruppbostad för socialpsykiatrin på bottenvåningen i Nordangård. Gruppbostaden ska ha möjlighet till 6 platser och uppfylla lokalkraven för en gruppbostad enligt LSS. Att flytta barnkorttids verksamheten till bottenvåningen på Nordangård efter en ombyggnation för att skilja isär lokalerna från den blivande gruppbostaden. Att uppdra åt förvaltningen att med Migrationsverket, Länsstyrelsen. Fenix, Individ- och familjeomsorgen och Barn- och utbildningsförvaltningen närmare utreda förutsättningarna för ett utökat mottagande av ensamkommande barn. Att uppdra åt förvaltningen att planera för och kostnadsberäkna en placering av daglig verksamhet på Ekgården och ordningsställande av ett konferensrum i källarplanet på Humlegården. Sammanfattning Förvaltningen föreslår att en våning på Nordangård används till gruppbostad samt barnkortis och att de två övriga används till ökat mottagande av ensamkommande barn. Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

119 Ärendets beredning Ärendet är berett i förvaltningens ledningsgrupp och i fastighetsgruppen mellanförvaltningen och Vingåkershem. 2 (7) Bakgrund Förvaltningen har av socialutskottet fått i uppdrag att ta fram förslag på användning av Nordangård efter det att Katrineholms kommun lämnar Ekgården hösten Nordangård byggdes om från reguljära lägenheter till äldreboende inför ombyggnationen av Humlegården och Ekgården för att i första hand användas som evakuering under byggtiden. Utifrån det ökade antalet äldre förutspåddes också att behovet av särskilt boende skulle öka så att det fanns behov av platserna även efter byggtiden. När ombyggnationen var klar 2010 fick socialförvaltningen ett tydligt överskott på boendeplatser. Tre av de fyra avdelningarna på Ekgården har sedan hyrts ut till Katrineholms kommun under den tid de byggt om Lövåsens äldreboende. Katrineholm lämnar Ekgården september Socialnämnden har gjort den bedömningen att det då ur effektivitets- och kvalitetshänseende är den bästa lösningen att lämna Nordangård och samla kommunens äldreboende i Ekgården/Humlegården. Fakta Nordangård har 27 boenderum fördelat på tre våningsplan. Dessutom finns matsalar, kontorsrum m.fl. ytor. Huset har god tillgänglighet och hiss. Socialnämnden betalar cirka 3 miljoner kr/år i hyra och hyresavtalet löper fram till Socialnämnden har för närvarande, maj 2013, två avdelningar på Humlegården som ej används. Strategiska grundantaganden Inom överskådlig tid kommer de tillgångliga platserna på Ekgården/Humlegården att täcka kommunens behov av särskilt boende för äldre. Den stora efterfrågeökningen förväntas komma cirka 2030 när de stora årskullarna från 40- talet når 85 års ålder. Fram till dess bör nuvarande platser räcka. På kort sikt bör en av avdelningarna på Humlegården hållas tillgänglig för att kunna öppnas med mycket kort varseltid.

120 Kvadratmeter hyran på Nordangård är hög. En ytterligare större ombyggnation gör den ännu högre. Förvaltningen bedömer det som strategiskt rätt att om möjligt behålla Nordangård relativt intakt så att den utan stora nyinvesteringar kan användas som äldreboende om/när behovet i framtiden ökar drastiskt. 3 (7) Alternativa användningar Vårdförbundet Vårdförbundet har varit intresserat av att hyra en eller två våningar för att driva en vårdenhet för äldre missbrukare. Det hade varit lämpliga lokaler och vi hade också kunnat ha viss samverkan med t.ex. medicinsk personal och nattbemanning. Nu tyder allt på att Vårdförbundet inte törs starta verksamheten på grund av lågt intresse från medelemskommunerna. Damsdal Damsdal söker en del boendelokaler och diskussion har förts med dem och en visning av lokalerna har varit preliminärt bokad med de har tackat nej. Gruppboende socialpsykiatri/lss Brukarna som bor i socialpsykiatrins gruppboende börjar få stora svårigheter att på grund av tilltagande ålder ta sig till sina lägenheter på andra våningen. Förvaltningen föreslår därför att en del av Nordangård används för denna verksamhet. Kommunen balanserar också på gränsen vad gäller platsantal i gruppbostäder för personer med andra funktionsnedsättningar. Förvaltningen anser därför att en ny gruppbostad med 4-6 platser inrättas på Nordangård och anpassas för både socialpsykiatrin och några boende, främst äldre, från handikappomsorgen. Inspektör på Socialstyrelsen har vid fråga ej sett något hinder för att personer med SOL-beslut och LSS-beslut bor på samma gruppbostad under förutsättning att det inte medför någon försämring i kvalitén. En sådan gruppbostad kräver viss ombyggnation så att det blir fullvärdiga lägenheter vilket i praktiken betyder att lägenheterna behöver utrustas med kokmöjligheter. Verksamheten har idag en budget på cirka 200 tkr/år för hyra förutom den intäktshyra som kommer från de boende. Om boende fylls med 6 platser så innebär det 200 tkr + cirka 325 tkr/år i intäkter för ett våningsplan, totalt cirka 525 tkr/år. Daglig verksamhet En grupp inom daglig verksamhet finns idag i en villa på Lundgrens väg. Lokalerna är dåligt anpassade till gruppens svåra funktionshinder. Nordangårds lokaler passar gruppen mycket bra. Nackdelen är att det blir en tydlig institutionell

121 prägel på huset om det också är en gruppbostad där. Delvis kan denna nackdel anses mindre genom att ingen av dem som i så fall kommer att bo i gruppbostaden också kommer att ha daglig verksamhet i huset. Det kvarstår dock att en placering av daglig verksamhet i detta hus kraftig strider mot LSS-lagens principer om normalisering. Det optimala ur den synvinkeln är en utplacering på befintlig arbetsplats, t.ex. kommunkontoret eller en industri. Verksamheten har idag cirka 75 tkr/år i budget för hyra. 4 (7) Handikappomsorgen anser sig kunna inrymma den aktuella dagliga verksamheten i befintliga lokaler i Ekgården vilket innebär samma besparing samt att lokalerna i Nordangård finns kvar för annan hyresgäst varför utredaren bedömer att detta är en bättre lösning på lokalfrågan för daglig verksamhet. Den lösningen innebär dock en viss inkräktning på personalrum och sammanträdesrum på Ekgården vilket delvis kan lösas genom att ett konferensrum iordningställs i f.d. snickeriet i källaren. Handikappanpassade bostäder I varje våningsplan ligger 3 st. boendelägenheter öster om hissen. Dessa skulle gå att göra om till 4-5 rumslägenheter till relativt låga investeringskostnader. Uppskattningsvis cirka 100 tkr/lägenhet. De kvarvarande delarna av våningsplanen räcker för socialförvaltningens föreslagna verksamheter. Kapitalkostnaden blir vid 15 års avskrivning cirka 35 tkr/år. Tre st. så stora lägenheter bör kunna inbringa minst 250 tkr/år i intäktshyra. Barnkorttids Barnkortidsverksamheten ryms i en av ovanstående delar öster om hissen. Invändningen mot institutionsmiljö finns dock även här. En fördel är att en större lägenhet i det ordinarie beståndet friställs. Behovet av sådana är stort p.g.a de stora familjerna som genom anhöriginvandring nu kommit till kommunen. Barnkorttids har cirka 80 tkr/år i budget till hyra. Lösningen kräver viss ombyggnation främst installation av ett kök. Bostäder till stora familjer Varje våningsplan går att dela i tre stora lägenheter om vardera cirka 5 rum och kök. Användningsområdet torde bli till större invandrarfamiljer. Investeringsbehovet blir främst två st. kök per våningsplan. Den möjliga intäktshyran blir cirka 865tkr/år för hela huset. Ensamkommande barn En utökning av antalet platser i mottagandet av ensamkommande barn kan göras. Om två våningsplan används för 18 platser varav 4 st. asylsökande kan verksamheten ges följande förutsättningar: Hyra erläggs med 750 tkr/våningsplan, totalt 1500 tkr. 14 heltidstjänster i boendet

122 1 heltidstjänst som handläggare Cirka 800 tkr/år till skolan förutom cirka 200 tkr som skolan får från Migrationsverket för asylsökande. Cirka 3000 kr/månad i ersättning till varje god man. 5 (7) Fördelar Relativt god hyresinkomst 15 heltidstjänster för högskoleutbildad personal plus eventuell lärartjänst Bättre underlag för förberedelseklass för äldre Väntetiden på slussenheter minskar för dessa barn. 18 nya invånare som genererar cirka 1,8 miljoner kr. i generellt statsbidrag. Nackdelar Ej fullkostnadstäckning för BUN Osäker finansiering då den ej är inflationsskyddad och inte har höjts sedan 2008, en årlig ambitionssänkning på cirka 3 % frånstatens sida. Regeringens förslag om tvångslagstiftning. Osäkert om Vingåker kan lyckas med ytterligare utmaningar på integrationsområdet. En sådan kraftig utökning av mottagandet bör beslutas åtminstone av Kommunstyrelsen. Det finns ett intresse från annan kommun att samverka om denna lösning blir aktuell. Kontorshotell Ett mindre eller större kontorshotell går att utforma i huset. Det blir kontor med unika tillgångar till spatiösa toaletter till nästan varje kontor. Det förutsätter dock en större nyetablering för att skapa efterfrågan. Ett callcenter skulle kunna inrymma minst 40 arbetsplatser per våning. Tveksamt om det finns infrastruktur på teleområdet som klarar detta. Givetvis kan mindre delar av huset hyras ut till extern hyresgäst, t.ex. kontor för Migrationsverket eller någon småföretagare. Studentboende Lokalerna är väl anpassade för korridorboende för studenter. Kan generera cirka 1 miljon/år i intäktshyra för hela huset. Det är bara universitetet som saknas Migrationsverket Huset är mindre lämpligt som asylboende för Migrationsverket då det bara finns ett kök per våning för närvarande. Utökat antal Servicebostäder

123 Socialnämnden har ett 50 tal servicelägenheter i kvarteret. Dessa är nu i princip uthyrda. Det är dock större efterfrågan på handikappanpassat boende i centrum. Ett centralt läge gör också att den boende klarar sig mer självständigt då t.ex. inköp kanske kan göras utan hemtjänstinsats. Socialnämnden föredrar därför att en utökning av antalet servicelägenheter görs mer centralt. Servicelägenheter innebär också en omfattande ombyggnation tillbaka till små fullständiga lägenheter. 6 (7) Trygghetsboende Trygghetsboende är en form av servicelägenheter där de boende genom hyran delar på kostnaden för gemensamma ytor och viss personalbemanning. Därför kan allt som ovan sagts om servicelägenheter också avse Trygghetsboende. Uthyrning till annan kommun Flera kommuner t.ex. Flen står inför stora investeringar i form av om- eller nybyggnation av särskilt boende. Samhällsekonomiskt vore det fördelaktigt att utnyttja befintliga lokaler i Vingåker. Det torde dock bli svårt att motivera personal och äldre av en sådan lösning permanent. Det är dessutom ytterst tveksamt om en utlokalisering av ordinärt äldreboende är förenligt med lagstiftningen. Var ska de boende folkbokföras? För att kunna få bostadstillägg ska de vara folkbokförda på adressen. En uthyrning under en kortare tid, t.ex. under en ombyggnation är mer tänkbar, allra helst om det handlar om korttidsplatser då problem med avstånd till hemorten och anhöriga i det fallet är temporärt. En sådan lösning torde dock också vara temporär. LOV-utsättning av särskilt boende. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna till en obligatorisk LOV. Om kommunen vill underlätta för alternativa utförare att erbjuda särskilt boende kan Nordangård erbjudas. Det totala vårdbehovet ökar dock inte utan ett utnyttjande av Nordangård för äldreboende innebär att antalet tomma platser på Ekgården och Humlegården ökar med motsvarande antal. Om kommunen inte erbjuder ett färdigbyggt alternativ för detta så är chansen/risken att någon privat aktör ska erbjuda särskilt boende i Vingåker försumbar. Annat privat vårdboende Det är givetvis möjligt att via annonser i press etc. försöka locka till sig privata vårdföretag med en affärsidé som innebär att vårdtagare/patienter från övriga landet behandlas i Vingåker. Vård och omsorg är ju redan en näringsgren av stor betydelse för Vingåkers kommun. Ett sådant uppdrag bör i så fall ges till näringslivsenheten.

124 7 (7) Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen anser att de lämnade förslagen är de som på både kort och längre sikt är strategiskt mest rätt och dessutom ger det bäst möjliga ekonomiska utfallet. Konsekvenser De föreslagna lösningarna kan generera följande intäkter/besparingar. Gruppbostad hyra 200 tkr Gruppbostad hyresgästers hyra 325 tkr Barnkortis 80 tkr Ensamkommande barn tkr Daglig verksamhet 75 tkr Totalt tkr Investeringsbehov, mycket grov och preliminär uppskattning Gruppbostad 200 tkr Barnkortis 150 tkr Sammanträdesrum Humlegården 100 tkr VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef

125 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 74 Dnr 105/ Enkät klagomålshantering 2012 Förslag till beslut Socialnämnden uppdrar till förvaltningen att komplettera rutiner för klagomålshantering med skrivelse om att enkät för klagomålshantering ska skickas ut till berörd i samband med svar på klagomål. I övrigt tar socialnämnden del av enkät för klagomålshantering 2012 och lägger den till handlingarna. Beskrivning av ärendet Enkät för klagomålshantering skickades ut i april 2013 i enlighet med internkontrollplanen. Av de 23 personer som inkommit med klagomål under 2012 så var det sju stycken som besvarade enkäten. Resultat från enkäten: - 7 av 7 tyckte att det var lätt att lämna sina synpunkter/klagomål. - 3 av 7 tyckte att de fick svar på klagomålet inom rimlig tid. - 7 av 7 tyckte att de blivit bra bemötta i samband med att de lämnade in synpunkten/klagomålet. - 5 av 7 tyckte att klagomålsblanketten var lätt att fylla i. Beslutsunderlag Enkät klagomålshantering 2012 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

126 Klagomålshantering 2013 Upplevde du att det var lätt att lämna dina synpunkter/klagomål? Namn Antal % A. Ja B. Nej 0 0 C. Vet inte 0 0 D. Om du svarade nej, vad anser du kan förbättras? 0 0 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) Anser du att du fick svar på ditt klagomål inom rimlig tid? Namn Antal % A. Ja 3 42,9 B. Nej 0 0 C. Vet inte 0 0 D. Om du svarade nej, vad anser du är en rimlig tid? 4 57,1 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) Cirka en vecka. 1 månad. 1 månad. Vill ha svar inom senast två veckor.

127 Anser du att du blev bra bemött i samband med att synpunkten/klagomålet lämnades in? Namn Antal % A. Ja B. Nej 0 0 C. Vet inte 0 0 D. Om du svarade nej, varför var du ej nöjd med hur du blev bemött? 0 0 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) Anser du att synpunkts/klagomålsblanketten var lätt att fylla i? Namn Antal % A. Ja 5 71,4 B. Nej 1 14,3 C. Vet inte 0 0 D. Om du svarade nej, hur kan blanketten förbättras? 1 14,3 Total Svarsfrekvens 100% (7/7) Krånglig att förstå.