Innehåll. Värme i villan Huset Distributionssystem Byte av distributionssystem Jämnare temperatur med styrsystem...

Transkript

1 Värmeivillan

2

3 Innehåll Värme i villan Huset Distributionssystem Byte av distributionssystem Jämnare temperatur med styrsystem Elvärme Olja Gas Fjärrvärme Biobränsle Ved Pellets Värmepump Solvärme Offerter och avtal Mer kunskap

4 4

5 Värme i villan Valet av uppvärmningssystem är ett av de viktigaste besluten en villaägare tar i ägandet eller byggandet av sitt hus. I den här broschyren får du kunskap som gör det lättare att gå vidare. Även om två hus är nästan identiska har de boende olika vanor och intressen. Det gör att energibehovet och energianvändningen kan vara helt olika. Varje villaägare måste därför titta på sin specifika situation. Den här skriften ska hjälpa dig att ta det första steget i valet av uppvärmningssystem. När du har läst broschyren har du fått baskunskaper om de uppvärmningssystem som är aktuella i ditt fall. Då blir det lättare att gå vidare och skaffa mer information. Ekonomi, komfort och miljö Tre faktorer är avgörande för valet av uppvärmningssystem: ekonomi, komfort och påverkan på miljön. Den optimala lösningen ger bra komfort med god ekonomi och liten påverkan på miljön. För att få de tre faktorerna att samverka bör du känna ditt hus och ditt uppvärmningssystem. Du bör även känna till hur du med enkla förändringar i din vardag kan minska energianvändningen utan att försämra komforten. Miljön gynnas av en lägre energianvändning. Genom att behovet av energi för uppvärmning minskar kan också produktionen av energi från fossila bränslen minska. Det gör att utsläppen av miljöskadliga ämnen kan reduceras. Typhuset Beräkningarna i denna broschyr utgår från ett typhus för att du ska kunna jämföra olika alternativ. Typhuset använder totalt kwh energi per år, varav kwh är hushållsel, alltså belysning och drift av elektriska apparater. Till varmvatten behövs kwh och återstående kwh används för uppvärmning av huset. Hållbara uppvärmningsformer För att inte äventyra kommande generationers miljö bör övergången till mer hållbara uppvärmningsformer starta redan idag. Med hållbara uppvärmningsformer menas att de bland annat ska innebära låg belastning på miljön och bygga på förnybara energikällor. Dessutom bör energibehovet för uppvärmning minskas genom dels byggnadstekniska åtgärder dels effektiviseringar och rationaliseringar i de tekniska systemen för uppvärmning. Energiinnehåll En kubikmeter olja innehåller ca kwh En kluven och travad kubikmeter torr ved innehåller ca kwh (beroende på träslag och fukthalt) En kubikmeter pellets innehåller ca kwh Hur mycket av energiinnehållet i bränslet som kommer huset till godo beror bland annat på pannans verkningsgrad. Sverige har drygt 1,6 miljoner villor och småhus värms av direktverkande el har elpanna och vattenburet system värms med olja värms med ved eller pellets värms med fjärrvärme ( ungefärliga siffror) 5

6 Huset Innan du investerar i ett nytt uppvärmningssystem bör du titta på husets klimatskal det vill säga väggar, tak, golv och fönster. Här finns ofta stora energivinster att göra med ibland relativt enkla medel. När klimatskalet eller ventilationen förändrats måste husets värmesystem justeras. Tak 15 % Ett obebott och ouppvärmt hus får ungefär samma innetemperatur som medeltemperaturen ute. Temperaturskillnaderna strävar efter att jämna ut sig. Från ett bebott och uppvärmt hus tar sig värmen ut till den omgivande utomhuskylan. Men utjämningen fördröjs av husets klimatskal det vill säga väggar, tak, golv och fönster. Ett bra klimatskal släpper ut mindre värme per tidsenhet än vad ett dåligt klimatskal gör. Ventilation 15 % Ett bra klimatskal förutsätter en effektiv ventilation för att inomhusluften inte ska bli fuktig och ohälsosam. U-värde Klimatskalets förmåga att bromsa värmeflödet mäts med U-värdet. U-värdet berättar hur mycket värme som passerar ut per kvadratmeter vid en grads temperaturskillnad mellan inomhus och utomhus. Det är bättre ju lägre U-värdet är. Man använder Kelvin (K) som temperaturskala. Tio centimeters isolering motsvarar ungefär 0,5 W/m 2 K. Ett 50 cm tjockt isolerat vindsbjälklag har U-värdet 0,1. Ett högisolerat fönster har U-värdet 1,0 och ett äldre tvåglasfönster har U-värdet 3,0. Ytterväggar och dörrar 20 % Fönster 35 % Golv och källare 15 % Klimatskalets svaga punkter All värme som tillförs ett hus försvinner ut genom klimatskalet, om det är kallare ute än inne. Räknat per ytenhet är fönster och tak de mest läckande delarna på ett hus. I genomsnitt försvinner 15 procent av värmen genom taket och 35 procent genom fönstren. Resten av värmen går ut genom väggar, golv, ventilationsluften samt som spillvärme med avloppsvatten. Sedan oljekriserna på 1970-talet har klimatskalen i nybyggda hus blivit allt bättre. De senaste åren har det byggts hus med så effektiva klimatskal att det 6

7 inte behövs någon uppvärmning, utöver strålningsvärmen från människor, maskiner och belysning samt den passiva solinstrålningen genom fönstren. Börja med taket Vindsbjälklaget lönar sig i de flesta fall att isolera upp till en halv meters tjocklek. Därutöver blir besparingarna relativt små. Om isoleringens tjocklek ökas från 20 till 50 centimeter minskar värmeförlusterna genom taket med ungefär två tredjedelar, eller omkring kwh per år. Det är inte alls ovanligt att äldre hus har vindsbjälklag med bara centimeters isolering. Att tilläggsisolera vindsbjälklaget är en relativt enkel och effektiv åtgärd, och en av de första insatser man bör göra för att minska klimatskalets energiförluster. Om den gamla isoleringen är torr och frisk kan den ligga kvar under det nya lagret av mineralull eller annat material. Det är viktigt att hålla god ventilation på vinden, särskilt vid takfoten. Efter tilläggsisoleringen blir vinden kallare och risken för kondens och fukt ökar. Fortsätt med fönstren Moderna energieffektiva fönster släpper bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre tvåglasfönster. Det är dock relativt dyrt att byta ut befintliga fönster om de i övrigt är i fullgott skick. Vid större renoveringar och när man till exempel byter värmesystem kan det vara värt att räkna på vad byte av fönster kostar. Med högisolerade fönster behövs till exempel inga radiatorer längs väggarna och man kan alltså installera ett enklare och billigare värmesystem. Ett alternativ till nya fönster är att sätta in en extra ruta i de gamla fönstren, eller att byta ut en av rutorna mot till exempel en ädelgasfylld isolerruta som kan monteras in i den befintliga bågen. Det finns olika specialglas med olika egenskaper och funktioner. Ett fönster är inte längre bara ett fönster. Annat i klimatskalet Tilläggsisolering av ytterväggar och fasad lönar sig sällan som enskild åtgärd, men kan vara lönsam vid en större fasadrenovering. Samma utgångspunkt gäller för golvisolering. Ventilationen Luften inomhus måste bytas ut för att få bort fukt och ohälsosamma ämnen. Minsta luftväxling bör vara drygt 126 kubikmeter per timme i en bostad med 100 kvadratmeter golvyta. Det betyder att all luft byts ut under två timmar. 7

8 8

9 I äldre hus sker luftväxlingen oftast med självdrag det vill säga huset ventileras på grund av temperaturskillnader utomhus och inomhus. Luften kommer in genom otätheter i huset eller ventiler. Självdraget stimuleras om det finns en eldstad som dels förbrukar luft vid eldningen, dels värmer upp skorstenen. I nya villor och i äldre villor där klimatskalet har tätats på olika sätt, och där eldstaden inte används eller har bytts mot elvärme, behövs mekanisk ventilation. Enklast är frånluftsventilationen som suger ut varm inomhusluft i tillräcklig omfattning, ofta från kök och våtutrymmen. Den utsugna luften ersätts genom ventiler i väggarna. Frånluftsventilationen kan kompletteras med mekanisk tilluft i till exempel sovrum. I genomsnitt suger ventilationen ut kwh värme per år. Drygt hälften av den värmen kan återföras till huset med en värmeväxlare eller en frånluftsvärmepump, där frånluftens värme överförs till tilluften. Luftflödet i den mekaniska ventilationen ska vara injusterat och systemet ska hålla låg ljudnivå. Ekonomi I typhuset med 20 kvadratmeter fönsteryta, där man byter ut ett enkelglas mot en tvåglas isolerruta med argongas, kan utstrålningen minska med upp till kwh per år. Investeringen kan kostnadsberäknas till kronor per kvadratmeter, alltså kronor. Med ett elpris på 85 öre per kwh sparar man kronor per år. Återbetalningstiden blir alltså i detta fall drygt åtta år. I typhuset med 100 kvadratmeter vindsbjälklag, där isoleringen ökar från 20 till 50 cm mineralull, minskar värmeförlusterna med upp till kwh per år. Om mineralullen kostar 80 kronor per kvadratmeter blir investeringen kronor. Energibesparingen är värd cirka kronor per år. Återbetalningstiden blir alltså fyra år. Kostnad mineralull ca kr Energibesparing per år 2100 kr Återbetalningstid 4 år Kostnad byte till isolerglas kr Energibesparing per år 3400 kr Återbetalningstid drygt 8 år 9

10 Distributionssystem För att sprida värmen jämnt i huset leds värmen från husets värmekälla till alla delar av bostaden med ett distributionssystem. Vattenburet system är vanligast och ger flest möjligheter. Det vanligaste distributionssystemet är en radiatorkrets med cirkulerande vatten. Vattenburen golvvärme är en variant på radiatorkretsen, där man har värmeslingor i golvet istället för radiatorer på väggarna. Det finns även luftburen värme, där varmluft distribueras som tilluft i särskilda kanaler. Direktverkande elvärme saknar dock distributionssystem. Varje elradiator är en egen fristående värmekälla. Vattenburet distributionssystem är flexibelt Villor som byggs utan vattenburen värme, eller annat distributionssystem, är hänvisade till direktverkande elvärme, eventuellt kompletterad med en lokal eldstad. Ett vattenburet system kan hämta sin värme från olika värmekällor såsom fjärrvärme, värmepump, solvärme eller en villapanna. Det är ofta relativt enkelt att koppla in en ny värmekälla till vattenburen värme. Om man har flera värmekällor, till exempel sol och ved eller el, kan båda försörja en ackumulatortank som då fungerar som husets varma hjärta. Shunten, blandningsventilen som styr temperaturen till radiatorkretsen, ska sitta på ackumulatortanken. Fjärrvärme kan kopplas in på ett vattenburet system med en värmeväxlare. Kort sagt är det vattenburna värmesystemet flexibelt och anpassningsbart till förändringar i husets värmeförsörjning. Golvvärme eller radiatorer? Det finns inget entydigt svar på vad som är bäst radiatorer (vanliga väggfasta element) eller vattenburen golvvärme. Vad man tycker beror ofta på personliga upplevelser och om värmesystemet som sådant är väl inställt och fungerar bra. Golvvärme ger en skön känsla för fötterna och höjer på så sätt komforten. Vissa beräkningar anger att den komforthöjningen gör att man kan hålla en något lägre medeltemperatur, och därmed minska energianvändningen. Andra beräkningar motsäger det påståendet. Golvvärme förutsätter att fönstren är väl isolerade. Annars blir det kallras från fönstren, och golvvärmens komforthöjning motverkas. Golvvärmen är ett trögt system och därmed svårare att styra och snabbt anpassa till ändrat värmebehov jämfört med ett radiatorsystem. Det beror på att golvvärmen använder hela golvet som en slags ackumulator av värme. Därmed kan det vara svårare att tillgodogöra sig vårsolens strålning; istället för att snabbt dra ner på värmen blir det övertemperatur i huset på grund av att golvet fortsätter att leverera ackumulerad värme även efter det att styrsystemet stängt tillförseln. En fördel med golvvärmen är att man vinner utrymme efter väggarna och slipper dammsamlande radiatorer. Isoleringen under grundplattan bör vara minst 25 centimeter, för att så lite som möjligt av golvvärmen ska försvinna ner i marken från husets bottenvåning. Om man väljer golvvärme för bara en del av huset behövs en särskild shuntventil för att reglera varmvattenflödet i golvslingan. Låg eller hög temperatur? Distributionssystem som kan värma huset med en relativt låg radiatortemperatur är ofta bättre ur energisynpunkt än system som behöver en hög temperatur. Dels går det att använda värmekällor som inte ger så hög temperatur som exempelvis värmepump, dels behöver inte ackumulatortanken laddas så ofta om man har en vedpanna. Luftburen värme Luftburen värme är relativt ovanligt. Att distribuera husets värme med varmluft kan höja komforten och känslan att värmen når alla delar av rummet. Luftvärme är dock mindre energieffektivt än vattenburen värme. Värmen från en lokal eldstad, kamin eller kakelugn, kan fördelas bättre och snabbare i bostaden med hjälp av ventilationskanaler och tystgående fläktar. Ofta är det bättre att blåsa kalluften genom kanalerna från de avlägsna rummen in mot eldstaden än att blåsa varmluft från eldstaden ut till de yttre rummen. 10

11 11

12 12

13 Byte av distributionssystem Hus med direktverkande el saknar distributionssystem. Varje elradiator fungerar som en egen fristående värmekälla. För att villaägaren ska kunna byta uppvärmningsform måste ett distributionssystem installeras. Hus med direktverkande el är hänvisade till att fortsätta med direktverkande el, såvida man inte installerar ett distributionssystem för värmen, vanligtvis ett vattenburet system med radiatorer. Ett vattenburet värmesystem ger stor frihet att välja energikälla. Utöver byte och nyinvestering av själva värmekällan måste man alltså även investera i värmeledningar och vattenradiatorer, en kostnad som har schablonberäknats till cirka kronor. Kostnaden varierar förstås kraftigt beroende på hustyp och storlek. Man behöver inte installera vattenburen värme i hela huset. De mest kostsamma delarna av systemet kan uteslutas och på de platserna behåller man istället elradiatorer. Gör det själv? Det finns rörfirmor som erbjuder gör det själv paket för installation av vattenburet värmesystem. Rören kan till exempel sitta i väggsocklar och trösklar och skruvas ihop som moduler. Särskilda verktyg underlättar bockningen av rören. Man bör förstås vara lite händig för att klara installationen. Eftersom en vattenläcka i huset kan ställa till stor skada bör man få installationen besiktigad och även godkänd av försäkringsbolaget. Säkrare och enklare är förstås att anlita en professionell VVS-installatör för att dra ledningarna och ansluta radiatorerna (se kapitlet om offerter och avtal). Ackumulatortank I ett nytt vattenburet distributionssystem installeras oftast en ackumulatortank. Till ackumulatortanken kopplas bostadens värmekällor. Själva distributionssystemet är därmed flexibelt och oberoende av vilken värmekälla som väljs. Ackumulatortanken kräver inte heller ständig tillförsel av värme. Pannan behöver bara eldas en eller ett par gånger per dag. Förbränningen kan då ske med hög temperatur under kort tid, vilket ger låga utsläpp av miljöskadliga ämnen. Värmen finns kvar i ackumulatortanken även när elden i pannan har slocknat. Ofta värms tappvarmvatten och vatten för uppvärmning i samma ackumulatortank. Läs mer om ackumulatortankar under kapitlet om vedeldning. Tänk på att husets inre klimat kan förändras när man byter värmekälla. En värmepanna håller källaren torr och väl ventilerad. Byte till fjärrvärme, eller till en effektivare panna som har lägre rökgastemperatur och mindre självdrag, kan försämra ventilationen vilket ökar fukthalten i källaren. Effektivare energianvändning ställer ofta krav på bättre kontroll av värmedistribution och ventilation för att man ska undvika kondens och fukt. Expansionskärl Ackumulatortank Panna Radiatorkrets Strypventil I ett vattenburet distributionssystem installeras ofta en ackumulatortank. Till den kopplas värmekällan exempelvis en vedpanna, solfångare eller värmepump. 13 Radiatorer, rör, kopplingar, VVS-firma kr

14 Jämnare temperatur med styrsystem Inomhustemperatur är till viss del en vanesak. Vilken temperatur man väljer beror framför allt på tre faktorer: vana och komfortkänsla, kunskap om vad värmen kostar i pengar och för miljön samt möjlighet att styra och själv bestämma temperaturen. Komfortkänsla är en vanesak. En person som vistas lång tid stillasittande i bostaden behöver högre temperatur för att må bra än en familj som är hemma några timmar på morgonen och några timmar på kvällen. De flesta människor vill ha lägre temperatur när de sover än när de är vakna. Det kan till och med vara svårt att sova om det är några grader varmare än vad man är van vid. Vem bestämmer temperaturen? Är det familjen som bestämmer temperaturen, eller avgörs husets temperatur av ett opålitligt styrsystem? Det är inte ovanligt att temperaturen svänger okontrollerat mellan 18 och 22 grader. Det är varken trivsamt eller ekonomiskt. Ett bra styr- och reglersystem ska hålla önskad temperatur i bostadens olika delar och under olika tider. 14

15 Shunten reglerar vattentemperaturen I ett vattenburet system blandas radiatorkretsens vatten till rätt framledningstemperatur av shuntventilen. Shunten är helt stängd när det inte behövs någon ytterligare värme. Då cirkulerar radiatorkretsens vatten utan nytt tillskott av varmvatten från pannan. När huset behöver mer värme öppnas ventilen och släpper in nytt varmvatten i radiatorkretsen. Ventilen ställer sig i ett läge som balanserar värmebehovet. Shunten och shuntmotorn kan i sin tur styras av ett automatiskt styrsystem som mäter och anpassar radiatorkretsens framledningstemperatur så att man får önskad bostadstemperatur. Ute- eller innegivare? Styrsystemets givare kan sitta utomhus eller inomhus och i vissa fall kombineras ute- och innegivare. Givaren mäter temperaturen och skickar signaler till styrmekanismen som reglerar framledningstemperaturen efter en bestämd kurva. Om utetemperaturen är minus tio grader ska framledningstemperaturen till radiatorerna vara till exempel 55 grader för att det ska bli 20 grader inne i bostaden. Kurvan som visar förhållandet mellan temperaturen vid givaren och radiatorkretsens framledningstemperatur är individuell för varje hus. Den måste ställas in med omsorg för att systemet ska hålla jämn och önskad temperatur i bostaden. Särskilt en utegivare kräver mycket intrimning. Om man till exempel tillläggsisolerar huset ändras kurvan, eftersom det krävs mindre energi och därmed lägre framledningstemperatur vid en viss utetemperatur. En innegivare kan styra shunten mer direkt utifrån önskad och uppmätt innetemperatur. Styrsystemet ställs in via en manöverpanel. Med moderna styrsystem kan man ställa in dygnsvisa variationer till exempel sänkt temperatur på natten och mitt på dagen då man är på arbetet. 15

16 Kostnad för styrsystem inklusive installation kr Genomsnittlig temperatursänkning 2 grader Minskad uppvärmningskostnad per år kr Återbetalningstid 8 år Innegivaren bör placeras i det rum där man vill ha husets högsta temperatur. Ett bra styrsystem måste vara väl intrimmat och anpassat till det specifika huset och det måste vara exakt och tillförlitligt i mätning och styrning. Olika temperatur i tid och rum Styrsystemet ställs in via en manöverpanel. Ett modernt system tillåter förinställda variationer i tiden, till exempel dygnsstyrning och långtidssänkning om man är bortrest, där värmen kan höjas några timmar innan man kommer hem. Utgångspunkten för inställning av systemet är att alla radiatorventiler är helt öppna och att man ställer in temperaturen för husets centrum där det ska vara som varmast, till exempel 20 grader. Därefter kan ventilerna strypas efter önskemål i sovrum och utrymmen där det ska vara svalare. Hög temperatur kostar Varje extra grad ökar värmekostnaden med cirka fem procent, eller kronor om året för en vanlig villa. Att vänja sig vid 19 grader i genomsnitt, istället för 22 grader, kan alltså minska familjens utgifter med omkring kronor om året (om villans värmekostnad är kronor). 19 grader i genomsnitt kan till exempel vara 18 grader under natten och mitt på dagen, och 20 grader morgon och kväll. Styrsystem för direktverkande el se avsnittet om elvärme. 16

17 Elvärme Över en halv miljon svenska villor värms med direktverkande el. Ytterligare några hundra tusen villor har elvärme med vattenburet distributionssystem. Med direktverkande el är villaägaren låst till en uppvärmningsform. Dessutom råder stor osäkerhet kring framtidens elpriser. Med vattenburet distributionssystem är det enklare att byta till andra uppvärmningsformer och därigenom få lägre kostnader. För villaägaren är elvärmen en bekväm energikälla. Det framtida elpriset är en stor osäkerhetsfaktor för villaägaren. På sikt kommer sannolikt de europeiska elpriserna att närma sig varandra eftersom elmarknaden är avreglerad och fri. Men redan med dagens elpriser kan andra uppvärmningsformer vara mer prisvärda alternativ. Effektivare styrsystem Ett effektivt styrsystem för direktverkande elvärme kan spara upp till en tiondel av villans elvärme, vilket betyder minst tusen kronor om året. De flesta elvärmda hus som är över 25 år gamla har obefintliga eller mycket dåliga styrsystem. Radiatorernas termostater klarar inte att hålla jämn värme och det är svårt att få önskad temperatur i husets olika rum. En radiator som ger ojämn värme, så att rummets temperatur varierar med kanske fem grader upp och ner, ställer man gärna upp lite extra för att slippa temperaturfallen. När det sedan blir för varmt kanske man vädrar istället. Därmed förbrukas mycket el i onödan. Med jämn värme ökar komforten och man kan hålla en lägre medeltemperatur än när temperaturkurvan lever sitt eget liv. En viktig egenskap för termostaterna hos direktverkande elradiatorer är att den snabbt anpassar sig till förändringar i omgivningen, till exempel solinstrålning, eller när man eldar ved i en kamin. Ett styrsystem för direktverkande elradiatorer ska kunna ställas in med veckoprogram med dag- och nattsänkning. Olika temperaturer ska kunna hållas i olika delar av huset. Vissa styrsystem kan också kommunicera med elleverantören för laststyrning vid förbrukningstoppar. Träffar man sådana avtal blir elpriset lägre. Det är viktigt att termostaten på elradiatorn snabbt anpassar sig till temperaturförändringar. 17

18 Kompletterande energikällor Elvärmen kan kompletteras med en lokal eldstad som kan användas under uppvärmningssäsongen. För vedeldning är kakelugnen en effektiv eldstad eftersom den ackumulerar och sprider värmen över tiden. Pelletskaminen är ett annat effektivt alternativ med låg belastning på miljön. Framför allt kan man minska det maximala effektbehovet med hjälp av eldstaden, och på så sätt minska säkringsavgiften samtidigt som elräkningen reduceras. Elvärme med vattenburet distributionssystem kan kompletteras med en solfångare. Solvärmens främsta funktion är att försörja villan med varmvatten under sommarhalvåret. Ekonomi + Låg investeringskostnad vid direktverkande el Dyrt att konvertera till vattenburet system vid direktverkande el Osäkert pris i framtiden Komfort + Låg arbetsinsats Gamla radiatorer vid direktverkande el ger ojämn värme Miljö + Inga lokala utsläpp Viss el kommer ej från förnybart bränsle 18

19 Olja Olja är idag ett vanligt bränsle för uppvärmning av villor. Oljan är ett fossilt bränsle som ger miljöskadliga utsläpp vid förbränning. Den framtida tillgången på olja är osäker. Med en modern oljepanna och en modern brännare kan utsläppen minskas och verkningsgraden förbättras. Oljan blev efterkrigstidens stora energikälla och har dominerat uppvärmningen av småhus under 1950, -60 och -70-talen talets oljekriser ändrade radikalt på utvecklingen och istället installerades elvärme i de flesta nybyggda hus. Fortfarande värms dock drygt en fjärdedel av Sveriges småhus i huvudsak med olja, det vill säga omkring villor. Ett fossilt bränsle Jordens lager av petroleum har bildats av djur- och växtdelar under många hundra miljoner år. Oljan är ett så kallat fossilt bränsle som inte nybildas i samma takt som den utvinns. Nya oljefyndigheter upptäcks, men någon gång kommer oljan att ta slut. Vartefter de lättast tillgängliga lagren tar slut blir det svårare och dyrare att utvinna ny olja. Ett scenario är att oljan blir för dyr att elda upp och att andra energikällor och en ökad hushållning successivt måste ersätta oljan som bränsle för uppvärmning av våra bostäder. Miljön påverkas När petroleum brinner frigörs energi som värme. Samtidigt omvandlas oljan till en mängd andra ämnen som följer med rökgaserna ut i luften. Vid förbränning bildas svavel- och kväveföreningar som skadar miljön. Koldioxid är själva slutprodukten från fullständig förbränning och kan inte renas bort. Koldioxid påverkar klimatet och anses generellt som ett av världens allvarligaste miljöproblem. Modern oljeeldning Att värma sitt hus med olja är ett förhållandevis bekvämt uppvärmningssystem eftersom det kräver liten arbetsinsats av ägaren. En modern oljepanna utnyttjar och omvandlar procent av råvarans energi till användbar värme. Hos en gammal panna kan pannverkningsgraden i sämsta fall vara lägre än 50 procent. Brännarens funktion och pannans konvektion överföringen av förbränningsgasernas värme till pannvattnet är viktiga delar. För att pannan ska bibehålla sin verkningsgrad är det viktigt att pannan sotas och får en årlig service där man bland annat mäter den så kallade förbränningsverkningsgraden. En modern oljebrännare har en förbränningsverkningsgrad på upp till 98 procent. Genom att byta en gammal oljepanna eller oljebrännare mot en ny kan verkningsgraden bli betydligt högre. Samtidigt minskar utsläppen av miljöskadliga ämnen. 19

20 Ekonomi Typhuset som behöver kwh till värme och varmvatten använder 2,5 kubikmeter olja om pannans verkningsgrad är 80 procent. Om oljepriset är kronor per kubikmeter blir årskostnaden omkring kronor. Om pannans verkningsgrad är 50 procent blir årskostnaden istället kronor. Ekonomi Komfort Miljö + Enkelt att konvertera tack vare vattenburet system Osäkert pris i framtiden + Låg arbetsinsats Fossilt bränsle dvs ej förnybart Miljöskadliga utsläpp Förbrukad volym per år 2,5 kubikmeter Pris per kubik kr Årlig bränslekostnad kr Om priset stiger? Förbrukad volym per år 2,5 kubikmeter Pris per kubik kr Årlig bränslekostnad kr 20

21 Gas Naturgas är världens tredje största energikälla efter olja och kol. Naturgas är ett fossilt bränsle som ger lägre halter av miljöskadliga ämnen vid förbränning jämfört med olja. Idag är naturgas ett alternativ endast för dem som bor vid naturgasledningarna i södra Sverige. Naturgas är ett fossilt bränsle som bildats under flera hundra miljoner år. Till energigaserna räknas även biogas som bildas fortlöpande då organiskt material bryts ner i syrefri miljö, till exempel på soptippar eller reningsverk. Biogasen är, till skillnad från fossila gaser, förnybar. Kräver ledningsnät I Sverige distribueras naturgas längs en stamledning mellan Malmö och Göteborg. Gasen importeras från Danmark och svarar för några få procent av Sveriges energiförsörjning men i de kommuner där gasen finns står den för en betydligt större andel. Gasens spridning som energikälla beror främst på beslut om utbyggnad av ledningsnätet. Miljövänligare än olja När naturgas förbränns har den mindre negativ påverkan på miljön jämfört med olja. Utsläppen av koldioxid från en gaseldad villapanna är procent lägre än från en oljeeldad villapanna. Svavelutsläppen från gas är försumbara medan utsläppen av kvävedioxid är drygt hälften jämfört med olja. Panna eller brännare Gas kan eldas i en befintlig oljepanna men med en speciell gasbrännare. Verkningsgraden påverkas då i viss mån av pannans utformning och kondition. En modern gaspanna har cirka 90 procent verkningsgrad, vilket är något högre än för en oljepanna. Ekonomi Förutom investeringen i panna eller brännare tar gasleverantören en anslutningsavgift som i befintlig bebyggelse inom naturgasens distributionsområde kan beräknas till knappt kronor. Därtill kommer en abonnemangsavgift på knappt kronor per år. Energipriset för gasen är 57,5 öre per kwh. För typhuset med kwh i årsbehov, och en panna med 90 procent verkningsgrad, blir årskostnaden cirka kronor, oräknat anslutningsavgift och investeringar. 21

22 Ekonomi Komfort Miljö + Kan ge lägre bränslekostnad än olja och el + Hög verkningsgrad + Låg arbetsinsats Endast tillgänglig för vissa villor i södra Sverige + Lägre utsläpp av miljöskadliga ämnen jämfört med olja Fossilt bränsle dvs ej förnybart Anslutningsavgift ca kr Abonnemangsavgift per år kr Pris per kwh 57,5 öre Bränslekostnad per år Årlig kostnad inklusive abonnemangsavgift kr 22

23 Fjärrvärme Fjärrvärme innebär mindre arbete för villaägaren jämfört med andra uppvärmningssystem. Fjärrvärmenät finns i de flesta större tätorter och städer. Fjärrvärmen avlastar villaägaren från arbetet med en egen panna; ingen sotning, ingen eldning, ingen bevakning av bränslepåfyllning. Värmen kommer till huset i nedgrävda rör. Med en värmeväxlare överförs värmen till husets eget värmesystem. När ledningsnätet redan finns i ett villaområde kan fjärrvärmen vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra värmekällor. 200 tätorter har fjärrvärmenät och 40 procent av all uppvärmning i Sverige sker med fjärrvärme, men mindre än tio procent av villabeståndet är anslutet. Det beror på att utbyggnad av fjärrvärmen lönar sig bäst i tät bebyggelse med flerbostadshus där man får leverera mycket energi per meter kulvert och ledning. Fjärrvärmeverket Värmeproduktion i stora pannor är effektivare och miljövänligare än när varje villaägare eldar i sin egen panna. Professionell personal kontrollerar driften. Fjärrvärmen kan produceras i stora centrala värmeverk eller i mindre närvärmeverk som kan försörja en stadsdel eller ett bostadsområde. Även spillvärme från industri eller avloppsvatten kan användas i fjärrvärmesystemet. I kraftvärmeverk produceras fjärrvärme och el i kombination. Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja bränslet. Biobränslen En stor del av Sveriges fjärrvärme produceras numera med biobränslen, till exempel flis och pellets. Det sker under kontrollerade och miljövänliga former. I genomsnitt är utsläppen av koldioxid därför tio gånger så höga i en oljeldad villapanna jämfört med fjärrvärme. Även andra utsläpp är lägre för fjärrvärmen. Biobränslen hämtas i form av restprodukter från bland annat sågverk och andra träindustrier och från överblivna grenar och toppar i skogsbruket. Ekonomi Att ansluta sig till fjärrvärme kostar lite mer än vad en ny elpanna kostar. En undersökning som genomfördes för några år sedan visade en genomsnittskostnad på kronor för utrustning och anslutning till fjärrvärme. Det gäller villor som redan tidigare har vattenburet system. Motsvarande kostnad för övergång hela vägen från direktverkande el till fjärrvärme med ett vattenburet system kostade, enligt samma undersökning kronor. Priserna varierar från kommun till kommun. Fjärrvärmens förbrukningsavgifter är i allmänhet något lägre än för el eller olja. Eftersom priset för både el och fjärrvärme består av många olika komponenter kan det vara något komplicerat att jämföra de båda alternativen. Priset Värmen kommer till villan i nergrävda rör. En värmeväxlare (fjärrvärmecentral) inne i huset överför värmen till villans uppvärmningssystem. Fjärrvärme innebär minimalt med eget arbete för villaägaren. 23