Enligt sändlista. Villkor för bedrivande av skyddsjakt på björn i Sverige år 2006

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Klas Allander Tel: BESLUT Dnr Nf Enligt sändlista Beslut om skyddsjakt på björn 2006 Beslut Naturvårdsverket beslutar, med stöd av 9b, 23 a, och 24 jaktförordningen (1987:905) samt med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i habitatdirektivet (92/43/EEG) och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 i samma direktiv, om skyddsjakt på högst 143 björnar. Naturvårdsverket beslutar vidare att nedan angivna villkor gäller för skyddsjakten. Efterlevnaden av dessa villkor är ett krav för att jakt enligt Naturvårdsverkets beslut skall få bedrivas. Jakt som bedrivs mot givna villkor sker således utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen. Straffbestämmelser för jaktbrott finns i 43 och för grovt jaktbrott i 44 i jaktlagen Naturvårdsverket medger med stöd av 16 jaktförordningen, att hund som förföljer vilt får användas vid jakt efter björn som sker med stöd av detta beslut under tiden från 21 augusti t.o.m. 15 oktober, undantaget Norrbottens län där sådan hund får användas från 21 augusti t o m 30 september. Villkor för bedrivande av skyddsjakt på björn i Sverige år 2006 Naturvårdsverket vill erinra om bestämmelserna i 9 jaktförordningen gällande inskränkningar i jakttiden, 17 andra stycket gällande kravet på eftersökshund och 11 i Naturvårdsverkets föreskrifter om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) avseende godkända kulgevär.

2 2 Var, när och hur många djur får fällas? Jakten omfattar högst 143 björnar fördelade på 7 län (bilaga 2). Värmlands län: Område: Kommunerna Torsby och Hagfors. Antal björnar: högst två (2) björnar får fällas. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Dalarnas län: Område: Hela länet. Antal björnar: högst tjugosex (26) björnar får fällas. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Gävleborgs län: Område: Hela länet Antal björnar: högst arton (18) björnar får fällas. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Jämtlands län: Område: Uppdelat på två områden 1) söder om Europaväg 14 (E14); 2) norr om Europaväg 14 (E14). Antal björnar: högst sexton (16) björnar får fällas söder om E14 på; högst sexton (16) björnar får fällas norr om E14. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Västernorrlands län: Område: Hela länet. Antal björnar: högst tolv (12) björnar får fällas. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Västerbottens län: Område: Uppdelat på två områden 1) ovanför odlingsgränsen; 2) nedanför odlingsgränsen. Antal björnar: i hela länet får högst tjugo (20) björnar fällas varav högst fjorton (14) björnar nedanför odlingsgränsen Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Norrbottens län: Område: Uppdelat på två områden 1) Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommuner, 2) övriga länet. Antal björnar: högst sex (6) björnar får fällas i Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommuner, högst tjugosju (27) björnar får fällas i övriga länet. Jakttid: 21 augusti - 30 september Avlysning Jakten skall avlysas då det totala antalet björnar fällts eller påskjutits inom ett län eller del av ett län. Påskjuten björn skall anmälas till polisen. Polisen informerar Länsstyrelsen om detta. Länsstyrelsen noterar påskjuten björn och avvaktar med

3 3 avräkning och, i förekommande fall, avlysning av jakten till dess resultatet av eftersöket redovisats. Den som påskjutit björn fullföljer eftersök till dess björnen återfunnits död eller anträffats skadad och avlivas, alternativt till dess allt tyder på att björnen är oskadad eller så ytligt skadad att den bedöms kunna leva vidare utan allvarliga men. Jaktledaren ansvarar för att eftersök genomförs. Jaktledaren redovisar skyndsamt resultatet av eftersöket till länsstyrelsen eller, om länsstyrelsen inte kan nås vid tillfället, till polisen. Vilka får utföra jakten? Person som har jakträtt i områden som omfattas av detta beslut, under förutsättning att jakträtten omfattar skyddsjakt på björn. Vid varje jakttillfälle skall utses en ansvarig jaktledare. Den som jagar björn skall hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där björnjakt bedrivs. Vilka djur får fällas? Hona med unge/ungar samt hennes ungar (oavsett ungarnas ålder) får inte avsiktligt fällas. Övriga björnar får fällas med stöd av detta beslut. Besiktning och provtagning sker alltid i samband med rapporterad fälld björn. Ungefär en femtedel av fällda honor 2005 visade sig vid kontroll i efterhand ha haft diande ungar. Naturvårdsverket tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) utvärderar därför genom särskild provtagning av spenar från fällda björnhonor även 2006, hur stor andel av de honor som fällts som hade diande ungar. Jakt får inte bedrivas vid åtel Skyddsjakt på björn med stöd av detta beslut får inte bedrivas med hjälp av åtel. En åtel definieras som: animaliskt eller vegetabiliskt material eller annat som utplacerats eller på annat sätt iordningställts i syfte att locka till sig vilt. Anmälan av fälld björn Skytten skall utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts eller påskjutits anmäla det till berörd polismyndighet. I samband med anmälan informeras skytten så att denne känner till vilka prover som skall tas och hur det skall förfaras med dem. Vidare informeras skytten om vem/vilka som är besiktningsman/-män och att skytten är ansvarig för att björnen besiktigas inom ett dygn samt så att skytten känner till att det krävs intyg från Jordbruksverket om skytten önskar sälja eller byta kött, skinn eller övriga björndelar. Vid anmälan skall skytten ange följande uppgifter som antecknas av polisen: 1. ansvarig jaktledare 2. skyttens namn, adress och telefonnummer, 3. när björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag), 4. var björnen fällts (plats som går att återfinna på karta 1: , fastighet, kommun), 5. björnens kön, 6. hur björnen fällts (jaktmetod) Berörd polismyndighet vidarebefordrar omgående anmälan om fälld eller påskjuten björn per telefon/fax till länsstyrelsen och länsstyrelsens besiktningsman. Berörda

4 4 länsstyrelser har följande telefon och faxnummer: Länsstyrelsen i Värmlands län, telefon , fax Länsstyrelsen i Dalarnas län, telefon /18, tfn svarare: , fax Länsstyrelsen i Gävleborgs län, telefon , fax: Länsstyrelsen i Västernorrlands län, telefon , , tfn svarare , fax Länsstyrelsen i Jämtlands län, Naturvård, telefon , fax Länsstyrelsen i Västerbottens län, telefon , tfn svarare fax Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsenheten, telefon , fax Skyttens hantering av fälld björn Skytten skall utan dröjsmål uppvisa fälld björn för länsstyrelsens besiktningsman. Om besiktningsman önskar skall skottplats/fallplats omgående uppvisas. Naturvårdsverket beslutar att från alla fällda björnar (inklusive radiomärkta) skall skytten ta följande prover som tillfaller staten utöver de prover som tas av besiktningsmannen (se instruktion bilaga 4, sidan 2): 1) hårprov 2) könsdelar, 3) första premolaren (liten kindtand), 4) hudprov samt 5) leverprov. Vidare skall skytten fylla i de uppgifter som framgår av blankett Registrera fälld björn (bilaga 4). De prover som skytten tagit skall, genom besiktningsmannens försorg, sändas till Statens veterinärmedicinska anstalt. Björnskinnet samt kraniet skall inom sex månader märkas vid polismyndighet med s.k. transponder (microchips), som bevis på att björnen fällts lagligt, varvid bifogad blankett Märkning av fälld björn (bilaga 5) skall användas. Ansvarig för att märkning sker är skytten. Märkning utförs av polisen. Observera att förutom skinnet skall kraniet märkas med microchips. Skyttens rätt till delar av björnen Naturvårdsverket beslutar att under förutsättning att ovan nämnda uppgifter rapporterats samt att samtliga prover insamlats och överlämnats till besiktningsman (se nedan) och att övriga villkor i detta beslut följs, tillfaller övriga delar av björnen skytten. Om skytten inte på besiktningsmannens begäran uppvisar skottplats/fallplats eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att lämna ifrån sig proverna tillfaller hela björnen staten, eller om kroppen inte återfinns värdet av densamma. Försäljning av kött, skinn m.m. Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning eller förevisning av björnar, björnskinn, björnkött eller andra delar av björn, är förbjuden enligt artikel 8.1 i Rådets förordning (EG) 338/97. Jordbruksverket kan medge undantag från förbudet, om det kan visas att exemplaret åtkommits lagligt. För björnar skjutna i enlighet med detta beslut, kan Jordbruksverkets 1 intyg om undantag från förbudet inhämtas från av länsstyrelsen utsedd besiktningsman. Skytten kan då sälja eller byta köttet, skinnet eller andra delar. Om den nya ägaren vill sälja delarna vidare, krävs nytt intyg från 1 Intyget är förenat med en avgift på 100 kronor som Jordbruksverket, Jönköping, telefon , fax efterdebiterar.

5 Jordbruksverket. För export, import eller reexport krävs därutöver särskilt tillstånd från Jordbruksverket. 5 Länsstyrelsens och andra myndigheters åtgärder i samband med jakten Länsstyrelsen utser i god tid före jaktstarten de besiktningsmän som besiktigar samtliga fällda björnar. Områdes- och eventuell jourlista över besiktningsmännen tillhandahålls av länsstyrelsen. Besiktningsmannens hantering av fälld björn Vid besiktningen kontrollerar besiktningsmannen anmälda uppgifter och att skytten tagit de prover som krävs samt tillhandahåller skytten nödvändiga blanketter för rapportering, märkning och eventuell försäljning. Besiktningsmannen bör från skytten mottaga ett ifyllt exemplar av blanketten "Registrering av fälld björn" (bilaga 4) som besiktningsmannen snarast överlämnar till länsstyrelsen tillsammans med blankett Besiktning av fälld björn. Besiktningsman fyller i blankett "Besiktning av fälld björn" (bilaga 6). Besiktningsmannen tar ett eget referensprov (muskelprov, ca 1x2 cm) och från björnhonor den största spenen samt tar hand om de prover som skytten tagit. Innan spenen skärs loss ska besiktningsmannen försöka klämma fram vätska (mjölk) ur spenen samt bedöma vätskan utseende (bilaga 6) En av orsakerna till att spene tas är att jämföra mjölk/vätskeförekomst med resultatet från histologiska snitt från provtagna spenar. Vid besiktningen tar besiktningsmannen hand om samtliga prover från björnen som förvaras frysta. Inom 48 timmar sänds proverna samlat till Statens Veterinärmedicinska Anstalt 2. Besiktningsmannens referensprov skickas i separat försändelse. Tilldelning och avlysning Länsstyrelsen bör ha telefonsvarare med aktuell information om hur många djur som skjutits och vad som återstår av tilldelningen. Påskjuten björn skall anmälas till polisen. Länsstyrelsen noterar detta och avvaktar med avräkning och, i förekommande fall, avlysning av jakten till dess resultatet av eftersöket redovisats. Länsstyrelsen meddelar att jakten är slut när kvoten är fylld inom länet. Beslut om avlysning delges snarast berörda polismyndigheter, jakträttshavare, jaktvårdsföreningar, medier och övriga på lämpligt sätt. Rapportering/redovisning Länsstyrelsen överlämnar senast till Naturvårdsverket en skriftlig rapport i digital form över hur många djur som fällts eller anmälts påskjutna med stöd av detta tillstånd. Rapporten, som också utgör rapporteringsunderlag till EU i enlighet med artoch habitatdirektivets artikel 16.2 samt Bernkonventionen, skall innehålla uppgifter om djurets kön, skyttens namn, adress och telefonnummer samt tidpunkt (datum och 2 Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Obduktionssalen, Avd för Vilt, Fisk & Miljö, Travvägen 12A, Uppsala

6 klockslag), plats (fastighet, kommun, koordinater i rikets nät) och hur respektive björn fällts (jaktmetod). Av rapporten framgår även vilka erfarenheter som vunnits i samband med jakten. Ifylld blankett "Registrera fälld björn" (bilaga 4) bifogas denna rapportering. Länsstyrelserna noterar fortlöpande om björnar fälls eller påskjuts med stöd av 27 jaktförordningen, i självförsvar eller dödas olagligt eller påträffas döda av annan anledning efter det att björnjakten är avslutad Dessa uppgifter redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 juni år 2007 i samband med att länsstyrelserna inkommer med uppgifter som utgör underlag för skyddsjakt på björn år 2007 (28, NFS 2002:19). Jordbruksverket tillhandahåller länsstyrelserna erforderliga intyg för eventuell försäljning av kött, skinn och övriga delar av björnen och länsstyrelserna förmedlar dessa till utsedda besiktningsmän. Polisen är mottagare av anmälningar av fällda björnar och informerar skytten om dennes skyldigheter samt förmedlar omgående dessa uppgifter till länsstyrelsen och besiktningsmännen (se sidan 3 i detta beslut under rubriken Anmälan av fälld björn). Polisen ombesörjer vidare att märkning med transponder (microchips), kan utföras. Polisen 3 antecknar skinnets och kraniets respektive microchipsnummer tillsammans med skyttens eller den nye ägarens namn, personnummer och adress, samt var och när djuret fällts. Kopia av blankett Märkning av fälld björn sändes omgående till Naturvårdsverket 4. Övrigt Rikspolisstyrelsen har meddelat att polismyndigheten på sikt inte kommer att vara rapportmottagare av fällda björnar och andra rovdjur, varför det efterhand förmodligen kommer att införas en annan ordning hur fällda rovdjur skall rapporteras och vad som återstår av tilldelade kvoter. I samband med årets björnjakt gäller dock som tidigare att fällda björnar skall rapporteras till polisen. 6 Bakgrund Skrivelser med förslag om skyddsjakt på björn har inkommit från länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår en tilldelning på högst 43 björnar fördelade på 2 områden samt jakttiden ska vara 21 augusti-15 oktober. Vidare föreslår Länsstyrelsen att efter den 1 oktober bör den eventuella kvarvarande kvoten gälla hela länet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår en tilldelning på 12 björnar i hela länet samt att jakttiden ska vara 21 augusti-15 oktober. Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår en tilldelning på 20 björnar och att högst 14 får fällas nedanför odlingsgränsen och minst 6 ovanför samt att jakttiden sätts till 21 augusti-15 oktober. Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår en tilldelning på 32 björnar fördelade på två områden som åtskiljs av väg E14. Länsstyrelsen i Dalarnas län föreslår en tilldelning på 27 björnar i hela länet samt jakttiden 21 augusti-15 oktober. Länsstyrelsen föreslår vidare att de björnar som skjuts på myndighets och enskilds initiativ fram till och med den 21 augusti avräknas 3 Rikspolisstyrelsen utfärdar anvisningar hur märkning skall ske. 4 Naturvårdsverket, Stockholm, telefon , fax

7 tilldelningen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län föreslår en tilldelning på 18 björnar i hela länet. Svenska Jägareförbundet har i skrivelse föreslagit en avlysningsjakt efter 184 björnar med stöd av 6 jaktförordningen. Förbundet föreslår att tilldelningen fördelas länsvis enligt följande: Norrbotten 60, Västerbotten 20, Jämtland 50 Västernorrland 12, Gävleborg 24, Dalarna 35 och Värmland 3. Vidare föreslår förbunden att tilldelningen i Norrbottens län fördelas på 4 delområden, att Jämtlands län fördelas på 2- delområden samt att det Värmland län tillåts björnjakt i sju kommuner. Jakttiden föreslås till 21 augusti till 20 oktober. Vidare föreslås att tilldelningen bör vara uppdelad i delområden under perioden 21 augusti-30 september i Jämtlands och Norrbottens län. Från 1 oktober föreslås kvarvarande björnar få fällas inom hela de aktuella länen. Svenska Rovdjursföreningen (SRF) inkom (dnr ) med synpunkter inför björnjaktsbeslutet. SRF vill att Naturvårdsverket kräver utbildning av björnjägare och anför att det inte är acceptabelt med 15% påskjutna och skadeskjutna björnar. Vidare anser SRF att Naturvårdsverket öppet redovisar avräkningen av björnar som fällts illegalt, genom överskjutning, med stöd av länsstyrelsernas beslut eller dokumenterats döda av andra orsaker. SRF saknar en noggrann presentation av uppföljningen av skyddsjakten samt tydliga incitament att i första hand fälla skadegörande individer. Åke Sandström, Jägareförbundet i Västerbotten, och Ronny Olofsson, LRF Västerbotten, har i skrivelse till Naturvårdsverket hemställt att björntilldelningen skall gälla hela länet och inte i de av länsstyrelsen föreslagna delområdena. Gunnar Håkansson, Jägarnas Riksförbund, Distrikt 20 Dalarna har i skrivelse till Naturvårdsverket hemställt om att Naturvårdsverket beslutar om en tilldelning i Dalarnas län på 35 björnar i enlighet med viltvårdsnämndens i Dalarnas län förslag. 7 Skäl Förutsättningar för beviljande av skyddsjakt Björnen återfinns i bilaga 4 a till EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) över noggrant skyddade arter beträffande vilka staterna enligt artikel 12 skall förbjuda att avsiktligt fånga eller döda exemplar i naturen. Enligt samma artikel är det förbjudet att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Björnen är i svensk lagstiftning ett fredat vilt och får enligt 3 jaktlagen endast jagas om det följer av jaktlagen eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av denna lag. Art- och habitatdirektivets undantagsbestämmelser har genomförts i svensk rätt genom 23 a - 29 och 31 jaktförordningen. I 23 a 1 st. anges de allmänna förutsättningarna för skyddsjakt: Om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte

8 8 försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får beslut om skyddsjakt meddelas 1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, 2. av hänsyn till flygsäkerheten, 3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, 4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur och växter. Naturvårdsverket bedömer att undantag från fredningsbestämmelser kan medges för att förhindra allvarlig skada, av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet samt särskilt för att förhindra skada på gröda och boskap, och att det inte finns någon annan lämplig lösning. Svenska Jägareförbundet har i skrivelse hemställt om tillstånd till avlysningsjakt enligt 6 jaktförordningen. Naturvårdsverket bedömer att paragrafen inte är tillämplig då den inte avser skyddsjakt. Mål för björnförvaltningen I den av riksdagen antagna propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) anges följande mål för björnarnas antal och utbredning: Miniminivån för björnstammen i Sverige skall vara 100 föryngringar per år, vilket motsvarar ca individer. Målet för björnstammens utbredning bör vara att den fyller ut områdena mellan de nuvarande reproduktionsområdena och att stammens spridning söderut tillåts fortsätta. Naturvårdsverket fastställde den 28 juni 2000 ett åtgärdsprogram för björnen som reviderades den 14 november 2003 och som åter skall revideras under Björnjakten har sedan 1981 varit strikt reglerad i landet genom fastställda kvoter för bestämda områden eller län. Björnstammen i Sverige har samtidigt uppvisat en betydande tillväxt under perioden. Björnförvaltningen utgör ett bra exempel på att en kontrollerad beskattning inte behöver innebära att artens bevarandestatus försämras. En sådan förvaltningsstrategi kräver relevant kunskap, vilket initierat forsknings- och inventeringsinsatser. Ökningen i expansionsfronten bör ske relativt långsamt, enligt verkets bedömning och den policy som tillämpats i flera år. Det är viktigt att människor som lever i de områden där björnen återetablerar sig accepterar dess närvaro och får kunskap om björnens livsvillkor och biologi. Naturvårdsverket konstaterar också att acceptansen för en växande björnstam i huvudsak är stor. Likaså är förståelsen för en kontrollerad skyddsjakt på arten utbredd såväl hos djurägare, markägare och jägare som hos företrädare för bevarandeintressena. Detta beslut om skyddsjakt på björn kommer enligt verkets bedömning att medföra en fortsatt gynnsam bevarandestatus för björnen i landet, vilket innebär: att stammen långsamt fyller ut området mellan de befintliga kärnområdena i Norrland och norra Svealand, att den geografiska spridningen av arten fortsätter, om än långsamt, i större delen av artens utbredningsområde,

9 9 att stammen långsamt tillåts att expandera längs den södra spridningsfronten. Områdesindelning Länsstyrelserna Norrbotten, Västerbotten och Jämtland har inkommit med förslag om att skyddsjakten ska delas upp i olika områden. I rovdjurspropositionen anges att länsstyrelserna skall ta ett ökat ansvar för rovdjursförvaltningen. Länsstyrelserna i län med fasta björnstammar har ansvar för att utarbeta förslag till förvaltningsplaner och regionala delmål för björnstammen. Detta arbete bör föregås av en grundlig översyn där bl.a. överväganden om behovet av en regional differentiering av skyddsjakten som en aktiv förvaltningsåtgärd bör finnas med. De flesta län har nu presenterat förvaltningsplaner eller förslag till sådana och länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har också presenterat förslag till områdesindelning av björnjakten inom det egna länet. Naturvårdsverket har beaktat detta då det gäller dessa län. I Värmland är populationen liten och koncentrerad till de nordligaste delarna av länet varför en avgränsning av jaktområdet bör ske. Björnpopulationens storlek och utveckling Björnen är en svårinventerad art eftersom den går i ide på vintern och därmed inte kan inventeras på spårsnö. En beräkning av populationsstorleken av björn gjordes Då beräknade Skandinaviska björnprojektet stammen till mellan 800 och 1300 björnar presenterade forskningsprojektet resultatet av en studie i Gävleborgs och Dalarnas län där man använt sig av DNA från björnspillning insamlade av jägare under älgjakten. Denna metod verkar ge en god uppskattning av det verkliga antalet björnar. Populationsuppskattningen från Gävleborg och Dalarnas län gav resultatet att det fanns mellan 482 och 648 björnar i denna del av landet. I maj 2004 presenterade Skandinaviska björnprojektet en preliminär beståndsuppskattning för hela landet finansierad av Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet. Beståndsuppskattningen visade att det fanns mellan och björnar i landet. I början av juni 2005 presenterade Skandinaviska björnprojektet en rapport till Naturvårdsverket som beskriver den årliga tillväxten i björnstammen mellan 1998 och 2004 både nationellt och fördelad på län. Tillväxttakten har beräknats utifrån jägarobservationer av stora rovdjur per timme under älgjakten (rovdjursobs) från åren Resultaten visar en genomsnittlig årlig tillväxt nationellt på 5,5%. På länsnivå varierar populationsutvecklingen. Dalarna och Västerbotten uppvisar en stabil (oförändrad) utveckling. I Västernorrland, Jämtland och Norrbotten är björnens populationsutveckling sannolikt ökande och för Gävleborg är det en säkerställd årlig tillväxt på ca 13%. Detta innebär att björnen har den största tillväxten i spridningszonerna medan kärnområdena har en relativt stabil population. Länsstyrelsen i Västernorrland har 2004 tillsammans med björnprojektet och Jägareförbundet Mitt Norrland genomfört en spillningsinventering i länet. Resultatet gav en uppskattning av björnstammen till ca 160 björnar (inklusive årsungar) varav 58% hanar och 42% honor. Eftersom hanar sprider sig längre och snabbare än honor indikerar detta att länet befinner sig i spridningsfronten. Under hösten 2004 genomförde Länsstyrelsen i Västerbotten en spillningsinventering i samarbete med jägarna. Resultatet visar att det fanns minst 222 björnar i Västerbottens län, 140 hanar och 82 honor. Detta är en minimisiffra som inkluderar även ungar.

10 I början av juni 2006 presenterade björnprojektet en ny populationsberäkning av björnstammen i Sverige (dnr ). Beräkningen är baserad på data från Svenska Jägareförbundets rovdjursobs och de DNA-baserade spillningsinventeringar som gjorts i landet (Dalarna - Gävleborg 2001, Västernorrland och Västerbotten 2004). Populationsstorleken av björn i Sverige beräknas till 2550 ( ) individer. Beräkningen avser populationen hösten Denna beräkning anses mer tillförlitlig än uppskattningen som gjordes Grunden till detta är två ytterligare spillningsinventeringar som möjliggjort nya delpopulationsberäkningar och jämförelser med rovdjursobsen. Vad gäller de länsvisa tillväxtsiffrorna som presenterades i fjol är enligt björnprojektet i stort oförändrade i år. Länsstyrelsen i Jämtlands län avser att hösten 2006 organisera en spillningsinventering av länet. När dessa resultat är analyserade är björnprojektet berett att göra populationsuppskattningar länsvis. Tidigare års björnjakt och annan dödlighet Figur 1. Antalet fällda inklusive avräknade björnar åren Utöver den skyddsjakt som Naturvårdsverket beslutar om finns även andra dödsorsaker i björnpopulationen. Det är svårt att dokumentera omfattningen av dem, främst när det gäller illegal jakt och infanticid (ungar dödade av andra björnar). Därutöver dödas årligen björnar i kollisioner med bilar och tåg, och med stöd av skyddsjaktsparagrafer i jaktlagstiftningen där enskilda tamdjursägare har rätt att döda björn och genom att länsstyrelserna samt polisen äger rätt att i speciella situationer besluta om jakt på björn. Björnar fälls även av jägare i andra situationer där jägaren känt sig hotad. Figur 1 visar det sammantagna antalet fällda inklusive avräknade björnar under skyddsjakt Sammanlagt rapporterades 99 björnar fällda under skyddsjakten 2005 av tilldelningen 121 björnar. Könsfördelningen för de fällda björnarna är 45 honor och 54 hanar. Tre av de fällda björnarna var årsungar enligt SVA:s bedömning. Antalet rapporterat påskjutna och avräknade björnar där eftersöket misslyckades att hitta och avliva björnen är 13 av totalt 112 avräknade björnar. De delar av landet där kvoten inte fylldes var Norrbottens län kustområdet, där 5 av tilldelningen 6 björnar fälldes, Västerbottens län ovan odlingsgränsen där 1 av 6 fälldes samt i Dalarnas län där 22 av 26 fälldes. I Jämtlands län inträffade 1 överskjutning. Efter fjolårets beslut fram till dags dato har 23 björnar dokumenterats döda (enligt SVA) utöver den skyddsjakt som meddelats. Fördelningen

11 av de 23 dokumenterat döda björnarna är 7 i Dalarna, 5 i Jämtland, 7 i Norrbotten, 3 i Gävleborg och 1 i Västerbotten. Fördelningen av dödsorsaker är trafik 2, dödad av annan björn 4, illegal jakt 3, skyddsjakt enligt 27 och 28 jaktförordningen 5, sövning 2, svält 1 samt okänd 6 björnar. Sammantaget innebär det att den kända avgången under 2005 var 122 björnar. Därtill tillkommer 13 påskjutna och avräknande björnar från Naturvårdsverkets tilldelning där utgången är okänd vilket gör att summan kan vara 135 björnar. I fjolårets beslut om björnjakt avsåg Naturvårdsverket att genom utökad provtagning av fällda honor förbättra kunskapen om hur ofta honor med ungar oavsiktligt dödas. Därför togs spenar från fällda björnhonor för att analysera om honan var digivande eller inte. SVA har redovisat resultaten av detta i en rapport till Naturvårdsverket (dnr ). Av de 46 honor som fälldes insamlades spenprover från 38 stycken. Resultaten från analysen visar att 7 av 38 honor hade diande ungar vid skottillfället. Fördelningen på län är 2 i Gävleborg, 1 i Jämtland och 4 i Norrbotten län. Det är oklart om användning av björnåtlar medför risk för att björnar blir oskygga för människor. Naturvårdsverket har därför beslutat om förbud mot jakt på björn vid åtel. Naturvårdsverket är väl medvetet om att det i samband med jaktutövning kan finnas fördelar med åtel, såsom säkrare skottillfällen för jägaren. Naturvårdsverket samlar in information om åteljakt för ett bättre beslutsunderlag varför förbudet mot åteljakt kvarstår tills vidare. 11 Motiven för skyddsjakt Det nuvarande långsiktiga målet med förvaltningen av den svenska björnstammen är att stammen skall tillåtas återkolonisera tidigare utbredningsområden. Enligt Sammanhållen rovdjurspolitik bör ingen geografisk gräns för spridningen närmare anges. En sammanhängande och mer jämnt fördelad björnstam norr om den geografiska norrlandsgränsen skall eftersträvas. Motiven för den aktuella skyddsjakten är att undvika allvarliga skador på boskap samt hänsyn till människors säkerhet. Även om skador förorsakade av björn är begränsade är de skador som förekommer av så allvarlig art att Naturvårdsverket bedömer att en viss skyddsjakt är nödvändig dels för att kontrollera stammens tillväxt, dels för att kunna begränsa de skador som björnar orsakar. Skador orsakade av björn kan förväntas öka med en växande björnstam. Särskilt viktigt är att vidta åtgärder för att begränsa och kontrollera skadorna i tätortsnära områden och i jordbruksbygder. För tamdjursägarnas del är problemen särskilt svårhanterliga i verksamheter som håller djur på lösdrift, såsom rennäringen samt betesdjur på fäbodar och på skogsbete. Viltskadecenters rapport för år 2005 visar att skador orsakade av björn på tamdjur förekommer utanför renskötselområdet, men är begränsade. Skador på ren orsakade av björn dokumenteras inte längre eftersom det nya ersättningssystemet som infördes 1996 istället bygger på att ersättning utbetalas för björn utifrån samebyarnas areal. Människors oro med ökande närvaro av björnar måste också beaktas och vägs in i beslutet.

12 Det bör upprepas att, utöver den skyddsjakt som medges med stöd av detta beslut, har länsstyrelserna möjlighet att bevilja skyddsjakt på enskilda djur som orsakar allvarliga skador eller olägenheter. Naturvårdsverket anser att det är särskilt angeläget att jakten främst riktas mot de björnar som ställer till problem eller till områden där problem kan uppstå. Naturvårdsverket vill därför särskilt påpeka vikten av att Jägarorganisationerna medverkar till att skyddsjakten med stöd av detta beslut så långt som möjligt inriktas på s.k. problembjörnar eller till områden där problem kan befaras uppstå. Naturvårdsverket bedömer att en viss ökning av tilldelningen kan medges mot bakgrund av de tillväxtsiffror och den nya uppskattningen av björnstammens storlek som Skandinaviska björnprojektet presenterat. Vid beräkningen av storleken på årets tilldelning har hänsyn också tagits till det antal björnar som överskjutits, fällts med stöd av länsstyrelsernas beslut och som dokumenterats döda av andra orsaker än jakt, utöver tilldelningen i fjolårets beslut. Det bör påpekas att Naturvårdsverket mot bakgrund av ny kunskap om tillväxt och populationsstorlek hos björnstammen ökat tilldelningen inom Sverige de senaste fem åren, inklusive detta beslut, från 64 björnar 2002 till 143 björnar i år. Det är alltså mer än en fördubbling under fem år. Naturvårdsverket har tagit hänsyn till de förslag till tilldelning som inkommit från länsstyrelserna (se sid. 6). Värmlands län tilldelas oförändrat 2 björnar mot bakgrund av att Värmland är ett expansionsområde med goda förutsättningar att hysa en större björnstam. Dalarnas län tilldelas 26 björnar. Länsstyrelsen föreslog en tilldelning på 27 björnar. Här har björnstammens utveckling stagnerat varför Naturvårdsverket bedömer att det inte är lämpligt med en ökad tilldelning. Vidare fälldes 22 av fjolårets tilldelning på 26 björnar i Dalarnas län. Västerbottens län har 2004 genomfört en spillningsinventering och DNA-analys för länet och tilldelas de 20 björnar som länsstyrelsen föreslagit. Gävleborgs län tilldelas 18 björnar enligt Länsstyrelsens förslag. Gävleborgs län har, enligt björnprojektet, den största säkerställda tillväxten i landet. Västernorrlands län har presenterat en populationsuppskattning för länet baserad på en spillningsinventering och DNA-analys och tilldelas de 12 björnar som länsstyrelsen begärt. Jämtlands län tilldelas 32 björnar enligt länsstyrelsen förslag. Norrbottens län tilldelas 33 björnar. Länsstyrelsen har föreslagit 43 björnar. Björnstammens utveckling i länet är, enligt björnprojektet, sannolikt ökande (sannolik tillväxt på 3,5 % per år). Däremot saknas en populationsuppskattning för länet. I avvaktan på en sådan samt den relativt låga tillväxten hos björnstammen i länet bedömer Naturvårdsverket att en begränsad ökning av tilldelningen är möjlig. Det bör i sammanhanget påpekas att Naturvårdsverket ökat tilldelningen i Norrbottens län de senaste fem åren från 13 björnar 2002 till 33 björnar i årets beslut vilket ger en ökad tilldelning med 153 %. Jakttiden för Norrbottens län bör liksom föregående år avslutas 30 september för att minimera störningar i samband med björnen går i ide, vilket sker tidigare i norr. Naturvårdsverket gör denna bedömning trots skillnader i klimat och geografiska förhållanden inom länet och trots länets storlek. 12

13 13 Detta beslut skall gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Angående överklagande, se bilaga 3. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande enhetschefen Anders Wetterin. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit juristen Jens Abrahamsson samt Klas Allander, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Anders Wetterin Klas Allander Bilagor Bilaga 1. Sändlista Bilaga 2. Karta som visar tilldelning och områdesindelning Bilaga 3. Hur man överklagar Bilaga 4. Blankett - Registrera fälld björn Bilaga 5. Blankett - Märkning av fälld björn Bilaga 6. Blankett - Besiktning av fälld björn Bilaga 7. Lathund för björnskyttar

14 BILAGA 1 SÄNDLISTA Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Värmlands län Polismyndigheterna i berörda län Svenska Rovdjursföreningen Åke Sandström, Jägareförbundet i Västerbotten Ronny Olofsson, Lantbrukarnas Riksförbund, Västerbotten Gunnar Håkansson, Jägarnas Riksförbund, Hedvägen 36, Orsa Kopia per e-post till Miljödepartementet Jordbruksdepartementet Jordbruksverket Jordbruksverket att: eva.kvarnstrom@sjv.se Rådet för rovdjursfrågor Sametinget Rikspolisstyrelsen Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Viltsektionen Naturhistoriska riksmuseet Jon Swenson, Skandinaviska björnprojektet Direktoratet for Naturforvaltning, Norge Jord- och Skogsbruksministeriet, Finland Svenska Jägareförbundet för vidarebefordran till Jägareförbundets jaktvårdsföreningar i berörda län Lantbrukarnas Riksförbund Jägarnas Riksförbund Internt

15 BILAGA (14) Högst 143 björnar får fällas år Kartan visar det område där björnjakt är tillåten samt antalet björnar som högst får fällas i respektive län/område.

16 BILAGA 3 HUR MAN ÖVERKLAGAR Var skall beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos länsrätten. Överklagandet skall dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till länsrätten. När skall beslutet senast överklagas? Överklagandet skall ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad skall överklagandet innehålla? Överklagandet skall vara skriftligt och det skall vara undertecknad. I skrivelsen skall Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut skall ändras och varför det skall ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.

17 REGISTRERA FÄLLD BJÖRN 1. Ifylld blankett lämnas till länsstyrelsens besiktningsman. 2. Kopia bör behållas av skytten. 3. Kopia skall medfölja skyttens och besiktningsmannens prover till SVA. DATUM BILAGA 4 Datum då djuret fälldes/påsköts År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens nr (ex 2006BD07) Namn Telefon Mobiltelefon SKYTT Adress e-postadress Postnr Postadress Faxnr PLATS Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Koordinater Rikets nät Fastighetsbeteckning Jaktvårdskrets Sameby Kartkopia bifogas Län Kommun JAKT- METOD Särskild björnjakt Älgjakt För hund Från postställe På annat sätt (ange vilket) JAKT- LEDARE KÖN OCH ÅLDER MÄRKT BJÖRN BJÖRNENS VIKT TAGNA PROVER BJÖRNENS MÅTT Namn Telefon Hane Hona Ålder uppskatta djurets ålder Tatuerad på insidan av överläpparna - kolla noga och ange nr Öronmärke Radiohalsband ange nr Implantatsändare i bukhålan Totalvikt kg Passad vikt kg Slaktvikt kg Angivna vikter skall vara vägda vikter Tand Könsdelar Hårprov Hudprov Leverprov Proverna överlämnade till besiktningsmannen 1 Bröstets omfång cm 4 Huvudets längd 2 Kroppens läng (utan svans) 5 Framfotens bredd Mät med cm cm sträckt 3Huvudets största omkrets 6 Bakfotens längd (trampdynor utan klor) måttband på cm cm cm BESIKTIGAD Datum Klockslag Besiktningsmannens namn (TEXTA) Mobiltelefon /rfn

18 BILAGA 4, sid 2 5 Prover från fälld björn Från en fälld björn skall skytten ta följande prover: 1. Tand För åldersbestämning. 1:a premolaren i första hand överkäken och i andra hand underkäken (fig. 1). Skär runt tanden med en tandmejsel eller tunnbladig spetsig kniv tills dess tanden kan plockas loss med fingrarna, notera att tandroten är bakåtböjd. BRYT EJ! Tandroten bryts lätt, och åldersbestämningen blir då felaktig. 2. Könsdel För kontroll av könsmognad samt undersökning av eventuella sjukliga förändringar. På hanbjörnar tas båda testiklarna. På honor tas livmodern och äggstockar (fig. 2). Tjockleken på livmodern är maximalt 1,5 cm. Är du osäker kan du föra in en trubbig pinne i vaginan, och på så sätt se var livmodern är. Försök att skära av livmodern så långt bak som möjligt helst en bit in i kanalen i bäckenet och se till att hela livmodern med båda äggstockarna kommer med. 3. Hårprov För analys av släktskap och födoval. Ryck loss minst 50 hårstrån från ryggen (puckeln). Låt dessa torka innan de packas, helst i papperskuvert. Ta ej i hårrötterna utan gummihandskar. 4. Hudprov För analys av släktskap. Skär loss en hudbit från buksnittet. Hudbiten bör vara minst 1 x 5 cm. 5. Leverprov För analys av miljögifter och metaller. Skär loss en knytnävstor bit (150 g) av levern med en ren kniv. Lägg biten på en dubbelvikt aluminiumfolie (vanlig frysfolie) med den matta ytan mot provet. Vik in sidorna så att provet täcks och tag ytterligare en dubbelvikt aluminiumfolie runt provet. Tag i första hand tanden i överkäken Figur 1. 1:a premolarens placering Figur 2. Livmoderns och äggstockarnas utseende och läge För ytterligare information kontakta: Arne Söderberg, SVA. Telefon , Motsvarande prover skall tas även från övriga björnar som dödas oberoende av dödsorsak

19 BILAGA 5 MÄRKNING AV FÄLLD BJÖRN Ifylld originalblankett bör behållas av skytten och en kopia bör följa skinnet, en annan blankett kraniet eller annan del av björnen i varje försäljningsled. Kopia av ifylld blankett skall i varje försäljningsled genom polisens försorg sändas till Naturvårdsverket, Stockholm. Kopia av ifylld blankett bör genom polisens försorg sändas till Naturvårdsverket, Stockholm varje gång skinnet/kraniet byter ägare. DATUM Datum då djuret fälldes År Månad Dag Klockslag Tim Min Namn Telefon Mobiltelefon Länsstyrelsens nr (ex 2006BD07) BJÖRNEN FÄLLD AV Adress e-postadress Postnr Postadress Faxnr PLATS Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Län Koordinater Rikets nät Kommun Företag Anläggningsnummer KONSER- VATOR Ansvarig person Telefon Mobiltelefon Adress e-postadress Postnr Postadress Faxnr Mikrochipsnummer Ange var mikrochipset monterats Ägarens namn Personnummer e-postadress MÄRKNING BJÖRNDEL Adress Telefon Ifylles av polisen Postnr Postadress Faxnr Polisstation Datum då djuret märktes År Månad Dag Underskrift av polisman Namnförtydligande Nya ägarens namn Personnummer e-postadress NY ÄGARE Ifylles av polisen Adress Telefon Postnr Postadress Faxnr Polisstation Datum då djuret märktes År Månad Dag Underskrift av polisman Namnförtydligande /rfn

20 BESIKTNING AV FÄLLD BJÖRN 1. Kopia av ifylld blankett sändes till länsstyrelsen. 2. Kopia skall medfölja skyttens prover inklusive spene till SVA. 3. Kopia skall medfölja referensprovet till SVA. Datum då djuret fälldes År Månad Dag DATUM BILAGA 6 Länsstyrelsens nr (ex 2006BD07) SKYTT PLATS Skyttens namn Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Telefon Län Besiktningsdatum Klockslag Besiktning av Skottplatsen Björnkroppen Proverna Öppna magsäcken och ange maginnehållet Ange skottskador och ev andra skador BESIKTNING OCH PROVTAG- NING RESA OCH EV. UTLÄGG OCH UNDER- SKRIFT Vätska/mjölk i Ja Nej Vätskans färg? Vit Svagt vit Genomskinlig spenar? Största spenens diameter vid basen mm Största spenens längd mm Största spenen från honor. Märk provet med länsstyrelsens nr (exempel 2006BD07 & signatur) och förvara det fruset. Största spenen sändes till SVA tillsammans med proverna som erhållits av skytten. Eget referensprov (muskel) taget. Märk provet med länsstyrelsens nr (exempel 2006BD07 & signatur) och förvara det fruset. Detta prov sändes till SVA i separat försändelse. Ange vilka prover som erhållits av skytten Tand Könsdelar Hårprov Hudprov Leverprov Ange datum då proverna sändes till Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Obduktionssalen, Datum Viltavdelningen, Travvägen 12A, Uppsala. Märk försändelsen BJÖRNPROVER Resa med egen bil (ange orter) totalt antal km à kronor Antal tim. exkl. restid Restid Utlägg (kvitton bifogas) Personnummer Datum Postgiro-, bankgironummer eller bankkonto inkl. clearingsnummer Namnunderskrift av besiktningsman LST:s NOTERINGAR Reseersättning Förlorad arbetsförtjänst Utlägg Totalt till besiktningsmannen /rfn Från samtliga fällda björnar skall besiktningsmannen ta ett referensprov och från samtliga björnhonor ska den största spenen tas. Referensprov: tag en bit muskelvävnad motsvarande ca 2x2x2 cm. Provtagning av spene: identifiera den största spenen (av totalt 6 spenar). Det ska vara den spene för vilken vätska och mått anges ovan. Använd stansverktyget, det speciellt framtagna verktyget, för att skära ut provbiten med spene och underliggande juvervävnad (liknar underhudsfett). Gummikorken som skyddar den vassa änden flyttas först till den trubbiga änden, som grepp och skydd för handen. Placera stansverktyget över spenen, skär med skruvande rörelser genom hud och underhudsvävnad ända ner till ren muskulatur (bukvägg- eller bröstkorgsmuskulatur). Dra därefter provspenen uppåt och använd kniv för att skära loss "botten" på den cylinder av vävnad som bildats. Var noga med att skära så pass långt ner, att alla vävnadslager (eventuell juvervävnad) ovanför muskulaturen följer med. Skyttens och besiktningsmannens prover packas var för sig i väl förslutna, märkta plastpåsar (ange typ av prov och björnens id). Hårprover helst i papperskuvert. Proverna läggs sedan samlat i en större plastpåse och fryses så fort som möjligt. Skicka de frysta proverna, som brev eller paket tillsammans med kopia av de ifyllda blanketterna - Registrera fälld björn och Besiktning av fälld björn till: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Obduktionssalen, Viltavdelningen, Travvägen 12A, Uppsala. Märk försändelsen BJÖRNPROVER. Referensprovet skickas i separat försändelse. För ytterligare information kontakta: Arne Söderberg, SVA. Telefon ,

21 BILAGA 7 Lathund för björnskyttar 2006 Kontrollera före jakten Jakttid S, W, X, Y, Z, AC län; 21/8-15/10 BD län; 21/8-30/9 Tilldelning Åtel kolla hur många björnar som återstår det är inte tillåtet att jaga björn vid åtel Eftersökshund var och hur snabbt kan den vara på plats Ev. fällavgift Efter skott: Anmälan Prover Blanketter Besiktning Försäljning Märkning fastställs av jakträttsupplåtaren markera skottplatsen i terrängen till polisen (utan dröjsmål) - skytt, plats, kön, jaktmetod, när och var besiktning kan ske tand, hår-, hud-, leverprov och könsdelar (överlämnas till besiktningsman) fyll i blanketter Registrera fälld björn och Märkning av fälld björn björnen skall besiktigas utan dröjsmål intyg från Jordbruksverket krävs av skinn och kranium inom sex månader