Taggen, Hanöbukten. Marinarkeologisk utredning Åhus och Sölvesborgs kommun Skåne och Blekinge län. Etablering av havsbaserad vindkraft

Transkript

1 Marinarkeologisk utredning 2006 Taggen, Hanöbukten Etablering av havsbaserad vindkraft Åhus och Sölvesborgs kommun Skåne och Blekinge län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079 Jan Öijeberg

2

3 Marinarkeologisk utredning 2006 Taggen, Hanöbukten Etablering av havsbaserad vindkraft Åhus och Sölvesborgs kommun Skåne och Blekinge län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Marinarkeologisk utredning 2006 Taggen, Hanöbukten Etablering av havsbaserad vindkraft Åhus och Sölvesborgs kommun, Skåne och Blekinge län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079 Författare: Jan Öijeberg Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Utdrag ur sjökort 829 ISSN: Malmö Kulturmiljö 2006

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Bottenmiljö 6 Maritima fornlämningstyper 6 Skeppsvrak och hamnar 6 Submarina stenåldersboplatser 6 Kunskapsläget, undersökningsområdets kulturhistoria 7 Skeppsvrak och hamnar 7 Submarina stenåldersboplatser 8 Utvärdering och rekommendation 10 Referenser 10 Tekniska och administrativa uppgifter 11 Årets rapporter 12 Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av förlisningsuppgifter inom vattenområde Åhus och Sölvesborg

6 Figur 1. Utdrag ur sjökort Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079

7 Sammanfattning Inom vattenområdet vid Taggen, nordöstra Hanöbukten, cirka 13 km öster om Åhus, finns planer för etablering av havsbaserad vindkraft. Med anledning av detta har Länsstyrelsen i Skåne län anmodat Malmö Kulturmiljö att göra en arkeologisk utredning steg 1, för att belysa de marinarkeologiska förhållandena i området. Utredningsområdet omfattar en yta av cirka 70 km 2 (inklusive kabelsträckningen). Underlaget för utredningen har omfattats av relevanta arkiv-, kart- och litteraturstudier samt resultatet av en geofysisk undersökning. Syftet med utredningen är dels att inventera och sammanställa befintligt antikvariskt underlag, dels att göra en bedömning av eventuella behov av kompletterande antikvariska insatser. Resultatet av utredningen visar att det inte finns några kända fornlämningar inom utredningsområdet, men däremot på omfattande kulturhistoriska händelser/aktiviteter inom både utredningsområdet och dess närområde. För att bättre kunna klarlägga fornlämningsbilden inom utredningsområdet föreslås att kompletterade insatser bör göras. Bottenkartering av utredningsområdet med hydroakustiska instrument, t.ex. med sidescan sonar och/eller multibeam med hänseende på skeppsvrak. En närmare analys av bottentopografin med hänseende på förhistoriska boplatslägen. Riktade dykbesiktningar av eventuella påträffade objekt/anomalier. Inledning Med anledning av planerad byggnation av en vindkraftpark inom vattenområdet Taggen, beläget i nordöstra Hanöbukten, har Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr ) utfört en marinarkeologisk utredning steg 1. Förutom vattenområdet för vindkraftparken har även utredningen omfattat vattenområdet för den till land planerade kabeltransekton. Totalt omfattar utredningen en yta av cirka 70 km 2. Djupintervallet varierar från någon meter vid den planerade landanslutningen för kabeln, till cirka 25 meter i områdets yttre delar. Utredningen, som är beställd av Vattenfall AB, genomfördes under perioden Syfte och metod Syftet med utredningen är dels att inventera och sammanställa befintligt antikvariskt material, dels att utifrån detta underlag göra en bedömning om eventuella behov av kompletterande antikvariska insatser. Det är främst två marina fornlämningskategorier som kan förväntas förekomma inom utredningsområdet; skeppsvrak och förhistoriska boplatslämningar. För att nå utredningens mål, dvs. att klarlägga fornlämningsmiljön i avseende på skeppsvrak, kommer relevanta vrak- och förlisningsregister att inventeras. För att komplettera den potentiella fornlämningsbilden kommer även relevant litteratur gällande närområdets seglations- och kulturhistoria att studeras. Dessutom kommer resultatet av en geofysisk undersökning studeras med avseende på förhistoriska boplatser. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079 5

8 Bottenmiljö Havsbottnen längs den skånska kusten varierar kraftigt. I huvudsak existerar här två olika slags bottentyper; ackumulationsbottnar samt erosionsbottnar. Den förstnämnda kännetecknas av oftast mäktiga sandlager där växelvis stor sandförflyttning kan förekomma. Denna bottentyp återfinns bland annat i Lundåkraoch Lommabukten, runt Skanör-Falsterbo, utanför Sandhammaren och Åhus. Erosionsbottnar bildas i områden med kraftiga vattenrörelser, till exempel exponerade stränder och strömsatta sund, och finns ställvis längs Öresundskusten men är vanligast förekommande på den mer öppna, väderutsatta, sydkusten. SGU (Sveriges geologiska undersökning) genomförde under 2005 en bottenkartering inom det aktuella utredningsområdet. 1 Den metodik som användes var en kombination av hydroakustiska instrument med undervattensfotografering och bottenprovtagning. Enligt resultatet av undersökningen finns här en moränbotten som huvudsakligen består av postglacial lera. Denne är i sin tur är övertäckt med ett, upptill 0,5 m mäktigt, transportlager sand/grus. Centralt i område finns en isälvsavlagring som sträcker sig i nordostlig/sydvästlig riktning. Sedimentet består av grusigt och blockigt material som flankeras av sand och silt. Slutligen visade undersökningen att i närheten av inseglingsbojen Taggen är moränen i bottenytan hårt svallad, vilket medfört att detta område är mycket rikt på sten och block. Maritima fornlämningstyper Skeppsvrak och hamnar Av naturliga skäl är ju förstås skeppsvrak den mest förekommande marina fornlämningskategorin men långt ifrån den enda. Det finns en rad olika aktiviteter som har avsatt spår under och i anslutning till vatten. Sådana lämningar, kan förutom skeppsvrak, utgöras av regelrätta hamnanläggningar, enklare sockenhamnar (som nyttjandes av allmogen under den s.k. bondeseglationen), pål- /stenspärrar, anordningar för fast fiske m.m. Submarina stenåldersboplatser Den skånska kustlinjen har sedan den senaste istidsperioden varit utsatt för förändringar beroende på landytans olika nivåer och Östersjöns växlande karaktär av sluten insjö respektive av salthaltigt innanhav. Dessa förhållanden har medfört möjligheter att påträffa förhistoriska lämningar på havsbotten. Djupintervallerna där sådana kan finnas varierar beroende var man befinner sig på den skånska kusten. I Öresund har lämningar av submarina stenålderlokaler påträffats från 2 m ner till 6 m djup 2. På den skånska östkusten där effekterna av trans/regressionsförloppet var betydligt större finns möjligheter att påträffa sådana lämningar på betydligt större djup 3. 1 Maringeologiska undersökningar för vindkraftetablering i Hanöbukten. Sveriges geologiska undersökningar Theander Hansen Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079

9 Kunskapsläget, undersökningsområdets kulturhistoria Skeppsvrak och hamnar Någon systematisk fornlämningsinventering av vattenområden längs våra kuster har aldrig genomförts. När det gäller den i särklass vanligaste förekommande marina fornlämningskategorin, skeppsvrak, finns det dock ett antal vrak- och förlisningsregister att tillgå. Det mest omfattande registret är det rikstäckande SjöMIS (Statens maritima museers och Sjöfartsverkets maritima informationssystem). I registret finns cirka vrak- och förlisningsuppgifter, varav cirka är kända och lokaliserade vrakpositioner (det ska påpekas att långt ifrån alla dessa är antikvariskt dykbesiktade). Resterande uppgifter är fartygsförlisningar som endast är lokaliserade till ett vattenområde t.ex. söder om Åhus eller i farleden in till Åhus. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från tidningsnotiser från mitten av 1700-talet till 1900-talets början. För att begränsa sökområdet har inventeringen koncentrerats på förlisningsuppgifter knutna till vattenområdet mellan Åhus och Sölvesborg. Förutom SjöMIS har några ytterligare register inventerats i samband med utredningen. MIR (Maritim Informations Register) ett vrak- och förlisningsregister som i huvudsak innehåller uppgifter rörande den skånska kuststräckan samt de internetbaserade vrakregistren Dykinfo och Vragguiden. En genomgång av vrak- och förlisningsregistren resulterade i 84 stycken uppgifter om fartygsförlisningar inom det ovan nämnda vattenområdet (bilaga 1). Ingen av dessa fartygsförlisningar kan med säker positionsangivelse knytas till undersökningsområdet. Den åldersmässiga fördelningen utföll enligt följande; 1700-talet 3 förlisningar, 1800-talet 61 förlisningar, 1900-talet 10 förlisningar. Den återstående delen (10 förlisningar) gäller vrak som idag ännu inte uppfyllt kriteriet för att skyddas av kulturminneslagen (100 år ska ha förflutit sen förlisningen inträffade). Det anmärkningsvärda höga antalet förlisningar på 1800-talet kan till stor del förklaras med den allmänna konjunkturuppgången för handelssjöfarten talet präglas i stor utsträckning av den kraftigt ökande fraktseglationen och då speciellt efter det att lantmannaseglationsförordningen trädde ikraft under 1830-talet. Men med anledning av att flertalet av objekt saknar mer exakta positionsuppgifter samt att det generellt torde finns ett stort mörkertal vad gäller skeppsförlisningar kan registren vara något trubbiga att använda inom mindre vattenområden. Då registren dessutom främst grundar sig på tidningsnotiser från talet och framåt, innebär detta att äldre förlisningar (under medeltid och även vikingatid) inte omfattas. För att utvärderingen och bedömningen av den potentiella fornlämningssituationen för vattenområdet ska bli så fullständig som möjligt är det därför viktigt att även området seglationshistoria och det närliggande kustområdets kulturmiljö studeras. I närområdet ligger Åhus och Sölvesborg, belägna cirka 13 km från undersökningsområdet (Åhus egentligen betydligt närmare då den planerade matarkabeln skall landanslutas här). Båda orterna har, över ett långt historiskt perspektiv, haft en omfattande in/utskeppningshandel. Åhus Åhus är beläget vid Helgeåns äldre arm och sannolikt sitt ursprung ur en tidigmedeltida marknadsplats. Staden omnämns i äldre källor som stadsbildning redan Detta är dock omtvistat och senare forskning vill flytta fram detta till 1200-talets mitt 4. Staden med borgens läge vid mynningen till en av Skånes 4 Rosenberg Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079 7

10 största och viktigaste vattenleder Helgeå har av marknadsmässiga och fortifikatoriska skäl varit attraktivt redan under tidig medeltid. Hamnen har haft ett skyddat läge innanför åmynningen, om än med besvär av sandvandring. Enligt en historisk källa från 1500-talets mitt anges hamnen lida skada av sandflykt 5. Enligt kartmaterial från 1768 har det funnits spärranläggningar och pålverk utanför åmynningen 6. Anläggningarna har sannolikt varit ett effektivt verktyg för kontroll av infarten. Strax utanför anlades Söndre kar som ankringsplats för större fartyg, vilka sen omlastades till mindre båtar/pråmar för vidare färd uppströms. Under 1500-talet kom Åhus under kunglig förvaltning och stadens betydelse minskade. År 1617 förlorar Åhus stadsprivilegierna till det nyanlagda Kristianstad. Hamnen i Åhus fortsatte dock att vara till stor betydelse sjöfarten då den kom att verka som en uthamn för Kristianstad. Sölvesborg Den första skriftliga källan där Sölvesborg explicit omtalas som stad är i samband med att stadsprivilegierna förnyas år Möjligen har staden grundats omkring 1400, sannolikt föregången av en handelsplats eller ett fiskeläge. Själva namnet Sölvesborg förekommer redan på mitten av 1300-talet och åsyftar den närbelägna borgen. Redan tidigt bedrevs på Listerlandet en omfattande bondeseglation utan kunglig kontroll. År 1473 framförde innevånarna i Sölvesborg klagomål på att innebyggare från Skälland och annorstädes for till Hällevik för att sälja kläde, lärft, salt och annat i alntal och skeppemål till bönderna 8. Stadens grundande bör ses som ett försök att stoppa denna okontrollerade handel, då en sådan inte genererade några inkomster till kungen. Sölvesborg är således en i raden av exempel på senmedeltida stadsgrundande med syfte att stävja den okontrollerade handel som bedrevs längst kusterna och i stället samla denna till städerna där den kunde skattbeläggas. Detta fick dock inte den effekt som var tänkt, utan stadens eftermedeltida historia skulle bli en segsliten kamp för att behålla sina stadsrättigheter. På slutet av 1600-talet fråntas staden sina rättigheter till utrikeshandel och är snart utkonkurrerad av nyanlagda städer som Kristianstad, Karlshamn och Karlskrona. I Sölvesborgviken fanns tre hamnlägen; skeppsbryggan, skansbryggan och insidan av sandreveln vid inloppet. Hamnanläggningen är fortfarande in på talet av tämligen primitiv art. Men i samband med den allmänt ökade sjöfarten så sker efterhand en upprustning och utbyggnad av hamnen. Förbättringarna av hamnen resulterar i en allt mer ökad besöksfrekvens. År 1849 ankommer 142 fartyg, 1850 ankommer 135 fartyg och 1851 ankommer 185 fartyg 9. Submarina stenåldersboplatser Landhöjningen är ett fenomen som är karaktäristiskt för hela Sverige. Ett särdrag för den sydsvenska kusten är emellertid de omväxlande och mycket påtagliga regressioner och transgressioner. Den skånska kustlinjen har sedan den senaste istidsperioden varit utsatt för olika förändringar beroende på landytans olika nivåer och Österjöns växlande karaktär av sluten insjö respektive salthaltiga innanhav. 5 Andersson Topografiska kartor XXII:21; G. Willhemsson. Krigsarkivet. 7 Anglert Weibull Weibull Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079

11 Figur 2. Förändringar av havsnivån genom den s.k. jägar/samlarstenåldern (havsytans placering gäller för området kring vipplinjen, m.a.o. längst en beräknad linje från södra delen av Stora Bält i Danmark till Rugenområdet i Tyskland). Teckning: A. Fischer. Det är känt sen länge (framförallt bland yrkesfiskare) att det på havsbotten i delar av Hanöbukten ställvis förekommer områden med tallstubbar, s.k. subfossil skog. I några fall har man med hjälp av C 14 -analys låtit datera dessa trädstubbar. Kronologin har närmast unisont hamnat runt 9000 före nutid 10. Vid en marin undersökning utanför Verkaån 1985 påträffades ett område med stora koncentrationer av subfossila stubbar efter postglaciala tallskogar 11. Dessa förekom inom djupintervallet m dvs. vattendjup som stora delar av det nu aktuella undersökningsområdet hamnar inom (figur 1). En annan intressant iakttagelse som gjordes var att det på cirka 20 m påträffades ansamlingar med stenblock. Dessa tolkades vara frameroderade och skulle kunna utgöra den forna mesolitiska strandlinjen. Fynd av subfossila träd är för övrigt inget unikt för Hanöbukten. Det finns ett flertal fyndlokaler runt den skånska kusten bl.a. utanför Skanör/Falsterbo, Lundåkrabukten och Malmö hamn. I samband med undersökningarna i Malmö kunde även fyndbärande mesolitiska markhorisonter dokumenteras. Av fynden, som daterats till Kongemosekulturen ( f.kr), kan bl.a. nämnas fiskemjärdar samt bearbetad trä och flinta 12. Generellt är förutsättningarna och möjligheterna att påträffa lämningar efter submarina stenålderboplatser betingat av vissa faktorer. För det första ska aktiviteten på boplatsen ha varit så pass intensiv och långvarig att den lämnar varaktiga spår efter sig t.ex. huskonstruktioner, gropar, härdar och utkastlager. Etableringen har i hög grad varit knuten till platser där fiske och jakt bedrevs, alltså i lågt liggande terräng vid kustlinjen, vilket innebär en för väderlek mycket utsatt miljö. Förmod- 10 Berglund Hansen Frejd 2003; Nilsson, muntlig uppgift. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079 9

12 ligen ska många av etableringarna tolkas mer som säsongsboplatser/ jaktstationer än som permanenta boplatser. En temporär boplatsaktivitet betyder färre och diffusare lämningar som medför att själva boplatsen är svårare att både upptäcka, begränsa och tolka. Ett annan mycket viktig faktor för boplatsens bevarandegrad är en relativt snabb överlagring av skyddande växt-/sedimentlager. Detta utifrån det faktum att någon gång under transgressionsförloppet hamnar havsytan i nivå med boplatsytan. Skulle något form av överlagrande skyddstäcke saknas är risken stor att lämningarna, på grund av erosion genom våg- och strömrörelser, helt eller delvis, kommer att förstöras eller åtminstone skingras. Utvärdering och rekommendation Området har inte tidigare varit föremål för någon marinarkeologisk undersökning. Det finns inte heller några kända fornlämningar registrerade inom utredningsområdet. En genomgång av vrak- och förlisningsregisterna gällande vattenområdet Åhus/Sölvesborg gav hela 84 förlisningsuppgifter. Då positionsuppgifter för dessa fartygsförlisningar mestadels är tämligen diffusa, är det svårt att avgöra vilka som kan beröra det planerade exploateringsområdet. Man ska också ta med i beräkningen att det sannolikt finns ett stort mörkertal och detta i synnerhet vad gäller fartygsolyckor som skett under 1700-tal och tidigare. Sammantaget kan man med fog slå fast att det genom åren har bedrivits en livlig sjöfart inom det aktuella vattenområdet. Den forna geologiska processen har skapat förutsättningar för att det inom utredningsområdet kan finnas möjligheter att påträffa förhistoriska boplatslämningar. Teoretiskt skulle man kunna säga att all bottenyta innanför djupkurvan för 20 meter (förutsatt att tolkningen stämmer huruvida det är den mesolitiska strandlinjen) är intressant i det hänseendet. Den tidigare utförda bottenundersökningen visar att stora delar av havsbottnen utgörs av erosionsbotten och får då betraktas ha låg potential vad i alla fall gäller bevarandegraden av förhistoriska lämningar. Däremot är bottenmiljön längs kabelkorridoren intressant och då i synnerhet den mer skyddade delen närmare landfästet. Dock kan en eventuell förekomst av subfossila stubbar innebära att boplatslämningar har bevarats. För att bättre kunna bedöma den marina fornlämningssituationen anser Malmö Kulturmiljö att följande kompletterande insatser behöver göras Bottenkartering av utredningsområdet med hydroakustiska instrument, t.ex. med sidescan sonar och/eller multibeam med hänseende på skeppsvrak. En närmare analys av bottentopografin med hänseende på förhistoriska boplatslägen. Riktade dykbesiktningar av eventuella påträffade objekt/anomalier. Referenser Andersson, Th Åhus hamn före år Handlingar angående Villands härad XVIII. Kristianstad. Anglert, Marit Sölvesborg. Rapport Medeltidsstaden 54. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. Berglund, Björn m.fl En forntida tallskog på havsbotten i Blekingeskärgården. Blekinge natur Frejd, Joakim Rapport över arkeologisk förundersökning Schaktövervakning vid Hjälmarekajen, Malmö Stad. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079

13 Hansen, Lars Resultat och redovisning av marinas undersökningar juni Hanöbuktens forntida miljö. Meddelande 1. Malmö. Rosenberg, Björn Åhus. Rapport Medeltidsstaden 52. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. Theander, Christian Rapport Pilhaken. Submarin boplats från tid. mesolitikum. Arkivrapport, institutionen för arkeologi i Lund. Weibull, Carl Gustav Sölvesborg. Stadens historia genom femhundra år. Sölvesborg. Muntlig uppgift 1:e antikvarie Björn Nilsson, Malmö Kulturmiljö. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö /735 Inventarienummer:... MK 365 Län:...Skåne/Blekinge Kommun:... Åhus/Sölvesborg Sjökorts blad: Koordinatsystem:... RT90 2,5 g V X koordinat: Y koordinat: Antal arbetsdagar:...4 Antal arkeologtimmar: Undersökningsområde:...70 km 2 Personal:...Jan Öijeberg Uppdragsgivare:... Vattenfall AB Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079 11

14 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2006:001 Hanna Dahlström Arkeologisk förundersökning. Flensburgska huset Kv. Oscar 25 & 26 inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:002 Arkeologisk slutundersökning Kv. Liljan 2 och 22, Malmö RAÄ 20, Malmö stad, Skåne län. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Arkeologi Rapport 2006:003 Joakim Frejd Arkeologisk förundersökning Lindängelund etapp 4 Bunkeflo RAÄ 76, RAÄ 104, Lockarp RAÄ 50. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:004 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk förundersökning. Bunkeflostrand 15:1. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:005 Kristian Brink & Tobias Johansson Arkeologisk förundersökning. Gyllins trädgård - område A, B, D, E samt del av område C. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:006 Bengt Jacobsson, Mats Riddersporre Väg E6 Trelleborg-Vellinge. Arkeologisk utredning steg Skåne, Trelleborgs och Vellinge kommuner, Maglarp, Skegrie, Håslöv och Vellinge socknar. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Arkeologi Rapport 2006:007 Ilona Carlson Arkeologisk förundersökning. Kv. Draken 1. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:008 Karina Hammarstrand Dehman Kajan 36. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:009 Anna Andréasson Trädgårdsarkeologisk undersökning. Naffentorpsgårdens trädgård. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:010 Åsa Carlson Arkeologisk förundersökning. Vattenledningen. Vattenöverföringsledningen mellan Hyllie vattentorn i Malmö och Vattenverket i Vellinge, Västra Klagstorp, Tygelsjö och Hököpinge socken, Malmö stad och Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:011 Daniel Serlander Arkeologisk schaktövervakning. Södra Promenaden. Schaktövervakning vid VA-arbeten inom RAÄ 20 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:012 Bo Friman Arkeologiska slutundersökningar Vintrieleden Hyllie IP Ekostråket. Hyllie och Bunkeflo socknar i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013 Håkan Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kvarteret Ridhuset 1. Dokumentation i samband med upptagning av borr- och provgropar intill Humanitetens hus, RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:014 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning. Bunkeflostrand 9:5 & 9:6. Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:015 Ilona Carlson Arkeologisk förundersökning. Limhamn 155:355 Kalkbrottsgatan. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:016 Åsa Björklund Arkeologisk utredning. Bunkeflostrand. Del av fastigheterna 21:2 och 21:3. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:017 Ellen Stamm Forssblad Gravar och Bebyggelse. Två analyser med utgångspunkt i källmaterialet från Lockarp 8:4 i södra Malmö. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:018 Kristian Brink Arkeologisk förundersökning Kv. Lohengrin 1 - arkeologisk förundersökning inför markexploatering. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:019 Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Sångleken. Dokumentation i samband men planerad nybyggnation RAÄ 95, Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:020 Ann-Britt Falk Arkeologisk förunderundersökning samt arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv Liljan 2, 11 & 22. Dokumentation i samband med rivningen av Porrhuset, av hotell Örnens källare samt utbyggnaden av Gents wears lokaler. RAÄ 20 i Malmö stad, Skåne län.

15 Enheten för Arkeologi Rapport 2006:021 Bo Friman Arkeologisk slutundersökning. Palissad från neolitikum. Västra Klagstorp 11:38-11:42 och 11:44-11:59. Västra Klagstorp socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:022 Hanna Dahlström Arkeologisk utredning. Annetorpsgården. Dokumentation inför husbyggnation inom fastigheten Annetorpsgården 3 m. fl. vid f.d. Kalkbrottet. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:023 Åsa Björklund Arkeologisk förundersökning. Nummersjuvägen. Fastigheterna 180:76 m.fl. Södra Sallerup socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:024 Fredrik Grehn Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Ekonomigatan Dokumentation inför fjärrvärme till fastigheten Klockan 10. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Skanör 40:6. Dokumentation i samband med husbyggnation inom RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:026 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Falsterbo 9:29. Inför byggnad på fastighet inom RAÄ 15. Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:027 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv. Elgen 14 och 15. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv. Björnen 18 och 21. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:029 Kv. Blomman 14. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:030 Kv. Diskonten och Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:031 Engelbrektsgatan 20. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032 Kv. Frans Suell 14. Dokumentation i samband med geoteknisk provtagning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:033 Gustav Adolfs torg. Dokumentation i samband med ledningsdragning för el och dränering inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:034 Gyllenstjärna 7. Dokumentation i samband med utredning av sättningsskador på byggnadsminnesförklarad fastighet inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:035 Hjulhamnsgatan 5. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036 Kanalgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:037 Kungsparken. Dokumentation inför utbyggnad av fjärrvärmenät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038 Larochegatan och Lilla torg. Dokumentation i samband med ombyggnad av VA-nät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:039 Långgårdsgatan. Dokumentation i samband med VA-arbeten inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:040 Malmöhusvägen. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:041 Norra Vallgatan 94. Dokumentation i samband med förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län.

16 Enheten för Arkeologi Rapport 2006:042 Norregränd, Norregatan och Grönegatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:043 Sankt Petri kyrka. Dokumentation i samband med komplettering av åskledarsystem inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:044 Södertull. Dokumentation i samband med ombyggnad av kanalslänt inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:045 Zenithgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:046 Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Höskrindan. Dokumentation i samband med planerad nybyggnation inom RAÄ 20. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:047 Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Brandvakten 2. Dokumentation med anledning av nybyggnation inom RAÄ 20. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk slutundersökning Väg 101 undersökning inför arbeten med väg 101 norra delen samt tvärförbindelse till Käglingevägen. Lockarp socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:049 Petra Lundström Arkeologisk utredning Rosengård 173:3. Dokumentation i samband med nybyggnation. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:050 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk utredning Bunkeflostrand 15:1 dokumentation inför markexploatering, MK 326. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:051 Kristina Gidlöf Arkeologisk slutundersökning Inre Ringvägen delen mellan Pildammsvägen och Per Albin Hanssons väg. Fosie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:052 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk utredning Gasledningen Malmö Åkarp. Inför anläggandet av gasledning mellan Malmö hamn och norr om Åkarp. Malmö, Burlöv, Lomma och Uppåkra socken i Malmö, Burlöv, Lomma och Staffanstorps kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:053 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Adelgatan 4. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:054 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Djäknegatan-Själbodgatan-S:t Petri. Dokumentation vid utbyggnad av fjärrvärmenätet inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:055 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Drottningtorget och Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:056 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kv. Gyllenstjärna 7. Dokumentation i samband med markarbeten inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:057 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Lilla Torg. Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 och Kvarter S:t Gertrud. Dokumentation i samband med ledningsdragningar inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:059 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Stora Nygatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:060 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Stortorget och Västergatan. Dokumentation i samband med ledningsarbeten inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:061 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kungsparken. Dokumentation i samband med tillbyggnad av restaurang och ombyggnad av väg inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:062 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Norra Vallgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:063 Johan Ingwald Arkeologisk förundersökning Askbacken. Undersökning vid Torup 1:1, av fornlämning Bara 7:1 med anledning av en planerad minneslund för hästar. Bara socken, Svedala kommun.

17 Enheten för Arkeologi Rapport 2006:064 Per Jansson Arkeologisk utredning Burlövs Egna Hem. Kompletterande arkeologisk utredning inom Burlövs Egna Hem. Burlöv socken i Burlöv kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:065 Per Jansson Arkeologisk förundersökning Annetorpsgården Förundersökning i samband med uppförande av nytt bostadsområde Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:066 Morten Steineke Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Bunkeflo 8:2. Dokumentation vid Almhov med anledning av VAarbeten. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson Arkeologisk utredning Oxie 1:5 Golfbanan. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068 Johan Ingwald Arkeologisk utredning Glostorp 1:12. Undersökning inför byggandet av ett ridhus. Glostorp socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:075 Joakim Frejd Arkeologisk utredning Klagshamn 53:10. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:076 Jan Öijeberg Marinarkeologisk utredning Oljehamnen i Malmö. Kylvattenstation i del av Hamnen 22:163. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:077 Jan Öijeberg Marinarkeologisk utredning steg 1, Lillgrund, södra Öresund. Etablering av mätmast i anslutning till vindkraftpark. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:078 Jan Öijeberg Marinarkeologisk utredning Skanör 2:2 med vattenområde. Etablering av kallbadhus i anslutning till Skanörs hamn. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:079 Jan Öijeberg Marinarkeologisk utredning Taggen, Hanöbukten. Etablering av havsbaserad vindkraft. Åhus och Sölvesborgs kommun, Blekinge och Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:069 Petra Lundström Arkeologisk utredning Bunkeflostrand 21:3 Dokumentation i samband med nybyggnation Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:070 Jan Öijeberg Marinarkeologisk utredning Vattenområdet väst Skåre. Kabelanslutning från vindkraftpark på Kriegers flak. Maglarps socken i Trelleborgs kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:071 Åsa Björklund Arkeologisk slutundersökning Lunnebjär. Bebyggelse från mesolitikum till yngre järnålder. Oxie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:072 Anette Gruber Arkeologisk förundersökning Kv. Bysmeden. Oxie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:073 Eva Lindhé & Emma Carnhede Arkeologisk förundersökning Norra Hyllievång. Hyllie 155:91 och 165:61.Hyllie och Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:074 Fredrik Grehn Arkeologisk slutundersökning Tygelsjö 41:1. Med anledning av planerad villabebyggelse vid Laavägen. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län.

18 Bilaga 1 Sammanställning av förlisningsuppgifter inom Vattenområde Åhus och Sölvesborg Förklaring till förekommande förkortningar: SjöMIS = Statens maritima museers och Sjöfartsverkets Maritima Informationssystem, MIR = Maritimt Informations Register, UU = utan uppgift Fartygsnamn Typ Nationalitet & hemort Förlisningsdatum Förlisningsorsak Geografisk plats Källa Adolph Heinrich Galeas Tyskland, Hannover Strandade Vid Åhus SjöMIS Alfa Skonert Sverige, Smyge Grundstötning Mellan Åhus och Stenshuvud MIR Amalia Jakt Sverige, Göteborg Förlist Skäret vid Hanösund SjöMIS Ankesia Jakt Stavanger Strandade, vrak Åhus redd SjöMIS Annette Slup UU 1831? Förlist Utanför Sölvesborg SjöMIS Anna Jakt UU Strandade Vid Åhus SjöMIS Anna Jakt Sverige, Krokås Strandade Härviks redd SjöMIS Anna Jakt Sverige, Bratevik Förlist 4' SSO Hellevik SjöMIS Anna Charlotta Skonert UU Strandade Vid Åhus SjöMIS Auguilla Skonert Sverige, Sölvesborg Strandade, vrak Sälören i Saxviken SjöMIS Axel Skonert Sverige, Pukavik Förlist Landgrundet SjöMIS Benedikta Botilda Jakt Sverige? Förlist Vid Laxögrundet SjöMIS Betty Slup UU Strandade Nära Åhus SjöMIS Britania Skepp Kristiania Strandade, vrak Blackorna, öster Åhus MIR Bruno Tjalk Stralsund Förlist Söder om Åhus SjöMIS Carolina Galeas Sverige, Karlskrona Förlist Utanför Åhus SjöMIS Catharina Jakt Sverige Strandade ½ mil utanför Landö SjöMIS Charlotta Jakt UU Förlist Vid Djupekås SjöMIS Ceres Brigg England Strandade, vrak 2 ½ mil ost Åhus SjöMIS Clitus Slup Sverige, Strömstad Strandade Utanför Sommarhusen SjöMIS Concordia Jakt Sverige, Sternö Förlist Vid Laxgrundet SjöMIS Der Junge Heinrich Galeas UU 1821-UU-UU Förlist Utanför Sölvesborg SjöMIS Die Hoffnung Galeas UU 1814-UU-UU Förlist UU SjöMIS Doris Galeas Sverige, Guovik Förlist? Vid Flädjegrundet SjöMIS Ebenetzer Brigg Norge Strandade Vid Åhus SjöMIS Edda Skonert Sverige, Figeholm Förlist? Vid Laxören SjöMIS Eider Ångare Stettin Strandade, vrak Flädjans prick SjöMIS Elbe Skonert England Strandade Furuboda söder Åhus SjöMIS Elisabeth Galeas Sverige, Skillinge Strandade Vid landgrundet SjöMIS Ellida (Elida) Jakt Sverige, Karlshamn Strandade, vrak ¼ mil norr Åhus SjöMIS Familiens Hopp Jakt Sverige, Simrishamn Strandade, vrak Farleden till Åhus SjöMIS Favorite Brigg England Strandade Vid Åhus SjöMIS Förgylte Ankaret UU Sverige Strandade, vrak Vid Åhus SjöMIS Grållen Fregattskepp Sverige, Stockholm Strandade, vrak Vid Hönö SjöMIS Hali Bark Norge Strandade Furuboda grund Åhus SjöMIS Harriet Galeas Köpenhamn Drev på grund, vrak Utanför Åhus SjöMIS Haidkilde Jakt Sverige, Brantevik Drev på grund, vrak Vid landgrundet SjöMIS Havre de Grace UU Frankrike, Bordeaux Förlist Utanför Hanö SjöMIS Henry Brigg England Strandade Vid Furuboda, Åhus SjöMIS Honour Skonert UU Strandade, vrak Vid Åhus SjöMIS

19 Fartygsnamn Typ Nationalitet & hemort Förlisningsdatum Förlisningsorsak Geografisk plats Källa Hulda Skonert Danmark, Nyborg Strandade, vrak Landgrund SjöMIS Jessie Brigg England, Dundee Strandade Flintrevet, utanför Åhus SjöMIS Kristian Motorseglare Sverige, Grönhögen Förlist Sjöströmgrundet 10' ost Åhus MIR Kristine Galeas Danmark, Veile Strandade, vrak Närheten av Sjufotsgrundet SjöMIS Kristina Galeas Sverige, Karlshamn Strandade Utanför Hanö SjöMIS Laura Jakt Svendborg Förlist? SSV udden på Hanö SjöMIS Le Jeune Armand Bark Frankrike, Port Naval Strandade Vid Åhus SjöMIS Lord Cowdor Brigg England, Lynn Strandade Mellan Killehusen och Knäbäck SjöMIS Maria Slup Wollgast Strandade, vrak Söderkarsgrundet utanför Åhus MIR Maria Galeas Norge Strandade Vid Åhus SjöMIS Maria Agusta Galeas UU Strandade Vid Åhus SjöMIS Marie Rosalie Skonert UU Förlist Utanför Hanö SjöMIS Marquis Of Sligo Brigg England Strandade Vid Furuboda MIR Navigation UU Poppenburg Förlist Vid Åhus SjöMIS Neptun Skonert Breiholz Strandade, vrak Utanför Åhus SjöMIS Neride Brigg UU Strandade Vid Åhus SjöMIS Nils Johan Galeas Sverige, Kalmar UU Förlist Mellan hanö och Bornholm SjöMIS Nordensternan Skonert Findland, Helsingfors Förlist 8 mil SV om Hanö SjöMIS Olga Galeas Tyskland, Anklam Förlist? Utanför Sölvesborg SjöMIS Pelle Slup UU Förlist Östra sidan om Hanö SjöMIS Prins Carl Bark Svensk Förlist Vid Åhus MIR Runo Ångare Sverige, Sölvesborg Förlist? Utanför Sölvesborg SjöMIS S:t Peter Slup UU Strandade? Julaboda vid Åhus SjöMIS Six UU England, Middlesbrough Strandade Vid Åhus SjöMIS Sophia Lovisa Galeas Järnavik Strandade Vid Landgrundet SjöMIS Duke of Wellington Skonert England Strandade Vid Åhus? SjöMIS Tre Syskon Galeas Sverige, Brantevik Förlist? Vid Håkansgrundet SjöMIS Venners-Minde Skonert Marstal Sprang läck, vrak? 20' SSV Hanö fyr SjöMIS Vrau Maria Smack UU Strandade Närheten av Åhus SjöMIS Westphalia Ångare Stolpemunde Strandning Vid landgrundet SjöMIS UU Slup Sverige, Bergkvara Förlist Närheten av Listers huvud SjöMIS UU Slup Sternö Förlist? Närheten av Kråknabben SjöMIS UU Jakt Sverige, Elleholm Strandade, vrak Vid Hörvik SjöMIS UU Galeas Danmark, Köpenhamn Förlist? Söder Hanö SjöMIS UU Brigg England Förlist Närheten av Åhus SjöMIS UU Jakt Sverige, Skillinge Förlist? Slutaren vid Landö SjöMIS UU Jakt Sverige, Karlshamn Förlist Vid Landö SjöMIS UU Jakt Sverige, Simrishamn Strandade, vrak Farleden till Åhus SjöMIS UU Skonert UU UU Förlist Utanför Åhus SjöMIS UU Brigg UU 1844-UU-UU Förlist Utanför Yngsjö SjöMIS UU Slup Sverige, Hälsningborg Strandade, vrak Farleden till Åhus SjöMIS UU Slup Wollgast Strandade, vrak Farleden till Åhus SjöMIS UU UU Norge, Kristiania Förlist? Farvattnen vid Åhus SjöMIS UU UU Preusen Strandade Nära Yngsjö SjöMIS