Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk

Transkript

1 VA - Forsk rapport Nr Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk information till anställda och arbetsledning i reningsverk Jörgen Thorn Lena Beijer Ragnar Rylander VA-Forsk

2 VA - Forsk rapport Nr Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk information till anställda och arbetsledning i reningsverk Jörgen Thorn Lena Beijer Ragnar Rylander VA-Forsk

3

4 VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är obligatorisk. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar drygt åtta miljoner kronor. VA-Forsk initierades gemensamt av Svenska Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvattenrening Ekonomi och organisation Utbildning och information VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Anders Lago, ordförande Olof Bergstedt Roger Bergström Daniel Hellström Stefan Marklund Mikael Medelberg Anders Moritz Peter Stahre Jan Söderström Göran Tägtström Agneta Åkerberg Steinar Nybruket, adjungerad Thomas Hellström, sekreterare Södertälje Göteborgs VA-verk Svenskt Vatten AB Stockholm Vatten AB Luleå Roslagsvatten AB Linköping VA-verket Malmö Sv Kommunförbundet Borlänge Falkenberg NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. VA-Forsk Svenskt Vatten AB Box Stockholm Tfn Fax svensktvatten@svensktvatten.se Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

5 VA-Forsk Bibliografiska uppgifter för nr Rapportens titel: Title of the report: Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk information till anställda och arbetsledning i reningsverk Health risks among sewage operatives in relation to microorganism exposure Information for sewage operatives Rapportens beteckning Nr i VA-Forsk-serien: ISSN-nummer ISBN-nummer Författare: Jörgen Thorn, Lena Beijer, Ragnar Rylander, Avdelningen för Miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Göteborg VA-Forsk-projektnr: Projektets namn: Arbete i reningsverk en hälsorisk? Del 3 Projektets finansiering: VA-Forsk Rapportens omfattning Sidantal: 16 Format: A4 Upplaga: 1000 Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Omslagsbild: Rapporten beställs från: Avloppsvatten, mikroorganismer, arbetsrelaterade hälsoeffekter, inflammation Sewage water, microorganisms, inflammation, infections, occupational exposure Rapporten ger det aktuella kunskapsläget om hälsorisker bland personer som arbetar i reningsverk. Avloppsvatten innehåller mikroorganismer som kan framkalla inflammation och infektion. Symtom från mag-tarmkanalen och luftvägarna är de vanligaste hälsoeffekterna. Inga data tyder på en överrisk för kronisk sjukdom. Sewage water contains microorganisms capable of inducing inflammatory reactions as well as infections. The most common health effects among sewage operatives are symptoms from the airways and the gastrointestinal tract. No increased risk for chronic diseases. Anställda och arbetsledning vid reningsverk Luftningsbassäng för avloppsvatten vid GRYAAB i Göteborg. Fotograf: Martin Björkman, avd. för miljömedicin, Göteborgs universitet Svenskt Vattens distribution, Box 262, Motala. Finns även att hämta hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida Utgivningsår: 2005 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Grafisk formgivning: Victoria Björk, Svenskt Vatten

6 Förord Redan i civilisationens första samhällen insåg man vikten av att omhänderta avloppsvatten för att förhindra sjukdom. På medeltiden glömdes denna kunskap bort och avfall och avloppsvatten från hushåll och verkstäder hälldes direkt ut på gatan i städerna. Senare under industrialiseringen släpptes också spillvattnet ut i vattendrag. Inte förrän på 1960-talet började man i större omfattning att rena utsläppen. Snart uppkom frågan om de som arbetade med reningsprocesserna utsattes för några risker. Arbetsmiljön vid reningsverk har studerats i flera undersökningar de senaste åren. I Sverige har större forskningsprogram utförts i Uppsala och Göteborg. Denna rapport har tagits fram vid institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Författare är Jörgen Thorn, Lena Beijer och Ragnar Rylander i samråd med en referensgrupp bestående av Bo Björk, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Skaraborg, Peter Balmér, VA-strategi, Mölndal och Bo Rutberg, Svenska Kommunförbundet, Stockholm. För sammanställande av rapporten har ekonomiskt stöd erhållits från VA- Forsk. En fullständig referenslista och rapporter från avdelningen för miljömedicin kan rekvireras från hemsidan: E-post: Lena.Beijer@envmed.gu.se. Postadress: Avd. för miljömedicin, Box 414, Göteborg. 5

7 6

8 Innehåll Förord Sammanfattning Summary Bakgrund Exponering Hälsoeffekter Hur skyddar man sig? Slutsatser Läs mera

9 8

10 Sammanfattning Denna rapport ger en sammanfattning av kunskapsläget om hälsorisker relaterade till exponering för mikroorganismer bland personer som arbetar i reningsverk. Informationen bygger på en genomgång av svenska och internationella undersökningar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter, samt en undersökning bland anställda i svenska reningsverk som genomfördes under åren vid Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Kemiska hälsorisker behandlas inte i denna skrift. Vid litteraturgenomgången har framkommit att kemiska föreningar förekommer i mycket låga koncentrationer i avloppsvatten och utgör därför knappast en hälsorisk. Ett viktigt undantag är svavelväte, som är en välkänd riskfaktor. Hantering av kemikalier som används i reningsprocessen kan innebära hälsorisker. Dessa processkemikalier skall finnas dokumenterade i produktblad med anvisning om säker hantering. Rapporten behandlar inte heller risker vid laboratoriearbete eller risker till följd av fysisk belastning. Resultatsammanfattning Avloppsvatten innehåller mikroorganismer som kan framkalla inflammation eller infektion. De vanligaste hälsoeffekterna bland reningsverksarbetare är symtom från mag-tarmkanalen och luftvägarna. Det finns inga data som tyder på en överrisk för kronisk sjukdom. Det finns ingen grund för generell vaccination mot hepatit. 9

11 Summary This report presents a summary of the present knowledge concerning health risks among sewage operatives with focus on risks in relation to exposure to microorganisms. The report is based on Swedish and international investigations published in scientific journals as well as a research project among Swedish sewage operatives conducted in 2000 to 2003 at the Department of Environmental Medicine, the Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Sweden. The report does not include information on health risks due to chemical exposures, as chemicals in sewage water are present in very low concentrations and should not constitute a health risk. Hydrogen sulphide may be generated under certain conditions and is a well-known exposure risk. The risks concerning chemicals used in the processing of sewage water should be documented and supplied by the manufactures along with instructions for safe handling. Risks related to laboratory work and heavy loads are not dealt with in this report. Summary of results Sewage water contains microorganisms capable of inducing inflammatory reactions as well as infections. The most common health effects among sewage operatives are symptoms from the airways and the gastrointestinal tract. There are no data indicating an increased risk for chronic diseases. Based on the present data, no general recommendation of a vaccination program against Hepatitis A can be proposed for Swedish sewage operatives. 10

12 1. Bakgrund Redan i civilisationens första samhällen insåg man vikten av att omhänderta avloppsvatten för att förhindra sjukdom. På medeltiden glömdes denna kunskap bort och avfall och avloppsvatten från hushåll och verkstäder hälldes direkt ut på gatan i städerna. Senare under industrialiseringen släpptes också spillvattnet ut i vattendrag. Inte förrän på 1960-talet började man i större omfattning att rena utsläppen. Snart uppkom frågan om de som arbetade med reningsprocesserna utsattes för några risker. Arbetsmiljön vid reningsverk har studerats i flera undersökningar de senaste åren. I Sverige har större forskningsprogram utförts i Uppsala och Göteborg. Sammanställningar av den befintliga vetenskapliga litteraturen har gjorts vid flera tillfällen och senast 1999 i en rapport från avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet (Kerekes & Thorn 1999). 2. Exponering Avloppsvattnet består av vatten från hushåll och ofta också från industrier. Det innehåller stora mängder mikroorganismer, såsom bakterier och virus. Den största andelen av bakterierna är så kallade Gramnegativa bakterier som finns i rikliga mängder i naturen och också i tarmen hos människa och djur. Dessa bakterier infekterar normalt inte människor, men de har på sin yta ett ämne endotoxin som kan aktivera kroppens försvarsmekanismer och ge upphov till inflammation, med olika symtom som följd. Sjukdomsframkallande mikroorganismer som virus, t.ex. Enterovirus och bakterier, t.ex. Salmonella och Campylobakter, finns i förhållandevis små mängder i avloppsvattnet. Exponering för parasiter som Giardia lamblia har påvisats bland reningsverksarbetare, men förekomsten av dessa parasiter är låg i Sverige. Vid arbetsmoment där man rengör med spolning, rör om kraftigt eller luftar avloppsvattnet bildas små vätskepartiklar i luften (aerosoler). I aerosolerna finns bakterier och endotoxin. Damm bildar också 11 aerosoler. Risk för dammexponering finns vid slamtorkning, vid kompostering och på platser där spill av slam eller avloppsvatten torkat in. Rengöring med kraftig spolning eller tryckluft av bassänger och utrustning är typiska exempel på arbetsmoment där aerosoler bildas. Aerosol små partiklar i luften. De kan vara vätskepartiklar eller fasta partiklar (damm). När man andas in små partiklar kommer de ned i lungans djupaste delar. Avloppsvatten direkt på hud och kläder medför risk för exponering, framför allt då man äter, röker och snusar. 3. Hälsoeffekter Flera undersökningar har visat att personer som arbetar i reningsverk kan få en rad olika symtom oftare än personer i andra typer av arbetsmiljöer. De symtom som oftast rapporteras är symtom från magtarmkanalen, trötthet, huvudvärk, ledvärk samt övre och nedre luftvägssymtom (se figur 1). Akuta symtom med feber och frossa, torrhosta, muskel och ledvärk förekommer bland reningsverksarbetare. Symtomen försvinner i regel till nästa dag och efterlämnar inga men. Det liknar en infektion men förorsakas av en inflammatorisk reaktion då höga halter av endotoxin från Gram-negativa bakterier har andats in. Symtombilden kallas för toxisk pneumoni. Ökad förekomst av hosta med slem har rapporterats i några undersökningar. Däremot finns inga data som visar på en ökad risk att utveckla astma vid arbete i reningsverk. De undersökningar som gjorts har inte heller visat någon ökad förekomst av allergiska eller atopiska personer bland reningsverksarbetare. Liknande symtom som förekommer bland reningsverksarbetare (t.ex. symtom från luftvägar, toxisk pneumoni och ovanlig trötthet) har rapporterats i högre grad bland personer i yrkesmiljöer där aerosoler med organiskt damm förekommer (t.ex. lantbruksmiljö, bomullsindustri och trähantering). Dessa dammaerosoler innehåller också endotoxin vilket talar för att det finns ett samband mellan exponering för endotoxin och utveckling av dessa symtom.

13 Figur 1. Vanliga symtom som rapporterats av anställda i reningsverk. Personal som exponeras (Exponerade) och delvis exponeras (Exp-delvis) för avloppsvatten i jämförelse med oexponerade kontrollpersoner (Thorn, Beijer & Rylander 2001). Beträffande sjukdomsframkallande mikroorganismer har man i flera undersökningar visat att reningsverksarbetare varit utsatta för sådana, bland annat gulsotsvirus (hepatit A). Detta har påvisats genom att mäta mängden antikroppar mot viruset i blodet. Risken att insjukna i en hepatitinfektion bedöms dock vara mycket liten i Sverige, men det är möjligt att en del av de besvär från mag-tarmkanalen som förekommer beror på infektion av tarmvirus. För att minska risken för infektion är det viktigt med en god personlig hygien på arbetsplatsen. 4. Hur skyddar man sig? Hur kan man i det dagliga arbetet undvika risken att utveckla de olika symtom som kan uppträda? Den största risken orsakas av exponering vid arbetsplatser där aerosoler bildas. Exempel på sådana platser är: Pumpstationer Luftade sandfång Luftningsbassänger Silar med spritvatten eller borstar för rengöring Föravvattnare Silbandpressar Slamtorkar Komposteringsplatser Exponeringen beror på hur väl ventilerat utrymmet är. Ett luftat sandfång eller en luftningsbassäng inomhus ger en väsentligt större exponering jämfört med anläggningar utomhus. Arbetsmoment som kan medföra hög exponering är rengöring av bassänger med spolning och olika typer av reparationsarbete. Risken för aerosolbildning kan i regel bedömas vid en arbetsplatsinspektion. Om osäkerhet finns kan man överväga att mäta mängden luftburet endotoxin. Där risk för aerosolbildning finns bör man ha hög ventilation. Exponeringen kan minskas genom inkapsling av utrustning som ger aerosoler. Sådan inkapsling skall, om den avlägsnas vid underhållsarbete, monteras tillbaka så snart arbetet är avslutat. Om aerosolexponering inte kan undvikas bör personlig skyddsutrustning användas. I första hand rekommenderas ett fläktassisterat andningsskydd med filter avpassat till verksamheten och det skall vara personligt utprovat. Rådgör med det lokala skyddsombudet! Bästa sättet att minska risken för infektion av bakterier och virus är att ha en god hygien. Undvik smitta via händerna (särskilt vid förtäring och snusning) och arbetskläder. 12

14 5. Slutsatser Avloppsvatten innehåller mikroorganismer som kan framkalla inflammation eller infektion. De vanligaste hälsoeffekterna bland reningsverksarbetare är symtom från mag-tarmkanalen och luftvägarna. Det finns inga data som tyder på en överrisk för kronisk sjukdom. Det finns ingen grund för generell vaccination mot hepatit. 6. Läs mera Arbetarskyddsstyrelsen (1984). Avloppsanläggningar. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1984:15. Kerekes E., Thorn J. & Rylander R. (1999). Hälsoeffekter bland anställda i anläggningar för avloppsrening En litteratursammanställning. Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet, Göteborg, Rapport 1/99, s Thorn J., Beijer L. & Rylander R. (2001). Arbetsrelaterade symtom bland anställda i reningsverk: En rikstäckande undersökning. Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet, Göteborg, Rapport 2/01, s Thorn J., Beijer L. & Rylander R. (2005). Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk information till företagshälsovård (Elektroniskt). Svenskt Vatten, VA-Forsk rapport, nr Pdf-format. Tillgänglig: svensktvatten.se/main/main.asp?objectid=

15 Anteckningar 14

16 Anteckningar 15

17 Anteckningar 16

18 Box Stockholm Tfn Fax E-post Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk information till anställda och arbetsledning i reningsverk