Indoor Health Malmö. Fuktiga byggnader hur stort är problemet? Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader

Transkript

1 Indoor Health Malmö Fuktiga byggnader hur stort är problemet?

2 AK Konsult Indoor Air AB Johan Tannfors Byggingenjör Ingenjörshögskolan i Jönköping Skadeutredare/ fukt- och inomhusmiljökonsult AK Uppsala kontor Byggdoktor Diplomerad fuktsakkunnig (LTH) CMF - Certifierad Miljöinventerare

3 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö i fastigheter tillhörande professionella aktörer i bygg- och fastighetsbranschen. 3

4 AK-konsult Indoor Air AB Sundsvall Uppsala Stockholm Kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och ISO

5 Verksamhetsområden UTREDNINGAR PROJEKTERING MÄTNING Skadeutredningar Kontroll & uppföljning Miljöinventeringar Fuktinventeringar Fuktsäkerhetsprojektering Fuktsakkunnig Täthetsprovning Termografering Radon Partiklar & kemiska föroreningar Luftflöden Fukt 5

6 Fukttekniskt laboratorium 6

7 Medarbetare Sakkunniga skadeutredare s.k. byggdoktorer Diplomerad fuktsakkunnig Certifierade miljöinventerare (CMF) Auktoriserade fuktkontrollanter (enligt RBK) Ingenjörer Gedigna kunskaper och erfarenhet inom området. AK-konsult satsar på kontinuerlig utbildning och erfarenhetsåterföring för att säkerställa att kunskapen sprids inom företaget. 7

8 Vad påverkar innemiljön? 8

9 Fuktiga byggnader Enligt vår erfarenhet är det oftast ej okulärt synliga fuktproblem som påverkar inomhusmiljön. Det skadade materialen är ofta osynligt belägna i konstruktionen. 9

10 Mögelväxt på insida tak 10

11 11 Fuktiga byggnader Mögelväxt i väggkonstruktion. Invändigt fanns inga synliga tecken på skada.

12 Dold fuktskada 12

13 Dolda fuktskador kan kräva rejäla provtagningshål 13

14 14 Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material är 30 eller 95 %.

15 15 Den osynliga fukten För att avgöra om ett material är fuktigt eller torrt, och därmed kunna bedöma risken för skada, krävs att fuktnivån i materialet mäts.

16 16 Vad kan fukt i byggnadskonstruktioner leda till? Mikrobiell växt (mögelväxt) Kemisk nedbrytning orsakad av fukt (fuktig betong). Framför allt påverkas vattenbaserade golvlimmer av fuktig betong

17 17 Risk för mikrobiell växt I vilka material kan det växa mögel? I de flesta byggnadsmaterial Normalt är det bara fukt som saknas för att det skall kunna växa mögel i svenska hus. Så länge byggnadskonstruktionen är torr så växer det inte mögel. Stor risk för mikrobiella skador i riskkonstruktioner som t.ex. platta på mark med överliggande värmeisolering och uteluftventilerade krypgrunder.

18 18 Mögellukt Vilka ämnen är det som påverkar människor? Ingen vet! Det finns dock en stark koppling mellan ohälsa och fuktiga byggnader

19 Mögellukt Den biomassa som bildats under den tid materialen varit fuktiga kommer att finnas kvar även efter slutförd torkning. Fuktskadade material påverkar inomhusmiljön även efter det att vattenskadan torkats.

20 Fuktiga byggnader För hög fuktnivå i ett byggnadsmaterial leder till att materialets egenskaper förändras vilket bland annat resulterar i ökade emissioner. De fuktrelaterade emissionerna påverkar i sin tur inomhusmiljön. Det behöver inte vara fuktigt när problem rapporteras. Det räcker ofta med att det varit fuktigt och den tidigare fukten resulterat i en emissionsökning.

21 Egenemissioner Idag är egenemissionen från de flesta byggnadsmaterial låg. Ett stort antal byggnadsmaterial emissionsdeklareras. OBS en låg egenemission innebär inte att materialet är extra tåligt mot fukt.

22 Komponenter i ett golvsystem

23 Komponenter i ett golvsystem EF, ug/m²h Hela konstruktionen + fukt PVCmatta Lim Avjämn. massa Betong 0

24 Fuktrelaterade kemiska emissioner Fysikalisk förståelse av transportprocesser m.m. Ytfukt (Limfukt) Nedbrytning Emission uppåt Alkali (OH - ) Migration nedåt Källa Anders Sjöberg, CTH 24

25 Fuktrelaterade kemiska emissioner Inträngning av 2-etylhexanol i betongbjälklag 20 3 g/m (porer) Beräknade värden m h a Ficks 2:a lag 5 Uppmätta värden mm avstånd från betongyta Inträngning2.ppt Anders Sjöberg CTH Källa Anders Sjöberg, CTH 25

26 26 Vad är inomhusmiljö? Inomhusmiljön är miljön innanför någon form av klimatskärm. Inomhusmiljön är den miljö där vi tillbringar % av vår tid. Barn tillbringar mer av sin tid inomhus än vuxna.

27 27

28 Inomhusmiljöproblem, omfattning Olika former av fuktproblem i våra byggnader har visat sig vara en av de starkaste riskfaktorerna inomhus för olika hälsobesvär hos brukare och boende. Undersökningar har visat att % av byggnadsbeståndet har fuktproblem i större eller mindre utsträckning. Att vistas i fuktiga byggnader ger ca. 50 % ökad risk för att utveckla astma Men också s.k. sjuka-hus besvär, allmänsymptom och luftvägsinfektioner har visat sig vanligare i fuktiga byggnader. Ref dels: CG Bornehag 2002 och BAMSE-undersökningen

29 29 Andel, % Resultat Teknisk bedömning 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% Österåker Sigtuna 20.0% 10.0% 0.0% OK Risk Skada Tekn. Bedömning 55 byggn i Österåker och 105 byggn i Sigtuna

30 30 Sjuka-hus symptom Irritationer i ögon, näsa och hals Luktbesvär Känsla av torra slemhinnor och torr hud Huvudvärk Onormal trötthet

31 31 Procent (%) Renovering av småhus pga fukt Ombyggnad/renovering Renovering pga fuktskada 0 Före Efter 1993 Källa: DBH-studien, Dampness in Buildings and Health, n=7 064 småhus/radhus i Värmland, Linda Hägerhed

32 32 Inomhusmiljöproblem vad vet vi? Samband mellan hälsa och enskilda föroreningar, eller totalnivån föroreningar, mätta i rumsluften saknas. Föroreningsnivåerna ligger alltid ett antal 10-potenser under gällande gränsvärden satta för arbetsmiljö.

33 33 Inomhusmiljöproblem vad vet vi? Exempel: Hygieniskt nivågränsvärde för toluen är 200 mg/m³ I inomhusmiljön diskuteras gränsvärden för totala kolvätehalten på µg/m³ Dos-respons samband saknas när det gäller föroreningar i inomhusmiljön. Ett undantag - formaldehyd

34 Enkäter BESVÄR / SYMTOM Torr eller rodnad hud i ansiktet Trötthet 50% 40% 30% Tung i huvudet Hosta 20% 10% Huvudvärk 0% Heshet, halstorrhet Illamående/yrsel Irriterad, täppt eller rinnande näsa Ögonbesvär Koncentrationssvårigheter Referens Byggnad A Byggnad B Byggnad C Byggnad D Referens Nordström

35 Fuktiga byggnader BESVÄR / SYMTOM Byggnad A B C D Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Trötthet 50% 40% 30% 20% 10% Tung i huvudet Huvudvärk RF ök golv, % NH3 golv, ppm EtHx luft, µg/m³ < <1 Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa 0% Ögonbesvär Koncentrationssvårigheter Illamående/yrsel Referens Byggnad A Byggnad B Byggnad C Byggnad D Slutsats I byggnad B och C finns fuktskadade och emitterande material vilka påverkar inomhusmiljön. Ref rådata Nordström

36 36 Prevalence (%) OR (95 %CI) Fuktiga byggnader - Hälsa Eczema Never Current At birth Current/At birth Dampness (Damp100) Floor 100 = Synligt mögel eller fukt i något sovrum Källa CG Bornehag 2002, Dampnes in Buildings and Health (DBH)

37 37 Fuktiga byggnader Stor enighet om att det finns ett samband mellan fuktiga byggnader, i ett mycket brett perspektiv, och ohälsa. Enligt vår erfarenhet är fukt den helt dominerande felkällan vid inomhusmiljöproblem. Källa: Folkhälsoinstitutets kunskapssammanställning (1995)

38 38 Byggnormer; Vad har gällt tidigare? Babs 60, Konstruktiv utformning Byggnaden anordnas så, att den bereder erforderligt skydd mot fukt. För att fukt ej skall samlas i material ingående i byggnadskonstruktion anordnas, där så erfordras, lämpliga ångspärrar eller luftkanaler. Grundkonstruktionen utföres så, att den ej skadas av fuktoch frostangrepp.

39 39 BBR 06, 6:51 Allmänt Fuktsäkerhetsprojektering Byggnaden skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Kraven i 6.5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten.

40 40 6:51 Allmänt Skydd mot fukt och smuts under byggtiden kontroll/dokumentation Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras.

41 41 6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd Hänsyn till osäkerheter skall tas Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd skall kritisk fukttillstånd användas varvid hänsyn tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar (t.ex. materialdata) eller mätmetoder.

42 42 6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd Hänsyn tas till nedsmutsning Om data saknas gäller 75 % RF För materialytor, där mögel och bakterier kan växa, skall väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Vid bestämning av ett materials kritiska fukttillstånd skall hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat skall en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd.

43 43 6:53 Fuktsäkerhet RF skall alltid vara lägre än RF krit Byggnader skall utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i en byggnadsdel skall alltid vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning. Fukttillståndet skall beräknas med hänsyn till de mest ogynnsamma förutsättningarna.

44 44 RF, %, Temp, C Högsta tillåtna fukttillstånd Hur kan trä användas? RF utomhus, Sturup Månadsmedelvärden RF Sturup 75 %RF Månad Källa: Fukthandboken

45 RF, % Kritiskt Fukttillstånd - temperatur RF och temperatur Kritiskt fukttillstånd för mögelpåväxt Lim B I Nedbrytbara material, t.ex. tapeter, gipsskivor, övriga lätt nedbrytbara material, elastisk fogmassa etc. LIM BI LIM B II Källa: Selbauer, K (2001) Temp, C Lim B II Material med porös struktur, t.ex. puts mineralbaserade byggnadsmaterial, vissa trämaterial, isolermaterial som inte tillhör Lim B I. Om material från denna grupp är nedsmutsade tillhör de LIM B I.

46 46 RF, % Kritiskt Fukttillstånd temperatur och varaktighet RF och temperatur - Kritiskt fukttillstånd för initiell mögelpåväxt på träbaserade material veckor >12 veckor Temp, C Källa Vittanen (1996), LON (2007)

47 47 RF, % Kritiskt Fukttillstånd temperatur och varaktighet RF och temperatur - Kritiskt fukttillstånd för synlig mögelpåväxt på träbaserade material veckor >12 veckor Temp, C Källa Vittanen (1996), LON (2007)

48 48 RF, % / Temp, C Klimat utvändig yta RF och Temperatur utvändig yta Oslo Timmar RF Temp

49 49 RF, %, Temp, C Klimat utomhus RF och Temperatur utvändig yta Oslo - utomhus Månadsmedelvärden jämfört med svenska data RF Oslo RF Bromma RF Sturup t Oslo t Bromma t Sturup Månad

50 50 RF, % Klimat utomhus Isopleter (timvärden, 8760 punkter per år) RF och temperatur utvändig yta Isoplet Temp, C

51 51 RF, % Klimat utomhus Initiell mögelpåväxt RF och temperatur utvändig yta Inlagda gränsvärden för initiell mögelpåväxt Temp, C Isoplet 4 veckor 12 veckor

52 52 RF, % Klimat utomhus Synlig mögelpåväxt RF och temperatur utvändig yta Inlagda gränsvärden för synlig mögelpåväxt Temp, C Isoplet 4 veckor 12 veckor

53 53 RF, % Klimat utomhus Mögelrisk RF och temperatur utvändig yta Inlagda gränsvärden för mögelpåväxt Temp, C Isoplet LIM BI LIM B II

54 54 RF, % Ex: Fukttillstånd i konstruktion Vindskyddsskiva RF och temperatur 2 år RF RF 75 % Temperatur År räknat från 1:a juli

55 55 RF, % Ex: Fukttillstånd i konstruktion Vindskyddsskiva RF och temperatur år Temp, C Isoplet Synlig mögelväxt 4 veckor Synlig mögelväxt >12 veckor Initiell mögelväxt 4 veckor Initiell mögelväxt >12 veckor LIM B I LIM B II

56 56 RF, % Ex: Fukttillstånd i konstruktion Vindskyddsskiva RF och temperatur år Temp, C Isoplet Synlig mögelväxt 4 veckor Synlig mögelväxt >12 veckor Initiell mögelväxt 4 veckor Initiell mögelväxt >12 veckor LIM B I LIM B II

57 Nya BBR06 leder till att fuktsakkunig tar plats i projekteringgruppen B eställare E ntreprenör K onstruktör A rkitekt V vskonsult E lkonsult B rand L jud F UKT 1

58 Varför utföra en fuktsäkerhetsprojektering? Dimensionera för fukt som för statiska laster Statik Laster Byggnadsmekanik Materialegenskaper Brottkriterier Brottrisk Fukt Fuktkällor, fuktbelastning Fuktmekanik Materialegenskaper Kritiskt fukttillstånd Fuktskaderisk 1

59 Brottslast? Materialgrupp Smutsade material Trä och träbaserade material Kritiskt fukttillstånd [%RF] Gipsskivor med papp Mineralullsisolering Cellplast (EPS) Betong Data avseende fuktbelastningens varaktighet eller om inverkan av temperaturen saknas. Värden gäller sannolikt vid långvarig fuktbelastning och rumstemperatur. Källa LON

60 Varför utföra en fuktsäkerhetsprojektering? Ge förutsättningar för produktionsskedet. T.ex: Uttorkning byggfukt Nederbörd montage Fuktkänsliga material Lufttäthetdetaljer Materialhantering Väderskydd 1

61 Fuktsakkunnigrollen - Byggherrens bollplank Utreder vilka förutsättningar som gäller för ROT-entreprenader Hjälper byggherren med formulera krav för ett fuktsäkert byggande. Upprättar en fuktsäkerhetsbeskrivning. Agerar som bollplank till byggherren och projekteringsgruppen. Utför fuktberäkningar och fuktriskbedömningar Ritningsgranskar Dokumenterar löpande fuktsäkerhetsarbetet Utför stickprovs -fuktronder på arbetsplatsen under pågående entreprenad

62 Hjälpmedel - fuktriskbedömning Checklistor Fuktcentrum (gratis material) Litteratur (fukthandboken etc.) Beräkningsprogram WUFI TorkaS 2.0 KFX BI-Dry (Betongindustri) CRAWL HEAT 2 och 3 BYFY (beta program) Coverter GVMP Etc.

63 Entreprenörens bollplank Granskar handlingar och utför en riskbedömning av föreskrivna handlingar. Hjälper entreprenören med beskriva hur byggandet skall utföras på ett fuktsäkert sätt. Genom att upprätta en fuktplan. Bistår entreprenören med mätningar och kontrollfunktioner under entreprenaden. Informera entreprenörens underentreprenader, snickare etc. vilka krav som ställs

64 Fuktsäkerhetsdokumentation Sammanställer underlag och dokumentation från projektering och produktion. Underlaget överlämnas till byggherren och innehåller: Rutiner för fuktkontroll under driften Drift och underhållsinstruktioner Rutiner för åtgärder vid fuktskador och läckage.

65 Styrdokument fuktsäkerhet (enligt ByggaF) Fuktsäkerhetsbeskrivning I samråd med byggherren sätts vilka krav som skall gälla för projekteringsgruppen och entreprenaden Innehåller checklistor och hjälpmedel för projektgruppen Fuktsäkerhetsbeskrivningen styr: Val av byggteknik Detaljlösningar Uttorkningskrav Materialkrav Entreprenadens tidplan etc. Fuktplan Entreprenörens beskrivning på hur kraven i fuktsäkerhetsbeskrivningen skall uppfyllas i entreprenadskedet T.ex. förslag på uttorkningsplan lufttäthetsdetaljer Väderskydd; detaljbeskrivning hantering av kritiska byggmoment Leverensfuktkvotsklass för trämaterial Materialförvaring

66 Bollplank i fuktfrågor

67 67 Konsultens syn på BBR 06 BBR 06 kap 6:5 är ett stort steg mot torrare byggnader Kritiska fuktnivåer; är relativa fuktigheten (RF) hela sanningen?

68 68 Sammanfattning - Normer BBR 06 kap 6:5 är ett stort steg mot torrare, och därmed friskare, byggnader. Kritiska fuktnivåer bör undersökas noggrannare. Detta gäller speciellt varaktighet och beroendet av temperatur.

69 69 Fuktiga byggnader Fukt i byggnader är en riskfaktor för hälsoeffekter för både allergiker och icke allergiker. Litteraturen inte konklusiv vad gäller orsakssamband / exponering -hälsoeffekt Förbättring av inomhusmiljön ger positiva effekter/friskare människor.

70 Mest förekommande riskkonstruktionerna i hänseende fukt Platta på mark utan underliggande isolering Uteluftsventilerad krypgrund Inredd källare (golv och vägg) Kalla vindar Limmade ytskikt mot blött betongunderlag

71 Fristående villabebyggelse Husen som är allergiska mot mögel Byggår: 2005 Konstruktion: Platta på mark, prefabricerade lättbetongväggar och mellanbjälklag, pulpettak av trä och mineralull. 1

72 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

73 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

74 Vi 1löser fukt- Berlin och miljöproblem 2007: i byggnader OR, PC, MJ, JT

75 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

76 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

77 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

78 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

79 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

80 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

81 Lanserades som det gröna bygget 1

82 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

83 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

84 Vi 1löser fukt- och miljöproblem i byggnader

85 Slutsats: Villabebyggelse Mycket rörig entreprenad, entreprenadform okänd. Projektör och entreprenör vet fukttekniskt ej vilka material de arbetar med (Lättbetong). 1

86 Vattenpasset 15

87 Schaktgrop

88 Stomresning

89 Uppfinning 1. Vattenavledande VP-rör VP-rör gjuts in i ursparingar/försänkningar i betongvalvet

90 Uppfinning 1. forts. Eventuellt vatten evakueras utanför huset

91 Uppfinning 2. Vattenavledande låda Kärl med avvattningsslang under ursparing i översta betongbjälklaget

92 Uppfinning 2. forts. Taket prioriteras och byggs klart (vattentätt)

93 Uppfinning 3. Platsbyggda utfackningselement byggs under tak Rigg på hjul medför ett enkelt och smidigt byggande, inkluderat täckning och framrullning

94 Mottagningskontroll av Träleverans 1:a 24 meters långtradaren fick vända med hela lasten. Varför då???? Krav max 16% fuktkvot. Kontroll utförs av platschef alt. sakkunnig. Ingår i egenkontrollen och dokumenteras. Inga problem med att få torrt virke till arbetsplatsen.

95 Mottagningskontroll

96 Uppfinning 4. Telfer för hissning av utfackningselement

97 Resultat av smidigt byggand med utfackningselement. Täckningen överlappar varandra med ca 70 cm.

98 Kontroll av monterade utfackningselement Kontroller utförs i hammarband och i syll Känsliga platser väljs. Kontroll utförs av platschef alt. fuktsakkunnig. Ingår i egenkontrollen och dokumenteras.

99 Tätt hus = Torkning (värme) Luftvärme inkopplat på fjärrvärmen.

100 Inträngande horisontellt regn.

101 Uppfuktade utfackningselement (2st)

102 Utrustning för omhändertagande av olycka finns på byggarbetsplatsen

103 Akuta åtgärder Utfackningselementen torkas och följs upp med fuktkvotsmätningar. Kontroll utförs av platschef alt. sakkunnig. Ingår i egenkontrollen och dokumenteras.

104 Strategi för uttorkningsförloppet Efter RF beräknat = 85% finns tre veckors övrig tid

105 Exempel på slutmätning Slutmätningsprotokoll enligt RBK.