Protokoll Regionalt Medicinskt Råd inom Hjärta-Kärl Stadshotellet i Hässleholm

Transkript

1 Protokoll Regionalt Medicinskt Råd inom Hjärta-Kärl Stadshotellet i Hässleholm Närvarande: 12 st Närvarande: Ej närvarande: Per Werner Blekinge Carl-Magnus Pripp Blekinge Steen Jensen Blekinge Bengt Åberg Blekinge Fredrik Scherstén Helsingborg Peter Hårdhammar Halmstad Viveca Engblom Landskrona Stefan Petrik Hässleholm Björn Ekmehag Lund Thomas Pettersson Kristianstad Lena Lindén - sekreterare Lund Carina Nilsson Ljungby Johan Silfverstolpe Lund Håkan Arheden Lund Carin Alm-Roijer Malmö Christer Sjöberg Lund Ole Hansen Malmö Marin Malina Malmö Peter Vasko - ordförande Växjö Thomas Grymer Simrishamn Peter Kozak Trelleborg Jerker Persson Ystad Ulf Ahremark Ängelholm Inbjudna: Pelle Johnsson Lund Peter Svensson Malmö 1. Föregående protokoll Föregående protokoll godkändes. Det framkom önskemål från rådets medlemmar om att få ut kallelserna med dagordningen lite tidigare alternativt att skriva in kommande mötens agenda i protokollen. När det ordnas regionala möten i södra regionen så bör datum kollas av Lena för att optimera mötestiderna. 2. Kateterburen aortaklaff/perkutan aortaklaffkirurgi Pelle Johnsson Denna teknik är ny och den första operationen i Sverige gjordes i Lund i januari Pelle började med att informera om att införa och utveckla nya behandlingsmetoder inte alltid är så lätt att dels få förståelse för, dels få ekonomisk ersättning för. Som det nu är kan det ta mellan 3 5 år innan ny metodologi kan få en DRG-kod. Fram till dess använder vi oss av patientspecifik debitering och Pelle hoppas att vi inom rådet stödjer detta tillvägagångssätt annars finns det en stor risk att vi inte kan få in denna nya teknologi på Universitetssjukhuset i Lund. Därefter fick vi information om behandlingen med kateterburen insättning av aortaklaffar i Lund. Här nedan följer en sammanfattning.

2 Det finns framför allt två klafftillverkare som är aktuella i Sverige, Edwards och CoreValve. I Lund och Linköping använder man Edwards. I Stockholm och Göteborg CorValve. Edwards klaff: Kalvperikard på stålskelett Först ballongangioplastik, sedan själva klaffen Symptomatisk aortastenos Annulusdiameter mm mätt med TEE, mäter man med TTE är måttet 1 2 mm lägre Femoral apporach eller transapical approach Euroscore > 25 % Detta är ingen metod för patienter med aortainsufficiens. Resultat i Lund januari augusti patienter alla lever Femoral Patients (6 varav en inte lyckades, gjordes senare apicalt) Apical Patients (5) Resultat vid uppföljning den 1 september /11 har ej sökt sjukvård hjärtrelaterat 2/11 sökt pga svikt och/eller förmaksflimmer 1/11 pneumoni 8/11 uppger sig välmående/förbättrade 2/11 ingen skillnad 1/11 sämre (rullstolsbunden, yrsel dominerande problem även preoperativt) Ekonomi Konventionell operation Klaffkostnad c:a kr Total kostnad >70 år kr dvs framför allt personalkostnader Kateterburet Klaffkostnad kr Total kostnad fall kr ( ) dvs framför allt devicekostnader Vårdtid c:a 1 vecka Äldre patienter, ibland multipelsjuka Patienterna lämnar THIVA första postoperativa dagen 2

3 Flertalet av kateterpatienterna har betraktats som inoperabla eller behöver större operation (aortarekonstruktion) DRG-viktningen tar inte hänsyn till nya diagnoser eller behandlingsmetoder Eftersläpning på > 2-3 år för DRG-klassificering Nya behandlingar bör därför debiteras patientspecifikt de 2 första åren Just nu förlorar Hjärt- och lungdivisionen i Lund kr/patient. Följande frågor ställdes: Om vi inte har tillgång till den här behandlingen i regionen får vi skicka patienterna till en annan region och till en annan kostnad? Hur ställer sig RMR Hjärta-Kärl till detta? Det vore önskvärt med en klinisk konferens för att lära oss vad skall minst vara gjort preoperativt? Ordnat införande av ny teknik: Finns något register? Edwards har registret idag. Kommer kanske på sikt att hamna i SCAAR-registret. CoreValve har inget register och de har dessutom mer problem med AV-block III. Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland hur ställer vi oss till patientspecifik debitering? Vi bör ta upp frågan med södra regionvårdsnämnden om att vi måste köra (gäller Blekinge och Kronoberg). Logistik hur remittera? Skriv ett brev eller ta kontakt med Kristina Engels. Annulusdiameter mm annars ej aktuellt. Bäcken och femoraliskärlen aortaangiografi behövs innan kateterburen Klaffkirurgi. Koronarangiografi. Pelle informerade slutligen om att det lämnats in en skrivelse gällande att ny behandling och ny metodik måste, tills DRG-klassificeringen är klar, få en patientspecifik debitering. RMR Hjärta-Kärl stödjer att den här utvecklingen bedrivs i södra sjukvårdsregionen och att det skall ske en DRG-klassificering. Fram till dess patientspecifik debitering. 3. Rapport från PCI-gruppen Ole Hansén Ole informerade om Uppdrag avseende kardiologi (PCI) i Region Skåne. RMR Hjärta-Kärl fick detta uppdrag från Lars Kristensson med anledning av att en investeringsgrupp i Region Skåne diskuterat olika investeringar däribland utrustning för koronarangiografi/pci. En arbetsgrupp tillsattes med Ole Hansen som ordförande. Denna grupp diskuterade bl a nedanstående frågor. 3

4 1. Hur ser patientflöden till de befintliga enheterna i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad ut? Beskrivning av nuläge och förväntade förändringar på kort och längre sikt. 2. Vad ett förändrat och breddat utnyttjande av befintlig utrustning innebär för nyttjandegrad av befintlig utrustning och eventuellt behov av ytterligare utrustning. 3. Hur ledig kapacitet hos hjärtangioutrustningen på BFC/USiL (primärt använd för undersökning/behandling av barn) kan utnyttjas för vuxna patienter. 4. Inventera och beskriva befintliga utrustningars status som grund för en framtida revinvesteringsplan. Arbetsgruppen träffades i augusti månad och kom fram till att de skulle beskriva nuvarande produktion jmf med 2006 och 2007 (antal undersökningar / interventioner enligt SCAAR). Gruppen kom fram till att trots en ökad produktion, speciellt i Malmö och Kristianstad, ökar antalet patienter i regionen som väntar på angio/pci. Därtill kommer en förväntad ökning av behovet av angio/pci till följd av en växande och åldrande befolkning i Region Skåne. Enligt regionens statistik förväntas antalet invånare > 60 år öka fram till med c:a eller c:a 10 %. Gruppens slutsats blev att lab-kapaciteten på alla fyra sjukhus behövs och att den nuvarande placeringen är väl anpassad till befolkningens fördelning. Ytterligare produktionsökningar kan förväntas. Investeringsbehovet finns i Lund och Kristianstad medan Malmö och Helsingborg inte behöver göra någon investering inom de närmaste 3 4 åren. Rapporten inskickad till Lars Kristensson för utförligare information, v g se bifogad bilaga! 4. Transplantationsverksamhet rikssjukvård Björn Ekmehag Just nu utreds huruvida hjärt- och hjärtlung samt lungtransplantation skall vara rikssjukvård. Kommer vi att kunna fortsätta med detta i södra regionen? Björn fortsatte med att informera om bakgrunden och hur organisationen ser ut. Rikssjukvård Med rikssjukvård avses hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde, HSL 9 a. Rikssjukvården skall samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas, HSL 9 a. För att bedriva rikssjukvård skall det krävas tillstånd från Socialstyrelsen. Tillståndet skall vara tidsbegränsat och förenat med villkor. 4

5 Rikssjukvårdsnämnden Nämnden har bildats på uppdrag av regeringen för att besluta om viss hälsooch sjukvård som skall bedrivas av ett landsting, men med hela landet som upptagningsområde. I nämnden sitter representanter för landstingen, Vetenskapsrådet, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Kammarrätten i Stockholm. Ordförande är Socialstyrelsen generaldirektör. Rikssjukvårdsnämnden kommer att ha två huvuduppgifter: 1. Besluta vilka typer av verksamheter som skall betecknas som rikssjukvård. 2. Besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som skall bedriva rikssjukvård. Ingrid Lennerwald är Region Skånes ledamot i Rikssjukvårdsnämnden. Enheten för rikssjukvård För att ta fram underlag för Rikssjukvårdsnämndens beslut har Enheten för rikssjukvård bildats på Socialstyrelsen. Chef för enheten är Klas Öberg. Underlagen behandlar två delmoment: Vilka verksamheter som skall definieras som rikssjukvård Vilka enheter som skall erhålla tillstånd att bedriva rikssjukvård Tjänstemannagruppen Denna grupp är initierad av Socialstyrelsen där regionerna har utsett sina ledamöter via samverkansnämnderna. Syftet med gruppen är att diskutera och förankra arbetsmaterial för utredning som tas fram av enheterna för rikssjukvård. Vår representant i södra regionen är Rita Jedlert. Diagnoser och åtgärder i rikssjukvård Beslutade områden Hjärtkirurgi på barn och ungdomar (Lund och Göteborg) Ögononkologi (Stockholm, S:t Görans sjukhus) Epikardiella och transvenösa pacemakerinsättningar på barn och ungdomar med medfödda hjärtfel samt thoraxkirurgiska ingrepp på GUCH-patienter som (ännu ej beslutat). Ansökan skall vara inne till den 17 september. Det är viktigt att tillägga att det inte är en enskild klinik eller ett enskilt sjukhus som ansöker utan respektive landsting/region, som därmed påtar sig ansvaret för verksamhetens kvalitet i olika avseende som bl a personal, forskning och utveckling. Tillstånden är tidsbegränsade, sannolikt i regel 5 år. 5

6 Avslag Epikardiella och transvenösa pacemakerinsättningar på GUCH-patienter och diagnostiska och interventionella kateteriseringar på barn och ungdomar med medfödda hjärtfel samt GUCH-patienter. Ögonplastikkirurgi Pågående Behandling av svåra brännskador Kraniofacial kirurgi Hjärttransplantationer Lungtransplantationer Levertransplantationer Därefter ställde Björn frågan Finns det anledning att ha hjärt- och lungtransplantation som rikssjukvård? Som vi ser ovan har man tyvärr valt att dela upp hjärttransplantation och lungtransplantation i två separata utredningar. Hur ser det då ut idag när det gäller hjärt- och lungtransplantation? Hjärttransplantationer utförs i Göteborg, Lund och Stockholm (uppehåll ) Lungtransplantationer utförs i Göteborg och Lund Hur många hjärttransplantationer utförs/år? De flesta centra gör mellan hjärttransplantationer/år. Är det då skillnad på resultatet (ISHLT-material) på stora jämfört med mindre centra? Internationellt kan man se något sämre 1-årsresultat på mindre jämfört med större centra. Hur är då resultatet? Här visade Björn överlevnadskurvor på nordiskt och internationellt material. Väldigt bra överlevnad i Lund pga god per- och postopertiv vård. Göteborg ligger strax under oss. Stockholm har ingen statistik/kurvor. Samma resultat gäller för lungtransplantationerna som också är mycket bra i Lund beroende på den goda per- och postoperativa vården. Lunds mångåriga och välfungerande samarbete med Linköping bör också lyftas fram. Linköping utreder själv sina patienter och sköter också även uppföljningen efter den omedelbara postoperativa fasen. Det pågår en utredning just nu där Björn och Bansi Koul deltar i Socialstyrelsens referensgrupp. Forskningsresultaten är redan inskickade. Nästa möte är den 1 oktober. Utredningen i sin helhet skall lämnas in senast den 24 oktober och beslut kommer att tas den 19 november. Därefter kommer ett erbjudande till de olika regionerna och landstingen om att bedriva denna rikssjukvård. 6

7 Björn avslutar med att be oss hjälpa till genom att ta kontakt med och informera berörda politiker inom respektive område. RMR Hjärta-Kärl stödjer att hjärt- respektive lungtransplantationsverksamhet som rikssjukvård skall bedrivas i Lund. 5. Auricula statusrapport Peter Svensson Auricula register för atrialt flimmer och antikoagulantia för mer information - gå in på hemsidan Registret uppstod för fem år sedan. Det är ett internetbaserat (sjunet) kvalitetssystem med flera funktioner. Register för patienter med förmaksflimmer Ordinations- och kontrollsystem för blodproppsförebyggande medicinering (antikoagulationsmedicinering) Auriculas uppbyggnad Två system integrerade med varandra Auricula består av ett reg för registrering av förmaksflimmer Auricula består av ett ordinationssystem, idag begränsat till Waran Auricula erbjuder valfria tillägg Därefter visade Peter en bild provets väg : Lab data och INR-värden mottagning prover och svar analys av lab labbsvar Auricula ordinationsförslag ordination som e-brev brev hem till patienten. Just nu arbetar man med att få ett politikerbeslut på att Auricula skall användas i hela Skåne. En rundresa sker också i Sverige för att informera om registret. Hur använder man då Auricula och vad kan man få ut av registret? Första registreringen sker när man träffar patienten första gången Nästa registrering vid det planerade återbesöket Demografi börjar få in data på befolkningen Utfall händelser och åtgärder Doseringssidan/doseringsdel antikoagulationsbehandling = ett klart ordinationsstöd. Internet gäller (klarmarkering), hur man bygger upp det lokalt Varningssystem dvs om patienten ligger för lågt alternativt för högt, när patienten har fått operationstid (ej akut) algoritmer Tid inom terapeutiskt intervall Samtliga INR-värden Över mätvärden 7

8 Statistik som är dygnsfärsk i relation till riket Systemet skall tillåta att de som är vana får lov att gå in och ordinera när t ex patienten blir inlagd. Det blir tyvärr ofta fel om läkaren på avdelningen ordinerar Använda sig av systemet under sommaren för att kunna hjälpas åt Hur är då åldersfördelningen? Lite äldre patienter med de risker det innebär. Förmaksflimmer är det som totalt dominerar 60 %, klaffel 15 %, venös trombembolism 20 % och övrigt 7,1%. Peter vill att vi går hem och informerar om att vi skall registrera patienterna i flimmerdelen. Registrera patienten en gång dvs vid upptäckt därefter 1 gång/år. Peter är välkommen till RMR Hjärta-Kärl nästa år med en mer detaljerad redovisning över våra regionala centra och deras resultat i Auricula. 6. Övrigt Mötestider 2008/2009 Torsdagen 13 november Torsdagen 15 januari OBS! Regiondagen i kardiologi flyttad till onsdagen den 4 mars Regiondagen i kardiologi Pga många möten samma vecka beslöt vi att flytta mötet från den 16 oktober i år till den 4 mars Lena bokar Grand hotell. Möteskalender Förslag framlades från Peter på att vi borde ha en kalender på vår hemsida där alla aktuella mötesdatum för konferenser/kongresser stod för att underlätta framtida planering. Om det blir aktuellt kommer Lena att uppdatera denna kalender. Arbete/processer som pågår Arteriell trombembolism rosa broschyr, skall vara utskickad via Camilla Månsson, Medicinska rådet i Koagulation till medlemmarna i RMR samt verksamhetscheferna på alla sjukhusen i södra regionen. Detta har dock inte fungerat helt tillfredsställande varför Lena kontaktar Camilla och ser till att få dessa utdelade/utskickade. Ekg 2008 Johan Silfverstolpe Upphandling av telemedicinsk utrustning omfattande övervakningsutrustning, defibrillator samt kommunikation mellan dessa enheter och in till sjukhuset. Utrustning som ska ersättas är Ortivus Mobimed PWS-1000 i ambulanserna och mottagningsstationer anpassade till dessa på sjukhuset. 8

9 Johans önskan är att någon från RMR Hjärta-Kärl utser någon till styrgruppen som kommer att ha ett eller två möten. RMR Hjärta-Kärls förslag blev Tomas Molund. (Johan har därefter vidtalat Tomas som ställer sig positiv till att vara RMR:s representant i styrgruppen). Fördröjning av transport till PCI-instans Johan Silfverstolpe Johan har tillsammans med personal på hjärtsektionen i Kristianstad gått igenom ett antal fall i Kristianstad med patienter som fått sin STEMI diagnostiserad på akutmottagningen eller HIA. Flera av dessa patienter har fått prioritet 2 istället för 1 på sin transport, vilket i ett par fall inneburit en fördröjning innan patienten kommit till PCI. Detta då man från SOS-alarms sida ej är vana vid att ge en transport mellan två sjukhus som prioritet 1. Johan har diskuterat frågan med SOS-alarm och frågan löses genom revision av vårdprogram Interhospitala Hjärttransporter som kommer inom en månad. I detta vårdprogram finns två typtransporter som förbeställs av hjärtavdelning/ angio-lab via ambulansbeställningen. Akutambulans enligt beställarkriterier interhospitala hjärttransporter. Transportambulans enligt beställarkriterier interhospitala hjärttransporter. En typtransport för akuttransport till angio-lab läggs till i vårdprogrammet och kan beställas från akut- eller hjärtavdelning. PCI-larm enligt beställarkriterier interhospitala hjärttransporter. (Vid akut STEMI som skall till angiolab - OBS! beställs via 112). Vid PCI-larm skickar SOS-alarm akutambulans prio 1 utan ytterligare frågor. RMR Hjärta-Kärl bilägger ovanstående två punkter som Johan har dragit vid dagens möte. Ersättare vid RMR-möten Peter tar upp frågan igen om ersättare vid våra möten. Om den ordinarie inte har möjlighet att närvara är det önskvärt att han/hon skickar en ersättare. Varför så få närvarande vid våra möten? Det kan delvis bero på att kallelsen kommer ut sent. Tidpunkten för kommande möten annonseras tidigt så detta kan inte vara huvudanledning till att så få är 9

10 närvarande. Skall upplägget vara annorlunda t ex en föredragning samt därefter arbetande råd? Vi funderar. Sammanfattning RMR 2008 nr 4 Perkutan aortaklaffkirurgi: Ny skonsam teknik. Kräver noggrann mätning av annulusdiameter. PCI ännu inte mättad marknad. Ökad produktion och ökad väntelista. Fortsatt hög efterfrågan de närmaste åren kräver nyinvesteringar i angiolab i Kristianstad och Lund. Rikssjukvård i Lund med hjärt- respektive lungtransplantation? Det kräver tillstånd från Socialstyrelsen i Rikssjukvårdsnämnden. En nämnd med framför allt politiker. Auricula: Växande register för antikoagultionsbehandling och förmaksflimmer. Vid datorn Lena Lindén Lena Lindén Justeras Peter Vasko Thomas Pettersson Bilaga: Uppdrag avseende kardiologi (PCI) i Region Skåne 10