Information om 2017 års KPP-benchmarking projekt

Transkript

1 (28) Information om 2017 års KPP-benchmarking projekt KPP-data tas fram för åren för Bröstcancer PCI (ballongvidgning) Förlossning Höftfraktur Lunginflammation Stroke Hjärtsvikt Prostatacancer Analyserna utvecklas för bröstcancer, PCI, förlossning och höftfraktur. För bröstcancer och PCI analyserar vi dagsjukvården djupare, för höftfraktur och förlossning tittar vi närmare på åtgärdskoder. Utvecklingen över fem år tas fram för samtliga åtta diagnoser/åtgärd års KPP-benchmarking är klart i början på juni, så den här informationen innehåller data tom 2015.

2 (28) Innehåll KPP-arbetet, analys benchmarking under Frågeställningar... 3 Tidplan... 4 Gemensamt för samtliga diagnoser/åtgärd... 5 Förlossningar... 6 Vaginala... 6 Kejsarsnitt... 9 PCI (ballongvidgning) Bröstcancer Höftfraktur Prostatacancer Lunginflammation Stroke (hjärninfarkt) Hjärtsvikt Bilaga 1 Kostnad per patient (KPP) Bilaga 2 Diagnosrelaterade grupper (DRG) Bilaga 3 Landsting/regioner och sjukhus med KPP Bilaga 4 KPP-läget maj 2017 (prognos) och okt

3 (28) KPP-arbetet, analys benchmarking under 2017 Ekonomidirektörsnätverket beslöt den 28 februari 2017 att KPP-arbetet analys/benchmarking med data för år 2016 ska avse Förlossningar, vaginala och kejsarsnitt PCI (ballongvidgning av hjärtats kärl vid förträngning) Höftfraktur Bröstcancer Lunginflammation Stroke Hjärtsvikt Prostatacancer Benchmarkingarbetet fördjupas för de diagnoser och den åtgärd som vi tittat på tidigare år. Inom områdena bröstcancer, PCI, förlossningar och höftfraktur görs fördjupade analyser. För bröstcancer och PCI tittar vi närmare på dagsjukvården och för förlossningar och höftfraktur tittar vi närmare på åtgärdskoder. KPP-data utgår från ett produktionsperspektiv och benchmarkingen genomförs på de sjukhus med KPP där diagnoserna/åtgärden finns. Till KPP-data kopplas kvalitetsindikatorer. Avseende urval och kvalitetsindikatorer har vi tidigare år haft kontakt med medicinsk sakkunniga (för ett bättre urval) och personer på aktuella kvalitetsregister för kvalitetsindikatorer. Då urvalen är desamma i år har inga förnyade kontakter hafts med medicinskt sakkunniga. Årets underlag utgörs av rapporter i SAS VA. Varje lokalt ansvarig/analysperson i respektive landsting/region får tillgång till inloggningsmöjligheter i analysverktyget. Alla kliniker med diagnoserna/åtgärden redovisas. Frågeställningar Utifrån de framtagna rapporterna i SAS VA görs jämförelser per diagnos/åtgärd utifrån referensvärden och nyckeltal för motsvarande kliniker/mvo inom aktuell sjukhusgrupp. Till rapporterna kommer specifika frågeställningar bifogas för respektive diagnos/åtgärd och kvalitetsindikatorer. Beskriv vårdprocesserna och förklara varför det ser ut som det gör för respektive diagnos/åtgärd. Varför är kostnaden högre/lägre än snittet? Varför är medelvårdtiden längre/kortare än snittet? Varför är DRG-vikten högre än snittet? Vad beror det på att det ser ut som det gör? Vilka kan förklaringarna vara till olika skillnader?

4 (28) Tidplan Tidpunkt Insats 2-15 maj Insamling av KPP-data för 2016 till SKL maj SKL sammanställer KPP-data för 2016 Början på juni KPP-data och kvalitetsdata är sammanställt och kan analyseras via inloggning i KPPdatabasen. Data presenteras i SAS VA (Visual Analytics) Juni 15 oktober Analyser och benchmarking av KPP-och kvalitetsdata analyseras och presenteras på hemmaplan. 16 oktober Resultaten från respektive landsting/region skickas för sammanställning till SKL, läggs in på projektplatsen November/december Återrapportering av analys/benchmarking till alla deltagare, ED, HSD, LD och andra nätverk/grupperingar

5 (28) Gemensamt för samtliga diagnoser/åtgärd Samtliga rapporter i SAS VA innehåller 5 års data, Alla diagnoser/åtgärd förutom förlossningar innehåller sluten- och öppenvård, då förlossningar endast ska registreras som slutenvård. För bröstcancer och PCI har även dagsjukvård tagits fram. Med dagsjukvård menas här slutenvård där patienten skrivits in och ut från hemmet, vårdtid kortare än 2 dagar samt att vården varit planerad, inom öppenvården att den är planerad och att den enligt DRG-systemet är dagsjukvård. Följande variabler är gemensamma för alla områden: Variabel Öppenvård Slutenvård År Prod. region/landsting Sjukhusgrupp Sjukhus Sjukhuskod MVO Klinik Planerad vård MDC DRG DRG treställig nivå Huvuddiagnos kapitel Huvuddiagnos avsnitt Huvuddiagnos Åtgärd 1 Åtgärd 2 Åtgärd 3 Åtgärd 4 Åtgärd 5 Åtgärd 6 Åtgärd 7 Åtgärd 8 Åtgärd 9 Åtgärd 10 Åtgärd 11 Åtgärd 12 Ytterfallsmarkör Kön Ålder Kostnad

6 (28) Drg-poäng Inskrivningssätt Utskrivningssätt Vårddagar Vårdtid Kontakttyp Yrke Andel ytterfall Åldersgrupper Kostnad genomsnitt Ålder genomsnitt DRG poäng genomsnitt Utöver de gemensamma variablerna har diagnosområdesspecifika variabler lagts till. Vilka dessa är och dess innehåll framgår under redovisningen av urvalskriterier för respektive diagnos/åtgärd. Förlossningar I år ingår även förlossningar med flerbörd. Förlossningar ska registreras som slutenvård oavsett hur lång tid förlossningen tagit. För kejsarsnitt har andel skapats utifrån DRG. Vaginala De vaginala förlossningarna (innerfall och ytterfall) var drygt i KPP-databasen år 2015 och kostnaderna för vårdtillfällena uppgick till lite drygt 2,1 miljarder. Diagram 1. Alla vårdtillfällen för vaginala förlossningar

7 (28) Diagram 2. Kostnader för vaginala förlossningar, i miljoner kronor (löpande pris) Urval Urvalet utifrån ICD-10-SE, huvuddiagnos, ingen åldersavgränsning O80 Spontan förlossning vid enkelbörd O80.0 Spontan hjässbjudning O80.0A Spontanförlossning enkel börd, framstupa kronbjudning O80.0B Spontanförlossning enkel börd, vidöppen hjässbjudning O80.0W Spontanförlossning enkel börd, annan specificerad huvudbjudning O80.0 Spontanförlossning enkel börd, hjässbjudning UNS O80.1 Spontan sätesbjudning O80.8 Annan spontan förlossning, enkelbörd O80.9 Spontan förlossning, enkelbörd, ospecificerad O81 Enkelbördsförlossning med tång eller sugklocka O81.0 Låg tång O81.1 Mellanhög tång O81.2 Mellanhög tång med rotation O81.3 Annan och icke specificerad tångförlossning O81.3A Tångförlossning, framstupa kronbjudning O81.3B Tångförlossning, vidöppen hjässbjudning O81.3W Tångförlossning, annan specificerad huvudbjudning O81.3 Tångförlossning, ospecificerad bjudning O81.4 Vakumextrationsförlossning O81.4 A Vakumextrationsförlossning, framstupa kronbjudning O81.4B Vakumextrationsförlossning, vidöppen hjässbjudning O81.4W Vakumextrationsförlossning, annan specificerad huvudbjudning O81.4 Vakumextrationsförlossning, ospecificerad bjudning O81.5 Förlossning med kombination av tång och vakumextraktion 083 Annan enkelbördsförlossning med förlossningshjälp O83.0 Sätesextraktion O83.1 Annan sätesförlossning med förlossningshjälp

8 (28) O83.2 Annan förlossning med obstretiskt ingrepp (felläge) O83.3 Förlossning av viabelt foster (livskraftigt) vid abdominell graviditet (buken) O83.4 Destruktiv operation för att kunna fullborda förlossning O83.8 Annan specificerad enkelbördsförlossning med förlossningshjälp O83.9 Förlossningshjälp vid enkelbördsförlossning, ospecificerad O84 Förlossning vid flerbörd O84.0 Flerbördsförlossning, spontan O84.1 Flerbördsförlossning, barnen förlösta med tång eller vakumextraktion O84.8 Annan specificerad flerbördsförlossning O84.9 Flerbördsförlossning, ospecificerad Utöver diagnos ingår vissa valda åtgärdskoder för att ytterligare beskriva vården. Dessa är: Variabel=CTG, Elektronisk fosterövervakning åtgärdskod. AF034 Kardiotokografi (CTG) Variabel=Igångsatt Igångsättning av förlossning, åtgärdskoderna. DT027 Förlossningsinduktion med prostaglandin och prostaglandinanalog DT036 Oxytocintillförsel för igångsättning av förlossning DT037 Oxytocintillförsel för stimulering av värkarbete Variabel=Brist, Bristningar, sutur och revision av förlossningsskador: MBC00 Sutur av cervix uteri vid förlossningsskada MBC10 Sutur av vagina vid förlossningsskada MBC20 Sutur av vulva vid förlossningsskada MBC30 Sutur av förlossningsskada vid perinealbristning grad 1 och 2 MBC33 Sutur av förlossningsskada vid perinealbristning grad 3 och 4 MBC40 Revision av vulva- eller paravaginalhematom efter förlossning eller abort MBC96 Annan sutur eller revision av förlossningsskada För ovanstående grupper har mått skapats. Kvalitetsindikatorer från Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Bristning grad III och IV

9 (28) Kejsarsnitt Kejsarsnitten var stycken (innerfall och ytterfall) i KPP-databasen år 2015 och kostnaderna för dessa vårdtillfällen var drygt 900 miljoner. Diagram 3. Alla vårdtillfällen för kejsarsnitt Diagram 4. Kostnader för kejsarsnitt, i miljoner kronor (löpande pris) Urval Urvalet utifrån ICD-10-SE, huvuddiagnos, ingen åldersavgränsning 082 Kejsarsnittsförlossning, enkelbörd O82.0 Förlossning med elektivt kejsarsnitt O82.1 Förlossning med akut kejsarsnitt O82.2 Förlossning med kejsarsnitt och samtidig hysterektomi O82.8 Annan enkelbördsförlossning med kejsarsnitt O82.9 Förlossning med kejsarsnitt, ospecificerad O84 Förlossning vid flerbörd O84.2 Flerbördsförlossning, barnen förlösta med kejsarsnitt Kvalitetsindikator från Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Andel akuta kejsarsnitt av kejsarsnitten vid fullgången graviditet

10 (28) PCI (ballongvidgning) Slutenvård Antal vårdtillfällen (inner- och ytterfall) för PCI var närmare i KPP-databasen år 2015 och kostnaderna för dessa var drygt en miljard. Diagram 5. Alla vårdtillfällen för PCI Diagram 6. Kostnader för PCI i slutenvården, i miljoner kronor (löpande pris)

11 (28) Öppenvård/dagsjukvård Antal öppenvårdsbesök/dagsjukvård (inner- och ytterfall) för PCI var i KPPdatabasen år 2015 och kostnaderna för dessa var 56 miljoner. Diagram 7. Alla öppenvårdsbesök för PCI På länsdelssjukhusen fanns endast 11 öppenvårdsbesök under hela tidsperioden, så de redovisas inte. Diagram 8. Kostnader för PCI i öppenvården, i miljoner kronor (löpande pris) Urval Urvalet har tagits fram utifrån klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), 45 år och äldre. FNG02 Perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA) FNG05 Perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA) med inläggande av stent FNG02 och FNG05 kan särkiljas. Variabel=PCI kort vårdtid, ger en indikation vilka PCI:er som gjorts i slutenvården som kanske skulle ha kunna göras i öppenvården. Värde Ja står för att det är vårdtillfällen där vårdtiden är högst 1, att vårdtillfället är planerat, att patienten inte har huvuddiagnosen Akut hjärtinfarkt samt skrivits ut till hemmet eller särskilt boende.

12 (28) Kvalitetsindikatorer från Swedeheart (SCAAR) Återförträngning av hjärtats kärl efter PCI, 1 år efter behandling Dödlighet efter PCI vid instabil kranskärlssjukdom Bröstcancer Slutenvård Antal vårdtillfällen (inner- och ytterfall) med bröstcancer var närmare i KPPdatabasen år 2015 och kostnaderna för dessa var drygt 290 miljoner. Diagram 9. Alla vårdtillfällen för bröstcancer Diagram 10. Kostnader för bröstcancer i slutenvården, i miljoner kronor (löpande pris)

13 (28) Öppenvård/dagsjukvård Antal öppenvårdsbesök (inner- och ytterfall) med bröstcancer var drygt 3200 i KPPdatabasen år 2015 och kostnaderna för dessa var nästan 90 miljoner. Diagram 11. Alla öppenvårdsbesök för bröstcancer Diagram 12. Kostnader för bröstcancer i öppenvården, i miljoner kronor (löpande pris) Urval Urvalet utifrån ICD-10-SE, huvuddiagnos, ingen åldersavgränsning C50 Malign tumör i bröstkörtel C50.0 Malign tumör i bröstvårta och vårtgård C50.1 Malign tumör i centrala delen av bröstkörteln C50.2 Malign tumör i övre inre kvadranten av bröstkörteln C50.3 Malign tumör i nedre inre kvadranten av bröstkörteln C50.4 Malign tumör i övre yttre kvadranten av bröstkörteln C50.5 Malign tumör i nedre yttre kvadranten av bröstkörteln C50.6 Malign tumör i axillary tail of breast C50.8 Malign tumör I bröstkörtel med övergripande växt C50.9 Icke specificerad lokalisation av malign tumör i bröstkörtel

14 (28) D05.0 Lobulär cancer in situ D05.1 Cancer in situ i körtelgångarna D05.7 Annan cancer in situ i bröstkörtel D05.9 Icke specificerad lokalisation av cancer in situ i bröstkörtel Bröstcancer delas upp på och visas som andelar av totalen för mastektomi och sektorresektion. För mastektomi redovisas rekonstruktion av bröst. KVÅ Variabel=Hel/del av bröstet, ger möjlighet att se om det är åtgärdskoder inom HAB eller HAC. Sektorresektion (del av bröstet tas bort) HAB00 Exstirpation av förändring i bröstkörtel HAB20 Resektion eller exstirpation av mjölkgång HAB30 Extirpation av areola eller mamill HAB40 Resektion av bröstkörtel HAB99 Annan resektion av bröstkörtel Mastektomi (hela bröstet tas bort) HAC20 Mastektomi HAC22 Modifierad radikal mastektomi HAC10 Subkutan mastektomi med bevarad mamill HAC15 Subkutan mastektomi med excision av mamill HAC99 Annan mastektomi HAC25 Radikal mastektomi Kvalitetsindikator från KVÅ Variabel=Rekonstruktion, ger möjlighet att se om åtgärdskoder inom HAC användes samtidigt som HAB/ HAE eller vid ett annat tillfälle. Rekonstruktioner av bröst HAE00 Rekonstruktion av bröst med protes HAE05 Rekonstruktion av bröst med lambå och protes HAE10 Rekonstruktion av bröst med transplantat och lambå HAE20 Rekonstruktion av areola och mamill med transplantat eller lambå HAE99 Annan rekonstruktion av bröst Z42.1 Eftervård för plastikkirurgi som omfattar bröst, i kombination med bidiagnos C05.x, D50.x eller Z85.3 Malign tumör i den egna sjukdomshistorien. Dessutom har förutsatts åtgärdskoder inom HAB Resektioner av bröstkörtlar, HAC Mastektomi och HAE Rekonstruktion av bröst.

15 (28) Kvalitetsindikatorer Andel kvinnor med invasiv bröstcancer som opereras med bröstbevarande kirurgi. Avser tumörstorlek < 30 mm, Nationella Bröstcancerregistret Andel bröstrekonstruktioner av mastektomier ur KPP-databasen Höftfraktur Antal vårdtillfällen för höftfraktur (innerfall och ytterfall) var i KPP-databasen år 2015 och kostnaderna uppgick till drygt 1,5 miljarder. Diagram 13. Alla vårdtillfällen för höftfraktur Vårdtillfällen på övriga sjukhus är vårdtillfällen på geriatriska kliniker. Diagram 14. Kostnader för höftfraktur i slutenvården, i miljoner kronor (löpande pris) Urval Urvalet utifrån ICD-10-SE, huvuddiagnos, 45 år och äldre. S72.0 Kollumfraktur S72.00 Kollumfraktur, sluten S72.01 Kollumfraktur, öppen S72.1 Petrokantär fraktur S72.10 Petrokantär fraktur, sluten

16 (28) S72.11 Petrokantär fraktur, öppen S72.2 Subtrokantär fraktur S72.20 Subtrokantär fraktur, sluten S72.21 Subtrokantär fraktur, öppen S72.3 Fraktur på femurskaftet S72.30 Fraktur på femurskaftet, sluten S72.31 Fraktur på femurskaftet, öppen S72.9 Fraktur på icke specificerad del av femur S72.90 Fraktur på icke specificerad del av femur, sluten S72.91 Fraktur på icke specificerad del av femur, öppen S72.8 Frakturer andra specificerade delar av femur S72.80 Frakturer andra specificerade delar av femur, sluten S72.81 Frakturer andra specificerade delar av femur, öppen S72.7 Multipla femurfrakturer S72.70 Multipla femurfrakturer, sluten S72.71 Multipla femurfrakturer, öppen Variabel=Åtgärdskategorier, åtgärdskoder: Utifrån NF Operationer på höftleder och lår visas som egna grupper NFB Primära ledprotesoperationer i höftleder NFJ Frakturkirurgi på femur övriga kirurgiska åtgärder inom NF redovisas som övriga operationer Inte operation på höft/lår Kvalitetsindikatorer från Rikshöft Väntetid i timmar till höftoperation efter ankomst till sjukhus Andel patienter till ursprungligt boende efter höftfraktur Från Patientregistret Andel protesopererade vid höftfraktur (hel- och halvprotes)

17 (28) Prostatacancer Antal vårdtillfällen (innerfall och ytterfall) för prostatacancer var nästan i KPPdatabasen och kostnaderna uppgick till 250 miljoner. Diagram 15. Alla vårdtillfällen för prostatacancer Diagram 16. Kostnader för prostatacancer i slutenvården, i miljoner kronor (löpande pris) Urval Urvalet utifrån ICD-10-SE, huvuddiagnos, 45 år och äldre C61.9 Malign tumör i prostata Z85.4J Malign tumör i prostata i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under C61) D07.5 Cancer in situ i prostata Z08 kontrollundersökning efter behandling för malign tumör + C61 & D07.5 Variabel=operation, för operation som avser åtgärdskoderna: KEC00 och KEC01 som avser prostatektomier

18 (28) Prostatektomier kan göras så här: KEC00 Retropubisk (öppen) prostatektomi KEC01 Perkutan (genom huden) endoskopisk (invärtes undersökning) radikal prostatektomi KEC01+ZC96 Robotassisterad laparoskopisk Kvalitetsindikatorer från Nationella prostatacancerregistret Andel patienter som fått kurativ behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk Andel patienter som fått strålbehandling i kombination med hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk Lunginflammation Utgångspunkten för urvalet har varit vad som rapporteras in till pneumoniregistret. Lunginflammationen ska vara samhällsförvärvad, inte sjukhusförvärvad. Det innebär att patienten inte ska ha varit sjukhusvårdad de senaste 30 dagarna före aktuell inläggning. Pneumonin ska vara röntgenverifierad. Endast infektionskliniker rapporterar till Pneumoniregistret. I KPP-databasen går det inte att följa patienten mellan olika sjukhus (unika patienter har olika personidentitet på olika sjukhus) så vi kan inte se om patienten varit sjukhusvårdad 30 dagar innan, bara om det skett på samma sjukhus och den statistiken blir missvisande. I KPP går det inte att se om pneumonin är röntgenverifierad. För VRI i KPP finns registreringsbrister, vissa registrerar och andra inte så även här blir statistiken missvisande om vi skulle använda oss av den. Antal vårdtillfällen med diagnosen lunginflammation var nästan i KPPdatabasen och kostnaderna för dessa var lite drygt 2 miljarder. Diagram 17. Alla vårdtillfällen för lunginflammation

19 (28) Diagram 18. Kostnader för lunginflammation i slutenvården, i miljoner kronor (löpande pris) Lunginflammation på infektionskliniker Diagram 19. Alla vårdtillfällen för lunginflammation på infektionskliniker, i miljoner kronor (löpande pris) Diagram 20. Kostnader för lunginflammation på infektionskliniker, i miljoner kronor (löpande pris) Urval Urvalet utifrån ICD-10-SE, huvuddiagnos, ingen åldersavgränsning Lunginflammation har tagits fram utifrån ICD-10-SE J10.0 Influensa med pneumoni, annat identifierat influensavirus

20 (28) J11.0 Influensa med pneumoni, virus ej identifierat J12.0 Pneumoni orsakad av adenovirus J12.1 Pneumoni orsakad av respiratoriskt syncytalvirus J12.2 Pneumoni orsakat av parainfluensavirus J12.3 Pneumoni orsakad av humant metapneumovirus J12.8 Annan specificerad virus pneumoni J12.9 Viruspneumoni, ospecificerad J13.9 Pneumoni orsakad av Streptococcus pneumoniae J14.9 Pneumoni orsakad av Haemophilus influenzae J15.0 Pneumoni orsakad av Klebsiella pneumoniae J15.1 Pneumoni orsakad av Pseudomaonas J15.2 Pneumoni orsakad av stafylokocker J15.3 Pneumoni orsakad av streptokocker grupp B J15.4 Pneumoni orsakad av andra streptokocker J15.5 Pneumoni orsakad av Escherichia coli J15.6 Pneumoni orsakad av andra aeroba gramnegativa bakterier J15.7 Pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae J15.8 Annan specificerad bakteriell pneumoni J15.9 Bakteriell pneumoni, ospecificerad J16.0 Klamydiapneumoni J16.8 Pneumoni orsakad av andra infektiösa organismer J17.0 Pneumoni vid bakteriella sjukdomar som klassificeras annorstädes J17.1 Pneumoni vid virussjukdomar som klassificeras annorstädes J17.2 Pneumoni vid svampsjukdomar J17.3 Pneumoni vid parasitsjukdomar J17.8 Pneumoni vid andra sjukdomar som klassificeras annorstädes J18.0 Bronkopneumoni, ospecificerad J18.1 Lobär pneumoni, ospecificerad J18.2 Hypostatisk pneumoni, ospecificerad J18.8 Annan pneumoni, ospecificerad J18.9 Pneumoni, ospecificerad J69.0 Pneumoni orsakad av föda eller uppkräkt maginnehåll J85.1 Lungabscess med pneumoni Kvalitetsindikatorer från Pneumoniregistret Prevalens blododlingar per infektionsklinik Prevalens luftvägsodlingar per infektionsklinik

21 (28) Stroke (hjärninfarkt) Antal vårdtillfällen för stroke i KPP-databasen var närmare och kostnaderna uppgick till 1,4 miljarder. Diagram 21. Alla vårdtillfällen för stroke Diagram 22. Kostnader för stroke i slutenvården, i miljoner kronor (löpande pris) Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. I61 Hjärnblödning och I64 Akut cerebrovaskulär sjukdom ej specificerad som blödning eller infarkt är således inte med. De utgjorde 350 vårdtillfällen i KPP-databasen 2015 och dessa ingår i kvalitetsindikatorn avseende andel direkt inlagda på strokeenhet från Riksstroke. För kvalitetsindikatorn Andel patienter som reperfusinionsbehandlats ingår I63, samma som KPP-urvalet. Urval Urvalet utifrån ICD-10-SE, huvuddiagnos, 45 år och äldre I63.0 Cerebral infarkt orsakad av trombos (blodpropp) i precerebrala artärer I63.1 Cerebral infarkt orsakad av emboli (vandrande blodpropp) i precerebrala artärer I63.2 Cerebral infarkt orsakad av icke specificerad ocklusion (stängd) eller stenos (förträngning) i precerebrala artärer I63.3 Cerebral infarkt orsakad av trombos i cerebrala artärer I63.4 Cerebral infarkt orsakad av emboli i cerebrala artärer

22 (28) I63.5 Cerebral infarkt orsakad av icke specificerad ocklusion eller stenos i cerebrala artärer I63.6 Cerebral infarkt orsakad av cerebral venös trombos, icke varig I63.8 Annan specificerad cerebral infarkt I63.9 Cerebral infarkt, ospecificerad Vissa åtgärdskoder har särredovisats enligt nedan: Variabel=Utredning nerv, kraniet etc., åtgärdskod: AA Utredning, Nervsystemet, kraniet och intrakraniella strukturer Variabel=Utredning hjärta etc., åtgärdskod: AF Utredning Hjärtat och de stora intratorakala kärlen Variabel= Ultraljud halskärl, åtgärdskod: AP073 Ultraljudsundersökning, halskärl Variabel= Behandling farmakologisk, åtgärdskod: DT Behandling Farmakologisk behandling (läkemedel) Kvalitetsindikatorer från Riks-Stroke - Andel patienter som läggs in direkt på strokeenhet vid ankomst till sjukhus - Andel patienter som fått reperfusionsbehandling vid stroke orsakad av blodpropp Hjärtsvikt Antal vårdtillfällen för hjärtsvikt var i KPP-databasen och kostnaderna uppgick till närmare 1,2 miljarder. Diagram 23. Alla vårdtillfällen för hjärtsvikt

23 (28) Diagram 24. Kostnader för hjärtsvikt i slutenvården, i miljoner kronor (löpande pris) Urval Samma urval utifrån ICD-10-SE som 2014 års data, vårdtillfällen där patienten är 45 år eller äldre. Urvalet utifrån ICD-10-SE, huvuddiagnos, 45 år och äldre I50.0 Kronisk hjärtinsufficiens I50.1 Vänsterhjärtsvikt I50.9 Hjärtinsufficiens, ospecificerad I rapporten har speciell gruppering av vissa åtgärdskoder gjorts, nämligen Variabel=Doppler, åtgärdskoderna: AF020 Doppler ekokardiografi, transtorakal, enkel AF021 Doppler ekokardiografi, transtorakal, omfattande Variabel=Telemetri, åtgärdskod: Telemetri AF063 Telemetriövervakning Variabel= Koronarangiografi, åtgärdskod: Koronarangiografi AF037 Koronarangiografi Variabel=Hjärta åtgärd, är en gruppering av åtgärdskoder som avser om undersökning eller operation har gjorts inom hjärtområdet, omfattar utredning avsnitt inom KMÅ. Åtgärdskoder: Undersökning, AF Hjärtat och de stora intratorakala kärlen Behandling inom KMÅ, DF Hjärtat och de stora intratorakala kärlen F Operationer på hjärtat och stora intratorakala kärl Kvalitetsindikatorer från Rikssvikt - Andel utförd ekokardigrafi - Andel tagna BNP eller NT-proBNP

24 (28) Bilaga 1 Kostnad per patient (KPP) KPP är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild vårdkontakt. Drygt 79 procent av den slutna somatiska vårdens samtliga vårdtillfällen, motsvarande vårdtillfällen, rapporterades in till KPP-databasen år För att ingå i KPP-databasen krävs att kostnaden för ett vårdtillfälle har uppgått till minst kronor per vårddag eller kronor per vårdtillfälle, samt att de uppgifter i form av huvuddiagnos och åtgärder som behövs för gruppering enligt DRG (DiagnosRelateradeGrupper) finns rapporterade. KPP-data finns också för 58 procent av den somatiska öppenvården. För psykiatrin finns data för 40 procent av den slutna psykiatriska vården och 34 procent av den psykiatriska öppenvården. Fem landsting/regioner använder sig av KPP i primärvården. KPP-databasen förvaltas och utvecklas av SKL i samverkan med landstingen, regionerna och Socialstyrelsen. Databasen innehåller information om vilken vård som har getts och vilka resurser som utnyttjats vid varje vårdtillfälle. Kostnaden redovisas i löpande priser. KPP-data utgår från sjukvårdsproduktionen hos respektive vårdgivare. Den sjukvård som konsumerats av invånarna i ett landsting/region kan också tas fram. Vårdkontakterna kan även slås samman och beskriva den vårdprocess som patienten gått igenom hos en vårdgivare. Det huvudsakliga syftet med KPP är att skapa beskrivningsunderlag för: sjukvårdsorganisationers interna analyser av förändringar över tid jämförelser mellan olika organisationers vårdproduktion och deras kostnad KPP används också som underlag för utveckling av DRG-systemet.

25 (28) Bilaga 2 Diagnosrelaterade grupper (DRG) DRG är ett sekundärt patientklassificeringssystem som delar in vårdtillfällen med likartad diagnos och resursförbrukning i samma grupp. DRG specificerar vilken diagnos patienten har, t.ex. höft- och bäckenfraktur. Men DRG kan också beskriva vad som görs, t.ex. primär ledprotes för höft. Totalt innehåller DRG-systemet ca grupper. För den somatiska slutenvården finns 775 DRG-grupper och för den öppna somatiska vården 541 stycken. Vid beräkning av de nationella vikterna för DRG används KPP-data. DRG-vikt är ett mått på vårdtyngd och resursförbrukning, casemix, för ett genomsnittligt vårdtillfälle i respektive DRG-grupp. Vid beräkning av DRG-vikter rensas för ytterfall (de dyraste vårdtillfällena i respektive DRG-grupp) för att inte enstaka vårdtillfällen ska få för stor inverkan. Varje DRG får ett gränsvärde för ytterfall. Fem procent av alla vårdtillfällena i databasen trimmas bort vilket motsvarar ca 20 procent av den totala kostnaden. Vid analyserna används de retrospektiva vikterna för respektive år. Kostnad per DRG-poäng Diagnosgruppernas vikter utgår från genomsnittskostnaden i databasen för det år som beräknas. De tas fram genom att beräkna genomsnittskostnad för alla vårdtillfällen som är innerfall i respektive diagnosgrupp och sedan dividera alla gruppers genomsnittskostnad med innerfallens genomsnittskostnad i hela databasen vilket år 2015 var kronor för vikten 1,0. Genomsnittskostnaden per DRG kan förändras över åren beroende på: förändringar i medicinsk praxis och omhändertagande (exempelvis operationer som flyttas till dagkirurgi eller nya behandlings- eller omvårdnadsmetoder) förändringar av sjukhusens uppdrag förändringar av produktiviteten förändringar i DRG-systemet, t.ex. nya DRG Verksamhetsbeskrivning DRG används för verksamhetsbeskrivning och visar hur resurskrävande patienterna är vid ett sjukhus i förhållande till ett annat. Resultatet kan användas i jämförelse av kostnadseffektiviteten. DRG-systemet i sig mäter inte kvaliteten på vården men genom att knyta kvalitetsmått till DRG kan effektiviteten i vården mätas. Samtliga landsting och regioner använder DRG i någon form i den somatiska slutenvården. De flesta använder sig av DRG för uppföljning av verksamheten och ersättning för utomlänsvård. Det används även som budgetinstrument och för ersättning inom det egna landstinget/regionen.

26 (28) Bilaga 3 Landsting/regioner och sjukhus med KPP 2015 Stockholms läns landsting Regionsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Länssjukhus Danderyds sjukhus Södersjukhuset Capio S:t Görans sjukhus Länsdelssjukhus Södertälje sjukhus Norrtälje sjukhus Övriga Ersta sjukhus BB Stockholm Brommageriatriken Capio Geriatrik Dalens sjukhus Handengeriatriken Nackageriatriken Ryggkliniken i Strängnäs Region Uppsala Regionsjukhus Akademiska sjukhuset Länsdelssjukhus Lasarettet i Enköping Region Östergötland Regionsjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Länssjukhus Vrinnevisjukhuset Länsdelssjukhus Finspångs lasarett Motala lasarett Region Jönköpings län Länssjukhus Länssjukhuset Ryhov Länsdelssjukhus Höglandssjukhuset Värnamo sjukhus Landstinget Kalmar län Länssjukhus Länssjukhuset Kalmar Länsdelssjukhus Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Landstinget Blekinge Länssjukhus Blekingesjukhuset Region Skåne Regionsjukhus Skånes Universitetssjukhus Region Halland Länssjukhus Hallands sjukhus Västra Götalandsregionen Regionsjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Länssjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Länsdelssjukhus Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus Landstinget i Värmland Länssjukhus Karlstads sjukhus Länsdelssjukhus Arvika sjukhus Torsby sjukhus Region Örebro län Regionsjukhus Universitetssjukhuset i Örebro Region Västmanland Länssjukhus Västmanlands sjukhus Landstinget Dalarna Länssjukhus Dalarnas sjukhus Region Gävleborg Länssjukhus Gävle sjukhus Länsdelssjukhus Hudiksvalls sjukhus Landstinget Västernorrland Länssjukhus Sundsvalls sjukhus

27 (28) Länsdelssjukhus Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Region Jämtland Härjedalen Länssjukhus Östersunds sjukhus Västerbottens läns landsting Regionsjukhus Norrlands Universitetssjukhus Länsdelssjukhus Lycksele lasarett Skellefteå Lasarett Region Norrbotten Länssjukhus Sunderby sjukhus Länsdelssjukhus Kalix Lasarett Kiruna lasarett Gällivare lasarett Piteå Älvdals sjukhus

28 (28) Bilaga 4 KPP-läget maj 2017 (prognos) och okt 2014 KPP-läget maj 2017 (prognos) KPP-läget okt 2014 Landsting/region Somatik Psykiatri Primärvård Landsting/region Somatik Psykiatri Primärvård Norrbotten Norrbotten Västernorrland Västernorrland Gävleborg Gävleborg Östergötland Östergötland Blekinge Blekinge Västra Götaland Västra Götaland Kalmar Kalmar Värmland Värmland Västerbotten Västerbotten Kronoberg Kronoberg Sörmland Sörmland Västmanland Västmanland Halland Halland Uppsala Uppsala Jämtland-Härjedalen Jämtland-Härjedalen Dalarna Dalarna Skåne Skåne Jönköping Jönköping Örebro Örebro Stockholm Stockholm Gotland Gotland 20 st 14 st 5 st 12 st 10 st 5 st Klart i alla enheter innebär > 85 procent