Hanering av bräddar från dag och avloppsanläggningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hanering av bräddar från dag och avloppsanläggningar"

Ove Nyberg
för 6 år sedan
Visningar:

1 Hanering av bräddar från dag och avloppsanläggningar

Ledningsnät Teknikenheten (LT) Ansvar och Organisation Vi trycksätter ledningsnätet för 1,4 miljoner stockholmare med rent och gott kranvatten, pumpar avloppsvattnet till reningsverken och tar hand

2 Ledningsnät Teknikenheten (LT) Ansvar och Organisation Vi trycksätter ledningsnätet för 1,4 miljoner stockholmare med rent och gott kranvatten, pumpar avloppsvattnet till reningsverken och tar hand om stora mängder dagvatten i våra våtmarker. Teknikenheten 12 st Vattentorn Ca 50 st Huvudtryckstegringar (Över dim 400mm) Ca 60 st lokala tryckstegringar Ca 50 st dagvatten magasin, våtmarker och pumpstationer Ca 60 dagvattenanläggningar (pumpstationer och våtmarker) Ca 300 Avloppspumpstationer Planerbart arbete Tillståndsbaserat, Schemalagt, Förutbestämt, Uppskjutet avhjälpande C 1000 LTA i (ill i )

3 Underhållsstrategi på LT Underhållsuppdragets 9 st huvudområden: 1. Säkerhet på LT 2. Effektivitet 3. Miljö 4. Analysera avvikelser (i form av fel och störningar) 5. Underhållssystem (användning) 6. Förbättringar 7. Standardiseringar 8. Övervakning och övervakssystem 9. Investering/Exploatering

4 Underhållsuppdraget punkt 3. Miljö Den verksamhet som LT bedriver skall i alla lägen minst följa de regler och lagkrav som gäller för yttre miljö. Fokus skall ligga på att minimera omotiverad skada på omgivningen genom att minska antalet körda mil, minska användningen av fossila bränslen såväl som minska den totala energiförbrukningen på LT. Fokus skall även ligga på att i största möjliga mån undvika att orenat avloppsvatten släpps ut i vår omgivning. Mål: Planerade bräddar: 0 st Akuta bräddar: Max 18 st/år beroende på inre faktorer* Mäta och redovisa totala antalet bräddar (inre och yttre*) Biogas minst 87 % Genomföra energioptimeringar samt mäta och redovisa antalet aktiviteter. * Inre faktorer är sådant vi inom enheten rår över och kan åtgärda och förebygga själva. Yttre faktorer är sådant vi inom enheten ej själva kan åtgärda och förebygga med egna medel.

Syfte: När det gäller bräddar från anläggningar LT ansvarar för kunde följande problemområden identifieras: Oklarheter kring manuell inrapportering Rutiner saknas.

5 Syfte: När det gäller bräddar från anläggningar LT ansvarar för kunde följande problemområden identifieras: Oklarheter kring manuell inrapportering Rutiner saknas. Osäkerhet om alla bräddar larmas in (Scada system). Oklart vem som gör vad vid bräddhantering, rapportering/hantering/åtgärd/uppfölj ning. Vi gör ingen skillnad på vilken station som bräddar, dvs hur känsligt/dåligt ställe, flöde/mängd etc. Vi gör ingen skillnad på vad bräddningen beror på, inre eller yttre faktorer.

6 Inre och Yttre faktorer Inre faktorer: Sådant vi själva kan påverka. Fett i sump och givarrör, tekniska problem, sliten utrustning, felaktigt utfört AU/FU, Skadedjur/råttor, mänskliga faktorn (ex glömt sätta pumpar i automatik efter arbete) Yttre faktorer: Sådant vi själva EJ kan påverka. Höga flöden beroende på regn/skyfall, smältvatten, strömavbrott in till anläggningen, oacceptabla föremål i avloppet, blixtnedslag. Eller insatser (tex ombyggnad av en anläggning) som anses skulle kräva en investering överstigande sek.

Olika sätt vi upptäcker brädd och behöver rutiner för arbetsprocess i skriftform Hög Nivå/Bräddlarm till driftövervakare (SCADA system) Ett exempel Egna

7 Olika sätt vi upptäcker brädd och behöver rutiner för arbetsprocess i skriftform Hög Nivå/Bräddlarm till driftövervakare (SCADA system) Ett exempel Egna iakttagelser (det bräddar just nu vid besök) Egna iakttagelser vid besök (det har tidigare bräddat) Iakttagelser från allmänheten Brädd vid icke ordinarie arbetstid (jourtid)

8 Arbetsrutiner för bräddhantering För att säkerställa ett likartat arbetssätt med hög kvalitet för bräddhantering skall följande arbetsrätt tillämpas: Ett exempel Larm till Driftövervakare via SCADA system: 1. Dö: Ringer upp station för att säkerställa att larm och värden stämmer. (inom 2min). 2. Dö: Kontrollerar GPS systemet för tillgänglig Maskintekniker (geografiskt) alltid närmsta akutbil. 3. Dö: Kontaktar Mt och delger användbar information (inom 2 min). 4. Dö: Skriver arbetsorder (inom 2 min) och skickar AO till utsedd Mt tillsammans med nödvändig dokumentation. 5. Mt: Felsöker, försöker åtgärda problemet och kvitterar alla larm samt utför 5 Varför/Fiskbensanalys. 6. Mt: Återkopplar till Dö. vad som hänt samt vidtagna åtgärder (innan Mt lämnar anläggningen). 7. Mt: Återrapporterar AO (inom 1 tim efter utfört arbete). 8. Dö: Fyller i brädd listan i anslutning till återrapportering, samt informerar respektive arbetsledare som därefter ansvarar för uppföljning/åtgärd efter rutin.

9 Förebyggande åtgärder Kritikalitetsklassat alla anläggningar baserat på risk/skada, både ekonomiskt och miljö. Skapat ett system genererat anläggningsspecifikt FU (förebyggande underhåll) för varje enskild anläggning innehållande objektiva och subjektiva tillståndskontroller. Schemalagt och förutbestämt underhåll i form av spolningar, sump sugningar och larmtester där intervallet styrs av antalet avhjälpande åtgärder vi behövt utföra historiskt, kritikalitetsklass samt miljöpåverkan av en eventuell brädd. Alla anläggningar övervakas via SCADA system där varje anläggning kopplas upp dagligen för kontroll av drifttider, ev. larm/händelser, nivåer, volymer och energiåtgång. A anläggningar kontrolleras flera gånger per dag per automatik. Strävar efter att alltid åtgärda grundorsaken till händelsen genom enkla analyser på plats i direkt anslutning till händelsen. Åtgärdsförslag och ev. förändringar och förebyggande insatser följs sedan upp av UH ingenjör.

10 Hantering efter brädd Enligt Underhållsuppdraget skall varje brädd följas upp med en grundorsaksanalys. AU gruppens Arbetsledare ansvarar för att dessa analyser slutförs inom rimlig tid relaterat till stationens kritikalitet, dock senast: A station 1 dag, B station 1 vecka, C station 2 veckor. De analysmetoder vi normalt använder är: 5 Varför Fiskbensanalys Utförs av yrkesarbetare på plats Djupdykning Utförs av yrkesarbetare oftast senare i kontorsmiljö RCM analys (Funktionssäkerhetsinriktat Underhåll) Strukturerad problemlösning Riskanalys kritikalitetsklassning (FMEA) Utförs av ingenjörer

11 Färdiga enkla mallar för grundorsaksanalys och förbättringsförslag

12 Enkel 5 Varför utförd på plats av yrkesman

13 Visuell uppföljning månadsvis på Lean tavla i lunchrummet

14 Resultat från LT till övriga enheter på SVOA Datum AOnummer Sign. Station Kritikalitets Yttre/Inre klass faktor Brädd till Brädd från Tid (h) Brädd Recipient Varför Åtgärd Notiser övrigt clsv Diplomatstaden C I 08:30:00 10:03:00 01:33:00 Saltsjön Brytare till pumparna hade löst. Återställt brytaren och funktionstestat stationen clsv Djurgårdsbrunn C I 09:00:00 10:30:00 01:30:00 Saltsjön Pumparna hade löst. Återställt rensat och funktionstestat pumparna. Bräddtid okänd. Stationen saknar övervakning, larm och bräddlogg pga ombyggnation med provisoriskt styrskåp clsv Kungsholmshamnplan clsv Hageby Allé A I 16:35:00 09:18:00 11:07:00 Mälaren Försämrad pumpkapacitet pga traspaket. Två av pumparna C I 00:00:00 08:00:00 08:00:00 behövdes rensas två gånger. Pumparna glömda i avställt läge och bräddgaffel saknades i Flemingsbergsvi stationen. Då reservkörning inte är ett A larm skickades ej ken jouren ut på larmet. Återställt, rensat och funktionstestat pumparna. Pumparna satta i Auto och arbetsorder om montage av bräddgaffel är skapad. Stationen bräddade mellan Kl 16: :35 samt mellan kl 07:08 09:18. Sammanlagd bräddtid 11:07 timmar. Bräddtid okänd då stationen saknar bräddgaffel. Teoretiskt möjligt bräddspann 16 timmar, så jag höftade till 8 timmar clsv Djurgårdsbrunn C I 09:35:00 10:00:00 00:25:00 Saltsjön Pumparna hade löst. Återställt rensat och funktionstestat pumparna. Bräddtid okänd. Stationen saknar övervakning, larm och bräddlogg pga ombyggnation med provisoriskt styrskåp clsv Margretelund Utj.mag C I :00:00 Mälaren Magasinet har bräddat av och till mellan ? Pga Stopp i tryckledning samt grus i magasinet. Tryckledningen dragen med spolbil och magasinet är rengjort på grus. Total bräddtid 153 Timmar, Detta gick ej att skriva.. Stationen larmtestad ok och bräddtid utläst clsv KHHPL A I 15:35:00 16:28:00 00:53:00 Mälaren Igensatta pumpar, låg pumpkapacitet. Pumparna rensade och funktionstestade clsv Sjöstigen A Y 07:30:00 08:33:00 01:03:00 Trehörningen Kort blinkning i nätet/strömavbrott. Stationen återställdes och hoppade igång. Sjöstigen saknar bräddavlopp clsv Västra Balingsnäs C Y 08:00:00 11:00:00 03:00:00 Dike/Mörtsjön Strömavbrott Stationen hoppade igång på automatik när strömmen återkom. UC:ns Ups fungerar ej tillfredsställande. Därav uppskattad bräddtid CLSV Högdalen B Y 14:30:00 16:36:00 02:06:00 Magelungsdiket Strömavbrott Stationen hoppade igång på automatik när strömmen återkom. Stationen är besökt och driften säkerställd.

15 Slut & frågor?

Relevanta dokument

Redovisning av anledningar och åtgärder mot bräddningar 2017

Tjänsteskrivelse 2018-03-28 Handläggare Eva Baggström VA- och renhållningsenheten Diarienummer 2018TEN/0174 Tekniska nämnden Redovisning av anledningar och åtgärder mot bräddningar 2017 Förslag till beslut