Flogsta-Ekeby

Transkript

1 Flogsta-Ekeby Uppsala kommun Byggnadsnämnden Uppsala Yttrande över fördjupad översiktsplan (FÖP) för Storvreta (Diarienummer 2007/20064) Är det pengarna eller Storvretas behov som ska styra? Den ursprungliga intentionen med den fördjupade översiktsplanen för Storvreta var att ta ett helhetsgrepp över utvecklingen av Storvreta samhälle som i Översiktsplan 2006 för Uppsala kommun bedömdes vara en ort med stor utbyggnadspotential fram till Tanken var att Storvretas positiva kvaliteter som bostadsort och plats för arbete och fritid skulle stärkas. Den nu framtagna fördjupade översiktsplanen har i stället fått styras av ett nytt politiskt mål att placera storskalig handel och ett upplevelsecentrum vid Fullerömotet. Medan många av de markägare, och lokala näringsidkare som berörs av planen inte erbjudits att delta i den förberedande planprocessen har den borgerliga majoriteten i byggnadsnämnden låtit ett enskilt företag vars detaljplaneförslag enligt miljökonsekvensbeskrivningen väntas få betydande konsekvenser som är svåra att mildra, och som motverkar miljö- och klimatmål få styra hela planarbetet. Storvreta ligger vid stambanan och då 25 % av dagpendlingen sker med tåg har Storvreta idag en i jämförelse med andra tätorter i länet hög andel resande som använder kollektivtrafik. Det anser vi vara värt att utnyttja bättre. En fördjupad översiktsplan utan Fullerö köpcentrum och som faktiskt utgår från Storvretas förutsättningar och utvecklingsmöjligheter bör därför tas fram. Skälen är följande: Miljö och klimat I miljökonsekvensbeskrivningen slås det fast att ett köpcentrum i jätteformat i Fullerö kommer att leda till ökad trafik och ökade utsläpp vilket står i direkt konflikt med målet om att minska koldioxidutsläppen med 30 procent jämfört med 1990 års nivå. Aktuell forskning har visat att koldioxidutsläppen är 2-4 ggr större per besökare på externa köpcentra jämfört med besök i affärer i centrum. Ett köpcentrum i Fullerö står i strid med kommunens ambition att öka andelen kollektivtrafikåkande med 50 % fram till år 2020 och motverkar kommunala, regionala och nationella klimat- och miljömål. Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förening c/o Anna Nord Seminariegatan Uppsala

2 Konsekvenserna för trafiken i regionen av ett nytt köpcentrum vid Fullerö är tydliga. En total ombyggnad av den knappt två år gamla Fullerö trafikplats och en helt ny trafikplats söder om den kommer att krävas till mycket stora kostnader vilket åskådliggör omfattningen av den kraftigt ökade trafiken som enligt trafikutredningen blir följden av ett köpcentrum i Fullerö. Att en etablering av sällanköpshandel och kontor har tillåtits i Västra Fullerö kan inte tas till intäkt för att tillåta ett köpcentrum i jätteformat i Östra Fullerö. Enligt Vägverkets riktlinjer bör varje handelsetablering bedömas enskilt. Det är belagt att ju mer handeln lokaliseras i bilorienterade lägen som Fullerö och ju tätare utbud av dessa bilorienterade lägen, desto mer trafik och utsläpp. När en etablering, vilket är fallet här, leder till kraftigt ökad biltrafik bör man överväga andra alternativ. Mellan 80 och 90 % av inköpsresorna till externa handelsetableringar görs med bil. Det framgår av miljökonsekvensbeskrivningen att kunderna kommer att resa med bil från Uppsala till det planerade köpcentrumet i Fullerö med stora miljökonsekvenser som följd. Samtidigt kräver trafikens miljömål att de totala körsträckorna med bil måste minska. I Uppsala kommun finns redan tre externa handelsområden av den här typen och man kan förutse ett stort behov av åtgärder för att minska biltrafiken till dessa redan befintliga köpcentrum. För att inte ytterligare spä på problemen bör nya handelsetableringar i första hand styras dit eller ännu hellre till lägen som redan från början har hög tillgänglighet för hållbara färdsätt som exempelvis cykel och kollektivtrafik. Det internationella energiorganet IEA räknar med kraftiga prisökningar på olja fram till 2030 men det finns tillräckligt med olja för att vi i Uppsala kommun och resten av världen ska kunna fortsätta konsumera på samma nivå under hela den period som den fördjupade översiktsplanen täcker dvs. fram till 2030 och en bit därefter. Att det går är dock inte samma sak som att vi bör. Dagens transporter är inte hållbara miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Alternativa bränslen kan mildra de negativa klimateffekterna men vi kommer också att behöva minska biltrafiken till förmån för miljövänligare kollektiva färdmedel. Ett köpcentrum i jätteformat i Fullerö är i det perspektivet en strategisk felsatsning. Service Att ha tillgång till ett bra serviceutbud är avgörande för människors vardag och spelar stor roll för välfärd och tillväxt på en ort. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd, för inflyttning till Storvreta och andra mindre orter och för tillväxt och attraktivt boende utanför Uppsala stad. Att tillåta ett nytt köpcentrum i jätteformat i Fullerö får sannolikt allvarliga konsekvenser för Storvreta som boendeort. 2

3 Den befintliga dagligvaruhandeln och närservicen i Storvreta löper en mycket stor risk att slås ut i konkurrensen med det nya köpcentret. Om målet är att skapa ett hållbart samhälle och om man vill möta plan- och bygglagens krav på hänsyn till svaga grupper som funktionshindrade, ungdomar, äldre och den fjärdedel av hushållen som saknar bil bör ett grundkrav vara att livsmedelsaffärer ska finnas på nära håll. Den fördel som ligger i att boende i Storvreta, Vattholma och Skyttorp får kortare resväg till närmaste storskaliga köpcentrum uppvägs av de kraftigt försämrade överlevnads- och utvecklingsmöjligheterna för befintlig och tillkommande handel i mer bostadsnära lägen i dessa orter. Nu är det tilltänkta köpcentrumet i jätteformat i Fullerö knappast ämnat åt Storvretaborna. För att gå runt ekonomiskt behöver köpcentret dra kunder från ett lång större omland vilket får följder för handeln på andra håll i kommunen och regionen. Enligt den handelsutredning som handelns utredningsinstitut (HUI) har tagit fram hotar det föreslagna köpcentret i Fullerö detalj- och dagligvaruhandeln i Storvreta och omgivande tätorter. Istället för nuvarande fokus på en storskalig handelsetablering i Fullerö förordar vi att den fördjupade översiktsplanen arbetas om utifrån alternativet Bostäder. Den fördjupade översiktsplanen skulle då sätta fokus på bostäder och endast innehålla trafikantservice i Fullerö vilket ligger i linje med översiktsplan 2006 för kommunen. Alternativet Bostäder skulle resultera i såväl lägre utsläpp som en bättre social hållbarhet. Resecentrum Den fördjupade översiktsplanen lyfter fram en flytt av tågstationen som en nyckel till en utveckling av Storvreta centrum och det är viktigt. Med ett modernt resecentrum på ny plats kan man få ett bra tätortscentrum samtidigt som möjligheterna att byta mellan tåg och buss förbättras. Detta måste få hög prioritet, och den exakta placeringen av ett nytt resecentrum bör utredas i samråd med berörda markägare. Utbyggnaden av Fullerö köpcentrum som antas komma i ett tidigt skede kommer att försämra förutsättningarna för ett nytt resecentrum med tillhörande service. Risken är stor att tågresandet och underlaget för handeln minskar och att en flytt av tågstationen inte blir av. Det gamla Storvreta blir ett döende samhälle. Idrott En innebandyhall för Storvreta IBK (som genererar många resor) med plats för ca 100 åskådare föreslås. På sidan 20 i förslaget till fördjupad översiktsplan framhålls Fullerömotet som ett alternativ pga. goda kopplingar till motorvägen och i ett bra skyltläge. 3

4 Innebandyhallen och andra idrottsanläggningar bör dock enligt vår mening inte läggas vid Fullerömotet och E4:an utan i anslutning till en flyttad tågstation, och med närhet till skolor, vilket också anges som ett alternativ i planen. Vikten av detta poängterades av många Storvretabor vid samrådsmötet den 10 november SIBK har en stor ungdomsverksamhet med många lag i varje årskull och behöver en hemmahall. Att satsa på en sådan nära tågstationen skulle kunna betyda mycket för utvecklingen av Storvreta centrum. Genom samarbete mellan det lokala näringslivet, SIBK och kommunen borde en sådan hall kunna komma till stånd under planperioden. Många äldre ungdomar från Uppsala spelar/tränar i ungdomslag i Storvreta och kan då ta tåget till träningen. Matchernas publikströmmar kan styras till Storvreta centrum och generera efterfrågan på varor och tjänster. Visionen om Storvreta som ett nationellt idrottscentrum 2050 är realistisk, men även friluftsliv, natur och kulturupplevelser skulle kunna stimuleras mer och utgå från resecentrum. Tyvärr har man inte ens utrett dessa möjligheter och etableringen av Fullerö köpcentrum motverkar en sådan utveckling av Storvreta samhälle. Bebyggelsestruktur En kraftledning (220kV) av nationellt intresse går igenom planområdet och delar det i två delar. Det är mycket osäkert om och när det kan bli aktuellt att gräva ned eller flytta ledningen, vilket är en förutsättning för att Storvreta med denna plan ska bli ett sammanhållet samhälle. Om planen genomförs i den takt som beskrivs frångås principen om en sammanhållen bebyggelsestruktur med en centrumpunkt som bidrar till social trygghet. Eftersom Fullerö köpcentrum enligt den föreslagna etappindelningen antas komma först riskerar Storvreta att under lång tid delas i två samhällen. Expansion kring köpcentret i Fullerö och stagnation i nuvarande Storvreta som är avskärmat från nya Storvreta av kraftledningsgatan. Riksintresse för kulturmiljövård och landskapsbild Storvreta gränsar i väster till Fyrisåns dalgångar och i öster till rekreationsmarkerna i Storskogen. Här finns också ett stort antal fornlämningar. Området runt Storvreta är ett riksintresse för kulturmiljövård och landskapsbild. Denna unika kulturmiljö blir svår att hävda och utnyttja för t.ex. turism om ett stort köpcentrum omgivet av stora parkeringsytor blir ansiktet utåt för Storvreta. 4

5 Slutsats En plan av det här slaget skulle kunna vara ett levande dokument som Storvretabor, föreningar, näringsliv och kommunen kan kraftsamla kring. Nuvarande förslag till fördjupad översiktsplan har istället hastats fram för att tillgodose en enskild exploatörs intressen och utgår inte från det befintliga Storvretas förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Förslaget frångår principen om en sammanhållen bebyggelse och saknar visioner för Storvreta. Först när Uppsala kommun förmår sätta ned foten och begränsar de externa köpcentrumens expansion kommer företagen att utveckla nya handelsstrategier. Andra typer av företag kommer att starta och vi kommer att se förändrade resemönster. En prioritering av ett nytt resecentrum i centrala Storvreta ger sådana möjligheter. Förslaget till fördjupad översiktsplan (FÖP) för Storvreta bör därför arbetas om och ett alternativ utan ett storskaligt köpcentrum i Fullerö bör presenteras för Storvretaborna. För Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förening Irene Söderhäll Erik Pelling Marco Arancibia David Thorsén Rafael Waters 5