Nordisk sjöfartsforskning, innovation, utveckling och demonstration

Transkript

1 Kartläggning och analys: Nordisk sjöfartsforskning, innovation, utveckling och demonstration

2 Förord I denna rapport beskrivs forskning, innovation, utveckling och demonstrationsprojekt inom nordisk sjöfart åren med syftet att finna potential för samarbetsmöjligheter mellan de nordiska länderna. Rapporten är utförd på uppdrag av Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen. Arbetet har letts av en projektgrupp och en referensgrupp bestående av representanter från myndigheter, universitet och företag. Projektgrupp Carolina Kihlström, Lighthouse (projektledare och huvudförfattare) Andreas Kron, Lighthouse Åsa Burman, Lighthouse Alexandra Bakosch, SSPA Björn Södahl, Chalmers/Södahl & Partners AB Johan Woxenius, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Zoi Nikolopoplou Johansson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Chalmers teknologkonsulter Referensgrupp Esa Stenberg, Vinnova Johan Woxenius, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Joakim Ärlund, Sveriges Hamnar Karina Linnér, Svenskt Marintekniskt Forum Karin Nordenö, Transportstyrelsen Lennart Josefson, Chalmers Magnus Sundström, Sjöfartsverket Martin Larsson, vice ordförande Svensk Sjöfarts FoI-kommitté & DFDS Seaways Rein Jüriado, Trafikverket Rikard Engström, Svensk Sjöfart Åsa Burman, Lighthouse Göteborg

3 3

4 Executive summary The aim of this report is to map on-going research, innovation, development and demonstration (hereon RD&I) within the maritime sector and to analyse the potential for increased collaboration between Sweden and the Nordic countries Finland, Denmark and Norway. The report maps on-going RD&I into the following areas: - Alternative energy for ship propulsion and energy supply - Advanced maritime operations - Energy efficiency within the maritime sector - Sustainable working conditions within the shipping industry - Financial incentives to support transition to sustainability within the maritime industry - Innovative shipping concepts and naval architecture - Integrated transport systems and business models - Maritime informatics - Maritime safety - Evaluation and reduction of any negative effects shipping has on the climate, environment and public health The summary wishes to provide an overview of the following: - Chapter 2. The shipping sector in general in the Nordic countries - Chapter 3. Focus of actors conducting research, innovation, development and innovation - Chapter 4. Funding of maritime research, innovation, development and innovation - Chapter 5. Nordic maritime research within EU - Chapter 6. Analysis about potential collaboration areas - Chapter 7. Conclusions Chapter 2: The shipping sector in general in the Nordic countries Based on various calculations the number of employees in the Swedish maritime cluster is estimated to between corresponding to % of the total workforce. In Norway, the maritime sector is about 4% of the labour force, in Denmark 2.6% and in 2.3% in Finland. Generally, Sweden/Finland are strong within RoRo shipping, Norway in tanker shipping and Denmark in container shipping. Chapter 3 Focus of actors conducting research, innovation, development and innovation Maritime strategies in the Nordic countries all focus on improved sustainability, competitiveness and on climate and environment. Therefore, it is perhaps not surprising that the RD&I conducted also focus on these areas. Figure 8. gives a general overview over actors conducting maritime RD&I. 4

5 Figure 8. Actors conducting maritime RD&I Academia Academia Academia Academia Blekinge Institute of Technology (BTH) Chalmers University of Technology University of Gothenburg (GU) KTH Linnaeus University éu versitetet Institutes FOI IVL Swedish Environmental Research Institute SSPA RISE/SP Aalborg University Aarhus University Technical University of Denmark (DTU) Copenhagen Business School (CBS) University of Copenhagen University of Southern Denmark (SDU) Institutes Force Technology Arctic University in Tromsö (UiT) Høgskolen i Molde Högskolan i Haugesund Høgskolen i Sørøst- Norge HSN Norwegian University of Science and Technology (NTNU) in Trondheim & Ålesund University of Oslo Institutes SINTEF OCEAN (previouslly SINTEF Ocean & Marintek) Institute of Transport Economics (TOI) Aalto University Kymenlaakso University of Applied Science University of Turku Åbo Academy Institutes Finnish Geospatial Research Institute Finnish Meteorological Institute VTT Technical Research Centre of Finland (VTT) Finnish Environment Institute SYKE The Baltic Institute of Finland RISE Viktoria VTI Public organisations LFV Air Navigation Services of Sweden Swedish Maritime Administration Swedish meteorological and hydrological institute (SMHI) Platforms for collaboration Lighthouse Swedish Marinte Technology Forum (SMTF) Sweship Energy Zero Vision Tool (ZVT) Public organisations Danish meteorological institute Danish Maritime Authority Platforms for collaboration Maritime Development Center (MDC) Public organisations The Norwegian Coastal Administration Norwegian maritime Authority Platforms for collaboration AMOS Blue Maritime Cluster Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations Maritimt forum Smart Maritime Public organisations Finnish Transport Agency Platforms for collaboration Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations Finnish Maritime Cluster (FMC) Kotka Maritime Research Center Zero Vision Tool (ZVT Företag 5

6 Sweden has considerable expertise in research relating to energy efficiency, alternative fuels, e- navigation and connected vessels, human factors, maritime safety and ship design. Key areas in Finland are for example digitalisation and Arctic technology. For Norway, alternative fuels, integrated transport systems and business models and advanced maritime operations, are priority areas where RD&I-actors have large competence. The Danish shipping sector has a major focus on environmental and climate improvement measures and RD&I conducted has a major focus on energy efficiency and alternative fuels. It has not been possible to find complete details of ongoing shipping-rd&i and the report therefore only consists of a summary of the projects identified in each country. For several identified projects (171 of approximately 600) information is lacking, for example, information on the total amount or amount per year and/or other project partners and their contributions. Since data is missing, the mapping should not be percieveced as an absolute picture of ongoing shipping-rd&i. Since the distribution of on-going RD&I usually is considered as a competitive disadvantage, the lack of information on the corporate side is perhaps not surprising. It is clear that there is no trade association of marine technology companies in Sweden and thus that a collective voice of the industry is lacking in the national discussion on RD&I as well as in the EU discussions, the latter has been commented as negative by the other Nordic countries. Visions of RD&I are also missing for the Associated Ports of Sweden, why the RD&I needs of the ports have not been identified. Figure 37 Identified projects on-going Identified projects on-going Evaluation and reduction of any negative effects shipping has on the climate, environment and public health Maritime safety Maritime informatics Integrated transport systems and business models Innovative shipping concepts and naval architecture Financial incentives to support transition to sustainability within the maritime industry Sustainable working conditions within the shipping industry Energy efficiency within the maritime sector Advanced maritime operations Alternative energy for ship propulsion and energy supply Sweden Norway Denmark Finland 6

7 Figure 36 Total M per area and country Total M per area and country Evaluation and reduction of any negative effects shipping has on the climate, environment and public health Maritime safety Maritime informatics Integrated transport systems and business models Innovative shipping concepts and naval architecture Financial incentives to support transition to sustainability within the maritime industry Sustainable working conditions within the shipping industry Energy efficiency within the maritime sector Advanced maritime operations Alternative energy for ship propulsion and energy supply Sweden Norway Denmark Finland Figure 38 Identified actors per area and country Identified actors per area and country Evaluation and reduction of any negative effects shipping has on the climate, environment and public Maritime safety Maritime informatics Integrated transport systems and business models Innovative shipping concepts and naval architecture Financial incentives to support transition to sustainability within the maritime industry Sustainable working conditions within the shipping industry Energy efficiency within the maritime sector Advanced maritime operations Alternative energy for ship propulsion and energy supply Sweden Norway Denmark Finland 7

8 Chapter 4 Funding of maritime research, innovation, development and innovation Financing opportunities vary significantly between Sweden and the Nordic countries in terms of earmarked funding for maritime-rd&i. While the Swedish funds for maritime-fiud amounts to M, Denmark has about 8 M, Finland about 12 M and Norway about 16 M earmarked each year for maritime-r&d. Table 19 National funding for shipping- RD&I As shown in table 19, Denmark, Finland and Norway invest considerably more in maritime R&D than Sweden, both in absolute terms and per capita. In Sweden, the Swedish Maritime Administration funds most projects annually and in exceptional cases funding project for several years. The possibility for long-term funding of RD&I are lacking in Sweden. Chapter 5 Nordic maritime research within EU All the Nordic countries participate in projects funded by the EU. Programs that have been investigated are Horizon 2020, the TEN-T/CEF, Interreg and BONUS. Sweden takes part in more projects than Norway, Denmark and Finland in the field. Denmark, however, receives most funding for maritime RD&I projects within the Horizon 2020 and on-going Two of the projects where Swedish actors received most funding are about environmental and climate improvement measures, focusing on engine technology, shipbuilding and alternative fuels. Sweden has for example unique expertise in the application of methanol as a marine fuel. Figure 24 M on-going Horizon 2020-projects Figure 25 Nordic participation in Horizon 2020/FP Total amount receieved for identified projects on-going in M Sweden Norway Denmark Finland Nordic participation in Horizon 2020/FP7 Sweden Norway Denmark Finland Number of identified projects on-going Number of identified coordinating projects on-going

9 Figure 26 Horizon identified projects per area and country Horizon Identified projects per area and country Evaluation and reduction of any negative effects shipping has on the climate, environment and public health Maritime safety Maritime informatics Integrated transport systems and business models Innovative shipping concepts and naval architecture Energy efficiency within the maritime sector Advanced maritime operations Alternative energy for ship propulsion and energy supply Sweden Norway Denmark Finland Figure 27 Horizon 2020 M per area and country Horizon M per area and country Evaluation and reduction of any negative effects shipping has on the climate, environment and Maritime safety Maritime informatics Integrated transport systems and business models Innovative shipping concepts and naval architecture Energy efficiency within the maritime sector Advanced maritime operations Alternative energy for ship propulsion and energy supply Sweden Norway Denmark Finland 9

10 Chapter 6 Analysis about potential collaboration areas The analysis is based on the ten prioritised areas that Swedish actors, through national cooperation in Lighthouse, formulated and consider important for Sweden, and where Swedish actors have considerable expertise and activities. Areas where the Nordic countries have common interests and large competence are in Energy efficiency and alternative fuels, also including environmental and climate measures. Additional areas are digitizing and automation, and Advanced maritime operations. All countries have launched initiatives regarding autonomous shipping and digitizing. National projects in maritime informatics overlap and there could be collaboration possibilities for to utilize the resources available. Projects regarding autonomous shipping may also require test areas outside national borders, why cooperation would be valuable. Funding and identified several projects in specific areas are not precise, but indicate that the largest number of projects underway in the area of Evaluation and reduction of any negative effects shipping has on the climate, environment and public health, followed by Integrated transport systems and business models. Chapter 7 Conclusions A major issue and a precondition for increased cooperation is the desire for increased cooperation. The report shows that most of the participants have a general desire for greater cooperation with industry, academia and the public sector. Greater cooperation between the Nordic actors is also desired. However, not at the expense of skills and academic excellence. The actors want to collaborate with the best actors in just their field, regardless of where they are located. The actors themselves testify that a lack of funding of Nordic projects prevents collaboration with the Nordic countries. A lack of platforms for collaboration has also been identified. If increased cooperation is desired, Nordic cooperation platforms or meeting places and financing structures for Nordic projects might be a way forward. A formalised cooperation or a platform for Nordic maritime RD&I could increase the potential for future cooperation. Activities such as conferences/seminars and utilisation of RD&I occurs in all countries and here further cooperation might be possible. 10

11 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att kartlägga pågående forskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) inom sjöfartsområdet och att analysera potentialen för en ökad samverkan mellan Sverige och övriga nordiska länder (med fokus på Sverige, Finland, Danmark, Norge) avseende forskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) inom sjöfartsområdet. Kartläggning och analys utgår från Lighthouse tio prioriterade områden där svenska aktörer har starka intressen och stor kompetens. De prioriterade områden är följande: - Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning - Avancerade maritima operationer - Energieffektivisering inom den maritima sektorn - Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart - Innovativa fartygskoncept och farkostteknik - Integrerade transportsystem och affärsmodeller - Maritim informatik - Sjösäkerhet - Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Sammanfattningen ger en översikt över följande: - Kapitel 2. Allmänt om sjöfarten i Sverige, Norge, Danmark och Finland - Kapitel 3. Huvudsakliga inriktningar utförare - Kapitel 4. Finansiering sjöfarts-fiud - Kapitel 5. Nordisk sjöfarts-fiud inom EU - Kapitel 6. Analys kring möjliga samverkansområden - Kapitel 7. Slutsatser Kapitel 2 Allmänt om sjöfarten i Sverige, Norge, Danmark och Finland Beroende på olika beräkningar är antalet anställda inom sjöfartsklustret i Sverige mellan , vilket motsvarar 0,5 1,9 % av den totala arbetskraften. I Norge sysselsätter sjöfartssektorn cirka 4 % av arbetskraften, i Danmark 2,6 % och i Finland 2,3 %. Generellt är Sverige/Finland starkast inom RoRo-sjöfart, Danmark inom containersjöfart och Norge inom tanksjöfart. Kapitel 3 Huvudsakliga inriktningar - utförare Samtliga av de nordiska ländernas maritima strategier har målområden om ökad hållbarhet, konkurrenskraft samt fokus på klimat- och miljö. Det är därför kanske inte överraskande att även den sjöfarts-fiud som bedrivs har fokus på dessa områden. Tabell 8 visar en översikt över FIUD-utförare, med undantag för enskilda företag. För företag återfinns en lista över samtliga som kontaktats i bilaga. Flera aktörer deltar i enskild FIUDverksamhet och har själva uppgett att de ej deltar i någon större utsträckning i sjöfarts-fiud. Dessa aktörer är ej listade i figuren. Det är tydligt att det saknas en branschorganisation för marinteknikföretag i Sverige 1 och därmed också en samlad röst från denna näring i såväl den den nationella diskussionen om FIUD som i EU-debatten om forskning och innovation, vilket har kommenterats som negativt av övriga nordiska länder. Även visioner om FIUD saknas för Sveriges Hamnar, varför hamnarnas FIUD-behov ej har kunnat identifieras. 1 Av Svenskt Marinteknisk Forums medlemmar är merparten marinteknikföretag, dock är organisationen inte en branschorganisation. 11

12 Figur 8. Utförare av sjöfarts-fiud Akademi Akademi Akademi Akademi Blekinge tekniska högskola (BTH) Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet (GU) KTH Linnéuniversitetet éu niversitetet Institut FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut IVL Svenska Miljöinstitutet SSPA RISE/SP RISE Viktoria VTI Offentliga aktörer Luftfartsverket Sjöfartsverket Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Samarbetsplattformar Lighthouse Svenskt Marintekniskt Forum (SMTF) Sweship Energy Zero Vision Tool (ZVT) Aalborg universitet Aarhus universitet Danmark tekniska universitet (DTU) Copenhagen Business School (CBS) Köpenhamns universitet Syddansk universitet(sdu) Institut Force Technology Offentliga aktörer Danmarks meteorologiske institut Sofartsstyrelsen Samarbetsplattformar Maritime Development Center (MDC) Arctic University i Tromsö (UiT) Høgskolen i Molde Högskolan i Haugesund Høgskolen i Sørøst- Norge HSN Norges teknisknaturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim & Ålesund Universitetet i Oslo (NIFS - Nordisk institutt for sjorett) Institut SINTEF OCEAN (tidigare SINTEF Ocean & Marintek) Transportekonomisk institutt (TOI) Offentliga aktörer Kystverket Sjofartsdirektoratet Samarbetsplattformar AMOS Blue Maritime Cluster Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations Maritimt forum Smart Maritime Aalto universitet Kymenlaakso University of Applied Science University of Turku Åbo Akademi Institut Finnish Geospatial Research Institute Finnish Meteorological Institute Teknologiska forskningscentralen VTT (VTT) Finnish Environment Institute SYKE The Baltic Institute of Finland Offentliga aktörer Finska Trafikverket Samarbetsplattformar Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations Finnish Maritime Cluster (FMC) Kotka Maritime Research Center Zero Vision Tool (ZVT Företag 12

13 Sverige har stor kompetens inom exempelvis forskningsområden som berör energieffektivitet, alternativa bränslen, e-navigation och uppkopplade fartyg, human-factors, sjösäkerhet och fartygsdesign. Nyckelområden i Finland är exempelvis digitalisering och teknologi för arktiska miljöer. För Norge är alternativa bränslen, Integrerade transportsystem och affärsmodeller samt Avancerade maritima operationer prioriterade områden där utförarna har stor kompetens. Dansk sjöfartssektor har stort fokus på miljö- och klimatförbättrande åtgärder och den FIUD som bedrivs har stort fokus på energieffektivitet och alternativa bränslen. Fullständig information om pågående sjöfarts-fiud saknas och rapporten innehåller därför en sammanställning över den FIUD som identifierats i respektive land. För många identifierade projekt (171 av cirka 600) saknas exempelvis information om totalbelopp eller belopp per år och/eller övriga projektpartners och deras insatser. Rapporten kan därför endast ses en indikation av vad för FIUD som utförs i respektive land. Att data inte finns, inte är tillgänglig eller lättillgänglig gör att det är svårt att ge en heltäckande bild av pågående sjöfarts-fiud. Minst information om pågående sjöfarts-fiud finns på företagssidan, något som kanske inte är förvånande då spridning av pågående FIUD oftast ses som en konkurrensnackdel. Även i EUfinansierade projekt saknas i flera fall offentlig information om finansiering, medfinansiering och projektpartners. Det är därför exempelvis inte möjligt att med befintligt underlag analysera potentialen av en statligt investerad euro då uppgifter om hur mycket som respektive aktör medfinansierat för respektive projekt och hur mycket nationell finansiering som beviljats till respektive projekt saknas. Figur 36 Belopp per område för identifierade projekt 2 Totalt M - identifierade pågående projekt per område och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Sverige Norge Danmark Finland 2 Uppgifter om belopp saknas för 171 projekt 13

14 Figur 37 Antal identifierade projekt pågående Totalt antal identifierade projekt pågående per område och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och Sverige Norge Danmark Finland Figur 38 Totalt antal identifierade aktörer per område och land Totalt antal identifierade aktörer per område och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och Sverige Norge Danmark Finland 3 Projektstart på identifierade projekt sker från och med 2011, projektslut sker till och med

15 Kapitel 4 Finansiering sjöfarts-fiud Finansieringsmöjligheterna skiljer sig kraftig mellan Sverige och övriga nordiska länderna vad gäller statliga medel som är öronmärkta för sjöfarts-fiud. Medan Sveriges medel till sjöfarts- FIUD uppgår till 5 5,5 M per år, har Danmark cirka 8 M, Finland cirka12 M och Norge omkring16 M öronmärkta per år till sjöfarts-fiud 4. Tabell 19 Nationell finansiering sjöfarts-fiud Som framgår av tabellerna lägger Danmark, Finland och Norge betydligt mer på sjöfarts-fiud än Sverige, såväl i absoluta tal som per capita. I Sverige uppger även Sjöfartsverket att finansieringen sker årsvis och endast i undantagsfall över flera år. Långsiktiga satsningar efterfrågas i Sverige. Kapital 5 nordisk sjöfarts-fiud inom EU Alla de nordiska länderna deltar i projekt som är finansierade av EU. Program som undersökts är Horisont 2020, TEN-T/CEF, Interreg och BONUS. I figur 24 och 25 visas Horisont projekt som identifierats och där nordiskt deltagande sker samt hur mycket medel som erhålls till respektive land. 56 Figur 24 nordiskt deltagande i Horisont 2020/FP7 Figur 25 Medel pågående Horisont 2020-projekt Nordiskt deltagande i Horisont 2020/FP7 Sverige Norge Danmark Finland Deltagande i antal projekt, pågående Antal projekt som koordineras, pågående Medel som erhållits till aktörer inom landet för projekt pågående , M Sverige Norge Danmark Finland 4 För Danmark och Finland är uppgifterna cirka då totalbeloppet gäller för och en uppskattning per år har därför gjorts 5 50 MDKK (Danske maritime fond). Ca 12 MDK, 50 MDKK för (Blue innoship) 6 45 M totalt (Tekes) 15

16 Svenska aktörer deltar i något fler identifierade projekt än norska, danska och finska aktörer inom området. Danmark är dock det land som erhåller mest medel för pågående sjöfartsprojekt inom Horisont 2020 pågående Två av de projekt där svenska aktörer erhållits mest medel handlar om miljö- och klimatförbättrande åtgärder och är inriktade på motorteknik, skeppsbyggnad och alternativa bränslen. Sverige deltar även i ett stort EU-projekt avseende tillämpning av metanol som fartygsbränsle. Det största områdena vad gäller antal projekt och erhållna medel för svenska aktörer är Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning, Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter samt Integrerade transportsystem och affärsmodeller. Resultatet kan tolkas som att svenska aktörer har stor kompetens inom dessa områden, då man beviljats medel från Horisont 2020-programmet. Sverige är unikt i Norden vad gäller att delta i EU-projekt gällande metanol som fartygsbränsle. Totalt deltar svenska aktörer i elva Horisont 2020 sjöfartsprojekt där inga andra nordiska aktörer deltar i. Sex av dessa projekt rör Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter. Norskt deltagande sker främst inom miljö- och klimatförbättrande åtgärder, Maritim informatik samt Avancerade maritima operationer. Norska aktörer är ensamma i Norden om att delta i projekten Lincoln, Synchro-Net, Score, Nexos, E-Compliance, Smarter, Lynceus2Market och Marine EO. Tre av projekten där inga övriga nordiska aktörer deltar har bäring på området maritim informatik (NEXOS, E-Compliance och Smarter 2). Danska aktörer deltar i projekt inom framförallt Innovativa fartygskoncept och farkostteknik. Ytterligare stora projekt där danska aktörer erhåller medel handlar om Alternativ energi för fartygs framdrivning och Avancerade maritima operationer. Danska aktörer är ensamma om att delta i åtta projekt; Blue Action, EECSM, CASCADe, Pure, ProZero, CARLOS, BlueShip, och DockingMonitor. Fem av dessa projekt är inom Innovativa fartygskoncept och farkostteknik. Områden där finska aktörer deltar är framförallt Energieffektivisering respektive Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter. Finska aktörer är ensamma i Norden om att delta i Seahorse, Retrofit, Reset, Faros, InomanShip och Refresh. Projektet Refresh syftar exempelvis till att förbättra energieffektiviseringen ombord genom retrofitting, alltså hur man genom att bygga om existerande fartyg kan minska fartygets energiförbrukning. 16

17 Figur 26 Översikt sjöfartsprojekt och M till nordiska aktörer inom Horisont 2020 Horisont Antal projekt per område och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Sverige Norge Danmark Finland Figur 27 Horisont Erhållna M per område och land Horisont Erhållna M per område per och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Sverige Norge Danmark Finland Sverige deltar i åtta TEN-T/CEF-projekt, norska aktörer i ett projekt, danska aktörer i fyra projekt och finska aktörer i tretton projekt inom ramen för rapportens avgränsning. Projekten som finansierats genom CEF syftar främst till användning av miljövänligare bränslen på fartyg, infrastruktur för miljövänligare bränslen (framförallt LNG), alternativt energieffektivisering. Sjöfartsverket är den svenska aktör som deltar i flest projekt; FAMOS 1och FAMOS 2 samt STM 17

18 Validation Project. Projekt som leds av svenska aktörer handlar framförallt om digitalisering, alternativa bränslen och integrerade transportsystem. Inom både BONUS och Interreg leder svenska aktörer projekt inom miljö- och klimatåtgärder och deltagande sker från både finska och danska parter. Finska aktörer leder projekt som syftar till förebyggande åtgärder för att förbättra säkerheten för navigering vid is. Kapitel 6 Analys kring möjliga samverkansområden Analysen utgår ifrån tio olika områden som svenska aktörer, genom det nationella samarbetet i Lighthouse, formulerat och som bedömt viktiga för Sverige och där Sverige har stor kompetens och verksamhet. Områden där de nordiska länderna har gemensamma intressen och stor kompetens är inom energieffektivisering och alternativa bränslen, vilket också innebär miljöoch klimatåtgärder. Ytterligare områden är digitalisering och automatisering samt sjösäkerhet. Samtliga länder har även startat initiativ inom autonoma fartyg och digitalisering av sjöfarten. Nationella projekt inom Maritim informatik överlappar varandra och där skulle ett samarbete kunna utnyttja de resurser som finns på ett effektivt sätt. Projekt inom autonoma fartyg kanske även kräver testområden utanför nationsgränsen. Vid tillämpning är det nödvändigt att systemen inte är lokala för att kunna utnyttjas på bästa sätt. Finansieringen och identifierat antal projekt inom specifika områden är ej exakt, men pekar på att flest projekt pågår inom området Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter följt av Integrerade transportsystem och affärsmodeller. Kapitel 7 Slutsatser En viktig fråga och en grundförutsättning för ökat samarbete är en vilja till ökat samarbete. Rapporten visar att merparten av aktörerna har en generell önskan om utökat samarbete med industri, akademi och offentlig sektor. Utökat samarbete mellan nordiska aktörer önskas också men inte på bekostnad av kompetens och akademisk excellens. Utförare av forskning, innovation och utveckling vill samarbeta med de bästa aktörerna inom just sitt område oberoende av var de är lokaliserade. Aktörerna själva vittnar om att samverkan med nordiska länder förhindras av bristande finansiering för nordiska projekt samt att nordiska samarbetsplattformar saknas. Om ökat samarbete önskas inom fler områden krävs nordiska samarbetsplattformar eller mötesplatser och finansieringsstrukturer för nordiska projekt. Ett formaliserat samarbete eller en plattform för nordisk sjöfarts-fiud skulle kunna öka möjligheterna till samarbete och är något som aktörerna nämner som en möjlighet. Satsningar på exempelvis konferenser/seminarier och nyttiggörande av FIUD sker inom samtliga länder och där kan det också finns potential för ytterligare samverkan. 18

19 Innehållsförteckning Executive summary... 4 Sammanfattning Figurförteckning Tabellförteckning Inledning Avgränsningar och begränsningar Metod och material Allmänt om sjöfarten i Sverige, Norge, Danmark och Finland Huvudsakliga inriktningar utförare Nationella strategier/inriktningar Skillnader & likheter maritima strategier Skillnader & likheter transportstrategier/policyer Skillnader & likheter forsknings- och innovationsstrategier/policyer Utförare sjöfarts-fiud Samarbetsplattformar Akademi Institut Företag Offentlig sektor Analys om framtid och inriktning Finansiering sjöfarts-fiud Nationell finansiering Övriga nationella stödformer och mekanismer Analys av skillnader mellan länderna Nordisk sjöfarts-fiud inom EU och Östersjön EU IMO EU - forskningsprojekt - H2020/FP EU - implementeringsprojekt - TEN-T/CEF Europeiskt territoriellt samarbete - Interreg Forskningsprogram i Östersjön - BONUS Analys EU-projekt Analys kring möjliga samverkansområden Potentiella samarbetsområden och samarbetspartners Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Avancerade maritima operationer Energieffektivisering inom den maritima sektorn Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Integrerade transportsystem och affärsmodeller

20 6.1.8 Maritim informatik Sjösäkerhet Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Slutsatser Referenser Bilaga 1 Företag som ingår i studien Sverige Bilaga 2 Företag som ingår i studien Norge Bilaga 3 Företag som ingår i studien Danmark Bilaga 4 Företag som ingår i studien Finland Bilaga 5 Översikt maritima strategerier, transportstrategier och forskningsstrategier Bilaga 6 Översikt kluster/samarbetsplattformar Bilaga 7 Översikt över deltagande i Horisont 2020/FP7-projekt Bilaga 8 World Maritime University Bilaga 9 Enkät

21 Figurförteckning Figur 1 Svenskt maritimt kluster Figur 2 Norskt maritimt kluster Figur 3 Finskt maritimt kluster Figur 4 Sveriges sjöfartssektor - departement och myndigheter Figur 5 Norsk sjöfartssektor - departement och myndigheter Figur 6 Dansk sjöfartssektor - departement och myndigheter Figur 7 Finsk sjöfartssektor - departement och myndigheter Figur 8 Utförare sjöfarts-fiud Figur 9 Blue Innoship - grön innovationsmodell Figur 10 Antal anställda akademi - Sverige Figur 11 Antal anställda akademi Norge Figur 12 Externa medel nordiska universitet Figur 13 Typ av pågående samarbeten - akademi Figur 14 Aktörer akademin önskar utökat samarbete med Figur 15 Vikten av nordiskt samarbete för akademin Figur 16 Hinder och möjligheter för ökat nordiskt samarbete identifierat av akademin Figur 17 Kanaler för att sprida pågående FoI - akademin Figur 18 Öppenhet och spridning av pågående FIUD Figur 19 Antal anställda institut Figur 20 Medel till sjöfarts-fiud Figur 21 Pågående samarbetsformer institut Figur 22 Spridning av pågående FoI - institut Figur 23 FIUD-områden svenska maritima företag Figur 24 Möjligheter för ökat samarbete enligt företag Figur 26 Medel pågående Horisont 2020-projekt Figur 25 Nordiskt deltagande i Horisont 2020/FP Figur 27 Översikt sjöfartsprojekt och M till nordiska aktörer inom Horisont Figur 28 Horisont Erhållna M per område och land Figur 29 Horisont 2020-projekt - Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Figur 30 Horisont 2020-projekt Avancerade maritima operationer Figur 31 Horisont 2020-projekt - Energieffektivisering inom den maritima sektorn Figur 32 Horisont 2020-projekt - Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Figur 33 Horisont 2020-projekt - Integrerade transportsystem och affärsmodeller Figur 34 Horisont 2020-projekt Maritim informatik Figur 35 Horisont 2020-projekt - Sjösäkerhet Figur 36 Horisont 2020-projekt Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Figur 37 Belopp per område, M, identifierade projekt Figur 38 Identifierade antal projekt pågående Figur 39 Totalt antal identifierade aktörer per område och land Figur 40 Sammanfattning Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Figur 41 Sammanfattning avancerade maritima operationer Figur 42 Sammanfattning Energieffektivisering Figur 43 Sammanfattning Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Figur 44 Sammanfattning Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Figur 45 Sammanfattning Integrerade transportsystem och affärsmodeller Figur 46 Sammanfattning Maritim informatik Figur 47 Sammanfattning Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter

22 Tabellförteckning Tabell 1 Fartyg och fartygstyp Tabell 2 Vikten av sjöfartssektorn nationellt Tabell 3 Nordiska maritima strategier visioner Tabell 4 Nordiska maritima strategier - fokusområden Tabell 5 Nordiska maritima strategier nationellt och internationellt samarbete Tabell 6 Nordiska transportstrategier - mål Tabell 7 Nordiska forskningsstrategier Tabell 9 Samarbetsplattformar i Sverige, Norge, Danmark & Finland Tabell 10 Översikt akademi Sverige Tabell 11 Översikt akademi Norge Tabell 12 Översikt akademi - Danmark Tabell 13 Översikt akademi - Finland Tabell 14 Översikt institut - Sverige Tabell 15 Översikt institut - Norge Tabell 16 Översikt institut - Danmark Tabell 17 Översikt institut - Finland Tabell 18 Översikt finansiärer Tabell 19 Nationell finansiering sjöfarts-fiud Tabell 20 Horisont 2020-projekt med nordiska koordinatorer Tabell 22 TEN-T projekt pågående Tabell 23 CEF-projekt Tabell 24 BONUS-projekt pågående mellan Tabell 25 Översikt Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Tabell 26 Samarbetspotential och finansieringsmöjligheter - Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Tabell 27 Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjningsprojekt Sverige Tabell 28 Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjningsprojekt Norge Tabell 29 Alternativ energiprojekt Danmark Tabell 30 Alternativ energiprojekt Finland Tabell 31 Alternativ energiprojekt med fler än en nordisk aktör Tabell 32 Översikt Avancerade maritima operationer Tabell 33 Nordiska samarbetsmöjligheter och finansieringsmöjligheter Tabell 34 Avancerade maritima operationer - projekt Sverige Tabell 35 Avancerade maritima operationer - projekt Norge Tabell 36 Energieffektiviseringsprojekt Danmark Tabell 37 Avancerade maritima operationer - projekt Finland Tabell 38 Avancerade maritima operationer - projekt med fler än en nordisk aktör Tabell 39 Översikt Energieffektivisering Tabell 40 Energieffektivisering - projekt Sverige Tabell 41 Energieffektivisering - projekt Norge Tabell 42 Energiefektivisering - projekt Danmark Tabell 43 Energieffektivisering - projekt Finland Tabell 44 Energieffektivisering - projekt med fler än en nordisk aktör Tabell 45 Översikt Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Tabell 46 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - projekt Sverige Tabell 47 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - projekt Norge

23 Tabell 48 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - projekt Danmark Tabell 49 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - projekt Finland Tabell 50 Översikt Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Tabell 51 Översikt Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Tabell 52 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt Sverige Tabell 53 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt Norge Tabell 54 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt Danmark Tabell 55 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt Finland Tabell 56 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt med fler än en nordisk aktör Tabell 57 Översikt Integrerade transportsystem och affärsmodeller Tabell 58 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt Sverige Tabell 59 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt Norge Tabell 60 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt Danmark Tabell 61 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt Finland Tabell 62 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt med fler än en nordisk aktör Tabell 63 Översikt Maritim informatik Tabell 64 Maritim informatikprojekt Sverige Tabell 65 Maritim informatikprojekt Norge Tabell 66 Maritim informatikprojekt Danmark Tabell 67 Maritim informatikprojekt Finland Tabell 68 Maritim informatik-projekt med fler än en nordisk aktör Tabell 69 Översikt Sjösäkerhet Tabell 70 Sammanfattning sjösäkerhet Tabell 71 Sjösäkerhet - projekt Sverige Tabell 72 Sjösäkerhetsprojekt Norge Tabell 73 Sjösäkerhet - projekt Danmark Tabell 74 Sjösäkerhet - projekt Finland Tabell 75 Sjösäkerhet - projekt med fler än en nordisk aktör Tabell 76 Översikt Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter Tabell 77 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt Sverige Tabell 78 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt Norge Tabell 79 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt Danmark Tabell 80 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt Finland Tabell 81 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt med fler än en nordisk aktör

24 Förkortningar BTH - Blekinge tekniska högskola DK DTU CBS EU FI FIUD FOI FoI GU IMO HSH HSN KTH - Danmark - Danmarks Tekniske Universitet/Technical University of Denmark - Copenhagen Business School - Europeiska Unionen - Finland - Forskning, innovation, utveckling och demonstration - Totalförsvarets forskningsinstiut - Forskning och Innovation - Göteborgs universitet - International Maritime Organization - Hogskolan i Haugesund (f.o.m 2017 en del av Hogskulen på Vestlandet) - Hogskolan i Sorost-Norge/University College of Southeast Norway (USN) - Kungliga tekniska högskolan M - Miljoner Euro NTNU - Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet/norwegian University of Science and Technology NO SDU SMTF SV UiT VTI WMU ZVT - Norge - Syddansk universitet/university of Southern Denmark - Svenskt Marintekniskt Forum - Sverige - Norges Arktiske Universitet/the Arctict University of Norway - Statens Väg- & Transportforskningsinstitut - World Maritime University - Zero Vision Tool 24

25 1. Inledning Svensk sjöfartsforskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) är viktig för svensk sjöfartssektors utveckling och har pekats ut som ett fokusområde i den svenska maritima strategin. 7 En aspekt som bedöms som betydelsefull för svensk sjöfarts framgång inom FIUD är samverkan. För att effektivt kunna samverka med de nordiska länderna är det viktigt att ha goda kunskaper om vad som pågår och vilka bakomliggande drivkrafter och policyer som påverkar ländernas inriktning inom området. Även ländernas offentliga finansiering av FIUD och olika anpassningsstöd och direkta stöd till sjöfarten spelar en viktig roll. Syftet med rapporten är därmed att analysera potentialen för en ökad samverkan mellan Sverige och övriga nordiska länder (med fokus på Sverige, Finland, Danmark, Norge) avseende forskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) inom sjöfartsområdet. Målet är att dokumentera bredden och inriktningen av nordisk FIUD inom sjöfartsområdet och att identifiera potentiella samverkansområden utifrån sjöfartens behovsområden. Rapporten inleds med en kort beskrivning av sjöfartssektorn i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Kapitel 3 beskriver ländernas huvudsakliga inriktningar inom ländernas transportrelaterade sjöfarts-fiud med tyngdpunkt på dess utförare samt en analys av de olika ländernas syn på framtida inriktning. Kapitel 4 beskriver nationella finansieringsmekanismer och övriga stöd till sjöfarts-fiud. EU är en viktig finansiär och EU-projekt är en viktig form för samverkan, varför kapitel 4 beskriver utfall i EU-finansiering samt de samarbeten som äger rum i programmen Horisont 2020, TEN-T/CEF, Interreg och BONUS. Rapporten avslutas med en analys av möjliga samverkansområden för myndigheter, näringsliv och akademi. 1.1 Avgränsningar och begränsningar Rapporten, som tar sin utgångspunkt i svensk FIUD inom sjöfartsområdet, fokuserar på transportrelaterad sjöfarts-fiud som utförs i Sverige, Norge, Danmark och Finland under åren FIUD inom sjöfartsområdet definieras som forskning, innovation, utveckling och demonstration som: - inriktas på att förnya, förbättra, effektivisera och utveckla det vattenburna transportsystemet i riktning mot ökad hållbarhet genom ökad säkerhet, högre - effektivitet, ökad konkurrenskraft och minskad miljö- och klimatpåverkan - inkluderar sjöfartens interaktion med hela transportsystemet - inbegriper verksamheter som utformar, utvecklar, bygger, levererar, underhåller, äger, reglerar, driver eller säljer fartyg, utrustning och tjänster till alla typer av sjögående farkoster inom transportsystemet samt till den maritima infrastrukturen - är relevant avseende människans roll och funktion i det maritima sammanhanget så som arbetsmiljö, sjösäkerhet och människa-maskin interaktion I Trafikverkets rapport Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forskningsoch innovationsverksamhet (2013) definieras forskning, innovation, utveckling och demonstration som följande: Forskning är en systematisk verksamhet för att öka det samlade vetandet, att utnyttja detta vetande för nya användningsområden och för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder (Trafikverket, 2013, s.8). Innovation innebär en ny produkt, tjänst eller process, ny organisation av verksamheter eller nya marknader, alternativt nya kundbehov. En innovation är 7 Näringsdepartementet (2015). En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö, Stockholm. 25

26 kopplad till nyttiggörande, den innehåller något nytt eller bygger på gamla kunskaper som används på ett nytt och innovativt sätt. En innovation finns först när lösningen nått ut till marknaden eller skapar upplevd nytta i brukarledet. Man kan säga att en innovation är en utnyttjad kompetensbaserad konkurrensfördel (Trafikverket, 2013, s.8). Utveckling utnyttjar systematiskt och metodiskt tidigare forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. Det kan handla om utveckling av en teknisk lösning likaväl som administrativ, ekonomisk eller organisatorisk lösning (Trafikverket, 2013, s.8). Demonstration kan erbjuda möjligheter att visa nya koncept, ny teknologi eller tjänster i drift. Syftet med demonstrationen kan vara flerfaldigt; att verifiera en lösnings tekniska funktion, att verifiera utförarens förmåga att driftsätta lösningen eller att verifiera nyttan med lösningen, dvs. att lösningen möter ett behov och att någon vill betala för de (Trafikverket, 2013, s.8). Samarbete är ett ytterligare begrepp som används i rapporten och som definieras som att fler än en aktör arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål eller i ett gemensamt projekt. Samarbetspotential betyder därmed att potential identifierats att arbeta mot ett gemensamt mål eller genomföra ett gemensamt projekt. I dagsläget finns ingen heltäckande lista över företag som bedriver verksamhet inom sjöfartssektorn. Val av företag har därför gjorts med följande prioritering: - Branschorganisationernas medlemmar - Företag som får FIUD-finansiering - Företag som deltar i FIUD-nätverk och/eller FIUD-samarbeten - Företag som ej är medlemmar i branschorganisationer men som enligt branschorganisationerna är viktiga företag för sjöfarts-fiud Branschorganisationernas medlemmar har tillfrågats då dessa företag utgör stora delar av sjöfartssektorn, men kartläggningen täcker ej in alla företag inom den maritima sektorn i Sverige, Norge, Danmark och Finland. I Sverige har Chalmers, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, KTH, Föreningen Svensk Sjöfart, Västra Götalandsregionen, Vinnova, Sjöfartsverket, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Svenskt Marintekniskt Forum (SMTF), SSPA och RISE Viktoria (tidigare Viktoria Swedish ICT) i arbetet med det nationella kompetenscentret Lighthouse kommit överens om tio prioriterade områden för FIUD där svenska aktörer har starka intressen och stor kompetens. Analysen utgår från dessa områden på rekommendation av referensgruppen till denna rapport. Lighthouse prioriterade områden är följande: - Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning - Avancerade maritima operationer - Energieffektivisering inom den maritima sektorn - Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart - Innovativa fartygskoncept och farkostteknik - Integrerade transportsystem och affärsmodeller - Maritim informatik - Sjösäkerhet - Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Begränsningar med studien innefattar svårigheter att få information om vad som pågår, något som gäller i princip samtliga aktörer. Endast ett fåtal har sammanställningar på vad som 26

27 utbetalas för respektive år. Om myndigheter, finansiärer, akademi och institut hade haft information om pågående FIUD skulle kartläggningen kunna ge en betydligt mer täckande bild. På företagssidan kan spridning av information om pågående FIUD vara en konkurrensnackdel och det är något som flera företag nämner som anledning att ej sprida information om pågående FIUD. Även på akademierna finns ej möjlighet att ge ut information om vad som pågår av liknande skäl. Universitet som saknar maritima institutioner har sällan uppgifter om den sjöfartsforskning som bedrivs och vet till exempel ej antal anställda eller omsättning. Det saknas information om resurser och kompetenser som finns inom området hos aktörerna själva. Sjöfarts-FIUD som område saknas på många myndigheter, universitet, institut etc.; något som kan vara en orsak till att akademierna och myndigheterna själva ej känner till den sjöfartsforskning som bedrivs. För att synliggöra sjöfarts-fiud kan man exempelvis skapa maritima ingångar på universitet och myndigheter likt processen som finns på DTU och SDU. Även EU-finansierade projekt saknar i flera fall offentlig information om finansiering, medfinansiering och projektpartners. Det är därför exempelvis inte möjligt att med befintligt underlag analysera potentialen av en statligt investerad euro då uppgifter om hur mycket som respektive aktör medfinansierat för respektive projekt och hur mycket nationell finansiering som beviljats till respektive projekt saknas. Informella samarbeten som äger rum har ej kunnat identifierats eller analyserats. 1.2 Metod och material Kartläggningen baseras på offentliga uppgifter om FIUD på universitetens och forskningsfinansiärernas hemsidor, årsrapporter samt enkäter och intervjuer med branschorganisationer, företag, universitet, myndigheter och finansiärer av sjöfarts-fiud i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enkäter har använts för att komplettera informationen på hemsidor, årsrapporter och forskningsfinansiärers projektdatabaser. Enkäten för utförare av forskning återfinns i bilaga. Enkäterna har skickats till en person hos respektive aktör som ombetts besvara den samlade uppfattningen om sjöfarts-fiud i respektive organisation. Framförallt täcks FIUD i projektform in i kartläggningen. Viktigt att påpeka är att all FIUD som sker ej nödvändigtvis äger rum i form av projekt. Därför har även den kompetens och de fokusområden som finns hos universitet, högskolor och institut beskrivits i kartläggningen. För möjlighet till jämförelse har omräkning till euro skett med följande växelkurser: 1SEK = 0,10, 1 DKK = 0,13 respektive 1 NOK = 0,11. 27

28 2. Allmänt om sjöfarten i Sverige, Norge, Danmark och Finland Sjöfartssektorn i Sverige, Norge, Danmark och Finland är koncentrerade i olika kluster 8. Det svenska maritima klustret har senast kartlagts i en rapport från 2011 (se figur 1. Störst kluster finns i Västsverige, Stockholmsområdet och Skåneregionen. Figur 2 visar Norges maritima kluster indelat i åtta regioner. Region 2, 3, 4 och 6 är specialiserade mot framförallt offshore, medan ex. sjöfartsklustret i region 8 är fokuserat på arktiska miljöer. Figur 3 visar antalet sjöfartsföretag per region i Finland, där merparten av näringen befinner sig i Helsingfors, Åbo, Rauma och Vaasa 9. I Danmark finns ej statistik över företagens huvudkontor. Statistiken visar istället var anställda inom sjöfartssektorn är bosatta. Statistiken blir därmed ej jämförbar. Flest anställda inom sjöfart i Danmark är bosatta i huvudstadsregionen, följt av Själland och Region Nordjylland. Figur 1 Svenskt maritimt kluster Figur 2 Norskt maritimt kluster Figur 3 Finskt maritimt 10 8 Kluster är definierat som aktörer inom samma näring inom ett geografiskt avgränsat område. 9 Arbets- och näringsministeriet (2016). Suomen meriklusteri kohti 2020-lukua Sofartsstyrelsen (2014). Beskæftigelse og produktion i Det Blå Danmark 28

29 Branschfokus Sveriges sjöfartskluster sträcker sig från rederiföretag och marinteknikföretag till stora teknikföretag där den maritima verksamheten är mindre än 50%, men ändå en stor del av verksamheten. I Sverige saknas fullständig statistik om den maritima näringen. I en kartläggning genomförd 2011 presenterades exempelvis 117 teknikföretag i Sverige 11. Där inkluderades inte stora företag som bl.a. Alfa Laval, med 3200 anställda inom det maritima området. Även Rolls-Royce har cirka 300 anställda i sin maritima verksamhet i Sverige och Saab Kockums omkring 875 anställda inom maritima delen. Stora företag som brukar nämnas som stora marinteknikföretag, såsom ABB och SKF har ej själva i sina årsredovisningar definierat hur stor del som är maritim. Även företag som Ericsson har bäring på den svenska maritima näringen. Sveriges varvsindustri består främst av reparationsvarv. Kartläggningen från 2011 visade att det fanns 218 varv i Sverige, där den svenska nybyggnadsverksamheten främst är inriktad på specialfartyg. Den finska marinindustrin omfattar varv för nybyggnad, reparation och offshore, leverantörer av nyckelfärdig utrustning, designkontor, samt programvaruutveckling, system och utrustningsleverantörer. Nyckelområden i Finland är exempelvis kryssningsfartyg, offshore och teknologi i arktiska miljöer 12. Finlands marinteknikföretag omsätter cirka 12,7 miljarder. Några av de största företagen är Rolls-Royce och Wärtsilä. Finland har en stark varvsindustri och har 0,17 % andel av världens varv 13. Finlands varvsindustri återfinns främst i orter som Helsingfors, Åbo och Rauma. Största varvet är STX Finland. I Norge finns ca 75 varv, varav ca 1/3 fokuserar på nybyggnad 14. Norska varv utgör 0,24 % av världsandelen Sverige hade rederier 1617, att jämföra med Danmarks ca 100 rederier 18 och Finlands 253 rederier 19. Den danska flottan har en kapacitet om DTW 2015, den svenska 1565 DTW, den finska 1185 DTW och den norska DTW 20. Den danska och norska rederiverksamheten är därmed betydligt större än både den svenska och den finska rederiverksamheten. Svenska hamnföretag omsatte 2014 ca 950 M, medan finska hamnföretag omsatte ca 1,5 miljarder. Danmarks sjöfartssektor utgör ca 20 % av hela den maritima näringen i Danmark. Störst områden i danska maritima näringen är dock stödverksamhet (37 %) och utrustning (31%) 21. Viktiga företag som nämns i det danska maritima klustret är tex. containerrederiet A.P. Moller- Maersk, TORM inom tank och bulk, J. Lauritzen, marinteknikföretag, Lyngsøe Marine Viking Life-Saving, inriktade på sjösäkerhet, Odense Maritime Technology, Furuno, som arbetar med ex. navigationssystem, Hempel, världsledande inom båtfärger, och MAN Diesel & Turbo inom dieselmotorer för fartyg Hanning, Andreas (2011). Den svenska maritima näringen. Vinnova. 12 Finnish Maritime Industries ( ). ( 13 UNCTADstat (2016) University of the Aegen (2016). Mapping of the successful maritime clusters in international level. ERDF, s.8 ( ime%20clusters.pdf) 15 UNCTADstat (2016) Siffror för Hanning, Andreas (2012). Den svenska maritima näringen. Vinnova analys, s.20. ( 18 Danmark rederiförening (2016) Karvonen, Tapio. (2016). Finlands maritima kluster nuläge och framtidsutsikter, ( _nulage_och_framtidsutsikter_tapio_karvonen.pdf) 20 UNCTADstat (2016) Beskaeftigelse og production 2015 s

30 Fartygssegment Generellt är Danmark starkast inom container, Norge inom tank och Sverige/Finland inom RoRo. Antal fartyg med nationell flagg skiljer sig mellan de nordiska länderna där Norge har flest fartyg med nationell flagg, följt av Danmark. Sverige har 319 svenskflaggade fartyg och Finland 282. Svenska rederier är enligt Trafikanalys rapport 2016 huvudsakligen inriktade på passagerarfartyg, torrlast och specialfartyg samt tankfartyg. Enligt Svensk Sjöfart uppgår antalet svenskflaggade fartyg större än 300 GT (gross tonnage) till 196 stycken 2015 och 190 stycken Antal fartyg i den totala handelsflottan uppgår till 470 stycken 2015 och 465 stycken Antal fartyg i Sverige med en bruttodräktighet lägre än 100 är 546 stycken och antal mindre passagerarfartyg 496 stycken. Dansk fartygsflotta består till 75% av container- och linjefartyg. Det enskilt största företaget inom dansk sjöfartssektor är som nämnts Maersk, som främst är inriktat på containerfartyg, och även det största rederiet i världen vad gäller ägt tonnage. Rederiet har 731 fartyg 24. Ytterligare stora rederiföretag i Danmark är DFDS, Lauritzen, TORM och Norden. Finlands nyckelområden är främst kryssningsfartyg och färjor. Ett av de större rederierna är exempelvis Viking Line. Tabell 1 Fartyg och fartygstyp 2015 Fartyg med nationell flagg Sverige Norge Danmark Finland 196 (minst 300 GT) 319 (minst 100 GT) ( fartyg) Antal fartyg totala handelsflottan (totalt fartyg i fartygsregister 2013) Gross register tonnage (fartygs lastningsförmåga) Andel av totala handelsflottan container- och linjefartyg Andel av totala handelsflottan tankfartyg Andel bulkfartyg 2 % 33 % Andel av totala handelsflottan torrlast och specialfartyg Andel av totala svenskregistrerade handelsflottan och antal passagerarfartyg 3,1 miljoner 13,6 miljoner 15 1,6 miljoner miljoner - 75 % 1% 9 % 20% 18 % 28 % 33% (offshorefartyg) 5% 3 % 61 %, 194 st 80 st Vikten av sjöfartssektorn nationellt Dansk sjöfartssektor är viktig för den nationella ekonomin och sysselsätter cirka personer. Sjöfartens del av Danmarks totala export var ,5 % 29. Viktigaste exportmarknaderna för sjöfart är Europa 29 %, Kina 16 %, övriga Asien 17 % och Nordamerika 11 %. 23 Föreningen Svensk Sjöfart (2016). Svensk sjöfart: nyckeltal Danish Shipwoners Association (2016). Danish Shiping Statistics November s Trafikanalys (2016). 26 Maritim forum (2015) 27 Danish Shipowners Association (2016). 28 Fartyg större än 100 GT 29 Danish Shipwoners Association (2016). Danish Shiping Statistics November 2016, s.16 30

31 I Norge är den maritima sektorn en viktig nationell sektor som sysselsätter cirka personer och står för 1/3 av landets export 30. I Norge är sektorn framförallt präglad av offshore. Ett viktigt företag inom den norska sjöfartssektorn är DNV GL. I Sverige var den totala arbetskraften 2015 beräknad till I Sverige finns ingen samlad statistik för de maritima näringarna, varför statistiken gällande antal anställda för Sverige är uppskattningar. Enligt Svensk Sjöfart är ca anställda inom svensk sjöfartssektor och därmed skulle 0,5 % av Sveriges totala arbetskraft bestå av anställda inom sjöfartssektorn 32. Svensk Sjöfart menar dock att om hela sjöfartsklustret räknas in vad gäller skeppsmäklare, hamnar, administration, finansiering, landanställd rederipersonal, m.fl. uppskattas antalet anställda till cirka Därmed skulle svensk sjöfartsnäring vara 1,9 % av den totala arbetskraften i Sverige. För Finland är sjöfartssektorn också en betydande del av ekonomin och antalet anställda är och ca 2,3 % av arbetskraften. Sjöfartsrelaterade tjänster utgör även ca 33 % av Finlands nationella export. Tabell 2 Vikten av sjöfartssektorn nationellt Sverige Norge Danmark Finland Antal anställda hela näring Antal anställda som andel av 1,9 % 4 % 37 2,6 % 38 2,3 % 39 totala nationella arbetskraften Andel av den globala 1,7 % 1 % 1,6 % 40 världshandeln mätt i BNP Export av sjöfartstjänster M M M M 30 Ekberg, Henrik (2017). Stora möjligheter i grannländerna. ( 31 SCB, (2017). Antalet fast anställda fortsatte att öka. ( 32 Föreningen Svensk Sjöfart (2016). (gäller landanställda, hamnanställda, skeppsmäkleri, varv, sjömän, ej mönstrade ombordanställda) 33 Föreningen Svensk Sjöfart (2016). (gäller landanställda, hamnanställda, skeppsmäkleri, varv, sjömän, ej mönstrade ombordanställda) 34 Nærings- og fiskeridepartementet (2015). 35 Danish Shipowners Association (2016). Danish Shiping Statistics November s Kommunikationsministeriet (2015). S.7 37 SSB (2015). Totalt antal i arbetsför ålder 2015, år, ( 38 DST (2016). Totalt antal i arbetsför ålder 2015, år, ( 39 STAT (2015). Totalt antal i arbetsför ålder 2015, år, , ( 40 Föreningen Svensk Sjöfart (2017). Sjöfarten i siffror ( 41 Föreningen Svensk Sjöfart (2016). Svensk sjöfart: nyckeltal Innovation Norge (2015). Tjenesteeksporten i pdf 31

32 3. Huvudsakliga inriktningar utförare Följande kapitel kartlägger och jämför de nordiska ländernas huvudsakliga inriktningar inom ländernas transportrelaterade sjöfarts-fiud med fokus på utförare av forskning, innovation, utveckling och demonstrationsarbete. Kapitlet inleds med en översikt av nationella strategier och inriktningar för sjöfarts-fiud i landet, i syfte att jämföra mål och fokus på nationell nivå. För att ge en ökad förståelse för vilka departement som är relevanta och berörda ges även en översiktlig bild över relevanta departement och myndigheter. 3.1 Nationella strategier/inriktningar I Sverige har Näringsdepartementet det huvudsakliga ansvaret för sjöfartssektorn, men även Miljö- och Energidepartementet samt Utbildningsdepartementet är viktiga aktörer för beslut som rör sjöfarts-fiud i Sverige. Som syns av nedanstående bild är flera myndigheter viktiga för sjöfarts-fiud. Exempelvis är SMHI en viktig utförare inom sjöfarts-fiud och Sjöfartsverket en viktig aktör både vad gäller utförandet av forskning samt administration av forsknings- och innovationsmedel. Trafikverket, Vinnova, Energimyndigheten, Formas, Havs-och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet är framförallt centrala gällande finansiering av sjöfarts-fiud, medan Transportstyrelsen är viktig för regelutveckling och Sveriges deltagande i International Maritime Organization (IMO). Figur 4 Sveriges sjöfartssektor - departement och myndigheter Sveriges regering Näringsdepartementet Miljö och energidepartementet Utbildningsdepartementet Sjöfartsverket Formas Vetenskapsrådet Trafikverket Havs- och vattenmyndigheten Vinnova Naturvårdsverket Transportstyrelsen Energimyndigheten SMHI 32

33 I Norge är Naerings- och fiskeridepartementet, Samferdelsdepartementet (departementet för transport och kommunikation), Olje- og Energidepartementet samt Kunskapsdepartementet viktiga departement avseende beslut över centrala myndigheter för sjöfarts-fiud i Norge. Kystverket och Sjofartsdirektoratet deltar i vissa fall som utförare av sjöfarts-fiud, men finansierar även delar av den forskning och innovation som bedrivs. Innovation Norge, Enova och Norges forskningsråd är tre finansiärer relevanta för sjöfarts-fiud. Figur 5 Norsk sjöfartssektor - departement och myndigheter Stortinget Nærings- og fiskeridepartementet Samferdselsdepartementet Olje- og energidepartementet Kunskapsdepartemnetet Sjöfartsdirektoratet Kystverket Enova Norges forskningsråd Innovasjon Norge (även kommunal- og moderniseringdep., landbruks- og matdep. utenrikesdep.) Relevant departement för sjöfarts-fiud i Danmark är Erhvervs- og Vaekstministeriet (Ministry of Industry, Business and Financial Affairs), Uddannelses- och forskningsministeriet (Ministry of Higher Education and Science), Energi, Forsynings- og klimatministeriet (Ministry of Energy, Utilities and Climate) samt Miljö- og Fodevareministeriet (Ministry of Environment and Food of Denmark). Danska Erhvervs- og Vaekstministeriet beslutar över danska Sjöfartsstyrelsen, som framförallt arbetar för att främja dansk sjöfarts-fiud, medan Uddanelses og Forskningsministeriet styr över Det frie forskningsrådet och Innovationsfonden som har stor betydelse för finansiering av sjöfarts-fiud. Energi, Forsynings- og Klimatministeriet beslutar över Energistyrelsen, som framförallt har inverkan på den sjöförts-fiud som bedrivs inom energiområdet. Figur 6 Dansk sjöfartssektor - departement och myndigheter Regeringen Erhvervs- og Vaekstministeriet Uddannelses og forskningsministeriet Energi, Forsynings- og klimatministeriet Miljö og Fodevareministeriet Sjöfartsstyrelsen/ Danish Maritime Authority Det frie forskningsrådet Energistyrelsen Miljöstyrelsen Innovationsfonden 33

34 Kommunikationsministeriet respektive Arbets- och näringsministeriet är de två mest centrala departementen för sjöfarts-fiud i Finland. Även Undervisningsministeriet har ansvar för Finlands akademi, motsvarigheten till svenska Vetenskapsrådet. Arbets- och näringsdepartementet är det departement som beslutar över den finska innovationsmyndigheten Tekes (motsvarande svenska innovationsmyndigheten Vinnova) som i sin tur ansvarar för det finska sjöfarts-foi-programmet. Kommunikationsministeriet är det departement som beslutar över Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket (Trafi), medan Undervisningsministeriet beslutar över Finlands Akademi. Figur 7 Finsk sjöfartssektor - departement och myndigheter Regeringen Arbets- och näringsministeriet Kommunikationsministeriet Undervisningsministeriet Tekes Trafikverket Finlands akademi Trafi 34

35 3.1.1 Skillnader & likheter maritima strategier Samtliga nordiska länder har antagit en maritim strategi och en jämförelse av dessa ges i tabellen nedan. Jämförelsen visar ländernas visioner inom området, fokusområden generellt, hur FIUD är beskrivet samt prioriteringar gällande nationellt och internationellt samarbete. Tabell 3 Nordiska maritima strategier visioner Sveriges maritima strategi, 2015 Avsändare: Regeringen, Näringsdepartementet, Miljö- och energidepartementet Dansk maritim tillväxtplan 2012 Avsändare Regeringen, Affärs- och tillväxtdepartementet Nytt dokument kommer Q Norska regeringens maritima strategi, 2015 Avsändare Regeringen, Näringsoch fiskeridepartementet Finlands sjöfartsstrategi (2104) Avsändare: Kommunikationsministeriet Vision Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö Bli Europas maritima centrum - Gröna lösningar är framtiden för Blue Danmark - Tillväxten inom det maritima klustret ska stödjas av stark dansk kompetens Hållbar tillväxt och värdeskapande Vision 2030: Ett blomstrande Finland smarta havsförbindelser Samtliga maritima strategier har målområde om ökad hållbarhet och ett fokus på klimat- och miljöförbättrande åtgärder. Ökad konkurrenskraft, tillväxt eller sysselsättning är ytterligare mål. Både de norska och danska strategierna nämner fokus på miljövänliga bränslen och miljöteknik, medan den finska strategin även nämner vintersjöfart som fokusområde. Finlands sjöfartsstrategi nämner ej specifikt FIUD. Den svenska maritima strategin specificerar framförallt hur ökad FIUD ska ske; ex. styrmedel, ökat antal industridoktorander, innovationsmiljöer, testbäddar och demonstrationsprojekt. Den svenska maritima strategin nämner även att ökad säkerhet till sjöss, att forskning kring oljebekämpningsmetoders effektivitet samt miljöpåverkan bör utvecklas 43. Likaså nämns miljöövervakning som ett viktigt område. Tabell 4 Nordiska maritima strategier - fokusområden Fokusområden generellt Sverige Danmark Norge Finland 1.Friskt och säkert hav 2. Kunskap och innovation 3. Planering med maritimt perspektiv 4. Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser 5. Internationellt samarbete 6. Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder 1. The Blue Denmark marknadsförs som kärnan i det maritima Europa. 2. Det ska vara attraktivt att bedriva sjöfartsverksamhet i Danmark 3. Skapa tillväxt genom grön sjöfart och gröna lösningar. 4. De danska sjöfartsklustren måste utvecklas 1. Underlätta för ledande sjöfartsnation med en stor norsk flotta 2. Stimulera grön tillväxt för norska sjöfartsnäringen och den ökade användningen av miljötekniska lösningar 3. Miljövänligt bränsle för fartyg 4. Säkerställa ett effektivt och kundorienterat samt konkurrenskraftigt fartygsregister och sjöfartsförvaltning 5. Förbättra tillgången på kvalificerad personal till 1. Effektiva transportkedjor som stöd för konkurrenskraften. 2. Säkerställa att Finlands utrikeshandel och de finska transporterna på vattenvägar fungerar störningsfritt, kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt lönsamt även vintertid 3. Finland toppexpert på navigering och is. Målet är att säkerställa att det i framtiden finns kompetent personal för sjöfarten och sjöfartsklustret. 43 Näringsdepartementet (2015). En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö s.20, Stockholm. 35

36 och användas för att skapa tillväxt. 5. Maritim kompetens, utbildning, innovation och forskning måste stödja tillväxten. 6. Tillväxten kommer att baseras på kvalitetssjöfart norska sjöfartssektorn 6. Stimulera forskning, utveckling och innovation 7. Verka för enhetligt globalt regelverk för branschen, öppna marknader, höga krav på sjösäkerhet, miljö och sociala normer 8. Utveckla ett starkt norskt maritimt kluster, genom att uppmuntra ökad samverkan mellan maritima industrier 9. Säkerställa en hållbar maritim tillväxt i nordliga områden, fokus på ökad aktivitet, säkerhet och miljö Sjöfartsbranschens görs känd och dess attraktionskraft stärks. 4. Östersjön möjligheternas hav. Målet är att skapa ett badvänligt, friskt och tryggt Östersjön som lockar till sig företagsamhet inom rekreation och turism och erbjuder hela marknadsområdet högkvalitativa tjänster för maritima transporter 5. Grön tillväxt från ett starkt sjöfartskluster Målet är att Finland är en föregångare inom vintersjöfart och miljöteknik och exporterar hightech-kompetens inom området I den svenska maritima strategin nämns samarbete med EU-länderna runt Östersjön och Nordsjön som en prioritet samt insatser i form av miljö- och klimatåtgärder. I den danska maritima strategin nämns samarbetet mellan akademi och företag som prioriterat, där mål är att upprätta forskningspolitiska triple-helix-samarbeten. Internationellt samarbete nämns främst inom skeppsbyggnad och då samarbeten med utländska varv. I likhet med den svenska maritima strategin nämner norska och finska maritima strategier EU som viktig arena för framtida samarbeten. Tabell 5 Nordiska maritima strategier nationellt och internationellt samarbete Nationellt och internationellt samarbete Sverige Danmark Norge Finland Ett fortsatt samarbete med EUländer runt Östersjön och Nordsjön i syfte att skapa goda förutsättningar för maritima näringar att växa är prioriterat. Insatserna ska även bidra till fördjupat samarbete kring miljöproblematiken i Östersjön och Nordsjön Inom EU och inom den integrerade havspolitiken är politikområdet blå tillväxt högt prioriterat. Viktigt med samarbete mellan akademi och företag. Mål om att upprätta forskningspolitiska triple-helix-samarbeten. Internationellt samarbete om skeppsbyggnad: Skeppsbyggnad i stor skala i Asien. Behov av en ny metod i vilken danska rederier/utrustningsleverantö rer tillsammans med utländska varv upprättar partnerskap. Samarbete med industrin utarbeta konkreta förslag till nya partnerskap MoU mellan Singapore Maritime and Port Authority och Norges forskningsråd FoI-samarbeten inom petroleumsektorn, Norge och Brasilien Samarbetsavtal med Japan och Sydkorea Bidra till att öka möjligheterna för maritima aktörer att delta i EU: s ramprogram för forskning och innovation Horisont Proaktivt arbete i EU, IMO och HELCOM Strategiska partnerskap. 36

37 3.1.2 Skillnader & likheter transportstrategier/policyer Digitalisering och automatisering, miljöteknik samt samverkan är ledord inom samtliga nordiska transportstrategier. Samtliga nordiska länder har mål om minskad miljö- och klimatpåverkan för transporter. Flera verktyg nämns som relevanta för att nå mål om ökad hållbarhet i transportsektorn. I den svenska transportstrategin nämns exempelvis innovationer för minskad miljö- och klimatpåverkan, automatisering, utveckling av alternativa bränslen, digitalisering av resor och transporter, multimodala transportlösningar, kunskap om systemsäkerhet, skydd mot dataintrång och anpassning av befintliga regelverk. I den svenska transportstrategin nämns sjöfartssektorn som ett viktigt verktyg för att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader och bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. I strategin nämns även att maritim teknik och miljöteknik ska tas tillvara på. Exempelvis nämns investeringar och styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser som förslag på tillvägagångssätt. Ett ytterligare mål är att bättre integrera sjöfarten i samhällsplaneringen. I Norge har man publicerat rapporten Grunden för den nationella transportplanen som kommer att vara basen för regeringens transportplan. Målförslag i rapporten fokuserar på en säker, lönsam och klimatvänlig transportsektor med låga utsläpp. Specifika punkter som omnämns är punktlighet för gods- och persontransporter och minskat antal döda och allvarligt skadade inom sjöfarten. I Norge har även Sjofartsdirektoratet och Statens Vegvesen fått ansvar för att nya färjor som beställs ska köras på vätgas 44. I Danmark är transportstrategin bestående av separata avtal som slöts I dessa avtal beskrivs uppgörelse om medel till Danmarks statliga infrastrukturfond på 94 miljarder till öronmärkta projekt. Samtliga projekt ska vara genomförda till Ett mål syftar till att minska CO2-utsläpp från transporter, men sjöfartssektorn nämns ej specifikt i strategin. I Finland är målet att 50 % av all energi i transportsektorn ska vara förnybar På ännu längre sikt är målet att energisystemet ska bli koldioxidneutralt 46. Liknande mål återfinns i Sverige där regeringen nyligen beslutat om ett förslag till ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Sveriges regering har även lanserat fem strategiska samverkansprogram där ett av dessa är Nästa generations resor och transporter. Arbetet inom samverkansprogrammet pågår och regeringens vision om att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer är central. Områden där exempelvis Sverige och Norge har tydliga gemensamma mål för sjöfarten handlar om att minska CO2-utsläpp, partikelutsläpp, svavelutsläpp samt att förflytta transporter från väg till sjöfart och järnväg. I Sverige finns mål om att långväga godstransporter ska flyttas från lastbil till tåg och sjöfart samt att andelen transporter till sjöss, inklusive inlands- och kustsjöfart ska öka. Även i norska transportstrategin återfinns förslag om att underlätta för att flytta gods från väg till sjöfart och järnväg samt att skapa en närsjöfartsstrategi och främja ökad användning av sjötransport. 44 Sjöfartsdirektoratet (2016). Satser på hydrogen i statsbudsjettet ( 45 Aftaler om en grøn transportpolitik 2014 (2014) Arbets- och näringsministeriet (2016). Strategin slår fast energi- och klimatåtgärderna till 2030 och framåt. ( 37

38 I norska transportstrategin nämns även att fokus kommer att vara muddring och märkning av farlederna, både för större och djupare fartyg, en effektiv hamnstruktur samt ökad användning av ITS i sjöfarten. I Sverige finns även mål om att bygga vidare på befintliga samverkansinsatser mellan näringsliv, offentlig sektor, universitet, högskolor och institut. Det nämns även som angeläget att intensifiera samarbetet om transporter med de nordiska grannländerna och övriga länder runt Östersjön samt inom EU i sin helhet för att öka transporteffektiviteten och utveckla den regionala tillgängligheten. Även den finländska transportstrategin nämner vikten av att forskare samarbetar med nordiska aktörer och ökar samarbeten inom EU. Tabell 6 Nordiska transportstrategier - mål Transportstrategier Nationella transportstrategier/ transportpolitiska mål Sverige Infrastrukturpropositionen År: 2016 Avsändare: Regeringen Gäller för: Nationella transportstrategier/ Transportpolitiska mål Danmark - Aftaler om En grøn transportpolitik 2014 År: 2014 Avsändare: Transportministeriet Nationella transportstrategier/ Transportpolitiska mål Norge - Nasjonal transportplan Regeringen kommer att presentera vitboken om nationell transport våren Ge ett effektivt, tillgängligt, säkert och miljövänligt transportsystem för att täcka samhällets behov av transport och främja regional utveckling. Utveckla transportsystemet så att miljöskadliga effekterna av transport är begränsade och bidrar till att Norge får ett samhälle med låga utsläpp. Uppföljning av klimatavtalet Nollvisionen som grund för målet för transportsäkerhet. Nationella transportstrategier/ Transportpolitiska mål Finland Avsändare: Kommunikationsministeriet Mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (1998) CO2-utsläpp från transporter måste reduceras och grön omställning genomföras Kollektivtrafik behöver lyfta det mesta av den framtida tillväxten i trafiken. Järnvägen måste vara tillförlitlig, säker och modern Vägkapacitet behöver utvecklas Cykling bör främjas Test av grön teknik för transport Broar, vägar och järnvägar får inte förstöra oersättlig natur Buller och luftföroreningar i städerna måste minskas Välfärd och konkurrenskraft genom goda kommunikationer 38

39 3.1.3 Skillnader & likheter forsknings- och innovationsstrategier/policyer I regeringens forskningsproposition 2016 är ett mål att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Även digitalisering och automatisering nämns som verktyg för att effektivisera transporterna och minska klimatpåverkan 47. Den svenska regeringen har även ett övergripande mål om att Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering. I Finlands forskningsoch innovationsstrategi är fokus på teknik och utrustning för miljövänlig produktion av olja och gas, kunskap om miljövänliga och säkra sjötransporter som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn samt ökad kunskap om sjöfart i krävande förhållandena i Arktis. Tabell 7 Nordiska forskningsstrategier Forskningsstrategi Sverige Forskningspropositionen 2016 Forsknings- och innovationsstrategier Danmark Norge Langtidsplan for forskning og høyere utdanning Finland Forskningspolitik, Undervisnings, och kulturministeriet Vision/ fokusområden generellt Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål. En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka. Samverkan och samhällspåverkan ska öka Skapa de bästa förutsättningarna för forskning, studier och innovation i Europa. 1. Höj kvaliteten och öka samstämmigheten i den högre utbildningen 2. Öka kvalitet och relevans forskning i forskningen 3. Öka utnyttjande och spridning av kunskap och teknik 4. Stärka internationalisering av högre utbildning, forskning och innovation 5. Öka innovation inom företag, myndigheter och högre utbildning 6. Ge effektiv förvaltning av bidrag och subventioner Stärka Norges konkurrenskraft och innovation, lösa viktiga samhällsutmaningar och utveckla framstående forskargrupper Målet för forskningspolitiken är att i samarbete med andra aktörer öka kunskapen och medborgarnas och nationens kompetensnivå för att göra den forskning som bedrivs i Finland mera synlig och internationell och öka dess genomslag. År 2015 är forskningspolitikens prioriteringar: Att stödja högskolornas profilering och intensifiera genomslaget i deras verksamhet Samarbete och arbetsfördelning mellan högskolorna och forskningsinstitutioner na Att stärka forskningens infrastrukturer Att säkra forskningens och vetenskapens öppenhet Att öka internationaliseringen 47 Utbildningsdepartementet (2016). Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, s

40 3.2 Utförare sjöfarts-fiud I samtliga länder bedrivs sjöfarts-fiud på universitet och högskolor, institut, inom offentlig verksamhet, företag och inom samarbetsplattformar. I nedan översikt är FIUD-utförare listade, med undantag för enskilda företag. För företag återfinns en lista över samtliga som kontaktats i bilaga. Figur 8 Utförare sjöfarts-fiud Akademi Akademi Akademi Akademi Blekinge tekniska högskola (BTH) Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet (GU) KTH LinnéuniversitetLinn éu niversitetet Institut FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut IVL Svenska Miljöinstitutet SSPA RISE/SP RISE Viktoria Aalborg universitet Aarhus universitet Danmark tekniska universitet (DTU) Copenhagen Business School (CBS) Köpenhamns universitet Syddansk universitet(sdu) Institut Force Technology Arctic University i Tromsö (UiT) Høgskolen i Molde Högskolan i Haugesund Høgskolen i Sørøst- Norge HSN Norges teknisknaturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim & Ålesund Universitetet i Oslo (NIFS - Nordisk institutt for sjorett) Institut SINTEF OCEAN (tidigare SINTEF Ocean & Marintek) Transportekonomisk institutt (TOI) Aalto universitet Kymenlaakso University of Applied Science University of Turku Åbo Akademi Institut Finnish Geospatial Research Institute Finnish Meteorological Institute Teknologiska forskningscentralen VTT (VTT) Finnish Environment Institute SYKE The Baltic Institute of Finland VTI Offentliga aktörer Luftfartsverket Sjöfartsverket Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Offentliga aktörer Danmarks meteorologiske institut Sofartsstyrelsen Offentliga aktörer Kystverket Sjofartsdirektoratet Offentliga aktörer Finska Trafikverket Samarbetsplattformar Lighthouse Svenskt Marintekniskt Forum (SMTF) Sweship Energy Zero Vision Tool (ZVT) Samarbetsplattformar Maritime Development Center (MDC) Samarbetsplattformar AMOS Blue Maritime Cluster Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations Maritimt forum Smart Maritime Samarbetsplattformar Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations Finnish Maritime Cluster (FMC) Kotka Maritime Research Center Zero Vision Tool (ZVT) Företag 40

41 Utförare definieras som aktörer som själva utför någon form av sjöfartsforsknings-, innovations- eller utvecklingsarbete. Som visas i översikten pågår FIUD på universitet och högskolor, institut, hos offentliga aktörer och samarbetsplattformar i samtliga nordiska länder. Flera aktörer deltar i enskild FIUD-verksamhet och har själva uppgett att de ej deltar i någon större utsträckning i sjöfarts-fiud. Dessa aktörer är ej listade i översikten. Flera aktörer bedriver även FIUD som indirekt påverkar sjöfart, ex. Lunds universitet som inte bedriver sjöfartsforskning, men forskning om alternativa bränslen; vilket har bäring även på sjöfarten. Liknande aktörer är ej inkluderade i översikten. World Maritime University (WMU), som har sitt säte i Sverige, är ej inkluderat i rapporten då universitet är ett FN-universitet och ej ett svenskt universitet. För den intresserade finns en beskrivning av WMU i bilaga 8. Enskilda företag är inte beskrivna i översikten. Företag som är medlemmar i branschorganisationer/intresseorganisationer och samarbetsplattformar har blivit tillfrågade att delta i kartläggningen och återfinns i bilaga. I Sverige saknas en branschorganisation för marinteknikföretag. Svenskt Marinteknisk Forums medlemmar har dock kontaktats trots att organisationen inte är en branschorganisation, då merparten av deras medlemmar är marinteknikföretag. Följande branschorganisationers medlemmar har blivit tillfrågade och intervjuer med merparten av branschorganisationerna har ägt rum: Sverige Föreningen Svensk Sjöfart Sveriges Hamnar Sjöfartsforum Norge Norges rederiförening Norsk Industri - maritim Marinteknisk Senter Danmark Danmarks Rederiförening Danske Maritime Danske Havn Finland Rederierna i Finland Finnish Marine Industries Finnish Ports Association 41

42 3.3 Samarbetsplattformar I den svenska maritima strategin har innovationsfrämjande miljöer och strategiska partnerskap samt samarbetsplattformar särskilt pekats ut som viktiga för forskning och innovation. Även svenska Sjöfartsverket arbetar inom projekt som handlar om kompetens- och kapacitetsfrågor, något som möjliggör samarbetsplattformar inom Sverige. En översikt med information om medlemmar, vision etc. om de kluster och samarbetsplattformar som har direkt sjöfartskoppling och där sjöfart är ett fokusområde återfinns i bilagan. Företagskluster är sådana kluster som samlar företag, medan forskningskluster beskriver kluster av forskningsaktörer. Kunskapskluster definieras som kluster för samverkan mellan företag och akademi. I kapitlet nedan beskrivs nordiska samarbetsplattformar, regionala klusterorganisationer/samarbetsplattformar, intresseföreningar, samarbetsplattformar mellan universitet, triple-helix samarbetsplattformar och aktörer som arbetar för att främja sjöfarts-fiud. Tabell 8 Samarbetsplattformar i Sverige, Norge, Danmark & Finland Samarbetsplattformar Sverige Norge Danmark Finland Blue Science Park Lighthouse Maritima klustret i Västsverige Sjöfartsforum Svenskt Marintekniskt Forum Sweship Energy Zero Vision Tool Vänersamarbetet AMOS Global center for expertise - Blue Maritime Cluster Grönt Kystfartygsprogram Maritimt forum: - Nord-Norge - Midt-Norge - Nordvestlandet, - Bergensområdet - Haugalandet og Sunnhordland, - Stavanger-regionen, - Sørøstlandet - Oslofjorden Markom 2020 Norwegian centre for expertise -Maritime cleantech NMCC, Norwegian Maritime Competence Center i Ålesund Norwegian Forum for Autonomous Ships NFAS Smart Maritime - Norwegian Centre for improved energy efficiency and reduced harmful emissions NCE Systems Engineering Kongsberg Blue SDU Blue INNOship DTU Maritime Center Fyns Maritime Klynge Green Ship of the Future Maritime Development Center MARCOD BALEX Cleantech Finland DIMECC International Research Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations The Finnish Maritime Cluster Zero Vision Tool Samarbetsplattformar med aktör från flera nordiska länder Pågående plattformar med nordisk profil och/eller nordiskt samarbete är följande: - Zero Vision Tool - International Research Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations - Centre of Excellence, Centre for Autonomous Marine Operations and Systems (AMOS) - Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology (SAMCoT) 42

43 Zero Vision Tool är en plattform för demonstrations- och pilotprojekt och grundades av Föreningen Svensk Sjöfart och SSPA. Sedan 2016 deltar både finska och svenska aktörer i Zero Vision Tool. Zero Vision Tool arbetar främst inom områden som syftar till att minska skadliga utsläpp från sjöfarten. Finska parter är partners från Finnish Maritime Cluster, vilka består av Rederierna i Finland, Finnish Marine Industries, Finnish Port Association och Finnish Port Operators Association. Zero Vision Tool skall stödja sjöfartens omställning främst i Östersjöområdet. ZVT-metoden utgår från perspektiven teknik, infrastruktur, finans, regler och forskning. I forskningscentret för Arctic Shipping and operation deltar Helsingfors universitet, Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet NTNU och Memorial University of Newfoundland (St. John's, Canada). Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology (SAMCoT) är ytterligare ett center fokuserat på forskning i arktiska miljöer och där vissa delar har direkt relevans för maritima operationer. NTNU leder centret men partners är bl.a. DTU, finska VTT, SINTEF, DNV GL, Kystverket, finsk Aalto University, och Polarforskningssekretariatet. Centrets aktiviteter är planerade att pågå Centre of Excellence, Centre for Autonomous Marine Operations and Systems (AMOS) fokuserar främst på marinteknologi och leds utav NTNU, men samarbetspartners är bland annat danska universitetet DTU. Cirka 100 forskare deltar i centrets arbete. Nationella klusterorganisationer/samarbetsplattformar Både Sverige och Finland har nationella maritima samverkansplattformar; Lighthouse i Sverige och Finnish Maritime Cluster i Finland. Till skillnad från Lighthouse som har medlemmar från både akademi, industri och offentlig sektor, är Finnish Maritime Clusters medlemmar företag, även om samarbete med akademin sker. Grundare av Finnish Maritime Cluster är Rederierna i Finland, Finnish Marine Industries, Finnish Port Association och Finnish Port Operators Association. Finnish Maritime Clusters arbete sker i nätverksform och är ej formaliserat. I Norge är Maritimt Forum en nationell klusterorganisation, som även har regionala kontor och regional verksamhet. Regionala klusterorganisationer/samarbetsplattformar Följande organisationer är regionala klusterorganisationer/samarbetsplattformar: - Blue Science Park (SV) - Maritima klustret i Västsverige (SV) - Vänersamarbetet (SV) - Maritimt Forum (NO) - Global Center for expertise Blue Maritime Cluster (NO) - Fyns Maritime Klunge (DK) - Marcod (DK) Maritimt forum i Norge har följande åtta regionala kontor för samverkan: - Maritimt Forum Nord-Norge - Midt-Norge - Nordvestlandet, - Bergensområdet - Haugalandet og Sunnhordland, - Stavanger-regionen, - Sørøstlandet - Oslofjorden 43

44 Intresseföreningar öka kunskap och synliggöra sjöfart Inom de nordiska länderna finns flera intresseföreningar med potential till samverkan. Exempelvis svenska Sjöfartsforum och Lighthouse, norska Maritimt forum samt danska Maritime Development Center och Marcod har alla fem i uppgift att informera, öka kunskap och synliggöra sjöfartsnäringen och dess betydelse nationellt samt arbeta för att stärka samarbetet i det maritima klustret. Påverkansarbete: Sjöfartsforum, MDC, Maritimt forum. Samtliga arrangerar seminarier och konferenser inom området. Samarbetsplattformar inom och mellan akademi Danmarks tekniska universitet (DTU) har en ingång till universitetets maritima forskning, Maritime DTU. Även Syddansk universitetet (SDU) har en liknande funktion kallad Blue SDU som spänner över flera akademiska discipliner såsom juridik, biologi, teknik, skeppsbyggnad, hälsa, psykologi, sociologi, hälsoekonomi, miljö, företagsekonomi, miljöföroreningar och marin arkeologi. Blue SDU är ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk som förenar sjöfart och marina forskare vid SDU. Nätverket grundades Syftet med Blue SDU är att skapa en ingång till marin forskning och sjöfartsforskning vid SDU. MARKOM 2020 är en norsk samarbetsarena för maritima universitet och högskolor. Aktörer som ingår är Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), Hogskolan i Haugesund (HSH), Hogskolan i Sorost-Norge (HSN) och Norges Arktiske Universitet (UiT). Visionen med MARKOM är att Norge ska vara en ledande sjöfartsnation med en stark teknikutveckling inom komplex konstruktion, system och operationer. Projektet har en omsättning om ca 38,5 MNOK för BALEX är ett juridiskt kompetenscenter i Finland för samarbete mellan Åbo Akademi och Turku University. Samarbete sker även med andra nationella aktörer som Turku stad och finska utrikesdepartementet 48. Kotka Maritime Research Center (KMRC) är ett samarbete mellan finska universitet och forskningsinstitut inom maritima transporter och logistik, sjösäkerhet och marin miljö. Samarbetsplattformar triple helix/akademi/industri Nationella triple-helix-samarbetsplattformar är följande: - Lighthouse (SV) - SMTF (SV) - Sweship Energy (SV) - Rolls-Royce University Technology Centre (SV, NO) - Grönt Kystfartygsprogram (NO) - NCE Maritime CleanTech (NO) - Smart Maritime (NO) - Green Ship of the Future (DK) - Blue Innoship (DK) - Maritime Development Center (DK) - Finnish Maritime Cluster (FI) I Sverige är Lighthouse en plattform för nationella samarbeten mellan industri, akademi och offentlig sektor. Visionen för Lighthouse är: Lighthouse - för en konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö. Lighthouse tre huvuduppgifter är forskningssamverkan och nätverk, program och finansiering samt kommunikation. Inom Lighthouse samarbetar: 48 Åbo Akademi University (2016). Balex. 44

45 - GU - KTH - Chalmers - Linnéuniversitetet - Föreningen Svensk Sjöfart - Sjöfartsverket - Vinnova - Region Västra Götaland (VGR) - Stiftelsen Sveriges Sjömanshus - RISE Viktoria - SSPA - IVL Svenska Miljöinstitutet - Svenskt Marintekniskt Forum. Ytterligare en kluster- och samverkansorganisation är Svenskt Marintekniskt forum, SMTF. Organisationen är huvudsakligen offentligt finansierad där basverksamheten finansieras av Västra Götalandsregionen, Kommunalförbundet Fyrbodal, Region Skåne och medlemsavgifter. Fokusområden är marinteknik, offshore och fritidsbåtsbranschen 49. Rolls-Royce University Technology Centre in Computational Hydrodynamics (SV, NO) är ett samarbete mellan Rolls-Royce Marine och Chalmers samt Rolls-Royce Marine och NTNU. Centret stödjer den marina sektorn hos Rolls-Royce med forskning och utveckling kring användandet av simuleringsverktyg för den hydrodynamiska designen av deras propulsionssystem och fartyg. Green Ship of the Future (DK) har 43 medlemmar bestående av företag, universitet och myndigheter. Samarbetet syftar till att minska utsläpp från den maritima sektorn genom samarbetsprojekt. Blue InnoShip (DK) är ett partnerskapsprogram där danska Innovationsfonden tillsammans med Danish Maritime Fund investerat 50 MDKK i aktiviteter som syftar till grön tillväxt. Samtliga aktiviteter uppgår till 117 MDKK och hela programmet pågår under fyra år. Deltagare i programmet är Alfa Laval, A.P. Møller-Mærsk, Hempel, MAN Diesel & Turbo, OSK-ShipTech, TORM, Aalborg Universitet, Copenhagen Business School, Danmarks Tekniske Universitet, Syddansk Universitet samt GTS-institutterne FORCE Technology, Teknologisk Institut och Dansk Brand- og sikringsteknisk Institut. Programmet innehåller 14 projekt inom fem områden. Genom partnerskapsprogrammet är ett mål att skapa en grön innovationsmodell för den danska maritima industrin. En illustration över innovationsmodellen återfinns i följande bild 50. Figur 9 Blue Innoship - grön innovationsmodell 49 SMTF (2016) Blue InnoShip (2016). 45

46 Plattformar för främjande av forskningssamverkan Förutom utförare och finansiärer av forskning finns även samarbetsplattformar som arbetar för att främja FIUD och fungerar som samordnare för FIUD. Följande aktörer har som uppgift att driva forsknings- och innovationssamverkan: - Zero Vision Tool (SV/FI) - Lighthouse (SV) - Sweship Energy (SV) - Green Ship of the Future (DK) - Blue Innoship (DK) - MARCOD (DK) - AMOS (NO) Samarbetsplattformen Zero Vision Tool främjar FIUD genom en egenutvecklad projektmetod. Plattformen använder sig av en referensgrupp med myndigheter och branschorganisationer. Zero Vision Tool främjar också FIUD-projekt och sammanför aktörer genom olika projekt. Organisationen har ca 15 MSEK per år i externa medel för verksamheten och ca 1,75 MSEK i egna medel. Sweship Energy är ytterligare en samverkansplattform för medlemmarna i Svensk Sjöfart. Lighthouse uppdrag är att möjliggöra större program, projekt eller ansökningar. Genom skapande av mötesplatser, seminarier/konferenser och förstudier samt en in-kind-bank strävar Lighthouse efter att öka samverkan i Sverige. Lighthouse arbetar också med att främja sjöfarts- FIUD, bland annat genom att i samverkan mellan olika aktörer driva förstudier som syftar till större program och projekt. Lighthouse har ca 1 MSEK per år för att starta förstudier inom prioriterade områden och 0,4 MSEK för att skapa mötesplatser för sektorn. Även danska MARCOD arbetar för att främja FIUD-projekt inom områden alternativ energi, energieffektivitet och miljöteknik samt teknologi, business och kompetens inom internationella regelverk. I flera av de nordiska länderna fungerar även respektive sjöfartsverk som arbetar för att främja sjöfarts-fiud; exempelvis leder svenska Sjöfartsverket projekt och har en egen FoI-avdelning, medan ex. Kystverket och Danish Maritime Authority (DMA) arbetar med att främja FIUDprojekt och miljöer genom att skapa mötesplatser och sammanföra aktörer snarare än att finansiera eller utföra projekt. 46

47 3.4 Akademi Nedanstående översikt visar fokusområden för respektive universitet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Fokusområden I Sverige finns fem universitet med sjöfartsinriktning; Blekinge tekniska högskola (BTH), Chalmers, Göteborgs universitet, Kungliga tekniska högskolan (KTH), och Linnéuniversitetet. Samtliga akademier i Sverige som bedriver sjöfartsforskning bedriver även utbildning inom området, med undantag för BTH som planerar att inrätta ett civilingenjörsprogram inom marinteknik. Det universitet som är störst inom sjöfarts-fiud är Chalmers som har en särskild institution för sjöfart och marin teknik. På Chalmers finns tex. stor kompetens inom området miljö och energi där totalt 20 personer verkar. Flest personer finns inom miljö (elva personer), energieffektivisering (fem personer), framtida marina bränslen (tre personer) och regelverk (en person). Chalmers har även stor kompetens inom området Human Factors inom områdena Applied safety, Human centered design, Operator performance och navigation, där totalt 20 personer arbetar samt marina strukturer (nio), hydrodynamik (13) och sjöegenskaper och manövrering (två). KTH har fokus på forskning gällande lättkonstruktioner, high-speed-craft, fartygsdynamik, undervattensteknik och inre vattenvägar. På Göteborgs universitet finns kompetens inom logistik och juridik, men även inom området arbetsmiljö och hälsa. På Handelshögskolan vid Göteborgs universitet arbetar 15 personer inom sjöfartsrelaterad FIUD I ett lite bredare marint perspektiv har Göteborgs universitet mycket verksamhet, t ex Institutionen för marina vetenskaper med 125 anställda, två forskningsstationer och ett nytt forskningsfartyg. GU leder också Havsmiljöinstitutet som bygger upp en forskargrupp inom havsplanering. Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitet har fokus på forskning inom energieffektivitet, Human Factors, säkerhet och sjöfartens miljöpåverkan. Blekinge tekniska högskola planerar för en expansion av verksamheten och kommer anställa minst en lektor och ett antal doktorander inom marin teknik. Idag är fokus inom undervattensteknik, logistik och sjöövervakning. 47

48 Tabell 9 Översikt akademi Sverige Sverige Fokusområden Vision/prioriterade områden för framtiden Blekinge tekniska högskola Logistik Sjöövervakning Undervattensteknik Dykeri och autonoma farkoster Befintliga områden. Chalmers tekniska högskola GU KTH Linnéuniversitetet Maritim miljö och energisystem Marin teknik Maritim Human Factors och nautik Lasthantering och sjöfartsadministration Energieffektivitet Logistik och intermodalitet RoRo-segmentet Hamnar Miljöaspekter Mjukvara/IKT Säkerhet Hav och samhälle Arbetsmiljö och hälsa Logistik Juridik Affärsmodeller High speed craft (HSC) Lättkonstruktioner Fartygsdynamik Undervattensteknik Inre vattenvägar Antifouling Energieffektivitet Human Factors Logistik &i intermodalitet Miljöteknik Navigationssystem Säkerhet Sjöfartens miljöeffekter Sjöfartens roll inom havsplanering Logistikrätt Vara aktiv forskningspartner med aktiva forskningspartners med nationell och internationell akademi och industri Bidra till policyunderlag Bli ett ledande forskningscenter inom Maritime Human Factors i Sverige och vidare Bidra till hållbara sjötransporter och marina operationer med en stark betoning på energieffektivisering och säkerhet Sjöfartslogistik Lasthantering inom ro-ro Hamnverksamhet Transportsäkerhet, juridik och sjöfartsadministration Lasthantering inom ro-ro Tank kommersiell verksamhet kopplad till digitalisering Emissioner till luft och behandling av avgaser Emissioner till vatten; olja näringsämnen och toxiner Antifouling-strategier Miljöpåverkan av framtida marina bränslen Energieffektiva system Risker med vrak Operators performance, Applied Safety and Human Centred Design Human Factors, säkerhet, arbetsmiljö och hälsa bland sjömän Sjöfartens påverkan på havsmiljön och möjligheter till åtgärder Samhällsekonomi Befintliga områden. 48

49 I Norge finns flera universitet som bedriver sjöfarts-fiud; Arctic University of Tromsö, Högskolan i Molde, Högskolan i Haugesund, Högskolan i sydöstra Norge och NTNU. I Norge finns även stor kompetens inom sjörätt genom Institut för sjörätt/ Nordic Institute of Maritime Law (NIFS). Institutet har en nordisk inriktning och forskningen som bedrivs har som mål att vara till nytta för Norden. Institutet är delvis finansierat av NORDFORSK. Tabell 10 Översikt akademi Norge Norge Fokusområden Vision/prioriterade områden för framtiden Arctic University i Tromsö - UiT Avancerade maritima operationer autonoma och semi-autonoma fartyg Navigationssystem Antikollision DSS/HMI Simulatorträning Human Factors Säkerhet och beredskap med fokus på Arktis Operationer i is Förberedelser på nödsituationer Internationellt ledande på maritim säkerhet Bygga upp kompetens inom teknik, sensorer, styrteknik och cyberteknik Samarbete med Rolls-Royce, Marintek, Norsk Förening för autonoma fartyg Internationellt ledande på maritim säkerhet Bygga upp kompetens inom teknik, sensorer, styrteknik och cyberteknik Høgskolen i Molde Högskolan i Haugesund Godstransport och logistik Hamnar och konkurrens mellan hamnar Intermodala transporter Tillämpad informationsteknik inom miljö och samhälle Urban och regional ekonomi Petro-maritim FoU Brandsäkerhet Sjösäkerhet Høgskolen i Sørøst- Norge HSN NTNU Trondheim NTNU Ålesund Training and Assessment Research Group Human Factors och säkerhet i komplexa sociotekniska system Utbildningsmetoder Prestationsbedömning Maritim utbildning Simulatorutbildning Analys av olyckor Performance Management Processkontroll med fokus på maritima applikationer inkluderat LNG-transport och användning av LNG som drivmedel Maritim teknologi, drift och innovation Fartygsdesign Logistik Fartygsoperationer och säkerhet Marina operationer Fartygs framdrivning Fartygshydrodynamik Human Factors Avancerade maritima operationer Offshore Fartygsdesign Fartygssystem Navigation Maritima operationer Förbättra mänsklig prestation inom moderna komplexa system Teknologi för en bättre värld Aquaculture technology, autonomous ships, subsea technology and operations, big data, complex marine operations, very large ocean structures Virtuella prototyper, testa fartyg, utrustning, energi vad gäller vågor, strömmar och vind 49

50 I Danmark är Aalborg universitet, Copenhagen Business School, Danmarks Tekniska universitet (DTU) och Syddansk universitet (SDU) de fyra största universiteten som bedriver sjöfarts-fiud. Aalborg universitet bedriver forskning inom energioptimering, offshore, miljövänliga bränslen, logistik och satellitövervakning. Copenhagen Business School har fokus på forskning inom exempelvis affärsmodeller, hållbara maritima värdekedjor, energieffektivisering, digitalisering och automation, arbetskraftsrörlighet i det maritima klustret och sjömäns arbetsmarknad samt regelverk, konkurrenskraft och sjöfart i Arktis. DTU bedriver forskning inom ett stort antal områden; exempelvis design och drift av marina strukturer och hydrodynamik, fartygsdesign, förbränningsmotorer och förbränningsprocesser, bränslen, emissioner och energieffektivisering, autonoma system, undervattensteknik, maritim logistik, miljöteknologier, barlastvattenrening, E-navigation och maritim kommunikation. Även SDU verkar inom flera områden med inriktning mot miljö; exempelvis barlastvatten, hållbar sjöfart i Östersjön, trötthet, stress och koordination mellan färjepersonal. Tabell 11 Översikt akademi - Danmark Danmark Fokusområden Prioriterade områden för framtiden Aalborg universitet Copenhagen Business School, CBS Danmarks Tekniska Universitet, DTU Sjöfartsindustrin, inklusive produktion till havs, och dess utmaningar: Energioptimering Offshoresektorn Gröna bränslen Logistik Maritim Cleantech Satellitövervakning Affärsmodeller Organisatorisk innovation Modeller för företagsinnovation Befraktnings- och sjöfartsoperation Styrning för hållbara maritima värdekedjor Energieffektivisering Emissioner till luft Intressentstyrning I hamnar Fartygsåtervinning Digitalisering och automation Arbetskraftsrörligt i maritima klustret Sjömäns arbetsmarknad Regelverk och konkurrenskraft Kontrakt mellan speditörer och transportörer Sjöfart i Arktis Design och operation av marina strukturer och hydrodynamik Fartygsoperationer Fartygsdesign Fartygsmaskin Förbränningsmotorer och förbränningsprocesser Bränslen, emissioner och energieffektivisering LCA-analys och LCA-kostnad Riskanalys för marina strukturer Autonoma system Undervattensteknik Upprätta en flervetenskaplig enhet inom sjöfartssektorn som attraherar fler projekt tillsammans med industrin och bidra till framtida maritima industrin. CBS maritima del är integrerat i relevant forskning och utbildning - Bygga styrka genom samarbeten inom CBS och med företag och partneruniversitet Utöka kandidatprogram I international sjöfart och handel i norra Europa Adressera hållbarsfrågor för hela maritima värdekedjan Adressera utmaningar av digitalisering och automatisering i hela maritima värdekedjan Att utveckla och skapa värde genom att använda naturvetenskap och teknikvetenskap att gynna sjöfartsindustrin och samhället i stort Samordna och stärka de fyra viktigaste uppdragen; DTU: forskning, utbildning, innovation och forskningsbaserad rådgivning inom sjöfartsområdet Främja samarbete med industrin och industriorienterad forskning 50

51 Maritim logistik Miljöteknologier; barlastvattenrening etc. Satellitnavigation E-navigation och maritim kommunikation Bränsleceller och batterier för maritima applikationer Is-prognoser och klimatpåverkan Affärsmodeller och entreprenörskap Främja kunskapsutbyte och samarbete Stärka maritim utbildning Identifiera behov för utbildning, forskning och innovation Stärka forskningssamarbeten nationellt och internationellt. Köpenhamns universitet Syddansk universitet, SDU Emissioner från fartyg Maritime law Ballast water & invasive species Blue Innoship Subproject: Monitoring and Performance SHEBA- Sustainable shipping and Environment of the BAltic Sea region Maritime Tele-Medical Assistance Service Policing at Sea PolSea Stewardship of marine resources in rapidly evolving Arctic economies and ecosystems: The threat of invasive specie Fatigue, stress and relational coordination among ferry ship employee Damping Estimation in Operational Modal Analysis Alla nämnda områden är prioriteringar för framtiden. Blue SDU s vision är att utföra tvärvetenskaplig havs- och sjöfartsforskning, skapa värde och kvalitet med relevans för samhället. I Finland bedrivs sjöfartsforskning på Aalto universitet, Åbo universitet/university of Turku och Helsingfors universitet samt South-Eastern Finland University of Applied Sciences. Åbo Akademi är Finlands svenskspråkiga universitet och är också ägare till centret DIMECC som driver Autonomous Ships Ecosystem tillsammans med Finnish Maritime Industries. Aalto universitets marinteknikavdelning bedriver forskning inom sjöfart och marinteknologi. Relevant forskning bedrivs exempelvis på Turku School of Economics at the University of Turku, Operations and Supply Chain Management, Brahea Centre, Center of Maritime Studies och Technology Research Center. Forskargrupperna arbetar inom holistic safety analyses of marine traffic and structures based on first principles of applied mathematics and mechanics, high performing futuristic designs samt utveckling av fartygsdesign. I Finland finns även centret Research Centre of Excellence in Arctic Shipping and operations. Aalto University leder centret som fokuserar på riskbaserad fartygsdesign och operationer i arktiska miljöer. Centret finansieras av Lloyds Register Foundation. Totalt ingår 15 doktorander i centret och tio seniora forskare. Två av doktoranderna fokuserar på definitionen av ice-induced loads medan fyra fokuserar på ship-ice interaction. Åbo universitet verkar inom exempelvis sjöfart och hamnrelaterad verksamhet, effekten av miljöregler inom sjöfartssektorn samt logistikkedjor och infrastruktur. South-Eastern Finland University of Applied Sciences bedriver FIUD inom konkurrenskraftig logistik och sjötransport, sjösäkerhet, IT-säkerhet ombord, säkerhet i terminalerna och miljöfrågor relaterade till svaveldirektivet. På Helsingfors universitet finns Finlands största center för Östersjöforskning där forskningen som bedrivs har stor bäring på sjöfarten. Viking Line har exempelvis skänkt till Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors universitet för dess forskning om ekosystem och människans påverkan på Östersjön. 51

52 Tabell 12 Översikt akademi - Finland Finland Fokusområden Prioriterade områden för framtiden Aalto University Data driven design Safety Cruise and ferry experience Advanced structures Arctic technology Marine-IT Extreme waves Ice-hydrodynamics Helsingfors universitet Östersjöskyddets ekonomi Åbo universitet Sjöfart och hamnrelaterad verksamhet Effekten av miljöregler inom sjöfartssektorn Strukturen och utvecklingen av maritima klustret Trafik och hamnar i Östersjön Logistikkedjor och infrastruktur Utvecklingen och trender inom marinindustrin och rederier South-Eastern Finland University of Applied Sciences - tidigare Kymenlaakso University of Applied Science 51 Konkurrenskraftig logistik och sjötransport Sjösäkerhet IT-säkerhet ombord Säkerhet i terminalerna Miljöfrågor relaterade till svaveldirektivet - Digital economy Forest, the environment and Energy Sustainable well-being Logistics and marine technology & transport Ett mål är att bli Finlands största finska universitet för tillämpad RDI 51 Tidigare Kymenlaakso University of Applied Science 52

53 I Sverige finns flest antal anställda inom sjöfarts-fiud på Chalmers, följt av GU och KTH som båda har ca 15 anställda. I Norge har NTNU i Trondheim flest anställda inom sjöfarts-fiud, följt av NTNU i Ålesund och Nordiskt institut för sjörätt på Oslo universitet. På Aalto universitet finns 55 anställda inom sjöfartsforskning. För övriga finska universitet finns ej information. Exakta uppgifter finns ej från samtliga danska universitet. Blue SDU uppskattar dock att de har ca 30 anställda för sjöfartsforskning och Copenhagen Business School CBS ca 40 anställda. Figur 10 Antal anställda akademi - Sverige Antal anställda totalt sjöfarts-fiud akademi, Sverige Linné/Sjöfartshögskolan KTH GU Chalmers BTH Anställda totalt Sverige akademi 2016 Anställda totalt Sverige akademi 2015 Figur 11 Antal anställda akademi Norge Antal anställda Norge akademi Nordisk institutt for sjorett vid universitetet i Oslo NTNU Ålesund (ca) NTNU Trondheim Høgskolen i Sørøst-Norge HSN (har ej uppgifter) Høgskolen i Molde (har ej uppgifter) Arctic University i Tromsö

54 Medel till respektive land och område Medel till sjöfarts-fiud på nordiska universitet distribueras främst genom fakultetsmedel, och endast en del av universitetens budget kommer från projekt. Information om resurser och medel till universiteten saknas och en jämförelse är därför ej möjlig. Det universitet som erhållit mest projektmedel i Sverige är Chalmers som fick ca 0,47 M 2015 och 0,4 M KTH erhöll cirka 0,12 M 2015 och 0,11 M GU erhöll cirka 0,09 M 2015 och 0,14 M 2016, men huvuddelen av sjöfartsforskningen (ca 1 M 2016) finansieras inte via projekt utan via universitets basfinansiering, Strategiskt Forskningsområde (SFO) Transport; Lighthouse och stiftelser. I Norge erhölls mest medel av NTNU i Ålesund, 3,8 M 2015, och NTNU i Trondheim, 1,4 M, samt Nordisk institut för sjörätt, 0,3 M. Arctic University of Tromsö erhåller även 0,33 M per år samt 0,8 1,1 M under totalt fyra år för utveckling av sensorteknolog för att undvika isbildning. Danska DTU uppger att de främst får medel från Inno+, Danish Maritime Fund och OrientFonden och uppskattar att de har en årlig budget om 13 19,5 M, medan Blue SDU uppskattar att de har en årlig budget om cirka 1 M. Totala budgeten för Aalto universitet, Marine Technology var 3,07 M Största finansiären till Aalto var Tekes 2015, finska motsvarigheten till svenska Vinnova. Academy of Finland stod för 21 % av finansieringen. Figur 12 Externa medel nordiska universitet Medel universitet M 54

55 Nuvarande samarbeten 12 av 20 tillfrågade akademier svarade på frågan om nuvarande samarbetsformer. Vanligaste samarbetssättet är samarbeten där både industri, akademi och offentlig sektor ingår. Endast fem akademier ingick i samarbeten med endast industri. Exempelvis Aalborg universitet och DTU samarbetar med Alfa Laval, MAN, Diesel, Maersk och Haldor Topsöe. Övriga samarbeten som nämndes var samarbeten med nationella och internationella fackförbund. Figur 13 Typ av pågående samarbeten - akademi Typ av samarbeten akademi Samarbeten där både industri, akademi och offentlig sektor ingår Deltagande i formella nätverk Samarbeten med endast akademi Deltagande i centrum Samarbeten med endast industri Informella samarbeten Utökat samarbete Akademierna önskar utökat samarbete inom befintliga fokusområden. Samtliga tolv universitet som besvarat enkäten önskade utökat samarbete. Ökat samarbete med myndigheter önskades av fem universitet. Fem nämnde industriaktörer och sju universitet nämnde andra akademier. Endast en aktör nämnde en specifik aktör man önskade ökat samarbete med. Figur 14 Aktörer akademin önskar utökat samarbete med Aktörer som akademin önskar samarbeta mer med Myndigheter Industri Akademi 55

56 Figur 15 Vikten av nordiskt samarbete för akademin Hur viktigt är nordiskt samarbete? 0 Mycket viktigt Ganska viktigt Av liten vikt Inte viktigt alls Som syns i figuren anser tio universitet att nordiskt samarbete är mycket eller ganska viktigt. Ett universitet menar att nordiskt samarbete är viktigt i ett större globalt perspektiv. Vi ser detta på internationella konferenser där forskare från Norden ofta är framstående och ledande inom flera områden och det attraherar nya samarbeten med framförallt asiatiska samarbetspartners men också europeiska och nordamerikanska. Det nordiska samarbetet är också viktigt för utbildning av Naval Architechts. Ett annat universitet menar att Samarbete är värdefullt men om parten är svensk, nordisk eller internationell saknar oftast betydelse. Lokala samarbeten kan ha ett speciellt värde av praktiska skäl. Man kan tänka sig att samarbete med svenska/norska/danska parter kan ha fördelar för språkens skull och förståelsen för nordiska förhållanden (geografiska/samhälleliga). Ytterligare ett universitet påpekade att offshore-nedgången gör det svårare men att man internationellt samarbetar i och med MARKOM. Ytterligare aspekter som uppkom var att maritima industrin är en nyckel för konkurrenskraft och välfärd i Norden och att forskning och innovation gynnas av samarbete, samt att de nordiska länderna delar gemensamma värden i relation till säkerhet, miljö, utsläpp och hälsa. En annan aktör menade att nordiskt samarbete är viktigt för utbildningen, men att inom forskningen är excellens en betydligt viktigare parameter. Ett universitet nämnde att ett starkt nordiskt samarbete kan vara en krockkudde om EUsamarbetet blir svagare. 56

57 Hinder och möjligheter för samarbete I enkäten gavs förslag på möjliga hinder och möjligheter för samarbete samt möjlighet att ge egna svar på hinder och möjligheter för ökat samarbete. Nästan samtliga tillfrågade pekade på ökad information om pågående R&D och ökad finansiering i form av bidrag som viktigt för både nationellt och nordiskt samarbete. Figur 16 Hinder och möjligheter för ökat nordiskt samarbete identifierat av akademin Hinder och möjligheter för ökat nordiskt samarbete Ökad identifiering av projektområden relevanta för industrin ökar samarbete Fel aktörer försöker lobba för nya områden Finansiärerna har bristande kunskap om forskningsfronten och forskningsbehov Bristande fria medel Avsaknad av arena idéutbyte med nordiska länder Samarbetsplattformar Finansiering gynnar ej nordisk samverkan Ökad information om pågående R&D Personliga relationer Bristande finansiering Vad gäller EU-medel svarade en aktör följande: En stor finansiär är EU men dessa projekt tenderar att bli stora och besvärliga att administrera, överblicka och leda. Man tvekar ibland att gå med därför att det tar för mycket resurser att hålla igång projektet jämfört med den forskningsinsats man gör. En annan aktör menade att: Den stora tonvikten på extern projektfinansiering gör att det är mycket svårt att samarbeta i vardagen och att starta samarbeten särskilt om det inte finns en etablerad personlig relation. En annan aktör menade att Kommersiella sekretessavtal och konkurrens förhindrar samarbete. En ytterligare aktör ansåg att Vi är riggade för att utföra forskning och innovation, ekonomi är det största hindret. 57

58 Öppenhet och spridning Figur 17 Kanaler för att sprida pågående FoI - akademin Kanaler för att sprida pågående FoI Hemsida Nyhetsbrev Pressrelease Sociala medier Seminarier Övriga sätt som akademierna använder för att sprida resultat av forskningen är genom internationella vetenskapliga konferenser och publicering i vetenskapliga tidskrifter. En aktör nämnde även att TV, radio och press används. Rundabordet-samtal med industriaktörer och årsrapport nämndes också. Figur 18 Öppenhet och spridning av pågående FIUD Hur viktigt är öppenhet och spridning av pågående FIUD? Mycket viktigt Ganska viktigt Av liten vikt Inte viktigt alls Samtliga som besvarade enkäten ansåg att det var mycket eller ganska viktigt med transparens kring pågående FIUD. En aktör menade att Detta kan ofta bli polärt. I traditionella akademiska sammanhang är öppenhet centralt, i näringslivssamverkan är det ofta en förutsättning att resultaten inte sprids. En annan akademi menade att Det borde vara en självklarhet för all offentligt finansierad forskning. Ytterligare en akademi nämnde att bristande kunskap om potentiella samarbetspartners kan vara ett hinder. Finansiering nämndes även som ett stort hinder för ökad FIUD-verksamhet inom området. Som en aktör uttryckte det Få utlysningar riktar sig speciellt mot sjöfarten och det verkar vara liten förståelse bland olika finansiärer för sjöfartens utmaningar och Saknar generellt en lobbyorganisation som kan få upp allmänhetens medvetande om sjöfarten och dess betydelse. 58

59 3.5 Institut Fokusområden I Sverige finns sex institut som bedriver sjöfarts-fiud; Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), IVL Svenska Miljöinstitutet, SSPA, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), RISE/SP och RISE Viktoria. FOI bedriver främst sjöfarts-fiud inom marina spanings- och övervakningssystem, oljeprospektering, undervattensmiljö och hydrodynamik. IVL och RISE/SP har kompetens inom miljöforskning, energieffektivitet och miljöteknik. SSPA bedriver sjöfarts- FIUD inom flera områden, exempelvis inom hydrodynamik, E-navigation, sjöfartslogistik och vinternavigation. RISE Viktoria bedriver sjöfarts-fiud inom maritim informatik, inlandssjöfart, urban sjöfart och intermodal informationsdelning och forskning som rör det uppkopplade fartyget och Internet of Things. I Sverige är även SMHI en aktiv aktör inom sjöfartsrelaterade projekt. I Norge bedrivs sjöfarts-relaterad FIUD på Transportekonomiskt institut och SINTEF, där centrumen Smart Maritime och Marintek finns. Från och med 1 januari 2017 är SINTEF och Marintek en ny organisation; SINTEF Oceans. Transportekonomiskt institut fokuserar på säkerhet och trötthet, hamneffektivitet och förorening, godsflöde och transportarbete för sjötransport, modellering, prognoser och överföring av godstransporter från väg till sjöfart och kryssningsindustrin. I Danmark är Force Technology ett institut som bedriver sjöfarts-fiud inom områden som Ship Performance Optimisation and Onboard Decision Support, CFD, Offshore Simulation och Human Factors and design psychology. Finska institut som är aktiva inom sjöfarts-fiud är VTT, Finnish Geospatial Research Institute, Finnish Meteorological Institute och The Baltic Institute of Finland och SYKE. VTT har exempelvis ett strategiskt partnerskap med Rolls-Royce gällande projektet Remote autonomous ships men arbetar även med sjöfartsemissioner i Arktis. SYKE fokuserar på miljöoch klimatåtgärder för Östersjön och undersöker vattensystemet i Östersjön. Tabell 13 Översikt institut - Sverige Sverige FIUD-områden Prioriterade områden för framtiden FOI Utveckla marina spanings- och Samma som pågående FIUD-områden. övervakningssystem Ubåtsjakt, hamnövervakning, minskydd Oljeprospektering & inspektion av pipelines Undersökningar av bullerpåverkan i undervattensmiljö Hydrodynamik Undervattensbuller IVL Miljöforskning Samma som pågående FIUD-områden. Sjöfartens miljöpåverkan & reningsmetoder Energieffektivisering Bränslen Innemiljö Infrastruktur, styrmedel, samhällsekonomiska analyser, &kostnads-nyttoanalyser SSPA Hydrodynamik Samma som pågående FIUD-områden. E-navigation & Safety Sjöfartslogistik Vinternavigation VTI Policyrelaterad forskning med ett samhällsekonomiskt- och modelleringsperspektiv Utveckling och demonstration inom hamnområdet Sjöfartssäkerhet Utveckla policyrelaterad forskning - ökad kompetens och kapacitet för forskning om sjöfart bl.a. identifiera och beräkna samhällsekonomiska kostnader relaterade till emissioner och buller, och infrastrukturfrågor. 59

60 RISE/SP RISE Viktoria Alternativa bränslen Antifouling Energieffektivitet Elektronik Human Factors Korrosionsskydd Logistik och intermodalitet Material Miljöteknik Navigationssystem Strukturmekanik Säkerhet Inlandssjöfart EMMA, Urban Watertruck Urban sjöfart The connected ship & Internet of things Intermodal informationsdelning Samma som pågående FIUD-områden. Samma som pågående FIUD-områden. Tabell 14 Översikt institut - Norge Norge FIUD-områden Prioriterade områden för framtiden Transportøkonomisk institutt (Institute of Transport Economics) SINTEF OCEAN (SINTEF-Marintek) Säkerhet och trötthet Hamneffektivitet och förorening Godsflöde och transportarbete för sjötransport Modellering, prognoser och överföring av godstransporter från väg till sjöfart Kryssningsindustrin Genomförbarhetsstudier Skrov- och propelleroptimering Kraftsystem och bränslen Fartygssystem Miljö och ekonomi Hållbara transportlösningar Etablera ett norsk center för energieffektivitet och minska skadliga utsläpp från den maritima sektorn. Samarbeta med globala industriaktörer, nationella och internationella forskningsmiljöer, maritima center, nätverk och kluster. Tabell 15 Översikt institut - Danmark Danmark FoI-områden Prioriterade områden för framtiden Force Technology Ship Performance Optimization and Onboard Decision Support CFD Offshore Simulation LEANWIND (H2020) Human Factors and design psychology Tabell 16 Översikt institut - Finland Finland FoI-områden Prioriterade områden för framtiden Finnish Geospatial Vintersjöfart Research Institute Finnish Meteorological Institute, marine research unit, atmospeheric composition research, marine research VTT Shipping Emissions in the Arctic Farygsemissioner Mätning av luftkvalité Sea ice research Marine research, wave, ocean an trajectory modeling Remote autonomous ships - strategiskt partnerskap tillsammans med Rolls-Royce Shipping Emissions in the Arctic The Marine Research Unit at the FMI is responsible for physical oceanography and sea ice research in Finland 60

61 Anställda Figur 19 Antal anställda institut Antal anställda institut Flera av instituten i Norden har inte uppgifter om antal anställda inom sjöfarts-fiud. Tabellen visar att Sveriges största institut vad gäller sjöfarts-fiud är SSPA, IVL, VTI och SP. På RISE Viktoria finns ca 20 anställda som arbetar med frågor kring sjöfart och då framförallt inom området Maritim informatik och inlandssjöfart. På norska ToI finns ca tolv anställda inom områdena modellering och prognoser för överförflyttning av gods från väg till sjö (fem), säkerhet och trötthet (två), hamneffektivitet (två), kryssningsindustrin (två) samt godsflöden och transportekonomi (en). Figur 20 Medel till sjöfarts-fiud Medel till sjöfartsfiud, institut, Merparten av instituten har inte någon sammanställning över enskilda områden såsom sjöfart, exempelvis SP uppger att de ej sammanställer enskilda områden som sjöfart, vilket är en anledning till att uppgifter om resurser till sjöfarts-fiud saknas. 61

62 Samarbete Samtliga tillfrågade institut nämnde att de önskar utöka samarbetet med andra aktörer. Aktörer som instituten önskar ökat samarbete med är tex. relevanta myndigheter och näringslivet. Merparten av instituten samarbetar i triple-helix-samarbeten, centrum eller informella samarbeten. Figur 21 Pågående samarbetsformer institut Pågående samarbetsformer instiut 0 Triple-helix samarbeten Deltagande i formella nätverk Deltagande i centrum Informella samarbeten Ett av instituten menade att nordiskt samarbete är mycket viktigt, två ganska viktigt och två av liten vikt. En aktör menade att nordiskt samarbete inte är någon nackdel men ej nödvändigt. Som anledningar till vad som förhindrar/underlättar samverkan angav instituten följande: - Finansiering - Konkurrens mellan aktörer motverkar samverkan - Svårigheter med samfinansiering för de nordiska länderna - Kortsiktiga FIUD-planer förhindrar - Svårt att finansiera FIUD via andra nordiska länders forskningsråd - Språk som hinder - För lite forskning inom näringslivet - Balansen mellan intressegrupper och oberoende forskning - Skillnader i marknader mellan länder Instituten menade som en generell slutsats för sjöfarts-fiud att finansiering av större sjöfartsprogram och samlade strategier från ansvariga myndigheter inklusive långsiktig finansiering samt riktade utlysningar inom Norden skulle underlätta möjligheterna att bedriva sjöfarts-fiud. 62

63 Spridning av resultat Figur 22 Spridning av pågående FoI - institut Spridning av pågående FoI, institut 0 Hemsida Nyhetsbrev Pressrelease Sociala medier Seminarier Övriga kanaler för spridning som uppgavs var konferenser och vetenskapliga publikationer. Tre institut uppgav att öppenhet kring FIUD är viktigt medan ett institut menade att det är ganska viktigt. 63

64 3.6 Företag Företagen har blivit kontaktade utifrån medlemskap i valda branschorganisationer. Information om anställda och budget för sjöfarts-fiud har inte uppgivits av merparten av företagen och betraktas som konfidentiell information. Enskilda företagsstrategier och prioriteringar har ej varit möjligt att utröna. Istället har samlade forskningsstrategier använts för att beskriva näringens prioriteringar för framtiden. Fokusområden Sverige Sammanställningen utgår från enkätsvar från 25 företag och genomgång av 319 svenska maritima företags årsrapporter och hemsidor. 174 företag nämnde någon form av FIUDområden inom sjöfart. Tabellen nedan visar de FIUD-områden som företagen själva nämnt att de arbetar inom. Alternativa bränslen, energieffektivitet och miljöteknik samt mjukvara/it är de största FIUD-områdena enligt de företag som ingått i studien. Figur 23 FIUD-områden svenska maritima företag FIUD-områden svenska maritima företag Svenska företag deltar i både nationella och internationella sjöfarts-fiud-projekt. Merparten av den FIUD som bedrivs inom privata sektorn bedrivs av rederier och marinteknikföretag i Sverige. Exempelvis är branschorganisationen Svensk Sjöfart mycket aktiva inom FIUD och har varit aktiva i att starta upp både Lighthouse, Zero Vision Tool och Sweship Energy. Projekt inom Zero Vision Tool finansieras främst genom EU-medel och deltagande företag bedriver framförallt demonstrations- och utvecklingsprojekt. Stena har exempelvis satsat på alternativa bränslen och konverterat en färja för att kunna använda metanol som fartygsbränsle. De konverterade motorerna kan köras på såväl metanol som Marine Gas Oil (MGO), med metanol som det primära bränslet. Sweship Energy, där deltagande företag satsar på ökad kunskap om energieffektivisering, sprider inte all information i sin helhet, vilket är en strategi för att säkerställa att de som deltar i nätverket också bidrar. 64

65 I Svensk Sjöfarts forsknings- och innovationsagenda har medlemmarna i Svensk Sjöfart kommit överens om följande vision: En sjöfart utan negativ påverkan i luft och vatten. Ett ytterligare mål är att stödja och utveckla svenska rederiers innovationsförmåga. Fokusområden för FIUD är följande: 1. Ren och säker sjöfart 2. Bättre totala transportlösningar som omfattar sjötransporter 3. Sjöfartens roll i det internationella transportsystemet 4. Personalen, vår viktigaste resurs 5. Starta, stanna och växa i Sverige 6. Mer resultat, mindre regler 7. Ett rättvist avgiftssystem Specifikt för Svensk Sjöfarts sjösäkerhetsarbete är målet att bli världsbäst avseende sjösäkerhet och byggandet av en stark sjösäkerhetskultur. Sverige är etta på Paris MoU:s vita lista, vilket betyder att svenskflaggade fartyg i internationell trafik har en hög regelefterlevnad. Föreningen Svensk Sjöfart investerade år 2015 omkring 4,7 MSEK och år 2016 omkring 3,7 MSEK i plattformarna Lighthouse, Sweship Energy och Zero Vision Tool. Svensk Sjöfart bidrar även till Chalmers forskningsmiljö, 1,8 MSEK 2015 och 0,9 MSEK Rolls-Royce bidrar mycket till Chalmers forskningsverksamhet 2,9 MSEK 2015 och 3,1 MSEK Vad gäller finansiering för framtiden önskar Svensk Sjöfarts medlemmar att statens satsning på sjöfarts-fiud ska uppgå till 200 MSEK per år (20 M ) och är själva beredda att satsa samma summa på sjöfarts-fiud 52. Ytterligare strategier där svensk sjöfartssektor beskrivit fokusområden för framtiden är i Undervattensagendan 53 med visionen att svensk undervattensteknik år 2030 är en ledande aktör på den globala marknaden som ett resultat av ett målinriktat arbete mot att skapa position och konkurrenskraft för undervattenstekniker i Sverige. Agendan har skrivits under av exempelvis företag som Saab, ABB, Bassoe Technoloy och Deep Vision, men även universitet som GU, KTH, Chalmers, Blekinge tekniska högskola och Linnéuniversitetet. Ytterligare ett dokument som beskriver prioritering för framtiden av den svenska sjöfartssektorn är Maritim åtgärdsplan 54 som svar på regeringens maritima strategi. I åtgärdsplanen beskrivs behovet av ytterligare statlig finansiering på maritim FIUD. En ytterligare aspekt med relevans för sjöfart är förslag om innovationsdrivna offentliga upphandlingar för att främja sjöfart. Branschorganisationer som Sveriges hamnar saknar en forsknings- och innovationsstrategi och har ej formulerat prioriterade områden för FIUD, varför dessa ej har kunnat identifierats. I Sverige saknas även en samlad branschorganisation för svenska marinteknikföretag och det saknas information och statistik om marinteknikföretag, något som försvårat kartläggningen av marinteknikföretag. Finland Finska företag deltar aktivt i EU-projekt och i nationella satsningar. Exempelvis Rolls-Royce är ett enskilt företag som tillsammans med VTT satsar inom autonoma fartyg och Viking Line har som tidigare nämnts satsat medel till forskning för förbättrad miljö i Östersjön. Generellt är 52 Svensk Sjöfart Forsknings- och innovationsagenda 53 NRIA-U

66 företagens huvudområden när det kommer till FIUD kompetensförsörjning, energi och miljö samt affärsmodeller 55. I sammanslutningen Finnish Maritime Cluster deltar flera stora företag och man har där formulerat en strategisk forskningsagenda, Smart Maritime Technology Solutions, för finska maritima klustret I agendan beskrivs följande två fokusområden som viktiga teknologier för framtiden: 1. Energi, miljö och hållbarhet 2. Intelligenta fartyg, system och lösningar Specifika produktteman som är viktiga enligt strategin är kryssning och färjor, teknologi i arktiska miljöer och offshoreteknologi. Finlands största maritima forskningsprogram, Arctic Sea Programme som Tekes finansierar med 45 M, medför medfinansiering från både industri och akademi. Industrin beräknas investera ca 55 M i den maritima forskning som utförs. Samtliga industridrivna projekt kräver en medfinansiering från industrin för att säkerhetsställa att projekten är av intresse för industrin. Danmark Danska rederier deltar i flera EU-projekt. Nationellt deltar danska aktörer i projekt medfinansierade av exempelvis Danish Maritime Fund. Även danska varv deltar i EU-projekt om till exempel batterifärjor. Danska företag är aktiva inom sjöfarts-fiud genom Danish Blue InnoShip som består av 40 olika partners. Aktiviteterna finansieras av både industrin, Danish Maritime Fund, Orientfonden och Danish Innovation Fund. Företagen som deltar i programmet är: A.P. Moller-Maersk, Alfa Laval Aalborg, Hempel, MAN Diesel &Turbo, OSK-ShipTech, TORM, A2SEA, Automation Lab, Bureau Veritas, Claus Kruse, Clean Combustion, Danish Maritime, Dansk Analyse, Eltronic, Esvagt, Haldor Topsøe, J. Lauritzen, Kosan Crisplant, Lloyd's Register, LR Marine, Lyngsoe Marine, MacGregor, Moving Energy, Principia North Propeller Control ApS, Tetraplan, Transmar och Vessel Performance Solutions. Företagen arbetar inom i fem områden: Ship Design & Propeller Solutions Performance & Monitoring Alternative Fuel Solutions Emission Reduction Technologies Servitization (tjänstefiering) & Retrofit Norge Flera företag i Norge genomför miljö- och klimatåtgärder stöttade av myndigheten Enova. I Norge är DNV GL den enskilt största företagsaktören inom sjöfarts-fiud som investerade ca 260 MNOK per år inom FIUD. DNV GL erhöll under samma period ca 10 MNOK i externa projektmedel. Ett av de största projekten handlar om fartygsmanövrering och är en del av ett EU-projekt. Merparten av DNV GL:s FIUD-resurser går till verksamhet inom klassificering. Övriga områden man arbetar inom är till exempel digitalisering, autonom sjöfart och fjärrstyrning, energieffektivitet, alternativa bränslen, hållbar sjöfart, påverkan på klimat och extremt väder, fartygsstrukturer, hydrodynamik, ljud och vibrationer, verksamhetsstyrning, energistyrning, sjösäkerhet samt utveckling och förbättring av klassificeringsverksamheten. 55 Smart Maritime Technology 56 Finnish Maritime Cluster

67 Blue Maritime Cluster, som samlar företag inom sjöfarts-fiud, nämner att industrin önskar fokus på digitalisering och autonom samt semi-autonom sjöfart 57. I rapporten nämns även att Ulstein Group spenderat cirka 174 MNOK på FoI, att Rolls-Royce Marine varje år spenderar MNOK samt att man uppskattar att hela klustret spenderar omkring 1 miljard NOK varje år 58. I norska strategin Maritim 21 har norska företag deltagit för att slå fast prioriterade områden för framtiden. Norges forskningsråd har lett strategiarbetet på uppdrag av Närings- och fiskeridepartementet. Fokus för framtida FIUD är enligt Maritim 21 följande: 1. Digitalisering 2. Energieffektivisering 3. Alternativa bränslen el, hybridlösningar och gasdrivna fartyg 4. Reningsteknologi 5. Fartygskoncept och fartygsteknik samt drift för ökad energieffektivisering 6. Sjösäkerhet 7. Vara ledande vad gäller utveckling av teknologi och operativ kompetens för en kostnadseffektiv, säker och miljövänlig transport och operation i nordområden 8. Nya material och produktionsmetoder som exempelvis 3D-utskrift Samarbete med EU beskrivs även som centralt i strategin. Samarbete De aktörer som maritima företag önskar utöka sitt samarbete med är klassificeringssällskap och leverantörer kring områdena miljöteknik, eco-driving och miljö. Viktiga vägar för att öka samarbetspotentialen mellan nordiska länder som nämndes av företagen som besvarade enkäten var samarbetsplattformar med andra företag, samarbetsplattformar med olika aktörer, ökad möjlighet till finansiering i form av bidrag, ökad information om pågående FoI samt ökad kunskap om hur FoI-arbete bedrivs som viktiga vägar för att öka samarbetspotentialen mellan nordiska länder. Figur 24 Möjligheter för ökat samarbete enligt företag Vad kan öka möjligheter till nordiskt maritimt samarbete? - företag Samarbetsplattformar med andra företag Samarbetsplattformar Ökad information om pågående R&D Ökad kunskap om hur R&D arbete bedrivs Ökade möjligheter till finansiering i form av bidrag Ökade möjligete till finansiering i form av lån s.16 F62E7AD5.pdf 67

68 3.7 Offentlig sektor I Sverige, Norge, Finland och Danmark är respektive Sjöfartsverk aktiva inom FIUD; antingen som främjande av FIUD, finansiärer eller utförare. I flera fall deltar myndigheterna med sin sakkompetens i exempelvis triple-helix-samarbeten. Svenska Sjöfartsverket har i uppgift att följa och dokumentera forskning och innovation inom sjöfartsområdet men är också den största offentliga aktören att bedriva sjöfarts-foi i Sverige. Sjöfartsverket är bland annat aktiva i projektet Sea Traffic Management Validation Project, FAMOS, EfficienSea2 och Picasso. STM Validation project leds av Sjöfartsverket och pågår Projektet är ett EU CEF-projekt och handlar om att demonstrera ett e- navigationskoncept. Kostnaden för hela projektet är 42 M där EU bidrar med hälften av medlen. Hela projektet innehåller 39 partners från 13 olika länder. Inom projektet FAMOS bedrivs forskning inom sjömätning och i Picasso kring sjösäkerhet. Övriga offentliga aktörer som bedriver sjöfarts-fiud är exempelvis Transportstyrelsen och Färjerederiet. Färjerederiet har haft stort fokus på ökad miljöteknik och bedrivit utvecklingsarbete för användning av alternativa bränslen och energieffektivitet startades exempelvis Eco-shipping som är ett utbildningscenter för energieffektivisering. Transportstyrelsen bedriver ej egen omfattande FIUD, men utvecklingsarbete pågår för regelutveckling inom områden som är viktiga för sjöfarten. SMHI är en expertmyndighet som deltar i flera sjöfartsprojekt, framförallt inom området is och arktiska miljöer. Norska Kystverket deltar i nio projekt med merparten av projekten inom Sjösäkerhet och Maritim informatik. Även finska Trafikverket har forskning och utvecklingsfunktioner för att möjliggöra innovationer och metoder; dock främst med fokus på den egna verksamheten 59. TRAFI som är Finlands trafiksäkerhetsverk är också aktiva inom sjöfarts-fiud och har som prioriterade områden att höja cybersäkerheten, utöka robotiseringen och automatiseringen. Även strävan att göra Östersjön till ett kontrollområde för kväveutsläpp och begränsa utsläpp av växthusgaser är prioriterade frågor 60. I Danmark är en offentlig aktör inom sjöfarts-fiud Danish Maritime Authority/Sjöfartsstyrelsen och fungerar främst som samordnare och främjar projekt och sjöfarts-fiud

69 3.8 Analys om framtid och inriktning Som visas i kartläggningen av utförare är energieffektivitet, alternativa framdrivningsmedel och digitalisering satsningsområden för merparten av aktörerna, och/eller fokusområden för framtiden. Ytterligare ett fokusområde som nämns vara fortsatt viktigt framöver är värdering och minimeringar av sjöfartens miljö, klimat- och hälsoeffekter. Då fokus i maritima strategierna är miljö- och klimat är risken att övriga områden minskar i prioritet. Exempelvis områden som Hållbart arbetsliv inom sjöfarten och Sjösäkerhet nämns inte lika ofta som miljöteknik och nya bränslen. En risk är därmed att områden som inte lika tydligt nämns i de olika strategierna, inte heller prioriteras vad gäller forskning, innovation och utveckling. Kanske är det därför inte förvånande att minst antal projekt identifierats i områdena Hållbart arbetsliv inom sjöfarten och Sjösäkerhet. Områden som Incitamentsdriven omställning för en hållbar sjöfart har också få resurser till sitt förfogande och är heller inte nämnt i stor utsträckning i de nationella strategierna för sjöfarten, forskning och innovation samt transport. Områden som kräver stor volym eller stora forskningsanläggningar är exempelvis Alternativ energi för fartygs framdrivning och Maritim informatik, men även Avancerade maritima operationer. Områden som Sverige har stor kompetens inom är exempelvis energieffektivitet och alternativa bränslen både vad gäller teknik och beteende. Både Norge och Sverige har som mål att uppnå fossilfri transportsektor och/eller att sjöfartens luftutsläpp ska minska; något som därmed bedöms som viktigt för framtida sjöfarts-fiud; en omställning av sjöfarten kräver FIUD inom samtliga länder. Aktörer som fokuserar på området, såsom danska Green Ship of the future, norska Smart Maritime och Grönt Kystfartygsprogram samt finsk-svenska Zero Vision Tool har liknande mål och fokusområden. För att en omställning inom Alternativ energi för fartygs framdrivning ska ske krävs samarbete på ett globalt plan för att fungera. Därför är det viktigt att de lösningar som tas fram kan användas i fler länder än de nordiska. Energieffektivisering är ett område där delat vetande setts som fördelaktigt och där nationella samarbeten äger rum. Genom nordiska samarbeten skulle ytterligare kunskapsutbyten minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan. Unikt för Sveriges är satsningen som gjorts på metanol som fartygsbränsle, men även den stora satsning som skett inom området human factors, alltså människans påverkan och hur människor påverkas. En utveckling pågår inom området Hållbart arbetsliv inom sjöfarten, trots att, som kartläggningen visar, området erhåller minder medel än andra områden. Samtliga länder har startat initiativ inom autonoma fartyg. Digitalisering är också ett fokusområde för samtliga länder. Satsningen på automatisering och sensorteknik som sker inom samtliga nordiska länder är ett område där Sverige har stor kompetens, men där man nationellt ej satsar inom området såsom i Norge och Finland. För att möjliggöra att svensk kompetens tas tillvara krävs därmed ett krafttag. Samtidigt skulle samarbete mellan exempelvis finska initiativet med Rolls-Royce och VTT, Finnish Maritime Cluster, norska NFAS, danska Blue InnoShip och aktörer från Lighthouse-projekt (ex. RISE Viktoria, Stena, Wallenius, Chalmers, Sjöfartsverket) kunna samverka inom området. I och med att digitaliseringen blir allt mer närvarande och en satsning sker inom samtliga områden ökar även kravet på cybersäkerhet något som hittills få projekt fokuserar på. Industrin är i samtliga länder drivande vad gäller FIUD. I Sverige tar redarna ett stort ansvar i att bedriva samverkan. Företagen önskar dock inte sprida information om vilka resurser som 69

70 läggs på FIUD och detaljerad information om FIUD som pågår är svår att finna. Som tidigare nämnts är detta inte häpnadsväckande då den FIUD som bedrivs ofta ses som konkurrensfördel. I intervjuer med nordiska parter nämndes att Sverige och svenska marintekniska företag saknades i SeaEurope och EU, både för att stärka de nordiska frågorna och som samarbetspartner i utvecklingsfrågor. I dagsläget saknas samarbetsplattformar för samverkan mellan de nordiska länderna, något som visas av kartläggningen av samarbetsplattformar men som också bekräftas av enkäter och intervjuer med universitet, företag och institut. I dagsläget pågår främst bilaterala och nationella samarbeten. Samarbeten mellan befintliga aktörer/plattformar som redan har i uppdrag att främja sjöfarts-fiud skulle kunna vara en möjlig väg för ökat samarbete. Plattformarna skulle gemensamt kunna förmedla kontakter, skapa mötesplatser och så vidare, till nytta för nordiska aktörer. Vikten av att industridrivna plattformar får långsiktig finansiering nämns av flera aktörer. Från en industridriven plattform kan exakta frågor ställas till akademin samt data för analys lämnas jämte att utgöra testbäddar/teknikplattform. 70

71 4. Finansiering sjöfarts-fiud 4.1 Nationell finansiering Nedanstående tabell visar en översikt över de aktörer som främst finansierar sjöfarts-fiud i de nordiska länderna. Därefter följer information om respektive finansiär, om hur mycket som ges i respektive land till sjöfarts-fiud 2015 och 2016, där 2016 är uppskattade siffror och ej kan ses som definitiva. Reservation önskar också göras för att samtliga fonder som finansierar/finansierat sjöfarts-fiud ej finns med. Mindre fonder har till exempel ej tagits med i kartläggningen. Akademins basfinansiering/fakultetsmedel är heller ej inkluderat i kapitlet. De uppgifter som finns gällande fakultetsmedel/basfinansiering återfinns i kapitel 3.4 Akademi. Tabell 17 Översikt finansiärer Aktörer Sverige Danmark Norge Finland Myndigheter/ Nationell/ offentlig finansiering Energimyndigheten Formas Naturvårdsverket Sjöfartsverket Trafikverket Vinnova Västra Götalandsregionen Det Frie Forskningsråd Energistyrelsen a) EUDP b) Green Labs Miljöstyrelsen a) MUDP Enova Innovasjon Norge Kystverket Norges forskningsråd a) Maroffprogrammet b) MARINFORSK c) ENERGIX Sjofartsdirektoratet Finlands akademi/academy of Finland Trafikverket Trafi Tekes Stiftelser & fonder Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Torsten Pettersson professur i sjörätt och annan rätt Logistik och Transportstiftelsen LTS Danske Maritime Fund Innovationsfonden Danmarks Gröna investeringsfond A Wilhelmsen Foundation Investeringsstöd / Investeringsbidrag/ lån Naturvårdsverket klimatklivet (bidrag) Svenska Skeppshypotek (lån) Tillväxtverket (stöd) Danish Ship Finance Market Development Fund Finnvera Övrigt Nordic Innovation NORDFORSK Nordisk Energiforskning 71

72 I nedanstående tabell redogörs de nationella medel som är öronmärkta för sjöfartsforskning, alltså medel som enbart kan sökas för sjöfartsrelaterade projekt. För Danmark och Finland är uppgifterna cirka då totalbeloppet gäller för och en uppskattning per år har därför gjorts. Som framgår av tabellerna lägger Danmark, Finland och Norge betydligt mer på sjöfarts- FIUD än Sverige, såväl i absoluta tal som per capita. Tabell 18 Nationell finansiering sjöfarts-fiud Total nationell finansiering 2015 i SEK Total nationell finansiering 2016 Total nationell finansiering 2016 per capita Sverige Sjöfartsverket/ Trafikverket Norge - Forskningsrådet Danmark Danske Maritime Fond Innovationsfonden Blue Innoship Finland - Tekes 5 M 15,7 M Ca 8 M Ca 12 M /år 61 5,5 M 16,8 M Ca 8 M 62 Ca 12 M /år 0,55 M 3,2 M 1,4 M 2,18 M Sverige Sveriges nationella medel för sjöfartsforskning finns hos Trafikverket och uppgick 2013 till 35 MSEK, 2014 och 2015 till 50 MSEK och 2016 till minst 55 MSEK. Sjöfartsverket administrerar avtal och utbetalning av dessa medel. Sjöfartsverket beställer FIUD-projekt inom följande områden: - E-Maritime, som handlar om digitala och elektroniska stöd för sjöfart och för hantering av gods och information. - Uthålliga maritima transporter/miljö, för att uppnå miljömässig hållbarhet för maritima transporter. - Sjösäkerhet, som handlar om förändringsarbete mot en nollvision vad gäller sjösäkerhet med människan i centrum. - Infrastruktur och teknik, som koncentrerar sig på innovation och utveckling inom teknik- och godshantering ombord, i hamn eller vid intermodala transporter. - Vintersjöfart och arktiska frågor, där teknik, modeller och processer för effektivisering och säkring av sjöfart under vinterförhållanden studeras. - Sjöfartens externa förutsättningar, som handlar om aktiv bevakning av och beredskap för förändring i sjöfartens förutsättningar. - Kompetens- och kapacitetsfrågor, som har fokus på nationell försörjning och utveckling av sjöfartssektorns kompetens. Till skillnad från exempelvis Norges maritima forskningsprogram är Sjöfartsverkets projekt ettåriga och löper endast i undantagsfall på mer än ett år M totalt MDKK (Danske maritime fond). Ca 12 MDK, 50 MDKK för (Blue innoship) 72

73 Utifrån Sjöfartsverkets egen indelning fördelas medlen till följande områden 2015 och 2016: Område E-Maritime 26 % 26 % Uthålliga maritima transporter/miljö 25 % 29 % Sjösäkerhet 12 % 13 % Infrastruktur och teknik 20 % 8 % Vintersjöfart / Arktiska frågor 3 % 8 % Sjöfartens externa förutsättningar 4 % 1 % Kompetens och kapacitetsfrågor 10 % 15 % Enligt indelning i prioriterade områden för denna rapport finansieras projekt inom framförallt Energieffektivisering, Maritim informatik och Integrerade transportsystem och affärsmodeller. De två absolut största projekten pågående någon gång är Zero Vision Tool, (7,3 M ) och STM Validation projekt (5,2 M ) samt föregångaren Monalisa 2.0 (3,7 M ). Andra större projekt är Lighthouse (1,2 M ), Fartygsdynamik (0,8 M ), industridoktorander (0,76 M ), WINMOS (0,69 M ), Green Pilot (0,53 M ), Reskill (0,57 M ) och VDES (0,57 M ). Genom Trafikverkets övriga portföljer finansieras fyra ytterligare projekt där det största är EMMA-projektet som handlar om inre vattenvägar. Även Energimyndigheten, Vinnova och Naturvårdsverket finansierar viss sjöfartsrelaterad forskning som syftar till att minska negativ miljö- och klimatpåverkan från sjöfarten. Ett exempel är forskningsprojektet Miljöstyrande avgifter och incitament för hamnar där Vinnova beviljat IVL, GU och VTI ca 0,5 M för samarbete med fyra svenska hamnar Energimyndigheten finansierar främst forskning som syftar till ökad energieffektivisering och alternativ energi för fartygs framdrivning. Samtliga projekt ska visa energirelevans och exempelvis demonstrera hur stora energivinster som görs genom projektet. Största projektet som finansierats är ett demonstrationsprojekt för laddhybridbåt i kollektivtrafiken samt projekt för att öka kunskap och metod kring fartyg med luftkammare. Naturvårdsverket finansierar exempelvis stora delar av CHANGE-projektet som syftar till förändring av båtägares antifouling-användning på fritidsbåtar i Östersjön samt SHEBAprojektet som syftar till hållbar sjöfart och miljö i Östersjön. Västra Götalandsregionen (VGR) är ytterligare en stor finansiär av sjöfarts-fiud i Sverige. VGR har som mål att vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling. VGR finansierar bl.a. delar av det maritima informatikprojektet Mona Lisa och dess efterföljare Sea Traffic Management Validation project. VGR satsar även medel på Chalmers Human Factors-miljö och klusterorganisationer som Lighthouse och Maritima klustret i Västsverige. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus är en stiftelse som har som syfte att förbättra arbetsmiljö och säkerhet ombord och finansierar bland annat forskning inom området. Exempelvis har Stiftelsen varit viktig för att bygga upp Human Factors-miljön på Chalmers och på Linnéuniversitetet. Största projektet framöver syftar till förbättrad maskinrumsergonomi och säkerhet. Havs- och vattenmyndigheten finansierar enstaka projekt och även Region Skåne har intresse inom sjöfart och deltar exempelvis i organisationen SMTF. 73

74 Norge Norges forskningsråd är den enskilt största nationella finansiären av sjöfarts-foi i Norge. Det största maritima finansieringsprogrammet i Norge är MAROFF-programmet. Programmet är ett 10-årigt program som pågår fram till MAROFF-programmet finansierar hela värdekedjan och både akademi och näring kan få medel från programmet. Målgruppen för MAROFF är sjöfartsindustri, varvsindustri, tjänsteleverantörer och leverantörer av utrustning till alla typer av fartyg och vattenbruksanläggningar. De prioriterade områdena i programmet är miljö och miljövänlig energianvändning, krävande havsoperationer och avancerad transport och logistik; där miljöinnovationer är i fokus. Även distribution och användning av LNG prioriteras. Varje år beslutas om prioriterade områden för framtiden, det finns därmed en viss flexibilitet i programmet. Under 2015 pågick 84 projekt med en budget på 142,9 MNOK, där ca 55 projekt har relevans för avgränsningen av denna kartläggning. Under hösten 2016 beviljades medel till 19 nya projekt om totalt 137 MNOK. Projekten löper mellan Ytterligare program där norska aktörer kan söka medel är exempelvis ENERGIX och MarinForsk, Transport och BIA (Brukerstyrt innovasjonsarena). I Norge pågår även en satsning på miljövänliga fartyg och färjor om 65 MNOK med start Klimat- och miljödepartementet administrerar medlen för användning inom offentlig sektor medan Innovation Norge administrerar medel till privata aktörer. Satsningen syftar till att skapa fler arbetstillfällen och bidra till klimatmålen. 63 Senter for forskningsdrevet innovasjon (SFI) och Senter for fremragende forskning SFF är ytterligare två program som den norska maritima sektorn kan söka medel från. Innovation Norge har en budget om totalt 3,4 miljarder NOK Under 2015 bidrog Innovation Norge med totalt 510 MNOK till maritima projekt. Av detta bestod 80 % av marknadslån och garantier. Innovation Norge ger exempelvis medel till projekt som fokuserar på utveckling av miljöteknik. Företag kan även beviljas medel för konvertering av fartyg och miljövänlig inrikes sjöfart. Exempelvis har 26 MNOK delats ut till projekt med sju el-färjor som trafikerar Oppedal- Lavik. Även projekt om barlastvatten har fått medel om ca 5 MNOK 64. Även Enova har medel till den maritima sektorn, ex. energiåtgärder hos fartyg. Fram till 1 september 2016 har Enova totalt delat ut 700 MNOK till maritim sektor sedan I Norge finns även stiftelser som ger bidrag till maritima universitet och högskolor. Ett exempel på en sådan stiftelse är A Wilhelmsen Foundation som ex. ger forskningsbidrag till Høgskolen i Sørøst-Norge HSN. Danmark Den största finansiären av maritim forskning är Danske Maritime Fund samt Innovationsfonden genom satsningen Blue Innoship. Kapitalet i Danske Maritime Fonds består av 10 % av aktierna i danska Ship Finance AS och fondens inkomster utgörs i första hand av utdelningen från dessa. Danske Maritime Fond ska enligt dess stadgar verka för följande: ge ekonomiskt stöd till initiativ och åtgärder som kan bidra till att utveckla och främja dansk sjöfart och /eller den danska varvsindustrin 65. Fonden stöttar produkt- och affärsutveckling, forskning, utbildning, konferenser och seminarier samt politiska initiativ. Totalt delade fonden ut 43 MDKK till 90 aktörer under 2015, vilket fördelades på följande områden: 63 Klimat- og miljodepartementet (2016). Ny støtteordning for grønn skipsfart ( Danske Maritime Fond , 74

75 15 MDKK produkt och företagsutveckling 11 MDKK till forskning 11 MDKK för utbildning och vidareutbildning 5 MDKK till politiska initiativ 1 MDKK till konferenser och andra arrangemang Danska finansiärer finansierar till högre utsträckning än övriga länder kommunikationssatsningar som syftar till nyttiggörande och ökat intresse och kunskap om sjöfart. Under 2015 finanseriades 33 projekt inom avgränsningen för rapporten. 51 projekt fick finansiering Bland finansierade projekt 2015 var tio renodlade kompetens- och kapacitetsprojekt (30%) var det 23 stycken av samma typ (45%). Många projekt som finansierats har som syfte att kommunicera maritim FIUD. Satsningar sker även inom området utbildning och för ökad förståelse för sjöfarten. Fonden visar ej exakt utdelning till enskilda projekt, men däremot kan start-slutdatum för projekten ge en indikation på dess storlek. De projekt som pågår längst, 4 5 år, är följande: Syddansk Universitet og SIMAC, Situation Awareness DTU Kemiteknik, Multi fuel burner Danske Maritime, Maritime kompetencer DTU Management; FUTUREFEED, future feeder lines DTU Mekanik, Forsøgsfaciliteter Gertsen & Olufsen, Udvikling af vibrationskompensator Tre-årig postdoc: Juridiske forhold i forbindelse med den maritime industris frivillige tiltag mod klimaforandringer Københavns Universitet, Institut for Antropologi, A Good Life at Sea Marcod; Maritimt elitetræningscenter. Syddansk Universitet, Økotoksikologisk Gruppe; verifikation af vandballastanlægs effektivitet Fyra projekt handlar om Alternativ energi och framdrivningsmedel, fyra om Energieffektivisering, sex projekt syftar till Hållbart arbetsliv inom sjöfarten, tio om Innovativa fartygskoncept och farkostteknik, nio om Integrerade transportsystem och affärsmodeller. Största området är Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter med 14 projekt. Även studiebesök för att öka intresset för sjöfartsnäringen har finansierats. Flera finansierade projekt handlar om utsläpp och motorteknik samt utveckling av förbränningsmotorer. De flesta av dessa projekt är dock 1 2 åriga projekt. Blue InnoShip är ett partnerskapsprogram där danska Innovationsfonden tillsammans med Danish Maritime Fund investerat 50 MDKK i aktiviteter som syftar till grön tillväxt. Samtliga aktiviteter uppgår till 117 MDKK och hela programmet pågår under fyra år. Deltagare i programmet är Alfa Laval, A.P. Møller-Mærsk, Hempel, MAN Diesel & Turbo, OSK-ShipTech, TORM, Aalborg Universitet, Copenhagen Business School, Danmarks Tekniske Universitet, Syddansk Universitet samt GTS-institutterne FORCE Technology, Teknologisk Institut och Dansk Brand- og sikringsteknisk Institut. Programmet innehåller 14 projekt inom följande fem områden: - Ship Design & Propeller Solutions (leds av MAN Diesel & Turbo) - Performance & Monitoring (leds av FORCE Technology) - Alternative Fuel Solutions (leds av DTU) - Emission Reduction Technologies (leds av Alfa Laval) 75

76 - Servitization & Retrofit (leds av CBS) 66. Även danska Market Development Fund är en finansiär av sjöfarts-fiud. Projekten som genomförs ska både visa förväntat antal ökade arbetstillfällen på grund av insatsen samt förväntad ökad omsättning. I Danmark finns även stiftelser som bidrar till FIUD inom sjöfart. Ett exempel på en sådan är Hempel Foundation som deltagit i att bygga upp forskningsmiljö på DTU inom anti-fouling teknologi, teknologi för självläkande färg, färg som ökar brandsäkerheten för stålstrukturer, anti-korrisonsfärg, färg att skydda vindturbiner etc. Ytterligare exempel på danska stiftelser som gett bidrag till sjöfarts-fiud är Orient fonden, Torm Fonden, Lauritzen Foundation och Almenfonden. Finland I Finland är framförallt TEKES, Finlands innovationsmyndighet, finansiär till sjöfarts-fiud genom Arctic Seas Programme Fokusområden för programmet är digitalisering och hållbarhet i sjöfarten. Målet är att skapa pilot- och testprojekt samt stärka internationellt samarbete. Samtliga projekt ska vara framåtblickande och exempelvis inte innehålla tidigare känd teknik eller kunskap. Samtliga projekt kräver medfinansiering, både från industri- och forskningsaktörer. Inom programmet Arctic Seas Programme har 96 projekt finansierats. De områden som hittills finansierats är hållbar sjöfart (18 M ), digitalisering (14M ) och övriga projekt (9M ). Tekes finansierar totalt 22M av dessa projekt. För det avslutande året 2017 är merparten av ansökningarna inom digitalisering. Projekten som finansierats har tydligt industrifokus och är tvärvetenskapliga. 50 av de finansierade projekten handlar om hållbar sjöfart och har fokus på framförallt miljöteknik, energieffektivitet samt återvinning av fartyg

77 4.2 Övriga nationella stödformer och mekanismer Nedan beskrivs övriga nationella stödformer och mekanismer för direkta och indirekta stöd till sjöfarten. I Sverige finns Svenska Skeppshypotek som har i uppdrag av Sveriges riksdag att finansiera föryngring av fartyg med betydande svenskt intresse. Möjlig upplåningsgrad är % av fartygets värde betalade man ut lån om MSEK. I Sverige är det även möjligt att via Klimatklivet få bidrag för klimatinvesteringar. Naturvårdsverket administrerar medlen och hittills har fyra sjöfartsprojekt beviljats medel; Öckerö Kommun och Färjerederiet för projekt om klimatneutral färjetrafik och Luleå Hamn för fjärrvärmeanslutning av bogserbåtar samt Stena Line AB för elanslutning av färja. Färjerederiet respektive Öckerö kommun har själva investerat cirka 2 MSEK respektive SEK i sitt projekt. Även Stena har i sitt projekt investerat cirka 3.6 MSEK. Norge SkatteFUNN är ett viktigt finansiellt instrument för sjöfartsindustrin i Norge. År 2014 fick 365 maritima projekt skatteavdrag för 185 MNOK fick den maritima näringen beviljat skattedrag för totalt 480 MNOK. Norge har även avsatt 19,3 miljarder kronor - motsvarande nära 21,3 miljarder svenska kronor för att effektivisera hamnar och transportnät längs kusten under åren En stor del av pengarna går till uppgradering av de stora hamnarna i Oslo, Kristiansand, Stavanger, Bergen och Tromsø 67. Enova har även program för stöd till klimat- och miljöåtgärder för sjöfart. Projekten kan få upp till 30 % av investeringskostnaden betalt och samtliga projekt ska leda till energireducering om minst 10 % per komponent. Hittills har nio projekt om 30 MNOK beviljats medel 68 där det största projektet gått till OHT Falcon som beviljats 7,2 MNOK för stöd till ny hjälpmotor. Danmark Danmarks motsvarighet till Svenska Skeppshypotek kallas Danish Ship Finance. Även DSF lånar upp till 70 % av marknadsvärdet av ett fartyg. Hittills har 454 fartyg fått finansiering från Danish Ship Finance. Market Development Fund syftar till att främja tillväxt, sysselsättning och export, särskilt i små och medelstora företag i områden där Danmark har särskilda styrkor och möjligheter. Under 2016 delades 56,4 MDKK ut och Market Development Fund har hittills stöttat sju projekt som syftar till miljö- och klimatåtgärder inom sjöfarten. För samtliga projekt beskrivs förväntat antal arbetstillfällen och ökad omsättning. I Danmark finns även Danmarks Gröna investeringsfond som ger lån till verksamheter och projekt inom energioptimering och resurseffektivitet. Från fonden kan man låna upp till 60 % av investeringskostnaden. Exempel på projekt som finansierats är BAWAT, barlastvattenrening 69. Energistyrelsen i Danmark finansierar också FIUD relevant för sjöfart. Bland annat finansieras fyra stora projekt som syftar till energieffektivisering inom sjöfarten. Totalt har projekten ENOVA (2016) Danmarks Gröna innovationsfond (2016). 77

78 stöttats med 81,5 MDKK för åren Även danska Miljöstyrelsen finansierar enstaka sjöfartsprojekt med fokus på miljö och klimat. En ytterligare finansiär är Innovationsfonden som stödjer projekt som syftar till ökad tillväxt och sysselsättning. Finland I Finland finns finska Finnvera som administrerar Fartygsborgen som är lån till finländska företag som bedriver rederi- eller skeppsbyggnadsverksamhet. Företagen kan både använda lånen till förvärv av högst 10 år gamla fartyg eller fartygsskrov, ändrings-, reparations- och förbättringsarbeten. Företagen kan även få finansiering för etablering, tillväxt och internationalisering av företagsverksamheten. Tonnageskatt Tonnagebeskattningen är en skatt som bestäms utifrån en schablonmässig inkomst med utgångspunkt i fartygets last- och passagerarkapacitet (fartygets nettodräktighet). Tonnageskatt har av flera aktörer pekats ut som viktig för sjöfartssektorns möjlighet till tillväxt. Svensk Sjöfart menar exempelvis att Fördelen med tonnagebeskattning anses bl.a. vara att skattereglerna får mindre betydelse för rederiernas investeringsbeslut 70. Exempelvis anser Trafikanalys att införandet av tonnageskatt i Sverige kommer att leda till en minskad utflaggning, men att ökad inflaggning kräver ytterligare åtgärder (Trafikanalys 2016, s.28). Samtliga nordiska länder har tonnageskatt, men årtal för införandet av tonnageskatt är en tydlig skillnad mellan de nordiska länderna. Sverige fick tonnageskatt 2016, till skillnad från Norge 1996, Danmark 2002 och Finland Finansiärer Norden Finansiärer för projekt med nordiska aktörer är exempelvis BONUS och EU inom EU:s forskningsprogram Horisont 2020 samt TEN-T/CEF, vilket beskrivs i kapitel 5. Finansiärer för nordiska projekt är exempelvis Nordic Innovation, NORDFORSK och Nordisk Energiforskning. Ingen av dessa aktörer har finansiering för endast sjöfarts-fiud, men har utlysningar och fokusområden där potential för finansiering av nordiska samverkansprojekt finns. Ett sådant program är Nordic Innovation Nordic Co-operation Programme for Innovation and Business Policy Programmet fokuserar på entreprenörskap, finansiering och digitalisering, grön tillväxt, nya välfärdslösningar och kultur samt kreativitet för tillväxt. Nordic Innovation finansierar idag ingen sjöfarts-fiud. NORDFORSK har utlysningar inom exempelvis Nordic Green Growth Research and Innovation Programme. NORDFORSK är grundat av Nordiska ministerrådet och syftar till att stärka nordisk forskning. För tillfället finansieras ingen sjöfarts-fiud enligt NORDFORSK projektdatabas. Följande två projekt har bäring på sjöfarts-fiud: - Arctic Climate Predictions: Pathways to Resilient, Sustainable Societies (ARCPATH) - Ensemble-based Methods for Environmental Monitoring and Prediction (EmblA) 70 Svensk Sjöfart, (2017). Tonnageskattesystemet-FAQ.pdf 71 Nordic Council of Ministers (2014). Nordic Co-operation Programme for Innovation and Business Policy ( 78

79 4.3 Analys av skillnader mellan länderna Vid en genomgång av finansiering till sjöfarts-fiud är Sveriges medel som är direkt riktade till sjöfarts-fiud betydligt mindre än öronmärkta medel till sjöfarts-fiud i övriga nordiska länder. Finansieringsstrukturer i Sverige möjliggör kortsiktig FIUD och framförallt finansieras områden inom klimat och miljö. För finansiering till FIUD inom exempelvis hållbart arbetsliv finns få nationella medel att söka. Skillnaderna följer till stor del skillnaderna i sjöfartens betydelse för länderna nationellt, där sjöfarten i både Norge och Danmark utgör en större andel av den nationella ekonomin jämfört med Sverige. Nordiska finansiärer med potential för finansiering av sjöfarts-fiud är NORDFORSK, Nordic Innovation och Nordic Energy Research. Ingen av dessa finansieringsmöjligheter är direkt riktade mot sjöfarts-fiud, men sjöfarts-fiud utestängs ej. Inom de olika länderna försöker olika myndigheter och forskningsfinansiärer styra mot den utveckling som man önskar. Exempelvis ställer Danmark krav på att projekten ska visa hur många anställda som projekten förväntas resultera i, medan svenska Energimyndigheten har krav om att energieffektivisering ska uppvisas. Långsiktigheten i FIUD-satsningar skiljer sig åt mellan de nordiska finansiärerna. I Sverige är flera satsningar kortsiktiga (cirka 1 2 år), medan Norge har större möjligheter för långsiktiga projekt. En svårighet med kortsiktig finansiering är finansiering av forskning och doktorander. En svensk finansiär som finansierar doktorander är exempelvis Energimyndigheten, medan flera andra ej har samma möjlighet. Aktörer i Norge vittnar om att samarbete på pappret krävs, men att det inte alltid visas i det faktiska projektutförandet. Frågan är vad som skulle hända om långsiktighet möjliggjordes och samarbete var ett krav? När sjöfarten konkurrerar med andra branscher eller transportslag och om det saknas kunskap om sjöfarten kanske möjligheterna för sjöfarten att få tillgång till medel minskar, eller riskerar att fokusera på fel utmaningar. 79

80 5. Nordisk sjöfarts-fiud inom EU och Östersjön För sjöfarten har strategier och regelverk inom Östersjön, EU och International Maritime Organization (IMO) stor påverkan och en kort beskrivning av dessa återfinns i detta kapitel. Finansiering av projekt med flera nordiska parter möjliggörs genom finansiering från EU. I denna rapport har Horisont 2020/FP7, TENT-CEF, BONUS och Interreg kartlagts. 5.1 EU Östersjöstrategin Östersjöstrategin publicerades 2009 och är ett samarbete mellan åtta medlemsstater med mål om att rädda havsmiljön, sammanlänka regionen och öka välståndet. I strategin omnämns tre olika områden som har direkt bäring på sjöfart; transport, sjöfart samt säkerhet. Ett mål kring sjöfart handlar om att Östersjön och dess utlopp ska trafikeras av ren och säker sjöfart. EU Minst lika viktigt som Östersjöstrategin och nationella strategier är den politik som förs inom EU. I EU-strategin Roadmap to a Single European Transport Area Towards a competitive and resource efficient transport system beskrivs prioriteringar för sjöfarten inom EU. Prioriteringar är att förbättra arbetsvillkoren, åtgärda bristen på kvalificerad arbetskraft och främja yrkeskompetensutveckling 72. För forskning och innovation nämner strategin följande prioriterade områden: - Nya fartygskonstruktioner och ny fartygsutrustning med bättre säkerhet och miljöprestanda. - Hela transportkedjans effektivitet - FoU-plattformar - IKT-verktyg för inspektion och övervakning - En referensram som möjliggör en spridning av e-tjänster för sjöfart 5.2 IMO IMO är en FN-organisation som arbetar med sjöfartsfrågor inom framförallt säkerhet och miljö. IMO skapar regelverk för sjöfarten på en internationell nivå och påverkar därmed samtliga nordiska länder. Kommande och nyss beslutade direktiv som har haft och kommer ha inverkan på sjöfarts-fiud är Svaveldirektivet som trädde i kraft 2015 och som tillåter en svavelhalt på max 0,1 viktprocent svavel i bränslet i SECA-områden. Detta kan ses som en orsak till att det är stort fokus på energieffektivitet, alternativa bränslen och Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter inom pågående sjöfarts-fiud i Norden. IMO har även beslutat att införa ett obligatoriskt datainsamlingssystem för rapportering av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från fartyg globalt som börjar gälla 1 januari Även detta har skapat nya FIUD-projekt och skapar ett ökat miljö- och klimatfokus globalt. Ett ytterligare beslut som träder i kraft i september 2017 är barlastvattenkonventionen som syftar till att minska riskerna för överföring av skadliga vattenlevande organismer. Sverige representeras i IMO av Transportstyrelsen. Fokusområden för Sverige är för tillfället Single Window för sjöfarten, användandet av elektroniska certifikat och utarbetandet av riktlinjer rörande åtgärder för att skydda sig mot cyberhot Europeiska kommissionen (2009). Strategiska ma l och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 ( 73 Transportstyrelsen (2016). 80

81 5.3 EU - forskningsprojekt - H2020/FP7 Horisont 2020 är EU:s ramprogram för forskning och innovation. Programmets totala budget är 80 miljarder. Samverkan är centralt för Horisont 2020 och för merparten av projekten krävs deltagande från minst tre länder och organisationer inom EU. Genom EOS-avtalen deltar även Norge i Horisont Inom programmet finns tre prioriteringar; Excellent forskning, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. De samhälleliga utmaningarna inom Horisont 2020 är följande: 1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande. 2. Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin-, maritim-, och insjöforskning samt bioekonomi. 3. Säker, ren och effektiv energi. 4. Smarta, gröna och integrerade transporter. 5. Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror. 6. Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen. 7. Säkra samhällen. Relevant för sjöfarts-fiud är framförallt utmaning 4. Smarta, gröna och integrerade transporter. Projekten kan drivas av akademi, företag eller offentliga organisationer. Koordinatorskapet innebär mer makt över projektet och ger även möjlighet att aktivt delta i EU-arbetet. Inom Horisont 2020 är det möjligt att söka medel för forskningsaktiviteter (Research and Innovation), innovationsaktiviteter (Innovation Action) och i SME-instrumentet. Totalt har svenska aktörer erhållit 22,3 M, norska aktörer 15,1 M, danska aktörer 44,3 M och finska aktörer har totalt erhållit 14,6 M för sjöfartsprojekt pågående Sverige deltar i 43 projekt inom avgränsningen för rapporten, och koordinerar fyra av dessa. Danmark deltar i 31 stycken Horisont 2020 projekt och koordinerar fyra projekt. Finland deltar i 26 projekt och koordinerar två större forskningsprojekt, GRACE och SPICES. Norge deltar i 26 projekt och koordinerar tre projekt. Samtliga projekt som svenska, norska, danska och finska aktörer leder återfinns i tabell 20. Figur 26 Nordiskt deltagande i Horisont Figur 25 Medel pågående Horisont 2020-projekt Nordiskt deltagande i Horisont 2020/FP7 Sverige Norge Danmark Finland Deltagande i antal projekt, pågående Antal projekt som koordineras, pågående Medel som erhållits till aktörer inom landet för projekt pågående , M Sverige Norge Danmark Finland 81

82 Tabell 19 Horisont 2020-projekt med nordiska koordinatorer Projekt som koordineras av Sverige LEAF - Low Emission AntiFouling scoutings based on the novel discovered post settlement penetration triggered antifouling OilEClear - Development of a safe, compact, highly efficient, economic and fully automatic electrolytic treatment system for separation of emulsified oil from wastewater of ships (bilge) and oil rigs (slop) SafeCOP - Safe Cooperating Cyber-Physical Systems using Wireless Communication GFF - Green Fast Ferry - the world s first 30 knots battery powered Air Supported commuter ferry Koordinator SP WESTMATIC I ARVIKA Alten Echandia Marine Projekt som koordineras av Norge SWARP - Ships and Waves Reaching Polar Regions Intaros - Integrated Arctic observation system BYEFOULING - Low-toxic cost-efficient environment-friendly antifouling materials Koordinator STIFTELSEN NANSEN SENTER FOR MILJOOG FJERNMALING STIFTELSEN NANSEN SENTER FOR MILJOOG FJERNMALING STIFTELSEN SINTEF Projekt som koordineras av Danmark Blue-Action - Arctic Impact on Weather and Climate E-ferry prototype and full-scale demonstration of next generation 100% electrically powered ferry for passengers and vehicles EfficienSea 2 - Efficient, Safe and Sustainable Traffic at Sea GREENSHIPPING Koordinator DANMARKS METEOROLOGISKE INSTITUT AERO KOMMUNE SØFARTSSTYRELSEN DANMARKS TEKNISKE UNIVERSITET Projekt som koordineras av Finland SPICES - Space-borne observations for detecting and forecasting sea ice cover extremes GRACE - Integrated oil spill response actions and environmental effects Koordinator ILMATIETEEN LAITOS SUOMEN YMPARISTOKESKUS Två svenska aktörer och projekt har beviljats medel från SME Instrument; EkoMarin Paint för projektet EKOMAP - Eco friendly marine antifouling paint AB och OptixMarine AB för projektet OXM - A patent pending gearbox for ships that decrease fuel consumption with 25%. I Norge fick TRILOBITE MICROSYSTEMS AS beviljat medel från SME Instrument för projektet TRILO-BWTS - Disruptive and patented microfluidic technology purification for ship ballast water, being maintenance free, eliminating clogging of filters and providing significant lifecycle cost savings. 82

83 Danska aktörer har fått beviljat medel från SME Instrument för följande projekt: - EEECSM-2 - Energy and Environmentally Efficient Cooling System for Maritime use - COOL4SEA APS - LoCOPS - Low Cost Onshore Power Supply (LoCOPS) - POWERCON AS - ProZero - carbon based fast boats for professional use - TUCO YACHT VÆRFT APS - VDRConnect - VDR-based vessel telematics solution - DANELEC ELECTRONICS AS - Project Sense - Enforcement of the environmental regulations on sulphur emissions from ships using drone technology - EXPLICIT IS Finland har två projekt som beviljats medel från SME Instrument; MarketStudy-OV - Market Research for Oceanvolt zero-carbon emission marine electric propulsion system och CB Container SpeedUp. De fem projekt där svenska aktörer erhållit mest medel är: 1. FreSme Swerea Mefors AB, SSAB EMEA AB, Stena Rederi AB - 4,69 M 2. CONTAIN - Totalförsvarets forskningsinstitut, 1,8 M 3. EfficienSea 2 - Sjöfartsverket, Chalmers, SSPA, 1,4M 4. SafeCop - Mälardalens högskola, Qamcom Research and Technology AB, KTH, Safety Integrity AB, SICS SWEDISH ICT VASTERAS AB, Alten, 1,7 M 5. Cyclades - Chalmers, SSPA, 0,89 M FreSme fokuserar på metanol som fartygsbränsle, SafeCop är ett generiskt projekt för trådlös kommunikation och tekniken är tänkt att kunna användas för både sjöfart, hälsa och fordon. Contain handlar bland annat om öka möjligheten för hamnar att uppgradera containersäkerheten. EfficienSea 2 har fokus på ökad säkerhet genom e-navigations-lösningar. Cyclades fokuserar på att inkludera det mänskliga perspektivet i fartygsdesign. De fem projekt där danska aktörer erhållit mest medel är: 1. E-ferry - Sjöfartsstyrelsen, Dansk brand- og sikringsteknisk institute forening, Rådgivande skibsingeniorer, Jens Kristensen APS, Tuco Yacht Vaerft APS 7,1 M 2. EfficienSea 2 - Danmark meteorlogiska institute, Köpenhamns universitet, DTU, Maritime Development Center, Force Technology, 4,13 M 3. Intaros - DTU, Geological Survey of Denmark and Greenland, Aarhus universitet, 2,95 M 4. ProZero - TUCO YACHT VÆRFT APS 1,8 M (SME-instrument) 5. EEECSM 2 COOL4SEA APS, 1,06 M (SME-instrument) E-ferry handlar om ökad användning av batteridrift på färjor. EfficienSea 2 har fokus på ökad säkerhet genom e-navigations lösningar. Både ProZero och EECSM 2 är projekt som finansierats genom SME-instrumentet genom Horisont2020. EEECSM-2 handlar om utveckling av ett kylningssystem för sjöfart, medan ProZero utvecklar kolfiberbåtar för professionell användning. INTAROS som är stort projekt där både svenska, danska, norska och finska deltagare deltar, har som mål att bygga upp ett integrerad arktiskt observationssystem. Målet är att förbättra beslutstagande för sjöfart, turism och fiske samt bidra till EU:s arktiska och maritima strategi. De fem projekt där norska aktörer erhållit mest medel är: 1. Intaros - Universitetet i Bergen, Havsforskningsinstitutet, University Centre in Svalbard, Norut Northern Research Institute AS, Norsk institutt for Vannforskning, DNV GL AS - 2,93 M 2. Holiship Norsk Marinteknisk Forskningsinstitut, Rolls-Royce Marine, 1,23 M 3. Lincoln Sintef, Inventas Kristiansand, 1,21 M 4. Lynceus2Market - Autronica Fire And Security AS, 1,07 M 5. BYEFOULING SINTEF, Norsk marinteknisk forskningsinstitut, Jotun, 0,67 M 83

84 HOLISHIP syftar till att optimera fartygsdesignprocessen, livscykelkostnaden och miljöpåverkan i ett tidigt skede av designfasen. Lincoln är ett koncept för specialiserade fartyg. Lynceus2Market syftar till att förbättra evakuering från stora passagerarfartyg och från Norge deltar det norska företaget Autronica Fire and Security. BYEFOULING-projektet syftar till att utveckla miljövänliga bottenfärger för mobila och stationära maritima applikationer. De fem projekt där finska aktörer erhållit mest medel är: 1. Hercules 2 Aalto University, Wärtsilä, Dinex EccoCat Oy, VTT, University of Vaasa, 3,14 M 2. E-ferry Visedo, 3,02 M 3. GRACE - Meritaito Oy, Suomen Ymparistokeskus, Lamor Corporation AB, SYKE Finnish Environment Institute, 1,79 M 4. Intaros Metorologiska instiutet, Heslingfors universitet, 0,82 M 5. EfficienSea 2, Finnish Transport Agency, Furuno, 0,59 M Hercules 2 syftar till att nå sjöfartens vision om noll utsläpp. E-ferry handlar om ökad användning av batteridrift på färjor. GRACE har som mål att minska oljespill från sjöfart. EfficienSea 2 har fokus på ökad säkerhet genom e-navigations lösningar. I bilaga 7 återfinns tabellerna som visar en översikt över de FP7/Horisont 2020-projekt som respektive land deltar i. Två tabeller finns för respektive land. Första tabellen visar totalbelopp för respektive projekt. Andra tabellen visar belopp för vad respektive land erhåller för respektive projekt. Överst i respektive tabell visas de projekt som erhållit mest medel. EU-projekt baserat på område Nedan är EU-projekt indelade efter prioriterade ämnesområden framtagna av Lighthouse medlemsorganisationer. Flera projekt överlappar och inkluderar flera prioriterade områden men har i nedanstående bilder delats in i ett av de prioriterade områdena. Sammanlagt har 68 projekt identifierats som relevanta inom avgränsningen. Flest projekt finns inom området Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter samt Innovativa fartygskoncept och fartygsteknik. Inget projekt identifierades inom området Hållbart arbetsliv inom sjöfarten. Störst område vad gäller antal projekt och erhållna medel för svenska aktörer är Alternativ energi för fartygs framdrivning, Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter samt Integrerade transportsystem och affärsmodeller. Resultatet kan tolkas som att svenska aktörer har stor kompetens inom dessa områden, då man beviljats medel från Horisont 2020-programmet. Sverige är unik i Norden vad gäller att delta i EU-projekt gällande metanol som fartygsbränsle. Svenska aktörer är också ensamma i Norden om att delta i projekten Applicate, Motor, Brigit, PROMERC och IPATCH. Totalt deltar svenska aktörer i elva Horisont 2020 sjöfarts-projekt som inga andra nordiska aktörer deltar i. Sex av dessa projekt rör Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter. Norskt deltagande sker främst inom miljö- och klimatförbättrande åtgärder, Maritim informatik samt Avancerade maritima operationer. Norska aktörer är ensamma i Norden om att delta i projekten Lincoln, Synchro-Net, Score, Nexos, E-Compliance, Smarter, Lynceus2Market och Marine EO. Tre av projekten där inga övriga nordiska aktörer deltar har bäring på området Maritim informatik (NEXOS, E-Compliance och Smarter 2). Nexos handlar om utveckling av sensorer som kan användas inom marina och maritima sektorn, medan Smarter 2 syftar till utvecklandet av laserteknik som kan användas för att exempelvis undvika kollisioner. Danska aktörer deltar i projekt inom framförallt Innovativa fartygskoncept och farkostteknik. Ytterligare stora projekt där danska aktörer erhåller medel handlar om Alternativ energi för 84

85 fartygs framdrivning och energiförsörjning och Avancerade maritima operationer. Danska aktörer är ensamma om att delta i åtta projekt; Blue Action, EECSM, CASCADe, Pure, ProZero, CARLOS, BlueShip, och DockingMonitor. Fem av dessa projekt syftar till Innovativa fartygskoncept och farkostteknik. Områden där finska aktörer deltar är framförallt Energieffektivisering och Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter. Finska aktörer är ensamma i Norden om att delta i Seahorse, Retrofit, Reset, Faros, InomanShip och Refresh. Finska aktörer deltar i nästan samtliga Horisont 2020-projekt som nordiska aktörer deltar i och kan därför bedömas ha stor kompetens inom området. Projektet Refresh syftar exempelvis till att förbättra energieffektiviseringen ombord genom retrofitting, alltså hur man genom att bygga om existerande fartyg kan minska utsläpp till luft. Figur 27 Översikt sjöfartsprojekt och M till nordiska aktörer inom Horisont 2020 Horisont Antal projekt per område och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och Sverige Norge Danmark Finland Figur 28 Horisont Erhållna M per område och land Horisont Erhållna M per område per och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och Sverige Norge Danmark Finland 85

86 Figur 29 Horisont 2020-projekt - Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning E-ferry 21,3 M FReSMe 11,4 M BB GREEN 3,12 M GFF - Green Fast Ferry 1,73 M Figur 30 Horisont 2020-projekt Avancerade maritima operationer Avancerade maritima operationer SWARMs 17,29 M INTAROS 15,5 M EfficienSea 2 11,45 M APPLICATE 8,71 M Blue-Action 8,1 M Polar Ice 3,48 M SPICES 2,99 M 86

87 Figur 31 Horisont 2020-projekt - Energieffektivisering inom den maritima sektorn Energieffektivisering inom den maritima sektorn HERCULES-2 25,1 M LeanShips 22,99M SHOPERA 6,57 M REFRESH 4,18 M INOMANS²HIP 3,34 M EEECSM-2 1,5M Figur 32 Horisont 2020-projekt - Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Holiship 11,43 M BRIGIT 7,92 M EUROFLEETS2 10,9 M MOTOR 4,3M LINCOLN 7,8 M CYCLADES 4,2M CASCADe 4,1 M Pure 2,88M ADAM4EVE 4,1 M FAROS 3,87 M FlexiFab 2,12 M ProZero 2,57 M CARLOS 1,4M RESET 1,41 M BLUESHIP 1,3 M 87

88 Figur 33 Horisont 2020-projekt - Integrerade transportsystem och affärsmodeller Integrerade transportsystem och affärsmodeller CONTAIN 15,55M USE-IT-WISELY 8,59 M RobLog 7,61 M SYNCHRO-NET 7,55 M RETROFIT 3,99 M SMARTYards 3,73 M SCORE 1,49 M DockingMonitor 1,5 M Figur 34 Horisont 2020-projekt Maritim informatik ENABLE-S3 64,8M Maritim informatik NEXOS 8,1 M SafeCOP 11,59 M E-COMPLIANCE 4,4 M MUNIN 3,82M SMARTER-2 3,57 M TRITON 2,13 M 88

89 Figur 35 Horisont 2020-projekt - Sjösäkerhet Sjösäkerhet IPATCH 4,18 M SAFEPEC 3,66 M SEAHORSE 3,21 M PROMERC 3,13 M LYNCEUS2MARKET 10,15 M ACCESS 14,84 M JOULES 13,93 M Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö- och hälsoeffekter SEAFRONT 11,26M BYEFOULING 9,95 M GRACE 5,5 M AQUO 4,19 M MARINE-EO 4,86 M SONIC 4,18 M LEAF 2,95 M MarineUAS 3,85M EONav 2,6 M OilEClear 1,49M ACORN 1,34 M SPACENAV 2,57 M Figur 36 Horisont 2020-projekt Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter 89

90 5.4 EU - implementeringsprojekt - TEN-T/CEF Connecting Europe Facility, CEF, är EU:s fond för implementeringsprojekt. I Sverige har Trafikverket i uppdrag att koordinera alla ansökningar med svenska aktörer. Föregångare till CEF är Trans-European transport networks, TEN-T, och det pågår Belopp för hela perioden är cirka 225 miljarder. EU stödjer upp till 20% av investeringarna inom ett projekt. Inom dessa program finns området Motorways of the Seas som ska syfta till att implementera policy-initiativ och uppnå EU:s maritima strategi samt bidra till att minska växthusgaser från sjöfarten föreslogs totalt nio sjöfartsprojekt med svenska partners få finansiering. För CEF2016 föreslogs sex sjöfartsprojekt med svenska aktörer få finansiering 74. Inom TEN-T totalt har 5 % av budgeten gått till Motorways of the Seas-projekt, jämfört med exempelvis 56 % av budgeten som gått till järnvägsprojekt. Tabell 20 TEN-T projekt pågående Projekttitel År Syfte Nordiska aktörer Belopp M Mona-Lisa WINMOS Methanol: the marine fuel of the future Sustainable Motorways of the Sea Sustainable Traffic Machines II The green link between Scandinavia and Continental Europe Pilot Scrubber MONALISA 2.0 is a concrete step in the process of further developing the Motorways of the Sea concept by implementing concrete pilot actions and studies that will foster deployment of new maritime services and processes. Efficient maritime transport during winter when sea ice covers large parts of the EU s northernmost waters Metanol på Stena Germanica Installering av scrubbers på Roro-fartyg. Immingham- Gothenburg through environmental upgrade and compliance while maintaining competitiveness of short sea shipping Reduce bunker consumption through the installation of state-of- the-art technology hybrid propulsion on (the remaining) two out of four RoPax vessels Syftar till att uppnå ny generation av installation av lättviktsscrubber ombord på Ro-Ro-fartyg EUbidrag Sverige, Danmark, Finland 24 12,1 Finnish Transport Agency Sjöfartsverket, Arctica Icebreaking Lth, Novia University of Applied Sciences, Aalto Universitym, ILS Ship Design & Engineering Stena AB, Wärtsilä Finland OY, Stena Oil AB, Göteborgs Hamn AB DFDS A/S DFDS Seaways AB DFDS Seaways Plc Gothenburg RoRo Terminal AB Scandlines Danmark ApS Scandlines Deutschland GmbH SSPA (koordinerar), Swedish Orient Line, TransAtlantic, Stora Enso, Wagenborg, Sveriges Hamnar, Havs- och Vattenmyndigheten, Svensk Sjöfart 12, ,3 2,2 13,5 M 6,7 M 74 Trafikverket (2017). Finansiellt stöd inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (TEN-Tfinansiering) 90

91 Into the future - Baltic So2lution Dual-fuel motorteknikpaket som skulle vara lämpliga både för nybyggda och modifierade fartyg. Ett LNG-drivet produkttankfartyg kommer att fungera som en första provbänk The project encompasses preinvestment studies, related technical design, associated permits and risk assessment procedures for LNG bunkering infrastructure (land based and floating) in partner ports in a harmonised manner Wa rtsila Finland Oy Northern European Oil Trade Oy Terntank Raderi A/S & Ta rntank Ship Management AB 7,2 3,6 LNG in Baltic Sea Ports II Helsingborg Hamn AB Trelleborgs Hamn AB Sundsvall Logistikpark AB Hafen-Entwicklungsgesellschaft Rostock mbh AB Klaipeḋos nafta 1,6 0,8 De CEF-finansierade projekten syftar till att finansiera nyckelprojekt som kan uppgradera infrastrukturen och ta bort flaskhalsar i systemet samt bidra till hållbara och innovativa transportlösningar. Projekten får olika mycket finansiering beroende på dess karaktär. Implementeringsprojekt (30% finansiering) Pilotåtgärder (50% finansiering) Studier (50 % finansiering) Sverige deltar i åtta projekt, norska aktörer i ett projekt, danska aktörer i fyra projekt och finska aktörer i 13 projekt inom ramen för rapportens avgränsning. Sjöfartsverket är den svenska aktör som deltar i flest projekt; FAMOS 1och FAMOS 2 samt STM Validation Project. Projekten som finansierats syftar främst till användning av miljövänligare bränslen på fartyg, infrastruktur för miljövänliga bränslen (framförallt LNG), alternativt energieffektivisering. Det största projektet Blue Baltics LNG infrastructure facility deployment in the Baltic Sea Region syftar till att skapa en LNG-infrastruktur för sjöfarten i Östersjön. Det näst största projektet, STM Validation Project, som leds utav svenska Sjöfartsverket handlar om att validera konceptet Sea Traffic Management. Tredje största projektet, FAMOS, leds också utav svenska Sjöfartsverket och syftar till att kartlägga Östersjöns djup där handelssjöfarten trafikerar. Tabell 21 CEF-projekt Projekttitel År Syfte Aktörer Belopp totalt M The Nordhorn ScanMed Ports - Sustainable Maritime Links Skapa effektiva och hållbara förbindelser mellan finska och svenska hamnar; förbättra energieffektivitet i hamnoperation, on-shore power och fartygsavfall Port of Turku Ltd Stockholms Hamn AB, Port of Naantali Ltd Port of Hamina Kotka Ltd Viking Line Abp 8,1 2,6 EUbidrag M Twinport The Action increases the RoPaxcapacity and optimises the infrastructure at the Ports of Helsinki and Tallinn Bisacay Line Multiple port Finland-Estonia- Belgium-Spain long distance MoS, relevant to many core network corridors 91

92 HEKLA - Helsingborg & Klaipeda LNG Infrastructure Facility Deployment FAMOS Freja: Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea STM Validation Project Back from Black - Study and deployment of the affordable scrubber retro fitting technology for SME shipowners Environmental compliance and upgrade of the North Sea MoS Felixstowe- Vlaardingen Upgrading and sustaining the competitive core Baltic MoS link Helsinki-Lubeck Upgrading and sustaining competitive seabased transport service on Baltic MoS Klaipeda- Karlshamn This Action is the second phase of the Global Project, aiming at developing a Liquefied Natural Gas network within the Baltic Sea region so as to create a viable and alternative fuel source for vessels. Complete hydrographic surveying of the Baltic Sea, information that can be used for navigating vessels on routes with maximised water depth, optimising fuel efficiency and reducing the impact on environment Validate the target concept of Sea Traffic Management overcome many of the challenges of communication and information sharing between stakeholders in the maritime transport industry Create, demonstrate, deploy and disseminate an economic and environmentally viable technology which will help to comply with the new sulphur regulations for maritime transport. The current Action introduces on the market a new product to tackle exhaust gas abatement and wash water cleaning technology by piloting and prototyping the installation of the hybrid scrubber (with possibility to switch between closed and open loop) on two vessels The core element of the action is the installation and deployment of emission abatement technology (hybrid wet-scrubber) on the "Suecia Seaways" mid-size RoRo vessel Increased efficiency and sustainability of transport, infrastructure use, as well as freight and passenger handling operations on the maritime link Helsinki-Lu beck Core element of the action is deployment of an effective ship emission abatement technology (hybrid wet-scrubbers) on the mid-size RoPax vessels "Optima Seaways" and "Athena Seaways", operating on this link. Implementation of a new terminal management system; in the Port of Karlshamn - Helsingborg Hamn AB, Klaipedos Nafta AB Swedish Maritime Administration (Project Coordinator) Germany, Denmark, Estonia, Finland, Latvia (specifika aktörer ej nämnda) Swedish Maritime Authority (Project Coordinator), UK, Ireland, Spain, Germany, Denmark, Finland, Austria, The Netherlands, Italy, Cyprus, Portugal, Norway Langh Group Oy Ab DeltaLangh Ltd Joerg Koepping 2te Bereederungs- GmbH & Co., MS Neuburg KG Joerg Koepping 3te Bereederungs- GmbH & Co., MS Vohburg KG Hans Lehmann KG Lehmann GmbH Port of Helsinki Ltd Langh Group Oy Ab DFDS A/S, Denmark, the Netherlands, United Kingdom Finnlines Plc Lu becker Hafen-Gesellschaft mbh Port of Helsinki Lithuania, Sweden AB DFDS Seaways Karlshamns Hamn, UAB Centrinis Klaipedos Terminalas 28, 7 10,1 33,8 11,8 42,9 21,4 20,2 7,2 4,3 1,3 25,9 7,7 9,7 2,9 92

93 implementation of new gate facilities and extension of the parking area. Upgrading and sustaining the competitive Baltic MoS link Germany-Finland (RoRo multiple ports loop) Sweden-Poland Sustainable Sea- Hinterland Services "Sustainable Swinoujscie- Trelleborg MoS" Winter Navigation Motorways of the Sea II - WINMOS II DOOR2LNG - Upgrade of the maritime link integrated in the multimodal container transport routes Preventing incident and accident by safer ships on the oceans - PICASSO FAMOS Odin: Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea Blue Baltics LNG infrastructure facility deployment in the Baltic Sea Region On one hand, to increase the productivity and capacity of the MoS link and service related terminal operations and on the other hand, to reduce the environmental impact of the ship operations Enhancing the integration and accessibility of European transport corridors through additional investments in the MoS link between the ports of Trelleborg and Swinoujscie Secure year round navigation in the European Union s northernmost waters while further developing cooperation between Finland, Estonia and Sweden for icebreaking services Upgrade two MoS container transport links between the TEN-T core ports of Helsinki (Finland), Rotterdam (the Netherlands) and Teesport (United Kingdom) and will ensure their compliance to the environmental regulation beyond the existing requirements. In addition, it will address the bottleneck of insufficient container handling capacity in the ports and will improve the energy efficiency of the whole logistics chain Studying and testing effective ICT solutions formative solutions and therefore addressing the human element improving safety of equipment, upgrading working practices for safer operations, developing new tools with a view to achieving more efficient evacuation procedures and smart and efficient response Aims to complete hydrographic surveying in an area of approximately km2 of the Baltic Sea Developing and establishing an LNG bunkering network in the Baltic Sea and corresponding European regions Germany, Finland Finnlines Plc Hafen- Entwicklungsgesellschaft Rostock mbh Euroports Rauma Oy Poland, Sweden Zarzad Morskich Portow Szczecin i Swinoujscie S.A. Trelleborgs Hamn AB Trelleborgs Kommun Finnish Transport Agency, Sweden, Estonia Finland, Germany, Netherlands, United Kingdom, Containerships Oy Cyprus, Greece, Spain, Italy, Malta, Portugal, Sweden, United Kingdom Sociedad de Salvamento y Seguridad Maritima (coordinator) Sjöfartsverket (koordinator) Sweden, Germany, Denmark, Estonia, Finland, Latvia, Lithuania Klaipedos Nafta SC, Lithuania, Sweden, Estonia and Germany 18 5,4 5,3 2,4 18,9 6, ,9 3,8 1,9 28,9 10,7 47,

94 5.5 Europeiskt territoriellt samarbete - Interreg Interreg står för europeiskt territoriellt samarbete och syftar till att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Inom Interreg har samverkan skapats genom etablerandet av samverkansplattformer över nationsgränserna. Geografiska transportkorridorer och geografisk placering har inverkan på fördelning av projekten inom respektive program. Myndigheter och universitet och forskningsinstitut har möjlighet att söka medel från programmet. I samtliga projekt ska minst tre partners från olika länder delta. Inom Interreg finns följande program: - Interreg- Öresund-Kattegatt-Skagerrak (NÖKS) - Interreg- Botnia Atlantica - Interreg- Central Baltic - Interreg Baltic Sea Region - Interreg- South Baltic - Interreg Kolarctic - Interreg-Nord - Interreg- Sverige/Norge (finns ej projekt inom avgränsningen) Sjöfartsprojekt finns inom Interreg- Öresund-Kattegatt-Skagerrak genom projektet NÖKS II som syftar till att flytta gods från väg till hav. För att uppnå detta mål bedrivs arbete för att utveckla hamnar för kust- och närsjöfart, utveckla koncept för kust- och närsjöfart samt inre vattenvägar och utveckla informations- och kommunikationsteknologilösningar för logistik inom kustsjöfart, närsjöfart och inre vattenvägar 75. Sverige leder projektet genom SSPA Sweden AB. Hela projektet pågår med en budget om cirka 2,9 miljoner Euro. I projektet samarbetar svenska, norska och danska aktörer. Norge bidrar under hela projektperioden med cirka Euro. Följande nordiska aktörer deltar i projektet: Sverige: SSPA, Innovatum, Sjöfartsverket, Svenskt Marinteknisk forum Danmark: Greenland Havn IKF, Ålborg Hamn, Ålborg universitet, Ålborg hamn Business Intelligence Norge: Arctic Group A/S, Royal Arctic Logistics A/S, Vestfold fylkeskommun, Borg Hamn IKS, Högskolan I Buskerud och Vestfold, Kystverket Söröst, Telemarks fylkeskommun, Kristiansand Havn KF, Larviks Havn KF, Kongsberg Simulation, Norlines AS, Maritimt Forum Sör, Maritimt Forum Oslofjorden Inom Interreg-Baltic Sea Region är det möjligt för både Norge, Finland, Sverige och Danmark att söka medel för projekt. Projekten ska innehålla minst tre partners från tre olika länder och budgeten är vanligtvis mellan 1,5-4,5 M och projekten kan pågå 2-3 år. Ett pågående projekt är ENVISUM som syftar till energieffektivisering och minskade utsläpp genom att dra lärdomar från SECA-direktivet. ENVISUM leds av finska University of Turku. Även EMMA-projektet är ett Interreg-BSR projekt om inre vattenvägar där Sverige, och Finland deltar. Aktörer från Sverige är Sjöfartsforum, Trafikverket, Viktoria Swedish ICT; Sjöfartsverket, Avatar Logistics. Finska parter i projektet är Lahti Region Development, Regional Council of North Karelia, Finnish Waterway Association. HAZARD är ett ytterligare BSR-projekt där Danmark, Finland och Sverige deltar. Projektet leds av University of Turku och ytterligare nordiska aktörer är Southwest Finland Emergency

95 Services (FIN), Port of Turku (FIN), Port of Naantali (FIN), Neste Corporation, Logistics (FIN), Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) (SE), Räddningstjänst Syd (SE), Ports of Stockholm (SE), Finnish Transport Safety Agency (FI), Finnish Port Association (FI), Regional Council of Southwest Finland (FI) och SeaHow by Meritaito Ltd. (FI). 5.6 Forskningsprogram i Östersjön - BONUS Baltic Sea research and development programme (BONUS), startades av BONUS-länderna tillsammans med EU och lanserades officiellt i september 2010 genom ett gemensamt beslut av Europaparlamentet och Europeiska rådet. Projekten ska bidra till hållbar utveckling och ekosystembaserad förvaltning av Östersjön. Totalt består programmet av 100 M. Samtliga projekt inom Bonus ska pågå i max tre år. Val av forskningsprojekt styrs av BONUS strategiska forskningsagenda och för sjöfarts-fiud är programmet relevant för projekt som rör sjöfartens påverkan på miljö och klimat. Finansieringen sker genom nationell finansiering till respektive nationell deltagare och finansiering genom BONUS EEIG projektkoordinatorer. Generellt finansieras akademin till 100 %, mindre företag 70 %, mellanstora företag 60 % och stora företag 50 %. Olika finansieringsnivåer finns även för experimentella projekt och forskningsprojekt. Följande aktörer är ansvariga för BONUS i de nordiska länderna: - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap - MISTRA - VINNOVA - Innovation Fund Denmark - Academy of Finland - Finnish Transport Safety Agency, Trafi - The Ministry of Agriculture and Forestry (Finland) - The Ministry of Employment and the Economy (Finland) Tabellen visar pågående projekt som är finansierade genom BONUS-programmet. Fyra av sex projekt syftar till området Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljöoch hälsoeffekter. Svenska IVL Svenska Miljöinstitutet leder två av projekten. Chalmers deltar i tre projekt och är därmed en av de svenska aktörer som deltar i flest BONUS-projekt. Nästkommande projekt kommer att startas upp tidigast januari 2017 och omfattas ej inom denna studie. Tabell 22 BONUS-projekt pågående mellan Projektnamn År Syfte Nordiska projektparter SHEBA - Sustainable shipping and Environment of the BAltic Sea region Identifiera hur man kan säkerställa en hållbar utveckling av sjöfarten i Östersjön - Sjöfartens utsläpp av luftföroreningar, olika typer av vattenföroreningar, buller och för produktion av flytande och fast avfall som en funktion av fartygets aktivitet - Utveckla en analytisk ram för integrerad bedömning av effekterna av sjöfart och hamnar i Östersjöregionen Chalmers, IVL, FOI, SDU, SYKE, FMI (sju länder deltar totalt) Koordinator IVL svenska miljöinstitutet Totalbelopp M 2,9 95

96 - Utvärdera olika teknik och politiska alternativ för att minska belastning och påverkan från sjöfart och hamnar i Östersjön och identifiera och analysera avvägningar mellan dessa alternativ samt marginella förändringar i kostnader och fördelar Utveckla förebyggande åtgärder för att förbättra säkerheten för navigering vid is STORMWINDS Finnish Meteorological Institute Finnish Geospatial Research Institute Novia University of Applied Sciences Finnish Environment Institute SMHI Chalmers Aalto University 1,8 Swera Sunken wreck environmental risk assessment Ökad förståelse för föroreningar från sjöfart Finnish Environment Institute 0,4 ZEB Koncept för nollutsläpp av olja från fartyg i Östersjön Arbetsskydd för besättningen vid arbete med oljigt vatten Minska gifter från båtbottenfärger på fritidsbåtar i Östersjön Wärtsilä, Wärtsilä Oy IVL Svenska miljöinstitutet 0,5 CHANGE Chalmers, Stockholms universitet, Göteborgs universitet Aalto universitet KAT, Keep the Archipelago Tidy Köpenhamns universitet Furuno Finland Oy, Finland Maritime SSPA Sweden AB, Sweden SP 3,9 ESABALT - Enhanced situational awareness to improve maritime safety in the Baltic Förstudie av ett integrerat system för att förbättra sjösäkerheten, som innehåller de senaste tekniska framstegen i positionering, e-navigation och kommunikation Finnish Geodetic Institute 0,4 5.7 Analys EU-projekt Merparten av finansieringen från EU kräver flera europeiska partners för ett projekt. För BONUS och Interreg Kattegatt-Skagerrak och Interreg Baltic Sea Region krävs även aktörer från respektive region. Därmed gynnas samverkan och är exempel på hur finansiärer styr FIUD mot att ske i projektform och i internationell samverkan. Dock är ej EU-finansiering nödvändigtvis ett sätt att finansiera nordiska projekt, utan inkluderar oftast aktörer från flera länder inom EU. Intressant för en framtida studie vore exempelvis att undersöka vilka länder som Sverige och nordiska länderna samarbetar mest med. Enkäterna indikerar att samarbete ej sker om länderna ej har excellens inom ett visst område. Då excellens ses som en viktig parameter för samarbete i EU-projekt vore det därför intressant att inkludera i en framtida analys av samverkanspotential om så sker och/eller om det finns större potential för samverkan med andra länder. 96

97 För de flesta EU-projekt finansierar EU % för Horisont 2020-projekt och 50 % för TEN- T/CEF-projekt. Exakt hur mycket som medfinansieras av vem och när finns ej uppgifter om. Att akademierna även menar att EU-finansiering som i teorin är 100 % finansiering i själva verket ej täcker indirekta kostnader, så kallade overheadkostnader, framkommer heller ej av EU:s egen projektdatabas. Indirekta kostnader eller overheadkostnader är exempelvis akademiernas kostnader för lokaler, IT och institutions- och högskolegemensamma kostnaderna. Inom exempelvis Horisont 2020-projekt finansieras 25 % overheadkostnad, men den faktiska overheadkostnaden på svenska universitet är ofta % påslag av lönekostnaden. Medlen finansierar därmed kanske datorn och skrivbordet, men inte rummet forskaren sitter i eller kopiatorn som behöver användas. Det innebär att medverkan i EU-projekt alltid kräver medfinansiering från universiteten själva eller från en annan finansiär. Aktörerna vittnar även om att EU-projekt är svåradministrerade, varför det ej uppfattas som effektiv finansiering av FIUD. Stora områden som finansieras av EU syftar till miljö- och klimatförbättrande åtgärder. Även om EU:s mål är en fungerande infrastruktur för användning av LNG inom sjöfarten, är utveckling av fossilfria bränslen en förutsättning för att uppnå fossilfri transportsektor. Därmed bör fokus på andra bränslen än LNG vara troligt på lång sikt. Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, har beslutat att sjöfarten år 2020 ska begränsa sina svavelutsläpp och minska andelen svavel i bränslet från dagens 3,5 procent till 0,5%. Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen utgör ett svavelkontrollområde (SECA) där fartygen sedan 2015 får ha max 0,1 viktprocent svavel i bränslet. Även i Nordamerika och Karibien finns utsläppskontrollområden som gäller för både svavel (SECA) och kväve (NECA). Detta kan ses som en orsak till stort fokus på sjöfarts-fiud inom energieffektivitet, alternativa bränslen och Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter. IMO har även beslutat att införa ett obligatoriskt datainsamlingssystem för rapportering av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från fartyg globalt som börjar gälla 1 januari Även detta har skapat nya FIUD-projekt och skapar ett ökat miljö- och klimatfokus globalt. Att EU fortsätter fokusera på projekt som syftar till att uppnå klimat- och miljömålen bör därför vara troligt även i framtiden. Ett ökat fokus för EU-finansiering har även skett på Maritim informatik, automatisering och tekniker som möjliggör ökat automatisering såsom sensor- och radarteknik. Sveriges största EU-projekt är exempelvis inom E-navigation och Maritim informatik i och med STM Validation project och Mona Lisa projektet. Aktörer som är aktiva i EU-projekt i Sverige är exempelvis SSPA, Viktoria Swedish ICT, IVL, Sjöfartsverket och Chalmers. Det är ej med befintligt underlag möjligt att få fram information om potentialen av en statligt investerad euro då uppgifter om hur mycket som respektive aktör medfinansierat för respektive projekt och hur mycket nationell finansiering som beviljats till respektive projekt saknas. 97

98 6. Analys kring möjliga samverkansområden 6.1 Potentiella samarbetsområden och samarbetspartners Denna analys kring möjliga FIUD-samverkansområden för myndigheter, näringsliv och akademi är uppdelad efter Lighthouse FIUD-områden som etablerats av aktörer i Sverige. Områdena är valda utifrån att de identifierats som prioriterade samt att Sverige har stor kompetens inom respektive område. De prioriterade områdena är följande: - Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning - Avancerade maritima operationer - Energieffektivisering inom den maritima sektorn - Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart - Innovativa fartygskoncept och farkostteknik - Integrerade transportsystem och affärsmodeller - Maritim informatik - Sjösäkerhet - Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Analysen utgår från att redan starka aktörer inom respektive område har potential för ett intensifierat samarbete med aktörer inom liknande områden. Kartläggningen har därmed försökt identifiera satsningsområden och aktörer för respektive område med potential för utökat samarbete. Analysen utgår också från att där ökat samarbete önskas finns potential för ökat samarbete. Projekten faller ofta in under flera områden och inslag från ett område som maritim informatik finns inom flera andra områden. Vanliga kombinationerna är exempelvis: - Innovativa fartygskoncept och farkostteknik - Energieffektivisering inom den maritima sektorn - Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Hållbar arbetsliv inom sjöfarten - Maritim informatik - Sjösäkerhet - Maritim informatik - Avancerade maritima operationer Minst identifierad FIUD är inom områdena Hållbart arbetsliv inom sjöfarten och Incitamentsdriven omställning för en hållbar sjöfart. Inom respektive område har nationella projekt och prioriteringar identifierats, liksom bilaterala samarbeten samt multilaterala samarbeten. En urskiljning har även gjorts mellan nordiska samarbetsplattformar/center samt projekt där nordiska aktörer ingår och samarbetar. Informella samarbeten har ej varit möjligt att kartlägga. Redan befintliga finansieringsmöjligheter för nordiska projekt har identifierats. En sammanfattning över belopp per område utifrån identifierade projekt och identifierade projekt pågående återfinns i figur 35 och figur 36. Då uppgifter saknas inom vissa områden är samtliga siffror ungefärliga och det har ej varit möjligt att utröna finansiering för specifika år. I Finland pågår ett stort generiskt projekt med bäring på sjöfart, varför beloppet är betydligt högre än för övriga områden och kanske ej helt rättvisande. Samtliga projekt är pågående 2015 och/eller 2016, men pågår från 2011 till Samtliga siffror bör därför ses som uppskattade uppgifter. 98

99 Figur 37 Belopp per område, M, identifierade projekt 76 Totalt M - identifierade pågående projekt per område och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och Sverige Norge Danmark Finland Figur 38 Identifierade antal projekt pågående Totalt antal identifierade projekt pågående per område och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och Sverige Norge Danmark Finland 76 Uppgifter om belopp saknas för 171 projekt. 99

100 Figur 39 Totalt antal identifierade aktörer per område och land Totalt antal identifierade aktörer per område och land Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, Sjösäkerhet Maritim informatik Integrerade transportsystem och affärsmodeller Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Energieffektivisering Avancerade maritima operationer Alternativ energi för fartygs framdrivning och Sverige Norge Danmark Finland 100

101 6.1.1 Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Sjöfartens utmaningar relaterade till framdrivning är bland annat krav på att minska utsläpp av svavel och kväveoxider inom emissionskontrollområden (ECA) i Europa och Nordamerika, minska emissioner i polartrakter av partiklar och black carbon och att sträva mot en fossilfri sjöfart. Utmaningar är också ökat behov av bränslen med minimal miljöpåverkan vid eventuella utsläpp eller olycka samt rapporteringskravet för koldioxidutsläpp som kommer 2018 inom EUs nya Monitoring, Reporting and Verification (MRV)-bestämmelse. År 2020 gäller även hårdare svavelregler för fartygsbränsle (maximal svavelhalt 0,5 %) globalt. 77 Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning är i fokus inom flera nordiska länder nationellt, på regional, EU- och internationell nivå. Exempelvis svenska Sjöfartsverket fokuserar på området i sitt forsknings och innovationsarbete, där området benämns som uthålliga maritima transporter/miljö" 78. Även svenska Energimyndigheten fokuserar inom området Transportsystem på energi- och resurseffektivisering av transportsystemet, omställning av fordon till att använda förnybara drivmedel, samt produktion av förnybara drivmedel 79. Vinnovas prioriteringsområde Transport och miljö fokuserar på flexibelt, resurseffektiv och fossilfritt samhälle och bäring på Alternativ energi för fartygs framdrivning i och med program som Innovationer för ett hållbart samhälle och testbäddar för miljöteknik 80. Nedanstående tabell visar en översikt över fokus i respektive land och aktörer inom området med potential att intensifiera samarbetet. Tabell 23 Översikt Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser SV LNG (nationellt och merparten av rederierna som bedriver sjöfarts-foi) Metanol (Stena och lotsbåtsprojekt både mindre och större fartyg) El (framförallt färjor och passagerartrafik) Största projekt Metanol: FReSMe - From residual steel gasses to methanol 11,5 M totalt, 4,69 M till svenska parter Demonstration av system för laddhybridbåt i kollektivtrafik 0,9 M Green Pilot metanol på lotsbåt 0,5 M Arbetsbåt med laddhybridteknik 0,4 M Kostnadseffektiva val av marina drivmedel givet hårda koldioxidminskningskrav Chalmers 0,33 M, Chalmers Miljöpåverkan av framtida bränslen, energisystem Färjerederiet Eldrift, gas Lunds universitet - Metanol som bränsle för transportsektorn IVL - bränslen SSPA LNG, metanol SMTF - LNG, Metanol Stena - Metanol SP alternativa bränslen Zero Vision Tool - LNG Lighthouse Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Sjöfartsverket Naturvårdsverket/Klimatklivet Uppgifter om finansiering saknas för åtta projekt. Finansiering pågående projekt : 7,5 M (varav 4,69 M erhålls till FReSMeprojektet) 77 Lighthouse (2015). Lighthouse prioriterade områden 78 Sjöfartsverket, (2015) Energimyndigheten, (2015). Helhetssyn är nyckeln Vinnova, (2015). Transport och miljö

102 DK NO Största projekt Biomasse skal forsyne os med brændstof til verdens skibe og kemikalier - 14,6 M Udvikling og test af skibsmotor til LPG som alternativt brændstof 5,4 M Största projekt Predicting the risk of rapid phasetransition events in LNG spills - 1,3 M Hybrid energisystem for små fiskefartøy 0,7 M Instalasjon av hybrid løsning på vår LNG-drevne bilferge MF Selbjørnsfjord 0,49 M MachoCat 25: Fra konvensjonelt til dieselelektrisk fremdriftssystem 0,2 M "Utvikling av mer drivstoffektive nærskipsfartøy 0,17 M Smart Maritime Subproject Fuels 0,22 M Aalborg universitet gröna bränslen DTU bränslen och emissioner Köpenhamns universitet MAN Diesel & Turbo Maersk Drilling Sjöfartsstyrelsen Høgskolen i Sørøst- Norge HSN - Processkontroll med fokus på maritima applikationer inkluderat LNG-transport och användning av LNG som drivmedel DNV GL SINTEF OCEAN (tidigare SINTEF & Marintek) power systems och bränslen NTNU Smart Maritime Grönt Kystfartygsprogram Energistyrelsen Market Development Fund Uppgifter om finansiering saknas för sju projekt. Finansiering pågående projekt : 12,7 M Innovation Norge Norges forskningsråd Enova Uppgifter om finansiering saknas för ett projekt. Finansiering pågående projekt : 3,8 M FI Största projekt DOOR2LNG -Upgrade of the maritime link integrated in the multimodal container transport routes 56 M VTT Wärstilä Finansiering pågående projekt : 16,9 M erhålls från EU-CEF Flera av klusterorganisationerna och samarbetsplattformarna har intresse i Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning samt Energieffektivisering. Aktörer speciellt fokuserade inom detta område är exempelvis svensk-finska Zero Vision Tool, Green Ship of the Future, Norwegian centre for expertise - Maritime cleantech, Smart Maritime och NCE Systems Engineering Kongsberg. Flytande naturgas - LNG IMO beslut såsom svaveldirektivet (SECA) och kommande kväveoxidsdirektivet (NECA) har också påverkan på utvecklingen av alternativa bränslen såsom flytande naturgas (Liquied Natural Gas, LNG). Flera nationella och internationella stratgier och policyer nämner LNG som ett FIUD-område med fokus på tillämpning. I norska Maritim 21 beskrivs alternativ energi och framdrivningsmedel för sjöfarten som ett prioriterat område där LNG, el, Biodrivmedel, LPG och hydrogen nämns som specifika bränslen för framtiden. I Finland har staten beviljat miljöinvesteringsstöd till fartyg som använder LNG som bränsle och till LNG-terminalprojekt 81. Ett LNG-åtgärdsprogram har även upprättats av kommunikationsministeriet. I Norge har istället en marknadsbaserad fond upprättats. I Sverige bedrivs forskning och utveckling av fossilfria bränslen sedan många år och regeringen har satt som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer 82. Energimyndigheten finansierar generisk FIUD avseende alternativa transportbränslen där även sjöfarten kan inkluderas, dels i form av

103 kunskapsuppbyggande 83 och dels avseende produktion 84. Däremot är den direkta finansieringen inom området i princip riktad mot fordon och vägtransporter. Energimyndigheten har hittills främst finansierat forskning kring vägfordon som bilar, bussar och lastbilar men det finns all anledning att öka finansieringen kring arbetsfordon, fartyg, tåg och flygplan i framtiden 85. Även Östersjöstrategin, som är ett samarbete mellan alla länder runt Östersjön, nämner grön teknologi och alternativa bränslen där ett mål handlar om användning av LNG godkände även EU ett direktiv som innebär att medlemsstaterna ska garantera tillgång på LNG inom sjöfarten senast år Avseende LNG som fartygsbränsle har utvecklingen kommit långt; LNG används idag som fartygsbränsle och fortsatt utveckling inom området sker hos motortillverkare respektive hos svenska, norska, danska och finska rederier. Exempelvis drivs isbrytaren Polaris numera på LNG som första isbrytare i världen 87. I Sverige har merparten av rederierna som bedriver sjöfarts- FIUD fokus på Energieffektivitet och/eller Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning. I Sverige har exempelvis 15 fartyg med LNG-drift blivit beställda för 2021 och fyra fartyg där möjlighet att använda sig av LNG finns 88. Flera nationella projekt med LNG pågår och projekt där endast en nordisk part ingår är exempelvis följande: - Blue Baltics LNG infrastructure facility deployment in the Baltic Sea Region - SV - HEKLA - Helsingborg & Klaipeda LNG Infrastructure Facility Deployment - SV - Predicting the risk of rapid phase-transition events in LNG spills NO - DOOR2LNG -Upgrade of the maritime link integrated in the multimodal container transport routes FI - Enviswitch - SV Samarbete mellan nordiska aktörer pågår inom ramen för EU:s forskningsprogram och i följande projekt deltar fler än en nordisk aktör: - Into the future - Baltic So2lution SV/FI - LNG in Baltic Sea Ports II SV/FI - Go LNG SV/DK/NO Finansiering inom området fås främst genom EU:s TEN-T/CEF-fond. Aktörer som verkar inom området och där samarbete skulle kunna intensifieras är exempelvis genom redan nämnda samarbetsplattformar, men också exempelvis Chalmers, DTU, Høgskolen i Sørøst-Norge HSN, Aalborg universitet och VTT. På företagssidan verkar exempelvis Wärtsilä Finland Oy, Northern European Oil Trade Oy, Terntank Rederi A/S & Tärntank Ship Management AB i projekt om LNG, men flest projekt sker genom existerande nationella samarbetsplattformar och den bilaterala samarbetsplattformen Zero Vision Tool

104 El/hybrid & vätgas Pågående sjöfarts-fiud inom el/hybrid sker framförallt för passagerartrafik och färjor. Både Sverige och Norge har flera stora nationella projekt inom området. Projekt där nordiska aktörer deltar är exempelvis: - Arbetsbåt med laddhybridteknik SV - Demonstration av system för laddhybridbåt i kollektivtrafik SV - Prototyp av elektriskt driven bärplansbåt SV - Säker och kostnadseffektiv introduktion av batteridrift på fartyg - SV - Hybridsystem för små fiskefartyg NO - HYBRIDskip Hydrogen- og Batteriteknologi for Innovative Drivlinjer i skip NO - MachoCat 25: Fra konvensjonelt til dieselelektrisk fremdriftssystem NO - Utveckling hydrogen sjöfartstransport NO Den FIUD som identifierats har framförallt fokus på tillämpning och flera verksamma aktörer är företag. Aktörer inom området är exempelvis Färjerederiet, SSPA, Echandia Marine, Diab AS, Surface Effect Ships Europe AS, Sjöfartsstyrelsen, Dansk brand- og sikringsteknisk institute forening, Rådgivande skibsingeniorer, Jens Kristensen APS, Soby Vaerft AS och Tuco Yacht Vaerft APS. Nästan samtliga ovan aktörer deltar i två EU-projekt om el-drift; BB Green och E- ferry. Inom eldrift för fartygs framdrivning har norska och danska aktörer tagit ledande positioner inom flera EU-projekt, dock deltar svenska aktörer som Echandia Marine och SSPA i dessa projekt. För framtiden kan även Sveriges position inom eldrift tänkas öka med anledning av den satsning som görs inom batteriteknik och en framtida svensk batterifabrik 89. Metanol Sverige är ledande inom tillämpning av metanol för sjöfart och mycket expertis finns i Sverige och inom Göteborgsområdet. Projekten har gått från forskning till fullskalig demonstration i och med konvertering av motorer på Stena Germanica. På Island pågår även relevanta projekt gällande produktion av metanol och vätgas där aktörer som Marorka deltar i den FIUD som bedrivs 90. FIUD för att använda metanol som fartygsbränsle pågår inom fyra projekt, varav två är mellan två nordiska länder: - Green Pilot nationellt projekt inom Sverige - SV - FreSMe from residual steel gasses to methanol - SV - Summeth EU-projekt SV/FI - Methanol: the marine fuel of the future EU-projekt SV/FI Samtliga projekt avseende metanol leds av svenska aktörer. Ex. Summeth utvecklar motorer för metanoldrift. Samarbete med finska och svenska parter sker inom Green Pilot och Methanol: the Marine fuel for the future. Aktörer inom området är Stena, Scandinaos, Färjerederiet, Sjöfartsverket, SSPA och Svenskt Marintekniskt forum, Wärtsilä, VTT och Marine Benchmark. Vind I Finland har exempelvis Viking Line satsat på vindkraft där kryssningsfartyget Viking Grace numera ska köras delvis på vindkraft 91. Projekt pågår även på Chalmers som utvecklar ny teknik för vindkraft på fartyg och svenska Propit har varit verksamma inom området. Ytterligare nordiska aktörer eller projekt har ej identifierats

105 Övrigt I Sverige pågår även tester av drivmedlet HVO (biodiesel) för kollektivtrafik med fartyg. IVL driver ett projekt avseende utsikter för förnybara sjöfartsbränslen och Chalmers bedriver ett projekt gällande elektrobränslen för sjöfarten. I Sverige finns även kunskapscentret F3 med stor kompetens inom fossilfria bränslen för alla transportslag där samarbetet mellan andra nordiska aktörer kan intensifieras. Ett ytterligare projekt med bäring på området är Shift, vilket är ett generiskt projekt och är ett upparbetat nordiskt samarbete. Projektet syftar till smartare nordiska transport- och energipolicyer. Aktörer som deltar är exempelvis IVL, DTU, RISE Viktoria, TOI, FORES, och CONCITO 92. Tabell 24 Samarbetspotential och finansieringsmöjligheter - Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning Projekt fler än en nordisk aktör Projekttitel, länder, aktörer, M, år Methanol: the marine fuel of the future - SV/FI - Stena AB, Stena Oil AB, Göteborgs Hamn, Wärtsilä Finland Oy 22,5 M BB Green SV/NO SSPA, Echandia Marine, Diab AS, Surface Effect Ships Europe AS 3,1 M E-ferry prototype and full-scale demonstration of next generation 100% electrically powered ferry for passengers and vehicles - Sjöfartsstyrelsen, Dansk brand- og sikringsteknisk institute forening, Rådgivande skibsingeniorer, Jens Kristensen APS, Soby Vaerft AS, Tuco Yacht Vaerft APS 21,3 M Into the future - Baltic So2lution SV/FI: "Wa rtsila Finland Oy, Northern European Oil Trade Oy, Terntank Raderi A/S & Ta rntank Ship Management AB 7,5 M GFF - Green Fast Ferry - the world s first 30 knots battery powered Air Supported commuter ferry SV/NO, Echandia Marine, Surface Effect Ships Europe, 1,7 M Go LNG DK, SV, FI - Maritime Development Center, Port of Rostock mbh( DE) PP 5 Hochschule Wismar/Wismar University of Applied Sciences: Technology, Business and Design (DE) PP 6 inwl nonprofit Limited Institute for sustainable Economics and Logistics (DE) PP 7 World Maritime University (SE) PP 8 Blekinge Institute of Technology (SE)PP 12 Shipping & Offshore (NO)PP 16 ATI erc ggmbh education, research and furtherance of cooperations (DE) PP 17 Logistics Initiative Hamburg e.v. (DE) PP 18 Swedish Maritime Technology Forum (SE) SUMMETH - Sustainable Marine Methanol - SV/FI - SSPA Sweden (project coordinator), ScandiNAOS (technical coordinator), Lund University, VTT Technical Research Centre of Finland, Scania AB, Marine Benchmark, Swedish Transport Administration Road Ferries, and the Swedish Maritime Technology Forum, 10,2 M Nordiska samarbetsplattformar Nordiska finansieringsmöjligheter Shift - inform smarter Nordic transport and energy policy - SV/DK: IVL Swedish Environmental Research Institute, Viktoria Swedish ICT, DTU Danish Technical University, TOI Institute of Transport Economics (generiskt projekt) 2,8 M Zero Vision Tool SV/FI EU Horisont 2020 TENT-CEF Interreg BONUS Nordic Energy Research

106 Nordiskt samarbete inom området pågår främst i projektform, men bilateralt samarbete sker även genom samarbetsplattformenen Zero Vision Tool. Projekt med flera nordiska parter är exempelvis följande: - E-ferry prototype and full-scale demonstration of next generation 100% electrically powered ferry for passengers and vehicles DK/FI - Green Fast Ferry SV/NO - Shift - inform smarter nordic transport and energy policy SV/DK Ökat samarbete inom området alternativ energi bör vara möjligt då de nordiska länderna har gemensamma mål och intressen av att använda alternativa bränslen och på sikt fossilfria bränslen. En demonstrationsplattform som Zero Vision Tool skulle kunna utvecklas för att inkludera även företag från övriga nordiska länder. Fokus har hittills varit störst inom LNG, men även andra alternativa framdrivningsmedel diskuteras. Forskare från Chalmers menar exempelvis att: Eftersom eldrivna fartyg med batterier knappast är möjliga är vätgas, bränsleceller och elektrobränslen (syntetiska kolväten producerade från vätgas och CO2, ex. metan och metanol) de enda riktigt långsiktiga alternativen som kan produceras i stor skala helt utan CO2- utsläpp. 93 Inom Sverige finns unik kompetens inom metanol. Även om Island ej har ingått inom ramen för analysen har de liksom Sverige stor kompetens inom metanol som fartygsbränsle och samarbetar med svenska aktörer inom akademin och industrin. Finansieringsmöjligheter för nordiska projekt inom området bedöms vara möjliga inom både NORDFORSK, Nordic Energy Research och EU CEF och EU Interreg-projekt. Ingen av dessa har dock utlysningar direkt riktade mot nordisk sjöfarts-fiud

107 Figur 40 Sammanfattning Alternativ energi för fartygs framdrivning och Identifierade projekt: 24 Identifierade projekt: 12 Identifierade projekt: 16 Identifierade projekt: 5 Identifierade aktörer: 40 Identifierade aktörer: 16 Identifierade aktörer: 17 Aktörer: 4 M : 7,3 (uppgifter om finansiering saknas för åtta projekt) M : 12,7 (Uppgifter om finansiering saknas för sju projekt) M : 3,8 (Uppgifter om finansiering saknas för ett projekt) M : 16,9 Akademi Akademi Bleinge tekniska högskola Chalmers Lunds universitet Linköpings universitet Aalborg universitet DTU Köpenhamns universitet Institut IVL Svenska Miljöinstitutet, SSPA Sweden AB, SP Institut VTT Offentlig org. Sjöfartsverket, Västtrafik Offentliga organisationer Sjofartsdirektoratet/Norwegian Maritime Authority Företag Containerships Oy, Visedo Oy, Wärtsilä Finland Oy Företag - 30 Candela Speed Boat AB, Carbonia Composites AB, Caterpillar Motoren,Echandia Marine AB, Färjerederiet, Furetank, Göteborgs Hamn, Helsingborgs Hamn, Klaipedos Nafta, Orust E-boats, SAAB EMEA, Scandianos, Scania, SMTF, SKF, SSAB, Stena AB, Stena Oil, Stena rederi AB, Surface Effect Ships Europe, Swedish Steel Yachts, Swerea Mefos AB, Swerea, Sundsvall Logistikpark, Terntank Rederi, Trelleborgs Hamn, Tärntank Ship Management AB, Wärtsilä, Öresund Drydocks Företag AP Möller-Maersk, Alas Incinerators, Dong Energy, Flywheel Energt, Dansk Brand- og Sikringsteknisk institut förening, Haldor Topsoe, Maersk Drilling, MAN, Rådgivende skibsingeniorer Jens Kristensen APS, Soby Vaerft, Tuco Yacht Vaerft, WattsUp Power Offentlig org. Danish Maritime Authority Företag Aelfa Arctic VS Avd Trondheim, CFD Marine AS, DNV GL, DSB, Energi AS, Fiskerstrand Holding AS, Fosennamsos Sjo, Froy Akvaressurs Greenstat AS, Hexagon, Maritime Protection AS, Multi Maritime, Maritime Protection AB, Sintef, Selfa Arctic, Tegma AS Övrigt Zero Vision ToolFöretag Övrigt Zero Vision Tool 107

108 Tabell 25 Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjningsprojekt Sverige Projekttitel Land Aktör Belopp Start Slut Finansiär totalt Arbetsbåt med laddhybridteknik Sverige Swedish Steel Yachts Energimyndigheten Biogasdistribution Sverige SSPA Blue Baltics LNG infrastructure facility deployment in the Baltic Sverige Sea Region Demonstration av system för laddhybridbåt i kollektivtrafik Sverige Echandia Marine AB Energimyndigheten Elektrifiering av vägfärjor, potential och kostnader, Sverige SSPA kompletterande studie till Konsekvensbeskrivning för klimat och energikrav på färjeverksamhet Enviswitch Sverige SSPA, Furetank, Öresund Drydocks, Sjöfartsverket BV, Caterpillar Motoren FReSMe - From residual steel gasses to methanol Sverige SWEREA MEFOS AB, SSAB EMEA AB, Stena Rederi AB EU Förstudie av elektrisk drivlina för energieffektivt skrov Sverige Orust Dynalift E-boats Green Pilot Sverige SMTF, SSPA, ScandiNAOS, Sjöfartsverket Färjerederiet, Sjöfartsverket HEKLA - Helsingborg & Klaipeda LNG Infrastructure Facility Sverige Helsingborg Hamn AB, Klaipedos Deployment Nafta AB LNG in Baltic Sea Ports II Sverige Helsingborg Hamn AB, Trelleborgs EU Hamn AB, Sundsvall Logistikpark AB Hafen-Entwicklungsgesellschaft Rostock mbh, AB Klaipeḋos nafta Pilot LNG & Pilot Scrubber Sverige SSPA Prototyp av elektriskt driven bärplansbåt Sverige CANDELA SPEED BOAT AB Vinnova Säker och kostnadseffektiv introduktion av batteridrift på fartyg Sverige SP VGR Test av drivmedlet HVO (biodiesel i kollektivtrafik med fartyg) Sverige Västtrafik VGR Utsikt för förnybara sjöfartsbränslen Sverige IVL Energimyndigheten Utveckling av ny teknik för vindkraft på fartyg Fas 2 Sverige Chalmers Energimyndigheten Totalt aktörer och summa 26 aktörer

109 Tabell 26 Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjningsprojekt Norge Projekttitel Land Aktör Belopp Start Slut Finansiär totalt Development of hydrogen transport ships Norge Greenstat AS Norges forskningsråd FellowSHIP Hybrid Propulsion Systems Norge DNV GL DNV GL Hybrid energisystem for små fiskefartøy Norge SELFA ARCTIC AS AVD TRONDHEIM Norges forskningsråd HYBRIDskip Hydrogen- og Batteriteknologi for Innovative Drivlinjer i skip Norge Sjofartsdirektoratet, Fiskerstrand Holding AS, Multi Mariitme AS, SINTEF, NEL AS, Hexagon Raufoss ASA, DNV GL, DSB, More og Romsdal Fylkeskommune Innovasjon Norge, Enova Instalasjon av hybrid løsning på vår LNG-drevne bilferge MF Norge Fosennamsos Sjø AS Enova Selbjørnsfjord MachoCat 25: Fra konvensjonelt til dieselelektrisk fremdriftssystem Norge Froy Akvaressurs AS Enova MachoCat 25: Fra konvensjonelt til dieselelektrisk fremdriftssystem Norge Froy Akvaressurs AS Enova Predicting the risk of rapid phase-transition events in LNG spills Norge SINTEF ENERGI AS Propulsion machinery dynamics Norge DNV GL Norges forskningsråd Smart Maritime - Sub-project Fuels Norge Marintek, NTNU Smart Maritime - Sub-project Hybrid propulsion Norge Smart Maritime Thermoelectric generators for maritime applications Norge Tegma AS Norges forskningsråd Utvikling av mer drivstoffektive nærskipsfartøy Norge CFD Marine AS Norges forskningsråd Utvikling av ny, energieffektiv og sikker inertgassgenerator for cargotanker på skip Norge Maritime Protection AS Norges forskningsråd Totalt aktör och summa 23 aktörer

110 Tabell 27 Alternativ energiprojekt Danmark Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Atlas Incinerators, Næste generation incinerator Danmark Atlas Incinerators Danish Maritime Fund Biomasse skal forsyne os med brændstof til verdens skibe og kemikalier Danmark Köpenhamns universitet, AP Möller- Maersk, Dong Energy, Haldor Topsoe, Novozymes, Man Diesl &Turbo Energiforsk DTU Kemiteknik, Multi fuel burner - del av INNO+ Danmark Danmarks tekniske universitet Kemiteknik Danish Maritime Fund DTU Mekanik, Forsøgsfaciliteter Danmark DTU Mekanik Danish Maritime Fund Gas Valve Train Danmark MAN Diesel & Turbo, Eltronic, Lloyd s Orient s Fund Register, LR-Marine, Dansk Analyse, Aalborg University Maersk Drilling, Aalborg Universitet, WattsUp Power, Flywheel Energy Danmark Maersk Drilling, Aalborg Universitet, WattsUp Power, Flywheel Energy Danish Maritime Fund Multi fuel burners for low emissions Danmark Alfa Laval Aalborg, Clean Combustion, DTU Danish Maritime Fund Reduction of methane from LNG in diesel engines Danmark DTU, MAN Diesel & Turbo, Danish Technological Institute Danish Maritime Fund Shore based small scale LNG/LBG liquefaction unit Danmark Kosan Crisplant, Moving Energy, DTU Danish Maritime Fund Udvikling og test af skibsmotor til LPG som alternativt brændstof Danmark Man Diesel & Turbo Totalt aktörer och summa 24 aktörer

111 Tabell 28 Alternativ energiprojekt Finland Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär DOOR2LNG -Upgrade of the maritime link integrated in the multimodal container transport routes (56 M totalt) Finland Containerships Oy EU CEF Totalt antal aktörer och summa 7 aktörer Tabell 29 Alternativ energiprojekt med fler än en nordisk aktör Projekt med fler än en nordisk aktör Länder Aktörer Totalbelopp Start Slut Finansi är BB GREEN - Battery powered Boats, providing Greening, Resistance reduction, Electric, Efficient and Novelty Sverige, Norge Echandia Marine Sweden AB, Carbonia Composites AB, SSPA Sweden AB, SES Europe AS EU FP7 E-ferry prototype and full-scale demonstration of next generation 100% electrically powered ferry for passengers and vehicles Finland, Danmark Sjöfartsstyrelsen, Dansk brand- og sikringsteknisk institute forening, Rådgivande skibsingeniorer, Jens Kristensen APS, Soby Vaerft AS, Tuco Yacht Vaerft APS EU GFF - Green Fast Ferry - the world s first 30 knots battery powered Air Supported commuter ferry Sverige, Norge Echandia Marine, Surface Effect Ships Europé AS EU Go LNG Danmark, Sverige, Norge Maritime Development Center, Port of Rostock mbh( DE) Hochschule Wismar/Wismar University of Applied Sciences: Technology, Business and Design (DE) Limited Institute for sustainable Economics and Logistics (DE) World Maritime University (SE) Blekinge Institute of Technology (SE) Shipping & Offshore (NO) ATI erc ggmbh education, research and furtherance of cooperations (DE) Logistics Initiative Hamburg e.v. (DE) Swedish Maritime Technology Forum Interreg BSR 111

112 (SE) Into the future - Baltic So2lution Sverige, Finland Wa rtsilä Finland Oy, Northern European Oil Trade Oy, Terntank Raderi A/S & Tärntank Ship Management AB Methanol: the marine fuel of the future Sverige, Finland Stena AB, Stena Oil AB, Göteborgs hamn, Wärtsilä Finland Oy SUMMETH - Sustainable Marine Methanol Sverige, Finland SSPA Sweden (project coordinator), ScandiNAOS (technical coordinator), Lund University, VTT Technical Research Centre of Finland, Scania AB, Marine Benchmark, Swedish Transport Administration Road Ferries, and the Swedish Maritime Technology Forum EU TEN- T EU TEN- T VGR, Sjöfarts verket, Methan ol Institute, Oil Tanking, EU MARTEC 2 112

113 6.1.2 Avancerade maritima operationer Området Avancerade maritima operationer kopplar till utveckling av robusta positioneringssystem, stöd för operation och manövrering samt studier som rör gränssnitten mellan människa/teknik/organisation. Men också till utvecklings- och innovationsverksamhet vilket innefattar, men inte begränsas till, utveckling av avancerad navigationsassistans, effektivisering genom trafik- och ruttoptimering inklusive dynamisk ruttseparation, anomalidetektion och förutsägelser. Kopplingen till internationella initiativ såsom e- Navigation, e-maritime och intelligenta transportsystem är tydlig 94. Projekt som inkluderas inom området gäller även maritima operationer i is och arktisk miljö och undervattensteknik. Samtliga nordiska länder är verksamma inom området och tabell 32 samt figur 38 visar en översikt över identifierade projekt, finansiärer och identifierade aktörer inom området. Tabell 33 visar en översikt över de samarbeten som redan pågår i projektform. Nationella samarbetsplattformar inom området är exempelvis Blue Science Park, The Finnish Maritime Cluster, Lighthouse, Svenskt Marintekniskt Forum, Global center for expertise - Blue Maritime Cluster och Arctic Shipping and operation. Tio formaliserade samarbetsprojekt pågår inom området med finansiering från EU. I åtta av tio projekt ingår svenska aktörer. Ett av de största pågående projekten är WINMOS 2 och leds av finska Trafikverket. Främst svenska och finska aktörer ingår i projektet som syftar till säker och tillförlitlig vintertrafik och utveckling av vinternavigationssystem och isbrytning. Tabell 30 Översikt Avancerade maritima operationer Land Fokus/största projekt Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser SV DK NO Projekt med en svenska aktörer: Effektiva skrov i is KTH 0,2 M Ice Academy Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitetet, 0,15 M Is-navigering Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitetet 0,09 M Projekt med danska aktörer: Forstudie til Arktisk universitets vidensplatform - Maritime DTU, Polar DTU Udstyr til habitat diving i forbindelse med skibsreparationer Projekt med norska aktörer: Real-Time Hybrid Model Testing for Extreme Marine Environments SINTEF Ocean 1,7 M, SWARP - Ships and Waves Reaching Polar Regions NAVTOR, 2,9 M Linnéuniversitetet is-navigering, navigationssystem Chalmers - Isbelastning av skrov Sjöfartsverket - Vintersjöfart och arktiska frågor Blekinge tekniska högskola undervattensteknik, dykeri och autonoma farkoster SSPA vinternavigation Blue Science Park DTU isprognoser och klimatpåverkan, undervattensteknik CBS Sjöfart i Arktis AMOS autonoma maritima operation under och ovan vattenytan NTNU komplexa maritima operationer, tester i vågor, strömmar och vind, navigationssystem UiT Säkerhet och beredskap med fokus på Arktis, segling i is, operationer i is, operasjoner i is, Finansiärer Sjöfartsverket Total finansiering till projekt pågående : 6,26 M Danish Maritime Fund Uppgifter om medel saknas för samtliga projekt. Där uppgifter finns uppgår finansiering till pågående projekt , 2 M Norges forskningsråd Uppgifter om finansiering saknas för fyra pågående projekt. Där uppgifter finns uppgår finansiering till pågående projekt 94 Lighthouse (2015). Avancerade maritima operationer

114 nödsituationer, navigationssystem, simulatorträning NRF - Maritime Opportunities in the Arctic Aalto universitet extrema vågor, is-hydrodnyamik, avancerade structurer, arktiskt teknologi Finnish Meteorological institute sea ice research, Marine reseach, wave, ocean and trajectory modeling Finnish Geospatial Research Institute - vintersjöfart University of Helsinki VTT : 10,9 M FI Projekt med finska aktörer: ArTeco VTT:1,5 M, Vessel Operations and Routing in Ice Conditions VORIC Tekes (1,5 M ) Uppgifter om finansiering saknas för 14 pågående projekt. Finansiering till projekt pågående : 3,4 M Tabell 31 Nordiska samarbetsmöjligheter och finansieringsmöjligheter Projekt med fler än en nordisk aktör Projekttitel, länder, aktörer, M, år APPLICATE - Advanced Prediction in Polar regions and beyond: Modelling, observing system design and LInkages associated with ArctiC ClimATE change SV/NO- Stockholms universitet, Universitetet i Bergen, Meteorlogisk Institutt, Universitetet i Tromsö -8, 8 M EfficienSea 2 - Efficient, Safe and Sustainable Traffic at Sea FI/SV/NO/DK Finska Trafikverket, Furuno Finland Oy, Sjöfartsverket, Chalmers, SSPA, Transas marine Internationel, Vissim AS, Geodatastyrelsen, Danmark meteorlogiska institute, Köpenhamns universitet, DTU, BIMCO, Europas Maritime Udviklingscenter, Force technology, Danelec Electronics,, GateHouse A/S, Lithauz, Lungso Marine, Rocketbrothers, Thrane & Thrane - 11,4 M Martec ArTEeco SV/FI - Luleå tekniska universitet, Tampere University, TU Dresden, Klingenberg, SKF, Trafi - 1,5 M INTAROS - Integrated Arctic observation system - SV/DK/FI/NO Stockholms universitet, SMHI, Meteorlogiska institutet, Helsingfors universitet, DTU, Geological Survey of Denmark and Greenland, Aarhus universitet, Nordisk fond för miljö och utveckling, Universitetet i Bergen, Havsforskningsinstitutet, University Centre in Svalbard, Norut Northern Research Institute AS, Norsk institutt for Vannforskning, DNV GL AS - 15,4 M Polar Ice: Stimulating Arctic & Antarctic sea ice monitoring services through end-user engagement and the integration of new service lines into GMES downstream services NO/SV/FI/DK Norsk regnesentral stiftelse, Meteorologisk institutt, Kongsberg Sattellite Service, SMHI, VTT Oy, Danmark Meteorlogiske Instittut, DTU - 3,4 M SPICES - Space-borne observations for detecting and forecasting sea ice cover extremes DK/NO/FI, Danmarks meteorlogiske institut, DTU, Stiftelsen Nansen senter for miljoog, Meteorologisk institutt - 2,9 M StormWINDS Strategic and operational risk management for wintertime maritime transportation system SV/FI - Aalto University, Finnish Meteorological Institute, Finnish Geospatial Research, Institute, Novia University of Applied, Sciences, Finnish Environment Institute - 1,8 M SWARMs - Smart and Networking UnderWAter Robots in Cooperation Meshes SV/NO DeepVision, Mälardalens Högskola, NTNU, SINTEF, Maritime Robotics, Water Linked, Inventas - 17,2 M WINMOS SV/FI Sjöfartsverket, Arctica Icebreaking Lth, Novia University of Applied Sciences, Aalto University, ILS Ship Design & Engineering, Finnish Transport Egency, Finnish Transport Agency mfl - 6,9 M 114

115 WINMOS 2 SV/FI Finnish Transport Agency, Sjöfartsverket, Aalto University, Novia University of Applied Science, Arctic Icebreaking, ILS Ship Design och Engineering - 18,9 M Nordiska samarbetsplattformar Nordiska finansieringsmöjligheter Research center of excellence for Arctic shipping and operations - NO/FI, Helsinki University, NTNU, Aalto University EU Horisont 2020 TENT-CEF Interreg BONUS Styrelsen för vintersjöfartsforskning SV/FI FIUD inom maritima operationer i is spänner över flera områden, från isbrytning och observationssystem till regelverk och ruttplanering i is. Projekt inom isbrytning pågår i både Finland och Norge; WINICE (FI) och Prediktion av fartyg is-interaktion för isbrytare (NO). För svenska Sjöfartsverket är Vintersjöfart och arktiska frågor ett fokusområde inom FoI som syftar till att säkerställa en effektiv och säker sjöfart året runt i Östersjön 95. Sjöfartsverket har även stor kompetens inom isbrytning. Samarbete pågår mellan Finland och Sverige inom området och en struktur för forskningsfinansiering etablerades redan Programmet administreras av finska och svenska Sjöfartsverket. För perioden har Sjöfartsverket avsatt 5,7 MSEK 96. I Danmark pågår ett projekt om att identifiera möjligheterna att inrätta ett tvärvetenskapligt samarbete om en arktisk plattform som ett samarbete mellan DTU och CBS. Stockholms universitet deltar i två projekt med fokus på modellering av prognostisering i arktiskt klimat. Svenska Sjöfartsverket deltar i två av samarbetsprojekten, WINMOS och det efterföljande projektet WINMOS 2. I Finland pågår ett stort projekt, VORIC Vessel Operations and Routing in Ice Conditions, som handlar om ruttplanering i is. Aktörer som deltar i VORIC är Aalto University, Meteorologiska institutet, Lantmäteriverket och VTT. INTAROS som är ett stort projekt där både svenska, danska, norska och finska deltagare deltar, har som mål att bygga upp ett integrerat Arktiskt observationssystem. Målet är att förbättra beslutstagande för sjöfart, turism och fiske samt bidra till EU:s Arktiska och maritima strategi. Ett pågående finskt projekt, A-LEX: Regulating Arctic Shipping: Political, legal, technological and environmental challenges, har fokus på regelverk gällande sjöfart i Arktis. I Norge pågår flera projekt med fokus på transporter till offshore och vindkraftparker. Följande tre projekt: - Arctic offshore logistics NO - SES service fartøy for vindmølleparker til havs NO - Marine Operations Move- research center NO I Sverige har även centret Offshore Väst 97 relevans för området. I Norge pågår även projekt kring fartygskoncept och farkostteknik för avancerade maritima operationer. Exempelvis Real-Time Hybrid Model Testing for Extreme Marine Environments 95 Sjöfartsverket, (2015) Sjöfartsverket (2016). Utlysning Vintersjöfartsforskning

116 och Styresystem for flerbruks arbeidskatamaran är exempel på sådana projekt. Projektet Udstyr til habitat diving i forbindelse med skibsreparationer handlar om reparationer av fartyg under vattenytan. Samarbetspotential och finansieringsmöjligheter Finland, Sverige och Norge har gemensamma utmaningar vad gäller maritima operationer i is och maritima operationer i Arktis. Pågående samarbete mellan Finland och Sverige sker på myndighetssidan genom styrelsen för Vintersjöfartsforskning, men även svenska och finska universitet såsom Linnéuniversitetet, KTH, Chalmers och Aalto universitet samarbetar. En ytterligare studie skulle med fördel kunna gå på djupet hur dessa samarbeten ser ut och möjligheterna att utöka samarbetet till norska aktörer. Pågående samarbetsplattform Research Center of excellence for Arctic Shipping and operations är ett samarbete mellan norska och finländska universitet och är ett formaliserat samarbete som startade Samarbetet innebär utbyte av doktorander på deltagande universitet. Ett sådant samarbete skulle exempelvis kunna utökas till att inkludera fler nordiska aktörer. 116

117 Figur 41 Sammanfattning avancerade maritima operationer Identifierade projekt: 13 Identifierade projekt: 6 Identifierade projekt: 19 Identifierade projekt: 23 Identifierade aktörer: 11 Identifierade aktörer: 12 Identifierade aktörer: 25 Identifierade aktörer: 17 M : 6,26 M : 8,2 (Uppgifter om medel saknas för samtliga två projekt) M : 10,9 (Uppgifter om finansiering saknas för fyra pågående projekt) M : 3,4 (Uppgifter om finansiering saknas för 14 pågående projekt) Akademi Chalmers KTH Luleå tekniska universitet Mälardalens Högskola Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitetet Stockholms universitet Akademi DTU Köpenhamns universitet Institut Danmark meteorlogiska institute Force Technology Akademi Arkitektur og designhögskolan i Oslo Marintek NTNU Stiftelsen Nansen senter for miljoog KG Jebsen Centre for Law of the Sea Universitetet i Bergen University in Svalbard Akademi Aalto University Helsingfors universitet Laapenranta University Novia University of Applied, Sciences Tampere University of Technology Turku University Institut Offentliga organisationer UiT Institut SMHI SSPA Offentliga organisationer Sjöfartsverket Företag Geodatastyrelsen Företag Danelec Electronics Gatehouse Litehauz Lyngso Marine Institut Norsk Marinteknisk forskningsintitutt Havsforskningsintituet Norut Northern Research Institute AS Norsk institutt for Vannforskning Norsk regnesentral stiftelse Finnish meteorological Institute Finnish Environment Institute Finnish Geospatial Research Institute VTT Offentliga organisationer Finnish Transport Agency DeepVision SKF Maritime Development Center Odin Diving Thrane & Thrane Offentliga organisationer Kystverket Lantmäteriverket Företag Företag Alleco LTD, Arctica icebreaking, Furuno, ILS Ship Design & Engineering, Transas Akvaplan-nivå, DNV GL, Esea Marine, IKM Subsea, Kongsberg, KSAT, Navtor, Statoil, UMOE Mandal, Vinje Industri, Vissim Företag 117

118 Tabell 32 Avancerade maritima operationer - projekt Sverige Projekttitel Land Aktör Totalbelop Start Slut Finansiär p Autonoma farkoster och sjömätning Sverige KTH Sjöfartsverket Effektiva skrov i is, IVV Sverige KTH Sjöfartsverket Ice Academy Sverige Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitetet Sjöfartsverket Isnavigering Sverige Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitetet projekt 11 aktörer Tabell 33 Avancerade maritima operationer - projekt Norge Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär A-LEX: Regulating Arctic Shipping: Political, legal, technological and environmental challenges Norge UIT, Marintek, Akvaplan-niva, KG Jebsen Centre for Law of the Sea Fram Centre, Ministry of foreign affairs, Norges forskningsråd Arctic offshore logistics Norge Statoil ASA Norges forskningsråd ARCTICSAT Feasibility study on optimising situational awareness in the Arctic through integrated space technologies Avancerade maritima operationer Norge NTNU Norge MARINTEK, Kystverket, Kongsberg Seatex, KSAT European Space Agency HF4 ROV Norge IKM SUBSEA AS Norges forskningsråd Maine Operations Move Norge NTNU ONSITE Designdrevne feltstudier for sikre avanserte marine operasjoner Prediksjon av ship-is interaksjon for isbrytere Norge NTNU FAKULTET FOR INGENIØRVITENSKAP OG TEKNIKK Norge ARKITEKTUR OG DESIGNHØGSKOLEN I OSLO AHO Norges forskningsråd Norges forskningsråd 118

119 Real-Time Hybrid Model Testing for Extreme Marine Environments Norge NORSK MARINTEKNISK FORSKNINGSINSTITUTT AS Norges forskningsråd SES service fartøy for vindmølleparker til havs Norge UMOE MANDAL AS Norges forskningsråd Sikker lossing til offshore havbruk Norge Vinje Industri AS Norges forskningsråd Styresystem for flerbruks arbeidskatamaran. Norge ESEA Marine AS Norges forskningsråd SWARP - Ships and Waves Reaching Polar Regions Norge NAVTOR AS Tabell 34 Energieffektiviseringsprojekt Danmark Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Forstudie til Arktisk universitets vidensplatform. Danmark Maritime DTU, Polar DTU Danish Maritime Fund EU Udstyr til habitat diving i forbindelse med Danmark Odin Diving Danish skibsreparationer Maritime Fund 6 projekt 12 aktörer Tabell 35 Avancerade maritima operationer - projekt Finland Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär ANTLOAD Variation of Antarctic sea ice thickness and its Finland Finnish meteorological Institute, Aalto effect on the load level of ice navigating University Arctic Thrusters Finland Tevo Ltd Arktiska strukturer i is och modellförsök Finland Finnish meteorological Institute, Research Center VTT Ltd, Aalto University 5122/31/14 ArTEco Finland Wärtsilä Finland Ltd ArTEco-Fin-IND2 Finland Ata Gears Ltd ArTeco-Fin-IND3 Finland Katsa Ltd ArTEco-Fin-IND4 Finland Armeka Ltd

120 ArTEco-Fin-RES1 Finland Research Center VTT Ltd ArTEco-Fin-RES1 Finland Tampere Unversity of Technology Roll-to-roll fabrication of advanced slippery liquid-infused porous surfaces for anti-icing applications Scaling of Ice Strength: Measurements and Modeling (ICESCALE) The cost of ice: estimating the cost premium and economies of scale of ice-classed vessels Finland Tampere Unversity of Technology 12/31/14 Finland Aalto-University 12/31/15 Finland Turku university 2016 Underwater INternet (VIN) Finland Alleco Ltd 12/31/16 Vessel Operations and Routing in Ice Conditions (VORIC) Finland Aalto University Tekes Vessel Operations and Routing in Ice Conditions (VORIC) Finland Meteorlogiska instiutet Tekes Vessel Operations and Routing in Ice Conditions (VORIC) Finland Lantmäteriverket Tekes Vessel Operations and Routing in Ice Conditions (VORIC) Finland VTT Tekes VORIC Vessel Operations and Routing in Ice Conditions Finland Finnish meteorological Institute WINICE Finlad Aalto university, Lappeenranta University of Technology Academy of Finland 17 aktörer Tabell 36 Avancerade maritima operationer - projekt med fler än en nordisk aktör Projekt med fler än en nordisk aktör - Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär APPLICATE - Advanced Prediction in Polar regions and beyond: Modelling, observing system design and LInkages associated with ArctiC ClimATE change Sverige, Norge Stockholms universitet, Universitetet i Bergen, Meteorlogisk Institutt, Universitetet i Tromsö EU 120

121 EfficienSea 2 - Efficient, Safe and Sustainable Traffic at Sea INTAROS - Integrated Arctic observation system Martec ArTeco Luleå Polar Ice: Stimulating Arctic & Antarctic sea ice monitoring services through end-user engagement and the integration of new service lines into GMES downstream services Finland, Sverige, Norge, Danmark Sverige, Danmark, Finland, Norge Sverige, Finland Norge, Sverige, Finland, Danmark Finska Trafikverket, Furuno Finland Oy, Sjöfartsverket, Chalmers, SSPA, Transas marine Internationel, Vissim AS, Geodatastyrelsen, Danmark meteorlogiska institute, Köpenhamns universitet, DTU, BIMCO, Maritime Development Center, Force technology, Danelec Electronics, GateHouse A/S, Litehauz, Lyngso Marine, Rocketbrothers, Thrane & Thrane Stockholms universitet, SMHI, Meteorlogiska institutet, Helsingfors universitet, DTU, Geological Survey of Denmark and Greenland, Aarhus universitet, Nordisk fond för miljö och utveckling, Universitetet i Bergen, Havsforskningsinstitutet, University Centre in Svalbard, Norut Northern Research Institute AS, Norsk institutt for Vannforskning, DNV GL AS Luleå tekniska universitet, Tampere UT, TU Dresden, Klingenberg, SKF, Trafi Norsk regnesentral stiftelse, Meteorologisk institutt, Kongsberg Sattellite Service, SMHI, VTT Oy, Danmark Meteorlogiske Instittut, DTU EU EU Sjöfartsverket EU Research center of excellence for Arctic shipping and operations SPICES - Space-borne observations for detecting and forecasting sea ice cover extremes StormWINDS Strategic and operational risk management for wintertime maritime transportation system SWARMs - Smart and Networking UnderWAter Robots in Cooperation Meshes WINMOS WINMOS 2 Finland, Norge Danmark, Norge, Finland Finland, Sverige Sverige, Norge Sverige, Finland Finland, Sverige Aalto-University, Helsinki University, NTNU Lloyds Register Foundation Danmarks meteorlogiske institut, DTU, Stiftelsen Nansen senter for miljoog, Meteorologisk institutt Aalto University, Finnish Meteorological Institute, Finnish Geospatial Research Institute, Novia University of Applied, Sciences, Finnish Environment Institute BONUS DEEPVISION AB, MAELARDALENS HOEGSKOLA EU Sjöfartsverket, Arctica Icebreaking Lth, Novia University Sjöfartsverket of Applied Sciences, Aalto University, ILS Ship Design & Engineering, Finnish Transport Agency Finnish Transport Agency, Sjöfartsverket, Aalto EU CEF University, Novia University of Applied Science, Arctic Icebreaking, ILS Ship Design och Engineering EU 121

122 6.1.3 Energieffektivisering inom den maritima sektorn Området Energieffektivisering inom den maritima sektorn syftar till att åstadkomma förändringar av hur fartyg designas, beställs och opereras samt ge kunskap om andra åtgärder som leder till energieffektivisering inom den globala logistikkedjan och dess olika delar 98. Energieffektivisering inom den maritima sektorn har stort fokus i de nordiska ländernas sjöfarts- FIUD. Tabell 39 och figur 39 ger en översikt över de identifierade aktörerna och projekten inom området. På framförallt företagssidan är energieffektivitet ett utvecklingsområde där ny teknik och mänskliga faktorer är i fokus. Inom Norge, Danmark och Sverige finns nationella samarbetsplattformar med liknande mål och fokus där utökat samarbete och delat vetande kan öka möjligheterna för gemensam FIUD. Nationellt finns flera samarbetsplattformar i de nordiska länderna för energieffektivisering listade nedan: 1. Sweship Energy - SV 2. Blue Innoship - DK 3. Finnish Maritime Cluster - FI 4. Smart Maritime - NO Flera av klusterorganisationerna och samarbetsplattformarna har intresse av energieffektivisering. Aktörer speciellt fokuserade inom detta område är exempelvis Sweship Energy, Green Ship of the Future, Norwegian centre for expertise - Maritime cleantech, Smart Maritime och NCE Systems Engineering Kongsberg. I Sverige är Sweship Energy en samarbetsplattform för rederier som fokuserar helt på energieffektivisering på fartyg. Sweship Energy är ett varumärke ägt av Föreningen Svensk Sjöfart. Rederier lägger mycket tid och engagemang i Sweship Energy, både med personal från rederikontoren och ombordpersonal som deltar på workshops. I Svensk Sjöfart och Sweship Energy återfinns en mycket hög kompetens vad gäller energieffektivisering. En del av verksamheten i Sweship Energy innebär att information bara delas mellan de rederier som aktivt deltar, i syfte att se till att den som deltar i nätverket också bidrar med egna erfarenheter och kunskap. Deltagare är bland annat Svensk Sjöfart, DFDS, Thun, Furetank, Transatlantic, Stena Bulk och Wallenius. I Sverige finns även ett center för Eco-shipping inom sjöfart, drivet av svenska Färjerederiet. Centret ska bland annat kunna erbjuda utbildning inom eco-driving för rederier. Danska samarbetsplattformen Green Ship of the future fokuserar på att minska emissioner från sjöfart och göra sjöfarten mer energieffektiv. Forskning och innovation sker inom maskin, framdrivning, operationer och underhåll, logistik och fartygsdesign. Sekretariatet är ett samarbete med Maritime DTU, Danmarks Rederiförening, Danske Maritime och Søfartsstyrelsen. Även norska Smart Maritime har som vision att förbättra sjöfartens energieffektivitet och minska skadliga utsläpp från maritima sektorn. Inom samarbetsplattformen pågår flera projekt med bäring på energieffektivitet. 98 Lighthouse (2015)

123 Tabell 37 Översikt Energieffektivisering Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser Finansiärer SV Projekt Energieffektivare sjöfart genom minskad skrovpåväxt IVL - 0,29 M Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Chalmers 0,29 M Kunskaps- och metodutveckling för analys av fartyg med luftkammare Luleå tekniska universitet 0,35 M Spillvärmedriven kyla för fartyg Steg 2 - Tillämpad systemdesign och systemutvärdering 0.27 M Systemmodellering för en energieffektiv sjöfart-del 2 0,25 M Utbildningar baserade på gjorda erfarenheter ombord och analyserade driftsvärden Svensk Sjöfart 0,12 M Ytfriktionsdatabas för maritima sektorn 0,17 M Förbättrade prestandaprognoser och driftsoptimering av fartyg 0,03 M Projekt: RADIADE - Radiation modeling and verification in marine diesel engines - DTU, Scandia National Laboratories, Norwgian University of Science, MAN Diesel & Turbo 2,86 M Vessel Performance Decision Support Chalmers - Energy management, energisystem, systemmodellering (fokus beteende och teknik) Linnéuniversitetet energieffektivitet, eco-driving SSPA dynamisk dimensionering av fartyg, ytfriktionsdatabas för maritima sektorn Sweship Energy teknik och beteende Energimyndigheten Uppgifter saknas för ett projekt. Finansiering pågående projekt : 3,8 M DK Aalborg universitet energioptimering, maritim Cleantech DTU Green ship of the future Danish Maritime Fund Uppgifter saknas för sex projekt. Finansiering pågående projekt : 10,5 M NO Projekt: Energieffektivitet og utslipp fra skip i praksis SAMFUNNS- OG NÆRINGSLIVSFORSKNING AS - 0,725 M Designhensyn og evaluering av energibesparende enheter for oversjøiske skip Marintek - 0,6 M Ny hjelpemotor på M/V Falcon - OHT Falcon AS 0,79 M Metodikk for optimering av energilagringsystemer på maritime fartøyer 0,39 M Projekt: SET - Ship Energy Efficiency Technologies 0,12 M Refresh - Green Retrofitting of Existing Ships - MEYER TURKU OY 4,1 M Inoman2ship - INOvative Energy MANagement System for Cargo SHIP Wärtsilä Business utilizing sustainable integration of Novel Energy Systems - Lappeenranta University of Technology, Saimaa University of Applied Sciences SINTEF Ocean (SINTEF- Marintek) DNV-GL - Energy management NRF - Energy Management in Practice (EMIP) Smart Maritime Norges forskningsråd Energistyrelsen Uppgifter saknas för ett projekt Finansiering pågående projekt : 4,3 M Tekes FI Aalto University VTT Uppgifter om finansiering av projekt saknas för sex projekt. Finansiering pågående projekt : 7,8 M 123

124 Flera projekt och aktörer arbetar för tekniska lösningar för en energieffektiv sjöfart. I exempelvis Finland pågår ett stort projekt inom området kallat Ship Energy Efficiency Technologies (SET). I projektet deltar VTT, Aker Arctic Technology, Aalto University, Delta Marine och Alfa Laval Aalborg. Totalt uppgår projektet till I Sverige pågår flera projekt inom området hur fartygsbesättningar kan bidra till ökad energieffektivisering. Exempelvis Chalmers har stor kompetens inom området och även Linnéuniversitetet bedriver forskning inom området. Projekt som bedrivs på Chalmers handlar exempelvis om hur man gör energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar. I Danmark pågår ett stort projekt inom ramen för Blue Innoship; Vessel Performance Decision Support. I projektet, som pågår , deltar TORM, J. Lauritzen FORCE Technology och Aalborg University. Målet är att utveckla en plattform för beslutsstöd för energieffektivitet i tekniska och operationella funktioner och öka personalens medvetenhet gällande energieffektivitet. Plattformen stödjer rederier i arbetet att dokumentera och förbättra dess miljöpåverkan. Sweship Energy bedriver liknande arbete och samarbetspotentialen kan därför bedömas som stor om önskan till samarbete finns. Samtliga nordiska länder har starkt intresse av energieffektivisering och har tydliga mål avseende energieffektivisering. Samarbete inom både teknik och beteende som möjliggör en energieffektiv sjöfart bör kunna utökas. Sverige har stor kompetens inom området beteende, något som både rederier och akademi arbetar med. Sweship Energy riktar sig i nuläget till svenska rederier, men det är tydligt att nätverket skulle kunna vara intressant även för övriga nordiska länder att ta del av och ingå i. Följande projekt har fler än en nordisk deltagare: LeanShips - Low Energy And Near to zero emissions Ships - SV/DK/FI - Rolls- Royce AB, Chalmers, Wärtsilä, Svitzer, Kongsberg, , 22,9 M HERCULES-2 - FUEL FLEXIBLE, NEAR -ZERO EMISSIONS, ADAPTIVE PERFORMANCE MARINE ENGINE DK/SV/FI - DTU, Aalto University, Dinex Ecocat, Linköping University, Lund University, University of Vaasa, VTT, Wärtsilä, , 25,1 M SHOPERA - Energy Efficient Safe SHip OPERAtion - FI/NO/DK, DNV GL, VTT, Norsk Marinteknisk Forskningsintitut, DTU, 6,5 M, RETROFIT - ReTROFITting ships with new technologies for improved overall environmental footprint FI/NO, WARTSILA FINLAND OY, Marlo AS, 3,9 M Som syns ovan är de två största projekten som pågår med nordiska aktörer LeanShips och Hercules 2. Både projekten inkluderar svenska, norska och danska företag och/eller universitet. Nordic Energy Research är en möjlig forskningsfinansiär för nordisk forskning inom området. Finansieringsmöjligheter finns även inom EU:s program Horisont 2020, CEF, Interreg och BONUS. Samarbete mellan energimyndigheterna, likt det samarbete som sker inom Vintersjöfartsforskning, i respektive nordiskt land skulle kunna vara en möjlig väg framåt och ett komplement till Nordic Energy Research. 124

125 Figur 42 Sammanfattning Energieffektivisering Identifierade projekt: 23 Identifierade projekt: 17 Identifierade projekt: 14 Identifierade projekt: 11 Identifierade aktörer: 18 Identifierade aktörer: 35 Identifierade aktörer: 9 Identifierade aktörer: 14 M : 3,8 (Uppgifter saknas för ett projekt) M : 10,5 (Uppgifter saknas för sex projekt) M : 4,3 (Uppgifter saknas för ett projekt) M : 7,8 (Uppgifter om saknas för sex projekt) Akademi Akademi Akademi Chalmers KTH Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan Linköpings DTU Syddansk Universitet Aalto University, Lappeenranta University of Technology, University of Vaasa, Saimaa University of Applied Sciences Institut IVL Svenska Miljöinstitutet SSPA Sweden AB Institut Marintek Sintef Energi Institut VTT Företag Företag Alfa Laval, Cimco Marine AB, DFDS, Optixamrine AB, Stena, Sirius, Sustainable Innovation i Sverige, Sweship Energy, Rolls Royce, Wallenius Cool4Sea,Diab, Effect Ships International, Exilator, MAN, PAJ Sensor Maersk Drilling,Tuco Yacht Vaerft, Wattsup Power, SIMAC, Danelec Electornics Företag DNV GL, Laponie Engima, Kongsberg, Nordnorsk Shipping, Samfunns- og naeringslivsforskning, Spar Shipping, Veidar, Wärtsilä Företag ABB, Aker Arctic, Alfa Laval Aalborg, Finnlines, Technology, Delta Marine, MEYER TURKU OY, Norsepower Oy Ltd, Svitzer, Port of Helsinki, Wärtsilä 125 öretag

126 Tabell 38 Energieffektivisering - projekt Sverige Projekttitel Land Aktör Dynamisk dimensionering av fartyg Sverige SSPA, Chalmers, KTH, Stena Lighthouse Ecodriving inom sjöfart Sverige Linnéuniversitetet Emission Free Waterways - Energieffektiva och hållbara urbana Sverige Sustainable Innovation i Sverige AB Energimyndigheten sjötransporter Energieffektiva utombordare del 2 Sverige Cimco Marine AB Energimyndigheten Energieffektivare sjöfart genom minskad skrovpåväxt Sverige IVL Energimyndigheten Energieffektivisering Sverige Linnéuniversitetet Energieffektivitet vid fartygsanlöp Sverige IVL Energimyndigheten Energiledningssystem inom sjöfart Sverige Chalmers Energimyndigheten Förbättrade prestandaprognoser och driftsoptimering av fartyg Sverige SSPA, Chalmers, KTH, Stena Lighthouse Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Sverige Chalmers Energimyndigheten Kunskaps- och metodutveckling för analys av fartyg med Sverige Luleå tekniska universitet Energimyndigheten luftkammare OXM - Patent pending gearboxa patent pending gearbox for ships Sverige OPTIXMARINE AB EU that decrease fuel consumption with 25% (appr 500 ton fuel and 1500 ton carbon dioxide per ship and year) SFF Energieffektivisering och utbildning Sverige FSS, Stena, Wallenius, furetank, Sjöfartsverket Sirius, m.fl. Spillvärmedriven kyla för fartyg Steg 2 - Tillämpad systemdesign och Sverige Alfa Laval Lund AB Energimyndigheten systemutvärdering Sustainable Motorway of the Sea Sverige DFDS A/S EU DFDS Seaways AB DFDS Seaways Plc Gothenburg RoRo Terminal AB Systemmodellering för en energieffektiv sjöfart- del 2 Sverige Chalmers Energimyndigheten Undersökning av koncept, tillgängliga modeller och metoder användbara för prediktering, uppföljning och förbättring av fartygs energieffektivitet Upgrading and sustaining competitive sea-based transport service on Baltic MoS Klaipeda-Karlshamn Sverige Chalmers Energimyndigheten Sverige DFDS Seaways Karlshamns Hamn EU 126

127 Utbildningar baserade på gjorda erfarenheter ombord och Sverige Svensk Sjöfart Energimyndigheten analyserade driftsvärden Variabel växellåda som möjliggör konstant varvtal för generatorer Sverige Optixmarine AB Vinnova ombord på fartyg Ytfriktionsdatabas för maritima sektorn Sverige SSPA Energimyndigheten Tabell 39 Energieffektivisering - projekt Norge Projekttitel Land Aktör Designhensyn og evaluering av energibesparende enheter for Norge Marintek Norges forskningsråd oversjøiske skip Energieffektiviseringstiltak knyttet til lasteskipet NSK 3433 Norge Nordnorsk Shipping AS Enova Energieffektivitet og utslipp 127odellin i praksis Norge SAMFUNNS- OG NÆRINGSLIVSFORSKNING AS Norges forskningsråd Energy Management Norge DNV GL Innovativt Notservice Fartøy Norge Laponie Engima AS Enova MACC Cost abatement curves for energy efficiency Norge DNV GL DNV GL Metodikk for optimering av energilagringsystemer på maritime Norge Sintef Energi AS Norges forskningsråd fartøyer MW Silicon Carbide converters for Marine Hybrid Energy Systems Norge WARTSILA NORWAY AS Norges forskningsråd Ny hjelpemotor på M/V Falcon Norge OHT Falcon AS Enova Spar Gemini Fuel saving project Norge Spar Shipping AS Enova Spar Scorpio Fuel saving project Norge Spar Shipping AS Enova Søknad om energibesparende tiltak i forbindelse med bygging av ny Norge Veidar AS Enova linebåt: Støtte til energitiltak i skip 14 projekt 9 aktörer

128 Tabell 40 Energiefektivisering - projekt Danmark Projekttitel Land Aktör EEECSM-2 Energy and Environmentally Efficient Cooling Danmark COOL4SEA APS EU System for Maritime use EFFICIENSEA Off-Shore Application of the Flywheel Danmark Wattsup Power og Maersk Drilling Energiforsk Energy Storage System Energieffektiv Offshore Support Vessel reducerer skibes brændstofforbrug og CO2-udledning Danmark Tuco Yacht Værft ApS, Diab AS, Effect Ships International AS Market Development Fund Exilator, ExiLencer filtersystem Danmark Exilator ApS Danish Maritime Fund Monitoring and performance Danmark University of Southern Denmark, Automation Lab, Principia North, SIMAC, A2SEA, Esvagt Danish Maritime Fund Ny teknologi skal mindske olieforbrug pa ældre Danmark MAN Energiforsk containerskibe Organic Rankine Cycle unit for waste heat recovery Danmark DTU Mekanik i samarbete med Maersk Maritime Technology och Mitsubishi Heavy Industries Danish Maritime Fund PAJ Sensor energieffektiv sensor til skibe Danmark PAJ Sensor A/S Market Development Fund RADIADE Radiation 128odelling and verification in Danmark DTU, Scandia National Laboratories, Norwgian Energiforsk marine diesel engines University of Science, MAN Diesel & Turbo, DTU RegionalECOfeeder Damark Green Ship of The Future, Odense Maritime Technology, ABB A/S, Alfa Laval, Bureau Veritas, Danfoss VLT Drives, DNV GL, DTU Mechanical Engineering, Lloyd s Register, MAN Diesel & Turbo, Maritime DTU, Rolls Royce Marine A/S, Silverstream Technologies, VP Solutions DMF+in-kind Sustainable Traffic Machines II The green link between Danmark Scandlines Danmark ApS EU Scandinavia and Continental Europe Syddansk Universitet og SIMAC, Situation Awareness Danmark Syddansk Universitet, SIMAC (och Danish ferries, Esvagt, A2SEA) Danish Maritime Fund VDRConnect VDRConnect: VDR-based vessel telematics solution Danmark DANELEC ELECTRONICS AS EU Vessel Performance Decision Support Danmark TORM, J. Lauritzen, Vessel Performance Solutions, FORCE Technology, Aalborg University 17 projekt 35 aktörer Danish Maritime Fund and Orient s Fund 128

129 Tabell 41 Energieffektivisering - projekt Finland Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Business utilizing sustainable integration of Novel Energy Systems Finland Lappeenranta University of 12/31/16 Technology, Saimaa University of Applied Sciences Inoman2ship INOvative Energy MANagement System for Cargo Finland Wärtsilä EU SHIP Large Arctic Rotor Sail Development Project Finland Norsepower Oy Ltd 12/31/16 Tekes Refresh Green Retrofitting of Existing Ships Finland MEYER TURKU OY EU 28 SET Ship Energy Efficiency Technologies Finland Research Center VTT Ltd, Aker Arctic /31/14 Tekes Technology, Aalto University, Delta Marine, Alfa Laval Aalborg Simulation-Based Marine Business Innovations SIMBA Finland ABB Finland Ltd 1297/31/14 Tekes Upgrading and sustaining the competitive core Baltic MoS link Helsinki-Lubeck Finland Finnlines Plc, Port of Helsinki EU 11 projekt 14 aktörer Tabell 42 Energieffektivisering - projekt med fler än en nordisk aktör Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär LeanShips - Low Energy And Near to zero emissions Ships HERCULES-2 - FUEL FLEXIBLE, NEAR -ZERO EMISSIONS, ADAPTIVE PERFORMANCE MARINE ENGINE SHOPERA - Energy Efficient Safe SHip OPERAtion RETROFIT - ReTROFITting ships with new technologies for improved overall environmental footprint Sverige, Danmark Finland Danmark Finland Sverige Finland Norge Danmark Finland Norge Rolls-Royce AB, Chalmers, Wärtsilä, Svitzer, Kongsberg DTU, Aalto University, Dinex Ecocat, Linköping University, Lund University, University of Vaasa, VTT, Wärtsilä DNV GL, VTT, Norsk Marinteknisk Forskningsintitut, DTU EU EU WARTSILA FINLAND OY, Marlo AS EU 129

130 6.1.4 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Området Hållbart arbetsliv inom sjöfarten berör FIUD gällande exempelvis utformningen av den fysiska arbetsmiljön, system och verktyg påverkar individens prestation, hälsa och välbefinnande. Området har också effekter på en organisations effektivitet och konkurrenskraft samt på samhällsnivå med kostnader för ohälsa och produktionsbortfall. 99 Området har flera synergier med sjösäkerhetsområdet och exempelvis inom svenska Sjöfartsverkets FoI-område Sjösäkerhet ingår områden som arbetsmiljö ombord på fartyg samt sjöfolks sociala och operativa miljöer och systematiskt arbetsmiljöarbete 100. Området är även av vikt för Innovativa fartygskoncept och farkostteknik och Avancerade maritima operationer. En hållbar arbetsmiljö inom sjöfarten är mål på nationell, EU- och internationell nivå. Forskning inom området pågår i Sverige där forskningsmiljöer inom Maritime Human Factors finns på Chalmers och Linnéuniversitet/Sjöfartshögskolan. På Chalmers pågår ej enbart forskning med bäring på Hållbart arbetsliv inom sjöfarten, utan mycket är även relaterat till Avancerade maritima operationer och Innovativa fartygskoncept och farkostteknik. På Linnéuniversitet drivs exempelvis ett projekt om intendenturpersonalens arbetsmiljö och om hållbart arbetsliv inom sjöfarten. Pågående forskning finns även på GU med fokus hälsa. Den största finansiären för FIUD inom området i Sverige är Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Vinnova och Västra Götalandsregionen. Få samarbetsplattformar är fokuserade på Hållbart arbetsliv inom sjöfarten. Lighthouse har området som ett av sina prioriterade områden, men har ej pågående FIUD-projekt inom området pågående Tabell 43 Översikt Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser SV DK Projekt: Intendenturpersonalens arbetsmiljö Linnéuniversitetet 0,13 M Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Linnéuniversitetet 0,07 M Human Factors forskningsmiljö 1 M, , Chalmers Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar IVL 0,15 M Hjärtsjukdom bland sjömän GU Cancer bland sjömän - GU Projekt: Human Factors and design psychology 0,57 M A Good Life at Sea Fatigue, stress and relational coordination among ferry ship employees Chalmers Human Factors forskningsmiljö, operators performance Linnéuniversitetet/ Sjöfartshögskolan hållbart arbetsliv och arbetsmiljö GU arbetsmiljö och hälsa bland sjömän SP human factors SDU stress och trötthet hos färjepersonal Force Technology Finansiärer Formas Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Vinnova VGR Uppgifter saknas för fyra projekt. Pågående projekt : 1,5 M Danish Maritime Fund Uppgifter saknas för fyra projekt. Finansiering pågående projekt : 0,5 M 99 Lighthouse (2015). Lighthouse prioriterade områden 100 Sjöfartsverket (2015)

131 NO Projekt: Occupational safety and work related factors in Norwegian maritime transport 0,26 M Knowledge of fatigue and impaired vigilance among transport operators 0,17 M Høgskolen i Sørøst-Norge HSN training and assessment research group TOI säkerhet och trötthet DNV GL Norges forskningsråd Uppgifter saknas för två projekt. Finansiering pågående projekt : 0,43 M Tekes FI Projekt: Design of future innovations for seafaring VTT Rolls-Royce Uppgifter om finansiering saknas Samarbetspotential och finansieringsmöjligheter Aktiva nationella och nordiska samarbetsplattformar saknas inom området. Projekt med flera nordiska aktörer saknas och även nordiska finansieringsmöjligheter för området. Det finns dock både kompetens och projekt som pågår och där möjlighet till samarbete finns. Området finns med som fokusområde hos nationella och internationella finansiärer även om det är betydligt mindre medel som utdelats till området. Att få nordiska samarbeten identifierats skulle kunna vara en konsekvens av att samarbetet ej sker i projektform, utan snarare är informella samarbeten. Området har också bäring på exempelvis innovativa farkostkoncept och farkostteknik samt sjösäkerhet där mer medel finns tillgängliga och upparbetade samarbeten identifierats. Exempelvis CYCLADES är ett EU-projekt som syftar till att integrera mänskliga faktorn i både design och operation av fartyg. Identifierade aktörer inom området med samarbetspotential är exempelvis TOI, SDU, Chalmers och Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan gällande trötthet och stress och HSN, Köpenhamns universitet och Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan gällande Hållbart arbetsliv inom sjöfarten. 131

132 Figur 43 Sammanfattning Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Identifierade projekt: 10 Identifierade projekt: 5 Identifierade projekt: 4 Identifierade projekt: 1 Aktörer: 7 Aktörer: 7 Aktörer: 3 Aktörer: 2 M : 1,5 (uppgifer saknas för fyra projekt) M : 0,5 (uppgifter saknas för fyra projekt) M : 0,43 (uppgifter saknas för 2 projekt) M : Uppgifter om finansiering saknas Akademi Akademi Chalmers Köpenhamns universitet Institut GU SDU Institut VTT Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan TOI Institut Företag Offentliga organisationer Force Technology Företag Rolls-Royce Transportstyrelsen DNV GL Seagul Maritime Institut Företag SSPA CrossWind SP Scandlines IVL Sjöfartens miljöråd Faergen 132

133 Tabell 44 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - projekt Sverige Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Arbetsmiljö bland sjömän Sverige GU Ej info Cancer bland sjömän Sverige GU Ej info Dödlighet bland sjömän Sverige GU Ej info Hjärtsjukdom bland sjömän Sverige GU Ej info Hållbart arbetsliv inom sjöfarten Sverige Linnéuniversitetet Intendenturpersonalens arbetsmiljö på passagerarfartyg i svenskt närområde Sverige Linnéuniversitetet Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Maritim Human Factors miljö Sverige Chalmers Vinnova Maritim Human Factors miljö Sverige Chalmers Vinnova Maritim Human Factors miljö Sverige Chalmers Formas Maritim Human Factors miljö Sverige Chalmers Svensk Sjöfart Maritim human factors- och miljöprojekt Sverige Chalmers VGR Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar Studie av ljusspektrumets betydelse för människor arbetande ombord på handelsfartyg Hälsokrav för yrkesmässig sjöfart i inre fart och för fiskare Sverige Transportstyrelsen projekt (maritim human factors miljö räknat som 1 projekt) 7 aktörer Sverige IVL Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Sverige SSPA Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Tabell 45 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - projekt Norge Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Fleet Management Benchmark tool Norge DNV GL Integrated reflection in the maritime industry - New learning tools and methods in shipping Knowledge of fatigue and impaired vigilance among transport operators Occupational safety and work related factors in Norwegian maritime transport Norge Seagull Maritime AS Norges forskninsgsråd Norge TOI Norge TOI projekt 3 aktörer

134 Tabell 46 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - projekt Danmark Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Fatigue, stress and relational coordination among ferry ship employees Danmark SDU, Scandlines, Faergen SDU Human Factors and design psychology Danmark Force Technology A Good Life at Sea Danmark Københavns Universitet, Institut for Antropologi Maritim beslutningsstøtte ombord hvornår virker det? Danmark Københavns Universitet, Institut for Antropologi Danish Maritime Fund Danish Maritime Fund Søfartens Arbejdsmiljøråd, CrossWind Danmark Søfartens Arbejdsmiljøråd, CrossWind 5 projekt 7 aktörer Ej info Tabell 47 Hållbart arbetsliv inom sjöfarten - projekt Finland Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Design of future innovations for seafaring Finand VTT, Rolls-Royce projekt 2 aktörer 134

135 6.1.5 Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Inom området Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart pågår FIUD om värdering av sjöfartens samhällsekonomiska nyttor och kostnader. Området innefattar exempelvis samhällsekonomiska kalkyler och incitamentsstrukturer som stödjer en hållbar sjöfart. 101 FIUD inom området finns inom Sverige genom aktörer som VTI, Zero Vision Tool och Lighthouse. Norge och Sverige deltar även i ett gemensamt projekt kring samhällsekonomiska kalkyler för sjöfartsprojekt. I VTI:s treårsplan (det strategiska inriktningsdokumentet) konstateras det att det finns behov av ökad kompetens och kunskap kring sjöfart, bl.a. för att kunna göra bättre skattningar av miljörelaterade effekter och kostnader som underlag för bedömningar av styrmedel för detta trafikslag. Sjöfart är ett område som är eftersatt ur forskningsperspektiv vilket behöver hanteras, inte minst utifrån frågor som rör miljö, energi och klimat. Utifrån detta är sjöfarts- FIUD relaterat till samhällsekonomiska kalkyler och policyer centralt. Zero Vision Tool driver bland annat ett projekt kring ECA-Bonus där målet är att bygga upp incitament som möjliggör ökade transporter med fartyg. I projektet deltar även Stena Line, SSPA, och Svensk Sjöfart. Maritima sektorn i samtliga nordiska länder bör kunna gynnas av att FIUD bedrivs inom området, men framförallt bör det vara av intresse i arbetet mot en fossilfri transportsektor som samtliga nordiska länder strävar mot. Flera av de pågående projekten handlar om att bedöma samhällsekonomiska kostnader för sjöfart, något som myndigheterna i respektive land bör kunna lära av varandra. Samarbetspotential har identifierats mellan aktörer som exempelvis Chalmers, IVL, VTI, TOI och CBS. Tabell 48 Översikt Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser Finansiärer SV NO Samhällsekonomiska kalkyler av sjöfartsprojekt - VTI, TOI Hållbarhetsklassificeringar av sjöfarten Chalmers, IVL, 0,03 M JUP 0.8 SSPA, Zero Vision Tool - 0,015 M ECA-Bonus SSPA, Zero Vision Tool - 0,007 M Samhällsekonomiska kalkyler av sjöfartsprojekt - VTI, TOI VTI - Policyrelaterad samhällsekonomisk/modellerings- forskning ZVT Lighthouse IVL Chalmers TOI Uppgifter om finansiering saknas för ett projekt. Finansiering totalt pågående projekt: 0,052 M DK CBS styrning för hållbara maritima värdekedjor 101 Lighthouse (2015). Lighthouse prioriterade områden 135

136 6.1.6 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Området Innovativa fartygskoncept och farkostteknik innefattar FIUD som berör utvecklingen av fartygssystem för ett hållbart transportsystem, lättare konstruktioner som är väl anpassade till sin funktion i systemet, fartygssystemets behov och utvecklingen mot funktionsbaserade regelverk, skrovkonstruktion, materialval, stabilitet, sjöegenskaper och framdrivning. Området innefattar också systemfrågor om fartygssystemets livscykel, dess påverkan på transportsystemet som helhet och på samhället och miljön. 102 Svenska Sjöfartsverkets motsvarighet till området kallas Infrastruktur och teknik och definieras som innovation och utveckling inom fartygsteknik och godshantering ombord, farleder, tekniska sjögeografiska utmaningar 103. Tabell 51 och figur 41 ger en översikt över identifierade aktörer och projekt inom området. Samarbetsplattformar med intresse inom området är exempelvis: - The Finnish Maritime Cluster - FI - Blue Science Park - SV - Lighthouse - SV - Svenskt Marintekniskt Forum - SV - Global center for expertise - Blue Maritime Cluster - NO - DTU Maritime Center - DK - Blue INNOship - DK Samarbetspotential finns mellan dessa plattformar då dess medlemmar har både intresse och kompetens inom området. Inom området pågår både specifika fartygsprojekt, men även generiska projekt. Exempelvis svenska aktörer deltar i två stora generiska projekt som har bäring på området; BRIGIT och MOTOR. Tabell 49 Översikt Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter SV Lättkonstruktion Hydrodynamik Fartygsdesign Human-centred design Projekt: FlexiFab - Flexible fabrication of lightweight aluminium transport structures Delfoi Sweden AB, Lunds universitet - 2,1 M Damage Stability Svensk Sjöfart 0,25 M SMARTYards - Developing Smart Technologies for Productivity Improvement of European Small and Medium Sized Shipyards Baltraden 3,6 M (svenska parter: 0,19 M ) Fartygsdynamik KTH 0,8 M, Lightice (Light weight marine vessels operating in brash ice) - KTH, Bröderna Aa, DNV-GL, Dockstavarvet, FMV, Kockums och Styrsöbolaget KTH - HSC/lättkonstruktion, fartygsdynamik Chalmers strukturell integritet, hydrodynamik, fartygsdesign, propulsionssystem, framdrivningssystem, vågdynamik, numeriska metoder, human-centred design SSPA hydrodynamik, förbättrade prestandaprognoser och driftsoptimering av fartyg, innovativa fartygskoncept FOI hydrodynamik Finansiärer Sjöfartsverket Uppgifter saknas för ett projekt. Finansiering totalt pågående projekt (för EUprojekten har medel som svenska aktörer erhållits räknats in): 5,1 M 102 Lighthouse (2015). Lighthouse prioriterade områden. 103 Sjöfartsverket, (2015)

137 DK Största projekt: ProZero - carbon based fast boats for professional use - TUCO YACHT VÆRFT APS 1,8 M SMARTYards - Developing Smart Technologies for Productivity Improvement of European Small and Medium Sized Shipyards Inrotech 3,7 M DTU design och operation av marina strukturer och hydrodynamik, fartygsdesign, förbränningsmotorer och förbränningsprocesser Green ship of the future Force technology Human factors and design psychology, ship performance NTNU fartygsdesign, fartygssystem SINTEF OCEAN (tidigare Sintef & Marintek) skrov och propelleroptimering Smart maritime DNV GL Danish Maritime Fund Uppgifter saknas för 15 projekt. Finansiering totalt pågående projekt : 3,2 M NO Största projekt: LINCOLN - Lean innovative connected vessels - STIFTELSEN SINTEF, HYDROLIFT AS, INVENTAS KRISTIANSAND AS 1,2 M Fleet Management Benchmark tool DNV GL 0,99 M CYCLADES - Crew-centered Design and Operations of ships and ship systems Lyngos Marine - 0,5 M Miljøkonturer for sikker design av skip og andre marine strukturer DNV GL 0,4 M Projekt: FASA Fatigue of Steel Sandwich Panels - Aalto University Norges forskningsråd Uppgifter saknas för två projekt. Finansiering totalt pågående projekt : 4,4 M FI FiDiPro-THINWALLED Non-linear Response of Large, Complex, Thin-Walled Structures - Aalto University (även Texas A&M, Deltamarin, Machine Technology Center Turku LtD, Meyer Turku Shipyard, SSAB, Napa) Aalto Universitet humanfactors risk-based fartygdesign, RESET - REliability and Safety Engineering and Technology for large maritime engineering systems Tekes Uppgifter saknas för tre projekt. Finansiering totalt pågående projekt : 7,4 M Slutsats samarbetspotential och finansieringsmöjligheter Inom området finns ej formaliserade nordiska samarbetsplattformar, däremot pågår projekt med flera nordiska parter; Adam4EVE, CYCLADES och Holiship. Både Norge, Danmark, Finland och Sverige har kompetens inom design som utgår från människans behov. Exempel på aktörer är Aalto universitet, NTNU, Force Technology och Chalmers. Följande projekt pågår med fler än en nordisk aktör: ADAM4EVE Adaptive and smart materials and structures for more efficient vessels SV/FI - SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT AB, VTT 4 M CYCLADES Crew-centered Design and Operations of ships and ship systems - SV/DK - Chalmers, SSPA, Lyngos Marine - 4,2 M Holiship - HOLIstic optimisation of SHIP design and operaton for life cycle NO/FI - NORSK MARINTEKNISK FORSKNINGSINSTITUTT AS, ROLLS-ROYCE MARINE AS, Elomatic OY 11,4 M Finansieringsmöjligeter inom området är främst inom Horisont 2020, CEF, Interreg och BONUS (om projekt har relevans för klimat och miljö). 137

138 Figur 44 Sammanfattning Innovativa fartygskoncept och farkostteknik Identifierade projekt: 13 Identifierade projekt: 23 Identifierade projekt: 21 Identifierade projekt: 9 Identifierade aktörer: 17 Identifierade aktörer: 13 Identifierade aktörer: 11 Identifierade aktörer: 11 M : 5,1 (uppgifter saknas om ett projekt) M : 3,2 (uppgifter saknas för 15 projekt) M : 4,4 (uppgifter saknas för två projekt) M : 7 (uppgifter saknas för tre projekt) Akademi Akademi Akademi Akademi HSH Norduniversitet Aalborg universitet Chalmers DTU, CBS NTNU Aalto universitet KTH Lunds universitet Institut Institut Marintek VTT Institut Företag SINTEF SSPA SP Offentlig org. FMV Företag Alfa Laval Aalborg, IDA Maritim, Force Technology, Gertsen & Olufsen, Tucho Yacht Vaerft, Inrotech, Lyngso Marine, Marimatech, Man Diesel & Turbo, Maersk Maritime Technology, OSK- ShipTech Företag Aanderaa Data Instruments AS, Aanderaa Data Instruments As Avd Bergen, DNV GL, Effect Ships International AS, Vard Design AS, Rolls- Royce, Kongsberg, Företag Deltamarin, Elomatic Oy, Marimatech, Texas A&M, Machine Technology Center, Meyer Turku, Wärtsilä Bröderna AA, Caterpillar Propulsion, DNV GL, Delfoi, Dockstavarvet, Föreningen Svensk Sjöfart, Saab Kockums, SKF Swerea SICOMP AB, Styrsöbolaget 138

139 Tabell 50 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt Sverige Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär BRIGIT - New tailor-made biopolymers produced from lignocellulosic Sverige Lunds universitet EU sugars waste for highly demanding fire-resistant applications Damage Stability Sverige Svensk Sjöfart Sjöfartsverket EkoMini- Biobaserade kompositer för båtbyggare Sverige Swerea SICOMP AB, Swerea Vinnova SICOMP, Piteå Fartygsdynamik Sverige KTH Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Fartygsdynamik Sverige KTH (Wallenius och Seaware) Sjöfartsverket FlexiFab - Flexible fabrication of lightweight aluminium transport structures Sverige DELFOI SWEDEN AB, LUNDS UNIVERSITET EU Innovativa fartygskoncept Sverige SSPA VGR Lightice (Light weight marine vessels operating in brash ice) Sverige KTH, Bröderna Aa, DNV-GL, Dockstavarvet, FMV, Kockums och Styrsöbolaget MOTOR - Multi-ObjecTive design Optimization of fluid energy machines Sverige CATERPILLAR PROPULSION PRODUCTION AB Transportstyrelsen EU Svallvågsmodellering Sverige KTH Sjöfartsverket 13 projekt 17 aktörer Tabell 51 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt Norge Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Advanced Whole Ship Analysis for Multipurpose vessels Norge DNV GL AS DNV GL APPROVED Model based approval of hulls Norge DNV GL AS DN VGL Design process accounting for resistance in waves Norge DNV GL AS DNV GL Dynamiske belastninger og interaksjonseffekter for marine propulsjonssystemer Norge NORSK MARINTEKNISK FORSKNINGSINSTITUTT AS Norges forskningsråd Fartøysskrog med Multi-mission egenskaper Norge Effect Ships International AS Norges forskningsråd Fleet Management Benchmark tool Norge DNV GL AS Fleksibel og kostnadseffektiv bølgesensor Norge Aanderaa Data Instruments AS, Aanderaa Data Instruments As Avd Bergen Norges forskningsråd 139

140 Forprosjekt Neste generasjons havbruksfartøy Norge Vard Design AS Norges forskningsråd HD Wave High resolution Wave modelling Norge DNV GL AS DNV GL Kompetens inom ship design, ship systems, navigation Norge NTNU Lashing Bridge Vibrations Norge DNV GL AS DNV GL LINCOLN - Lean innovative connected vessels Norge STIFTELSEN SINTEF, HYDROLIFT AS, EU INVENTAS KRISTIANSAND AS Miljøkonturer for sikker design av skip og andre marine Norge DNV GL AS Norges forskningsråd strukturer Ny energibesparende propulsjonsteknologi for offshore- og Norge ROLLS-ROYCE MARINE AS AVD Norges forskningsråd handelsfartøy ULSTEINVIK Ny metodikk for utvikling av fartøyspesifikke Norge Kongsberg Digital AS simuleringsmodeller Operational Logistics and business process management in Norge HSH, Nord University high arctic oil and gas operations Presentasjon og formidling av forskningsprosjekter med Norge Norsk Marinteknisk Norges forskningsråd vekt på hydrodynamiske utfordringer forskningsinstitutt AS Smart Maritime - Performance in a Seaway Norge Marintek - NTNU Smart Maritime - simulatio of long-term ship performance Norge Marintek, NTNU virtual testing Structures Stochastic Evaluation Toolbox Norge DNV GL AS DNV GL Wave load analysis services Norge DNV GL AS projekt 11 aktörer

141 Tabell 52 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt Danmark Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär BLUESHIP - Electrospun functionalized nano-materials for Danmark DTU EU ultra-compact de-nox SCR system in naval shipping CASCADe - Model-based Cooperative and Adaptive Shipbased Danmark Marimatech AS EU Context Aware Design Copenhagen Subsea, Elektrisk undervandsthruster Danmark Copenhagen Subsea Danish Maritime Fund Controllable Pre-Swirl Fins Danmark MAN Diesel & Turbo, Maersk Maritime Technology, OSK- ShipTech, DTU DTU Kemiteknik og DTU Mekanik, Reduction of methane from LNG in diesel engines DTU Mek og DTU Elektro, Dynamic propeller shaft speed control Danmark Danmark Danmarks tekniske universitet Kemiteknik, Danmarks tekniske universitet Mekanik Danmarks tekniske universitet Mekanik, Danmarks tekniske universitet Elektro Danish Maritime Fund Danish Maritime Fund Danish Maritime Fund DTU Mekanik, Added resistance in short waves Danmark DTU Mekanik Danish Maritime Fund DTU Mekanik, Seakeeping and resistance software Danmark Danmarks tekniske Danish Maritime Fund universitet, mekanik Dynamic propeller shaft speed control Danmark Maersk Maritime Danish Maritime Fund Technology Propeller Control ApS, Lyngsø Marine., DTU EUROFLEETS2 - New operational steps towards an alliance of Danmark DTU EU European research fleets Gertsen & Olufsen, Udvikling af vibrationskompensator Danmark Gertsen & Olufsen Danish Maritime Fund IDA Maritim, Analyse af IMO s intaktstabilitetsregler Danmark IDA Maritim Danish Maritime Fund LightShip Danmark DBI Danish Maritime Fund (DMF) together with DBI (Danish Institute of Fire and Security Technology), and partly the Danish 141

142 ProZero - carbon based fast boats for professional use Danmark TUCO YACHT VÆRFT APS Pure - Development of Auxiliary Power Unit for Recreational yachts Ship Performance Optimization and Onboard Decision Support Trailer Cat Danmark OSK ShipTech, Claus Kruse, MacGregor, Bureau Veritas, Tetraplan, Transmar, DBI, CBS, DTU Maritime Authority (DMA) EU Danmark DTU EU Danmark Force Technology Udvidelse af testcenter Danmark Alfa Laval Aalborg A/S Danish Maritime Fund Udvikling af Radar C en robot til afrunding af stålkanter Danmark Inrotech Danish Maritime Fund Validering af modstandsberegninger på skibe Danmark Mads Lund Steffensen 2016 Danish Maritime Fund och Henrik Mikkelsen (studenter vid DTU), DNV-GL i Oslo Weather Routing Danmark Optimum Voyage ApS Danish Maritime Fund 23 projekt 13 aktörer Tabell 53 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt Finland Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär CARLOS - CooperAtive Robot for Large Spaces manufacturing Finland AALBORG UNIVERSITET EU CASCADe - Model-based Cooperative and Adaptive Ship-based Finland MARIMATECH AS EU Context Aware Design FAROS - Human Factors in Risk-Based Ship Design Methodology Finland Aalto University, Teknologian EU tutkimuskeskus VTT Oy FASA Fatigue of Steel Sandwich Panels Finland Aalto University Academy of Finland FiDiPro-THINWALLED Non-linear Response of Large, Complex, Finland Aalto University (även Texas A&M, Tekes Thin-Walled Structures Deltamarin, Machine Technology Center Turku LtD, Meyer Turku Shipyard, SSAB, Napa) RESET - REliability and Safety Engineering and Technology for Finland Aalto University EU large maritime engineering systems 9 projekt 11 aktörer

143 Tabell 54 Innovativa fartygskoncept och farkostteknik-projekt med fler än en nordisk aktör Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär ADAM4EVE - Adaptive and smart materials and structures for more efficient vessels CYCLADES - Crew-centered Design and Operations of ships and ship systems Holiship - HOLIstic optimisation of SHIP design and operaton for life cycle SMARTYards - Developing Smart Technologies for Productivity Improvement of European Small and Medium Sized Shipyards Martec ArTeco SKF Sverige, Finland SKF, Wärtsilä, VTT, Katsa m.fl. Sverige, Finland SP, VTT EU Sverige, Danmark Chalmers, SSPA, Lyngos Marine EU Norge, Finland Norsk Marinteknisk Forskningsinstitutt EU AS, Rolls-Royce Marine AS, Elomatic OY Sverige, Danmark BLATRADEN AB, INROTECH APS EU 143

144 6.1.7 Integrerade transportsystem och affärsmodeller Området Integrerade transportsystem och affärsmodeller berör sjöfartsforskning gällande sjöfart och handel, logistik, företagsekonomi och juridik. 104 Samtliga nordiska länder bedriver sjöfarts-fiud inom området Integrerade transportsystem och affärsmodeller. En översikt över identifierade aktörer och projekt återfinns i tabell 57 och figur 42. Fokus för de nordiska länderna är intermodalitet & logistik, inlands-, kust-, urban- och närsjöfart samt sjörätt. Svenska Sjöfartsverket har exempelvis ett fokusområde inom FoI kallat infrastruktur och teknik som också inkluderar inlandssjöfart, kustsjöfart och närsjöfart samt intermodalitet 105. Ett ytterligare av Sjöfartsverkets områden, Sjöfartens externa förutsättningar, har också som mål att tydliggöra sjöfarten i samhällsekonomiska modeller 106. Området är även prioriterat inom Energimyndigheten som exempelvis har Hållbart samhälle som fokusområde, något som syftar till bland annat integration av samhällets olika infrastrukturer och där sjöfarten är en del 107. Följande samarbetsplattformar arbetar inom området Integrerade transportsystem och affärsmodeller: - The Finnish Maritime Cluster - FI - Zero Vision Tool SV/FI - Norwegian centre for expertise - Maritime cleantech NO - Sjöfartsforum SV - Lighthouse - SV Tabell 55 Översikt Integrerade transportsystem och affärsmodeller Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser SV Intermodalitet Internalisering Urban sjöfart Inlandssjöfart Miljö- och klimatvänlig inlandssjöfart Störst projekt: Energieffektivt logistiksystem för transport av jord- och bergmassor på Södertörn 0,26 M, SloEuro SSPA, GU m.fl. -0,28 M Vattenvägen KTH, Vattenbussen 0,52 M Conceptual model of the shippers choice between sea, rail and road transport, VTI och TOI Significance (NL) 2016/2017 VTI, TOI 0,32 M BTH - Logistik Chalmers sjöfartslogistik, lasthantering inom Ro-Ro GU - logistik, Roro-segementet, hamnar, intermodalitet och landtransporter kopplade till sjöfart, samhällsekonomi och sjöfart KTH inre vattenvägar Linné/Sjöfartshögskolan logistik och intermodalitet Lighthouse VTI Policyrelaterad forskning med ett samhällsekonomiskt- och modelleringsperspektiv RISE Viktoria - trafikstyrning, godsspårning, inlandssjöfart, urban sjöfart IVL styrmedel och samhällsekonomiska analyser och kostnads-nyttoanalyser SSPA sjöfartslogistik SP intermodalitet och logistik Finansiärer Sjöfartsverket Trafikverket Uppgifter saknas för fem projekt. Finansiering pågående projekt : 6,5 M 104 Lighthouse (2015) Sjöfartsverket (2015) Sjöfartsverket, (2015) Energimyndigheten, (2015). Helhessyn är nyckeln. 144

145 DK Störst projekt: DockingMonitor - development of automated combined berthing aid and drift monitoring system for large ships, particularly oil and LNG gas tankers Marimatech 1,4 M NÖKS 2 2,9 M (total belopp för hela projektet) CBS - Organisational innovation, Business model innovation, modeler för företagsinnovation, kontrakt mellan speditörer och transportörer, regelverk och konkurrenskraft DTU Affärsmodeller och entreprenörskap, maritim logistik Danish Maritime Fund Uppgifter saknas för 17 projekt. Finansiering pågående projekt : 1,5 M NO FI Miljövänlig inlandssjöfart Störst projekt: SCORE - Score board of competivieness of European transport manufacturing industries TOI 1,4 M Decision Support System for Craneand Lifting Operations DeepOcean AS 1,1 M Nye GodsData - Sintef (leder), Kystverket, Statens vegvesen, Jernbaneverket, Transportøkonomisk institutt (TØI), NHO Logistikk og Transport, COOP Norge Handel AS, TakeCargo AS og Dagligvarebransjens miljøforum 0,9 M Short Sea Pioneer Logistics System and Ship Concept Development North Sea Container Line 0,9 M Störst projekt: REBUS, Relational business practices Åbo universitet +20 industriparter, sju Finska universitet 40 M 30MILES (Small port every 30 miles apart Development of services for lively water tourism in the Eastern Gulf of Finland) Kotka Maritime Research Center, Kymenlaakso University of Applied Science, University of Helsinki, Cursor Ltd and Posintra Ltd. - 3,3 M USE-IT-WISELY - Innovative continuous upgrades of high investment product-services - Volvo, Chalmers, Hermia Business Development, Metso Minerals Oy, VTT 8,5 M EMMA - Sjöfartsforum, Trafikverket, Viktoria Swedish ICT, Avatar Logistics, Sjöfartsverket, Lathi Region Development, Regional Council of North Karelia, Finnish Waterway Association 4,4 M Høgskolen i Molde Frakt och logistic, hamnar och hamnkonkurrens, intermodala transporter NTNU logistik Nordisk institutt for sjorett vid universitetet i Oslo (NIFS) sjörätt, petroleumkontrakt, energimarknadsrätt, juridik inom miljöfrågor TOI - Godsflöde och transportarbete för sjötransport, Modellering, prognoser och överföring av godstransporter från väg till sjöfart, kryssningsindustrin Norwegian centre for expertise - Maritime cleantech inlandssjöfart, närsjöfart Åbo Akademi - University of Turku logistikkedjor och infrastruktur, hamnversamhet, struktur och utveckling av maritima klustret South-Eastern Finland University of Applied Sciences logistik och sjötransport Norges forskningsråd Uppgifter saknas för sex projekt. Finansiering pågående projekt : 8,9 M Uppgifter saknas för åtta projekt. Finansiering pågående projekt : 43 M Flera aktörer verkar inom logistik och intermodalitet. Exempel på svenska aktörer är Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Chalmers, Sjöfartshögskolan, RISE Viktoria och 145

146 RISE/SP och SSPA. Finska University of Turku är fokuserade på logistikkedjor och infrastruktur och även forskning som kopplar till hamnverksamhet. I Norge finns Nordisk institutt för sjörätt (NIFS) med stor kompetens inom området sjörätt och även Göteborgs universitet, Helsingfors universitet och Köpenhamns universitet har kompetens inom området. Universiteten nämner att de samarbetar och exempelvis NIFS och Helsingfors universitet samarbetar InterTran som är ett tvärvetenskapligt projekt. Hur samarbetet ser ut för samtliga aktörer i detalj har inte identifierats och något som vore intressant för en fördjupad studie. Både Norge och Sverige har mål om att flytta över gods från väg till järnväg och sjö och båda länderna har kompetens och projekt i området gällande både passagerartrafik och godstransporter. Flera projekt syftar även till miljö- och klimatförbättrande åtgärder och kombinerar inlandssjöfart eller närsjöfart med alternativa bränslen. Det finns en europeisk samarbetsplattform inom området, European Shortsea Network (ESN). ESN fungerar som ett nätverk där nordiska aktörer ingår. Nätverket träffas två gånger per år, men fungerar i övrigt som en virtuell plattform för marknadsföring och information om Europasjöfart. ESN arbetar också för att sprida idéer och best practise mellan medlemmarna för att stimulera de nationella organisationernas arbeten. Inom respektive länder finns Short Sea Promotion Centers, i Sverige är exempelvis Sjöfartsforum ett sådant. Nätverket ger också support till nya Short Sea Promotion Centers och arbetar med att identifiera gemensamma problem, behov och så kallade flaskhalsar kring Europasjöfarten 108. Inom exempelvis inlandssjöfart är respektive Short Sea Promotion Center en möjlig samarbetsplattform där mötesplatser kan skapas. DenCity är ett svenskt exempel på ett stort Vinnova-finansierat med fokus på bland annat urban sjöfart. Projekt leds av Closer och ytterligare aktörer är bland annat SSPA. Samarbetspotential Flera pågående projekt med nordiska aktörer är finansierade genom TEN-T/CEF medel och syftar till att förbättra det europeiska transportsystemet och även EU Interreg är en möjlig finansiär av projekt med flera nordiska aktörer. Följande projekt pågår med fler än en nordisk aktör: Conceptual model of the shippers choice between sea, rail and road transport 2016/2017 SV/NO - TOI med VTI och Significance (NL) CONTAIN - Container Security Advanced Information Networking SV/NO/FI EMMA SV/FI NÖKS 2 - Närsjöfart i Öresund-Kattegatt-Skagerrak SV/FK/FI The Northern ScanMed Ports - Sustainable Maritime Links SV/FI USE-IT-WISELY - Innovative continuous upgrades of high investment productservices SV/FI Exempelvis EMMA-projektet och NÖKS 2-projektet är exempel på sådana projekt. EMMAprojektet är ett stort projekt med 21 projektpartners i fem olika länder. Projektet syftar till att tackla de utmaningar som finns med närsjöfart och öka andelen kustsjöfart och närsjöfart mellan och inom länderna runt Östersjön. Projektet har en total budget om 4,42 M och pågår Då de nordiska länderna har gemensamma mål inom området och även samarbetar i flera stora projekt bedöms samarbetspotentialen inom området som stor. Inom området finns flera nordiska samarbetsplattformar, exempelvis: 108 Sjöfartsforum (2016)

147 Nordisk Institut för sjörätt Nordic Sustainable Logistics Network European Shortsea Network - Shortsea Promotion Centre Finland, Sverige, Danmark, Norge Finansiering till projekt finns inom Horisont 2020, TEN-T/CEF och Interreg. Ingen av dessa finansieringskällor är direkt riktade till nordiska projekt. 147

148 Figur 45 Sammanfattning Integrerade transportsystem och Identifierade projekt: 35 Identifierade projekt: 27 Identifierade projekt: 20 Identifierade projekt: 16 Identifierade aktörer: 26 Identifierade aktörer: 22 Identifierade aktörer: 13 Identifierade aktörer: 12 M : 6,5 (uppgifter saknas för fem projekt) M : 1,5 (uppgifter saknas för sex projekt) M : 8,9 (uppgifter saknas för sex projekt) M : 43 (uppgifter saknas för åtta projekt) Akademi Akademi Akademi Akademi Chalmers Closer GU KTH Aalborg universitet CBS DTU Köbenhamns universitet Högskolan i Haugesund Högskolan i Buskerud och Vestfold Nordisk institutt för sjörätt Telemarks Fylksekommun Aalto universitet, Tampere universitet, Helsinki universitet, Kymenlaakso University of Applied Science, University of Helsinki, Åbo Universitet Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan Luleå tekniska universitet Institut SDU Institut Force Technology Institut TOI SINTEF Institut Kotka Maritime Research Center VTT SP IVL SSPA Företag CrossWind eesea Aps Offentlig org. Kystverket Företag Conexbird, OceanVolt, Port of Helsinki, Rolls-Royce VTI Scandlines Jernbaneverket Sjöfartens miljöråd Statens vegvesen Offentlig org. Faergen Luftfartsverket Sjöfartsverket Trafikverket Trafikanalys Företag Avatar Logistics, Berge Consulting, Göteborgs hamn, Lindholmen Science Park, HH Networks, Sveriges hamnar, SMTF, Sjöfartsforum, Vattenbussen,Volvo Danske Maritime Marimatech Företag CFD Marine AS, DNV GL, DeepOcean, Kongsberg, Kristiansand Havn KF, Larviks Havn KF, Kongsberg Simulation, Marlo, Maritimt Forum Sör, Maritimt Forum Oslofjorden, Norlines AS, Seagul Maritime, Wallenius Wilhelmsen Logistics 148

149 Tabell 56 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt Sverige Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär DenCity Sverige Lindholmen Science Park, Closer, SSPA Vinnova Energieffektivt logistiksystem för transport av jord- och bergmassor på Södertörn Sverige Luelå tekniska universitet Energimyndigheten Forum för transportinovation Sverige Closer, Trafikverket, LFV, Sjöfartsverket Sjöfartsverket, m.fl. Framtidshamnen Sverige Berge Consulting AB Vinnova Förstudie Vattenvägen Sverige GU, KTH Lighthouse Grön sjötransport förutsättningar för konceptet grön frakt - Sverige IVL, GU Lighthouse tjänster på sjön Hamnarnas roll i sjöfartens miljöanpassning Sverige Chalmers, Linnéuniversitetet, Lighthouse Göteborgs hamn, Sveriges Hamnar Hur bidrar hållbarhetskrav till maritim näringslivsutveckling Sverige SMTF VGR Kostnadseffektiva val av marina drivmedel givet hårda koldioxidminskningskrav Sverige Chalmers Formas RobLog - Cognitive Robot for Automation of Logistic Processes Sverige Örebro Universitet Styrmedel och incitament för hamnar Sverige GU, IVL, VTI Vinnova Sustainable Port Regions Sverige GU Supply Chain Finance Sverige GU Vinnova Sjötransporter i modell och verklighet betydelsen av Sverige VTI Trafikverket samlastning, skalfördelar, frekvens, hastighet, lastbärare och slingor SloEuro Sverige SSPA, GU m.fl Sjöfartsverket STEM SECA Study Sverige S:t Maritime & shipping Sjöfartsverket Urban Watertruck Sverige Viktoria Swedish ICT Vinnova Utveckling av internetbaserad marknadsplats för shippingindustrin Sverige HH Networks AB Vinnova Vattenvägen den intermodala pusselbiten till resurseffektiva regional- och tätortstransporter Sverige KTH, Göteborgs universitet, Trafikanalys, Trafikverket, Vattenbussen, Avatar Logistics EU Lighthouse Vattenvägen 365 Sverige KTH, Vattenbussen Sjöfartsverket Externa kostnader i transportscenarier med utökad användning Sverige VTI av sjöfart Sjöfartens policyrelevanta samhällsekonomiska Sverige VTI

150 marginalkostnader VTI Rapport 908/2016 Konsekvensutredningen med fokus på samhällsekonomiska Sverige VTI analyser i projektet Nationella förskrifter (PNF) En granskning av samhällsekonomiska kalkyler för Sverige VTI farledsinvesteringar Kvalitetsprovning på asfaltbelagda ytor i ** hamn Sverige VTI Sjötransporter i modell och verklighet betydelsen av Sverige VTI och CERUM/Umeå universitet samlastning, skalfördelar, frekvens, hastighet, lastbärare och slingor Överföring av godstransporter till Mälaren Sverige KTH Sjöfartsverket 35 projekt 26 aktörer Tabell 57 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt Norge Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Base forecasts for freigh transport Norge TOI Bred samfunnsanalyse av godstransport Norge Kystverket Conseptual model of the shippers choice between sea, rail and Norge TOI road transport Cost benefit analysis for sea transport projects Norge TOI Cost figures for sea transport Norge TOI Decision Support System for Crane- and Lifting Operations Norge Deepocean AS Norges forskningsråd Developing of a National freight model for Norway Norge TOI Environmental accounting for a new coastal service between Bodø Norge TOI and Tromsø Exploring the potential for making sea containers go all the way Norge TOI (AZ) through the supply chain SeaConAZ EXPORT Examining the social costs of Port operations Norge TOI Norges forskningsråd Forprosjekt Smart HUB & Spoke for linje-shipping Norge Wallenius Wilhelmsen Logistics AS Norges forskningsråd Forsikring av skipsfart og offshoreaktivitet i Arktis Norge Nordisk institutt for sjorett 150

151 Increasing foreign actors and road and sea transport Norge TOI Model and stratistics based asset management Norge DNV GL AS DNV GL Modellbasert Datadrevet Asset Management Norge DNV GL AS Norges forskningsråd Nordisk institutt for sjorett Norge Nordisk institutt for sjorett Nye GodsData Norge Sintef (leder), Kystverket, Statens vegvesen, Jernbaneverket, Transportøkonomisk institutt (TØI), NHO Logistikk og Transport, COOP Norge Handel AS, TakeCargo AS og Dagligvarebransjens miljøforum Operational logistics management and vessel technology Norge Högskolan i Haugesund, Nord demands (OPLOG) University Oslo Law of the Sea Forum - OSLOS Norge Nordisk institutt for sjorett Revitalization of short sea shipping through slender, simplified and standardized designs SCORE - Score board of competivieness of European transport manufacturing industries Norge CFD Marine AS Norges forskningsråd Norge TRANSPORTOKONOMISK INSTITUTT Short Sea Pioneer Logistics System and Ship Concept Development Norge NORTH SEA CONTAINER LINE AS Norges forskningsråd Sjöförsäkring Norge Nordisk institutt for sjorett Sjörättskontrakt Norge Nordisk institutt for sjorett SYNCHRO-NET Synchro-modal Supply Chain Eco-Net Norge KONGSBERG MARITIME AS Transfer freight from road to sea transport Norge TOI projekt 22 aktörer EU EU Tabell 58 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt Danmark Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Competitive Challenges and Strategic Development Potential in Global Danmark CBS Maritime Industries Danske Maritime, Den maritime industris økonomiske fingeraftryk Danmark Danske Maritime Start Slut Finansiär DockingMonitor - development of automated combined berthing aid and Danmark MARIMATECH AS EU drift monitoring system for large ships, particularly oil and LNG gas tankers DTU Management, MANECO Danmark DTU Management Danish 151

152 Maritime Fund DTU Management; FUTUREFEED, future feeder lines Danmark DTU Management Engineering Danish Maritime Fund DTU Transport, The effect of environmental legislation on Ro-Ro transport in Northern Europe Danmark Danmarks tekniske universitet Transport Danish Maritime Fund DynaStow, udvikling af algoritmer til stuvning af containerskibe Danmark DTU Management Engineering Danish Maritime Fund eesea; digital portal om transportinformationer Danmark eesea ApS Danish Maritime Fund Governance and Innovation for a Sustainable Maritime Supply Chain Danmark CBS GREENSHIPPING Danmark DTU Intelligent Ports Danmark Aalborg University, Aalborg Havn A/S, Royal Arctic Logistics, Arctic Group A/S, Center for Logistik og Samarbejde Chalmers University of Technology, Høiskolen i buskerud Intra-europæiske transportkæders priser og omkostninger Danmark DTU Management Engineering 2016 Danish Maritime Fund IT-Universitetet i København; RealCap, Udvikling af kapacitetsmodeller for containerskibe Danmark IT-Universitetet i København Danish Maritime Fund Organizational Innovation in Shipping, Ports and Maritime Industry Danmark CBS Ph.d. Facility management Danmark Maskinmesterskolen København Danish Maritime Fund Policing at Sea PolSea Danmark SDU Danish Social Science Research Council (FSE), SDU Privatizing maritime security Danmark SDU SDU Servitization Danmark CBS Maritime, Danish Maritime Danish Maritime Fund, Orient s Fund Tre årigt postdoc: Juridiske forhold i forbindelse med den maritime industris frivillige tiltag mod klimaforandringer Danmark Københavns Universitet, Det Juridiske Fakultet 20 projekt 13 aktörer EU Interreg Danish Maritime Fund 152

153 Tabell 59 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt Finland Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär 30MILES (Small port every 30 miles apart Development of services for lively water tourism in the Eastern Gulf of Finland) Finland Kotka Maritime Research Center, Kymenlaakso University of Applied Science, University of Helsinki, Cursor Ltd and Posintra Ltd EU Interreg Central Baltic Bisacay Line Finland CB Container SpeedUp Finland CONEXBIRD OY EU Competitive logistics and sea transport and their safety Finland South-Eastern Finland University of Applied Sciences, Turku, Lappeenranta, Tampere, Aalto and Helsinki FIMECC REBUS Finland Åbo universitet, maritime law Tekes MarketStudy-OV - Market Research for Oceanvolt zero-carbon emission marine electric propulsion system Finland OCEANVOLT OY Oil price and maritime logistics, impacts to freight prices Finland Åbo universitet, Brahea Centre EU PhD study, initiated in spring 2013: Profitability of Arctic Shipping along the Northern Sea Route. Study aims to build a novel holistic understanding regarding the commercial prospects of Arctic shipping along the Northern Sea Route Finland Åbo universitet, School of Economics Plan4Blue Finland Syke, University of Turku, Helsinki Regional Council EU REBUS, Relational business practices Finland Åbo universitet +20 industriparter, 7 Finska universitet ReInRe, Renewal of manufacturing Study on the role of pioneering firms as engines of industry renaissance Finland Åbo universitet Tekes Twinport2 Finland Port of Helsinki EU 16 projekt 12 aktörer

154 Tabell 60 Integrerade transportsystem och affärsmodeller-projekt med fler än en nordisk aktör Projekttitel Land Aktör Totalbelopp M Start Slut Finansiär Conceptual model of the shuppers choice between sea, rail and road transport, TOI med VTI och Significance (NL) 2016/2017 CONTAIN - Container Security Advanced Information Networking EMMA NÖKS 2 The Northern ScanMed Ports - Sustainable Maritime Links Sverige, Norge Sverige, Norge, Finland Sverige, Finland Danmark, Sverige, Norge Sverige, Finland VTI, TOI 0,03 M Totalförsvarets forskningsinstitut (Sverige), VTT, Marlo 15,5 M Sjöfartsforum, Trafikverket, Viktoria Swedish ICT, Avatar Logistics, Sjöfartsverket, Lathi Region Development, Regional Council of North Karelia, Finnish Waterway Association Greenland Havn IKF, Ålborg Hamn, Ålborg universitet, Ålborg hamn Business Intelligence, SSPA, Innovatum, Sjöfartsverket, Svenskt Marinteknisk Forum, Arctic Group A/S, Royal Arctic Logistics A/S, Vestfold fylkeskommun, Borg Hamn IKS, Högskolan I Buskerud och Vestfold, Kystverket Söröst, Telemarks fylkeskommun, Kristiansand Havn KF, Larviks Havn KF, Kongsberg Simulation, Norlines AS, Maritimt Forum Sör, Maritimt Forum Oslofjorden, SSPA Port of Turku Ltd Stockholms Hamn AB, Port of Naantali Ltd Port of Hamina Kotka Ltd Viking Line Abp EU 4,42 M Trafikverket Interreg 2,9 M Interreg VGR EU USE-IT-WISELY - Innovative continuous upgrades of high investment product-services Sverige, Finland Volvo, Chalmers, Hermia Business Development, Metso Minerals Oy, VTT 8,5 M EU 154

155 6.1.8 Maritim informatik Maritim informatik innefattar exempelvis FIUD gällande användningen och nyttjandet av digitaliseringen i den maritima sektorn och hur denna kan leda till effektivare verksamhet, säkrare sjöfart och större lönsamhet i näringen. 109 Inom Sjöfartsverket benämns området som e-maritime och syftar till utveckling av intelligenta transportsystem, e-navigation och effektivisering av trafik- och ruttoptimering. Tabell 64 visar ländernas fokus, största projekt, aktörer och finansiärer inom området. Tabell 61 Översikt Maritim informatik Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser Finansiärer SV Digitalisering Automatisering Sensorer/radarystem E-navigation Säkerhet Projekt: Autonom säkerhet för fartyg - digitaliseringens möjligheter för ökad säkerhet Victoria Swedish ICT, Chalmers, Stena, Wallenius, Sjöfartsverket, Lighthouse - 0,03 M Positionering av fordon ombord RoRo-fartyg - Viktoria Swedish ICT, Wallenius Wilhelmsen Logistics, Stena Teknik 0,03 M Utveckling av informativa 3D kartor/sjökort i moderna applikationer Länsstyrelsen i Västra Götalands län DP in the maritime industry Green Ship of the Future, OSK, Alfa Laval, J Lauritzen, DNV GL 0,09 M Søstærk antenneløsning forbedrer satellitkommunikation til havs - Aalborg Universitet SpaceCom 0,78 M Blekinge tekniska högskola Sjöövervakning RISE Viktoria uppkopplade fartyg och internet of things, autonom sjöfart Chalmers Lighthouse GU Electronic transport records SSPA E-navigation, autonoma fartyg Stena Wallenius Saab Altran Sjöfartsverket Vinnova Västra Götalandsregionen Finansiering pågående projekt : 1,6 M DK Green Ship of the Future CBS digitalisering och automation DTU autonoma system, E- navigation och maritim kommunikation Force technology on-board decision support Arctic University i Tromsö Rolls-Royce, Marintek, NFAS - teknik, sensorer, styrteknik och cyberteknik AMOS autonoma maritima operation under och ovan vattenytan NTNU SINTEF Ocean (SINTEF & Marintek) Kongsberg NFAS Aalto universitet marinte-it DIMECC-Rolls-Royce - Autonomous maritime ecosystem South-Eastern Finland University of Applied Sciences IT-säkerhet ombord VTT remote autonomus ships Finansiering pågående projekt 0,87 M NO Autonomous test-beds efarled Elektronisk farled Sintef (leder), Kongsberg Seatex, Fugro Oceanor, SEMEKOR og Kystverket 0,66 M SMARTER-2 - Surveillance of MARiTime surroundings through laser technology - HJELMSTAD AS - 0,62 M AAWA - Ship Autonomy DNV GL 0,22 M APPROVED - Godkjenning av 3D design modeler DNV GL 0,11 M CySims- Cyber Security DNV GL 0,22 M Norges forskningsråd Uppgifter saknas för åtta projekt. Finansiering pågående projekt : 1,8 M FI AAWA Intelligent ship, systems and solutions Tekes Uppgifter saknas om 14 projekt. Finansiering pågående projekt: 0,65 M 109 Lighthouse (2015). Lighthouse prioriterade områden 155

156 Inom området Maritim informatik pågår flera nationella initiativ i både Finland, Norge, Danmark och Sverige. I Sverige pågår ett projekt inom kompetenscentret Lighthouse med deltagare från Viktoria Swedish ICT, Chalmers, Stena, Wallenius och Sjöfartsverket. Fokus för det svenska initiativet är hur digitalisering och automatiseringen kan användas för att öka säkerheten inom sjöfartssektorn. Relevant för området inom Sverige är stora initiativ och forskningsprojekt som pågår inom fordonsindustrin. Exempel är projekt inom Wallenbergstiftelsen (WASP), DriveMe och DriveSweden där aktörer som Volvo, Chalmers, Viktoria Swedish ICT och Scania varit engagerade. Sveriges relativt svaga satsningar på maritim FIUD kan kompenseras av en stark fordonsindustri och starka aktörer inom elektronik/telekom (t ex Ericsson och SAAB) - teknologier som kan appliceras inom sjöfarten. I Sverige finns även världens första professur inom Maritim informatik och Sverige har stor kompetens inom området En viktig svensk aktör som fokuserar på Maritim informatik är tidigare Viktoria Swedish ICT, numera RISE Viktoria, som deltar i projekt kring uppkopplade fartyg, hopkoppling av informationsflödet mellan sjöfart och landtransporter. Inom RISE/SP finns även kompetens inom Big data och sensorer. Det finländska initiativet Advanced Autonomous Waterborne Applications är ett stort initiativ med deltagare från akademi och industri. Exempelvis deltar Åbo universitet, Deltamarin Oy, DNV GL Finland Oy Ab, Rolls-Royce Oy Ab, VTT, Aalto University, Turun yliopisto, TTY-säätiö sr, Åbo Akademi, Napa Oy och Brighthouse Intelligence Oy. DIMECC, VTT och Rolls-Royce driver även ett initiativ inom autonoma fartyg kallat Autonomous maritime eco-systems med målet att ha ett autonomt fartyg i Östersjön De initiala företagen i detta ekosystem är Cargotec, Ericsson, Meyer Turku, Rolls-Royce, Tieto, and Wärtsilä. Man har nu ett tvåårigt initiativ, som drivs av DIMECC, för att bygga ut ekosystemet med fler deltagare (1 M ), där den finska innovationsmyndigheten Tekes står för halva finansieringen. I Norge har en samarbetsplattform/nätverk för autonom sjöfart etablerats; Norwegian Forum for Autonomous Ships (NFAS). NFAS är en intressegrupp för organisationer som arbetar inom autonom sjöfart. I Norge finns även AMOS; ett forskningscenter inom autonoma maritima operationer och system med målet att bygga upp en miljö med 100 doktorander Satsningen uppgår till ca 70 MNOK per år. Danmark, Norge och Finland deltar även i ett generiskt EU-projekt inom området; ENABLE-S3. Projektet pågår och har en budget om 64,8 M. Svenska aktörer har stor kompetens inom området e-navigation med forskningssatsningar såsom Mona Lisa, Mona Lisa 2 och numera Sea Traffic Management Validation project, som leds av svenska Sjöfartsverket. Även projektet EfficienSea 2 som beskrivits i kapitel 1.1.2, Avancerade maritima operationer, har stor koppling till området. Inom detta projekt deltar aktörer från samtliga nordiska länder. Ett ytterligare projekt som pågått inom området är ACCSEAS som är ett treårigt projekt för att stödja förbättrad maritim tillgång till Nordsjöregionen genom att minimera navigationsrisker. Projektet syftar till att testa och utvärdera e-navigation och att upprätta en standardkurs i e- navigation. Alla länder utom Sverige har lanserat forsknings- och innovationsprogram inom området automatisering och autonoma fartyg. Sverige har genom Lighthouse formerat nätverk inom området och har stor kompetens inom området genom exempelvis bilindustrin där flera pågående projekt pågår. Om finansieringsmöjligheter skapas inom Sverige nationellt finns även en bas för samarbete mellan de nordiska länderna. Sveriges fokus inom området är 156

157 sjösäkerhet, medan Norges och Finlands satsningar fokuserar på helautonoma fartyg. Sverige har däremot satsningar på fordonssidan, exempelvis DriveMe som fokuserar på autonoma fordon. I Norge pågår exempelvis ett projekt, Testområde för autonom sjöfart, där Sjofartsdirektoroatet, Kystverket, NTNU, Kongsberg Seatex, Kongsberg Maritime, MARINTEK and Maritime Robotics och Trondheim Hamn deltar. I Norge drivs ett par projekt kring IT-säkerhet inom sjöfarten, exempelvis CySims- Cyber Security, som drivs utav DNV GL. En ökad satsning inom IT-säkerhet kan tänkas vara trolig i kommande EU-forskningsprogram. Ett ökat samarbete inom detta område skulle därmed gynna aktörerna i kommande forskningsansökningar. SafeCop är ett generiskt projekt för trådlös kommunikation och tekniken är tänkt att användas för både sjöfart, hälsa och fordon. Samtliga nordiska länder har aktörer som deltar i projektet. Några få mindre projekt pågår gällande 3D-teknik och dess användning inom sjöfarten. Exempelvis danska Green Ship of the Future driver ett projekt inom området. Ett centralt standardiseringsobjekt är det elektroniska sjökortet. För koordineringen och utvecklingen av elektroniska sjökort svarar den internationella hydrografiska organisationen IHO, som verkar i Monaco. Projekt och kompetens inom området finns exempelvis på Göteborgs universitet. Samarbetspotential och finansieringsmöjligheter Samarbetspotentialen inom området Maritim informatik bedöms som mycket stor och är ett område där samtliga länder har fokus på ökad digitalisering och automatisering. Svenska aktörer innehar stor kompetens på området inom både akademin (som exempelvis Chalmers) och institut (RISE Viktoria). Sjöfartsverket har genom projekt som Mona Lisa 2 och STM skapat nätverk inom området som är möjliga att bygga vidare på. Inom området Maritim informatik finns flera klusterorganisationer med stort intresse. Exempel är norska forskningscentret AMOS samt norska intresseföreningen NFAS, The Finnish Maritime Cluster, Lighthouse. Branschorganisationer som exempelvis Finnish Marine Industries har också stort intresse inom området. Flera olika samarbetsplattformar inom området inom de nordiska länderna skulle genom samarbete kunna öka möjligheterna till samverkan och nätverk. Inget nordiskt samarbete har identifierats vad gäller autonoma fartyg, men samtliga länder har pågående FIUD inom området. Ett eventuellt nordiskt samarbete kan öka möjligheterna att utveckla ny teknik och skapa testområden för att verifiera den forskning som bedrivs. Pågående projekt med fler än en nordisk aktör är följande: ACCSEAS SV/NO - Chalmers, Danish Maritime Authority, Sjöfartsverket, SSPA, Norwegian Coastal Administration ENABLE-S3 - European Initiative to Enable Validation for Highly Automated Safe and Secure Systems - Aalborg universitet, DTU, NABTO APS, Sofartsstyrelsen, Tieto, VTT, Rugged Tooling, Navtor (NO), Creanex OY 64 M MONALISA 2.0 Securing the chain by intelligence at sea - Kystverket, Sjöfartsverket, CTH, Luftfartsverket, SMHI, SSPA, RISE/Viktoria MUNIN - Maritime Unmanned Navigation through Intelligence in Networks - Chalmers, Marintek, Marorka (Island) RobLog - Cognitive Robot for Automation of Logistic Processes - Qubiqa A/S SafeCOP - Safe Cooperating Cyber-Physical Systems using Wireless Communication - Mälardalens högskola, Qamcom Research and Technology AB, 157

158 KTH, Safety Integrity AB, SICS Swedich ICT Västerås, Alten, DTU, TEKNOLOGISK INSTITUT, ODENSE UNIVERSITETSHOSPITAL, TECHNICON APS 11,5 M STM Validation Project - Sjöfartsverket, Viktoria, CTH, SSPA, SMHI, Chalmers, Danish Maritime Authority, Finnish Transport Agency, Furuno, GS1 Sweden, HIQ, Kystverket, Navicon, Novia University of Applied Sciences, Rörvik Maritime Safety Center, Saab, Svitzer, Transas, Wärtsilä 42,9 M TRITON - Trusted Vessel Information from Trusted On-board Instrumentation - Kongsberg Norcontrol IT AS, 71 Group AB 2,1 M Finansieringsmöjligheter för projekt med nordiska aktörer finns inom EU:s Horisont 2020 och EU CEF. Ingen av dessa finansieringsmöjligheter är dock öronmärkta för just nordiska projekt. 158

159 Figur 46 Sammanfattning Maritim informatik Identifierade projekt: 15 Identifierade projekt: 7 Identifierade projekt: 22 Identifierade projekt: 21 Identifierade aktörer: 13 Identifierade aktörer: 10 Identifierade aktörer: 13 Identifierade aktörer: 12 M : 1,6 M : 0,87 M : 1,8 (uppgifter saknas för åtta projekt) M : 0,65 (uppgifter saknas om 14 projekt) Akademi Akademi Akademi Akademi Aalto University Chalmers Aalborg universitet NTNU Tampere University GU University of Turku Linköpings universitet Företag Institut Åbo akademi Mälardalens högskola Alfa Laval, DNV GL, Green Ship of the Future, J. Lauritzen, OSK, SpaceCom Marintek Sintef Institut Institut VTT RISE/Viktoria Offentlig organisation Kystverket Företag Offentlig organisation Luftfartsverket Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sjöfartsdirektoratet Företag Deltamarin, DNV GL, ICEYE, Napa, Process Flow Solution Ltd Oy, Rolls- Royce, TestLab Finland Sjöfartsverket Företag Altran DNV GL, Kongsberg, Fugro Navtor, Hjelmstad, Maritime Robotics, Oceanor, Semekor, Trondheim Harbour Stena Saab Saab Transponder Tech Wallenius 159

160 Tabell 62 Maritim informatikprojekt Sverige Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Adjungerad professur inom maritim informatik Sverige GU Sjöfartsverket Autonom säkerhet för fartyg - digitaliseringens möjligheter för ökad säkerhet Sverige Victoria Swedish ICT, Chalmers, Stena, Wallenius, Sjöfartsverket Autonoma farkoster Sverige SSPA Lighthouse Positionering av fordon ombord RoRo-fartyg Sverige Viktoria Swedish ICT, Wallenius Wilhelmsen Logistics, Stena Teknik Lighthouse Reskill Sverige Linköpings universitet, LFV m.fl Sjöfartsverket Utveckling av informativa 3D kartor/sjökort i Sverige LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Vinnova moderna applikationer VDES Sverige Saab Transpondertech Sjöfartsverket 15 projekt 12 aktörer Tabell 63 Maritim informatikprojekt Norge Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär AAWA - Ship Autonomy Norge DNV GL DNV GL APPROVED - Godkjenning av 3D design modeller Norge DNV GL AS Norges forskningsråd Big Insight Statistical analysis of big data Norge DNV GL DNV GL Cyber Security in Merchant Shipping Norge Kongsberg Seatex AS Norges forskningsråd CySims- Cyber Security Norge DNV GL DNV GL E-COMPLIANCE - A European Maritime e-compliance Cooperation Model Norge DNV GL AS, NORSK MARINTEKNISK FORSKNINGSINSTITUTT AS efarled Elektronisk farled 2020 Norge Sintef (leder), Kongsberg Seatex, Fugro Oceanor, Norges forskningsråd SEMEKOR og Kystverket Forprosjekt OPENBRIDGE - Åpen systemarkitektur for Norge Vard Group AS Norges forskningsråd helhetlig og brukervennlig integrasjon av multileverandør brosystemer for e-navigasjon LTE, WIFI og 5G Massiv MIMO Kommunikasjon i Norge Super Radio AS Norges forskningsråd EU 160

161 Maritime Propagasjons Miljøer (MAMIME) RESET Sensor system reliability Norge DNV GL DNV GL Sensor Fusion and Collision Avoidance for Autonomous Norge NTNU Norges forskningsråd Surface Vehicles Shippinh Internet of Services at Sea Norge Navtor AS Norges forskningsråd SMARTER-2 - Surveillance of MARiTime surroundings through laser technology Norge HJELMSTAD AS Testområde för autonom sjöfart Norge Sjofartsdirektoroatet, Kustverket, NTNU, Kongsberg Seatex, Kongsberg Maritime, MARINTEK, Maritime Robotics, Trondheim Harbour 22 projekt 13 aktörer EU Tabell 64 Maritim informatikprojekt Danmark Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär 3DP in the maritime industry Damark Green Ship of the Future, OSK, Alfa Laval, DMF+inkind J Lauritzen, DNV GL Søstærk antenneløsning forbedrer Damark Aalborg Universitet Innovationsfonden satellitkommunikation til havs SpaceCom A/ 7 projekt 10 aktörer

162 Tabell 65 Maritim informatikprojekt Finland Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär 3D simulation for optimizing and testing propulsion equipment Finland Process Flow Solution Ltd Oy 2014 AAWA Finland Åbo universitet AAWA (Advanced Autonomous Waterborne Applications) initiative Finland Deltamarin Oy Tekes AAWA initiative Finland DNV GL Finland Oy Ab Tekes AAWA initiative Finland Rolls-Royce Oy Ab Tekes AAWA Initiative Finland VTT Tekes AAWA Initiative Finland Aalto University Tekes AAWA Initiative Finland University of Turku AAWA initiative Finland Tampere University Tekes AAWA initiative - Maritime Law Finland Åbo Akademi Tekes AAWA initiative NAPA Finland Napa Oy Tekes ASaP Finland Brighthouse Intelligence Oy Tekes Autonomous shipping ecosystem Finland Tekes Fleetrange Oy -Towards International growth Finland ICEYE Oy Tekes ICEYE Pilot 1 (nanosatellite) Finland Tekes Marin2, Mobile Mixed Realoty Applications for Professional Use Finland Åbo universitet, TRC Sea Intelligence Monitoring Solution SIMS Finland TestLab Finland Oy Tekes Strategic partenership to design, test and validate autonomous ships Finland Rolls-Royce Oy Ab, VTT projekt 12 aktörer

163 Tabell 66 Maritim informatik-projekt med fler än en nordisk aktör Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär ACCSEAS Norge, Sverige, Danmark Chalmers, Danish Maritime Authority, Sjöfartsverket, SSPA, Norwegian Coastal Administration ENABLE-S3 - European Initiative to Enable Validation for Highly Automated Safe and Secure Systems Danmark, Finland, Norge AALBORG UNIVERSITET, DANMARKS TEKNISKE UNIVERSITET, NABTO APS, Sofartsstyrelsen, Tieto, VTT, Rugged Tooling, Navtor (NO), Creanex OY EU MONALISA 2.0 Securing the chain by intelligence at sea Sverige, Norge Kystverket, Sjöfartsverket, CTH, Luftfartsverket, SMHI, SSPA, RISE/iktoria EU, Vinnova, Sjöfartsverket MUNIN - Maritime Unmanned Navigation through Intelligence in Networks Sverige, Norge CHALMERS TEKNISKA HOEGSKOLA AB, Marintek, Marorka (Island) EU RobLog - Cognitive Robot for Automation of Logistic Processes Danmark, Sverige Qubiqa A/S EU SafeCOP - Safe Cooperating Cyber-Physical Systems using Wireless Communication Sverige, Norge, Finland, Danmark Mälardalens högskola, Qamcom Research and Technology AB, KTH, Safety Integrity AB, SICS SWEDISH ICT VASTERAS AB, Alten, DANMARKS TEKNISKE UNIVERSITET, TEKNOLOGISK INSTITUT, ODENSE UNIVERSITETSHOSPITAL, TECHNICON APS EU, Vinnova STM Validation Project TRITON - Trusted Vessel Information from Trusted On-board Instrumentation Validering av Sea Traffic Management för hållbara, effektiva och säkra sjötransporter Sverige, Danmark, Finland, Norge Sjöfartsverket, Viktoria, CTH, SSPA, SMHI, Chalmers, Danish Maritime Authority, Finnish Transport Agency, Furuno, GS1 Sweden, HIQ, Kystverket, Navicon, Novia University of Applied Sciences, Rörvik Maritime Safety Center, Saab, Svitzer, Transas, Wärtsilä Sverige, Norge Kongsberg Norcontrol IT AS, 71 Group AB Sjöfartsverket, VGR, Vinnova, EU CEF Sverige, Norge Viktoria Swedish ICT, Kystverket, Chalmers, SSPA VGR EU 163

164 6.1.9 Sjösäkerhet En av sjöfartens stora utmaningar är säkerhet. En fartygsolycka kan få mycket stora konsekvenser, inte bara för människoliv utan även negativa konsekvenser på miljön och i ekonomiska termer. Området Sjösäkerhet inkluderar alla delar av sjöfart såsom regelverk, organisation, utbildning och träning, fartygskonstruktion och konstruktion av utrustning samt operation och handhavande. 110 Sjöfartsverkets FoI-område sjösäkerhet syftar även till att stödja utvecklingen inom fartygsdynamik och förbättra arbetsmiljö ombord på fartyg 111. Fartygsdynamik har i denna rapport sorterats in i Innovativa fartygskoncept och farkostteknik och arbetsmiljö ombord på fartyg har sorterats in i Hållbart arbetsliv inom sjöfarten. Nedanstående tabell visar projekt, aktörer och finansiärer i respektive land inom området Sjösäkerhet. Tabell 67 Översikt Sjösäkerhet Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser SV DK NO Projekt: IPATCH - Intelligent Piracy Avoidance using Threat detection and Countermeasure Heuristics Totalförsvarets forskningsinstiut, Termisk systemteknik i Sverige AB 0,4 M, ProFLASH - Protection against fire in low flashpoint fuel - SP, Transportstyrelsen, Stena, Marinvest m.fl. 0,1 M Maskinrumsergonomi och säkerhet Chalmers 0,22 M Projekt: CYBERMAR System analyse af cyber modstandskraft i den maritime sektor DBI Dansk Brand- og Sikringsteknisk Institut; Røg & tox til søs Global Gravity; TubeLock Maximus Varslingskriterier for Ekstreme Bølger for Marine Strukturer DNV GL 2,9 M ExWaMar Warning criteria for extreme waves DNV GL 0,33 M LYNCEUS2MARKET - An innovative people localisation system for safe evacuation of large passenger ships - AUTRONICA FIRE AND SECURITY AS 1 M SAFEPEC - Innovative risk-based tools for ship safety inspection DNV GL AS, Marintek 3,6 M Chalmers Tillämpad sjösäkerhet FOI marina spaningsoch övervakningssystem, hamnövervakning Linnéuniversitetet/ Sjöfartshögskolan säkerhetskultur, riskanalys Maritime research center - fire safety, maritime safety Arctic University i Tromsö - maritim säkerhet Högskolan i Haugesund sjösäkerhet, brandsäkerhet Høgskolen i Sørøst- Norge HSN analys av olyckors, human factors och säkerhet i komplexa sociotekniska system Finansiärer Uppgifter saknas för ett projekt. Finansiering pågående projekt : 1,3 M Danish Maritime Fund Uppgifter om finansiering saknas Norges forskningsråd Uppgifter saknas för sex projekt. Finansiering pågående projekt : 4,9 M FI SEAHORSE - Safety Enhancements in transport by Achieving Human Orientated Resilient Shipping Environment - Satakunta University of Applied Science/Maritime Faculty 3,2 M Aalto universitet sjösäkerhet South-Eastern Finland University of Applied Sciences säkerhet i terminalerna, sjösäkerhet Finansiering pågående projekt: 3,2 M 110 Lighthouse (2015) Sjöfartsverket, (2015)

165 Pågående sjöfarts-fiud inom området Sjösäkerhet har fokus på pirater, säkerhetssystem, riskanalys och säkerhetskultur. Pirater Ett av de största projekten med svenska aktörer är IPATCH (Intelligent Piracy Avoidance using Threat detection and Countermeasure Heuristics) som syftar till att möta utmaningen med pirater. Svenska aktörer inom projektet är Totalförsvarets forskningsinstitut och Termisk systemteknik i Sverige AB. Ett danskt projekt pågår också inom området; Undersøgelse af dansk indflydelse på international pirateribekæmpelse. Deltagare i projektet är Köpenhamns universitet och institut för statsvetenskap. Projekten överlappar ej varandra och nordiska aktörer skulle med fördel kunna använda den kunskap som skapas från dessa projekt. Säkerhetskultur Sjöfarts-FIUD som syftar till att öka sjösäkerheten genom säkerhetskultur pågår i både Sverige och Norge. Aktörer inom området är exempelvis Chalmers, Linnéuniversitetet och Transportstyrelsen samt norska universiteten HSH och UiB. Ett samarbetsprojekt mellan Norge och Sverige pågår också; Safety culture and safety performance in the maritime transportation sector; situational awareness in bridge operations. Deltagare är Universitet i Bergen, Norwegian Maritime Defense College, University of Aberdeen, Swedish National Defense College, och Högskolan i Haugesund. Då pågående samarbete äger rum inom området minskar eventuellt risken för överlappning inom just detta område. Brand Ett område där både svenska och norska aktörer bedriver sjöfarts-fiud är brand. Det svenska projektet ProFlash och det danska projektet Rök och tox till sjöss syftar båda till att minska spridning av brand och kan kanske därmed ha nytta av kunskapsutbyte för att minska överlappning av nationella projekt. Samarbetsmöjligheter och finansieringsmöjligheter Samarbetsplattformar som arbetar inom sjösäkerhet är exempelvis svenska Lighthouse och finska Finnish Maritme Cluster. Inga formaliserade samarbetsplattformar och finansieringsmöjligheter för enbart nordiska aktörer har identifierats inom ramen för rapporten. Sjösäkerhet är ett område där de flesta sjöfartsaktörer säger sig ha intresse. Dock erhåller området mindre medel i jämförelse med övriga och fördelningen av EU-medel är till områdets nackdel. Nordiska aktörer deltar enbart i fem Horisont 2020-projekt och erhåller 2,8 M för projekt som är pågående någon gång mellan 2015 och I en jämförelse mellan de nordiska länderna erhåller Sverige och Norge mest medel inom området och fördelarna för att samarbeta tycks vara stora. Sjösäkerhet är likväl ett område som är inkluderat i flera andra områden såsom Innovativa fartygskoncept och farkostteknik. Flera av projekten som pågår, som ESABALT, HAZARD och PICASSO, har även bäring på området Maritim informatik och samarbetsmöjligheter mellan aktörer inom Sjösäkerhet och Maritim informatik är stora. Finansieringsmöjligheter till området finns inom Horisont 2020 och EU Interreg. Ingen av dessa finansieringsmöjligheter är dock öronmärkta till just nordiska projekt. I området verkar exempelvis SSPA, Furuno, University of Turku, Åbo universitet, Sjöfartsverket, Chalmers, RISE Viktoria, CBS, University of Bergen och Högskolan i Haugesund. 165

166 Tabell 68 Sammanfattning sjösäkerhet Identifierade projekt: 16 Identifierade projekt: 13 Identifierade projekt: 14 Identifierade projekt: 5 Identifierade aktörer: 12 Identifierade aktörer: 10 Identifierade aktörer: 17 Identifierade aktörer: 7 M : 1,1 (uppgifter saknas för ett projekt) M : - M : 4,9 (uppgifter saknas för sex projekt) M : 3,2 Akademi Akademi Akademi Akademi Chalmers Linnéuniversitetet CBS DTU Köpenhamns universitet Högskolan i Haugesund HSN Norwegian Maritime Defense College Satakunta University of Applied Science/Maritime Faculty University of Turku Institut FOI SP VTI Offentlig org. Transportstyrelsen Företag Marininvest Radinn Svensk Sjöfart Stena Termisk systemteknik i Sverige AB Institut DBI Dansk Brand- og Sikringsteknisk Institut Institut for Statskundskab Företag Den Maritime Havarikommission Global Gravity Novenco Fire Fighting Ready? IVS SIMAC NTNU Institut Marintek TOI Offentlig organisation Kystverket Sjöfartsdirektoratet Företag Autronica, DNV GL, Firesafe Energy, Kongsberg, Navtor, Simsea, Safetec, Seaguard Institut VTT Offentlig org. Finnish Transport Agency Företag Furuno, Finnish Maritime, Rolls-Royce 166

167 Tabell 69 Sjösäkerhet - projekt Sverige Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Foresea Sverige Svensk Sjöfart Sjöfartsverket IPATCH - Intelligent Piracy Avoidance using Threat Sverige FOI, TERMISK SYSTEMTEKNIK I SVERIGE AB detection and Countermeasure Heuristics Maskinrumsergonomi och säkerhet Sverige Chalmers Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Proflash Sverige SP, Transportstyrelsen, Stena, Marinvest m.fl Sjöfartsverket ProFLASH - Protection against fire in low flashpoint fuel Sverige SP Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Riskanalys Sverige Linnéuniversitetet Räddningsbräda med trådlös styrning Sverige Radinn AB Vinnova Sannolikheter för och konsekvenser av sjöolyckor Sverige Transportstyrelsen Transportstyrelsen Säkerhetskultur Sverige Linnéuniversitetet Utveckling av organisationers säkerhetskultur Sverige Transportstyrelsen projekt 12 aktörer Tabell 70 Sjösäkerhetsprojekt Norge Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär ExWaMar Warning criteria for extreme waves Norge DNV GL DNV GL Firesafe Energy - next level cable and pipe fire sealing Norge Firesafe Energy AS Norges forskninsgråd Forprosjekt Virtual Deck Norge Simsea AS Norges forskninsgråd LYNCEUS2MARKET - An innovative people localisation system for safe evacuation of large passenger ships Norge AUTRONICA FIRE AND SECURITY AS Managing risk in offshore operations (RISKOP) Norge Högskolan i Haugesund Nasjonal risikomodell for skip Norge NTNU, Safetec, Sjofartsdirektoratet, Kystverket Norges forskninsgråd 167

168 Probabilities and consequences of maritime accidents Norge TOI Safety Culture and Sustainable Safety performance in the maritima transportation sector Norge HSH, UiB Norges forskningsråd SEAGUARD maritimt utviklingsprosjekt: Personell-Taggingand-Controll Norge Seaguard AS Norges forskninsgråd SESAME Straits (Secure, Efficient and Safe maritime traffic Management in the Straits of Malacca and Singapore) Norge Kongsberg Norcontrol IT, Kystverket, Marintek, Navtor, HSN Norges forskninsgråd Varslingskriterier for Ekstreme Bølger for Marine Strukturer Norge DNV GL AS Norges forskninsgråd 14 projekt 17 aktörer Tabell 71 Sjösäkerhet - projekt Danmark Projekttitel Land Aktör Total-belopp Start Slut Finansiär CYBERMAR System analyse af cyber modstandskraft i Danmark DTU Management Engineering Danish Maritime Fund den maritime sektor DBI Dansk Brand- og Sikringsteknisk Institut; Røg & tox Danmark DBI Dansk Brand- og Sikringsteknisk Danish Maritime Fund til søs Institut Global Gravity; TubeLock Maximus Danmark Global Gravity Danish Maritime Fund Masteruddannelse i Lund for medarbejder Danmark Den Maritime Havarikommission Danish Maritime Fund Novenco Fire Fighting, brandbekæmpelsesudstyr Danmark Novenco Fire Fighting Danish Maritime Fund Udarbejdelse af bog om Risk Management Danmark Ready? IVS Danish Maritime Fund Udvikling af sikkerhedsuddannelse for maritime Danmark SIMAC 2015 Danish Maritime Fund sikkerhedsofficerer Undersøgelse af dansk indflydelse på international Danmark Københavns Universitet, Institut for 2015 Danish Maritime Fund pirateribekæmpelse Statskundskab 13 projekt 10 aktörer Tabell 72 Sjösäkerhet - projekt Finland Projekttitel Land Aktör Total-belopp Start Slut Finansiär SEAHORSE - Safety Enhancements in transport by Achieving Human Orientated Resilient Shipping Environment 5 projekt 7 aktörer Finland Satakunta University of Applied Science/Maritime Faculty EU 168

169 Tabell 73 Sjösäkerhet - projekt med fler än en nordisk aktör Projekttitel Land Aktör Totalbelopp M Start Slut Finansiär ESABALT Enhanced Situational Awareness to Improve Maritime Safety in the Baltic HAZARD addressed to mitigate emergencies and accidents in major seaports in the Baltic Sea Region PICASSO Safety culture and safety performance in the maritime transportation sector; situational awareness in bridge operations SAFEPEC - Innovative risk-based tools for ship safety inspection Svenska sjöolyckors samhällsekonomiska kostnader Sverige Finland Sverige Danmark Finland Danmark Sverige Norge Sverige Sverige Norge Sverige Norge SSPA, Furuno Finland Oy, Finland Maritime, SSPA SWEDEN AB 0,4 M Vinnova, Tekes, EU University of Turku, Lead Partner (FIN), Hamburg University of Technology (DE), Vilnius Gediminas Technical University (LT), Åbo universitet, School of Economics, University of Borås (SWE), Southwest Finland Emergency Services (FIN), Hamburg Fire and Rescue Service (DE), Port of Turku (FIN), Port of Naantali (FIN), Neste Corporation, Logistics (FIN), Hamburger Hafen und Logistik AG (DE), Swedish Civil Contingencies Agency (SE), Räddningstjänst Syd Räddningstjänst Syd (SE), Ports of Stockholm (SE), Finnish Transport Safety Agency (FI), Finnish Port Association (FI), Regional Council of Southwest Finland (FI), Alfons Håkans (FI), SeaHow by Meritaito Ltd. (FI) Sjöfartsverket, Chalmers, Viktoria Swedish ICT, Copenhagen Business School University of Bergen, Norwegian Maritime Defense College, University in Aberdeen, Swedish National Defense College, Högskolan i Haugesund WORLD MARITIME UNIVERSITY, DNV GL AS, NORSK MARINTEKNISK FORSKNINGSINSTITUTT AS VTI, TOI ,4 M Interreg BSR EU 169

170 Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter Området som har flest pågående projekt är Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö och hälsoeffekter. Området berör FIUD som syftar till reducering av utsläpp av kväve- och svaveloxider, partiklar, olja, kemikalier, avloppsvatten, skrubbervatten och gifter från båtbottenfärger samt minska spridning av främmande arter och undervattensbuller, men även utveckling och installation av ny teknik för rening av utsläpp. 112 Inom detta och närliggande områden såsom Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning samt Energieffektivisering finns flest etablerade nationella samarbetsplattformar samt nationella, nordiska och internationella finansieringsmöjligheter. Utmaningsområden som det pågår FIUD inom är följande: Undervattensbuller Oljeutsläpp Barlastvatten Skrovpåväxt Vrak Utsläpp till luft och mätning av utsläpp Utsläpp till vatten och mätning av utsläpp Smart Maritime - Norwegian Centre for improved energy efficiency and reduced harmful emissions är en samarbetsplattform i Norge med intresse för klimat- och miljövänlig sjöfart. Liknande mål återfinns hos plattformar som Lighthouse (SV), Zero Vision Tool (SV/FI) och Green Ship of the Future (DK) och Maritime Development Center (DK). Samtliga av dessa samarbetsplattformar är triple-helix-plattformar och fokus är att den FIUD som utförs ska utgå från samhälls- och industribehov. Om samarbete mellan plattformarna äger rum skulle kunskap och nätverk kunna delas för att undvika överlapp, men även öka möjligheterna att starta framtida relevant FIUD. I Sverige pågår flera stora projekt inom området med fokus på miljö- och klimatpåverkan. Bland annat bedrivs forskning på IVL om att minska risker för miljö och hälsa genom nya drivmedel och policyinstrument. På Linnéuniversitet pågår forskning om sjöfartens miljöeffekter och havsplanering och på GU samt SP pågår forskning om minskad skrovpåväxt på fartyg. Ytterligare forskning i Sverige handlar om undervattensbuller och forskning gällande EU:s nya system, Monitoring, Reporting, Verifying (MRV). Svenska Sjöfartsverket bedriver även ett stort projekt, FAMOS, som syftar till att sjömäta Östersjöns djup för att påverka hur fartyg planerar sina rutter. I Danmark har Environmental Protection Agency och Danish Maritime Authority samt Danish Shipowners Association formulerat en handlingsplan för att under 2015 samla in data som undersöker om svaveldirektivet efterföljs och effekterna av detta. Samarbete inom EU och IMO samt nätverk mellan SECA-länderna nämns som något som måste utökas 113. Stort fokus för flera aktörer är miljö- och klimatförbättrande åtgärder i Östersjön. I Finland finns tex. ett åtgärdsprogram för för att bland annat uppnå målet om att inom EU:s ramdirektiv om en marin strategi återställa/garantera en god ekologisk status i Östersjön senast år Ytterligare åtgärder som föreslås i Finland är följande: 112 Lighthouse (2015. Lighthouse prioriterade områden. 113 Ministry of Environment and Food of Denmark (2016). Authorities strengthen control of ships' sulphur emissions 170

171 Främjande av tillkomsten av ett beslut av Internationella sjöfartsorganisationen om att Östersjön utses till ett utsläppskontrollområde för kväveoxider (NECA) (EUTROF 6) Främjande av användningen av flytande naturgas som marint bränsle och säkerställande av den infrastruktur som behövs för LNG (EUTROF 7) Minskning av nedskräpningen Ökning av hamnarnas kapacitet att ta emot avfall (SKRA P 4) Minskning av undervattensbuller Främjande av beslut i Internationella sjöfartsorganisationen för att minska undervattensbullret från fartyg (BULLER 1) Minskning av impulsivt buller som orsakas av byggande under vattnet (BULLER 2) Minskning av produktionen av undervattensbuller (BULLER 3) Minskning av fysiska störningar och förluster av livsmiljöer i havsbottnen Minskning av skadliga konsekvenser av muddring (FYSISK 1) Utarbetande av en nationell plan för täkt av havssand och stenmaterial (FYSISK 4) Sjösäkerhet och riskhantering Minskning av risken för oljeolyckor genom striktare reglering av ship- toshorefunktioner (STS) i Finlands vattenområden (SJO FART 1) Förbättrande av säkerheten inom fartygstrafiken med hjälp av konceptet för intelligent farled - A lyvaÿla för att genomföra E-navigationsstrategin (SJO FART 2). I Finland har även oil recovery equipment blivit installerat på isbrytaren Ahto för att förhindra oljespill. Målet är att testa det mest effektiva sättet för oil recovery applications i isiga förhållanden 114. Tabell 74 Översikt Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter Land Fokus Aktörer (akademi, institut, näring), prioriteter/resurser SV Miljö- och klimatpåverkan Utsläpp till luft och vatten Barlastvatten/Spridning av invasiva arter Undervattensbuller Projekt: Nya drivmedel och policyinstrument för sjöfarten; analys av potentialen att minska risker för miljö och hälsa- IVL Industriell validering och demonstration av Selektope till Deep Sea I-tech 0,54 M Sjöfartens bidrag till försurning i Östersjön Göteborgs universitet - 0,69 M Sjöfartens miljöeffekter och havsplanering Linnéuniversitetet 0,11 M Wrecks of the World III - Riskbedömning av miljöfarliga vrak Chalmers 0,019 M Blueflow CO2 MRV (Monitoring, Reporting and Verification) för den marina marknaden 0,02 M Beräkning av transportarbete och emissioner i MRV IVL 0,03 M SEAFRONT - Synergistic Fouling Control Linnéuniversitetet: sjöfart i känsliga områden, operationella oljeutsläpp, sjöfart och naturvärden, miljöeffekter, miljökultur ombord, antifouling Chalmers: Utsläpp till luft och vatten, behandling av avgaser, olja, näringsämnen och gifter, anti-fouling-strategier, LCA för olika bränslealternativ. Sjöfartens miljöpåverkan med avseende på utsläpp till luft, vatten och hälsoeffekter. Energieffektivisering Framtida marina bränslen och köldmedier, Beslutsunderlag till regelverk, risker med vrak FOI undervattensbuller, oljeprospektering GU - Hav o samhälle - Synteser av sjöfartens påverkan på havsmiljön och möjligheter till Finansiärer Energimyndigheten Formas Naturvårdsverket Sjöfartsverket Vinnova Uppgifter om finansieirng saknas för elva projekt. Finansiering projekt pågående : 6,8 M

172 Technologies - I-Tech AB, MINESTO AB, Göteborgs universitet 11, 2 M SONIC - Suppression Of underwater Noise Induced by Cavitation Chalmers, Rolls- Royce 4,1 M LEAF - Low Emission AntiFouling coatings based on the novel discovered post settlement penetration triggered antifouling GU, SP 0,29 M Exempel på projekt: Maritime Emissionsløsninger i Kystnære Farvande - Teknologisk Institut, Amminex Emissions Technology A/S, Purefi A/S, Færgefart A/S, Partrederiet Sundbusserne, Aarhus Universitet, Danmarks Rederiforening, Danske Maritime 1,4 M Exilator: lyd- og lugtreducerende filtersystem til yachts Exilator ApS 1,5 M Litehauz: sensor og software til behandling af ballastvand - LITEHAUZ ApS, Medico Chemical Lab ApS 0,48 M Exempel på projekt: MARINE-EO - Bridging Innovative Downstream Earth Observation and Copernicus enabled Services for Integrated maritime environment, surveillance and security Kystverket 4,8 M FjordOs Ny Oslofjordmodell for varsling av strøm, vannstand og hydrografi Høgskolen i Sørøst-Norge (leder), Kystverket, Meteorologisk Institutt, Vestfold fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Buskerud fylkeskommune, Forsvarets forskningsinstitutt (FFI), Norsk institutt for vannforskning (NIVA), Exxonmobil, Havnealliansen - 0,9 M Vettingsstudie: Velferdstap ved miljøskader fra oljeutslipp fra skip Vista Analyses - 0,6 M Exempel på projekt: FAMOS Freja: Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea Finnish Transport Agency, National Land Survey of Finland 33,8 M JOULES - Joint Operation for Ultra Low Emission Shipping Meyer Turku, VTT, Wärtsilä 13,9 M Ship Recycling - Meriaura Ltd, Hans Langh Ltd, Delete Finland Ltd, Turky Repair Yard Ltd åtgärder, mätning av emissioner från fartyg IVL Svenska miljöinstitutet- Emissioner, sjöfartens miljöpåverkan och reningsmetoder VTI Samhällskostnader SP - Antifouling DK SDU - Barlastvatten CBS emissioner till luft, styrning för hållbara maritima värdekedjor, fartygsåtervinning DTU LCA-analys och LCAkostnad, miljöteknologier och barlastvattenrengöring Danish maritime Fund Market Development Fund Uppgifter om finansiering saknas från 21 projekt. Finansiering projekt pågående : 3,9 M Uppgifter om finansieirng saknas för tre projekt. NO TOI hamneffektivitet och förorening DNV GL Kystverket Finansiering projekt pågående : 1,9 M FI Sustainability and Transparency is Shipbuilding Networks (SUSTIS) University of Turku, Meyer Turku SYKE Åbo universitet effekten av miljöregler inom sjöfartssektorn South-Eastern Finland University of Applied Sciences miljöfrågor kopplade till svaveldirektivet Finnish Meteorological Institute sjöfartsemissioner i Arktis, mätning av luftkvalité, fartygsemissioner VTT sjöfartemissioner i Arktis Smart Maritime - Norwegian Centre for improved energy efficiency and reduced harmful emissions Tekes Uppgifter om belopp saknas. 172

173 Samarbetspotential och finansieringsmöjligheter Området Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter är det område med flest projekt där fler än en nordisk aktör deltar. 16 projekt pågår 2015 och/eller 2016 som berör området. Det är också det område där flest projekt med bara en nordisk aktör deltar. Inom Sverige har 58 projekt identifierats, i Finland 48 projekt, i Danmark 33 projekt och i Norge 20 projekt. BONUS-programmet är ett exempel på möjlighet för ökat samarbete mellan nordiska länder och där det finns finansieringsmöjlighet för nordiska länder inom sjöfarts-fiud, men även Horisont 2020, Interreg och TEN-T/CEF är möjliga finansieringskällor för projekt med nordiska aktörer. Zero Vision Tool utgör en bilateral samarbetsplattform med bäring på området. Dock saknas samarbetsplattform på nordisk nivå inom området. En nordisk plattform eller ett formaliserat samarbete kan möjligtvis minska risken till överlappning av nationella projekt, kunskapsutbytet kan öka och nya konstellationer för samarbeten skapas. Nuvarande och kommande regelverk inom IMO skapar gemensamma utmaningar för de nordiska länderna. Exempelvis skulle arbetet med effekterna och lösningar gällande svaveldirektivet som trädde ikraft 2015, ett eventuellt NECA (NOx Emission Control Area), som ska beslutas 2017, och MRV-direktivet som är ett obligatoriskt datainsamlingssystem för rapportering av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från fartyg globalt som börjar gälla 1 januari 2018, mycket väl kunna gynnas av samarbete. Även barlastvattenkonventionen, som syftar till att minska riskerna för överföring av skadliga vattenlevande organismer kräver nya lösningar där de nordiska länderna besitter kompetens. Finansieringsmöjligheter för projekt med fler än en nordisk aktör utgörs av Horisont 2020, CEF, Interreg och Bonus. Projekt med fler än en nordisk aktör Projekttitel, länder, aktörer, M, år ACCESS - Arctic Climate Change, Economy and Society SV/NO/FI/DK - KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIEN, Nofima, Norsk Polarinstiut, Meteorlogisk instiutt Sinef, University of Lappland, Cicero Senter för Klimaforskning, Nordic Bulk Carriers Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape (BIAS) SV/FI/DK- FOI, SYKE, Arhus Universitet, SDU, BYEFOULING - Low-toxic cost-efficient environment-friendly antifouling materials SV/NO - Chalmers, NORSK MARINTEKNISK FORSKNINGSINSTITUTT AS, JOTUN AS, SINTEF 9,9 M CHANGE FI/SV/DK - Chalmers, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Aalto universitet, Köpenhamns universitet, SP, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik COMPMON SV/FI/DK - Transportstyrelsen, Danish Enviornmental Protection Agency, Chalmer, Åbo Akademi, Finnish Meteorological Institute, Trafi Envisum DK/NO/SV - University of Turku (lead partner), Finnish Meteorological Institute, Chalmers University of Technology, Maritime Development Center, Norwegian Meteorological Institute, City of Gothenburg, University of Gothenburg, Nordkalk Corporation, HELCOM - 3,2 miljard EONav - Earth Observation for Maritime Navigation SV/NO - CHALMERS TEKNISKA HOEGSKOLA AB, LAURIN MARITIME AB, COLOR LINE MARINE AS - 2,6 M FAMOS Freja: Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea SV/FI/DK - Sjöfartsverket, Danish Geodata Agency, Finnish Transport Agency, 173

174 Lantmäteriet, National Land Survey of Finland, SMIHI, DTU 33,8 M Famos Odin SV/DK/FI - SSPA, Sjöfartsverket, DTU, SMHI, Finnish Geospatial Research Institute, Lantmäteriet, Finnish Transport Agency, Danish Geodata Agency, Westmatic i Arvika 28,9 M GRACE SV/FI - SSPA, MERITAITO OY, SUOMEN YMPARISTOKESKUS, LAMOR CORPORATION AB, SYKE Finnish Environment Institute 0,8 M Joint Operation for Ultra Low Emission Shipping (JOULES) SV/DK/NO - SSPA SWEDEN AB, DNV GL, TEKNOLOGIAN TUTKIMUSKESKUS VTT, MEYER TURKU OY, AKER ARCTIC TECHNOLOGY OY, WARTSILA FINLAND OY 13,9 M OilEClear - Development of a safe, compact, highly efficient, economic and fully automatic electrolytic treatment system for separation of emulsified oil from wastewater of ships (bilge) and oil rigs (slop)- FI/SV/NO - OY IMU-TEC AB, Naval Consulting And Management, Stena Line Scandinavia, Teknologisk Institutt - 1,4 M Pyroboom speedsweep concept - DK/NO - Desmi Ro-Clean A/S i samarbete med NOFO, Norsk Olievernsforening for Operations selskab SHEBA SV/FI/DK - IVL svensk Miljöinstitutet, FOI, Chalmers, SDU, SYKE, FMV 2 M SPACENAV - Space-based maritime navigation SV/NO - CHALMERS TEKNISKA HOEGSKOLA AB, DNV GL 2,5 M Swera Sunken wreck environmental risk assessment SV/FI - Chalmers, Finnish Environment institut ZEB - SV/FI - IVL, svensk Miljöinstituet, Wärtsilä Oy 0,5 M 174

175 Figur 47 Sammanfattning Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och Identifierade projekt: 58 Identifierade projekt: 33 Identifierade projekt: 20 Identifierade projekt: 48 Identifierade aktörer: 20 Identifierade aktörer: 38 Identifierade aktörer: 12 Identifierade aktörer: 26 M : 6,8 (uppgifter saknas om elva projekt) M : 3,9 (uppgifter saknas om 21 projekt) M : 1,9 (uppgifter saknas om tre projekt) M : - Akademi Akademi Akademi Akademi Chalmers DTU HSN Brahea Centre Göteborgs universitet CBS Högskolan i Haugesund University of Oulu KTH SDU University of Bergen University of Turku Linköpings universitet Årrhus Universitet Åbo universitet Lunds tekniska högskola Stockholms universitet Institut Offentliga organisationer Institut Danish Technogical Institute Kystverket Finnish Enviromental Institute Institut Force Technology Finnish Meteorological Institute FOI Företag VTT I-tech IVL Svenska Miljöinstitutet SGI SSPA Offentlig org. Transportstyrelsen Företag Blue Flow Technology, Brännström Sweden AB, Eko Marine Paint AB, I- tech, Marine Benchmark, Minesto, Recondoil Sweden, Rolls-Royce Företag Amminex Emissions Technology A/S, Alfa Laval Aalborg, Ballast Water Monitoring, Bawat A/S, C-leanShip, CRR Denmark, Danmarks Rederiforening, Danske Maritime, Danske Færger A/S, Det Økologiske Råd, DHI, DFDS A/S, DFDS Seaways AB DFDS Seaways, ERRIA A/S, EXPLICIT IS, Exilator ApS, Fototonik, Færgefart A/S, Green Instruments A/S, Haldor Topsøe, HEMPEL, Irsee, LITEHAUZ ApS, MAN Diesel & Turbo, Medico Chemical Lab ApS, Maersk Maritime Technology, POWERCON AS, Purefi A/S, Partrederiet Sundbusserne, Pureteq A/S, Uni-Tankers A/S, Vessel Performance Solutions ApS DNV GL, Jotun, NOFO, Inphase Solutions systems, Norweigan Ocean Cleaning, Trilobite Microsystems,Trelleborg Sailing Solutions, Vista Analyses Företag Adamatic, Aeromon, Aker Arctic Technology, Arctica, Ata Gears, Deleate Finland, Finnlines, Euroports Rauma, Hans Langh, Langh Group, Gasera, Kuava, Lamor Corporation, Luode Consulting, Meriaura, Oskeyhtiö Surma, Steerprop, MosaicMill, Turku Repair Yard Företag 175

176 Tabell 75 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt Sverige Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär ACORN - Advanced Coatings for Offshore Renewable Energy Sverige GU EU AQUO - Achieve QUieter Oceans by shipping noise footprint reduction Baltic Boost - stötta HELCOM med implementation av Havsmiljödirektivet Sverige SSPA SWEDEN AB, FOI Sverige FOI Beräkning av transportarbete och emissioner i MRV Sverige IVL Lighthouse Blueflow CO2 MRV (Monitoring, Reporting and Verification) för Sverige Blue Flow Technology Energimyndigheten den marina marknaden Doktorandprojekt sjöfartens påverkan på havsmiljön Sverige Linnéuniversitetet Stiftelsen Sveriges Sjöfmanshus Effekter av operationella oljeutsläpp från fartyg på sjöfåglar Sverige Linnéuniversitetet EKOMAP - Eco friendly marine antifouling paint Sverige EkoMarine Paint AB EU Ekotoxikologiska effekter av?seawater Srubbing? och dess Sverige Chalmers Formas koppling till havsförsurning Förekomst av TBT på fartygs- och fritidsbåtsskrov samt Sverige Transportsyrelsen framtagning av bedömningsgrunder Förändring av attityder och underhåll av fritidsbåtar i Östersjön Sverige Stockholms universitet Naturvårdsverket Havsplanering och sjöfart Sverige Linnéuniversitetet EU HELCOM Hamnarnas roll i sjöfartens miljöpåverkan Sverige Chalmers Lighthouse How are air pollutants beyond current legislation from traffic Sverige IVL Svenska Miljöinstitutet Vinnova impacted by actions to reduce CO2 emissions? Hur påverkas emissionerna och egenskaperna av nanopartiklar Sverige IVL Formas från förbränning av åtgärder för att minska CO2-utsläppen? Hållbar sjöfart och miljö i Östersjöregionen Sverige Chalmers Naturvårdsverket Hållbarhetsklassifiering av fartyg Sverige Chalmers, IVL Lighthouse Industridoktorander Sverige KTH, Kalmar, Chalmers Sjöfartsverket Industriell validering och demonstration av Selektope till Deep Sverige I-tech Energimyndigheten Sea Innovativt mätinstrument för olja i vatten avsett för en global Sverige BRANNSTROM SWEDEN AB Vinnova marinmarknad IVV rock and soil Sverige Luleå tekniska universitet Sjöfartsverket KABAM - Kattegatt And Baltic sea Acoustic Monitoring (KABAM) mätning av undervattensbuller I svenskt vatten Sverige FOI HELCOM 176

177 Konstant ren smörjolja, The zero project. Sverige Recondoil Sweden AB Vinnova LEAF - Low Emission AntiFouling coatings based on the novel Sverige GU, SP EU discovered post settlement penetration triggered antifouling Marina skyddsvärden Sjöfart i känsliga havsområden Sverige Linnéuniversitetet MarineUAS - Autonomous Unmanned Aerial Systems for Marine and Coastal Monitoring Sverige LINKOPINGS UNIVERSITET MEODEC/Underwater Depollution Network (UDN) Sverige MEODEC/Underwater HaV Depollution Network (UDN) Miljökultur ombord Sverige Linnéuniversitetet Naturanpassad Erosionsskydd Sverige SGI, Lunds tekniska högskola Sjöfartsverket New Wrecks of the World III: Shipwreck risk assessment Sverige Chalmers HaV Nya drivmedel och policyinstrument för sjöfarten; analys av potentialen att minska risker för miljö och hälsa Partiklar från sjöfart och hälsopåverkan på den svenska befolkningen Realtidsuppföljning av sjöfartens svavelutsläpp - ett bidrag till industriell konkurrens på lika villkor Sverige IVL SVENSKA Vinnova MILJÖINSTITUTET AB Sverige Lunds universitet Formas Sverige MARINE BENCHMARK GOTHENBURG AB Samhällspåverkan av luftburna partiklar från sjöfartsemissioner Sverige Lunds universitet Vinnnova SEAFRONT - Synergistic Fouling Control Technologies Sverige I-Tech AB, MINESTO AB, EU Göteborgs universitet Sjöfart och naturvärden i centrala Östersjön Sverige Linnéuniversitetet Sjöfartens bidrag till försurning i Östersjön Sverige GU Formas Sjöfartens miljöeffekter och havsplanering Sverige Linnéuniversitetet SMASH - Studier av Miljöpåverkan från Aktiva sonarer och Sprängningar samt Handlingsregler (SMASH) här ingår fartygsbuller och miljöpåverkan som en liten del Sverige FOI SONIC - Suppression Of underwater Noise Induced by Cavitation Sverige Rolls-Royce AB, Chalmers Fartygets bottenpåverkan Sverige SSPA Sjöfartsverket Wrecks of the World III - Riskbedömning av miljöfarliga vrak Sverige Chalmers Formas Wrecks of the world III: Shipwreck risk assessment Sverige Chalmers VGR 65 projekt EU Vinnova EU 177

178 Tabell 76 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt Norge Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Avansert kontroll av biocidutlekking fra Norge Joutn A/S bunnstoff ECSADES Environmental Contours Norge DNV GL AS DNV GL Expanding The Use Of Environmentally Acceptable Lubricants In The Maritime Industry Norge Trelleborg Sealing Solutions Norway AS FjordOs Ny Oslofjordmodell for varsling av strøm, vannstand og hydrografi MARINE-EO - Bridging Innovative Downstream Earth Observation and Copernicus enabled Services for Integrated maritime environment, surveillance and security Norge Høgskolen i Sørøst-Norge (leder), Kystverket, Meteorologisk Institutt, Vestfold fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Buskerud fylkeskommune, Forsvarets forskningsinstitutt (FFI), Norsk institutt for vannforskning (NIVA), Exxonmobil, Havnealliansen Norge KYSTVERKET VEST Ocean Save Norge IFU Innovation Norge Oljevern 2015 Norge Kystverket, NOFO (Norsk Oljevernforening For Operatorselskap Real-time monitoring of ballast water with flow Norge Högskolan i Haugesund, Knutsen OAS, UniResearch, cytometry NIVA, University of Bergen TRILO-BWTS - Disruptive and patented Norge TRILOBITE MICROSYSTEMS AS (Norge) microfluidic technology purification for ship ballast water, being maintenancefree, eliminating clogging of filters and providing significant life-cycle cost savings Troll anti-fouling cleaning system FORPROSJEKT Norge Norwegian Ocea Cleaning Systems AS Ultrasonic anti-fouling for aquaculture Norge Inphase Solutions AS Underwater Noise Norge DNV GL AS Vettingsstudie: Velferdstap ved miljøskader fra Norge Vista Analyses AS oljeutslipp fra skip 20 projekt

179 Tabell 77 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt Danmark Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Ballast Water Monitoring, Industriel Danmark Ballast Water Monitoring produktudvikling Bawat A/S, Driftsstøtte Danmark Bawat A/S Danmarks Rederiforening, CO2 studie Danmark Danmarks Rederiforening Det Økologiske Råd, Renere skibsfart Danmark Det Økologiske Råd DHI, Analyse af UV behandling af ballastvand Danmark DHI DTU Fotonik og IRSee, Røggassensor Danmark Danmarks Tekniske Universitet Fototonik, Irsee DTU Kemiteknik, slow steaming anti fouling paint DTU Mekanik, opdatering af emissionsstøttesystem Environmental compliance and upgrade of the North Sea MoS Felixstowe Danmark Danmarks tekniske universitet Kemiteknik Danmark DTU Mekanik Danmark DFDS A/S, DFDS Seaways AB DFDS Seaways Plc Gothenburg RoRo Terminal AB 2014 EU Encapsulated biocides Danmark HEMPEL, Danish Technogical Institute Danish Maritime Fund Exilator: lyd- og lugtreducerende filtersystem til yachts Danmark Exilator ApS Market Development Fund Filtersystem til rensning af skibes røggas Danmark CRR Denmark Green Instruments: emissionsnedsættende system til skibsmotorer Litehauz: sensor og software til behandling af ballastvand LoCOPS - Low Cost Onshore Power Supply (LoCOPS) Maritime Emissionsløsninger i Kystnære Farvande Project Sense - Enforcement of the environmental regulations on sulphur emissions from ships using drone technology. Pureteq: Scrubber til rensning af røg fra skibsmotorer Danmark Green Instruments A/S, DTU Market Development Fund Danmark LITEHAUZ ApS, Medico Chemical Lab ApS Market Development Fund Danmark POWERCON AS EU Danmark Teknologisk Institut, Amminex Emissions Technology A/S, Purefi A/S, Færgefart A/S, Partrederiet Sundbusserne, Aarhus Universitet, Danmarks Rederiforening, Danske Maritime Danmark EXPLICIT IS Danmark Pureteq A/S, ERRIA A/S, Uni-Tankers A/S, Danske Færger A/S EU 2014 Market Development Fund 179

180 Scrubbers Controlling PM Emissions Danmark Alfa Laval Aalborg, MAN Diesel & Turbo, DTU, FORCE Danish Maritime Fund Technology (as sub-supplier) Selective Catalytic Reduction of NOx on ships Danmark DTU, Haldor Topsøe, Alfa Laval Aalborg, Maersk Danish Maritime Fund Maritime Technology Slow Steaming Antifouling Paint Danmark HEMPEL, Maersk Maritime Technology, DTU Danish Maritime Fund Syddansk Universitet, Økotoksikologisk Gruppe; verifikation af vandballastanlægs effektivitet Danmark Økotoksikologisk gruppe, Biologisk Institut, Syddansk Universitet Udvikling af internetbaseret miljøfortælling Danmark Danmarks Rederiforening Udvikling af rensningsanlæg til spildevand Danmark C-leanShip 2016 Vessel performance decision support system. Danmark Vessel Performance Solutions ApS projekt Tabell 78 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt Finland Projekttitel Land Aktör Totalbelopp Start Slut Finansiär Black Carbon emissions from ships and business potential Finland Åbo universitet, Brahea Centre Development of Novel Bristle Material for Arctic Oil Skimmer Finland Finnish Environmental Institute, VTT 2015 Tekes Environmental issues at ports Finland Åbo universitet, Brahea Centre HARDCORE Harnessing Coastal Radars for Environmental Finland Finnish meteorological Institute Monitoring Purposes HERE Health relevant and energy efficient regulation of exhaust Finland Finnish meteorological Institute particle emissions HyperGlobal - MosaicMill Finland MosaicMill Ltd Tekes HyperGlobal monitoring Finland University of Oulu Tekes HyperGlobal monitoring Finland Research Center VTT Ltd Tekes LO-ICE (lamor Oil in ICE) Finland Lamor Corporation Ltd 2014 BioMicroGels - Innovative environmentally-benign wastewater Finland ADAMATIC OY treatment reagents offering astep change in efficiency in the cleaning of water from oils and metal ions and in liquidation of emergency oil spills HyperGlobal monitoring Finland Finnish meteorological Institute Tekes IMOR Finland Arctia Ltd Tekes MACEB Mitigate ArctiC warming by reducing Black carbon Finland Finnish meteorological Institute Propeller induced low and high frequency noise - PropNoise Finland Research Center VTT Ltd Tekes SEA EFFECTS BC Shipping Emissions in the Arctic (Black Carbon) Finland Finnish meteorological Institute SEA-EFFECT BC Finland University of Turku Tekes SEA-EFFECTS BC Finland Finnish meteorological Institute Tekes 180

181 SeaSOx Finland Aeromon Ltd Tekes Ship Recycling in Finland Finland Meriaura Ltd, Hans Langh Ltd, Delete Tekes Finland Ltd, Turky Repair Yard Ltd ShipNOEm Annual Baltic Sea ship emission reporting for the Finland Finnish meteorological Institute HELCOM member states Shipping Emissions in the Arctic (Black Carbon), SEA-EFFECTS BC Finland TTY-säätiö sr, Research Center VTT Ltd Tekes Smulan II TP 5, Underwater noise Finland Aker Arctic Technology Ltd, Luode Tekes Consulting Ltd, Osakeyhtiö Surma Ltd, Steerprop Ltd, Ata Gears Ltd SOCKS-HyperGlobal Finland Gasera Ltd Tekes SURMA GAP 2014 Finland Osakeyhtiö Surma Ltd Tekes Underwater noise, simulation Finland Kuava Ltd Tekes Upgrading and sustaining the competitive Baltic MoS link Finland Finnlines Plc Hafen EU CEF Germany-Finland (RoRo multiple ports loop) Entwicklungsgesellschaft Rostock mbh Euroports Rauma Oy KAMON Kara-Arctic Monitoring and Operation Planning Platform Finland Finnish meteorological Institute, Aalto University Back from Black - Study and deployment of the affordable scrubber retro fitting technology for SME shipowners 48 projekt Finland Langh Group Oy Ab DeltaLangh Ltd Joerg Koepping 2te Bereederungs- GmbH & Co., MS Neuburg KG Joerg Koepping 3te Bereederungs- GmbH & Co., MS Vohburg KG Hans Lehmann KG Lehmann GmbH Port of Helsinki Ltd Langh Group Oy Ab Academy of Finland EU CEF Tabell 79 Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö och hälsoeffekter-projekt med fler än en nordisk aktör Projekttitel Land Aktör Totalbelopp ACCESS - Arctic Climate Change, Economy and Society Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape (BIAS) BYEFOULING - Low-toxic cost-efficient environment-friendly antifouling materials Sverige Norge Finland Danmark Sverige Finland Danmark Sverige Norge KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIEN, Nofima, Norsk Polarinstiut, Meteorlogisk instiutt Sinef, University of Lappland, Cicero Senter för Klimaforskning, Nordic Bulk Carriers Start Slut Finansiär FOI, SYKE, Arhus Universitet, SDU, CHALMERS TEKNISKA HOEGSKOLA AB, NORSK MARINTEKNISK FORSKNINGSINSTITUTT AS, JOTUN AS, SINTEF EU EU LIFE EU 181

182 CHANGE COMPMON Envisum EONav - Earth Observation for Maritime Navigation FAMOS Freja: Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea Famos Odin Finland Sverige Danmark Sverige Finland Danmark Danmark Sverige Norge Sverige, Norge Sverige, Finland, Danmark Sverige, Danmark, Finland Chalmers, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Aalto universitet, Köpenhamns universitet, SP, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Transportstyrelsen, Danish Enviornmental Protection Agency, Chalmer, Åbo Akademi, Finnish Meteorological Institute, Trafi University of Turku (lead partner), Finnish Meteorological Institute Chalmers University of Technology, Maritime Development Center Norwegian Meteorological Institute, Maritime University of Szczecin Tallinn University of Technology, City of Gothenburg. University of Gothenburg, Baltic Marine Consult GmbH, Nordkalk Corporation, HELCOM CHALMERS TEKNISKA HOEGSKOLA AB, LAURIN MARITIME AB, COLOR LINE MARINE AS Sjöfartsverket, Danish Geodata Agency, Finnish Transport Agency, Lantmäteriet, National Land Survey of Finland, SMIHI, DTU SSPA, Sjöfartsverket, DTU, SMHI, Finnish Geospatial Research Institute, Lantmäteriet, Finnish Transport Agency, Danish Geodata Agency, Westmatic i Arvika GRACE Sverige Finland SSPA, MERITAITO OY, SUOMEN YMPARISTOKESKUS, LAMOR CORPORATION AB, SYKE Finnish Environment Institute BONUS, Naturvårdsve rket 3,2 miljard EU Interreg EU Sjöfartsverket Sjöfartsverket Vinnova, EU JOULES - Joint Operation for Ultra Low Emission Shipping OilEClear - Development of a safe, compact, highly efficient, economic and fully automatic electrolytic treatment system for separation of emulsified oil from wastewater of ships (bilge) and oil rigs (slop) Sverige Norge Finland Finland Norge Sverige SSPA SWEDEN AB, DNV GL, TEKNOLOGIAN TUTKIMUSKESKUS VTT, MEYER TURKU OY, AKER ARCTIC TECHNOLOGY OY, WARTSILA FINLAND OY OY IMU-TEC AB, Naval Consulting And Management, Stena Line Scandinavia, Teknologisk Institutt Pyroboom speedsweep concept Danmark Norge Desmi Ro-Clean A/S i samarbete med NOFO, Norsk Olievernsforening for Operations selskab SHEBA SPACENAV - Space-based maritime navigation Swera Sunken wreck environmental risk assessment Sverige Finland Danmark IVL svensk Miljöinstitutet, FOI, Chalmers, SDU, SYKE, FMI Naturvårdsve rket, EU Sverige Norge Chalmers, DNV GL EU EU EU, Sjöfartsverket Sverige Finland Chalmers, Finnish Environment institut BONUS ZEB Sverige Finland IVL, svensk Miljöinstituet, Wärtsilä Oy BONUS 182

183 7. Slutsatser Kartläggningen visar att nordiskt samarbete inom sjöfarts-fiud är pågående och önskvärt av aktörerna. Genom att agera gemensamt kan viktiga FIUD-områden stärkas ytterligare till nytta för samhälle och näring. Med utgångspunkten att gemensamma mål och strategier är grund för samarbete är exempel på sådana områden klimat- och miljöåtgärder inom sjöfarten (exempelvis nya bränslen och framdrivningsmedel, energieffektivisering och minskning av utsläpp) samt Maritim informatik och Avancerade maritima operationer. I beskrivningen av respektive område finns en sammanfattning där samtliga identifierade aktörer återfinns. Aktörer inom klimat- och miljöåtgärder och där det därmed finns potential för samarbete är exempelvis Chalmers, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet, IVL och CBS och SDU, Smart Maritime, Finnish Meterological Institute, och VTT. Samtliga bedriver FIUD som syftar till att minska emissioner till luft och/eller vatten. Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning är ett stort område där de flesta länder har prioriteringar och policyer som även syftar till en fossilfri transportsektor. Absolut störst inom området är utveckling och tillämpning gällande flytande naturgas, LNG, men även metanol och eldrift är områden inom den FIUD som bedrivs. Sveriges har unik kunskap inom utveckling och tillämpning av metanol och bedriver samarbete med aktörer på Island. Inom eldrift har Norge och Danmark tagit ledande positioner inom flera EU-projekt, dock deltar svenska aktörer som Echandia Marine och SSPA i dessa projekt. För framtiden kan även Sveriges position inom eldrift tänkas öka med anledning av den satsning som görs inom batteriteknik och en framtida svensk batterifabrik 115. Andra relevanta företag inom området är exempelvis Powercell. Nationella projekt inom Maritim informatik överlappar varandra och där skulle ett samarbete kunna utnyttja de resurser som finns. Projekt inom autonoma fartyg kanske även kräver kanske testområden utanför nationsgränsen. Vid tillämpning är det nödvändigt att systemen inte är lokala för att kunna utnyttjas på bästa sätt. Aktörer som verkar inom dessa områden och där det därför bedöms finnas potential för samarbete är därför exempelvis RISE Viktoria, Chalmers, SSPA, Sjöfartsverket, Rolls-Royce, Smart Maritime, DTU, Green Ship of the Future, NTNU, Kystverket, AMOS, Aalto universitet och VTT. I exempelvis STM Validation project samarbetar redan merparten av dessa aktörer Inom exempelvis ett mindre område, som Hållbart arbetsliv inom sjöfarten och Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart, kan samarbete mellan aktörerna med fördel utnyttja de resurser som finns på ett effektivt sätt. Exempelvis forskar både Chalmers, Linnéuniversitetet, SDU, TOI och VTT inom området. Då området verkar ha låg prioritet hos statliga forskningsfinansiärer kan samarbete kanske vara en väg framåt för att stärka FIUD inom området ytterligare. Området ingår dock i flera andra prioriterade områden och Human factors och fartygsdesign är exempelvis en vanlig kombination, likaså human factors och Maritim informatik eller Avancerade maritima operationer. En viktig fråga är vad mervärdet av nordiskt samarbete kan vara. I en tidigare kartläggning av nordisk forskningssamverkan påpekas att fördelarna med samarbete är exempelvis kostnadseffektivitet, uppbyggnad av en kritisk massa, komplement till liknande forskning,

184 tvärvetenskaplig forskning, skapa starka och internationellt attraktiva forskningsområden och nätverks-effekter. I EU:s forskningsprogram Horisont 2020 krävs minst tre aktörer från tre olika länder. Genom ökat samarbete med nordiska länder ökar möjligheterna att skapa konsortium och bedriva relevant FIUD. Sverige har mindre statlig finansiering öronmärkt till sjöfartsforskning i en jämförelse med övriga nordiska länder. Områden som finansieras i respektive nordiskt land är dock lika och fokuserar framförallt på miljö- och klimatåtgärder. En grundförutsättning för ökat samarbete är en vilja till ökat samarbete något som rapporten visar finns. Aktörerna tycker även generellt att nordiskt samarbete är viktigt. Merparten önskar samarbeta mer inom alla områden och med olika aktörer. Exempelvis nämns akademi, näring och offentlig sektor som aktörer man önskar samarbeta mer med. Möjlighet för finansiering av nordiska projekt finns till exempel i EU:s ramprogram Horisont 2020, TEN-T/CEF, men även inom BONUS-programmet. Intensifiering av nordiska strukturer för finansiering av sjöfarts- FIUD skulle kunna öka möjligheterna för nordiska projekt där gemensamma intressen finns; exempelvis inom områdena Maritim informatik, Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning, Energieffektivisering, Avancerade maritima operationer samt Sjösäkerhet. Aktörerna själva vittnar om att bristande finansiering för just nordiska projekt förhindrar samverkan med nordiska länder och pågående samarbeten och projekt med enbart nordiska aktörer är sällsynta och sker då främst genom bilaterala samarbeten. Det finns idag få incitament som underlättar just nordisk sjöfarts-fiud. Akademierna samarbetar i större utsträckning inom projekt och med egna upparbetade kontakter snarare än nordiska samarbetsplattformar. För universiteten är även akademisk excellens överordnat geografisk hemvist för val av samarbete. Begränsningar med studien innefattar svårigheter att få information om vad som pågår, något som gäller i princip samtliga aktörer. Sjöfarts-FIUD som område saknas på många myndigheter, universitet, institut etc.; något som kan vara en orsak till att akademierna och myndigheterna själva ej känner till den sjöfartsforskning som bedrivs. För att synliggöra sjöfarts-fiud kan man exempelvis skapa maritima ingångar på universitet och myndigheter likt processen som finns på DTU och SDU. För vissa aktörer saknas även uttalade FIUD-prioriteringar, exempelvis svenska marinteknikföretag saknar en branschorganisation 116 och därmed även samlade FIUDprioriteringar. Samarbetsplattform och aktörer som främjar FIUD inom länderna ökar möjligheterna till samverkansprojekt inom respektive område. Exempelvis har svenska Sjöfartsverket ett FoIområde inom kompetens- och kapacitetsfrågor som möjliggör samarbetsplattformar inom Sverige. Ett formaliserat samarbete eller en plattform för nordisk sjöfarts-fiud skulle också kunna öka möjligheterna till samarbete och är något som aktörerna nämner som en möjlighet. Satsningar på exempelvis konferenser/seminarier och nyttiggörande av FIUD sker inom samtliga länder och där det finns potential för ytterligare samverkan. En ökad satsning på mötesplatser för nordisk FIUD vore även fördelaktigt för ökat samarbete. Akademiaktörerna svarar till exempel att något som underlättar nordiskt samarbete är gemensamma målbilder och uppföljningskrav. Samarbetsplattformar finns inom vissa ämnesområden, men saknas inom andra. Existerande samarbetsplattformar har potential att utökas och även pågående projekt med nordiska aktörer skapar en möjlighet för utökat samarbete. Existerande samarbeten sker främst mellan akademi och akademi eller mellan 116 Av Svenskt Marinteknisk Forums medlemmar är merparten marinteknikföretag, dock är organisationen inte en branschorganisation. 184

185 företag och företag, snarare än en nordisk mötesplats för akademi, industri och offentlig sektor med intresse för FIUD. Ett ytterligare förslag för ökad information om pågående FIUD är att etablera en portal/hemsida där information regelbundet uppdateras från finansiärernas projektdatabaser. Ett ytterligare förslag för framtida kartläggningar av nordisk sjöfarts-fiud är att respektive nordiskt land ansvarar för egen sammanställning och därefter genomföra en gemensam sammanställning och analys. Detta för att öka analysens kvalité. 185

186 8. Referenser Arbets- och näringsministeriet (2016). Suomen meriklusteri kohti 2020-lukua. Beskaeftigelse og production (2015). _the_core_of_maritime_europe_-_highres.pdf Danish Shipping Statistics November 2016, (2016) Danmark rederiförening ( ), Ekberg, Henrik (2017). Stora möjligheter i grannländerna. ( Finnish Maritime Industries ( ). ( Hanning, Andreas (2012). Den svenska maritima näringen. Vinnova analys, s.20. ( Innovation Norge (2015). Tjenesteeksporten i ksport-i-2015.pdf Karvonen, Tapio. (2016). Finlands maritima kluster nuläge och framtidsutsikter, ( _kluster_-_nulage_och_framtidsutsikter_tapio_karvonen.pdf) Kommunikationsministeriet (2015) Lighthouse (2015. Lighthouse prioriterade områden. aden.pdf Maritim forum, (2015). Maritim verdiskapingsbok 2015, Nærings- og fiskeridepartementet (2015), Maritime muligheter blå vekst for grønn fremtid Regjeringens maritime strategi, Näringsdepartementet (2015). En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljo. Utgivet av Elanders tryck. Rederierna i Finland (2016)

187 Sjöfartsforum (2016). Svensk Sjöfart, Svensk Sjöfart , Svensk sjöfart nyckeltal 2016, (2016) Sofartsstyrelsen (2014). Beskæftigelse og produktion i Det Blå Danmark. Danmark.pdf Trafikanalys (2016). UNCTADstat (2016). GB/246/index.html University of the Aegen (2016). Mapping of the successful maritime clusters in international level. ERDF, s.8 ( ssful%20maritime%20clusters.pdf) 187

188 Bilaga 1 Företag som ingår i studien Sverige Medlemmar Svensk Sjöfart 1. Ahlmark Lines AB 2. Atlantic Container Line AB 3. Baltic Bright, PR f 4. BB Sverige AB 5. Brax Shipholding Rederi AB 6. BRP Rederi AB 7. Bunkertell Rederi AB 8. Concordia Maritime AB 9. Destination Gotland AB 10. DFDS Seaways AB 11. Donsoẗank, Rederi AB 12. Eckero Sverige AB, Rederi 13. Ektank AB 14. Engstro m Shipping AB 15. Finnlines Ship Management AB 16. Fjordtank Rederi AB 17. Frederiet AB 18. Furetank Rederi AB 19. Gotland, Rederi AB 20. Gotland Tankers AB 21. HH-Ferries Helsingborg AB 22. Hamburg Su d Norden AB 23. Klippans Ba tmansstation, AB 24. Laurin Maritime AB 25. Lulea Hamn AB 26. Nordo -Link, Rederi AB 27. Northern Offshore Services AB 28. Nynas AB 29. OljOla AB Medlemmar Skärgårdsredarna 1. AB Rederi Fyris 2. Add-Maritime AB 3. Affärsverken AB 4. Allt i Sjötjänst AB 5. Arboga Rederi AB 6. Arona Rederi AB 7. Askersunds Skärgårdstrafik AB 8. Askölaboratoriet 9. Bergströms Båtar Espholm HB 10. Blidösundsbolaget AB 11. Blå Båtarna HB 12. Bohusläns Skärgårdstrafik AB 13. Börjessons Sjötaxi & Charterbåtar 14. Cascad Rederi AB 15. Charm Charter AB 16. Condor Shipping AB 17. CTV Marin AB 18. Dalarö Sjötransporter 19. Dejlig Cruise AB 20. Elektrofors AB 21. Fladenbåtarna AB 30. Preem AB 31. Sand & Grus AB Jehander 32. SCA Logistics AB 33. Sirius Shipping AB 34. Stena AB 35. Stena Bulk AB 36. Stena Line Scandinavia AB 37. Stena Marine Management AB 38. Stena Rederi AB 39. Stena Sessan Rederi AB 40. Stockholm Chartering AB 41. Svenska Orient Linien AB 42. Svenska Ostindiska Companiet AB 43. Svitzer Sverige AB 44. Tallink Silja AB 45. Tarbit Shipping AB 46. Thun AB, Erik 47. TransAtlantic AB 48. TT-Line AB 49. Tä rntank Ship Management AB 50. Veritas Management AB 51. Viking Rederi AB 52. Walleniusrederierna AB 53. Wallenius Wilhelmsen AS Norge 54. Westco AB 55. Wisby Shipmanagement AB 56. Wisby Tankers AB 57. A lvtank, Rederi AB 22. Gamla Stans Rederi AB 23. Granita AB 24. Green City Ferries Rederi AB 25. Gripsholm-Mariefreds Ångf. AB 26. Gunnars Båtturer AB 27. Göteborg-Styrsö Skärg.traf. AB 28. Haglund Shipping AB 29. Haninge Charter & Sjötaxi AB 30. Ingmarsö Sjötjänst AB 31. J Krusell Rederi AB 32. Josefsson Rederi AB 33. Klart Skepp Marinteknik AB 34. Koster Marin AB 35. Krokholmens Sjötrafik AB 36. Kungälvs kommun 37. Kust Event AB 38. KäringöTrafiken 39. Landsortstrafiken AB 40. Laponia Rederi AB 41. Limöbåten Rederi AB 42. L-Line Rederi AB 43. M/S Malmö Shipworks 188

189 44. m/s PCP Rederi AB 45. M/S Teaterskeppet AB 46. Madam Rederi AB 47. Malmqvist Sjö- & Allservice AB 48. Mariestads Skärgårdstrafik AB 49. Master Mariner AB 50. Motala Kanaltrafik AB 51. Motena AB 52. Museiföreningen Ångf. Ejdern 53. Mälaröarnas Ångfartygs AB 54. Norrbyskärsfärjan AB 55. Nybrovikens Rederi AB 56. Ornö Sjötrafik AB 57. Patrikssons Varv & Båtcharter 58. Polena Rederi AB 59. Ran ekonomisk förening 60. Rederi AB Bohuslänska Kusten 61. Rederi AB Runmarö Kanal 62. Rederi AB Strömkarlen 63. Rederi AB Ballerina 64. Rederi AB Grisslan 65. Rederi AB Ishavet 66. Rederi AB Ventrafiken 67. Rederi Dalslandia 68. Rederi Mälarstaden AB 69. Rederi Sandön AB 70. Rederi Stockholms Ström HB 71. Refsnäs Sjötransport AB 72. Ressel Rederi AB 73. Rimforsa Skärgårdsrederi AB 74. Roslagens Sjötrafik AB 75. Runmarö Båttaxi AB c/o stavsnäs Båttaxi 76. Rånö Gård & Varv 77. Sabella AB 78. Sandvikens Segelsällskap 79. Scandinavian Intermarket AB 80. SeaCab Möja AB 81. Siljans Båttrafik AB Medlemmar Sveriges hamnar 1. APM Terminals Gothenburg AB 2. Baltic Sea Gateway AB 3. Bang&Nielsen Servicepartner AB 4. Color Line AS 5. Copenhagen Malmö Port AB 6. Copenhagen Malmö Port Norra Hamnen AB 7. Delta Terminal AB 8. Falkenbergs Terminal AB 9. Finlandshamnen Stuveri AB 10. Forsmarks Hamn 11. Gothenburg Ro/Ro Terminal AB 12. Gotlands Hamnar Gotlands Stuveri AB 13. Gävle Containerterminal AB 14. Gävle Hamn AB 82. Sjöräddningssällskapet 83. Skärgårdslinjen i Gbg/Boh. AB 84. Skärgårdsrederiet Sweden AB 85. Soten Sea Vision Rederi AB 86. STF AB 87. Stockholms Taxiflotta 88. Storholmen Kanaltrafik AB 89. Stridsholmen AB 90. Strömma Turism & Sjöfart 91. Sundsvalls Rederi AB 92. Sundsveden Bygg-& Sjötransport 93. Svartsö Sjötaxi AB 94. Sällsk. S/S Trafiks Vänner 95. Sällskapet Ångbåten 96. Söderköpings Bad & Kuranstalt 97. Söderns Vänner ek. förening 98. Tema Skärgården AB 99. Tjörns Hamnar AB 100. TKV Shipping AB 101. Trafikverket Färjerederiet 102. Trosa Rederi AB 103. TRSM Group 104. Två Skeppare AB 105. Uddevalla Turism AB 106. Utö Rederi AB 107. Wallenius Marine AB 108. Waxholms Ångfartygs AB 109. Vita Gäss AB 110. Vrångö Transport AB 111. Västtrafik AB 112. Ångf AB Stockholms Omgifningar 113. Ångfartygs AB Engelbrekt 114. Ångfartygs AB Saltsjön 115. Ängsholmen Rederi AB 116. Öckerö kommun 117. Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB 15. Götaälvdalens Stuveri AB 16. Göteborgs Hamn AB 17. Hallands Hamnar AB 18. Hargs Hamn AB 19. Helsingborgs Hamn AB 20. Husums Hamn 21. Interforest Terminal 22. Umeå Interlink Logistik AB 23. Kalmar Hamn AB 24. Kapellskärs Hamn AB 25. Karlshamns Hamn AB 26. Karlskrona Hamn KBP i Karlskrona AB 27. Kvarkenhamnar AB 28. Landskrona Hamn AB 189

190 Medlemmar Svenskt Marintekniskt Forum 1. 66NM AB 2. AB Motala Verkstad Group 3. AB Volvo Penta Region Europe 4. AH Automation 5. Alfa Test AB 6. Alfa Laval 7. Apply Emtunga AB 8. Bassoe Technology AB 9. Blueflow Energy Management AB 10. Bureau Veritas 11. CAE Value 12. Callenberg Technology group 13. Chris-Marine AB 14. Clean Shipping Index 15. Consilium Marine & Safety AB 16. DellenCat 17. Det Norske Veritas AB 18. DFS Donsö AB 19. DIAB Group 20. ETA-Pilot Control AB 21. Event Yacht Charter 22. EXAMEC 23. Federal Mogul 24. FKAB Marine Design 25. Fläkt Marine 26. Fuelsavesolutions Sweden AB 27. Geotext 28. Gothia Marine AB 29. Grefab 30. Hellbergs International AB 31. Herrströms Mekaniska Verkstad AB 32. I-tech 33. IDEA Marine AB 34. ISEA Sweden KB 35. JK båtar Grebestad 36. JUMO 37. Kavenga AB 38. KISAB 39. Kockumation 40. Laholm Marine & Industry Service AB 41. LK Valves AB 42. Lloyds Register EMEA 43. Loipart AB 44. MacGregor Sweden AB 45. MAN Diesel & Turbo Sverige AB 46. MAN-systems Interface Design AB 47. MAQs Advokatbyrå 48. Marin Biogas AB 49. Marine Becnhmark Gothenburg AB 50. Marininspect Safet & Rigging AB 51. Mattsson Gruppen 52. MCT Brattberg AB 53. Meson AB 54. Mossholmens marina 55. Motor-Service AB 56. Nautic AB 57. Nimbus Boats AB 58. Öckerö Maritime Center 59. Opsis AB 60. Oresund DryDocks AB 61. Oresund Heavy Industries AB Örn Marketing AB 62. Premec Industries AB 63. Primozone Production AB 64. Propit AB 65. Riksföreningen Gästhamnar Sverige 66. Rolls-Royce AB 67. Saab AB 68. Saab Kockums 69. Saab TransponderTech AB 70. SALTECH Consultants AB 71. Sandinge Bogsering och Sjötransport 72. Scan Dryer AB 73. ScandiNAOS AB 74. ScanMarine AB 75. ScanUnit AB 76. Sjöfartsakademin på Käringön AB 77. Södahl & Partners AB 78. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut 79. SSPA Sweden AB 80. Svenska CIMAC-föreningen 81. Swede Shop 82. Sydmarin i Helsingborg AB 83. TTS Marine AB 84. UFAV 85. Ultra Fog AB 86. USON Marine AB 87. Vänerns Gästhamn 88. Wärtsilä 89. Zeatec Marine AB Företag som får FoI-finansiering eller deltar i offentligt finansierade projekt 1. Alfa Laval 2. Alfa Laval Lund AB 3. Altran 4. Avatar Logistics 5. Berge Consulting AB 6. Blue Flow technology 7. Bröderna AB, 8. Candela Speed Boat AB 190

191 9. Carbonia Composites AB 10. Caterpillar Motoren 11. Caterpillar Propulsion 12. Cimco 13. Cimco Marine AB 14. DeepVision 15. Delfoi 16. DFDS 17. DNV GL 18. Dockstavarvet 19. Echandia Marine AB 20. Eko Marine Paint AB 21. Furetank 22. Färjerederiet 23. Föreningen Svensk Sjöfart 24. Göteborgs hamn 25. Helsingborgs Hamn 26. HH Networks AB 27. I-tech AB 28. Klaipedos Nafta 29. Lindholmen Science Park 30. Luleå Hamn AB 31. Marine Benchmark 32. Marine Benchmark Gothenburg AB 33. Marininvest 34. Minesto 35. Optixamrine AB 36. Orust Dynalift E-boats 37. Orust E-boats 38. Radinn 39. Recondoil Sweden AB 40. Rolls-Royce 41. Saab 42. SAAB EMEA 43. Saab Kockums 44. Saab Transponder Tech 45. Scandianos 46. Scania 47. SICOMP AB 48. Sirius 49. Sjöfartsforum 50. SKF 51. SMTF 52. SSAB 53. Stena AB 54. Stena Line AB 55. Stena Oil 56. Stena rederi AB 57. Styrsöbolaget 58. Sundsvall Logistikpark 59. Surface Effect Ships Europe, 60. Sustainable Innovation i Sverige 61. Svensk Sjöfart 62. Sveriges Hamnar 63. Sweboat Service AB 64. Swedish Steel Yachts 65. Swerea 66. Swerea Mefos AB 67. Termisk systemteknik i Sverige AB 68. Terntank Rederi 69. Trelleborgs Hamn 70. Tärntank Ship Management AB 71. Vattenbussen 72. Volvo 73. Wallenius 74. Wärtsilä 75. Öckerö kommun 76. Öresund Drydocks Företag som deltar i FoI-nätverk/FoI-samarbeten Rederier 1. Stena 2. Wallenius 3. Terntank 4. Sirius Shipping 5. Viking Line 6. Donsötank 7. Thunbolaget 8. Ferus Smit 9. Furetank 10. Oresund Drydocks 11. Transatlantic 12. Svenska Orient Linen 13. Transatlantic 14. Royal Wagenborg 15. Ahlmark Lines 16. DFDS Seaways Marinteknik 1. Wärtsilä 2. FKAB 3. Caterpillar Marine 4. ABB 5. Ocean Harvesting 6. Saab Tjänsteföretag 1. SSPA Sweden AB 2. DNV GL 3. Bureau Veritas 4. Lloyds Register Hamnar 1. Göteborgs Hamn 2. Oxelsunds hamn AB 3. Vänerhamn Övrigt 191

192 1. NEOT 2. Preem 3. Skangas 4. Stena Oil 5. Stora Enso 6. Fortum 7. Nordic Paper 8. Mälarenergi 9. Kristinehamns kommun 10. Cybercom group 11. Karlskrona kommun Ej branschanslutna företag som bedöms relevanta för FoI av branschorganisationerna/referensgrupp 1. ABB Tjänsteföretag 2. SKF 3. Transas 1. COWI 4. Rosemount 2. Lloyds Register 5. TankRadar 3. Ramböll 6. Emerson 4. WSP 7. Outokompo (stål) 5. ÅF 8. Ericsson 9. Roxtec International Sjöfartsforum Rederi 1. Ahlmark Lines AB 2. Atlantic Container Line Sweden AB 3. Avatar Logistics AB 4. Concordia Maritime AB 5. Charterfrakt Baltic Carrier AB 6. Destination Gotland 7. Erik Thun AB 8. Eurofeeder Shipping AB 9. Greencarrier Liner Agency Sweden AB 10. Maersk Sverige AB 11. Northern Offshore Services AB 12. Rederi AB Eckero 13. Rederi AB Gotland 14. Rederi Vega AB 15. Ressel Invest AB 16. Sirius Rederi AB 17. Stena AB 18. Stena Oil AB 19. Stro mma Turism & Sjo fart AB 20. Styrso bolaget 21. Svenska Orient Linien AB 22. Tarbit Shipping AB 23. Team Lines Sverige AB 24. Thor Shipping och Transport AB 25. Trafikverket Fa rjerederiet 26. TransAtlantic AB 27. Unifeeder Sweden AB 28. Wallenius Marine AB 29. Wallenius Wilhelmsen Logistics 30. Waxholmsbolaget/Trafikkontore t 31. Stockholms la ns Landsting Hamnfo retag 32. Copenhagen Malmo Port AB 33. YILPORT Ga vle Container Terminal AB 34. Ga vle Hamn AB 35. Goẗeborgs Hamn AB 36. HallandsHamnar AB 37. Helsingborgs Hamn AB 38. Kalmar Hamn AB 39. Karlshamns Hamn AB 40. Karlskrona Hamn 41. Kvarkenhamnar AB 42. Landskrona Hamn AB 43. Logent Ports & Terminals AB 44. Lulea Hamn AB 45. Ma larhamnar AB Norrko pings 46. Hamn AB 47. Oxelo sunds Hamn AB 48. Stockholms Hamnar Sundsvalls Hamn AB 49. So derta lje Hamn AB 50. Trelleborgs Hamn AB 51. Wallhamn AB 52. Va nerhamn AB 53. Ystad Hamn Logistik AB Forskning och innovation 54. Chalmers Tekniska Ho gskola, Sjo fart och Marin Teknik 55. Kungliga Tekniska Ho gskolan, Marina System 192

193 56. Lighthouse 57. Linnéuniversitetet/Sjo fartsho gsko lan 58. SSPA Sweden AB 59. World Maritime University Branschorganisationer, fo reningar, myndigheter 60. Arbetsfo rmedlingen Sjo fart 61. Energigas Sverige 62. Fo reningen Svensk Sjo fart 63. Fo reningen Sveriges Varv 64. Katarina Sjo fartsklubb/stift. Sthlm Sjo fartshotell 65. Kungliga O rlogsmannasa llskapet 66. SEKO 67. Seko sjo folk 68. Sjo ra ddningssa llskapet 69. Skogsindustrierna 70. Ska rga rdsredarna 71. Stockholms Handelskammare 72. Svenskt Marintekniskt Forum, SMTF 73. Sveriges Hamnar 74. Sveriges Skeppsma klarefo rening 75. Swedish Pelagic Federation 76. Va nersamarbetet 77. Va stra Goẗalandsregionen 78. A lands Landskapsregering Bank, finans, fo rsa kring 79. Fairwater Marine AB 80. Nordea Shipping Offshore & Oil 81. Svenska Skeppshypotek Varua gare 82. Lantma nnen Ekonomisk fo rening/lantma nnen Lantbruk 83. Preem AB 84. Volvo Group Headquarters 85. Sjo fartsrelaterade fo retag 86. Advokatfirman Lindahl 87. Bureau Veritas 88. China Classification Society P.R. China Filial, Sweden 89. DNV GL Sweden AB 90. Fuelsavesolutions Sweden AB 91. Hogia Ferry Systems 92. Lloyd's Register EMEA 93. Scandinavian Logistics Partners AB 94. Sjo blick AB 95. Stockholms Reparationsvarv AB 96. Swedish Club 97. Topoil AB 98. TTS Marine AB 99. WSP Sverige AB, Analys & Strategi 100. Wa rtsila Sweden AB, Services Sma konsultfo retag H Hagnilsk AB 102. Bertil Arvidsson Consulting AB 103. Green Consulting Group 104. Jesjo Konsult 105. Next Part 106. Rydbergh Marine Benchmark AB 107. Sten Goẗhberg Sjo konsult 108. So dahl & Partners 109. Vattenbussen AB 110. Zeber AB Beso ksna ring 111. Svenska Ma ssan 112. So derko pings Brunn AB Privatpersoner 113. Ann Olofsson 114. Anders Permin 193

194 Bilaga 2 Företag som ingår i studien Norge Medlemmar Norges rederiforbund 1. Service Offshore AS 2. AAT Shipinvest AS 3. Archer Norge AS 4. Arriva Shipping AS 5. Atlantic Offshore Management AS 6. Atlas Cerno AS 7. Awilco AS 8. Belships ASA 9. Bergen Tankers AS 10. Bergshav Management AS 11. Blystad Group 12. Boa Offshore AS 13. Bourbon Offshore Norway AS 14. Brøvigtank AS 15. Bukser og Berging AS 16. Bulkship Management AS 17. BW Gas AS 18. CGG Services (Norway) AS 19. Champion Tankers AS 20. Chriship AS 21. Clarksons Platou AS 22. COG Offshore AS 23. Color Line AS 24. Color Line Marine AS 25. COSL Offshore Management AS 26. CSL Norway AS 27. Thor Dahl Shipmanagement AS 28. DeepOcean Norway AS 29. DeepWell AS 30. Det Stavangerske Dampskibsselskab 31. DFDS Logistics AS 32. DOF Management AS 33. Dolphin Geophysical AS 34. Eide Marine Services A/S 35. Eidesvik Offshore ASA 36. ESS Mobile Offshore Units AS 37. Esvagt Norge AS 38. Farstad Shipping ASA 39. Astrup Fearnley AS 40. Floatel Service AB 41. Forland Shipping AS 42. Four Partner Shipping AS 43. Gard Shipping AS 44. Golden Energy Offshore AS 45. Grieg Star Group AS 46. GulfMark AS 47. Hagland Shipping AS 48. Hav Ship Management NorRus AS 49. Havila Shipping ASA 50. Hurtigruten Group ASA 51. Tor Husjord Management AS 52. Høegh Autoliners Group 53. Høegh LNG Group 54. Island Offshore Management AS 55. Th. Jacobsen Management AS 56. Jebsen Management AS 57. Kr. G. Jebsen Skipsrederi A/S 58. K Line Offshore AS 59. KCA Deutag MODU Operations AS 60. Klaveness Marine Holding AS 61. Torvald Klaveness 62. Brødrene Klovnings Rederi AS 63. Knutsen OAS Shipping AS 64. Kopervik Ship Management AS 65. Einar Lange 66. Larvik Shipping AS 67. Lorentzens Skibs AS 68. Maersk Drilling Norge AS 69. Maroff Crewing AS 70. O. H. Meling & Co. AS 71. Misje Rederi AS 72. Mosvold Farsund AS 73. A/S J. Ludwig Mowinckels Rederi 74. Myklebusthaug Management AS 75. Simon Møkster Shipping AS 76. NES Global Offshore AS 77. Nor Lines AS 78. Norsk Offshore Catering AS 79. North Atlantic Norway Ltd. 80. North Sea Shipping AS 81. Northshore AS 82. Norwegian Car Carriers AS 83. Norwegian Crew Management AS 84. Norwegian Maritime Services A/S 85. Ocean Rig AS 86. Odfjell Drilling AS 87. Odfjell SE 88. Offshore Logistics AS 89. Fred. Olsen & Co. 90. Fred. Olsen Energy ASA 91. Fred. Olsen Ocean AS 92. Olympic Shipping AS 93. OSM Group AS 94. PGS Geophysical AS 95. Polycrest A/S 96. Prosafe AS 97. Rem Offshore ASA 98. Remøy Management AS 99. Remøy Shipping AS 194

195 100. GC Rieber Shipping AS 101. Rowan Norway Inc Saga Welco AS 103. Saipem SpA Norway 104. Sanco Holding AS 105. Seatrans AS 106. Siem Offshore AS 107. Sigba AS 108. I.M. Skaugen SE 109. Sodexo Mobile Units AS 110. Solstad Shipping AS 111. Solvang ASA 112. Songa Offshore SE 113. Stena Drilling AS 114. Storm Offshore AS 115. Subsea 7 Norway AS 116. Swire Seabed Shipping AS 117. Tananger Offshore AS 118. Technip Norge AS 119. Teekay Shipping Norway AS 120. Testrederi 121. Aage Thoen Ltd AS 122. Thome Ship Management Norway AS Medlemmar Maritimt Forum Rederi 1. Belships ASA 2. Brd. Klovning Shipping AS 3. Bukser og Berging AS 4. Color Line AS 5. DOF Management AS 6. Dolphin AS 7. Eidesvik Offshore ASA 8. Farstad Shipping ASA 9. First Olsen AS 10. GC Rieber Shipping AS 11. Grieg International AS 12. Grieg Shipping AS 13. Gulf Offshore Norge AS 14. Havila Shipping AS 15. Hurtigruten ASA 16. John P. Pedersen & Søn 17. Knutsen OAS Shipping AS 18. Kr. G. Jebsen Skipsrederi A/S 19. Leif Høegh & Co. AS 20. Odfjell ASA 21. Seadrill Offshore AS 22. Seatrans AS 23. Simon Møkster Shipping AS 24. Solstad Shipping AS 25. STX Europe ASA 26. STX Norway Offshore AS Brattvaag 123. Torm Norway A/S 124. Transocean Offshore North Sea 125. Trinity Nordic AS 126. Troms Offshore Management AS 127. Tschudi Shipping Company AS 128. O.T. Tønnevold 129. A/S Uglands Rederi 130. Uksnøy & Co. A/S 131. Utkilen AS 132. V.Ships Norway AS 133. Vaagebulk Gruppen 134. Vega Group 135. Vestland Management AS 136. Viken Shipping AS 137. Viking Supply Ships AS 138. Volstad Maritime AS 139. Volstad Shipping AS 140. Rolf Wagle A/S 141. Morten Werrings Rederi AS 142. Western Bulk Chartering AS 143. Westfal-Larsen Management AS 144. Wilh. Wilhelmsen ASA 145. Østensjø Rederi AS 27. STX Norway Offshore AS Langsten 28. Torvald Klaveness & Co. AS 29. Trico Supply ASA 30. Tschudi Shipping Company AS 31. Uglands Rederi A/S 32. Uksnøy & Co. A/S 33. Utkilen AS 34. Westfal-Larsen gruppen 35. Wilh. Wilhelmsen ASA Varv 36. Aker Kværner 37. Simek A/S 38. Ulstein Verft AS 39. Umoe AS Tjänstesektorn 40. Wikborg Rein & Co. Advokatfirma MNS 41. Bergshav Management AS 42. DnB NOR Bank ASA 43. DNV 44. Eksportfinans ASA 45. Fearnleys A/S 46. Fjellbakke AS 47. Gard AS 48. Gill-Johannessen A/S 49. Grieg Transport AS & Co. 195

196 50. J. B. Ugland Holding AS 51. Lorentzen & Stemoco AS 52. Maritech Consultants AS 53. Nordea Bank Norge ASA 54. OSM Group 55. OSM Ship Management AS 56. R. S. Platou Shipbrokers 57. Sjømannskirkens Nettkirke 58. Skipsrevyen 59. Tor Husjord Management AS 60. TTS Marine ASA 61. Wilhelmsen Maritime Services AS 62. Willis AS 63. Zenitel Marine Leverantörer 64. Air Products AS 65. BP Fuels & Lubricants AS 66. Brunvoll AS 67. C-MAP Norway AS 68. Electronic Chart Centre ECC AS 69. Elkem ASA 70. Frank Mohn AS 71. Glamox International 72. Hamworthy Gas Systems AS 73. Hempel (Norway) AS 74. Jets Vacuum AS 75. Jotun AS 76. Kongsberg Maritime AS 77. Kongsberg Seatex AS 78. LMG Marin 79. Man B&W Norge AS 80. Marin Teknikk AS 81. Marlink AS 82. MultiPlus Solutions AS 83. Norac AS 84. Norsafe AS 85. Pon Power AS 86. Rolls-Royce Marine AS 87. Schneider Electric Norge AS 88. Siemens AS 89. Sperre Industri AS 90. Thrane & Thrane Norge AS 91. Tranberg A.S 92. VisSim AS Företag som får FoI-finansiering eller deltar i offentligt finansierade projekt 1. Aanderaa Data Instruments AS 21. Navtor AS 2. Aanderaa Data Instruments As Avd 22. Nordnes AS Bergen 23. Norwegian Ocean Cleaning 3. CFD Marine AS Systems AS 4. Deepocean AS 24. ROLLS-ROYCE MARINE AS AVD 5. DNV GL AS ULSTEINVIK 6. Effect Ships International AS 25. Seaguard AS 7. ESEA Marine AS 26. Seagull Maritime AS 8. Firesafe Energy AS 27. SELFA ARCTIC AS AVD 9. Greenstat AS TRONDHEIM 10. IKM SUBSEA AS 28. Simsea AS 11. Ikuben 29. Super Radio AS 12. Inphase Solutions AS 30. Tegma AS 13. Joutn A/S 31. Trelleborg Sealing Solutions 14. Kongsberg Digital AS Norway AS 15. Kongsberg Maritime AS 32. UMOE MANDAL AS 16. Kongsberg Seatex AS 33. Vard Design AS 17. MACGREGOR NORWAY AS AVD 34. Vard Group AS TRIPLEX 35. Vinje Industri AS 18. MARINE INNOTECH CENTRE AS 36. Wallenius Wilhelmsen Logistics AS 19. Maritime Protection AS 37. WARTSILA NORWAY AS 20. National Oilwell Varco Norway AS 38. Water Linked AS Företag som deltar i FoI-nätverk - Smart Maritime & Blue Maritime Cluster 3. ABB AS, Division Process 1. 7Ocean AS Automation 2. Aas Mek. Verksted AS 4. Acel AS 5. Adima AS 196

197 6. Akva Group Software AS 7. ASK Safety AS 8. Aukra Maritime AS 9. Bandak Engineering 10. BAS Engineering AS 11. Bergen Engines 12. Bourbon Offshore Norway AS 13. Brattvåg Elektro AS 14. Brunvoll AS 15. Brødrene Dahl AS 16. Centre for High North Logistics 17. Cflow Fish Handling AS 18. Dalen Industriservice AS 19. Devold AMT AS 20. DNB ASA 21. DNV GL 22. Doxacom AS 23. Erling Myklebust Mek. Verksted AS 24. Farstad Shipping ASA 25. Fiskebåtredernes forbund 26. Fiskerstrand Verft AS 27. Fjord1 MRF 28. Fora Form AS 29. Fosnavåg Shippingklubb 30. Furuno Norge AS 31. Gagn AS 32. Global & Local Products AS 33. Golden Energy Offshore Management AS 34. Grieg Star 35. Hans-Petter Brathaug AS 36. Hareid Group 37. Havila Shipping ASA 38. Havkraft AS 39. Havyard Group 40. Hydra Pipe AS 41. I.P. Huse AS 42. ICD Industries AS 43. Industri og Skipselektro AS 44. Inmarsat Solutions AS 45. Inpower AS 46. Inventas AS 47. Invo AS 48. Island Offshore Management AS 49. J. Hagenæs Shipping AS 50. Jets Vacuum AS 51. John Gjerde AS 52. JungMinds AS 53. Kieffer AS 54. Kleven AS 55. Kongsberg Evotec AS 56. Koppernæs AS 57. Langset Teknikk AS 58. Liaaen Eiendom AS 59. LK Valves AS 60. Luminell AS 61. Man Diesel Norge AS 62. Mare Safety AS 63. Marin Teknikk AS 64. Marine Rådgivingstjenester AS 65. Maritim forening for Søre Sunnmøre 66. Maritime Møbler AS 67. Maritime Partner AS 68. Maritimt Forum Nordvest AS 69. Maritimt Magasin AS 70. Maroff Crewing 71. Maskindynamikk AS 72. Medi 3 AS 73. Metallvarefabrikken AS 74. Metizoft AS 75. MMC Green Technology AS 76. Møre Electric Group AS 77. Møre og Romsdal fylkeskommune 78. Møreforskning 79. Mørenot AS 80. NCMC Maritime Communication 81. NHO Møre og Romsdal 82. Nordea Bank Norge ASA 83. Nordvest Forum AS 84. Norwegian Electric Systems 85. Offshore & Trawl Supply AS 86. Offshore Simulator Centre AS 87. Olympic Shipping AS 88. Omron Electronics Norway AS 89. Onsoft Computer Systems AS 90. Optimera AS avd. Marine 91. Oshaug Metall AS 92. Plany AS 93. Polyform AS 94. Ralston & Bau DA 95. Regatta A/S 96. Rem Offshore ASA 97. Remøy Management 98. Rolls-Royce Marine AS 99. Sanco Shipping AS 100. Scana Volda AS 101. Seaonics AS 102. SEVI AS 103. Sewage Treatment Plants 104. Shape AS 105. Shipadmin AS 106. Shippingklubben Ålesund 107. Siem Offshore AS 108. Siemens 109. SIVA 197

198 110. Skipsteknisk AS 111. Solvang 112. Sparebank1 SMN 113. Sparebanken Møre 114. Sperre Industrier AS 115. Stadt AS 116. Stadt Towing Tank AS 117. Survitec Norway AS 118. Sykkylven Stål AS 119. Tess Møre AS 120. Tools Nord avd. Ålesund 121. Ulmatec Handling Systems 122. Ulstein Group ASA 123. Universal Sensor AS 124. Uptime AS 125. VARD Group AS Företag Gront Kystfartsprogram 1. ABB 2. Corvus 3. DNV GL 4. Echandia 5. Energi Norge 6. Energigass Norge 7. Fraktefartøyenes Rederiforening 8. GasNor 9. GMC 10. Innovasjon Norge 11. Inpower 12. Klima- og miljødepartementet 13. Kongsberg Maritime 14. KS Bedrift 15. Kystverket 16. Maritime Battery Forum 17. Nasjonal Tranportplan 18. NHO Sjøfart 126. Vard Design 127. Vello Nordic AS 128. Vestnes Ocean AS 129. Wilh. Wilhelmsen 130. Volstad Management AS 131. West Maritime AS 132. West Oil Tools AS 133. Westing AS 134. Westplast AS 135. Wärtsilä Moss manufactures EGC 136. Xpro Marine AS 137. Youngship Møre 138. Ålesund Data AS 139. Ålesund kommune 19. Nor Lines 20. Norges forskningsråd 21. Norges Rederiforbund 22. Norled 23. Norsk Industri 24. Norwegian Electric Systems 25. NOx-fondet 26. Nærings- og fiskeridepartementet 27. Posten og Bring 28. Risavika Havn 29. Rolls-Royce 30. Sjøfartsdirektoratet 31. Statoil 32. Teekay Shipping Norway 33. Torghatten 34. Universitetet i Oslo 35. Vegdirektoratet 36. ZEM Företag som utpekade som viktiga för FoI av branschorganisationerna 1. DNV GL 2. Kongsberg 198

199 Bilaga 3 Företag som ingår i studien Danmark Medlemmar Dansk redareförening 1. Maersk 2. TORM 3. HAFNIA 4. Ultragas 5. Fjordline 6. Royal Arctic 7. Viking Supply Ships 8. Evergas 9. J. Lauritzen 10. Vattenfall 11. ALBA 12. Svitzer Medlemmar Danske Havn Aktieselskabshavne 1. Aalborg Havn 2. Associated Danish Ports A/S 3. Copenhagen-Malmö Port AB 4. Grenaa Havn 5. Nexø Havn 6. Rønne Havn Kommunale selvstyrehavne 7. Aabenraa Havn 8. Assens Havn 9. Esbjerg Havn 10. Frederikshavn Havn 11. Guldborgsund Havne 12. Hanstholm Havn 13. Helsingør Havn 14. Hirtshals Havn 15. Holstebro-Struer Havn 16. Horsens Havn 17. Hvide Sande Havn 18. Kalundborg Havn 19. Kolding Havn 20. Korsør Havn 21. Køge Havn 22. Næstved Havn 23. Lindø Port of Odense 24. Randers Havn 25. Rømø Havn 26. Skagen Havn 27. Thorsminde Havn Medlemmar Danske Maritime 1. ABB A/S 2. RED DOT SCANDINAVIA APS 3. WÄRTSILÄ LYNGSØ MARINE A/S 4. EXILATOR APS 13. DFDS 14. TK 15. KNOT Management 16. Stena Roro 17. DONG Energy 18. Axis Offshore 19. Norden 20. Uni-Tankers 21. Herning Shipping 22. Stena Line 23. Crystal Nordic 24. Corral Line 28. Thyborøn Havn 29. Vejle Havn 30. Vordingborg Havn 31. Aarhus Havn Kommunale havne 32. Aarøsund Havn 33. Bornholms Regionskommune 34. Faaborg Havn 35. Hobro Havn 36. Kerteminde Havn 37. Klintholm Havn 38. Lemvig Havn 39. Løgstør Havn 40. Mariager Havn 41. Marstal Havn 42. Nakskov Havn 43. Nykøbing Mors Havn 44. Rødbyhavn Trafikhavn 45. Skive Havn 46. Sønderborg Havn 47. Thisted Havn 48. Ærøskøbing Havn Anden organisationsform 49. Bønnerup Havn 50. Hundested Havn I/S 51. S/I Strandby Fiskerihavn 52. Søby Havn 53. Thorshavn Havn 5. ME PRODUCTION A/S 6. PETERSEN & SØRENSEN MOTORVÆRKSTED A/S 7. KARSTENSENS SKIBSVÆRFT A/S 199

200 8. MSR-CONSULT APS 9. MAN DIESEL & TURBO - METALOCK DENMARK 10. INROTECH APS 11. HARDING SAFETY DENMARK A/S 12. WILHELMSEN TECHNICAL SOLUTIONS A/S 13. FORCE TECHNOLOGY 14. SIEMENS MARINE 15. VIKING LIFE-SAVING EQUIPMENT A/S 16. METALOCK DENMARK 17. MEST P/F 18. PROPULSION DYNAMICS EUROPE 19. MARCOD 20. DESMI A/S 21. DASPOS A/S 22. KNUD E. HANSEN A/S 23. PRES-VAC ENGINEERING APS 24. BAWAT A/S 25. FYNS MARITIME KLYNGE 26. JB PRODUCTION A/S 27. PURETEQ 28. MAN DIESEL & TURBO 29. NOVENCO MARINE & OFFSHORE A/S 30. ASSENS SKIBSVÆRFT A/S 31. CAVOTEC DANMARK A/S 32. JOBI VÆRFT A/S 33. ALFA LAVAL AALBORG A/S 34. NORISOL A/S 35. MAN DIESEL & TURBO - PRIMESERV HOLEBY 36. HECO INTERNATIONAL A/S 37. MARSTAL VÆRFT A/S 38. KJÆRULF PEDERSEN A/S 39. EMERSON PROCESS MANAGEMENT 40. IRON PUMP A/S 41. JOHNSON CONTROLS DENMARK APS Maritime Development Center 1. Ab Ovo Nordic ApS 2. ASQS GmbH 3. ABB A/S 4. Average Adjuster Vibeke Kofoed 5. ADP - Associated Danish Ports 6. Aarhus School of Marine and Technical Engineering 7. Aarhus Logistics Center A/S 8. University of Aalborg 42. GREEN INSTRUMENTS A/S 43. DESMI OCEAN GUARD A/S 44. HIRTSHALS YARD A/S 45. COBHAM SATCOM 46. CAVERION A/S 47. ODENSE MARITIME TECHNOLOGY - OMT 48. DANFOSS POWER ELECTRONICS 49. GERTSEN & OLUFSEN A/S 50. SØBY VÆRFT A/S 51. NORDHAVN MARINE & OFFSHORE A/S 52. C.C. JENSEN A/S 53. IVER C. WEILBACH & CO. A/S 54. PERSOLIT ENTREPRENØRFIRMA A/S 55. EATON POWER QUALITY DANMARK 56. ORSKOV YARD A/S 57. INSATECH A/S 58. FAYARD A/S 59. HANS JENSEN LUBRICATORS A/S 60. OSK-SHIPTECH A/S 61. HEMPEL A/S 62. ATLAS INCINERATORS A/S 63. VMS GROUP A/S 64. SCANEL INTERNATIONAL A/S 65. C-LEANSHIP A/S 66. HVIDE SANDE SHIPYARD, STEEL AND SERVICE 67. DANFOSS INDUSTRIAL AUTOMATION 68. ELCOR SKAGEN A/S 69. KLINGER DANMARK A/S 70. WÄRTSILÄ DANMARK A/S 71. DANFOSS IXA A/S 72. TEKNOLOGISK INSTITUT - MARINE 73. MAN DIESEL & TURBO - PRIMESERV FREDERIKSHAVN 74. ERICSSON DANMARK A/S 9. Port of Aalborg A/S 10. Port of Aabenraa 11. A2SEA A/S 12. Port of Aarhus 13. Blue Ocean Solutions Pte Ltd 14. Brandemann 15. Bureau Veritas 16. Bornholms Elektromotor ApS 17. Blue Water Shipping A/S 18. Blue Star Line 200

201 19. Danish Car Ferry Association/Bilfærgernes Rederiforening 20. Baltic Shipping Company A/S 21. Codan Marine 22. City of Copenhagen (Københavns Kommune) 23. COWI A/S 24. CMP - Copenhagen Malmö Port AB 25. CBS - Copenhagen Business School 26. Codan Marine 27. Cobham SATCOM 28. Clipper Group A/S 29. CMHS - Centre of Maritime Health and Safety 30. C.C. JENSEN A/S 31. The Danish Institute of Arbitration 32. DTU Mechanical Engineering 33. Dong Energy A/S 34. DOCONTROL A/S 35. DNV GL 36. Djøf 37. DI Transport 38. DHI Ballast Water Centre 39. The Danish Maritime Accident Investigation Board 40. The Danish Maritime Fund 41. DASPOS A/S 42. The Association of Danish Shipbuilders 43. Danish Ports 44. DTL - The Danish Transport and Logistics Association 45. Dansk Søforsikring G/S 46. DanPilot - The Danish State Maritime Pilotage 47. The Danish Shipbrokers Association 48. Danish Ship Finance 49. The Danish Shipowners' Association 50. DMI - The Danish Meteorological Institute 51. Danish Pilot Service 52. Danish Marine Group 53. NORDEN 54. Dan-Bunkering 55. E Foqus Danmark A/S 56. Ekokem A/S 57. EMRI A/S 58. Ericsson Denmark A/S 59. Port of Esbjerg 60. Finpro 61. Furetank Chartering Denmark A/S 62. Fairway Maritime ApS 63. Futura Shipping & Invest 64. Furuno Danmark A/S 65. FMS - Fredericia College of Marine and Technical Engineering 66. FORCE Technology 67. Focus Advokater P/S 68. Fjord Line 69. Fiskeriskolen EUC Nordvest 70. Fest Data A/S 71. Falck Safety Services A/S 72. Falck Formco A/S 73. Fairwater Marine Brokers 74. Færgen 75. Green Ship of the Future 76. Guldborgsund Havne 77. Green-Jakobsen A/S 78. Granly Diesel A/S 79. Gorrissen Federspiel 80. Global Marine Surveyors 81. Port of Hundested 82. Helsingborgs Hamn AB 83. Hauschildt Marine A/S 84. Halsnæs Kommune 85. Hafnia Law Firm 86. H. Folmer & Co. 87. Copenhagen Institute for Future Studies (Institut for Fremtidsforskning) 88. Iver C. Weilbach & Co. A/S. 89. IOP Marine Denmark 90. Intersoft Nexø A/S 91. J. Lauritzen A/S 92. Skandinavisk Transport Center - Køge Havn 93. KVH Industries A/S 94. KROMANN REUMERT 95. City of Copenhagen (Københavns Kommune) 96. Kosan Crisplant 97. KJAER DATA 98. KARIN Tankers A/S 99. J. Lauritzen A/S 100. Lyngsø Marine 101. Logimatic 102. Lloyds Register, Copenhagen 103. Liquid Transfer Technology Danmark ApS 104. Lindved Marine 105. LETH Agencies 106. MSLGROUP 107. Maersk Group 108. Marlink/Telemar Group 201

202 109. Møldrup Marine Consult 110. MovingEnergy 111. Mols-Linien A/S 112. Miracle Q-Inspect A/S 113. The Danish Engineers Association (Maskinmestrenes Forening) 114. The Copenhagen School of Marine Engineering and Technology Management (MSK) 115. MARTEC 116. Marstal Navigationsskole 117. MARORKA A/S 118. Maritime Danmark ApS 119. Marine Alignment A/S 120. MARCOD 121. Port of Næstved 122. Nyborg Søfartsskole 123. NT Offshore ApS 124. Nordic Tankers A/S 125. Nordic Maritime Solutions 126. Nordea Bank Danmark A/S 127. NJORD Law Firm 128. Nielsen EL ApS 129. Nexus Kommunikation A/S 130. Nexø Havn A/S 131. Navadan ApS 132. NORDEN 133. OSM Crew Management 134. LINDØ port of ODENSE 135. OffshoreEnergy.dk 136. OSK-ShipTech A/S 137. Port of Næstved 138. Promare 139. Peter Madsen Rederi A/S 140. PJ Diesel Engineering A/S 141. Pon Power A/S 142. Ponte 143. Port of Rønne A/S 144. Port of Aarhus 145. Palantir Europe 146. RANDERS HAVN 147. Rederiforeningen af Rina Denmark ApS 149. Rocket Brothers ApS 150. Royal Arctic Line 151. Royal Greenland A/S 152. Port of Rønne A/S 153. Samsø Rederi c/o Samsø Kommune 154. Skandinavisk Transport Center - Køge Havn 155. ShipServ 156. S.B. Submarine Systems Co. Ltd 157. Samaju Uddannelser ApS 158. Sammenslutningen af mindre Erhvervsfartøjer 159. Scandlines Danmark A/S 160. Sea Systems AB 161. SeaSolutions 162. SIMAC - Svendborg International Maritime Academy 163. Skagen Skipperskole 164. Skibsbevaringsfonden 165. SEAHEALTH 166. Søfartens Ledere 167. Danish Maritime Authority 168. Svendborg Søfartsskole 169. The University of Southern Denmark 170. Sydhavnens Motorværksted Rønne ApS 171. Assuranceforeningen SKULD 172. T 173. Terntank Rederi A/S 174. Thome Ship Management Denmark ApS 175. Port of Thyborøn 176. Weathernews Inc. Japan - TFMS 177. Transport- og Bygningsministeriet 178. TUCO Marine ApS 179. TORM A/S 180. Thorco Shipping 181. Danish Shipowners Accident Insurance Association (UFDS) 182. The Danish Institute of Arbitration 183. Vesselports.com 184. Viking Life-Saving Equipment A/S 185. Viking Saatsea 186. Viking Supply Ships A/S 187. Villadsen & Fabian-Jessing 188. Wrist Ship Supply 189. Iver C. Weilbach & Co. A/S Wärtsilä Danmark A/S 191. World Marine Offshore 192. Windahl Sandroos & Co Xantic ApS Företag som erhåller FoI-finansiering eller deltar i offentligt finansierade FoI-projekt 1. Alas Incinerators 2. Alfa Laval 3. Alfa Laval Aalborg 4. Amminex Emissions 202

203 5. AP Möller-Maersk 6. Ballast Water Monitoring 7. Bawat A/S 8. C-leanShip 9. Cool4Sea 10. CrossWind 11. CRR Denmark 12. Danelec Electronics 13. Danmarks Rederiforening 14. Dansk Brand- og Sikringsteknisk institut förening 15. Danske Færger A/S 16. Danske Maritime 17. Den Maritime Havarikommission 18. Det Økologiske Råd 19. DFDS A/S 20. DFDS Seaways AB 21. DHI 22. Diab 23. DNV GL 24. Dong Energy 25. eesea Aps 26. Effect Ships International 27. ERRIA A/S 28. Exilator ApS 29. EXPLICIT IS 30. Faergen 31. Flywheel Energt 32. Force Technology 33. Fototonik 34. Færgefart A/S 35. Gatehouse 36. Gertsen & Olufsen 37. Global Gravity 38. Green Instruments A/S 39. Green Ship of the Future 40. Haldor Topsøe 41. HEMPEL 42. IDA Maritim 43. Inrotech 44. Irsee 45. J. Lauritzen 46. Litehauz 47. Lyngso Marine 48. Maersk Drilling 49. Maersk Maritime Technology 50. MAN 51. MAN Diesel & Turbo 52. Marimatech 53. Maritime Development Center 54. Medico Chemical Lab ApS 55. Novenco Fire Fighting 56. Odin Diving 57. OSK 58. OSK-ShipTech 59. PAJ Sensor Maersk Drilling 60. Partrederiet Sundbusserne 61. POWERCON AS 62. Purefi A/S 63. Pureteq A/S 64. Ready? IVS 65. Rådgivende skibsingeniorer Jens Kristensen APS 66. Scandlines 67. SIMAC 68. Sjöfartens miljöråd 69. Soby Vaerft 70. SpaceCom 71. Technology A/S 72. Thrane & Thrane 73. Tuco Yacht Vaerft 74. Uni-Tankers A/S 75. Vessel Performance Solutions ApS 76. Wattsup Power 203

204 Bilaga 4 Företag som ingår i studien Finland Medlemmar Rederierna i Finland 1. Ab Ronja Marin Ltd 2. Archipelago Lines Oy 3. Arctia Oy 4. Bore Ltd 5. Containerships Ltd Oy 6. Dennis Maritime Oy Ltd 7. ESL Shipping Ltd 8. Finnlines Oyj 9. Godby Shipping Ab 10. Meritaito Oy 11. Navidom Oy 12. Oy Alfons Håkans Ab Medlemmar Finnish Marine Industries 1. ABB Oy 2. Aker Arctic Technology Oy 3. Alfa Laval Aalborg Oy 4. Allstars Engineering Oy 5. ALMACO Group Oy 6. Antti-Teollisuus Oy 7. APX-Metalli Oy 8. Arctech Helsinki Shipyard Oy 9. Atexor Oy 10. Blue Ocean Solutions Pte Ltd 11. Caverion Industria Oy 12. Deltamarin Oy 13. EIE Maskin Oy 14. Elomatic Marine Engineering Oy 15. E.U. -Adhoc Project Oy 16. Evac Oy 17. Foreship Oy 18. FSP Finnish Steel Painting Oy 19. Furuno Finland Oy 20. GS-Hydro Oy 21. Halton Marine Oy 22. Helkama Bica Oy 23. Hella Lighting Finland Oy 24. Hentec Oy Ab 25. Insinööritoimisto Comatec Oy 26. Joptek Oy Composites 27. Kaefer Oy 28. Kavika Oy 29. Kemppi Oy 30. Koja Oy 31. KONE Hissit Oy 32. Koneteknologiakeskus Turku Oy 33. Kvaerner Finland Oy 34. Laivasähkötyö Oy 35. Lamor Corporation Ab 13. Oy Gran Ship Ab 14. Oy Langh Ship Ab 15. Oy Sal Ship Ab 16. Prima Shipping Group 17. Rauma Cata Oy 18. Rederi Ab Eckerö 19. Rederi Ab Lillgaard 20. Rederi Helmer Lundström Ab 21. Tallink Silja Oy 22. VG-Shipping Oy 23. Viking Line Abp 24. Wasaline 36. Oy Lautex Ab 37. MacGregor Finland Oy 38. Marioff Corporation Oy 39. Merima Oy 40. Mesekon Oy 41. Metalliasennus Huuhka Oy 42. Metos Oy Ab 43. Meyer Turku Oy 44. Mobimar Oy 45. Napa Oy 46. Oy NIT Naval Interior Team Ltd 47. Nora flooring systems Oy 48. Oilon Industry Oy 49. Onninen Oy 50. Orsap Oy 51. Parmarine Oy 52. Oy Paroc Ab 53. Pemamek Oy 54. Piikkio Works Oy 55. Pocadel Oy 56. Prizztech Oy 57. Protacon Oy 58. Prizztech Oy 59. Protacon Oy 60. Rauma Marine Constructions Oy 61. R&M Ship Technologies Finland Oy 62. Rolls-Royce Oy Ab 63. RR Site Service Oy 64. Saajos Oy 65. SBA Interior Oy 66. Seaking Oy 67. Shipbuilding Completion Oy 68. SSAB Europe Oy 69. SDS Aura Oy 204

205 70. Steerprop Oy 71. Oy Stellio Ab 72. S.A. Svendsen Oy 73. Takoma Oyj 74. Tebul Oy 75. Technip Offshore Finland Oy 76. TEVO Oy 77. Trafotek Oy 78. Turun Korjaustelakka Oy 79. Uudenkaupungin Työvene Oy 80. Valmet Oyj 81. We Tech Solutions Oy 82. Wärtsilä Oyj Abp Företag som får FoI-finansiering eller deltar i offentligt finansierade projekt 1. ABB Oy 2. Aeromon Oy 3. Aker Arctic Technology Oy 4. Alfa Laval Aalborg Oy 5. Alleco Oy 6. Arctia Oy 7. Ata Gears Oy 8. Ata Gears Oy 9. Brighthouse Intelligence Oy 10. Delete Finland Oy 11. Deltamarin Oy 12. DNV GL Finland Oy Ab 13. E.U.-Adhoc Project Oy 14. Eira Shipping Oy Ab 15. Furuno Finland Oy 16. Gasera Oy 17. ICEYE Oy 18. Katsa Oy 19. Kauppahuone Polynova Oy 20. Kuava Oy 21. Lamor Corporation Ab 22. LNGinside Technologies Oy 23. Luode Consulting Oy 24. M-Partners Oy Ab 25. Meriaura Oy 26. Meriteollisuus ry 27. Meyer Turku Oy 28. Mobimar Oy 29. MosaicMill Oy 30. Napa Oy 31. Nextbase Offshore Oy 32. Norsepower Oy Ltd 33. Osakeyhtiö Surma 34. Oy FCR Finland Ltd 35. PBI Research Institute Oy Ab 36. Pesupalvelu Hans Langh Oy 37. Process Flow Solution Ltd Oy 38. RiTa Invest Oy 39. Rolls-Royce Oy Ab 40. Steerprop Oy 41. Technip Offshore Finland Oy 42. TestLab Finland Oy 43. Tevo Oy 44. Turun Korjaustelakka Oy 45. Ursuk Oy 46. Wega Enviro Oy 47. Wärtsilä Finland Oy Företag som utpekade som viktiga för FoI av branschorganisationerna 1. Rolls-Royce 2. Wärtsilä 3. Meyer Turku 205

206 Bilaga 5 Översikt maritima strategerier, transportstrategier och forskningsstrategier Maritima strategier Sveriges maritima strategi, 2015 Avsändare: Regeringen, näringsdepartementet, miljöoch energidepartementet Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö Dansk maritim tillväxtplan 2012 Avsändare Regeringen, Affärs- och tillväxtdepartementet - Nytt dokument kommer Q Danmark är att bli Europas maritima centrum Gröna lösningar är framtiden för Blue Danmark Tillväxten inom havsklustret ska stödjas av stark danska kompetens 1. The Blue Danmark marknadsförs som kärnan i det maritima Europa. 2. Det måste vara attraktivt att bedriva sjöfartsverksamhet i Danmark 3. Skapa tillväxt genom grön sjöfart och gröna lösningar. 4. De danska sjöfartsklustren måste utvecklas och användas för att skapa tillväxt. 5. maritim kompetens, utbildning, innovation och forskning måste stödja tillväxten. 6. Tillväxten kommer att baseras på kvalitetssjöfart Norge (Regeringens maritima strategi, 2015) Avsändare Regeringen, närings- och fiskeridepartementet Finland (Finlands sjöfartsstrategi (2104)) Avsändare: Kommunikationsministeriet Vision Hållbar tillväxt och värdeskapande Vision 2030: Ett blomstrande Finland smarta havsförbindelser Fokusområden generellt 1.Friskt och säkert hav 2. Kunskap och innovation 3. Planering med maritimt perspektiv 4. Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser 5. Internationellt samarbete 6. Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder 1. Underlätta för ledande sjöfartsnation med en stor norsk flotta 2. stimulera grön tillväxt för norska sjöfartsnäringen och den ökade användningen av miljötekniska lösningar 3. miljövänligt bränsle för fartyg 4. säkerställa ett effektivt och kundorienterat samt konkurrenskraftigt fartygsregister och sjöfartsförvaltning 5. förbättra tillgången på kvalificerad personal till norska sjöfartssektorn 6. stimulera forskning, utveckling och innovation 7. verka för enhetligt globalt regelverk för branschen, öppna marknader, höga krav på sjösäkerhet, miljö och sociala normer 8. utveckla en stark norsk maritimt kluster, genom att uppmuntra ökad samverkan mellan maritima industrier 9. säkerställa en hållbar maritim tillväxt i nordliga områden där uppmärksamhet på ökad aktivitet, säkerhet och miljö skyddas 1. Effektiva transportkedjor som stöd för konkurrenskraften. säkerställa att Finlands utrikeshandel och de finska transporterna på vattenvägar 2. fungerar störningsfritt, kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt lönsamt även vintertid 3. Finland toppexpert på navigering och is. Målet är att säkerställa att det i framtiden finns kompetent personal för sjöfarten och sjöfartsklustret. Sjöfartsbranschens görs känd och dess attraktionskraft stärks. 4. Östersjön möjligheternas hav. Målet är att skapa ett badarvänligt, friskt och tryggt Östersjön som lockar till sig företagsamhet inom rekreation och turism och erbjuder hela 206

207 FIUD Innovationsfrämjande miljöer och strategiska partnerskap av stor vikt Insatser som underlättar kommersialisering av de produkter som utvecklas Öka antalet industridoktorander Utveckla innovationsmiljöer, framförallt med fokus på SMF Utveckla det svenska deltagandet i internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten Utvecklingen av testbäddar och demonstrationsprojekt Maritim kompetens, utbildning, innovation och forskning ska stödja tillväxten Incitament för företag att utveckla ny teknik, nya material, alternativa bränslen såsom LNG, teknik för rening av avgaser och barlastvatten Myndigheterna viktig roll för gröna fartyg och transporttjänster Allmän förstärkning av utbildning Global studie Förbättrad utbildning inom offshore området Ny sjöfartsutbildning Bättre övergångar till examen och MBA-program Flexibel vidareutbildning Tvärvetenskaplig sjöfartsforskning Partnerskap för Lean Ship of the Future Bidrag inhemska färjor i lättviktsmaterial Affärsmodeller för innovativ fartygsdesign. Stor satsning på program utan tematiska indelningar Fortsätta att fokusera på maritim forskning och innovation i näringslivet, genom MAROFF programmet. Förenkla för sjöfartsindustrin att nyttja generella instrument genom Norges forskningsråd och Innovation Norge. Stödja en fortsättning på Maritim21 för utarbetandet av en ny Maritim21 strategi. Ett särskilt fokus på maritima frågor i forskningsplanen Öka samarbetsutvecklingsaktiviteter genom de etablerade sjöfartskluster i norska innovationskluster. marknadsområdet högkvalitativa tjänster för maritima transporter 5. Grön tillväxt från ett starkt sjöfartskluster Målet är att Finland är en föregångare inom vintersjöfart och miljöteknik och exporterar hightechkompetens inom området Nationellt och internationellt samarbete Ett fortsatt samarbete med EUländer runt Östersjön och Nordsjön i syfte att skapa goda förutsättningar för maritima näringar att växa är prioriterat Viktigt med samarbete mellan akademi och företag. Upprätta forskningspolitiska triple helix samarbeten Internationellt samarbete om MoU med Singapore, Maritime and Port Authority och Norges forskningsråd FoI-samarbeten inom petroleumsektorn, Norge och Brasilien Samarbetsavtal med Japan och Sydkorea Proaktivt arbete i EU, IMO och HELCOM 207

208 Insatserna ska även bidra till fördjupat samarbete kring miljöproblematiken i Östersjön och Nordsjön Inom EU och inom den integrerade havspolitiken är politikområdet blå tillväxt högt prioriterat skeppsbyggnad: Skeppsbyggnad i stor skala i Asien. Behov av en ny metod i vilken danska rederier/utrustningsleverantörer tillsammans med utländska varv upprättar partnerskap. Samarbete med industrin utarbeta konkreta förslag till nya partnerskap Bidra till att öka möjligheterna för maritima aktörer att delta i EU: s ramprogram för forskning och innovation Horisont

209 Transportstrategier Transportstrategier Nationella transportstrategier/ transportpolitiska mål Sverige Infrastrukturpropositionen År: 2016 Avsändare: Regeringen Gäller för: Nationella transportstrategier/ Transportpolitiska mål Danmark - Aftaler om En grøn transportpolitik 2014 År: 2014 Avsändare: Transportministeriet Nationella transportstrategier/ Transportpolitiska mål Norge - Nasjonal transportplan Regeringen kommer att presentera vitboken om nationell transport våren Ge ett effektivt, tillgängligt, säkert och miljövänligt transportsystem för att täcka samhällets behov av transport och främja regional utveckling. Utveckla transportsystemet så att miljöskadliga effekterna av transport är begränsade och bidra till Norge får ett samhälle med låga utsläpp. Uppföljning av klimatavtalet Nollvisionen som grund för målet för transportsäkerhet. Nationella transportstrategier/ Transportpolitiska mål Finland Avsändare: Kommunikationsministeriet Mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (1998) CO2-utsläpp från transporter måste reduceras och grön omställning genomföras Kollektivtrafik behöver lyfta det mesta av den framtida tillväxten i trafiken. Järnvägen måste vara tillförlitlig, säker och modern Vägkapacitet behöver utvecklas Cykling bör främjas Test av grön teknik för transport Broar, vägar och järnvägar får inte förstöra oersättlig natur Buller och luftföroreningar i städerna måste minskas Välfärd och konkurrenskraft genom goda kommunikationer Specifikt maritimt Svensk sjöfart viktigt verktyg för att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader och bidra till en minskad klimatpåverkan från transport-sektorn. Maritim teknik, tekniska landvinningar i företag och projekt och en ledande ställning i miljöteknik ska tas tillvara. Långväga godstransporter ska flyttas från lastbil till tåg och sjöfart Regeringen vill se en ökad andel transporter till sjöss, inklusive inlands- och kustsjöfart. Investeringar och styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser Sjöfarten behöver bättre integreras i samhällsplaneringen inte minst för att klara Underlätta för att flytta gods från väg till sjöfart och järnväg. Regeringen kommer att fokusera på sanering och märkning av farlederna, både för större och djupare fartyg. Effektiv hamnstruktur Närsjöfartsstrategi och främja ökad användning av sjötransport Utbyggnad av fiskehamnar Effektivisera lotstjänster Farledsgenomgång Rapporterings- och informationstjänster Ökad användning av ITS i sjöfarten 209

210 Specifikt FIUD omställningen inom transportsystemet. Innovationer för minskad miljö- och klimatpåverkan Integrera ett jämställdhetsperspektiv Automatisering Utveckling av alternativa bränslen Digitalisering av resor och transporter Multimodala transportlösningar Kunskap om systemsäkerhet, skydd mot dataintrång och anpassning av befintliga regelverk. Stärka forskning och utredning om godstransporter på sjö och kombinera med transportlösningar Nationellt och internationellt samarbete Bygga vidare på samverkansinsatser som finns mellan näringsliv, offentlig sektor, universitet, högskolor och institut. Angeläget att intensifiera samarbetet om transporter med de nordiska grannländerna och övriga länder runt Östersjön samt inom EU i sin helhet för att öka transporteffektiviteten och utveckla den gränsregionala tillgängligheten En stor del av forskningen vilar tungt på internationell forskning, och att norska forskare därför kopplas upp mot vad som händer i synnerhet i Norden och i Europa. 210

211 Forskningsstrategier Forskningsstrategi Forsknings- och innovationsstrategier/policyer Forskningspropositionen 2016 Sverige Forsknings- och innovationsstrategier/policyer Danmark Forsknings- och innovationsstrategier/policyer Langtidsplan for forskning og høyere utdanning Norge Stärka Norges konkurrenskraft och innovation, lösa viktiga samhällsutmaningar och utveckla framstående forskargrupper Forsknings- och innovationsstrategier/policyer Finland forskningspolitik, Undervisnings. Och kulturministeriet Vision/ fokusområden generellt Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål. En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka. Samverkan och samhällspåverkan ska öka Skapa de bästa förutsättningarna för forskning, studier och innovation i Europa. 1. Höj kvaliteten och öka samstämmigheten i den högre utbildningen 2. Öka kvalitet och relevans forskning i forskningen 3. Öka utnyttjande och spridning av kunskap och teknik 4. stärka internationalisering av högre utbildning, forskning och innovation 5. Öka innovation inom företag, myndigheter och högre utbildning 6. Ge effektiv förvaltning av bidrag och subventioner Målet för forskningspolitiken är att i samarbete med andra aktörer öka kunskapen och medborgarnas och nationens kompetensnivå för att göra den forskning som bedrivs i Finland mera synlig och internationell och öka dess genomslag. År 2015 är forskningspolitikens prioriteringar att stöda högskolornas profilering och intensifiera genomslaget i deras verksamhet samarbete och arbetsfördelning mellan högskolorna och forskningsinstitutionerna att stärka forskningens infrastrukturer att säkra forskningens och vetenskapens öppenhet att öka internationaliseringen Fokus sjöfarts- FIUD I samverkansprogram nästa generations resor och transporter: förverkliga framtidens möjligheter till digitala mobilitetstjänster samt självkörande och uppkopplade fordon och fartyg Därutöver skapar digitaliseringen möjligheter för utveckling av upp-kopplade, kommunicerande fordon och system som är mer eller mindre självkörande och som kan bidra till ökad svensk export av högkvalitativa tjänster och produkter Ej nämnd sektor. Teknik och utrustning för miljövänlig produktion av olja och gas Kunskap om miljövänliga och säkra sjötransporter som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn. Ökad kunskap om sjöfart i krävande förhållandena i Arktis. 211

212 Nationellt och internationellt samarbete generellt Samverkan för en stark svensk sjöfart är viktig för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader. Samarbete med utländska kunskapsgemenskaper och förbättra möjligheten att finansiera deltagande i internationella forsknings- och innovations. Behov att involvera intressenter i hela den offentliga och privata sektorn och internationellt samarbete. Sjöfartssamarbete med asiatiska länder och Nordamerika. Forsknings- och innovationsstrategier/policyer Langtidsplan for forskning og høyere utdanning Norge Stärka Norges konkurrenskraft och innovation, lösa viktiga samhällsutmaningar och utveckla framstående forskargrupper Forskningsstrategi Forsknings- och innovationsstrategier/policyer Forskningspropositionen 2016 Sverige Forsknings- och innovationsstrategier/policyer Danmark Forsknings- och innovationsstrategier/policyer Finland forskningspolitik, Undervisnings. Och kulturministeriet Vision/ fokusområden generellt Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål. En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka. Samverkan och samhällspåverkan ska öka - samverkansprogram I samverkansprogram nästa generations resor och transporter: förverkliga framtidens möjligheter till digitala mobilitetstjänster samt självkörande och uppkopplade fordon och fartyg Skapa de bästa förutsättningarna för forskning, studier och innovation i Europa. 1. Höj kvaliteten och öka samstämmigheten i den högre utbildningen 2. Öka kvalitet och relevans forskning i forskningen 3. Öka utnyttjande och spridning av kunskap och teknik 4. stärka internationalisering av högre utbildning, forskning och innovation 5. Öka innovation inom företag, myndigheter och högre utbildning 6. Ge effektiv förvaltning av bidrag och subventioner Målet för forskningspolitiken är att i samarbete med andra aktörer öka kunskapen och medborgarnas och nationens kompetensnivå för att göra den forskning som bedrivs i Finland mera synlig och internationell och öka dess genomslag. År 2015 är forskningspolitikens prioriteringar att stöda högskolornas profilering och intensifiera genomslaget i deras verksamhet samarbete och arbetsfördelning mellan högskolorna och forskningsinstitutionerna att stärka forskningens infrastrukturer att säkra forskningens och vetenskapens öppenhet att öka internationaliseringen Fokus sjöfarts- FIUD Ej nämnd sektor. Teknik och utrustning för miljövänlig produktion av olja och gas Kunskap om miljövänliga och säkra 212

213 Därutöver skapar digitaliseringen möjligheter för utveckling av upp-kopplade, kommunicerande fordon och system som är mer eller mindre självkörande och som kan bidra till ökad svensk export av högkvalitativa tjänster och produkter sjötransporter som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn. Ökad kunskap om sjöfart i krävande förhållandena i Arktis. Nationellt och internationellt samarbete generellt Samverkan för en stark svensk sjöfart är viktig för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader. Samarbete med utländska kunskapsgemenskaper och förbättra möjligheten att finansiera deltagande i internationella forsknings- och innovations. Behov att involvera intressenter i hela den offentliga och privata sektorn och internationellt samarbete. Sjöfartssamarbete med asiatiska länder och Nordamerika. 213

214 Bilaga 6 Översikt kluster/samarbetsplattformar Sverige Sverige Typ av kluster/ plattform Vision och fokusområden Huvuduppgifter Finansiering Antal & typ medlemmar Länk Blue Science Park Regionalt Kunskapskluster Marin teknik Undervattensteknik Föra ut forskning hos företag Skapa mötesplats och nätverk, driva projekt, utvecklar affärer Ca 5 MSEK/år Finansieras via ERUF 117, Region Blekinge, Länsstyrelse i Bleking 8 st Högskola, Företag Kommun marin-teknik/ Lighthouse Nationellt kompetenscenter En konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö Konkurrenskraft Miljö/klimat Säkerhet & arbetsmiljö Forskningssamverkan och nätverk Program och finansiering Kommunikation Ca6,4 MSEK/år Finanserias via Sjöfartsverket, Vinnova, Svensk Sjöfart, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, VGR 13 st. Akademi, branschorg., institut, myndigheter, region, stiftelse Maritima klustret i Västsverige Regionalt, Kunskapskluster Skapa framtida arbetstillfällen och stärka näringslivet Maritima operationer (fartygsdesign, fartygsteknik, sjöfart till offshore, närsjöfart, inlandssjöfart, miljö och säkerhet) Marina livsmedel, Maritim turism, Marin energi, Marin bioteknik, Havsförvaltning Nätverk Mötesplatser Seminarier Ca 8 MSEK Västra Götalandsregionen 6 st Universitet Institut Region Länsstyrelse Sjöfartsforum Nationellt Intresseförening En stark maritim näring Nätverk och samverkan Driva klustergemensamma frågor Öka kunskap om sjöfart och svenska maritima klustret Medlemsavgifter 114 st Företag Organisationer Stiftelser, Europeiska regionalfonden 214

215 Sjöfartens andel av Sveriges inrikestransporter ska öka Utbildningsinstitut Föreningar Myndigheter Svenskt marinteknisk Forum Regionalt; VGR, Region Skåne, Fyrbodal Kluster- och samverkansorganisation Marinteknik; utrustning och tjänsteleverantörer till sjöfarten Offshore; olja, gas och havsbaserad förnyelsebar energiproduktion Fritidsbåtsbranschen; inklusive marinor, underleverantörer etc. Samla branschen kring kompetensutvecklingsinsatser Bygga nätverk mellan maritima företag och andra branschorganisationer Öka marknadsandelar för de samverkande företagen Kommersialisera lämpliga projektresultat Delta i affärs-, innovationsoch utvecklingsprojekt Västra Götalandsregionen, Kommunalförbundet Fyrbodal Region Skåne Medlemsavgifter. 94 st Företag Akademi Institut Sweship Energy Rederinätverk för energieffektivisering ombord Stärka svenska rederiers konkurrenskraft och förmåga att nå nollvisionen genom att kontinuerligt utveckla och tillämpa energieffektiv fartygsdrift Nätverk Databas Workshops Industridoktorand Energikartläggning Investeringsmöjligheter Ca 2,3 MSEK/år interna medel Ca 1,8 MSEK externa medel/år Energimyndigheten Sjöfartsverket Företag (rederier), akademi Zero Vision Tool Demonstrationsplattform Finland och Sverige Maritime industry without negative impact on air and water Affärsmodeller Alternativa bränslen (LNG, Metanol) Scrubbers Energieffektivisering Samarbetsmetod och projektplattform Delat vetande Ca1,8 MSEK (interna medel) Ca 15 MSEK (externa medel) EU:s TEN-T program, MARTEC ERANET samt Sjöfartsverket. Styrgrupp fyra st företag Referensgrupp: nio st. myndigheter, länsstyrelserna, Sveriges Hamnar, Svensk Sjöfart Vänersamarbetet Ekonomisk förening Sjöfart och transportinfrastruktur Besöksnärings- och näringslivsutveckling Samordning Information Arrangemang Region Värmland Västra Götalandsregionen 13 kommuner 215

216 Norge Norge Typ av kluster/ plattform Vision och fokusområden Huvuduppgifter Finansiering Antal & typ medlemm ar Länk AMOS Regionalt forskningscenter Etablera världsledande forskningscenter för autonoma maritima operationer och system - Under vatten, på vattenytan och i luften Mål: 100 PhD stipendier Skapa forskningsmiljö, tvärvetenskapligt forskningssamarbete Ca 70 MNOK/år Universite t, NTNU du/amos/ab out-amos Global center for expertise - Blue Maritime Cluster Regionalt Företagskluster Design, konstruktion, utrustning och operation av avancerade offshore fartyg Ca 137 deltagare Lett av innovation sföretag: ÅKP AS aritimeclust er.no Grönt Kystfartygsprogram Offentligt-privat partnerskap Ska bidra till att fler använder gröna fartygslösningar batteri, gas och skeppsteknik Ca 36 Företag Myndighet er ews/grontkystfartspro gram Maritimt forum: Nord-Norge Midt-Norge Nordvestlandet, Bergensområdet Haugalandet og Sunnhordland, Stavanger-regionen, Sørøstlandet Oslofjorden Stiftelse Nationellt och regionalt Vision att Norge ska vara den mest attraktiva platsen och driva, äga och utveckla maritim verksamhet Representerar hela maritima näringen i Norge Informera, öka kunskap och synliggöra näringen och dess betydelse för Norge Politiska påverkansarbete Stärka samarbetet i det maritima klustret Medlemsavgifter: företag, organisationer, privatpersoner Ca 700 organisati oner mtforum.no Markom 2020 Akademisk samarbetsplattfor m Nationell forskning i framkant för utbildning och näring 216

217 Norwegian centre for expertise -Maritime cleantech Företagskluster Världsledande kluster inom rena maritima lösningar Hållbara innovationsprojekt med kommersiell potential ex. närsjöfart, inlandssjöfart Underlätta utveckling av demonstrations- och forskningsprojekt Mötesplatser och nätverk Synliggöra nätverk Etablera kontakter med regering och politik Söka offentlig finansiering Öka tillgång till expert och FoIverksamhet Medlemsavgifter Ca 60 Rederier, marintekn ikföretag mecleantec h.no NMCC, Norwegian Maritime Competence Center i Ålesund Regionalt Klustercenter/arbe ts plats för maritima verksamheter Vara ett av Norges viktigaste mötesplatser för kompetens och utveckling inom den maritima sektorn Mötesplats Ca 20 företag i byggnade n com/en/abo ut/norwegia n-maritimecompetence -center/ Norwegian Forum for Autonomous Ships NFAS Intressegrupp för organisationer inom autonom sjöfart Stärka samarbete och utveckling av autonoma fartyg Nätverk Medlemsavgifter Norwegian Maritime Administration, The Norwegian Coastal Administration, the Federation of Norwegian Industries and MARINTEK Ca 30 organisati oner utonomousship.org/ind ex-en.html Smart Maritime - Norwegian Centre for improved energy efficiency and reduced harmful emissions Nationellt Kompetenscenter Miljövänlig maritim sektor, bidra till att det norska maritima klustret blir världsledande inom miljö- och klimatvänlig sjöfart till 2025 Utveckla ny kunskap, metoder, teknologier och utbildning av studenter (PhD, MSc) 50% Forskningsråd 25 % Forskningspartners 25% industripartners 21 medlemm ar Företag Akademi maritime.no NCE Systems Engineering Kongsberg Regionalt kluster, Kongsberg Öka synergier mellan företag bidra till att göra klustret attraktivaste i världen för utveckling och industrialisering av högteknologi-produkter och system Tekniskt samarbete, gemensamt engagemang för innovation, gemensamma forskningsprojekt, delat vetande och samarbete mellan och inom klustret 23 medlemm ar Akademi Företag php/about_ nce/c

218 Danmark Danmark Typ av kluster/ plattform Vision och fokusområden Huvuduppgifter Finansiering Antal & typ medlemmar Länk Blue SDU Regionalt forskningsnätverk på SDU Skapa en ingång till marin och maritim forskning på SDU Genomföra tvärvetenskaplig forskning, skapa värde och kvalité med samhällsrelevans Forskare från nio olika SDU institutioner på fem fakulteter om_sdu/ institutter_centre/ sdumechanical engineering/ researchareas/ maritim+teknologi /networks/ blue+sdu Blue INNOship Nationellt Partnerskap för samverkan Blå arbetstillfällen genom gröna lösningar Fartygsdesign, Prestanda och övervakning Alternativa bränslelösningar Teknologier för minskning av emissioner Retrofits Skapa samarbetsprojekt Utveckla innovationsmodell för danska maritima industrin Utveckla gröna och energieffektiva lösningar Projektpartners, Innovation Fund Denmark, the Danish Maritime Fund och Orient's Fund DTU Maritime Center Regionalt forskningsnätverk på DTU Etablera DTU som ett internationellt center för excellent maritim forskning och utbildning Koordinera och facilitera forskning som är både tvärvetenskaplig och syftar till att möta industrin behov Vara en kontakt för maritim industri, DTU och studenter Öka medvetenhet och kunskap om DTUs maritima aktiviteter till den maritima sektorn i Danmark Stärka forskningssamarbetet mellan DTU och andra universitet i Danmark och internationellt Koordinera maritima aktiviteter på DTU DTU Fyns Maritime Klynge Regionalt Professionella nätverk för företag, utbildningsinstitutioner och affärsbefrämjande Skapa utbyte och kunskap om innovationer mellan företag, utbildningsinstitutioner och ekonomiska aktörer inom sjöfartsindustrin på Fyn Business-to-businesssamverkan (B2B) mellan klusterföretag och företagsnätverk utanför klustret Ca100 Företag Akademi Offentliga org. fynsmaritimeklynge.dk 218

219 Samarbetet mellan företag och utbildningsinstitutioner på specifika projekt och uppgifter Marknadsföring av klustrets färdigheter inom sjöfartsindustrin Arrangerar och underlättar klustermöten, nätverksmöten, seminarier och evenemang Green Ship of the Future Partnerskap för utveckling och test and miljö- och klimatvänliga teknologi Energieffektivitet och minska kostnader Myndigheter Företag Universitet Maritime Development Center Nationell klusterorganisation Nätverksorganisation Projekt: Maritime IT, Environment and Energy, Maritime Competences and skills, transport and logistics Event Projekt Sekretariat Ca 200 Myndigheter, institut, företag mdc.center MARCOD Regionalt Nordjyllnad, klusterorganisation Mål: tillväxt i Det Blå Nordjylland samt förmedla vikten av den maritima branschen Agera klustersekretariat och utvecklingsresurser för maritima verksamheter och nätverk i regionen Vækstforum, Region Nordjylland, Business Region North Denmark, nordjyske kommuner og havne samt Lauritzen, ENV og Den Danske Maritime Fond 219

220 Finland Finland Typ av kluster/ plattform Vision och fokusområden Huvuduppgifter Finansiering Antal & typ medlemmar Länk BALEX Internationellt akademiskt center BALEX är ett juridiskt kompetenscenter, fortfarande under uppbyggnad, med bas i Åbo, Finland. Juridisk forskning och utbildning med fokus på östersjöområdet. Forskning fakultet/balex Cleantech Finland Industrikluster nationellt Cleantech Finland is a hub of Finnish cleantech expertize and sustainable innovations. We bring together the great minds, fresh ideas, and best solutions for advanced cleantech business. 13 medlemmar inom smarta transporter och logistik, 20 medlemmar in energieffektivitet, 258 totalt Energieffektivitet Smarta transporter och logistik DIMECC Innovationsplattform Finland aims to operate world s first autonomous ship system in 2025 Autonoumous Ships Ecosystem Halva finansiering från Tekes, halva delen från industrin There are almost 80 companies in the ecosystem through Finnish Marine Industries Association. The largest investors are Cargotec, Ericsson, Meyer Turku, Rolls-Royce, Tieto, and Wärtsilä. International Research Centre of Excellence in Arctic Shipping and Operations Akademi Säkra maritima operationer i Arktis Doktorander i riskhantering i maritima operationer i Arktis Lloyd's Register Foundation (LRF) Aalto University Helsinki University, Hamburg University of Technology (TUHH), Norwegian University of Science and Technology NTNU (Trondheim) and Memorial University of Newfoundland (St. John's, Canada) 220

221 The Finnish Maritime Cluster Nationellt Nätverksorganisation Nätverkande och informationsutbyte Ministry of Employment and the Economy Finnish Shipowners Association, The Finnish Marine Industries, the Finnish Port Association, and the Finnish Port Operators Association. cluster.fi/links/ Zero Vision Tool Demonstrationsplattform Finland och Sverige Maritim industri utan negativ påverkan på vatten och luft Affärsmodeller Alternativa bränslen (LNG, Metanol) Skrubbers Energieffektivisering Samarbetsmetod och projektplattform Delat vetande EU:s TEN-T program, MARTEC ERANET samt Sjöfartsverket. Styrgrupp fyra st. företag Referensgrupp: nio st. myndigheter, länsstyrelserna, Sveriges hamnar, Svensk Sjöfart 221

222 Bilaga 7 Översikt över deltagande i Horisont 2020/FP7- projekt Två tabeller finns för respektive land. Tabell 1 visar totalbelopp för respektive projekt. Tabell 2 visar vad respektive land får för medel för respektive projekt. Övers i respektive tabell visar de projekt som erhållit mest medel. Tabell 1 Sverige EU-projekt, totalbelopp till svenska aktörer Sverige EU-projekt sorterat i år och total storlek på projekt HERCULES-2 25,1 M LeanShips 22,99M SWARMs 17,29 M CONTAIN 15,55M INTAROS 15,5 M ACCESS 14,84 M JOULES 13,93 M SafeCOP 11,59M EfficienSea 2 11,45 M FReSMe 11,4 M SEAFRONT 11,26M EUROFLEETS2 10,87 M BYEFOULING 9,95 M APPLICATE 8,71 M USE-IT-WISELY 8,59 M BRIGIT 7,92 M RobLog 7,61 M GRACE 5,51 M MOTOR 4,3M CYCLADES 4,2M AQUO 4,19 M SONIC 4,18 M IPATCH 4,18 M ADAM4EVE 4,1 M MarineUAS 3,85M MUNIN 3,82M SMARTYards 3,73 M SAFEPEC 3,66 M Polar Ice 3,48 M PROMERC 3,13 M BB GREEN 3,12 M LEAF 2,95 M EONav 2,6 M SPACENAV 2,57 M TRITON 2,13 M FlexiFab 2,12 M REMCAP 2,06M GFF - Green Fast Ferry 1,73 M OilEClear 1,49M ACORN 1,34 M OXM 0,07M EKOMAP 0,07M 222

223 Figur 2. Sverige EU-projekt - sorterat i år och totalbelopp till svenska aktörer Sverige EU-projekt sorterat i år och totalbelopp till svenska aktörer FReSMe 4,69M CONTAIN 1,81 M EfficienSea 2 1,43 M SafeCOP 1,7 M CYCLADES 0,89M RobLog 0,83 M BB GREEN 0,77M ACCESS 0,68M USE-IT-WISELY 0,68 M SEAFRONT 0,67 M IPATCH 0,64 M EONav 0,64M BRIGIT 0,63M LeanShips 0,55M AQUO 0,55M INTAROS 0,54 M MarineUAS 0,52 M SWARMs 0,52 M APPLICATE 0,52 M GFF - Green Fast Ferry 0,47M SPACENAV 0,46 M HERCULES-2 0,42M REMCAP 0,39 M TRITON 0,35 M SONIC 0,33 M GRACE 0,33M MUNIN 0,31 M BYEFOULING 0,29M SAFEPEC 0,27 M LEAF 0,22M PROMERC 0,2vM SMARTYards 0,19 M Polar Ice 0,18 M JOULES 0,13 M MOTOR 0,09 M ADAM4EVE 0,08M OilEClear 0,05 M OXM 0,05 M EKOMAP 0,05M EUROFLEETS2 0,03M ACORN 0,03M FlexiFab 0,03M 223

224 Figur 3. Norge EU-projekt sorterat i år och totalbelopp på projekt CONTAIN 15,55M ACCESS 14,84 M NorgeEU-projekt sorterat i år och total storlek på projekt JOULES 13,93 M EUROFLEETS2 10,87 M BYEFOULING 9,95 M ENABLE-S3 64,81 M LeanShips 22,99 M Intaros 15,49 M EfficienSea 2 11,45 M Holiship 11,43 M LINCOLN 7,8 M SYNCHRO-NET 7,55 M MARINE-EO 4,86 M E-COMPLIANCE 4,4 M COLUMBUS 4 M MUNIN 3,82M SAFEPEC 3,66 M SMARTER-2 3,57 M Polar Ice 3,48 M SPICES 2,99 M SWARP 2,98 M EONav 2,6 M SPACENAV 2,57 M TRITON 2,13 M MESA 2,05 M GFF - Green Fast Ferry 1,73 M SCORE 1,49 M LYNCEUS2MARKET 10,15 M TRILO-BWTS 0,07 M Figur 4. Norge EU-projekt sorterat i år och totalbelopp till norska aktörer ACCESS 3,01 M Norge EU-projekt sorterat i år och total belopp till norska aktörer CONTAIN 0,39 M Intaros 2,93 M Holiship 1,23 M LINCOLN 1,21 M LYNCEUS2MARKET 1,07 M MUNIN 0,96 M BYEFOULING 0,67 M SMARTER-2 0,62 M SAFEPEC 0,52 M EUROFLEETS2 0,5 M GFF - Green Fast Ferry 0,49M SPICES 0,45 M Polar Ice 0,45 M SYNCHRO-NET 0,37 M LeanShips 0,33 M SCORE 0,27 M SWARP 0,26 M ENABLE-S3 0,26 M JOULES 0,24 M TRITON 0,15 M EfficienSea 2 0,14 M MARINE-EO 0,09 M SPACENAV 0,7 M COLUMBUS 0,06 M EONav 0,06 M TRILO-BWTS 0,05 M MESA 0,03 M E-COMPLIANCE (uppg. saknas) 224

225 Figur 5. Danmark EU-projekt sorterat i år och totalbelopp på projekt ACCESS 14,84 M RobLog 7,61 M Danmark EU-projekt sorterat i år och total storlek på projekt EUROFLEETS2 10,9 M ENABLE-S3 64,8M HERCULES-2 25,1 M LeanShips 22,9M E-ferry 21,3 M AtlantOS 20,6M INTAROS 15,5 M SafeCOP 11,59 M EfficienSea 2 11,4 M SHOPERA 6,57 M GRACE 5,5 M CYCLADES 4,2M CASCADe 4,1 M COLUMBUS 4 M SMARTYards 3,73 M Polar Ice 3,48 M SPICES 2,99 M Pure 2,88M DockingMonitor 1,5 M CARLOS 1,4M BLUESHIP 1,3 M ATLAS 9,2 M Blue-Action 8,1 M ProZero 2,57 M EEECSM-2 1,5M LoCOPS 0,07 M VDRConnect 0,07 M Project Sense 0,07M GREENSHIPPING 0,05 M Figur 6. Danmark EU-projekt sorterat i år och totalbelopp till danska aktörer RobLog 0,47 M ACCESS 0,06 M Danmark EU-projekt sorterat i år och total belopp till danska aktörer E-ferry 7,1 M EfficienSea 2 4,13 M INTAROS 2,95 M ProZero 1,8 M EEECSM-2 1,06 M HERCULES-2 0,92 M GRACE 0,74 M Polar Ice 0,66 M AtlantOS 0,62 M SPICES 0,49 M ATLAS 0,46 M DockingMonitor 0,046 M ENABLE-S3 0,39 M SafeCOP 0,38 M CASCADe 0,34M COLUMBUS 0,32 M Pure 0,32M Blue-Action 0,31 M EUROFLEETS2 0,29 M CYCLADES 0,018 M SMARTYards 0,16M SHOPERA 0,13 M LeanShips 0,06M LoCOPS 0,05 M VDRConnect 0,05M Project Sense 0,05M GREENSHIPPING 0,05M CARLOS 0,02 M BLUESHIP 0,0002 M 225

226 Figur 7. Finland EU-projekt sorterat i år och totalbelopp på projekt Finland EU-projekt sorterat i år och total storlek på projekt HERCULES-2 25,1 M LeanShips 29,99 M CONTAIN 15,55 M ACCESS 14,84 M INTAROS 15,49 M E-ferry 21,3 M JOULES 13,93 M EfficienSea 2 11,45 M USE-IT-WISELY 8,59 M SHOPERA 6,57 M REFRESH 4,18 M RETROFIT 3,99 M ADAM4EVE 4,1 M FAROS 3,87 M Polar Ice 3,48 M SEAHORSE 3,21 M HOLISHIP 11,43 M RANGER 7,99 M GRACE 5,51 M INOMANS²HIP 3,34 M SPICES 2,99 M OilEClear 1,49 M RESET 1,41 M BioMicroGels 0,07 M CB Container SpeedUp 0,07 M MarketStudy-OV 0,07 M Figur 8. Finland EU-projekt sorterat i år och totalbelopp till finska aktörer Finland EU-projekt sorterat i år och total belopp till finska aktörer HERCULES-2 3,14 M E-ferry 3,02 M GRACE 1,79 M USE-IT-WISELY 1,78 M INTAROS 0,82 M EfficienSea 2 0,59 M HOLISHIP 0,51 M RANGER 0,47 M FAROS 0,45 M CONTAIN 0,4 M Polar Ice 0,38 M ACCESS 0,35 M JOULES 0,33 M OilEClear 0,3 M SPICES 0,29 M ADAM4EVE 0,26 M RESET 0,22 M LeanShips 0,22 M SHOPERA 0,21 M SEAHORSE 0,16 M REFRESH 0,07 M CB Container SpeedUp 0,05 M MarketStudy-OV 0,05 M RETROFIT (uppg. saknas) INOMANS²HIP (uppg. saknas) BioMicroGels (uppg. saknas) 226

227 Bilaga 8 World Maritime University I Sverige är World Maritime University (WMU) beläget. WMU är grundat av FN-organisationen International Maritime Organization (IMO). Universitetet ska verka för att IMOs mål och syfte uppnås. Universitet bedriver forskning inom ex. alternativa bränslen, energieffektivitet, Human Factors, intermodalitet, säkerhet och Ocean Governance och Management 118. WMU ingår ej i studien, då universitetet ej räknas som ett svenskt universitet. Den geografiska närheten till de nordiska länderna gör dock universitetet intressent utifrån ett samarbetspotentialperspektiv. WMU deltar i flera pågende projekt inom Alternativa bränslen (LNG Value chain for clean shipping, green ports and Blue growth in the Baltic Sea Region (GoLNG), North-sea perspective on energy and environment) och Sjösäkerhet (Non-military protection measures for merchant shipping against piracy - Capability Project or Coordination and Support Action WMU. PROMERC - Protection Measures for Merchant Ships 0,31 M, ). WMU har även forskning inom ship-safety inspection, maritime safety and security, law and policy, maritime spill-incidents, policyer och interventioner, sjöfart i arktisk, oil-spills, barlstvattenkonventionen, antifouling, och miljöteknik. WMU arbetar inom följande fokusområden: Alternativa bränslen Antifouling Energieffektivitet Miljöteknik Human Factors Logistik & intermodalitet Navigationssystem Mjukvara/IT Säkerhet Ocean Governance and management Prioriterade områden för framtiden är följande: Sjösäkerhet Miljö Ocean governance and management Logistik Regelverk och policy Energieffektivisering Energi och miljö utifrån ett Nordsjö-perspektiv 118 WMU (2017). About WMU

228 Bilaga 9 Enkät Organisation Verksamhetsområde Kontaktperson för ev. frågor Telefon Webbsida 1. FoI inom den egna organisationen a) Inom vilket/vilka områden bedrivs transportrelaterad sjöfartsforskning, innovation, utveckling och/eller demonstration inom er verksamhet? Fyll i samtliga områden som stämmer och Annat om ett område ej finns med. b) Hur många procent av omsättningen har använts till R&D 2015 respektive 2016? c) Hur mycket externa medel har erhållits för sjöfarts-r&d 2015 och 2016? d) Hur många tjänster omräknat till heltid inom organisationen är verksamma inom R&D? e) Vad har er verksamhet för prioriterade områden för framtiden? Alternativa bränslen Antifouling Energieffektivitet Elektronik Hydrodynamik Human Factors Korrosionsskydd Logistik & intermodalitet Material Mjukvara/IT Miljöteknik Navigationssystem Strukturmekanik Säkerhet Tjänster Annat (specificera) Samarbeten a) Samarbetar er organisation med andra genom något av följande sätt vad gäller sjöfarts-r&d: Samarbeten där både industri, akademi och offentlig sektor ingår Deltagande i formella nätverk/forum Samarbeten med endast Ja Nej 228

229 akademi Deltagande i centrum Samarbeten med endast industri Övrigt (specificera gärna) b) Önskas utökat samarbete? c) Om utökat samarbete önskas, med vilka och inom vilka områden? Ja Nej Ingen åsikt Aktörer Områden Vet ej d) Hur viktigt är nordiskt samarbete? Mycket viktigt Ganska viktigt Av liten vikt Ej relevant Ingen åsikt Kommentar: e) Vad tror du underlättar samverkan inom R&D nationellt? Samarbetsplattformar mellan akademi och industri Samarbetsplattformar med andra företag Ökad information om pågående R&D Ökad kunskap om hur R&D-arbete bedrivs Ökade möjligheter till finansiering i form av bidrag Ökade möjligheter till finansiering i form av lån Annat (specificera gärna) f) Vad tror du underlättar samverkan med nordiska länder? Samarbetsplattformar mellan akademi och industri Samarbetsplattformar med andra företag Ökad information om pågående R&D Ökad kunskap om hur R&D-arbete bedrivs Ökade möjligheter till finansiering i form av bidrag Ökade möjligheter till finansiering i form av lån Annat (specificera gärna) 3. Öppenhet och spridning av R&D a) Används något av följande för spridning av pågående arbete/resultat? Hemsida Nyhetsbrev Pressrelease Sociala medier Seminarier Övrigt (specificera) b) Hur viktigt är öppenhet och transparens kring pågående R&D-arbete och R&D-resultat? Kommentar: Ja Mycket viktigt Ganska viktigt Nej Av liten vikt Inte viktigt Ingen åsikt 229

230 4. Övriga synpunkter? 5. Om ni deltar i R&D-projekt: vilka R&D-projekt driver/deltar ni som pågår under 2015 och/eller 2016? Titel på projekt Kontaktperson Ev. övriga projektparter Totalbelopp 2015 Totalbelopp

231 Lighthouse samlar industri, samhälle, akademi och institut i triple helixsamverkan för att stärka Sveriges maritima konkurrenskraft genom forskning, utveckling och innovation. Som en del i arbetet för en hållbar maritim sektor initierar och koordinerar Lighthouse relevant forskning och innovation som utgår från industrin och samhällets behov. Lighthouse för en konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö LIGHTHOUSE PARTNERS LIGHTHOUSE ASSOCIERADE MEDLEMMAR