Motion till riksdagen. 1986/87: Sf114. Carl Bild t m. fl. (m) För lag om uttag av socialavgifter på vinstandelsmedel (prop.

Transkript

1 Motion till riksdagen 1986/87: Sf114 Carl Bild t m. fl. (m) För lag om uttag av socialavgifter på vinstandelsmedel (prop. 1986/87: 107) Marknadsekonomi och frihet En marknadsekonomi utmärk av frihet för individen och ett decentraliserat be lut fattande i fragor som rör produktion. inve teringar. konsumtion. sparande. m. m. Vidare föruhätts att många ekonomi ka aktörer-enskilda manni kor. företag. förvaltare - fattar beslut oberoende av varandra. Fri förctag\amhet är grundläggande för en marknad eknomi liksom att företagen har många olika -stora och små -ägare. Den venska ekonomin är i princip en marknadsekonomi. Vårt land har emellertid fått ett viixande inslag av beslutsfattande i offentlig och kollektiv regi. Centrala myndigheter och organisationer fattar en allt större del av be luten även i ekonomi ka fragor. Under lang tid har också socialdemokraterna byggt upp den fria världens hög ta \kattctryck. Ingen annanstan socialiseras så tor del av medborgarna inkomster. Bara edan regeringsskiftet 1982 har ungefär 100 skatter höjts eller införts. Av dcs a har många varit riktade mot enskilt sparande. u senast i december 1986 genomdrev ocialdemokrater och kommunister ett rik dag beslut om en särskild katt på frivilligt pen ionssparande. De olika skattehöjningarna har också lett till en ökad o äkerhet i fråga om vilka spelregler som kommer att gälla i framtiden. När socialdemokrater och kommunister tillsamman genomdrev löntagarfond be lutet. mot sven ka folkets vilja. anfördes att syftet var att utjämna förmögenhetsfördelningen och ge löntagarna större inflytande samt bidra till lugnare lönerörelser. Inget av dessa mål har uppnåtts. Det verkliga skälet förefaller emellertid ha varit att öka fackets-inte de enskilda medlemmarnas -inflytande. På detta och många andra sätt har marknadsekonomin trängts undan och den enskilde frihet minskat. Det är ett re ultat av en långsiktig ideologi k strategi. Sociali tisk politik innebär att kollektiva beslut sätts före individernas valfrihet och kollektivt sparande före enskilt sparande. Från moderat utgangspunkt är detta givetvis oacceptabelt. Vi vill öka den en kilde\ frihet. stärka marknad ekonomin. sänka katterna samt öka och prid<1 det enskilda iigandet och parande!. l propo itionen motivera införande av arbet givaravgifter på vinstandelar pa följande sätt: Vin tandebsy temen befä ter orätt\ isorna på arbetsmarknaden. som riskerar att delas upp i företag med vin tandelssy tem och företag utan. Detta drabbar framför allt de an tiillda i små företag och företag med dålig lön amhet. Jag anser en 'ådan utveckling otillfred tällande. (. 13 prop. 1986/87:107) 14

2 Det huvudsakliga motivet med propositionen förefaller således vara att bli av med vinstandelssystemen. Men regeringen vågar tydligen inte direkt förbjuda denna typ av individuell vinstdelning. I stället hoppas man att den föreslagna mycket kraftiga skattehöjningen skall vara tillräcklig för att vinstandelssystemen skall försvinna. Inom den socialdemokratiska rörelsen-och främst inom LO -lanseras allt fler ideer om hur det kollektiva ägandet och sparandel i Sverige skall kunna byggas ut ytterligare. Det talas om regionala löntagarfonder, permanenta förnyelsefonder, framtidsstiftelser och förhandlad överskottsdelning. Socialdemokraterna vill att ägandet, sparande t och inflytandet i Sverige skall vara kollektivt. Propositionen om skatt på vinstandelar innebär ett ytterligare steg i den riktningen. Moderata samlingspartiet vill-i motsats till socialdemokraterna-öka och sprida det enskilda ägandet och sparande!. Sfll4 Vinstandelssystem Avsikten med vinstandelssystem är att göra de anställda delaktiga i företagets resultat. öka produktiviteten. sprida det individuella ägandet av företaget och öka känslan av samhörighet inom företaget. Vinstandelssystem finns även i många andra länder. l USA växer de företagsanknutna vinstandelssystemen snabbt i antal och omfattning. l Japan utgörs en stor del av ersättningen till de anställda av vinstrelaterade bonusbelopp. Storbritannien och Frankrike är exempel på andra länder där vinstandelssystemen vinner ökad utbredning. Olika system för individuell vinstdelning finns i Sverige på över hundra företag med flera hundra tusen anställda. Tabellen nedan visar några av de större företagen. 15

3 Tabell: ågra törre företag med vinstandeb ystcm Sfll4 Företag Antal an tällda Volvo Sparbankerna SCA SE Banken Sandvik AB Ahbell AB Handel banken Fläkt Ca t ena Skandia PLM AB Astra Dagab Di tribution AB Per torp AB Sydkraft!CA EOL!CA HAKO Götabanken Åkerman Verkstad Bankgiro Centralen l 755 l 236 Summa 20 tör ta företagen Utbetalning av' in tandcl till de an tällda k er i huvud ak på två olika ätt. Den för ta modellen innebär att vinstandelen betalas ut kontant. Denna typ av vinstandel jum tälb med lön varvid avgifter för ociala förmaner tas ut enligt gällande lag\tiftning amtidigt om motsvarande förmaner utgar till den an tällde. För den en kilde gäller att vinstandelen 'lkall tas upp i deklarationen 'lom inkormt av tjänst. Den andra modellen innebär att vinstandelen ätt'l a' till en tiftebe. Det är denna typ av vinstandel om behandlas i propo itionen. Enligt nuvarande regler belastas inte dö a av ättningar av arbet givaravgiftcr. l kon.,ekvens harrned utgar inte heller nagra ociala förmaner med anledning a' av ättningarna. Överföringen av vin\tandelen sker till en av dc amtiiiida eller per onalorganisationerna vid företaget bildad tiftelse. Denna förvaltar pengarna i minst fem ;'tr- iblandunder längre tid-vanligt vi genom att kopa aktier i det egna företaget. Andelsrirtt till tiftelsens förmögenhet grundas på an tällning i företaget. Stiftcben förvaltar' in\tandel'lrnedlen för ande bagarna\ räkning. Efter vi., tid-ofta dter fem ar eller vid pen ionering-erhaller den andel'lberattigade.,in andel i form av kontanter eller aktier. Stiftelsen betalar under förvaltningstiden - r rnot\at., till löntagarfonder 16

4 och allemansfonder - skatt för utdelningsinkomster. ränteintäkter och reavinster. Dessutom betalar stiftelsen förmögenhets katt. Först efter bindningstidens utgång kan den enskilde lyfta vinstandelen. Den beskattas då som inkomst av tjänst trots att en del av den utbetalda vinstandelen ibland utgörs av en reavinst om utbetalning görs i form av aktier. Vinstandelsmedlen är inte lön i egentlig mening. Endast om företaget visar vinst och först efter en viss bindningstid får den anställde disponera medlen. Går företaget med förlust sker således ingen avsättning till vinstandelsstiftelsen. Lön får emellertid den anställde i enlighet med sitt anställningsavtal oavsett företagets resultat. Som framgår av tabellen ovan är Volvo med ungefär anställda det största företag i Sverige som tillämpar vinstandelssystem. Motivet för systemet i Volvo är att understryka det gemensamma intresse på olika nivåer i företaget som en tillfredsställande vinstnivå och fortsatta investeringar i Volvokoncernen utgör. Volvo har bildat en stiftelse som förvaltar vinstandelarna genom köp av värdepapper. bl. a. Volvoaktier. Stiftelsen får köpa aktier i Volvo motsvarande högst 5 %av röstetalet i bolaget. Därmed skulle stiftelsen kunna bli en inflytelserik ägare i företaget. Flertalet ledamöter i stiftelsens styrelse utgörs av representanter för de anställda. I propositionen föreslås att arbetsgivaravgifter skall belasta medel som företag avsätter till s. k. vinstandelsstiftelser. Förslaget har inte beretts eller remissbehandlats på sedvanligt sätt. Presumtiva skattskyldiga borde ha getts tillfälle att yttra sig om förslaget. Frånvaron av sedvanlig beredning och remissbehandling har blivit ett allt vanligare inslag i den socialdemokratiska regeringens politik. Med kommunisternas stöd i riksdagen har denna typ av maktutövning också varit möjlig. Det senaste - och mest uppmärksammade - exemplet var den s. k. pensionsskatten. Bilden av ett socialdemokratiskt parti som inte tar hänsyn framträder allt tydligare. Vad som i detta fall särskilt borde ha aktuali erat edvanlig remissbehandling är att det är fråga om en teknisk svår lagstiftning. varvid avgränsningsproblem kan komma att uppstå och företagen dessutom komma att drabbas av en ökad uppgiftsskyldighet. Det är bl. a. oklart i vad mån avsättningar till exempelvis stipendiestiftelser, idrottsföreningar. konstföreningar. litteraturklubbar, stiftelser för fritidsbostäder m. m. också kommer att drabbas. Denna fråga har betydelse för ett stort antal företag och anställda. I ett brev daterat den 29 januari 1987 till regeringen har riksförsäkring verket framhållit följande: Sfl l4 För de lokala skattemyndigheterna synes förslaget leda till ett inte oväsentligt merarbete vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst---. Följden av detta synes bli att berörda deklarationer måste behandlas manuellt vid POl-beräkningen. Föreslagna förändringar torde också omfatta fler arbetsgivare och enskilda skattskyldiga än vad som framgår av förslaget. Riksförsäkringsverkets invändning innebär i klartext att förslaget leder till ökad byråkrati och därmed ökade kostnader samt att fler företag kommer att beröras än vad regeringen själv angett i propositionen. Förslaget kommer också att leda till ökat krångel för företagen. 17

5 De olika individuella vinstandelssystem som verkligen ger de anställda del i företagets vinst, del i företagens förmögenhetsuppbyggnad och del i inflytandet. vill socialdemokraterna motarbeta och helst avskaffa. Sfll4 Ökat enskilt och spritt ägande och sparande Det daliga hushållssparandet är ett allvarligt problem i svensk ekonomi. Enligt regeringens egen prognos i den senaste finansplanen kommer hu halkns sparande i år t. o. m. att vara negativt efter att under lång tid ha legat pa en internationellt sett unikt låg nivå. Det innebär att hushållen tar av sina parmedel och lånar för att konsumera. Förslaget om arbetsgivaravgifter på vinstandelar min kar det bundna parandet i de företag anknutna stiftelserna. Regeringens politik leder därmed till ett lägre. parande ho hushållen. Moderata samlingspartiet har i olika sammanhang uttryckt oro över ut,ecklingen mot ett alltför dåligt hushållssparande. Vi anser att staten skall bedriva en akt i' politik för att främja människors parande så att hushållen kan ha ett sparkapital som motsvarar den genomsnittliga arslönen för en indu triarbetare. Vi vill stimulera till ett ökat enskilt sparande av allt ifrån aktier till bo täder. Då åstadkoms en jämnare fördelning av förmögenhetstillgångarna i amhället och ett bättre inflytande för enskilda människor. Lägre skatter innebär att enskilt sparande stimuleras och att nuvarande diskriminering upphör. Stabila spelregler gör också att sparandel blir tryggare. Ett brett aktieägande är av särskild betydelse för marknadsekonomins fortlevnad. Enligt vår mening bör följande åtgärder vidtas för att stimulera cn kilt aktiesparande: Uppmuntra och stimulera en fortsatt tillväxt av dc företagsanknutna vin\tandebsystemen. En väg kan vara att skattebefria de stiftelser som förvaltar vinstandelsmedlen. Vidare kan övervagas möjligheten att i viss utsträckning beskatta vin tandelen som inkomst av tillfällig förvärvsvcrk amhet. Av kaffa dubbelbe kattningen på aktieutdelningar. Förenkla och mildra reavinstreglerna för aktier. l jämförelse med omvårlden är den svenska aktievinstbeskattningen hög. På sikt slopa omsättningsskatten på aktier. Sänka värderingen av börsaktier vid arvs-. gåvo- och förmögenhetsbe kattningen till 65 r av marknadsvärdet. Vi har också ställt o s bakom en breddning av det individuella aktieägandet via aktiefonder. aktie parfonder och företag anknutna aktiesparfonder. Stimulanser till denna typ av sparfonder är väsentliga för att öka aktieägandet på ett sätt som tärker marknadsekonomin och möjliggör ett reellt ägarinflytande. De sa marknadsanpassade fonder bilda fritt av enskilda männi\kor. företag och organisationer. Dc tre borgerliga partierna vill ocksa avskaffa löntagarfonderna och sprida dcra\ tillgangar till medborgarna. Fondavvecklingen är en viktig åtgärd för att öka aktie parandet. 18

6 Hemställan Åberopande vad som ovan anförts hemställs l. att riksdagen avslår proposition 1986/87:107, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den otillfredsställande propositionsberedningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om betydelsen av ett ökat enskilt sparande. 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av vinstandelar med den inriktning som angivits i motionen. Sfl 14 Stockholm den 31 mars 1987 Carl Bildt (m) Lars Tobisson (m) Anders Björck (m) Nils Car/shamre (m) Rolf Dahlberg (m) Bo Lundgren (m) Arne Andersson (m) i Ljung Ingegerd Troedsson (m) Ingrid Sundberg (m) Rolf Clarkson (m) Ann-Cathrine Haglund (m) Sonja Rembo (m) Per-Olof Strindberg (m) 19