/83: Thorbjörn Fälldin m. fl. Tillfällig vinstskatt (prop. 1982/83: 102) Mot. 1982/83. Motion

Transkript

1 Motion Mot. 1982/ /83: 2217 Thorbjörn Fälldin m. fl. Tillfällig vinstskatt (prop. 1982/83: 102) Motionens huvudsakliga innehåll I propositionen framläggs det förslag om vinstdelning som förutskickades i den s. k. krispropositionen (1982/83:50). Förslaget innebär att skatt skall utgå med 20 % av utdelning från aktiebolag för verksamhetsåret De influtna skattemedlen skall sedan föras till AP-fonden. Något förslag till hur medlen skall förvaltas och användas ges inte i propositionen. Från centerns utgångspunkt är inte detta förslag acceptabelt och vi avvisar det därför kategoriskt. Det framlagda förslaget är det första steget mot införandet av löntagarfonder, vilket i dagsläget utgör det kanske allvarligaste hindret för en expansion inom det svenska näringslivet. Propositionens förslag är visserligen provisoriskt men kan ändå orsaka svåra skador på vår socialt och miljömässigt styrda marknadsekonomi. Det bygger på helt felaktiga förutsättningar när det gäller dess betydelse för en återhållsam avtalsrörelse och för fördelningspolitiken. Inledning Det i propositionen angivna förslaget om vinstdelning är helt klart ett första steg mot införandet av löntagarfonder. I proposition 1982/83:50 framgår detta tydligare än i den nu aktuella propositionen, bl. a. av följande uttalande: "Avgifterna bör tillföras Allmänna pensionsfonden och användas för bl. a. aktieförvärv". Löntagarfondsfrågan har ju haft ett stort utrymme i den politiska debatten under de senaste åren. Från centerns sida har vi vid åtskilliga tillfällen kategoriskt avvisat alla förslag i denna riktning. Ett genomförande av löntagarfonder innebär att snabba steg kommer att tas mot ett socialistiskt samhälle byggt på planhushållningens principer. Det innebär ett övergivande av det ekonomiska system. som gett oss den kanske högsta levnadsstandarden i världen. Det innebär ett hot mot fortsatt ekonomiskt framåtskridande och mot en långsiktig trygg sysselsättning. Uppbyggnaden av ett fondsystem som dominerande ägare av det svenska näringslivet innebär en maktkoncentration av ett slag som hittills inte förekommit i Sverige. Det kommer att leda till ökad centralisering och byråkratisering av det svenska samhället. Även i riksdagen har vi från centerns sida vid flera tillfällen markerat vår ståndpunkt i denna fråga. l anledning av vad den dåvarande regeringen l Riksdagen sam/. Nr

2 Mot. 1982/83: anförde i kompletteringspropositionen (1981/82: 150) beslöt finansutskottet att föreslå riksdagen att göra ett uttalande om löntagarfonderna. Riksdagen beslöt att uttala: att det med hänsyn till skattefondssparandets framgång inte behövs några tvångsvisa arrangemang för att klara näringslivets försörjning med riskkapital och att ett införande av kollektiva löntagarfonder skulle medföra en långtgående maktkoncentration och en försämring av sysselsättning och ekonomisk utveckling. I vår motion 1982/83:112 anförde vi bl. a. följande: Enligt vår uppfattning är inte kollektiva löntagarfonder förenliga med vår nuvarande socialt och miljömässigt styrda marknadsekonomi. De är inte heller lösningen på något av de problem som den svenska ekonomin brottas med. Vi har vid åtskilliga tillfällen påtalat de faror för vårt lands ekonomiska utveckling och för utvecklingen av välstånd och trygghet för medborgarna som vi ser framför oss med ett införande av kollektiva löntagarfonder. Denna ståndpunkt delas av näringslivets organisationer. Förslaget undergräver därmed också det förtroende som måste finnas mellan statsmakterna och näringslivet för att framtidsinvesteringar skall komma till stånd. Även i motion 1982/83:2140 behandlade vi denna fråga. Från centerns sida slår vi vakt om och vill utveckla vårnuvarande socialt och miljömässigt styrda marknadsekonomi. Vi arbetar för en ökad decentralisering, med ett vidgat inflytande för den enskilde och med utrymme för aktiva regionalpolitiska insatser. Det är denna väg vi nu måste gå vidare. Sverige har inte råd med fondsocialistiska experiment. Fler människor måste stimuleras till att genom enskilda sparinsatser bli delaktiga i produktionskapitalet. Införandet av löntagarfonder skulle innebära ett omyndigförklarande av de svenska löntagarna, som inte skulle anses betrodda att själva få äga sitt sparande. Maktkoncentrationen i näringslivet skall motverkas genom en decentralistisk inriktning av näringspolitiken. Fortsatta satsningar måste göras för att förbättra arbetssituationen för de små och medelstora företagen. Genom en kraftfull regionalpolitik skall näringslivets resurser spridas ut över landet. Kooperationen och arbetarägda företag skall ges möjlighet att arbeta på med aktiebolagen likvärdiga villkor. Detta gäller producent- och konsumentkooperativa företag men också företag där de anställda eller människor i samverkan genom personligt ägande på kooperativ grund tar ansvar för sin sysselsättningssituation. Det är detta decentralistiska alternativ centern står för.

3 Mot. 1982/83: Nej till vinstskatt Allmänt Förslaget i propositionen att införa en vinstskatt synes vara utarbetat i samma höga tempo som flera av de förslag som förelades riksdagen under höstsessionen. Förslaget har visserligen varit föremål för lagrådets granskning men ej, vilket är mycket beklagligt, genomgått sedvanlig remissbehandling. Lagrådet anför beträffande den bristfälliga beredningen av propositionen bl. a. följande: De remitterade förslagen har inte varit föremål för sådan remissbehandling som avses i 7 kap. 2 regeringsformen. Lagrådet får i anledning härav understryka att en lagrådsgranskning inte kan ersätta den sedvanliga remissbehandlingen av myndigheter och sammanslutningar med särskild sakkunskap på området (jfr prop. 1982/83:50, bilaga 2, s. 20). En sådan behandling skulle i detta fall ha varit särskilt värdefull med hänsyn till den delvis komplicerade karaktären av de frågor som remissen berör. Lagrådet har därför haft begränsade möjligheter att med ledning av det föreliggande materialet bedöma sådana frågor om lagstiftningens praktiska konsekvenser och tillämpning som avses i 8 kap. 18 stycket 4 och 5 regeringsformen. Vi vill understryka vikten av att de lagförslag som föreläggs riksdagen genomgår en omsorgsfull beredning. Riksdagens arbete och beredningsmöjligheter är inte så utformade att den beredning som regeringen underlåtit att fullgöra kan utföras under riksdagsbehandlingen. Till yttermera visso har den socialistiska riksdagsmajoriteten vid flera tillfällen avslagit även mycket begränsade krav på kompletterande beredning. Detta var fallet beträffande avdragsrätten för fackföreningsavgift. där vårt yrkande på lagrådsgranskning avslogs därför att det ansågs leda till avsevärt men genom det dröjsmål med frågans behandling som granskningen skulle föranlett. Vinstens funktion Från centerns sida kan vi inte dela den socialdemokratiska synen på vinsten som ett fördelningspolitiskt problem. Man gör gällande att det endast är genom en vinstdelning som det går att åstadkomma en återhållsam lönerörelse. Vinsten utgör ett mått på hur framgångsrikt ett företag bedriver sin verksamhet. Det är den enda egentliga möjligheten att mäta hur väl ett företag fungerar i den marknadsekonomiska konkurrensen. Ökade vinster leder till ökade möjligheter att förstärka det egna kapitalet i företaget och därigenom minska sårbarheten och öka anställningstryggheten. Vinsten har också stor betydelse när det gäller att styra kapitalmarknadens resurser till de mest framgångsrikta företagen. Införandet av en särskild vinstskatt sätter i viss mån vinstens funktion i marknadsekonomin ur spel. Den proportionella skatt som nu föreslagits är l* Riksdagen sam/. Nr

4 Mot. 1982/83: 2217 visserligen relativt neutral. men en vinstskatt i enlighet med vad som förutskickas. dvs. en övervin tdelning, kulle leda till en snedvridning av företagens ut cklingsmöjligheter. Framgångsrika och lönsamma företag kulle därigenom hindras i sin utveckling och. i den mån skattemedlen sedan används till olön amma produktioner. de mindre framgångsrika företagen skulle komma att gynnas på ett icke konkurrensneutralt sätt. Detta leder till en sämre produktion - utveckling och på sikt till en drastiskt försämrad levnadsstandard i vårt land. Vinstens fördelningspolitiska konsekvenser Ett av de motiv som anförs för införande av vinstskatten är att de fördelningspoliii ka konsekvenserna av ökade vinster inte kan anses acceptabla. Detta är ett motiv som har viss bärkraft med den nuvarande fördelningen av aktieinnehavet bland det svenska folket. l takt med den ökande till trömningen till aktiefondssparandet och till sparandel i direktägda aktier min kar detta dock kraftigt i betydel e. l en undersökning (SOU 1981: l O) om hushållen aktieägande redovisades att 1975 var endast 8.1 %av amtliga hushåll aktieägare. Sedan dess har mycket hänt. l november 1982 fanns det över en halv miljon skattefondkonton. vilket som en jämförelse utgör mer än lo % av antalet förvärvsarbetande. Ett ingrepp. som det i propositionen föreslagna, i fördelningen mellan ersättningen till arbetet och ersättningen till kapital har enligt vår uppfattning så negativa konsekvenser att det måste avvisas. l stället bör man fortsätta på den väg som de centerledda regeringarna anvisat under de senaste åren, nämligen att stimulera ett breddat aktieägande. Genom aktiesparfonderna och skattereduktion för aktieutdelning har ett ökat intresse för aktieägande kunnat noteras. Att ytterligare bredda sparande t i produktiva verksamheter anser vi vara det sätt genom vilket man kan uppnå en bättre fördelning av företagen v1n ter. Vinst.skattens betydelse för avtalsrörelsen l propositionen anförs beträffande avtalsrörelsen bl. a. följande: "Vinstdelningen är direkt inriktad på att skapa förutsättningar för en återhållsamhet i den pågående lönerörelsen... Vilken betydelse förslaget kan komma att få i detta avseende går inte att bedöma med någon säkerhet i dagsläget eftersom inget avtal ännu är träffat. Det finns dock stor anledning att starkt ifrågasätta om inte detta motiv för den ifrågavarande skatten helt enkelt är ytterligare en eftergift från regeringen till LO för att erhålla dess stöd för åtstramningspolitiken. l propositionen anges att skatten är avsedd att direkt belasta bolagen och inte bolagen ägare. Blir detta fallet kommer företagens di ponibla medel att

5 Mot. 1982/83:2217 s minska vilket i sin tur leeler till minskade investeringsmöjligheter och otryggare anställningar. Denna följd av förslaget är knappast det betydelsefulla mål som LO vill uppnå och för vilket man är beredd att visa återhållsamhet. l stället är det för att uppnå att det första steget mot ett löntagarfondsägt näringsliv tas som man.. gjort upp.. med regeringen. Det produkth a sparandel missgynnas Den socialdemokratiska regeringen har sedan tillträdet föreslagit en rad åtgärder på skatteomraclet som kraftigt missgynnar det produktiva sparandel till skillnad från sparandel i icke-produktiva företeelser som konst. antikviteter. diamanter m. m. Beslutet att försämra villkoren i skattesparandet, upphävandel av rätten till skattereduktion för aktieutdelningar. höjningen av arvs-. gåvo- och förmögenhetsskatten är alla exempel på detta. Den nu föreslagna tredubbla.. beskattningen av aktieutdelningar är ett ytterligare steg i denna riktning bort från det produktiva sparandet. Frågan om vem som i slutändan kommer att få betala vinstskatten är svår att besvara. En beskattning av utdelningen med 20 % bör i första ledet få till följd en minskning av densamma i motsvarande grad. Bolagen måste dock betala katten själva och alltså inte övervältra den på ägarna om de anser sig tvungna att bibehålla samma utdelning som före införandet av vinstskatten. Det troligaste är att det blir en fördelning av skattebelastningen mellan bolaget och aktieägarna och att ersättningen till kapitalet blir än hårdare beskattat. Vi anser att detta är mycket olyckligt. Den positiva utvecklingen beträffande sparandel i riskvilligt kapital riskerar att brytas. Som en följd av alla de åtgärder som den socialdemokratiska regeringen vidtagit ökar nu sparandet på det icke-produktiva området. I sina strävanden att skydda sitt sparande mot inflationen och allt för kraftig skattebelastning blir det allt fler som övergår till att spara i guld och diamanter. Detta är samhällsekonomiskt mycket skadligt. Förvaltning och användning I propositionen redovisas inte hur de influtna skattemedlen skall användas. Man redovisar endast att medlen bör föras till AP-fonden och att frågan kommer att tas upp i annat sammanhang. I krispropositionen talades som vi redovisat ovan om att medlen skulle användas för bl. a. aktieförvärv. Tekniken att föra en skatt till ett särskilt ändamål. s. k. specialdestinering. är främmande för vår nuvarande skattepolitik. Det är däremot ganska vanligt att genom avgifter finansiera olika verksamheter. Socialavgifterna. till vilka bl. a. ATP-avgifter hör. är ett sådant exempel på en specialdestinerad avgift. Att föra en skatteintäkt till en fond som är avseeld att finansieras genom

6 Mot. 1982/83: avgifter är också ett mycket märkligt förfarande. Vi anser i likhet med lagrådet att: finansiering av pensionen med medel. som härrör från ett annat kollektiv än de försäkrade eller deras arbetsgivare innebär ett väsentligt avsteg från de allmänna grunder, på vilka försäkringen hittills byggt. Det bör också framhållas att den nya principen inte på något sätt markerats i de relevanta författningsbestämmelserna. Vi förutsätter att det tidigare aviserade användningssättet, nämligen aktieförvärv, alltjämt är aktuellt. Vi är inte principiella motståndare till att AP-fonderna getts rätten att köpa aktier. Vi är även beredda att pröva en utvidgning av denna rätt, men vi anser det principiellt felaktigt att genom beskattning överföra kapital mellan olika företag. Övriga frågor I propositionen föreslås att en preliminär debitering av de börsnoterade aktiebolagen skall göras redan under Motivet för detta anges vara vinstskattens syfte att möjliggöra en återhållsam avtalsrörelse. Vi har ovan ifrågasatt vinstskattens möjligheter i detta avseende men vill i detta sammanhang även anföra följande: Den under året uppkomna vinsten, vilken är en av faktorerna som påverkar fackföreningarnas lönekrav, är alltid rensad från under året upplupna skatter. En preliminär debitering av vinstskatten påverkar inte den redovisade vinsten mer än vad en debitering i efterhand skulle ha gjort. Det finns därför ingen anledning att av de skäl som redovisas i propositionen komplicera uppbördsmyndigheternas arbete med en preliminär debitering. Eftersom lagstiftningen anges vara provisorisk har den måst kompletteras med en skatteflyktsklausul, vilken har fått följande lydelse: Har ett bolag i syfte att reducera beskattningsunderlaget minskat sin utdelning för verksamhetsåret 1983 och i stället ökat utdelningen för närliggande år eller har bolaget annars otillbörligen vidtagit åtgörder som syftar till att kringgå denna lag. skall beskattningsunderlaget bestämmas efter vad som får antas ha gällt om bolaget inte hade vidtagit den otillbörliga åtgärden. Denna klausul har drag av den generalklausul mot skatteflykt som riksdagen nyligen beslutade om. Den kritik som vi framförde vid det tillfället gäller i hög grad även i detta fall. Den första delen av klausulen är en följd av att lagstiftningen endast givits en provisorisk utformning. Enligt vår bestämda uppfattning är detta mycket olyckligt ur rättssäkerhetssynpunkt.

7 Mot. 1982/83: Hemställan Med hänvisning till vad som anförts hemställs l. att riksdagen avslår proposition 1982/83:102 om tillfällig vinstskatt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kollektiva löntagarfonders oförenlighet med vår nuvarande sociala och miljömässigt reglerade marknadsekonomi, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av åtgärder för att ytterligare bredda sparandel i produktiva verksamheter, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anfört om vikten av en omsorgsfull beredning av regeringens propositioner. Stockholm den 2 mars 1983 THORBJÖRN FÄLLDIN (c) KARIN SÖDER (c) RUNE GUSTAVSSON (c) GUNILLA ANDRE (c) CLAES ELMSTEDT (c) KJELL A. MATTSSON (c) BERTIL JONASSON (c) ANDERS DAHLGREN (c) TAGE SUNDKVIST (c) ARNE FRANSSON (c) KARL BOO (c) BRITTA HAMMARBACKEN (c) NILS G. Å SLING (c) GUNNAR BJÖRK (c) i Gävle