Är skolgårdarna i Blekinge rökfria?

Transkript

1 Rapport: 2016:1 Är skolgårdarna i Blekinge rökfria? En kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdar följs i Blekinge län Reviderad version

2 Reviderad version Rapport: 2016:1 Rapportnamn: Är skolgårdarna i Blekinge rökfria? Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona Diarienummer: Kontaktpersoner: Carin Håkansson, Carin.hakansson@lansstyrelsen.se Annette Ludvigsson, annette.ludvigsson@lansstyrelsen.se Foto: Länsstyrelsen ISSN: Utgåva: Endast publicerad digitalt. Finns under publikationer. 2

3 Förord Rökning är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige och orsakar årligen uppskattningsvis sjukdomsfall och dödsfall. Rökning påverkar även personer i omgivningen och den passiva rökningen är aldrig ofarlig. Att barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av tobak är ett av de långsiktiga målen i den svenska ANDTpolitiken (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Det finns flera miljöer som är rökfria enligt lag. Skolor och skolgårdar är två av dessa. Enligt tobakslagen (1993:581) är rökning förbjuden i alla lokaler som är avsedda för barn och unga och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem, detsamma gäller skolgårdar. Förbudet gäller även vuxna och elever som fyllt 18. Syftet med lagen är att skydda barn och unga från rökning och passiv rökning. Tillsynsansvaret för rökfria miljöer på skolgårdar ligger hos kommunen. Länsstyrelsen är sedan tillsynsmyndighet över kommunen. Hösten 2014 besökte Länsstyrelsen i Blekinge länets högstadie- och gymnasieskolor för att kartlägga hur rökfria länets skolgårdar är. Denna kartläggning upprepades hösten 2015 och genomfördes nu inom ramen för projektet TBU, tobaksfria barn och unga i Blekinge, som är ett samverkansprojekt mellan kommuner, Landstinget och Länsstyrelsen Blekinge. Kommunerna har en mycket viktig roll i det förebyggande arbetet. Framgångsfaktorer är att det finns en samordnarfunktion, ett välfungerande tillsynsarbete samt policy och handlingsplan för det tobaksförebyggande arbetet med stöd från ledning. Länsstyrelsen har parallellt med kartläggningen erbjudit samtliga kommuner i länet en djupare analys av deras tobaksförebyggande arbete med syfte att stärka kommunerna i hur det tobaksförebyggande arbetet kan utvecklas på lokal nivå. Insatser för att minska ungas rökning är av stor betydelse ur flera hänseenden, förutom hälsoriskerna i sig och de stora samhällskostnader som rökning medför, så finns det samband mellan ungas tobaksbruk och ungas bruk av såväl alkohol som narkotika. Att förebygga rökning är därför grundläggande i ANDT-arbetet. Rökfria miljöer är en viktig åtgärd för att förhindra att ungdomar börjar röka. Utvecklingen runt om i världen är att allt fler allmänna miljöer blir rökfria, speciellt miljöer där barn och unga vistas. Här i Sverige presenterade Folkhälsomyndigheten under hösten 2014 sin utredning om framtida rökfria miljöer på allmänna platser. Frågan om rökfria miljöer är därmed mer aktuell än någonsin och Länsstyrelsen vill med utgångspunkt från denna rapport visa nuläget på länets skolgårdar och samtidigt aktualisera frågan om tobaksförebyggande arbete i ett större perspektiv. Vi ser fram emot fortsatt bra samarbete 2016 och hoppas att vi i TBU, tobaksfria barn och unga i Blekinge, kan kraftsamla kring arbetet för tobaksfria barn och unga, där målet om rökfria skolgårdar är ett viktigt steg på vägen! Vi måste flytta fokus - tobaksförebyggande arbete är inte en ordningsfråga utan en hälsofråga, i det stora hela. Lars Olsson Avdelningschef för samhällsutveckling 3

4 INNEHÅLL Sammanfattning...5 Inledning...6 Bakgrund...7 Metod...10 Resultat...11 Diskussion...15 Åtgärdsförslag...16 Slutord...19 Referenslista...21 Kartlagda skolor...22 Bilagor

5 Sammanfattning Alla skolgårdar ska vara helt rökfria. Förbudet är funnits i över 20 år, sedan 1994, och gäller oavsett ålder och oavsett tid på dygnet. TBU har med utgångspunkt från rådande bestämmelser i tobakslagen gjort en kartläggning av länets högstadie- och gymnasieskolgårdar. Observationerna har utgått från ett standardiserat protokoll. Kartläggningen har haft fokus på om det förekom rökning, om det fanns övriga tecken på rökning såsom fimpar, askkoppar, väderskydd för rökning eller rökrutor och om det fanns skyltning/dekaler som upplyser om rökförbud uppsatta på skolorna. Resultatet av kartläggningen visar att Blekinge läns skolgårdar långt ifrån är rökfria. Rökning och förekomst av fimpar på skolgården visar att det röks på 78 procent (18 av 23) av högstadieskolorna och 93 procent (13 av 14) av gymnasieskolorna. Askkoppar förekom knappt på skolgårdarna undantaget vid några gymnasieskolor. Resultatet visar också stora skillnader vad gäller skyltning kring rökförbudet. Skyltar och dekaler var mest förekommande på gymnasieskolorna där 80 procent hade sådana uppsatta men endast 32 procent av högstadierna hade skyltar. Skyltarnas kvalitet och budskap varierad också. Det observerades inga regelrätta rökrutor på någon av skolorna, dvs. att det inte fanns någon, av skolan, utpekad, uppmärkt plats för rökning. Däremot var det, av tobaksskräpet att döma, tydligt att rökning förekom frekvent på vissa platser på länets skolgårdar. För att nå rökfria skolgårdar behöver en rad åtgärder genomföras. Tydligare skyltning och att ta bort askkoppar är relativt enkla åtgärder. Därtill är ett mer strategiskt och långsiktigt arbete kring tobaksfrågan en förutsättning för att nå målet. Åtgärder kan vara att varje skola upprättar en tobakspolicy och handlingsplan som blir väl implementerad på skolan. Det är rektorns ansvar att tobakspolicy finns. Skolorna behöver också integrera det tobaksförebyggande arbetet i undervisningen så att elever kan få kontinuerlig kunskap om tobakens skadeverkningar. Kommunen som helhet behöver hitta samverkan mellan berörda aktörer, dialogen med föräldrar i olika forum är mycket viktig. Att kommunen kan upprätthålla en effektiv tillsyn av såväl skolgårdarna som tobakshandlarna är dessutom väsentligt. Samverkan mellan tillsynsverksamhet och förebyggande verksamhet ger bäst resultat i det tobaksförebyggande arbetet. 5

6 Inledning Minskat tobaksbruk är ett av de prioriterade målen i den nationella ANDT-strategin i Sverige. De flesta vuxna som röker har börjat använda tobak under uppväxtåren. Om unga människor kan nå tjugoårsåldern utan att bli rökare är chansen stor att de ska förbli tobaksfria resten av livet. Ett sätt att skydda barn och unga från tobakens skadeverkningar är att skapa rökfria vardagsmiljöer. Som ett led i detta arbete infördes bestämmelser om rökfria skolgårdar i tobakslagen Brunnsbadet i Ronneby är ett bra exempel på ett kommunalt taget beslut om ytterligare rökfria miljöer. Rökförbudet på skolgårdar gäller dygnet runt, sju dagar i veckan och i alla lokaler som är avsedda för barnomsorg och skolverksamhet. Det gäller även vuxna och elever som fyllt 18 år. Under de senaste åren har kommunernas tillsyn över skolgårdar utvecklats i Blekinge. Däremot finns det ett behov av större samverkan med det förebyggande arbetet på skolorna. TBU har valt att genomföra kartläggningen för att undersöka hur rökfria länets skolgårdar är. Genom att göra en totalundersökning av länets högstadie- och gymnasieskolgårdar ger kartläggningen en heltäckande bild av länets skolgårdar. Är Blekinges skolgårdar verkligen rökfria? 6

7 Bakgrund Tobaksrökning har stor påverkan på hälsa, miljö och ekonomi. Globalt orsakar tobaksbruk mer än 6 miljoner dödsfall per år, av dessa orsakas av passiv rökning, av dessa är barn. Med de nuvarande trenderna beräknas tobaksbruk orsaka en miljard dödsfall det här århundrandet vilket gör tobaksbruk till den största förebyggbara dödsorsaken (World Health Organization, 2011). I Sverige är tobaksrökning den främsta orsaken till sjukdom, lidande och för tidig död. Cirka personer dör på grund av rökning varje år, samtidigt insjuknar runt personer i rökrelaterade sjukdomar som lungcancer, stroke och hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2014). När det gäller passiv rökning finns det ingen säker nivå för exponering, därför är helt rökfria miljöer det enda sättet att skydda befolkningen från farorna med passiv rökning. Med en rökfri miljö minskar även den sociala acceptansen för rökning. Det är tydligt att barn som aldrig rökt men som vardagligen exponerats för rökning i större utsträckning har positiva föreställningar om rökning och därmed är mer benägna att börja röka som tonåringar (Racicot et al, 2007). De flesta vuxna som röker har börjat använda tobak just under uppväxtåren. Om unga människor kan nå tjugoårsåldern utan att bli rökare är chansen stor att de ska förbli tobaksfria resten av livet. Tobaksbruket bland unga har minskat under perioden Detta gäller både andelen elever som röker sporadiskt och de som röker mer frekvent. Varje år genomför CAN, centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning en nationell drogvaneundersökning. I 2015 års undersökning klassades 10 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna som rökare i årskurs 9. Undersökningen för gymnasiet visar att omkring 25 % av pojkarna och 27 % av flickorna i gymnasiets år 2 klassificerades som rökare (CAN, 2015). Rökning är ett stort problem eftersom det finns ett samband mellan ungas tobaksbruk och ungas alkohol- och narkotikabruk. Tobaksanvändare har exempelvis både större risk att skapa ett riskbeteende gällande alkohol och utveckla ett narkotikabruk. Det är ovanligt att narkotikabrukare aldrig har rökt cigaretter (Statens folkhälsoinstitut, 2013). Förutom kostnaderna för de enskilda individerna i form av ohälsa så medför rökningen stora samhällskostnader. Rökning beräknas kosta det svenska samhället minst 30 miljarder per år (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Tobakslagen På grund av de hälsorisker och nackdelar som är förknippade med bruk av tobak beslutade riksdagen om Sveriges första tobakslag (1993:581) vilken uppdaterades under 1994 med ett avsnitt om rökförbud på skolgårdar. Enligt 2 i tobakslagen är rökning förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Med barnomsorg avses verksamhet i daghem, förskola, fritidshem och motsvarande. Med skolverksamhet avses grundoch gymnasieskola. Lagreglerna omfattar alla delar av lokalerna som barn och ungdomar 7

8 mer regelbundet vistas i eller har anledning att besöka, även de delar av lokalerna som enbart är till för personalen. Rökförbudet på skolgårdar gäller alla, det vill säga både barn och vuxna, dygnet runt. Andra omständigheter, som till exempel att vissa elever kan ha fyllt 18 år, saknar betydelse. Dessutom gäller rökförbudet på sådana utomhusplatser inom barnomsorgen som kan jämställas med skolgårdar, det vill säga ett särskilt iordningställt och vanligen inhägnat område vid en förskola eller ett fritidshem. Tobakskonventionen Världshälsoorganisationen (WHO) antog 2003 världens första folkhälsokonvention. Konventionen heter Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Konventionen är ett internationellt juridiskt avtal som syftar till att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan. Bakgrunden till konventionen är att tobaksproblemet endast kan lösas genom en kombination av flera olika åtgärder från global till lokal nivå. Sverige anslöt sig till konventionen den 7 juli Tobakskonventionen inriktas på att minska efterfrågan på, och tillgången till, tobak genom en rad olika strategier som innefattar alla delar och områden i samhället. Tobakskonventionen handlar också om att alla människor har rätt till skydd mot passiv rökning, information om tobakens skadeverkningar och tobaksavvänjning (Statens Folkhälsoinstitut, 2009). Sveriges nationella folkhälsopolitik Den svenska folkhälsopolitiken har elva målområden som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Prop. 2002/03:35). Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Sveriges nationella ANDT-strategi Som en konkretisering till folkhälsopropositionen beslutade regeringen 2011 om en ANDT-strategi. I strategin finns långsiktiga mål gällande tobak som syftar till att tillgången ska minska, skyddande av barn mot skadliga effekter av tobak och att antalet barn och unga som börjar använda eller debuterar tidigt med tobak ska successivt minska (Prop. 2010/11:47). Strategin reviderades under hösten 2015 och en ny strategi antogs under våren Nationell strategi för rökfria skolgårdar Den nationella strategin är framtagen av Statens folkhälsoinstitut som ett stöd för kommunledningar och skolledningar i det tobaksförebyggande arbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Strategin är tänkt som ett redskap för att öka efterlevnaden av tobakslagens bestämmelser om en rökfri skolgård. Den fungerar även som ett underlag för att alla skolor ska kunna utveckla en policy för tobaksfri skoltid. Den nationella strategin är frivillig att tilllämpa och arbetet med den bör ses som en investering för att skapa en skolmiljö som främjar hälsa och lärande. Målet för strategin är en rökfri skolgård och den innehåller dessutom förslag för en tobaksfri skoltid för elever, personal och besökare; Tydligt reglemente gällande tobak ska finnas Alla som befinner sig på skolans område berörs av policyn d.v.s. både elever och personal 8

9 Eleverna ska få en bättre kunskap om tobak och dess negativa effekter Viktigt att skolan för en dialog med andra aktörer i området, t.ex. affärer där det säljs tobak snusning är om den följs ett verkningsfullt instrument för att påverka elevernas tobaksvanor. Även det är rektorns ansvar. Skollagen säger också att det ska finnas tillgång till hälsobesök på elevhälsan för alla i den svenska grundskolan och gymnasieskolan. Interagera med föräldrar om tobak på för äldrarmöten Konsekvenser för elever eller personal om reglerna bryts Elevhälsan ska diskutera tobaks farlighet med elever på deras hälsosamtal Det ska finnas möjlighet till avvänjning av tobak via skolans resurser Skolans ansvar Det är förbjudet att röka på skolgårdar enligt tobakslagen. Det är rektorns ansvar att detta följs. Enligt läroplanen har skolan dessutom ansvar för att elever ska få kunskaper gällande livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Regeringen framhåller även detta i den nationella ANDT-strategin under delmålet en hälsofrämjande skola Under strategiperioden bör grund- och gymnasieskolor få möjlighet att ta del av utbildningsinsatser för att stödja generell skolutveckling och utveckla undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Utbildningsinsatserna bör ta sin utgångspunkt i förebyggande åtgärder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Det är rektors ansvar att integrera information om riskerna med tobaksanvändning i de olika ämnena som undervisas i skolan (Skolverket). En framgångsfaktor för att uppnå rökfria skolgårdar är att skolan har en tobakspolicy. En tydlig skolpolicy om rökning och 9

10 Metod TBU och kommunernas tillsynshandläggare har genomfört en kartläggning av Blekinge läns gymnasie- och högstadieskolgårdar för att undersöka hur rökförbudet på skolgårdar följs i länet. Av de 37 kartlagda skolorna är 22 högstadieskolor och 15 gymnasieskolor, både kommunala och privata skolor ingick i kartläggningen. Vi har genomfört kartläggningen genom observationer på skolgårdarna och vi har utgått från ett standardiserat protokoll (se bilaga 1) där vi fokuserat på följande frågor: Förekommer det rökning? Finns det tecken på förekomst av rökning, exempelvis fimpar? Finns det tecken på förekomst av snusning? Kartläggningen påbörjades i oktober 2015 och avslutades i november Vi har genomfört kartläggningen på vardagar mellan klockan och Varje skola besöktes en gång och varje besök varade högst 30 minuter. Vid besöken tog vi också bilder för att styrka observationerna, dock tog vi aldrig bilder på personer. Materialet från kartläggningen har vi sedan sammanställt och bearbetat utifrån varje enskild frågeställning i protokollet. Utifrån sammanställningen har vi sedan upprättat diagram som underlag till resultatdelen i denna rapport. Kartläggningen har genomförts av Carin Håkansson och Malin Weinholtz vid avdelningen för samhällsutveckling på Länsstyrelsen i Blekinge samt av kommunernas tobakshandläggare. Sammanställning har gjorts av Carin Håkansson. Finns det askkoppar på skolgården? Finns det väderskydd för rökare på skolgården? Finns det rökrutor? Finns det skyltar/dekaler som upplyser om rökförbudet uppsatta på skolans byggnader samt ingångar? 10

11 Resultat Nedan följer en resultatredovisning av observationerna som genomförts på samtliga högstadie- och gymnasieskolgårdar i Blekinge län. Förekomst av rökning Vid besöken på skolgårdarna tittade vi efter personer som rökte. Det kunde vara både elever, lärare eller andra vuxna som befann sig på skolområdet. Vi såg tydligt att frekvensen av rökare var mycket högre på gymnasieskolorna än på högstadieskolorna. Det var både elever och skolpersonal som rökte. Rökningen skedde mer öppet på gymnasieskolorna vid entréer till skolan och vid cykelställ. På högstadieskolorna observerades rökning på mer undanskymda platser exempelvis bakom skolans byggnad eller i skogspartier i anslutning till skolan. Andel skolor där rökning observerades vid besökstillfället % Högstadieskolor Gymnasieskolor Rökning på skolgårdar Diagrammet visar att det förekom rökning på 9 procent (2 av 23) av högstadieskolorna och på 79 procent (11 av 14) av gymnasieskolorna. Andel skolor där rökning förekom i direkt anslutning till skolan % Högstadieskolor Gymnasieskolor Rökning i anslutning till skolgårdar Diagrammet visar att det förekom rökning i anslutning till skolan på 22 procent (5 av 23) av högstadieskolgårdarna och på 50 procent (7 av 14) av gymnasieskolgårdarna. Förekomst av fimpar och annat tobaksskräp Förekomst av fimpar och annat tobaksskräp på marken har varit av viktig del av kartläggningen. Detta då själva observationen bara ger en ögonblicksbild och fimparna ger en mer omfattande bild av den faktiskta förekomsten av rökning på skolgården. Därmed säger inte omfattningen av fimpar något om vem som har rökt. Fimpar var det vanligaste tecknet på att rökning förekom på skolgårdarna, både på högstadie- och gymnasieskolorna. Även vad gäller fimpar finns en stor skillnad mellan högstadiet och gymnasiet i omfattning. På vissa skolgårdar koncentrerades fimparna tydligt till vissa platser exempelvis bredvid bänkar placerade på skolgårdarna, på undanskymda platser samt i anslutning till parkeringar och busshållsplatser. Medan det på vissa skolgårdar gick att hitta fimpar mer utspritt över hela skolgården. För övrigt observerades en hel del annat tobaksskräp, framförallt i form av cigarettpaket och tändare. 11

12 Andel skolor där det förekom fimpar % Högstadieskolor Gymnasieskolor Förekomst av fimpar Diagrammet visar andel skolor där det förekom fimpar på marken. Fimpar förekom på 78 procent (18 av 23) av högstadieskolorna samt 79 procent (11 av 14) av gymnasieskolorna. Andel skolor där det förekom rökning och förekomst av fimpar % Högstadieskolor Gymnasieskolor Förekomst av rökning och fimpar Diagrammet visar andel skolor där det förekom rökning på skolgården och förekomst av fimpar på marken. Rökning och fimpar förekom på 78 procent (18 av 23) av högstadieskolorna samt 93 procent (13 av 14) av gymnasieskolorna. 12

13 Förekomst av askkoppar, väderskydd och rökrutor Vid kartläggningen tittade vi även efter askkoppar, väderskydd och rökrutor. På majoriteten av alla skolor fanns inga askkoppar. Vid en högstadieskola fanns en askkopp och vi två andra fanns informella askkoppar, det vill säga en burk eller annat som iordningsställts med hänvisning till att fimpar skulle slängas i den. Askkoppar påträffades vid två av gymnasieskolorna. Inga väderskydd observerades, dock sågs cykelställ användas för rökning. Vi såg heller inte några rökrutor, däremot fanns det på flera skolgårdar, både gymnasier och högstadier, platser som tydligt är samlingsplatser för rökning. Andel skolor med förekomst av askkoppar, väderskydd och rökrutor % Högstadieskolor Gymnasieskolor Förekomst av askkoppar Diagrammet visar att askkoppar (formella och informella) fanns på 17 procent (4 av 23) högstadieskolor och 14 procent (2 av 14) på gymnasieskolorna. Rökruta, eller vad som kan klassas som rökruta, d.v.s. väldigt tydligt ställe där man röker. 13

14 Skyltar/dekaler som upplyser om gällande rökförbud Under observationerna blev det tydligt att skyltning som hänvisade till rökförbudet inte var prioriterat. I vilken omfattning skolorna skyltade skilde sig också mycket åt. Vissa skolor hade många tydliga skyltar placerade på flertalet ställen, någon skola endast hade en skylt uppsatt trots att skolan bestod av flera ingångar och på vissa skolor fanns inga skyltar eller dekaler alls. Det fanns många olika former av skyltar som skolorna hade uppsatta. Vanligast var att skolorna hade skyltar uppsatta på någon vägg eller bänk. Skyltarnas och dekalernas skick varierade också, vi uppmärksammade vissa skyltar som var trasiga, saboterade och ibland helt oläsliga. Viss skyltning var också direkt missvisande, exempelvis vid en skola där skyltningen hänvisade till rökförbud men endast under skoltid, vilket alltså inte överensstämmer med lagen som säger att rökförbudet gäller alla timmar på dygnet. I kartläggningen har vi inte hittat någon kommun som skulle ha haft helt rökfria skolgårdar med rätt skyltning. Även om det långt ifrån förekom rökning på alla skolgårdarna så fanns det fimpar på marken som tyder på att rökning förekommer. Vidare har skolorna mycket kvar att göra för att upplysa om rådande rökförbud. Andel skolor med förekomst av förbudsskyltar och dekaler % Högstadieskolor Gymnasieskolor Förekomst av skyltar/dekaler Diagrammet visar att skyltning förekommer på 30 procent (7 av 23) av högstadieskolorna och 86 procent (12 av 14) av gymnasieskolorna. 14

15 Diskussion Vi ville genom kartläggningen ge en nulägesbild av förekomsten av rökning på skolgårdar i Blekinge län. Kartläggningen i sig förändrar inte situationen men ger en viktig nulägesbild att jobba utifrån. Inte minst vad gäller projektetet TBU:s möjlighet att stötta enskilda skolor eller kommuner i det tobaksförebyggande arbetet. Dessutom lägger kartläggningen en god grund för framtida diskussioner kring det hälsofrämjande och tobaksförebyggande arbetet i länet. Det är betydelsefullt att förhålla sig till att kartläggningen gjordes mellan vilket gör att observationerna har varit begränsade till vad som skedde just vid den tidpunkten. Vad gäller observationer av askkoppar, väderskydd, rökrutor och skyltning ger observationerna givetvis en mer säker bild då dessa föremål inte är föränderliga från dag till dag. Resultatet visar tydligt att det röks på länets skolgårdar. Frekvensen av rökning skiljer sig inte så mycket åt mellan högstadieskolorna, 82 procent och gymnasieskolorna, 87 procent. Skillnaderna är ur ett åldersperspektiv inte speciellt anmärkningsvärda. Enligt nationella drogvaneundersökningen fördubblas andel rökare mellan årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. En anledning till det kan vara att det är förbjudet att sälja cigaretter till någon som är under 18 år, därför är det svårare att få tillgång till cigaretter i högstadiesåldern. 18-årsgränsen för köp av cigaretter kan också vara anledningen till att gymnasieeleverna hade en mer avslappnad inställning till rökning i jämförelse med högstadieeleverna. Vi kunde tydligt se att acceptansen hos gymna- sieelever var större än hos högstadieelever då rökningen på gymnasieskolorna i stor utsträckning skedde öppet direkt vid entréer eller på andra platser på skolgården. Dock ska tilläggas att den förekomst av rökning vi observerade på gymnasieskolorna inte på något sätt kan hänföras till att dessa elever var 18 år, vilket i sig inte har någon betydelse då rökförbudet gäller alla, oavsett ålder. Vid gymnasieskolorna observerades även rökning i stor utsträckning i direkt anslutning till skolområdet, vilket inte regleras i tobakslagen men som ändå är en viktig faktor att diskutera inom ramen för skolornas tobaksförebyggande arbete. De få observationer som gjordes av rökning på högstadieskolor ger en tydlig bild av att rökningen där inte är lika accepterad, då rökning endast förekom på undanskymda platser. Att även skolpersonal har observerats röka på skolgårdarna i länet, kan tolkas som att rökförbudet på skolgårdarna inte är allmänt känt. Det är betydelsefullt att personalen tar ansvar för att vara positiva förebilder för eleverna. Det är anmärkningsvärt att det på gymnasieskolor fanns ansamling av fimpar på skolgården. Även på högstadieskolorna var förekomsten av fimpar hög. Detta visar att rökning förekommer på skolgården, under eller utanför skoltid. Förekomsten av fimpar ger dock ingen information om vem det är som röker på området. Vi har också observerat att skyltningen vad gäller rökförbud på skolgården är bristfällig på många skolor, framförallt på högstadieskolorna. 15

16 Åtgärdsförslag Resultatet visar att det finns mycket att göra för att förbättra rökfriheten på skolgårdar. I följande avsnitt lämnar vi förslag på åtgärder, både vad gäller arbetet för rökfria skolgårdar och det tobaksförebyggande arbetet i ett bredare perspektiv. Skolans styrning I aktuell kartläggning har vi inte undersökt skolornas styrning gällande det tobaksförebyggande arbetet. Men resultatet som visar att rökning är frekvent förekommande, framförallt på gymnasieskolorna, påvisar att tydligare styrning i arbetet behövs på skolorna i Blekinge län. Rökfria skolgårdar och tobaksfri skoltid är en ledningsfråga. Rektorn har ett stort ansvar i detta arbete och han/hon är ansvarig för att det finns en tobakspolicy och att den följs. Policyn behöver få genomslag i sådan grad att samtlig personal har ett konsekvent ställningstagande mot tobaksanvändning och det finns en gemensam norm mot tobaksanvändning generellt på skolan. Det behöver också skapas en tydlig handlingsplan kopplad till tobakspolicyn så att alla, lärare, elever, föräldrar och skolpersonal, vet vad som gäller i olika situationer. Det är också viktigt att det finns tydliga regler för hur överträdelse av policy hanteras och av vem. All personal ska hjälpa till att upprätthålla efterlevnaden av skolans tobaksregler. Det innebär att all personal på skolan aktivt ska ingripa mot elevers rökning. Rektorn bör utöver tobakspolicyarbetet skapa förutsättningar för och stödja ett kontinuerligt tobaksförebyggande arbete i hela organisationen. I detta arbete är lärare och all annan skolpersonal viktiga förebilder för eleverna. Med fördel kan Blekinges skolor arbeta gemensamt och dra nytta av varandra i utvecklandet av det tobaksförebyggande arbetet. ANDT-undervisning I det löpande arbetet är det också viktigt att integrera ämnesövergripande tobaksförebyggande arbete i den ordinarie undervisningen. Studier har gjorts av tre olika läroplaner där det har visat sig att ANDT-undervisningen fått mindre och mindre utrymme (Statens folkhälsoinstitut, 2013). En ny satsning behöver göras på att få in ANDT i flera ämnen och skolan behöver ha en tydlig arbetsplan för undervisning av ANDT. ANDT-undervisning innebär att undervisning om skadeverkningar av användandet av alkohol, narkotika, dopning och tobak ska integreras i ämnena enligt läroplanen. Det finns metoder att utgå från och bra material att använda både på högstadie- och gymnasieskolor inom ramen för ANDT-undervisning. ANDT på schemat är ett exempel. ANDT på schemat är ett material för skolundervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Under 2016 kommer materialet webbaseras och lanseras på CAN:s webbplats. Föräldrarnas roll Det finns ett starkt samband mellan ungdomarnas egna rökvanor och familjens. Om föräldrarna använder tobak är det vanligare att barnen också gör det. Studier har visat att risken för tobaksbruk hos ungdomar ökar om normen i hemmet är att rökning är ett acceptabelt beteende, oavsett om någon förälder själv brukar tobak (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Det spelar också stor roll hur lättill- 16

17 gänglig tobak är i hemmet och hur mycket pengar som barnet har att röra sig med (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Skolan har möjlighet att stärka föräldrarnas medvetande om sin egen betydelse för barnens hälsoval, och olika former av föräldrasamverkan är en mycket viktig del i arbetet mot tobak och andra droger. Skolan behöver informera föräldrar om vilka regler skolan har kring rökning och vilka konsekvenserna blir om eleverna bryter mot uppsatta regler. På föräldramöten är det också viktigt att möjlighet ges att diskutera tobaksfrågan med skolans personal och andra föräldrar. Samtidigt behöver föräldrar och andra vuxna informeras/utbildas om hur de kan göra för att minska risken att barn och unga börjar använda tobak. Skolans fysiska miljö Varken regelrätta rökrutor eller väderskydd finns på Blekinges skolgårdar, däremot finns tydliga platser där rökning förekommer, vilket sammantaget ger tydliga signaler om att skolorna tillåter att rökning förekommer. Skyltning gällande rådande rökförbud är bristfällig. Skyltningen behöver finnas ute på skolgården och dekaler behöver sättas upp vid alla ingångar. Med tydliga och korrekta skyltar kan både elever, personal och inte minst allmänheten lättare efterfölja förbudet. Det ska vara tydligt i hela Blekinge att rökning är förbjuden på skolområdet. Att det dessutom i våra observationer är tydligt att det finns samlingsplatser för rökning är något som skolorna behöver agera på. Även fast det inte finns en särskild plats dit rökare är hänvisade, finns det alltså klart och tydligt platser som är allmänt kända på skolorna som rökplatser. Detta sänder vilseledande budskap kring rökning och skolorna behöver agera på detta. Tillgänglighet till tobak Kommunen behöver på en övergripande nivå skapa samverkan mellan till exempel fritidsgårdar, föreningar och tobakshandlare för att skapa ett gemensamt förhållningssätt till tobak. Ett sådant samarbete leder till att kommunens unga möter samma budskap oavsett i vilket sammanhang de möter en vuxen både före, under och efter skoldagen, vilket bidrar till att stödja ungdomars tobaksfrihet. En av de största riskfaktorerna för att börja använda tobak är tillgänglighet. Ju svårare det är för ungdomar att få tag på och använda tobak, desto färre använder tobak. Det är förbjudet att sälja tobak till personer som är under 18 år och att skolan samverkar med lokala tobakshandlare som finns nära skolan är viktigt ur tillgänglighetssynpunkt. Tillsyn Kommunerna har det omedelbara tillsynsansvaret både vad det gäller detaljhandel med tobak och rökfria miljöer. När länsstyrelsen genomförde tillsyn av kommunernas tobakstillsyn för tre år sedan var tillsyn av rökfria miljöer nedprioriterat. Numera har tillsynen utvecklats och tillsyn av skolgårdar görs i betydligt högre grad och med bättre kvalitet. När eventuella problem lokaliseras är vikten av dialog med skolan hög. Kommunernas tillsyn bör ses som ett stöd för skolans övriga tobaksförebyggande arbete. Kommunens tillsynshandläggare kan till exempel tillsammans med ansvarig från skolan genomföra tillsyn på skolan. Tillsammans kan de komma fram till insatser som underlättar att hela skolans område är en rökfri miljö, genom att exempelvis sätta upp skyltar om rökförbud så att även andra än eleverna får vetskap om att skolan ska vara rökfri. Tillsynen är en hörnsten i en restriktiv tobakspolitik. Utan tillsyn ökar möjligheterna för ungdomar att handla cigaretter och röka dessa i miljöer som ska vara rökfria. 17

18 Slutord Frågeställningen inför kartläggningen var om rökförbudet på skolgårdar verkligen resulterat i att det inte röks på länets skolgårdar. Tobakslagen har sannerligen resulterat i mycket gott, samtidigt som den positiva trenden med minskat tobaksbruk i sig har minskat förekomsten av rökning på skolgårdarna. Men resultatet av denna kartläggning visar att det, i stor utsträckning, fortfarande röks på länets skolgårdar, i synnerhet på gymnasieskolorna. Det innebär att vi tillsammans behöver fortsätta prioritera det tobaksförebyggande arbetet såväl i skolorna som i det övriga samhället. Kartläggningen gör inget anspråk på att ge en precis bild av hur omfattande rökningen är på länets skolgårdar men ger en heltäckande bild av att skolgårdarna i nuläget inte är rökfria. Kartläggningen visar inte heller i vilken omfattning en enskild skola arbetar aktivt med tobaksfrågan, dock ger den oss möjligheter att lyfta frågan ytterligare och ta gemensamma krafttag i det tobaksförebyggande arbetet. Det som kartläggningen visar är att om vi ska nå rökfria skolgårdar i Blekinge län så återstår det en del arbete. Vissa åtgärder är enklare att genomföra medan andra är svårare och kräver en större arbetsinsats. Förbättrad skyltning är en åtgärd som är enkel. Skyltar och dekaler finns att beställa från Folkhälsomyndigheten. Tydligare skyltning ger ett budskap att det inte är tillåtet att röka på skolgårdarna även om förbudet är väl känt hos personal och elever finns det behov av att visa för allmänheten att förbudet gäller. Rökfria skolgårdar är en viktig ram i det tobaksförebyggande arbetet, där skolan tydligt tar ställning, utifrån gällande lag. Men ramen behöver även fyllas med innehåll. Som ytterligare steg behöver tobaksarbetet bli integrerat i verksamheten på andra sätt än genom rent praktiska åtgärder. Det tobaksförebyggande arbetet i skolan blir effektivt först när dialogen med föräldrar är kontinuerlig, när tobaksarbetet integreras i undervisningen och när skolan och kommunen har väl implementerade policys kring arbetet. Det finns många negativa konsekvenser med rökning hos barn och unga. Exempelvis har Statens folkhälsoinstitut gjort flera rapporter och studier som visar skadliga effekter av tobaksanvändning och vad som händer i kroppen när unga personer börjar använda tobak. En annan studie har visat att en tobaksfri omgivning påverkar ungdomar att förbli eller bli tobaksfria (Edvardsson, 2012) vilket ytterligare visar vikten av att skapa tobaksfria skolgårdar. Utöver skolan är det många andra faktorer i samhället som behöver fungera för att barn och unga ska skyddas från tobakens skadeverkningar, tillsynen är en av hörnstenarna i det arbetet. Med en god tillsyn minskar möjligheterna för unga att handla cigaretter från oseriösa tobakshandlare vilket minskar möjligheten att unga röker, i allmänhet. Kommunerna måste ha en effektiv tillsyn av detaljhandel så att tillgängligheten av tobak begränsas. Vidare måste kommunerna bli effektivare och mer konsekventa i sin tillsyn av skolgårdar. Folkhälsomyndighetens utredning om framtida rökfria miljöer på allmänna platser (Folkhälsomyndigheten, 2014) ger en finger- 18

19 visning om att Sverige är på väg att ta ytterligare steg i arbetet med rökfria miljöer. Utredningen visar också att allmänhetens stöd för rökfria miljöer, speciellt där barn och unga vistas, är stort. Vi ska givetvis i arbetet med rökfria skolgårdar dra nytta av Folkhälsomyndighetens utredning och den utveckling som utredningen föreslår vilket ger stöd för arbetet med rökfria miljöer i ett bredare perspektiv. Utrednigen i sig möjliggör även för att tobaksfrågan, inom de kommande åren, kommer hamna högre upp på agendan såväl nationellt, som regionalt och lokalt. Oavsett i vilken roll vi läser denna rapport behöver vi kraftsamla i frågan om att stötta våra unga att förbli tobaksfria, samt stötta de unga som vill bli tobaksfria. Med denna rapport vill TBU uppmärksamma problemet kring rökning på skolgårdar och att vi i Blekinge har en del kvar att göra. En tobaksfri skoltid borde vara ett självklart mål i Blekinge län och vägen dit kan underlättas av dialog och lärdom av varandras arbete. Arbetar vi brett med tobaksförebyggande insatser kommer efterlevnaden av tobakslagens bestämmelser per automatik att öka. 19

20 Om projektet TBU TBU tobaksfria barn och unga i Blekinge, är ett länsgemensamt projekt med representanter från alla kommuner, Landstinget och Länsstyrelsen i Blekinge. Vi har en unik chans att tillsammans lägga grunden och skapa strukturer för att i längden skapa ett tobaksfritt Blekinge för våra barn och unga. Vi står bakom uppföljningen av kartläggningen av rökfria skolgårdar och vi märker att det finns mycket att göra för att nå vårt mål. Projektet arbetar inom fyra områden: Begränsande tillsammans med kommunernas tobakshandläggare, med bl.a. tillsyn av skolgårdar. Förebyggande tillsammans med ungdomar ta fram informationsmaterial till föräldrar och andra vuxna. Normförändrande skapa fler tobaksfria områden där våra barn och unga normalt rör sig. Avvänjande för att stötta de som vill komma ur sitt beroende. 20

21 Referenslista Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) (2014). Skolelevers drogvanor. Edvardsson. I., (2012 ) Towards a tobaccofree generation A study on the tobacco habits of adolescents: when, why and who?, Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2012:78 Folkhälsomyndigheten (2014) Slutrapport- Utredning om framtida rökfriamiljöer på allmänna platser i synnerhet där barn vistas Racicot, S. McGrath, JJ. O Loughlin, J. (2011) An investigation of social and pharmacological exposure to secondhand tobacco smoke as possible predictors of perceived nicotine dependence, smoking susceptibility, and smoking expectancies among neversmoking youth. Nicotine & Tobacco Research, 2011 Oct; 13(10) Proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet Proposition 2010/11:47. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Stockholm: Socialdepartementet Skollag (2010:800) Socialstyrelsen (2014). Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. (Hämtad ) Statens folkhälsoinstitut (2009). Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige. R 2009:04. Statens folkhälsoinstitut.(2010) Nationell strategi för rökfria skolgårdar Statens folkhälsoinstitut (2011) Rökfria skolgårdar och en tobaksfri skoltid- en kunskapssammanställning. (A 2011:16) Statens folkhälsoinstitut. Länsrapport 2012, R 2013:06 Tobaksfakta (2013). Tobaksindustrin måste ta ansvar för fimpskräpet. (Hämtad ) Tobaksfakta (2014). Folkhälsopolitiken och tobaken- uppnår vi målen? Rapport_M%C3%A5ldok.pdf (Hämtad ) Tobakslag (1993:581) World Health Organization (2011). WHO Report on the Global Tobacco Epidemic: warning about the dangers of tobacco. World Health Organization (2014). Tobacco fact Sheet. (Hämtad ) 21

22 Bilaga 1 Kartlagda skolor Kommun Högstadieskolor Gymnasieskolor Karlshamn Karlskrona Karlshamns Waldorfskola Norrevångskolan Stenbackaskolan Österslättsskolan Friskolan Galären Friskolan Musikugglan Friskolan Piggelinen Friskolan Svettpärlan Jändelskolan Karlskrona Montessorifriskola Lyckeby Kunskapscentrum Nättrabyskolan Rödebyskolan Rosenholmskolan Sport College Sunnadalskolan Wämöskolan Östersjögymnasiet Vägga gymnasieskola AF Chapman gymnasiet Ehrensvärdska gymnasiet Fischerströmska gymnasiet Mikael Elias gymnasiet Praktiska gymnasiet Törnströmska gymnasiet Olofström Högavångskolan Nordenbergsskolan Ronneby Sölvesborg Kallingeskolan Karl- Oskarskolan Snäckebacksskolan Bokelundsskolan Mjällby skola Blekinge Naturbruksgymnasium Gymnasieskolan Knut Hahn Gymnasiesärskolan Sjöarp Furulundsskolan 22

23 Bilaga 2 PROTOKOLL 1 (3) Observationsprotokoll Rökfria skolgårdar Blekinge Hösten 2014 Tidpunkt för besöket Datum Veckodag Tid från till Väderförhållanden: Observationsobjekt Namn Adress Kommun / stadsdel Verksamhet som bedrivs Högstadieskola Gymnasieskola Förekommer det även annan skolverksamhet i lokalerna? Ja, beskriv Nej Skolgården Finns det en tydligt avgränsad skolgård? Ja Nej, beskriv Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

24 Bilaga 2 PROTOKOLL 2 (3) Rökning på skolgården Förekommer det rökning på skolgården? Ja Nej Förekommer det rökning i anslutning till skolgården? Ja Nej Om ja, vilka röker på skolgården? Elever Skolpersonal Andra Beskriv: Förekommer det i övrigt uppgifter om att rökning förekommer på området? Ja, beskriv Nej Övrig tobak på skolgården Förekommer det i övrigt uppgifter om att annan tobak förekommer på området? Ja, beskriv Nej Förebyggande åtgärder Förekommer det sådant som kan vilseleda om gällande rökförbud? Ja Nej Om ja, vad förekommer? Rökruta Askkoppar Väderskydd för rökare Annat, beskriv Informerar skolan om gällande rökförbud på plats? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? Skyltar Dekaler Annat, beskriv 24

25 Bilaga 2 PROTOKOLL 1 (3) Observationsprotokoll Rökfria skolgårdar Blekinge Hösten 2014 Tidpunkt för besöket Datum Veckodag Tid från till Väderförhållanden: Observationsobjekt Namn Adress Kommun / stadsdel Verksamhet som bedrivs Högstadieskola Gymnasieskola Förekommer det även annan skolverksamhet i lokalerna? Ja, beskriv Nej Skolgården Finns det en tydligt avgränsad skolgård? Ja Nej, beskriv Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

26 Länsstyrelsen Blekinge län Karlskrona E-post: