VARVET. down under. Lindisfarne. seglar vidare SÅ RUSTAR DU FÖR LÅNGSEGLING. I huvudet på en långseglare. Fortsatt kamp mot korrosionen

Transkript

1 VARVET Medlemstidning för Jordenruntseglare Nr 1, 2010 Lindisfarne seglar vidare down under FAKTASERIE SÅ RUSTAR DU FÖR LÅNGSEGLING Konsten att angöra en brygga I huvudet på en långseglare Bild: Björn Christensson Fortsatt kamp mot korrosionen

2 Nyhet! Stabil spinnaker för långseglare! LUNDH SAILS w w w. l u n d h s a i l s. s e 4

3 Årsmötet gick bra! Alla poster blev tillsatta, massor av goa funktionärer som kommer att göra ett fantastiskt jobb för alla medlemmar i vår förening. Det hela Som nyvald ordförande vill jag berätta lite om min seglande historia. började Seglarintresset började med att som liten grabb rigga en platteka i sjön Ören, kryssningsegenskaperna var inte de bästa, men med en platteka i det var kul. Sedan blev det scouting i många år tills jag stötte ihop med min gamla kompis Ören... Per Alm (ny redaktör förresten), vi slog våra påsar ihop och skaffade en B 22 som vi seglade på Bohuskusten i några år. Tanken på att segla längre tog fart så 1979 köpte vi en gammal kappseglad Fingal (Hagbard of Sweden). I den installerade vi motor och inredning och började planera för långsegling. Vi kom iväg 1981 med siktet inställt på Västindien. Där hade vi ett underbart år bland öarna innan vi sålde båten och seglade den från St. Croix till nya ägarna i Newport, Rhode Island. Väl hemma igen köpte vi en Albin Express vilket varade ett par år av lite snirklande hit och dit blev jag med fru. Eva var också sugen på segling, det blev först en Comfort 34 (Doffs) och sen en Boström 37 (Bakbrus of Sweden). Med Bakbrus började planerandet igen, så 1998 seglade vi iväg med vår 10-åriga dotter Cecilia. Vi rundade Karibiska havet under två års tid och la till vid Rörö i augusti Två fantastiska år med många fina upplevelser för hela familjen. Nu har vi köpt en ny båt, denna gång en Jeanneau 43 DS som vi köpte i Hamble strax utanför Southampton och seglade hem i april Nu är längtan stor efter våren, sjösättning och att få höra vattnets kluckande mot bordläggningen. NILS ANDRÉASSON Ordförande: Nils Andréasson Råstensgatan Göteborg ordforande@jrsk.org Vice ordförande: Anita Stillman Saltholmsgatan V. Frölunda v_ordforande@jrsk.org Sekreterare: Lars Stillman Saltholmsgatan V. Frölunda sekreterare@jrsk.org Kassör: Håkan Hansson Uppegårdsvägen V. Frölunda kassor@jrsk.org I styrelsen ingår också en representant från redaktionen och en av klubbmästarna. Övriga adresser: pryltorget@jrsk.org frageforum@jrsk.org adressandring@jrsk.org matrikeln@jrsk.org Medlemsavgift 2009: 250:-/besättning Seglande medlem: 150:- / besättning Vill du bli medlem? Betala in 250:- på Pg Ange Ny medlem, samt ditt namn, adress, telefonnummer och adress. Flaggor: 325:-/st (endast för jorden-runtare) Vimplar, nya: Tillfälligt slut Vimplar, gamla: 60:-/st Dekaler: 25:-/st Klubbnålar: 35:-/st Pikétröja: 80:-/st T-shirt: 50:-/st (ange M, L, XL, XXL) Porto tillkommer med 36:- för tröjor och 12:- för vimplar. Betalningsmottagare: Jorden Runt Seglar Klubben Plusgironummer:

4 Innehåll Omslagsbild: S/y Lindisfarne i kalla vatten. Bild: Björn Christensson 3 Ordföranden har ordet 5 I huvudet på en långseglare 8 I fortsatt kamp mot korrosionen 12 Så rustar du för långsegling 18 Info från klubbmästarna 20 Båtarna på haven 23 Hänt sen sist 29 Att angöra en brygga 31 Lindisfarne, Tasmanien 39 Flaskpost i korthet Bild: Bosse Niklasson Targabågen en viktig del av båtens utrustning och nästan ett måste för många långseglare. Bild: Björn Christensson Port Arthur på Tasmanien har ett eländigt förflutet. Här låg ett av Australiens många fånganstalter, nu delvis i form av ruiner, men med en dokumenterad grym historia. Allt i en bländande vacker miljö! I redaktionen: Tommy Källberg Blåsippevägen Bohus-Björkö tommy. kallberg@tele2.se Per Alm Hamneskärsgatan Göteborg 4 VARVET per.alm@jmg.gu.se Åsa Johansson Talattagatan 10 B Västra Frölunda carpemarecharter@ hotmail.com Nils-Åke Lithner Donsögatan 3A Göteborg sy_elenor@yahoo.se Tidningen Varvet utkommer fyra gånger per år. Månad Deadline Mars 15 Februari Juni 15 Maj September 15 Augusti December 15 November adress: varvet@jrsk.org Annonspriser Antal Helsida Halvsida inf. sv/färg sv/färg 1 700/ / / / / / / /475 Ovan angivna priser avser per införande.

5 I HUVUDET PÅ EN LÅNGSEGLARE Avskedet är alltid lättare än det känns... Bild: Arkivbild Den klassiska frågan om vad som är det värsta, resp. det bästa, man upplevt under en långsegling har diskuterats flera gånger i detta media. Inte minst under denna rubrik. Eftersom det rör sig om en lång tidsperiod hinner ytterligheterna förblekna och nya intryck stormar hela tiden in, alla lika fina eller lika obehagliga. Jag skulle ha påstått att det bästa var Horta på Azorerna, om jag skulle svarat på den frågan direkt när vi kom hem,a vilket jag idag skulle tycka var ganska löjligt. (Fast det var verkligen underbart där). Men en upplevelse bet sig fast som en knut i magen det första halvåret. Det var avskedet av familjen. Alla grät floder. Man fick slita sig loss från små barnbarns-armar som kramade hårt och inte ville släppa taget. Fruktansvärt hemskt. Vad är jag för en mor, (och mormor, farmor, svärdotter), egentligen? 5

6 I HUVUDET PÅ EN LÅNGSEGLARE Hur kan jag lämna alla dessa för att tillfredställa mina egna drömmar? Vi kanske aldrig mer ses. Går vi inte under på Nordsjön, gör vi det säkert i Engelska Kanalen och skulle vi överleva den också, har vi ju Biscaya..och den har man ju hört om. Alla där hemma skulle säkerligen drabbas av olika olyckor och sjukdomar som snabbt skulle leda till död eller pina, utan att vi ens skulle hinna hem med flyget. Det var hemskt, fantasin hade inga gränser för att klarlägga vilken utomordentligt dålig, egotrippad anhörig jag var. Jag såg framför mig hur barn och barnbarn, natt efter natt, grät sig till sömns i längtan efter oss. Och hur besvärligt livet blev för dom, när vi inte var med och stöttade. När vi så äntligen tagit oss till Lanzarote, (båda vid liv, trots dessa överfarter), beslöt vi oss för att åka hem några veckor och kanske gottgöra lite av allt ont vi gjort vår familj. Märkligt nog, (för min fantasi i alla fall), mådde alla utomordentligt bra och hade överlevt avskedet utan några som helst men. Ingen grät sig till sömns och vi fick frågor som: Ni tänker väl inte avbryta resan? (barn). Ni kommer väl att hamna i hemska stormar, va? (barnbarn). Hoppas Ni möter gräsliga pirater som morfar kan skjuta ihjäl. (ännu mindre barnbarn). Det var alltså ett fullständigt accepterat faktum att vi skulle vara borta ett okänt antal år med vår båt. Istället för att sörja levde alla med i våra 6 Knuten i magen hade jag alltså dragits med helt i onödan äventyr och berättade gärna för intresserade vänner om vår annorlunda livsstil. Tonårs-barnbarnet höll föredrag i skolan med bilder från vår segling. Äldsta barnbarnet pryade på en tidning och gjorde stolt ett reportage om ett långseglande par i övre medelåldern. Håkans pappa, drygt 90 år, var den mest besökta gamlingen på äldreboendet och fick berätta för de andra om sne-seglarna som han kallade oss. Alla hade insett vår frånvaro, utom vi själva. Detta var inte alls vad jag hade föreställt mig. Vi hade ju lämnat en familj som var helt nedbrutna och övergivna. Knuten i magen hade jag alltså dragits med helt i onödan. En mor, och naturligtvis även en far, är fullständigt övertygade om att ens barn och föräldrar verkligen behöver en och att det är en katastrof att bara överge dom. Alla tårar vid avskedet förstärker onekligen bilden och dåligt samvete är bara förnamnet på den känsla som infinner sig. Men som tröst för alla Er som har detta framför sig, kan jag visa hur vi upplevde det, helt i onödan. Så svårt som det är vid avskedet, är det bara just då. Med tiden infann sig en del katastrofer i familjen, men inget som vi kunnat förhindra med att avstå från seglingen. Visst borde vi varit hemma vid vissa svåra tillfällen, men när vi frågar våra barn idag om dom hellre hade sett att vi hade avstått och varit närvarande hemma, undrar dom om vi är riktigt som vi skall eller om det är åldern som börjar ta ut sin rätt på allvar. Kerstin B. S/Y Stundom

7 7

8 I fortsatt kamp mot korrosionen Grundfärg och målning håller inte i evighet. Bild: Tommy Källberg Man kan skydda känsliga metalldelar mot korrosion med en mängd olika metoder. Grundläggande är att förstå varför korrosionen kan uppstå och försöka eliminera orsakerna. I förra artikeln redogjorde jag för de huvudsakliga grunderna till korrosion i saltvattnet. Nu gäller det att så gott det går tillämpa detta på ett antal typiska installationer i en båt. Avslutningsvis tittar vi på vad elsystemet och då speciellt på landströmsanläggningen i båten kan ställa till med om man inte beaktar korrosionsriskerna. Alla metoder förlänger tiden tills problem uppstår. Vilken metod man väljer beror på möjligheterna att installera och vidmakthålla skyddet under långsegling. En metod är att bryta den elektriska förbindelsen mellan olika metaller som ligger i vatten. Här är några exempel: n Jorda aldrig kölen till motorblock eller annat som via drev eller propelleraxel står i förbindelse med vattnet. Även om kölen är målad kan det finnas spalter som inte är täta. n Kölmaterialet blir då ena katoden i saltvattnet. Har Du ett drev av aluminium och en köl av bly eller gjutjärn är risken stor att drevet skadas om drevets offeranod inte är i toppskick. Det kan också hända att anoden tar slut alldeles för tidigt. Vill man ansluta kölen till ett jord- 8 system ombord för SSB-radion eller för åskskydd skall man ansluta via en speciell kondensator. Denna spärrar den galvaniskt farliga likspänningen, men leder HF respektive ett eventuellt åsknedslag ut till kölen. n Använd HF-kondensatorer i alla SSB`ns jordledningar, exempelvis till jordplattor, köl, propelleraxlar och bordgenomföringar. n Se till att vattenslangar som sitter på bordgenomföringar och liknande inte är elektriskt ledande. Om du har bordgenomföringar av brons kommer gjutjärnsdetaljer i andra änden av slangen att korrodera om slangen är ledande. Titta i tabellen i förgående artikel så ser Du vad som offras. En annan metod är behandling med korrosionshämmande isolering, fett och färg.

9 Bild: Tommy Källberg Spaltkorrosion under knape på grund av otätt tätningsmedel (Butyltejp). Man kan isolera mot många spaltkorrosionsproblem. Generellt skall man använda icke ledande plast, tätningsmedel, lack och fett. Fetter med inblandning av grafit, koppar eller annat ledande kan leda till stora korrosionsskador om de används på fel ställe. Typiska ställen där man kanske måste använda isolering är under beslag på mast eller bom. Skruvar av rostfritt i aluminium och kvadranter av aluminium på hjärtstock av rostfritt är andra exempel på samma problem. I högt belastade förband är det inte så enkelt. Här behöver man bra kraftöverföring samtidigt som man behöver täta ytorna mot korrosion. För skruvförband kan man med fördel använda tätningsmedel, dock inte silikon. Sikaflex är bra på de flesta ställen, men på motordelar är det bättre med en så kallad gängtätningsvätska eftersom den tål högre temperatur. Kvadranten på hjärtstocken kan vara ett problem. Man kan ju fråga sig varför båtbyggarna är så snåla att de inte använder högkvalitetsmaterial i sådana komponenter i stället för känslig aluminium. I värsta fall kan korrosionen bli så kraftig att kvadrantens nav av aluminium spricker när aluminiumsvampen växer av korrosion. Ett tunt lager Vaselin är ett bra antikorrosionsfett med hög friktion vilket passar bra på ställen där man kräver att kraftöverföringen inte äventyras. Skall man måla får man titta på hur detaljen arbetar och ser ut. Epoxy ger en mycket tät och bra yta men är känslig för öppningar i färgskiktet. Blir det skav eller skador i färgskiktet kryper fukt in och kan då orsaka stora skador under färgen (spaltkorrosion). Zinkprimer under ett färglager fungerar en tid tills zinken är förbrukad. Går bra om målningen kombineras med en zinkanod, annars inte. Fårfett är populärt som skydd på vindroder. Ett bra fett, men kräver kontinuerligt underhåll för att ytan skall vara helt skyddad. I lager och dylikt bör man se till att det alltid är fyllt med fett. Se till att komplettera med offeranoder. Det är också viktigt att undvika korrosion på grund av elsystemet. Olika länder har olika väl utbyggda system för landströmsanläggningar. Europa håller på att enas om ett så kallat polariserat system. Sverige hade tidigare ett O-polariserat system. Skillnaden är att i O-polariserade system kan man vända kontakten hur som helst i anslutningen. De nya EU-kontakterna (blå) som vi mer och mer ser i hamnarna är polariserade och där måste vi i framtiden hålla reda på vad som är fas och nolla. Det viktiga är att veta att i polariserade system kan nollan vara hopkopplad med jord någonstans. Det blir inte så bra om man då inte håller reda på detta för då får man fasen i jord med kortslutning och jordfel som följd. Många länder har sedan länge polariserade system. Några är Danmark och USA. Varför är då detta så viktigt med tanke på korrosion? Om man planerar att segla utanför Sverige bör man installera en skiljetransformator ombord. Där frikopplar man landströmssystemet 9

10 helt från båtens system genom en transformator. Detta gör att båten får ett eget jordsystem som inte hänger ihop med det lokala jordsystemet i land. Speciellt viktigt är detta om man börjar blanda högspänningsapparater från olika länder. Vid landströmsanläggningens huvudcentral i land sitter alltid en jordplatta nergrävd. Där är nolla och jord oftast sammanbundna. Plattan är uteslutande gjord av järn. Detta innebär att vi sitter anslutna till en järnpol (anod eller katod beror på vad som sitter i vår ände av jordledningen) som ligger i fuktig mark. Genom den fuktiga marken finns en god ledande förbindelse med havet. Har vi anslutit skyddsjorden i båten till något som har förbindelse till havet så uppstår ett korrosionsproblem. På samma sätt påverkar alla andra båtar jordens inverkan eftersom de sitter på samma jordledning. Det har funnits landströmsaggregat för båtar som haft skyddsjorden kopplad till minuspolen. Detta innebär att segelbåtsdrev (som är anslutna till motorns minus) korroderade mycket fort. Det har också funnits instruktioner att man skall ansluta skyddsjorden till motorblocket. Detta ger samma katastrofala korrosionsproblem. Generellt skall skyddsjorden bara vara ansluten till högspänningssystemets apparater, se upp med att höljet inte blir anslutet till båtens lågvoltssystem på något sätt. I båten kollar men detta bäst genom att mäta med en ohmmeter att varken plus eller minuspolen i 12V-systemet har kontakt med inkommande jord. En jordfelsbrytare skall alltid finnas i högspänningssystemet. Denna kommer dock inte att känna av ovanstående problem som kan leda till korrosion. Skälet är att jordfelsbrytaren bara mäter skillnaden mellan de strömmar som går i fas respektive nolla. Den löser ut när det försvinner ström från någon av dessa två ledningar, 10 inte för att det är fel på jordledningen. Lågspänningssystemet ombord bör inte vara förbundet med något som är i kontakt med vattnet. Radioutrustning kräver signaljord i vattnet för att fungera bra. Bäst är att ha en sintrad jordplatta på utsidan skrovet om man inte har metallskrov. Denna jordplatta, liksom övriga jordpunkter, sammanbinds via HF-kondensatorer för att spärra likström (DC). Åskskydd kan man ordna genom samma princip. Det finns speciella kondensatorer som är inbyggda gnistgap. Dessa bör man sätta mellan de delar av åskskyddet som ligger i vattnet, exempelvis kölen och det övriga åskskyddssystemet. Gnistgapen leder lätt ett åsknedslag till vattnet, men spärrar den farliga galvaniska DCkopplingen. US Coast Guard har godkänt dessa system för båtar för att man är medvetna om de galvaniska problem som kan uppstå med andra lösningar. Generellt är det bäst att ha alla detaljer i vattnet isolerade från varandra och i stället se till att var och en har ett bra galvaniskt skydd. Se också föregående artikel om ledning i slangar. Om man väljer att bonda, dvs. sammanbinda, flera olika metalldelar i vattnet måste man se till att ha offeranoder på lämpliga avstånd från varje detalj. En offeranod fungerar upp till 0,5 m i vattnet från den punkt den är förbunden med. Därför ser man ofta att offeranoder på metallskrov sitter med ca 1 m mellanrum. Offeranoderna görs vanligen av zink för detta material skyddar det mesta. Vill man ha skydd i sötvatten måste man gå till magnesium. Vill man att anoderna skall räcka längre kan man i de flesta fall välja aluminium. Det finns många leverantörer som gör anoder i aluminium. Leta på Internet.

11 A L B A T R O S S S W E D E S E G E L N A Alla offeranoder måste hållas rena från föroreningar annars avtar skyddseffekten. Allt beror på hur förorenade vatten man seglar i. Regelbunden slipning om inte annat vid torrsättning eller byte rekommenderas. Vid all bonding är det oerhört viktigt att alla ledningar och anoder är i gott skick. Om en ledning till en anod tappar kontakten kan det drabba de detaljer som sitter ihop mot denna anod och då kan skadorna komma snabbt. Ett säkrare, men mer komplicerat, anodsystem är att ha individuella offeranoder på varje detalj. Man sätter då en anod, t ex. på hjärtstockens beslag, för att skydda hela hjärtstocken. Ett annat exempel på detta är den skyddsanod som sitter på vattenkylaren till Isoterms kylsystem för kylskåp där man använder diskavloppets bordgenomföring. Här har bordgenomföringen en egen anod. Lycka till och maila eller ring om Du har frågor. Tommy Källberg, S/Y Missette Mail: tommy.kallberg@tele2.se, Tel: Tips! tips! Tips! Miljön i en båt är väl inte den mest lämpade för en dator. Vi ökade livslängden på vår dator genom att klä in tangentbordet med tunn plastfolie. Det skyddar datorn från våta fingrar och hög fuktighet. Vi utrustade den även med en kylplatta med fläktar som ökar på luftströmmen runt datorn. När man kommer till de lata latituderna kan värmen nere i båten mycket väl ligga runt 35 grader och tillsammans med datorns egengenererade värme får det livslängden på datorns ingående komponenter att minska avsevärt. Plattan drivs av datorn via USB-utgång. Finns att köpa på bl a Net on Net Berit och Nils-Åke, S/Y Elenor Här finns loftet! S W E D E N E6 Mot Kungälv L B A T R O S S S E G E L Oslo Backadalsmotet Malmö Stigs Center Importgatan Mot Göteborg C och Tingstadstunneln Exportgatan Importgatan Backa Bergögata Albatross Segel AB Backa Bergögata 2J, Hisings Backa Tel: , Fax: info@albatrosssegel.se, Öppettider: Vardagar: , Lunch:

12 12 Bilder: Bosse Niklasson En rejäl targabåge, med plats för det mesta, känns som ett måste. Att den stadiga konstruktionen också gör att det känns tryggt att röra sig på akterdäck i alla väder är ett ovärderligt plus.

13 FAKTA SERIE I tredje delen av Varvets faktaserie får vi följa Bosse Niklassons forsatta arbete med att utrusta Najad 36:an seaqwest. Nu riktar vi in oss på akterdäck. I nästa nummer avslutar vi med sittbrunnen....så har vi då tagit oss till akterdäck Eftersom vi sover i akterruffen när båten ligger still är ventilationen där mycket viktig. Förutom de i original öppningsbara sidofönstren har vi numera en ventilator monterad i aktre skylighten. Ventilatorn har en solcellsdriven fläkt som på en dags laddning lätt klarar en hel natt. (Nätterna är både långa och varma när men kommer söderut ) Innan targabågen monterades hade vi två mycket trevliga sittplatser i akterpulpiten. Dessa fick tyvärr tas bort vid montage av bågen. Då jag tycker att de som finns att köpa ser billiga ut och är dyra att köpa lät jag tillverka en egen variant. Ser ganska dyr ut men blev billig tack vare en duktig RFsvetsare Gångjärnet är gjort av en dubbel rörklamma och ett par stoppklotsar. Klammorna är fodrade med plast utskuren från en vanlig plastflaska, dock ej PET eller annat tunt. Visst ja, här har Heléne varit i farten igen med sin canvas. Ryggstödet är gjort av Armaflex rörisolering klätt med canvas. Då besättningen normalt består av två personer klarar vi oss oftast med bara en aktersittplats. Vid långsegling blir det aktuellt med mycket instrument som kräver antenner och strömförsörjning. Så vår väldigt funktionella och eleganta radarstolpe fick finna sig i att bli slaktad till förmån för en rejäl targabåge med plats för det mesta! Efter en hel del funderande och dividerande med svetsaren, som givetvis också var full av idéer, blev det till slut 13

14 en båge monterad på akterdäck. När man väl monterat en sådan här pjäs börjar man nästan direkt fundera över hur den egentligen skulle ha konstruerats. Det är bara att inse att den optimala bågen inte finns och att det alltid finns en bättre lösning runt hörnet. Vi är dock mycket nöjda med konstruktionen och det känns alltid tryggt att röra sig på akterdäck i sjö när man har den rejäla bågen att hålla sig i. Att man sen kan hänga allt mellan himmel och jord på den gör inte saken sämre. Detta kommer jag dock inte att gå in på utan redovisar här bara de fasta funktionerna. 14 Både vindgenerator och radarns radom är mycket rejält och väl monterade. Bägge har kraftiga tre mm RF stödplattor som är fastskruvade i bågen med sex st M8 bult. Tyvärr så gick jag på estetik i stället för funktion vid val av placering. De sitter alldeles för tätt ihop! Ut med både radar och vindgenerator så de inte skuggar dina solceller som med fördel placeras mellan dessa. På radardelen har jag också monterat diverse annat som kräver både något att sitta på och kabelutrymme. Ovanför radomen sitter två GPS-antenner, den ena för Plottern och den andra för AIS-en. Framför AIS-GPS-en sitter också AIS-ens VHF-antenn. (Den antennkabeln har jag gjort extra lång så att vid ett rigghaveri finns denna antenn att tillgå. Med en liten adapter kan jag lätt koppla den till vår handapparat och kabeln räcker ända upp till sittbrunn. Detta ger dubbel säkerhet vilket vi strävat efter i de flesta viktiga funktionerna på båten!) Ovan radomen sitter också vår Navtexantenn, Navtexen fungerade utmärkt i norra Europa, men har inte varit mycket att hänga i granen här nere. Vi får väl se hur den kommer att fungera framöver En sak jag är väldigt nöjd med är att jag flyttade upp akterlanternan till radarn. Samtidigt som det blev plats ledig på akterpulpiten hamnade lanternan på en plats där den både sitter mer skyddat och syns mycket tydligare! Själva radomen sitter på en platta som är ledad så vi kan vinkla den när vi seglar länge på en bog och det lutar kraftigt. Det är ju viktigt att radarn håller sig horisontellt då dess signaler har snäva vinklar. (I verkligheten är det ytterst få gånger vi rört den och radarn verkar fungera bra i de flesta situationer.) Jag hade från början ambitionen att dra all kabel i de grova huvudrören på targabågen men när jag la ihop all kabel som skulle till insåg jag genast det omöjliga i detta. Nu kom nederdelen på gamla radarstolpen väl till pass. En ny huv och vips hade vi en jättekabelgenomföring. (Och möjlighet att återställa gamla radarstolpen någon gång i framtiden då vi sparat mellanbiten.) Vi valde också att montera på dävertar för vår dinge, bra ur både säkerhets- och beväxningssynpunkt för dingen. Vid överseglingar bör man ta in dingen, en sjö i den kan bli en farlig vikt att bära.

15 En toppenpryl! Babordsdäverten används också till aktersnurran som är en vådlig pjäs att hantera på badplattformen, inte minst om det skulle gå sjö vid tillfället. Har själv riggat motorn i riktigt dåligt väder i norra Skottland när Heléne var sjuk och skulle fraktas in till land och väntande personal från kustbevakningen. Det var varken lätt eller roligt. Nu går det som en dans att hissa ner motorn och både min rygg och besättning uppskattar detta arrangemang. På motorn sitter det ett fastsytt band som vi har att hissa/sänka med så att man enkelt kan koppla fast den vid lyftbehov. Tänk bara på att det skall gå lätt att ta bort också. Det kan ju hända att men vill kika under motorkåpan någon gång. Vi löste det genom att lyftöglan är fastsydd i enbart främre bandet. Detta gör att banden lätt kan tas av när inspektion av motorn krävs. Observera gashandtaget på bilden. I Skottland köpte vi en förlängare som har varit guld värd de gånger jag använt jollen ensam. Du kan sitta bekvämt en bit fram och sköta motorreglaget på ett smidigt sätt. Ett mycket efterlängtat tillbehör som vi äntligen fick köpt när vi var hemma är Magmas nya minivariant på sin gasolgrill. Sedan den blev monterad i november har det grillats flitigt på vårt akterdäck. Vi har nyss fått leverans av en liten avlastningsbricka som dessutom motverkar fettstänk vilket tyvärr annars kladdar ner teakdäcket Att stå på akterdäck jämfört med nere i byssan när det är riktigt varmt, det kan ju vem som helst förstå att akterdäck är att föredra Vi har kopplat en camping gaz flaska på 2,75 kg till grillen. Enkelt och smidigt, flaskan får plats i akterstuven som är både dränerad och utomhus, vilket är nog så viktigt vid gasolförvaring! Gasolåtgången verkar vara försumbar då jag kämpat i flera månader 15

16 för att göra slut på sista skvätten i vår flaska. Denna flaska är också reserv (vi har 2 stycken) om vi skulle göra slut på våra ordinarie P6-flaskor i aluminium som sitter monterade framme i ankarboxen. I Europa kan dessa flaskor vara besvärliga att få fyllda men väl över på andra sidan Atlanten lär det inte var något problem. OBS!!! Innan ni åker hemifrån, kolla stämplat datum för provtryckning! Vi fick en gammal flaska på en tapp innan vi stack och nu vägrar de fylla den i Las Palmas på grund av en 08 stämpel Efter kontroll med AGA i Sverige fick vi reda på att under pappersfliken vid avstängningsventilen kan det finnas nya stämplar. Stor glädje då det visade sig att flaskorna gäller till och med 2013! Så nu blir det en ny attack hos gasdepån bakom IKEA här på Gran Canaria! Vi kan också nämna att Portugal fick en ny lag 2008 som gör att de vägrar fylla flaskor överhuvudtaget, så där gäller bara bytessystem, helst camping gaz. Bosse NIKLASSON, s/y seaqwest I 18 m/s utanför La Gomera lättade dingen av vindtrycket. Det hade varit smartare att packa ner den, men vi skulle ju bara 25 distans och de hade sagt 7 m/s En AIS är en mycket praktisk apparat för alla långseglare, eftersom man på dator eller display kan få upp namnet på den båt som i hög fart närmar sig bakifrån, eller ännu värre kommer framifrån på kontrakurs. Det är som regel helt värdelöst att på VHFen ropa Big Ship, Big Ship Nästan ingen svarar. Ropar man däremot med namnet så svarar de nästan alltid (om din utrustning är ok). Om man inte har denna förnämliga AIS utrustning kan man 16 Tips! tips! Tips! ändå utnyttja systemet för att öka på beslutsunderlaget för att avgöra, vad f-n gör vi nu? Om man lyssnar på VHF kanal 88 kan man höra de korta knäppar som fartyget sänder ut. Inga knäppar= inga stora fartyg i närheten. Knäppar= skärpt vaksamhet, speciellt om man inte ser något med blotta ögat eller på radarn. Ser man lanternor, men inte hör några knäppar är det förmodligen en fiskebåt eller någon annan lika galen seglare som du. Berit och Nils-Åke, S/Y Elenor

17 TVÄTT, IMPREGNERING OCH REPARATION AV BÅTKAPELL Vi tvättar även segel och husvagnstält. Efter ett par års användande har impregneringsskyddet på ditt kapell försämrats på grund av väder och vind. Det uppstår då jordslag/mögel (små svarta prickar) på kapellet som måste avlägsnas för att inte kvaliteten på väven ska försämras. Föroreningar och nedfall smutsar ner ditt kapell och behöver tvättas bort. Regelbundet underhåll efter varannan säsong håller ditt kapell fräscht och helt längre. SJÖVERKSTAN Mer än 25 år i branschen! Öppettider: Mån-Torsd 10-17, Fre Östergärde Industriväg 504, Göteborg Tel E-post: sjoverkstan@telia.com 17

18 Träffar och evenemang våren 2010 När denna tidning går i tryck har fyra evenemang redan gått av stapeln i år. Men det kommer mer. Nedan hittar du de kommande JRSK-aktiviteterna. En del ändringar har gjorts i förhållande till vad som tidigare meddelats. PUBträffarna blir liksom i höstas på Norra Gubberogatan 32 i Göteborg (Office Hotell, översta våningen. Om dörren är låst så gäller kodlås 2846). Men tiderna för PUB-träffarna är ändrade från sista torsdagen i månaden till första onsdagen i månaden. Vi kommer att skicka ut en påminnelse per inför varje kommande aktivitet. Klubbmästare: Ulla & Ingemar Sjöstedt klubbmastare@jrsk.org Klubbmästare: Iréne & Thomas Böhm Onsd 3/3 kl Pubkväll på Norra Gubberogatan 32. Föredrag om försäkringsfrågor för långseglare. Öl/vin och tilltugg till självkostnadspris. Onsd 24/3 kl Butiksträff hos Viking Yachting i Fiskebäck. Information om årets nyheter och möjligheter att göra lite fördelaktiga inköp. Onsd 7/4 kl Avseglarträff på Norra Gubberogatan 32. Ni som sticker iväg i år är speciellt välkomna! Ni kommer säkert att stöta på varandra senare och det kan vara kul att diskutera färdvägar och utrustning. Paneldebatt och frågestund med några erfarna långseglare. En del sjökort från varmare länder kommer att utlottas! Öl/vin och tilltugg till självkostnadspris. Torsd 15/4 kl Tjejträff på Järntorget 7. Höstens populära tjejträffar fortsätter. Varje gång ett nytt tema med båtliv som grund. Dryck och tilltugg finns att köpa. Onsd 5/5 kl Pubkväll på Norra Gubberogatan 32. Troligen med föredragshållare, kolla . Onsd 12/5 kvällen Eskaderseglingen på Kristi Himmelsfärdshelgen är planerad att gå till Läsö. Vi som kan samlas redan på onsdagskvällen, resten ansluter sig på torsdag förmiddag. Samlingsplats troligen på Källö-Knippla eller Björkö. Besked om plats kommer per Torsd 13/5 förmiddag Eskaderseglingen startar med skepparmöte på förmiddagen och sedan segling mot Läsö. Senare anslutna båtar kommer att få information över VHF. Väl framme blir det grillkväll och allmänt mingel. Fred 14/5 Öppen båt.vi som vill Anmälningar och frågor mailas till klubbmastarna@jrsk.org Mer info kommer via hemsida och mail. Uppdatera gärna era mailadresser till kassor@jrsk.org och till klubbmastarna@jrsk.org så får ni snabbt reda på aktiviteter som JRSK anordnar. öppnar upp våra båtar för varandra och visar våra tricks och knep för att få komfort och säkerhet ombord. På eftermiddagen hoppas vi kunna få tillgång till hamnens nya samlingslokal där JRSK bjuder på drink och tilltugg. Dagen avslutas med allmän grillkväll. Lörd 15/5 Långpromenad för de som vill. Eller bussresa till den andra hamnen. Eller varför inte bara slappa. Läsö är fullt av möjligheter. Sönd 16/5 Hemsegling i laber SV-vind med solen gassande på styrbords låring från en blå himmel. Eller varför inte ett race hem mot honom som var så stöddig igår? Välkomna till vårens aktiviteter!

19 Den 3-bladiga Gori foldingpropellern markerar ett teknologiskt och funktionellt steg framåt i utvecklingen av propellrar till segelbåtar. 3-bladig 15 till 30 diameter, Finns även som 4-bladig Från Bådmagasinet, Januari 2009 Konsekvensen er, at man med en treblads-foldepropel i overdrive, og et relativt lavt omdrejningstal, opnår en mere behagelig sejlads med færre for alt en bedre brændstoføkonomi. Sleipner AB Kilgatan 1 Tel: Fax: Gori_A5.indd

20 OBS! Du måste själv meddela din position till annars tas du bort från denna sidan. Besättning Båtnamn Senast kända position Eje & Marita Hanson Acapella Preveza, 15/ Anders Rapp Arctic Fox Grekland, 27/ Jan & Piirkko Olsen Aristocat Grenada, 30/ Christel & Harald Övergaard Aurora Union Island, 12/ Göran, Anette & Victor Edlund Bakbrus Bora Bora 2/ Elinore & Stefan Axelsson Bella Hemma igen, 13/ Hans & Milla Ohlson Blue Marlin Indien, 24/ Claes-Olof & Laila Kall Comedie Nya Zeeland 13/ Mats Törmark & Anna Lena Bernhed Elena Trinidad 5/ Nils-Åke & Berit Lithner Elenor Hemma igen 13/ Stig Olofsson & Moniqa Johansson Frideborg Cannes, 27/ Hjalmar & Britt-Marie Schibbye Flying Penguin Uruguay, 12/ Kjell Olofsson & Lena Rundegren Geronimo Nya Zeeland, Jul 09 6 Björn & Annika Nordström Grizzly Honduras, 16/ Lasse & Lisbeth Wennergren Hilda Yemen, 21/ Mats & Ulla Wångdahl Hokus Pokus Nya Zeeland, 9/ Peter Lindquist & Anette Dahlström Lilla Lilly Azorerna, 4/ Björn Christensson & Annika Koch Lindisfarne Bluff, 19/ Anders & Ann-Christin Andersson Lovisa Nya Zeeland, Jul

21 Besättning Båtnamn Senast kända position Carl-Eric & Louise Carlsson Indigo Barcelona, 12/ Eva & Leif Lundberg Malinda Turkiet, 8/ Helena Pettersson&Torbjörn Olsson Mare Västindien, februari 10 8 Hans & Lisbeth Fridén Primadonna Sardinien, 2/ Roger & Ulla Svensson Querida Medelhavet, maj 09 3 Anders & Agneta Eliasson Sabine Levkas, 12/ Bosse Niklasson & Heléne Hurtig SeaQuest Kanarieöarna, 17/ Ulf & Jen Almqvist Seaquill Panama, 29/ Gunnbritt & Ingemar Svensson Stressless Maldiverna, 31/ Sune Larsson & Ulla Ericson Supernova Turkiet, 5/ Lars & Marianne Ivarsson True Love Medelhavet, februari 10 3 Håkan Börjesson & Anna-Karin Sundqvist Unicorn Trinidad, 3/ Lars & Klara Jakobsson Willrose St Thomas 1/ Einar & Liisa Einarsson Woy Grenada 1/ Elisabeth & Morgan Boklund Åhoy Isla Margarita 14/

22 Båttillbehör, 1200m 2 butik! Livflottar / Flytvästar / säkerhet Plotter / Radar / AIS R ad a ṟ r e fl e k t o r Vi har allt för segling - över 8,000 tillbehör! Navtex / VHF Riggverkstad! Vi erbjuder även akterstag med inbyggd isolator för kortvåg. 22 Datavägen 2 Askim

23 HÄNT SEN SIST Med motor och el som tema Gerhard Eriksson och Tommy Källberg var panel för diskussioner om olika typer av motoroch elinstallationer. Lokalen var välfylld och kvällen fylldes av livliga diskussioner. Klubbmästarna fick till slut avsluta diskussionen. Bild: Ingemar Sjöstedt Värmande julmiddag i råkalla vintern JRSK s traditionella julmiddag avfestades på söndagseftermiddagen 6/12 i Saltholmens gamla vackra Varmbadhus. Ett drygt 70-tal medlemmar sammanstrålade till välkomnande fika och allmänt tjôt innan kvällens föredragare, familjen Axelsson, på ett mysigt sätt med ord och bilder tog oss med på sin nyligen genomförda långsegling. Mamma Elenore och pappa Stefan hade med sin OE 32á Bella och tre barn seglat iväg längs Europas och Afrikas kuster, över Kanarieöarna och runt Mexikanska Golfen och Kuba, upp en bit längs Amerikas kust innan hemfärden över Azorerna. Med tre mindre barn, täta strandhugg och mycket kontakt med den lokala befolkningen, blev det en levande och positiv beskrivning av hur en barnfamilj kan uppleva en ettårssegling bara man vågar ta steget. Kvällen avslutades med ett präktigt julbord signerat värdparet Anita och Lars Stillman och under översyn av klubbmästarna Gerd, Iréne och Thomas. Värmda av vackra bilder från exotiska platser och tröstad av god mat och trevligt sällskap, traskade vi framåt natten hem i vårt vanliga trista råkalla decemberväder och drömde om varmare länder. Den största delen av tiden ägnades åt batterier och laddmetoder. Dominerande erfarenhet var att solceller gav den bästa laddningen. Solcellerna ger också den livsnödvändiga toppladdningen av batterierna, d.v.s. litet ström över lång tid. Konstaterades att just toppladdning av batterierna är avgörande för att få lång livslängd på batterierna. Vindgenerator var inte speciellt uppskattat. Släpgenerator ger god tillgång till ström men fungerar bara under segling. Långseglare ligger trots allt stilla mellan 80 och 90 % av tiden. Tommy Källberg 23

24 HÄNT SEN SIST Tjejkväll med barnen i fokus Temat för kvällen var segla med barn, och det var många och långa diskussioner inom det området. Alla bidrog med sina erfarenheter, allt från var barn bäst sover under långa seglingspass, till den nästan obligatoriska cykelstolen, fastspänd någonstans... Vi berörde också att segla långt (med barnbidraget i behåll), hur det fungerar med att vara lärare åt sina egna barn, respektive att delta i anordnad undervisning på ort och ställe, samt detta med att segla sin dröm som inte alltid är barnets dröm! Hur mycket vill vi själva som vuxna, hur mycket är på barnets bekostnad. Ett tydligt exempel fanns på det senare, men många fler om hur gott hela familjer hade haft det. Bäst åldrar? Vi enades om att småbarnsåren, början av grundskolan, samt efter grundskolan är mest optimalt för de flesta. I vissa åldrar är trots allt kompisar oerhört viktigt, och att göra samma som vännerna där hemma. Det blev en sen kväll, med många och långa diskussioner. Vi kom till och med till S:t Blas, och fick en skildring av livet där... allt från hur livet i hängmattan går till, till bilden av indianen som kommer utroende i sin urholkade kanot och frågar efter möjlighet att få hjälp med laddning av mobiltelefonen! Nästa tjejkväll är den 15/4, på Järntorget 7, våning 7! Irene Böhm Träff hos Riggarna Den 23 februari var den dag när vi i Göteborg började ana att det nog skulle bli en vår även i år. GP rapporterade att flyttfåglar hade anlänt och dagsmejan satte in på allvar. I snömodden, och i den blå timmen, var det ett 35 tal JRSKare som halkade sig ner till Nya Varvet med sikte på Riggarnas lokal bland virrvarret av hus. Ingången var markerad med marshaller och där inne tog Hampus Wennerlund (bilden) och hans kollegor emot oss. Personligen hade jag sett fram mot att få några riggtips och idéer Bild: Nils-Åke Lithner hur man borde göra och det fick jag i övermåttan. Samtidigt blev jag glatt överraskad av hur ett så pass torrt ämne kunde presenteras med sådan humor och entusiasm. Ett av de många råd vi fick var att sätta foten så högt upp på vanten man kan och i den ställningen trycka på vantet. Rör sig toppen (toppvantet) eller spridaren (undervantet) så är riggen för löst ansatt. Debatten var livlig och klockan hann bli över nio innan vi en efter en började troppa av. Halv tio lämnade jag lokalen, men då stod det flera grupper kvar med rynkande ögonbryn, diskuterande allehanda rigglösningar. Av intensiteten i debatten att döma blev de nog kvar halva natten. Nils-Åke Lithner, S/Y Elenor 24

25 HÄNT SEN SIST Ny besättning mönstrar på JRSK JRSK:s årsmöte avhölls på m/s Marieholm i Göteborg lördagen 6 februari med ett 50- tal närvarande medlemmar. Efter fika och snack påbörjades årsmötet med Lars Ivarsson som ordförandet. Föreningens verksamhetsberättelse 2009 hade delats ut och Björn Runmalm redovisade kortfattat för föreningens ekonomi som är god. Det är vi som gör Varvet TOMMY KÄLLBERG är nestor i redaktionen och rustar för fullt s/y Misette för den stora seglingen. NILS-ÅKE LITHNER är nybliven pensionär som tillsammans med hustrun Berit ägnat de senaste tio åren åt att segla jorden runt. ÅSA JOHANSSON bor året runt i båten Carpe Mare tillsammans med Daniel Andersson och lilla Ida, nio månader. Har erfarenhet av segling i Sverige, Norge och Medelhavet. PER ALM har seglat med allt som går att segla sedan barnsben. Har bland annat en Atlantsegling under kölen. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna året och medlemsavgiften för 2010 beslöts att hållas oförändrad 250 kr. Efter sedvanlig valprocedur fastställdes att föreningen kommer att styras av följande funktionärer under året 2010: Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Redaktör Varvet Redaktör Varvet Redaktör Varvet Redaktör Varvet Webmakare Webmakare Klubbmästare Klubbmästare Revisor Revisorsuppleant Valberedning Nils Andréasson Anita Stillman Lars Stillman Håkan Hansson Tommy Källberg Per Alm Nils-Åke Lithner Åsa Johansson Lena Attefalk Thomas Lundgren Iréne och Thomas Böhm Ulla och Ingemar Sjöstedt Björn Runmalm Kerstin Jakobsson Björn Jarde, Eva Andreasson 25

26 HÄNT SEN SIST Verksamhetsberättelse 2009 Medlemmar 31/12 hade JRSK vuxit till 209 medlemsbesättningar. Av dessa har ett 40-tal lämnat Sverige och är med sina båtar ute på långsegling. Styrelsen Styrelsen har haft 6 protokollförda sammanträden och bestått av följande personer. Birgitta Källberg ordförande (tf ordförande på grund av orförandevakans vid val på årsmötet 2009) Birgitta Källberg vice ordförande Nils Andreasson sekreterare Håkan Hansson kassör I styrelsen ingår också en representant från vardera klubbmästeri, webmakare och redaktion. Vem som deltager i styrelsemötet roterar inom varje grupps medlemmar. Redaktionen Redaktionen för vår tidning Varvet, som utkommit med 4 nummer, har haft 8 protokollförda möten och bestått av följande personer. Varvet har fått en ny layout. Ingemar Sjöstedt 26 Efter mötet höll Robert Severin ett mycket uppskattat föredrag om sjörätt och hur dessa juridiska regler kan påverka oss fritidsseglare på ett inte alltid väntat sätt. Så är det t.ex mycket ovanligt att den ena parten bli helt ansvarsbefriad vid en olycka till sjöss. En annan sak är att man i sjörätten skiljer på ansvaret för skeppare (straffrättsligt ansvar) och redare (ekonomiskt ansvar) tänkvärt när man lånar ut sin båt till annan person. I främmande länder är det speciellt viktigt att föra svensk flagg (svensk jurisdiktion) och att registrera sina inbjudna vänner som besättningsmän (inte passagerare, då kan det bli det charteravgifter). Vid bärgning finns mycket juridik att hålla reda på för att inte konsekvenserna skall bli orealistiska. Det blev ett intressant föredrag som pockar på en uppföljning detta är ett område där vi långseglare troligen ofta har för lite kunskaper. Årsmötet avslutades som sig bör med middag på en av havets läckerheter och till allmän förnöjelse med utbyte av planerna för det kommande seglingsåret och erfarenheterna från det förra. Som vanligt när det gäller JRSK s möten - en ovanligt trevlig kväll! Kerstin Börjesson Tommy Källberg Jessica Ingemarsson (avgick pga barnledighet efter semestern) Per Alm (ersatte Jessica och har med sin yrkeskunskap tillfört den nya layouten på Varvet) Webmakare Föreningens hemsida har administrerats av våra webmakare Michael Stroh (innehåll) Thomas Lundgren (teknik) Klubbmästeri Klubbmästarna har bestått av följande personer Gerd Gillberg (ensam fram till hösten pga vakans vid valet på årsmötet 2009) Iréne och Thomas Böhm (from oktober 2009) Aktiviteter under året: 31 januari årsmöte på Marieholm plus föredrag av Eje och Marita Hansson 18 februari motorkunskap för tjejer 24 februari Väderkväll med Hans Fridén 12 mars Vipkväll på Viking

27 HÄNT SEN SIST 12 november tjejträff tjejerna diskuterade och planerade framtida aktiviteter 6 december julmiddag på Varmbadhuset med föredrag av familjen Axelssons på S/Y Bella Från årsmötet (-09) fram till årsmötet (-10) har arrangerats totalt 6 st pubkvällar. En med information av försäkringsbolaget Pantenius En höstkväll var det frågekväll med tema motor och el med Gerhard Eriksson och Tommy Källberg Övriga kvällar massor av intressanta samtal mellan medlemmarna Kurs i spanska, 10 gånger. Kursen erbjöds till JRSK:s aktiva funktionärer. Deltagarna betalade själva kursavgift och litteratur. Eskader och avseglarfest maj, ett 40-tal personer deltog i eskaderfest i Björkö båtklubbs föreningslokal på Bohus-Björkö. Hamnen fylldes av 15 stora segelbåtar som flaggade över topp. JRSK bjöd medlemmarna på räkor med tillbehör. Till festen kom ingen av de aviserade avseglarna men väl en ny medlem som skulle avsegla. Eskadern gick norröver till Skärhamn och Dyrön då vädret var för osäkert för att gå till Danmark även detta år. Övrigt OSK fyllde 30 år och firade med Oceanseglardagar 7-8 november i Stockholm i anslutning till Scandinavian Boat Show. Michael Stroh representerade JRSK på Oceanseglardagarna. Frågan om samarbete med OSK har diskuterats i styrelsen. Samarbetet med OSK innebär att vi kan deltaga i varandras möten och aktiviteter. Däremot är det styrelsens mening att det är viktigt att vi är fristående då det gäller hemsida och tidning. Trots bristen på valbara medlemmar till styrelse och klubbmästeri, så har årets program i stort sett ändå lyckats genomföras planenligt. Föreningens framtid är beroende av engagerade medlemmar som vill ta aktiv del i föreningsverksamheten. Det är vår förhoppning att nästa års verksamhet bärs upp av full bemanning enligt våra stadgar. Birgitta Källberg Styrelsen för Jordenruntseglarklubben JRSK s årsredovisning i siffror (Tkr) INTÄKTER År 2009 År 2008 Medlemsavgifter 46,6 35,9 Annonser Varvet 19,6 16,7 Övriga intäkter 3,0 5,4 Summa intäkter 69,2 58,0 KOSTNADER Möteskostnader 15,4 10,7 Kostnader Varvet 38,5 29,1 Övriga kostnader 3,0 1,1 Summa kostnader 56,8 40,8 Överskott 12,4 17,2 Räntenetto 0,1 1,4 ÅRETS RESULTAT 12,5 18,6 År 2009 År 2008 TILLGÅNGAR Banktillgodohavande 75,8 69,8 Fordringar 5,0 5,9 Summa tillgångar 80,8 75,7 SKULDER & EGET KAPITAL Skulder 3,3 10,6 Eget kapital 33,6 33,6 Balanserat överskott 43,9 31,5 Summa skulder & eget kapital 80,8 75,7 27

28 VÅRDA VÄRDET I DIN BÅT! SeaSea Långedrag Tel SeaSea Björlanda Tel

29 Att angöra en brygga Bild: Håkan Börjesson Ett underbart ämne att raljera över. Alla har vi väl sett någon idiot som betett sig klumpigt, våghalsigt, livsfarligt, osv. Man vet ju sällan anledningen till det konstiga beteendet, men likaväl är det väldigt underhållande, så där på lagom avstånd. Alltså så länge inte egna båten är i vägen, eller ännu värre, så länge det inte gäller den egna båten. Jag är av naturen feg när det handlar om tilläggning. Å andra sidan är Håkan, av sin natur, mycket modig inför samma fenomen. Dessutom full av självförtroende. I Helgolands ovanligt smutsiga och dåliga hamn låg vi och pustade ut sommaren -07, på väg hem efter alla våra år i Karibien. Vi beslöt att tillfälligt lämna kajplatsen för att tanka och bedömde att ingen skulle hinna sno platsen från oss den korta stund det skulle ta. Och mycket riktigt låg den öppen och väntade på oss. Den enda lucka som fanns i hamnen. Vi styrde glatt kosan in mot den lilla smutten för att göra en liten tvärgir och ligga bredsides igen. Men strax före angöringen vänder Håkan och går tillbaka ut i hamnen igen. Han gör en mycket långsam rundtur inne i bassängen, medan han med silkeslen röst förklarar för mig, att vi fått ett litet problem. Det är nämligen så att denna båt går inte längre att backa. Något har behagat skruva ur sig. Det är absolut inga problem att reparera det, men inte just nu, vi måste lägga till först. Jag föreslog hoppfullt ankring? Bärgning? MAYDAY, MAYDAY..? Överge båten och simma iland? det sistnämnda lockade inte nämnvärt. Ropa på hjälp? och diverse andra goda idéer medan Håkan sakta men obönhörligen satte kurs tillbaka mot båtplatsen. Sedan förklarade han för mig vad jag skulle göra. Med samma röst som en läkare använder till en överhysterisk patient, berättade han att han skulle gå rakt in, lägga en 90 graders gir och allt jag behövde 29

30 göra då var att, (snabbt som ögat), hoppa iland med förtampen. Sedan binda denna med så lite avstånd på repet som möjligt i den främre ringen på bryggan. Jag fick använda absolut vilka knutar jag ville, bara det satt fast som berget. Då skulle båten tvärbromsa och sedan kunde vi alltid vinscha in aktern. (Allt skulle helst ske på mindre än två sekunder). När man förstår att slutet är nära och ingen återvändo finns blir man märkligt lugn. Om jag missade skulle vi krossa en vacker skuta från Holland byggd i trä. Medan jag stod där beredd att hoppa med en tamp krampaktigt fast i handen, gick jag igenom vad vi hade för självrisk på försäkringen. Funderade på vad döda dig kunde heta på holländska, hur fort jag skulle kunna klättra upp för stegen till kajen och försöka blanda mig med alla åskådare som skulle samlas, hur det skulle låta när 22 ton stål mosade 10 ton trä...och strax fanns det ingen återvändo, bara att hoppa. Jag landade med en duns, kastade mig över ringen som en tiger och band tio knutar på mindre än en halv sekund. Det skrek och knarrade i brygga och rep, men Stundom gjorde en tvärnit innan hon förvånat neg till och började glida utåt med aktern. Lycklig över utgången och sporrad av min insats, fick jag för mig att jag skulle hinna ta aktertampen också. Snabbt som en gasell ilade jag akterut och sträckte mig efter tampen. Först såg det ut som projektet skulle lyckas men tampen var för långt ifrån, båten också. Men min vinkel i förhållande till bryggan var alldeles fel. Den krävde att jag skulle hoppa rakt upp och springa i 30 luften baklänges om jag ville tillbaka till utgångsläget. Efter ett intensivt vevande med armarna fanns bara en sak att göra. Ge upp och ramla i vattnet. På klassiskt vis störtade jag ner i oljeblandat kloakvatten med ett plask som fick alla på kajen och i båtarna att intresserat komma fram ur sina gömmor. På väg neråt tappade jag glasögonen och fick en våldsam kallsup. På väg uppåt igen var jag beredd att mörda allt och alla som visade tecken på liv. Jag förväntade mig att i detta läge skulle orolig make, om inte kasta sig i efter mig, så i alla fall stå lutad över relingen och nervöst fråga hur det gick. Det syntes inget av den orolige maken. Plötsligt dök han upp med uppmaningen: Vänta! Ligg kvar ett tag Ligg kvar ett tag Var trodde han att jag skulle ta vägen? På bryggan kom jag inte upp och badstegen på Stundom var det tydligen ingen brådska att få i. Nu fanns det gott om åskådare både på kajen och i båtarna runt omkring. En engelsk dam, som jag omedelbart hatade, frågade om det inte var lite för smutsigt att bada här. Plötsligt började dom skratta och applådera och fram stiger maken med kameran i högsta hugg. Jag hade mycket svårt att se humorn i det hela, men efter att jag hade svalt ett dricksglas med vodka, (för att döda alla kallsups-baciller), började jag plötsligt också se det lustiga i äventyret. Och så här, två år efteråt, bjuder jag gärna på det. Kerstin B., S/Y Stundom