Kerstin Fridén, fd 1 bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek. Inledning

Transkript

1 Har tillgången till information via Internet förändrat läkarstuderandes biblioteksanvändning och informationsvanor? Rapport från en enkätundersökning av läkarstudenter vid Hälsouniversitetet i Linköping Kerstin Fridén, fd 1 bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Inledning 1993 genomfördes en undersökning vid Karolinska institutets bibliotek respektive Hälsouniversitetets bibliotek i Linköping för att se om problembaserad inlärning som pedagogisk metod påverkade studenternas informationsvanor och biblioteksanvändning. Som undersökningsmetod användes en stickprovsundersökning av besökare på båda biblioteken och en riktad enkätundersökning till studenterna vid andra terminen på läkarutbildningen vid de båda fakulteterna. Undersökningen visade att det fanns en viss skillnad mellan de två studentgrupperna vad beträffar användningen av biblioteket och dess resurser. Den samlade bild man får vid en analys av stickprovsundersökningen och enkäterna är, att studenterna vid Hälsouniversitetet är flitigare användare av biblioteket och att de utnyttjar bibliotekens samlade resurser i högre grad än studenterna vid Karolinska institutet. (Fridén 1995) När 1993 års studie genomfördes var de elektroniska informationsresurserna vid de två biblioteken blygsamma. Sedan dess har tillgången via Internet till all slags information, från tågtidtabeller till vetenskaplig dokumentation, vuxit lavinartat. Idag har studenterna ofta egen dator och har troligen vant sig vid att till vardags använda Internet för att snabbt nå information av vitt skilda slag. Frågan är om den rika tillgången till kvalificerad medicinsk information via Internet har påverkat studenternas informationsvanor. En enkätundersökning av samma slag som genomfördes 1993, men begränsad till studenter i Linköping, skulle kunna ge en bild av hur studenter numera brukar skaffa sig relevant information för sina studier. En jämförelse med den tidigare undersökningen skulle möjligen också visa om det finns några påtagliga skillnader mellan årskullarna. Tack vare medel från BIBSAM har denna enkätstudie genomförts under vårterminen För att kunna göra jämförelser mellan de två åren användes i princip samma enkätformulär. Frågor om hur studenterna sökte sin information i samband med tentamensläsande uteslöts dock, eftersom resultaten från den tidigare undersökningen visade, att dessa frågor inte gav någon ytterligare information i förhållande till de andra frågeställningarna. Enkäten kom att innehålla fyra huvudgrupper av frågor: a) hur man söker sin information i samband med inlärningsuppgift/nytt kursavsnitt b) hur man söker sin information, när man har ett akut informationsproblem c) vad man läser/studerar i samband med inlärningsuppgift/nytt kursavsnitt d ) vad man läser/studerar, när man har ett akut informationsproblem Dessutom kompletterades enkäten med frågor om hur man söker på Internet, såsom vilka sökmotorer som används. För att ge möjlighet till ytterligare jämförelser delades en kortare enkät med frågor enbart rörande användningen av Internet ut till studenterna på den sista terminen i utbildningen - termin 11. I denna enkät var inte frågorna bundna till särskilda situationer. Tre grupper av frågor ingick i enkäten: a) hur ofta brukar man söka information för studierna via Internet b) hur gör man vid direkt sökning på Internet/ vilka tjänster använder man c) vilken typ av material på nätet använder man för sina studier Det finns ett stort problem inbyggt i enkätundersökningar - svarsfrekvensen tenderar att blir låg. De enkäter, som denna undersökning bygger på, delades ut till studenterna, när de var samlade, dessutom sände respektive kurssekreterare ut enkätformulären via studenternas e-postlistor. Enkäten till andraterminsstudenterna fanns också tillgänglig i deras kursskåp. Bibliotekspersonalen hjälpte till att dela ut enkäten vid bibliotekets undervisningstillfällen. Trots flera påstötningar och det faktum att enkäterna funnits tillgängliga under flera månader blev svaren få: 30 studenter av 64 på termin 2 svarade och 17 studenter av 37 på termin 11 svarade. Detta kan jämföras med att 1993 delades 41 enkäter ut och 29 besvarades. Under hösten 2003 och våren 2004 har stora till- och ombyggnader skett av biblioteket och omkringliggande byggnader. Störningar från byggverksamheten har påverkat biblioteksmiljön periodvis har det varit bullrigt och 1

2 även mycket kallt i biblioteket. Å andra sidan hade antalet läsplaser utökats vid vårterminens början. Tillgång till bibliotekets databaser och till internetkoppling har funnits i andra lokaler, t. ex studenternas kårhus och på institutionerna. Studenterna kan också använda universitetsbibliotekets datorresurser hemifrån om de har egen persondator, vilket 24 (80 %) av de som svarade av andraterminsstudenterna och 12 ( 71 %) av de som svarade av elvaterminsstudenterna hade. Resultat Besöksfrekvensen Den tidigare undersökningen visade att HU-studenterna var flitiga biblioteksbesökare. Stickprovsundersökningen visade också att det framför allt var under de tre första åren av studierna, som studenterna besökte biblioteket, vilket inte förvånar, då undervisningen bedrevs mer samlat under den första prekliniska tiden, medan studenterna spreds ut över flera sjukhus under de kliniska åren. Detta förhållande har inte ändrats utan snarare förstärkts, eftersom studenterna under de kliniska avsnitten numera vistas till och med på sjukhus utanför Östergötlands län. Sedan 1993 har studentantalet ökat avsevärt och de medellånga vårdutbildningarnas bibliotek har inkorporerats i Hälsouniversitetets bibliotek. Biblioteket används alltså numera av alla utbildningar inom Hälsouniversitetet. Antalet läsplatser har under åren inte ökat nämnvärt i förhållande till studentantalet. Ombyggnaden av biblioteket, som ägt rum hösten 2003 och våren 2004, har skett bland annat för att skapa fler läsplatser. Några stora skillnader av hur ofta studenterna besöker biblioteket har inte framkommit. Av 1993 års andraterminsstudenter besökte 13st (45 %) biblioteket varje dag medan motsvarande antal 11 år senare var just 11 (37 %), medan 15 (51 %) studenter 1993 besökte biblioteket 2-4 ggr i veckan och motsvarande antal 2004 var 17 (57%). Hur använde studenterna Internet och databasresurser i sin informationssökning? Formuleringen av enkätfrågorna rörande Internet- och databasanvändning visade sig vara problematisk. Vilken terminologi skulle användas? Studenterna har säkerligen en mycket diffus uppfattning om av vad en databas är, om de alls har någon. Jag utgick dock från att frågor om PUBMED var entydiga. Med frågan direkt på Internet hoppades jag nå dem, som har för vana att alltid börja sitt sökande med en bred fråga i någon sökmotor. För tio års sedan var alltså utbudet på elektroniska informationstjänster litet. Den viktigaste databasen, MEDLINE, fanns på HUB som cd-rom-version i ett lokalt nätverk. I dag är hela den stora databasen fritt tillgänglig via Internet som PUBMED, tillsammans med ett stort antal faktadatabaser från National Library of Medicine (NLM), USA och National Institutes of Health (NIH),USA Dessutom finns MEDLINE som bonus i flera av de stora naturvetenskapliga databaserna. I det lokala nätet fanns också cd-versioner av Cinahl, Psychlit, Biological abstracts och Science citation index. Dessutom fanns Current Contents på en Mac, dock bara med ett års omfattning. Denna databas användes inte alls av studenterna. För att söka information inom medicinområdet användes också tryckta bibliografier, framför allt Index Medicus. I tabell 1 och tabell 2 redovisas hur studenterna 2004 respektive 1993 sökte i de olika versionerna av MEDLINE. Som en ytterligare jämförelse anges i tabell 3 hur 1993 års andraterminsstudenter använde Index Medicus. Tabell 1. Brukar söka i PUBMED Nytt kursavsnitt Akut problem termin stud

3 Tabell 2. Brukar söka i MEDLINE på cd-rom Nytt kursavsnitt Akut problem Tabell 3. Brukar söka i tryckta index - Index Medicus Nytt kursavsnitt Akut problem Som komplement till versioner av MEDLINE såsom PUBMED, har dagens studenterna tillgång till en mängd databaser. På HUB:s webbsida med länkar till databaser relevanta för medicin- och vårdområdet i vid mening finns 50 olika typer av databaser. Som framgår av tabellerna 4 A och 4 B användes dessa i liten utsträckning. Studenterna har i de flesta fall inte heller angett vilka databaser, som använts. Några har svarat, att de utgår från utbudet på bibliotekets webbsida men valt slumpvis. En student på termin 11 har angett användning av de specifika baserna Cochrane och Elsevier. Några av de äldre studenterna har också kompletterat enkätsvaren med påpekanden att det är i samband med de obligatoriska fördjupningsarbetena eller annan forskning, som de använt PUBMED och andra databaser. Tabell 4. A Brukar söka i andra databaser (än PUBMED) Nytt kursavsnitt Akut problem termin stud Tabell 4 B Brukar söka i andra databaser (än MEDLINE på cd-rom) Nytt kursavsnitt Akut problem

4 Tabell 5. Brukar söka direkt på Internet Nytt kursavsnitt Akut problem termin stud Hur gjorde då studenterna, när de sökte direkt på nätet? Hade de någon strategi? Fyra mer specifika frågor ställdes till andraterminsstudenterna: brukar du använda en sökmotor, en ämnesportal, en länksamling och/eller HUB:s hemsida och länkar. Endast de tre sista frågorna ställdes till studenterna på termin 11. Frågan om användning av sökmotor uteslöts av misstag. Det visade sig dock att flera studenter svarade Google på frågan om ämnesportal, vilket visade att man inte ser någon skillnad på olika söktjänster. Tabell 6. Hur sökte man på Internet? Sökmotor termin stud 2004 Ämnesportal termin stud Länksamling termin stud HUB:s hemsida termin stud Frågan om vilka sökmotorer, som man föredrog, besvarades av 24 andraterminsstudenter, varav 19 stycken svarade med PUBMED! Av de övriga använde fyra studenter Altavista och en Google. På frågan om man använde sig av ämnesportaler svarade endast sex andraterminsstudenter, som angav användning av Yahoo, medan av den andra studentgruppen elva besvarade frågan, varav fyra brukade använde Google, fyra Internetmedicin ( och två Altavista, vilket återigen visar att skillnaden mellan olika internettjänster är oklar för användarna. Vilket material använde studenterna vid läsning? De viktigaste vetenskapliga tidskrifterna är i dag i stor utsträckning elektroniska och ofta länkade direkt från de bibliografiska databaserna. Många svenska och utländska organisation och företag inom medicinområdet lägger ut fritt tillgänglig information på nätet. Utbudet av faktainformation är enormt stort och svåröverskådligt. De vetenskapliga biblioteken lägger mycken kraft på att skapa webbsidor med användbara länkar för studenter och forskare. 4

5 1993 års studie visade att böcker var den viktigaste källan för information, både vid akuta informationsbehov och vid inläsning av nya kursavsnitt. Har dagens studenter upptäckt den stora mängd tidskriftsartiklar och dokument av skilda slag, som finns gratis tillgängliga på nätet? Har existensen av onlineböcker, både sådana, som skaffas på licens och sådana, som finns tillgängliga utan kostnad, förändrat studenterna läsvanor? Frågorna formulerades något olika för de två grupperna. Jag antog att andraterminsstudenterna troligen inte såg någon skillnad mellan de böcker, som finns gratis på nätet och de, som gjorts tillgängliga via bibliotekets licenser, medan de äldre studenterna borde ha upptäckt skillnaden, när de vistades på sjukhus utanför Östergötlands läns landsting. För de flesta internetanvändare, som letar information utan någon mer genomtänkt strategi, är troligen skillnaden obetydlig eller snarare obefintlig mellan olika typer av dokument. I ett försök att fånga in vilka slag av dokument, som de läser, har jag vad gäller studenterna på termin två, efterfrågat dokument på nätet och vad gäller den andra gruppen preciserat frågorna till faktainformation och tidskriftsartiklar. Eftersom dessa studenter alla har arbetat med sina fördjupningsarbeten, borde de uppfatta skillnaden i dokumenttyper. Tabell 7. Online-böcker Nytt kursavsnitt Akut problem termin stud 2004 Tillgängliga via HUB Gratis på nätet Tabell 8. Dokument på nätet Nytt kursavsnitt Akut problem Tabell 9. Användning av faktainformation på nätet 11. termin stud

6 Tabell 10 Användning av tidskriftsartiklar på nätet 11. termin stud Finns det någon skillnad mellan 2004 års studenter och 1993 års vad beträffar deras användning av bibliotekets tryckta material ävensom egna böcker? Tabell 11 visar hur bibliotekets referenslitteratur används, när man söker efter information ( Jmf med tabellerna 1-5) medan de följande tabellerna redovisar studenternas svar på frågan vad läser/ studerar du. Tabell 11 Söker i bibliotekets referenslitteratur Nytt kursavsnitt Akut problem Nytt kursavsnitt Akut problem Tabell 12. Läser/ studerar i bibliotekets kursreferensböcker Nytt kursavsnitt Akut problem Nytt kursavsnitt Akut problem Tabell 13. Läser /studerar i bibliotekets övriga böcker Nytt kursavsnitt Akut problem Nytt kursavsnitt Akut problem

7 Tabell 14. Läser /studerar i egna böcker Nytt kursavsnitt Akut problem Nytt kursavsnitt Akut problem Naturligtvis spelar fortfarande egna föreläsningsanteckningar liksom utdelade kompendier/stenciler stor roll. Här är skillnaderna mot tidigare år mycket små. Detta framgår av tabell 15, i vilken jag lagt samman svaren på frågan om man använder ngt ofta respektive alltid. Tryckta tidskriftartiklar används i mycket liten utsträckning av båda årskullarna. Detsamma gäller videofilmer och interaktiva datorprogram. Tabell 15. Användning av föreläsningsanteckningar och kompedier Nytt kursavsnitt Ofta/alltid Akut problem Ofta/alltid % % föreläsningsanteckn föreläsningsanteckn termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud kompendier kompendier termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud Diskussion och sammanfattning Studerar man svaren på frågorna om hur studenterna på termin 2 vårterminen 2004 söker sin information, finner man att sökning i på nätet inte är det vanliga sättet att skaffa sig information. Mer än hälften av studenterna är låganvändare. Vad gäller sökning direkt på Internet i samband med inläsning av nytt stoff svarade 97%, att man sökte sällan/ibland och vad gäller sökning i samband med problemlösning gav 64% samma svar. I problemlösningssituationen finns en liten övervikt för direktsöknng på Internet. Beträffande sökning i PUBMED skiljer sig svaren föga - 93 % respektive 86% av svaren är från låganvändare. Inte heller tio år tidigare var användningen av PUBMED/MEDLINE stor - motsvarande siffror var 90% respektive 56%. I en bred brittisk studie (JUSTEIS) framkommer att både förstaårsstudenter och studenter längre upp i sina utbildningar inte använder elektroniska informationssystem i någon större omfattning. (Armstrong, 2001). Den mest använda tjänsten var sökmotorer. Endast studenterna i disciplinen Clinical medicine skiljde ut sig genom att utnyttja ämnesdatabaser i någon nämnvärd omfattning. Alltsedan den problembaserade pedagogiken introducerades har biblioteket erbjudit undervisning i informationssökning under den andra terminen. Deltagandet är frivilligt. På grund av ombyggnader av undervisningssalen fick årets studenter undervisning sent på terminen, efter att de besvarat enkäten. De flesta studenter brukar delta i undervisningen, trots att de ofta kommenterar att de inte känner något behov av 7

8 databassökning just då. Behovet kommer senare, vilket de äldre studenternas svar möjligen indikerar något fler använde PUBMED ofta för sina studier, nämligen 41%. Man kan också notera att de utnyttjar material på nätet - tidskriftsartiklar och faktainformation - i högre utsträckning. Enkätsvaren ger ingen klar bild av om studenterna använder en genomtänkt strategi i sitt sökande. Sökmotorer är den mest använda tjänsten bland de yngre studenterna, följt av bibliotekets hemsida. De äldre studenterna har i några fall angett att de använder ämnesinriktade söktjänster utöver PUBMED. Föga förvånande är böcker den vanligaste informationskällan för flertalet studenter och i detta avseende skiljer sig dagens studenter inte stort från sina likar för tio år sedan, vilket tydligt framgår av tabell 16. Här har svaren ofta och alltid lagts samman. I början av sina studier har studenterna i första hand behov av textböcker och kurslitteratur. Tabell 16 Användning av böcker Nytt kursavsnitt Ofta/alltid Akut problem Ofta/alltid % % kursreferensböcker kursreferensböcker termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud övriga böcker övriga böcker termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud egna böcker egna böcker termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud termin 2 stud Värdet av denna undersökning ligger i jämförelsen med hur det förhöll sig för tio år sedan. Skillnaderna mellan årskullarna av andraterminsstudenter är små, vilket indikerar att dagens studenter i varje fall i början av sina studier inte känner något behov av elektroniska informationstjänster eller har dåliga kunskaper om vad som finns av relevant information. Information om och undervisning i användning av alla slags informationskällor på nätet behövs uppenbarligen för att dessa för biblioteken så kostsamma tjänster också skall användas i högre utsträckning av studenterna. Resultaten från denna enkätundersökning måste dock tas med en nypa salt. När det visade sig att studenterna inte kan skilja på olika typer av söktjänster, får man vara försiktig i sin tolkning av dessa svar. Frågan om man sökte i bibliotekets onlinekatalog är ytterligare ett exempel på att man får konstiga svar. Endast 20 % av studenterna på andra terminen använde katalogen ofta i samband med inläsning och 36 % i samband med problemlösning, vilket inte kan motsvara den faktiska användningen, som är hög, vilket köerna till bibliotekets katalogdatorer vittnar om dagligdags. Den pedagogiska metod, som tillämpas på läkarutbildningen i Linköping, uppmuntrar studenterna till aktivt sökande av information, vilket borde ge avtryck i större användning av dokument på nätet och i sökande i bibliografiska databaser, framför allt högre upp i kurserna. En erfarenhet från denna undersökning är, att enkäten som undersökningsmetod inte lämpar sig särskilt väl, om man vill studera i vilken utsträckning och hur studenter använder elektroniska söktjänster och databaser. Terminologien i området är snårig, vilket försvårar frågeformuleringen. Skillnaden mellan olika slag av källor är inte självklar. Terminologien i området är snårig, vilket försvårar frågeformuleringen. Dessutom är studenter inte benägna att svara på enkäter. Beroende på vilka som svarat, kan svarsresultatet bli missvisande och inte representativt. Den typ av intervjuer, som man tillämpat i den brittiska undersökningen, ger troligen säkrare resultat och skulle ge bättre information om hur det faktiskt förhåller sig. Intervjuoffren skulle slumpas fram ur 8

9 hela studentpopulation. Oklar terminologi kan redas ut och intervjuare och intervjuad kan vara ense om frågans innehåll. Resultaten från denna enkätundersökning pekar dock på att tillgången till information via Internet inte har revolutionerat studenternas studievanor. Det återstår att ta reda på vad detta beror på. Denna studie har genomförts tack vare medel från BIBSAM. Referenser Fridén, K. & Oker-Blom, T Påverkar problembaserad inlärning studenternas informationsvanor och biblioteksanvändning? Rapport från en undersökning, genomförd 1993 vid Hälsouniversitetets bibliotek i Linköping respektive Karolinska institutets bibliotek och informationscentral. (Linköpings universitetsbibliotek Publikation. 52)(KiBIC-rapport.10) Armstrong, C. et al A study of the use of electronic information systems by higher education students in the UK. Program 35, s