Repetition. UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater
|
|
- Jan-Erik Persson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Repetition UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater FÄLLNINGSBETINGELSER - Löslighet av fast salt i rent vatten - Reduktion av löslighet genom utsaltning tex tillsats av Cl -, OH -, S 2-, M n+ - Ökning av lösligheten genom komplexbildning (Ex Ag(NH 3 ) 2+ ) KVALITATIV ANALYS - Försöksgång och principer för vad som faller och när OBS! Inga kuggfrågor där oväntade joner ingår!
2 KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi E FLS 1(3) ELEKTROKEMI A: Kap 13 sidor:
3 REDOXREAKTIONER DET FÖRSTA BATTERIET Alessandro Volta, Cu H 2 SO 4 (aq) Zn H 2 SO 4 (aq) Cu H 2 SO 4 (aq) Zn
4 13.1 Halvceller HALVCELLSREAKTION Separat behandling av reduktions- och oxidations reaktionerna Ex) TOTALFÖRLOPP för reaktion mellan Zn(s) och Ag + (aq) Zn(s) + 2 Ag + (aq) Zn 2+ (aq) + 2 Ag(s) kan delas upp i följande tänkta halvcellsreaktioner: OXIDATION: Zn(s) Zn 2+ (aq) + 2 e - REDUKTION: Ag + (aq) + e - Ag(s) Redoxpar
5 13.2 Balansera redoxreaktioner sur lösning EXEMPEL 13.1 Reaktion mellan MnO 4 - och H 2 C 2 O 4 (oxalsyra) sur lösning KMnO 4 kaliumpermanganat desinfektionsmedel RECEPT/SE se även s Skriv upp den obalanserade formeln 2. Identifera det som oxideras och reduceras 3. Balansera redoxparet så att: antal avgivna elektroner = antal upptagna elektroner 4. Balansera H och O (kontroll!) I sur miljö: använd H + och H 2 O I basisk miljö: använd OH - och H 2 O Oxalsyra i rabarber, harsyra
6 13.2 Balansera redoxreaktioner basisk lösning EXEMPEL 13.2 Reaktion mellan MnO 4 - och Br - under bildning av MnO 2 och bromat (BrO 3- ) basisk lösning MnO 2 nätverksstruktur Användning: Vanliga batterier - alkali (Zn/MnO 2 ) RÄKNA PÅ EGEN HAND! KBr Medicin: Lugnande medel Kräkdämpande Analys: Genomskinliga fönster för IR mätningar (hygroskopiska)
7 Nomenklatur GALVANISKA CELLER mm ELEKTROKEMISK CELL: Utrustning där en elektrisk ström antingen produceras (galvanisk cell) eller tillförs (elektrolys) GALVANISK CELL: Elektrokemisk cell där en spontan kemisk reaktion används för att generera en elektrisk ström Exempel: NiCd batteri ELEKTROLYTISK CELL/ELEKTROLYS: Elektrokemisk cell där ström används för att driva en kemisk reaktion i ogynnsam riktining Exempel: Framställning av Al(s)
8 13.3 Uppbyggnad galvaniska celler OBS! ANOD: oxidation Zn(s) Zn 2+ (aq) + 2 e - KATOD: reduktion Cu 2+ (aq) + 2 e - Cu(s) + halvcell TOTALFÖRLOPP: halvcell Zn(s) + Cu 2+ (aq) Zn 2+ (aq) + Cu(s)
9 Skrivsätt - galvanisk cell ANOD: oxidation Zn(s) Zn 2+ (aq) + 2 e - KATOD: reduktion Cu 2+ (aq) + 2 e - Cu(s) + Zn(s) Zn 2+ (aq) Cu 2+ (aq) Cu(s) +
10 ENERGI 13.4 Cellpotential och Gibbs fria energi Zn(s) SAMBAND: Skillnaden i dragkraft om elektronen/erna blir den galvaniska cellens drivkraft dvs EMK (E) 2e - G = - nfe G o = - nfe o n = antal omsatta e- (mol) F = Cmol -1 E = E katod E anod OBS! Om reduktionspotentialer används!! Cu 2+ (aq)
11 Beräkning av Gibbs fria energi EXEMPEL 13.3 Daniells element med EMK = 1.04 V vad blir G?
12 13.5 Mer om celler... DANIELLS CELL: Zn(s) Zn 2+ (aq) Cu 2+ (aq) Cu(s) + E cell (1.10 V) TOTALFÖRLOPP Alt 1: Zn(s) + Cu 2+ (aq) Zn 2+ (aq) + Cu(s) G 1 Alt 2: 2 Zn(s) + 2 Cu 2+ (aq) 2 Zn 2+ (aq) + 2 Cu(s) G 2 = 2 G 1 G = - nfe Alt 1: G 1 = - 2FE cell (E cell = - G 1 /2F) Alt 2: 2 G 1 = - 4FE cell dvs G 1 = - 2FE cell SLUTSATS: Stökiometrin bestämmer G men E cell är konstant!
13 Att skriva cellreaktioner EXEMPEL 13.4 Cell med vätgasanod och kvicksilverkatod beskriv totalförloppet p H2 = 1 atm Pt 1.0 M H + Vätgaselektrod (E 0 = 0V) Kalomelelektrod (E 0 = 0.27V*) *se Appendix 2B
14 13.6 Standardpotentialer STANDARDPOTENTIAL, E o : Mått på elektronaffiniteten dvs hur gynnsam reaktionen är, se exempel nedan (reduktionspotentialer) M n+ (aq) + ne - M(s) E o (M n+ /M(s)) POSTIVT E o : Reaktionen är spontan i skriven riktning NEGATIVT E o : Reaktionen spontan i omvänd riktning OBS! Standardpotentialerna utgör en relativ skala med elektroden H + /H 2 (g) som standard(referenspunkt)* med E o = 0V *Jämför temperatur, tex celcius!
15 Elektrokemiska spänningsserien A: Appendix 2B Cl 2 (g) + 2 e - 2 Cl - (aq) E 0 = 1.36 V 2 H + (aq) + 2 e - H 2 (g) E 0 = 0 V Na + (aq) + 2 e - Na(s) E 0 = V
16 E o ( dragkraft ) Hur stor är drivkraften? OBS! Reduktionspotentialer Reduceras gärna Ag + /Ag ETT EXEMPEL: Fe(s) Fe 2+ (aq) Ag + (aq) Ag(s) + HALVCELLSREAKTIONER (från tabell) ANOD: Fe 2+ (aq) + 2 e- Fe(s) KATOD: Ag + (aq) + e- Ag(s) E o = V omvänd reaktion bäst! E o = V reduceras gärna Metod T* för beräkning av EMK (E o ) för cellen: H + /H 2 Använd tabellvärden direkt! E för cellen är då SKILLNADEN Fe 2+ /Fe E o = (-0.44) = 1.22 V E o = E o katod - E o anod * Tabell
17 E o ( dragkraft ) Hur stor är drivkraften? METOD R: Ag + /Ag Fe(s) Fe 2+ (aq) Ag + (aq) Ag(s) + HALVCELLSREAKTIONER (sanna!): ANODREAKTION: Fe(s) Fe 2+ (aq) + 2 e- E o = 0.44 V KATODREAKTION: Ag + (aq) + e- Ag(s) E o = V Metod R* för beräkning av EMK (E o ) för cellen: H + /H 2 Konstatera att anodreaktionen måste gå åt andra hållet! E o anodreaktion = 0.44 V E o katodreaktion = 0.80 V Fe 2+ /Fe Totalreaktion = summan! E o = = 1.24 V * Reaktion
18 Bestämning av standardpotentialer EXEMPEL 13.5 Bestäm standardpotentialen för en halvcell när EMK är känd Zn(s) Zn 2+ (aq) Sn 4+ (aq), Sn 2+ (aq) Pt(s) VI VET: E o (Zn 2+ /Zn) = V EMK = 0.91 V
19 Bestämning av okänt E o -värde kombination av tabellreaktioner E FLS 2(3) EXEMPEL 13.6 Beräkna E o för reaktionen Ce 4+ (aq) + 4 e - Ce(s) mjuk, smidbar, god ledare Cerium: - god ledare - som salt: i bränsleceller, katalys - CeO 2 : yta i självrengörande ugnar - upptäckt i Sverige 1803 (Berzelius)
20 E o ( dragkraft ) 13.7 Elektrokemiska spänningsserien 2.87 F 2 /F - Många icke-metaller är oxiderande oxiderande förmåga EXEMPEL O 2, Cl 2 0 H + /H 2 reducerande förmåga De flesta metaller är reducerande dvs avger gärna elektroner tex till H + vätgasutdrivande! 2.71 Na + /Na EXEMPEL: Na(s), Zn(s)
21 Au(III)/Au O 2 (I)/H 2 O Ag(I)/Ag Fe(III)/Fe(II) Cu(II)/Cu Ädla metaller VILL REDUCERAS alltså OXIDERANDE! O X I D E R A N D E Na(I)/Na R E D U C E R A N D E KÄLLA: modifierade från solutions/chemistry/redox/ electrochemicalseries.gif
22 Att beräkna cellpotentialen EXEMPEL 13.7 FRÅGA: Om man blandar två oxiderande ämnen vad händer då? SVAR: Det bildas en galvanisk cell [som vanligt!] med en EMK som bestäms av skillnaden i EMK mellan de båda redox-paren! UPPGIFT: Beräkna EMK för en blandning av MnO 4 - och Cr 2 O 7 2- (sur lösning)
23 13.8 Standardpotentialer och jämviktskonstanter SAMBAND ATT UTNYTTJA: G G = - nfe = - RTlnK nfe = RTlnK lnk = nfe RT TÄNKVÄRT 1: om E = 0 V så blir K =...! 1 TÄNKVÄRT 2: Daniells element med n=2; E = 1.1 V ger lnk = 85.6 och K = 1.5E37!!!
24 Thermo Sc Beräkning av jämviktskonstant EXEMPEL 13.8 Användning av elektrodpotentialerna för AgCl/Ag och Ag(I)/Ag för att beräkna löslighetsprodukten K sp (AgCl(s)) VIKTIG SLUTSATS! Genom att mäta EMK kan halter av SVÅRLÖSLIGA ÄMNEN och SPÅRÄMNEN bestämmas! ISEs (Ion Selective Electrodes) tför selektiv detektion av tex Ca +2, Cd +2, and Ag+/S -2
25 13.9 Nernst ekvation KONSTATERANDE: Alla batterier blir med tiden funktionsodugliga ( G = 0) dvs drifkraften för att förflytta elektroner avtar successivt Zn(s) + Cu 2+ (aq) Zn 2+ (aq) + Cu(s) SAMBAND: a(zn(ii)) a(cu) a (Cu(II)) a(zn) G = G o + RTlnQ Q start = -nfe = -nfe o + RTlnQ nfe = nfe o RTlnQ E = E o (RT/nF) lnq [Zn(II)] [Cu(II)] Cu(II) förbrukas Q stort Nernst ekvation
26 Nernst ekvation och EMK-beräkning EXEMPEL 13.9 Beräkning av EMK under icke-standard-tillstånd HÄR: Daniells element; [Zn(II)] = 0.10 M, [Cu(II)] = M
27 13.10 Jonselektiva elektroder E FLS 3(3) ph-metern en jonselektiv elektrod TÄNKBAR GALVANISK CELL: Pt(s) H 2 (g), H + (aq) Hg 2 Cl 2 (s) Hg(l) ANODREAKTION: H 2 (g) 2 H + (aq) + 2e- E o =0 KATODREAKTION: Hg 2 Cl 2 (s)+ 2e- 2 Hg + (aq) + 2 Cl - (aq) E o = 0.27 V TOTALREAKTION: H 2 (g) + Hg 2 Cl 2 (s) 2 H + (aq) + Hg(l) + 2 Cl - (aq) E o = 0.27 V E = E o [H (RT/nF) lnq n = 2, Q = + ] 2 [Cl - ] 2 = [H + ] 2 [Cl - ] p 2 H2 EMK = A + (0.0592) ph Användning av mättad KCl(aq) för kontroll av [Cl - ] ger stabil katodreaktion anodreaktionen (öppen) kan användas som mätcell
28 I dagens ph elektroder bubblar ingen H 2 MEN! Kalomel-elektroden finns kvar TÄNKBAR KONSTRUKTION: Pt(s) Provlösning med H + (aq) Hg 2 Cl 2 (s) Hg(l), Pt(s) ANVÄNDNINGSRUTIN: 1. Uppmätt EMK kalibreras mot ph (helst 2 punkter) 2. Okänd EMK mäts EMK prov EMK 1 EMK 2 PROBLEM: Inte bara H + påverkar EMK ph prov ph 2 ph 1
29 ELEKTROLYS FRÅGA: Vad är elektrolys? SVAR: Ett sätt att driva en reaktion i icke spontan riktning m.hj.a. elektrisk ström ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Framställning av många metaller! T.ex. Na, Mg, Al men även Cl 2 (g) Na-användning: Kemisk industri reagens Gatuljus - brandgula Mg-användning: Legeringar med Al lätta sega magn(e/a)lium Cl 2 -användning: Kemisk industri reagens Blekmedel Desinfektion
30 Celltyper TVÅ KOMMERISELLT ANVÄNDA TYPER AV CELLER VATTENLÖSNING Utformning: vanlig cell! Pålagd EMK > cellpotentialen SMÄLTA Utformning: avancerad! Pålagd EMK > cellpotentialen Ex) Sönderdelning av vatten 2 H 2 O(l) 2 H 2 (g) + O 2 (g) E o (H + /H 2 ) = 0 V E o (O 2 /H 2 O, ph 7) = 1.23 V E o (totalreaktion): V EJ SPONTAN! MINST denna spänning behövs! Ex) Down-cellen (Na, Mg) 2 MgCl 2 (l) 2 Mg(l) + 2 Cl 2 (g) E o (Mg(II)/Mg) = V E o (Cl 2 /Cl - ) = 1.36 E o (totalreaktion) = V EJ SPONTAN! Minst 3.72 V behövs
31 Aluminiumproduktion Al: Utvinns ur bauxit huvudkomponent Al 2 O 3 (s) t m = ca 2000 o C PROCESS: elektrolys i smälta tillsats: CaF 2 (s) eller kryolit (Na 3 AlF 6 ) t m (blandsmälta) = ca 950 o C Al(l) tappas ut KÄLLA: commons/2/24/hall-heroult-kk png
32 Villkor för produktion Uppskattning av behov map pålagd spänning: KATODREAKTION: Al e - Al(s) E o = V ANODREAKTION: C (s) C e - E o = X V (ej listad, ej spontan) Bireaktion vid C-anod: C O 2- CO 2 (g) G = Y kjmol -1 (ej listad) SLUTSATS: minst 1.66 V behövs SANNOLIKT MYCKET MER! OBS! En pålagd spänning om 1.66 V reducerar ut de flesta metaller!!! EXEMPEL E o (Pb(II)/Pb) = V E o (Ni(II)/Ni) = V E o (Cd(II)/Cd) = V E o (Cr(II)/Cr) = V Rödslam: Långsiktiga, låghalts- miljöproblem Mer om Al-framställning att läsa i: BE Welch, JOM, 51 (5) (1999), pp
33 Hur mycket ström går det åt? Se även EXEMPEL SAMBAND: Laddningsmängd = (antal mol e- ) (laddning/mol e-) Q = n F F = Cmol -1 Q = I t I = strömstyrka(a), t = tid (s) FRÅGA: Vilken strömstyrka behövs om man vill producera 1 ton aluminium under ett dygn? 1 ton aluminium = kg = g = 10 6 g M w (Al) = 27 g/mol 106 g motsvarar mol Al Behov e- : = mol (n) Behov laddning (Q) = = BEHOV: Billig el!! Tidsrymd: 24 h dvs s = s Strömstyrka: I = Q / t HÄR: I = / = 124 ka
34 Varför använda smälta salter? Energikrävande + Ger rätt produkt! EXEMPEL Elektrolys av saltat vatten... (med NaI) SE/allt blir inte som man tänkt sig (med NaCl)
35 13.12 Elektrolysprodukter Produktbildning kräver elektroner i mängder dvs ELEKTRISK STRÖM ETT EXEMPEL: Cu e - Cu(s) FRÅGA: Vi tillsätter 4 mol elektroner hur mycket ström behövs? Stökiometri som vanligt SVAR: Det beror på hur snabbt vi vill har fram produkten ju lägre strömstyrka desto längre tid tar det!
36 Hur mycket produceras vid given strömstyrka? EXEMPEL Beräkna tiden det tar att producera 25 g Cu(s) ur 1.00 M CuSO4(aq) om strömstyrkan är 3.00 A. COPPER PLATING KIT NEW BRIGHT ACID FORMULA KÄLLA: You will need to supply: - 542mls of battery acid per 4.5 litres of plating bath. - Copper Pipe for tank bar - Copper Wire to hang items - Small amount of electrical wire to make connections - Power Supply (6 or 12 volt battery)
37 13.13 Användningsområden summering Framställning av metaller Framställning av halogener Fås ofta som biprodukt vid metallframställning Elektroplätering; förkromning, förgyllning etc
38 13.14 Korrosion ett ph-beroende fenomen E o O 2 /H 2 O H + Fe(III)/Fe(II) O 2 /H 2 O OH - Fe(II)/Fe(s) H 2 O/H 2 Korrosion = oönskad oxidation av metall FRÅGA: Vad händer med Fe(s) i vatten? REDOXREAKTIONER E o (V) Fe(II) + 2e- Fe(s) Fe(III) + e- Fe(II) O H + + 4e- 2 H 2 O O H 2 O + 4e- 4 OH H 2 O + 2e- H OH VIKTIGARE SLUTSATSER: - Fe(II) bildas ej i rent vatten; O 2 krävs för oxidation - Fe(III) bildas bara i sur miljö H + förbrukas rost deponeras i utkanten av vattendroppe!
39 Hur skyddar man från korrosion? 1.23 E o O 2 /H 2 O H + TAKTIK: Använd offeranod Fe(III)/Fe(II) O 2 /H 2 O OH - Fe(II)/Fe(s) Zn(II)/Zn(s) H 2 O/H 2 dvs tillsätt halvcell som ger strörre drivkraft tex Zn(II)/Zn E o = V
40 13.15 Celler i bruk 3 exempel BRUNSTENSBATTERI (drycell) vanliga batteri (1.5 V) BLYACCUMULATOR i bilar (2 V - seriekopplade) Nicad - NiCd i datorer, kameror, mobiltelefoner (1.25V) Se även TABELL 13.2 NiCd - uppladdningsbara Olika typer av torrbatterier
KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION
KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION SYROR och BASER A: Kap 11 (F1, F2) GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Brönsted syra/bas Lewis syra/bas Syra med konjugerad bas / Bas med konjugerad syra ph, poh,
Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.
Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Kapitel 18. Elektrokemi
Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9
Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Galvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Galvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
aa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier
Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer
Nya begrepp i elektrokemi
Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen
Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt
Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,
Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 171031 Lars Eriksson, Jenny Olander Lars.eriksson@mmk.su.se Jenny.olander@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00
Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406
Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Lars Eriksson, Vivi-Ann Långvik Lars.eriksson@mmk.su.se viviann@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00 Introduktion,
Repetition av hur en atom blir en jon.
Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen
Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Kapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.
Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi
1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan
Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.
till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)
Kapitel 16. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.
Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen
Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken
Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination
Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas
Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering
6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering 6.1. Ange oxidationstalet för svavel i följande föreningar: a) H 2 SO 4 b) SO 2 c) H 2 SO 3 d) H 2 S 2 O 8 2 e) SO 3 6.2. Ange oxidationstalet
Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter
lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
KURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet
Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet Lars Eriksson 12 januari 2016 ii Innehåll Förord ix 1 Bakgrund 1 1.1 Elektrokemiska celler - galvaniska celler - spontana processer - batterier..... 1
KURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)
Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar
Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.
1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt
LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström
LKSTRÖM Spänningsaggregat & Strömaggregat + Ström Q=1 C =1 A Q t dq dt t=1 s Referensriktning: Strömriktningen är densamma som positiva laddningars rörelseriktning. Ström och spänningskällor Batterier
GRUNDARBETEN I KEMI I
GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika
Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder. Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se
Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se 1 Innehåll Kort teori Potentialkartering Linjär polarisationsresistansteknik 2 Teori Jonledare:
Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och
Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 2(2) A: Kap 14.6 14.16 14.6 Andra ordningens kinetik Typiskt för bimolekylära reaktioner EXEMPEL: 2 HI H 2 + I 2 v = k [HI] 2 Typiskt för 2:a ordningens reaktion:
NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5 Löslighetsjämvikter Atkins & Jones kap 12.8 12.14 Översikt kap 12.8 12.14 Löslighetsprodukt Common-ion effect gemensam jon, utsaltning Utfällning, selektiv utfällning
Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent
Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena
Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Elektrokemisk bestämning av löslighetsprodukt och ligandtal
Elektrokemisk bestämning av löslighetsprodukt och ligandtal Jesper Hagberg Simon Pedersen 1 december 011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Carolina
Löslighetsjämvikter svårlösliga salter
Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighet för salter Löslighetsprodukten Molära lösligheten Gemensam jon effekt Reak4onskvoten och uqällning Komplexbildningskonstanten Huvudreak4onsmetoden (här
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017
Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande
Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:
530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.3. Korrosion. 5.3.1 Allmänt om korrosion
530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.3. Korrosion [Mitchell 3.1; Callister 17; en del bilder ur http://www.coe.montana.edu/composites/213%20files/chbe%20213%20 Ch%2017%20Corrosion_2.pdf ] 5.3.1 Allmänt
Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar
Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering
Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för
Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F?
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F? Brønsted-Lowry syror och baser Johannes Brønsted och Thomas Martin Lowry samtidigt 1923 Definitioner Syra protondonator Bas protonacceptor Proton vätejon H + (H 3 O +
F1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12
Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.
För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Kap 6: Termokemi. Energi:
Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.
Arbete TD9 Bränslecell
Arbete TD9 Bränslecell 1 INLEDNING Energi- och klimatoron har under 2000-talet ställt välfärdssamhället inför en betydande utmaning: elproduktionen måste bli effektivare och renare. En av de mest lovande
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.
Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Titrering av en stark syra med en stark bas
Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011 TEORETISKT PROV 2011-03-15 Provet omfattar 11 uppgifter Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-7 skall du endast
Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03
Aluminium 1 1807 1824 1886 - Engelsmannen Humphrey Davy (1778-1829) insåg att metallen måste finnas men lyckades inte framställa den. - Han gav den dock namnet Aluminum. - Den danske vetenskapsmannen H.
Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014
Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16
KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges
ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?
Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:
Periodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom