En bilaga i Ny Teknik från skc. Professor Jan Blomgren: Framtidsjobben finns inom kärnkraft

Transkript

1 Foto: Vattenfall Forskning Utveckling En bilaga i Ny Teknik från skc Illustration: Fanny Holländer 11 De läser på en annorlunda gymnasieskola ali gör internationell karriär Redan som doktorand Hela Listan: Här hittar du alla utbildningar i kärnteknik Professor Jan Blomgren: Framtidsjobben finns inom kärnkraft Foto: Emil Nordin Kärnkraftsindustrin kommer att behöva nyrekrytera personer de närmaste tio åren i Sverige. Bara Forsmark har till exempel anställt 350 personer de senaste tre åren, säger Jan Blomgren, föreståndare, Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC). Foto: T. Busch-Christensen Ger fler regler och rutiner högre säkerhet? Beteendevetaren Carl Rollenhagen är expert på kärnkraftsäkerhet. Sophie Grapes Forskning håller koll på kärnkraftsmissbruket När fler länder nu vill bygga kärnkraftverk, ökar behovet att kontrollera att alla verkligen har fredliga avsikter. Precis det som Sophie Grape forskar kring. Distribueras med Ny Teknik Frågor om innehållet besvaras av Jan Blomgren, jan.blomgren@vattenfall.com I höst startar Uppsala universitet en ny högskoleingenjörsutbildning i kärnkraftteknik. På schemat står bland annat reaktorfysik och termodynamik. Foto: T. Busch-Christensen

2 Intelligent kommunikation sedan Intelligent kommunikation sedan Intelligent kommunikation sedan utblick och framtid Varför jobbar du med kärnkraft? Visste du att... ungefär hälften av Sveriges elproduktion kommer från kärnkraft? vi i Sverige, tack vare kärnkraft och vattenkraft, har bland de lägsta kol dioxidutsläppen i världen för vår elproduktion? Vattenfall satsar på att bli klimatneutralt till år 2050? Kärnkemi och reaktorfysik har alltid fascinerat mig. I det här jobbet möter jag många människor både nationellt och internationellt, vilket är stimulerande och utmanande. Dessutom är det ett område som är viktigt för framtiden i vårt samhälle. Jag har bland annat hunnit arbeta med hur vi ska skydda våra kärnkraftverk mot terrorism och sabotage och hur vi förhindrar spridningen av kärnvapen. Elisabeth André Turlind, enhetschef Strålsäkerhetsmyndigheten Jag är intresserad av energifrågor, så kärnkraftsbranschen föll sig ganska naturlig för mig. Mitt nuvarande jobb som teknisk projektledare ger mig möjlighet att kombinera tekniska frågor med att leda människor man sitter inte framför en dator hela dagarna. Jag valde kärnkraft utan att känna till att en nukleär renässans väntade runt hörnet, men insåg snabbt att detta är en internationell bransch med framtiden för sig. Det är spännande att ta del av allt som händer just nu, som utveckling av nya reaktortyper och nybyggnation till exempel. Christine Marklund, projektledare, Westinghouse Electric Company I Sverige pratar vi ofta om kärnkraft ur ett nationellt perspektiv, mot bakgrund av att vi är ett land rikt på naturresurser. Utanför våra gränser har kärnkraften, som jag ser det, en viktig roll i att storskaligt bidra till att höja levnadsstandarden i områden där befolkningen i dag saknar el, ge tillgång till dricksvatten genom avsaltningsanläggningar och minska växthuseffekten. Så är du intresserad av en internationell karriär, finns det många olika och kanske oväntade inriktningar att arbeta med inom kärnkraftsbranschen. En annonsbilaga från Carolin Cedergren, driftingenjör, OKG Jobba med kärnkraft är ett nätverk av företag som jobbar i kärnkraftsbranschen. Nätverket arbetar med att informera mot universitet och högskolor för att visa hur attraktivt det är att arbeta med kärnkraft. Bland annat genom att åka runt och prata med studenter på högskolor. Syftet är att göra kärnkraft intressant för dem som ännu inte har valt inriktning. Man visar vilka kompetenser som behövs och vad man kan jobba med. SKC Svenskt Kärntekniskt Centrum Vid frågor kontakta SKC, jan.blomgren@vattenfall.com Läs mer om SKC på Intelligent kommunikation sedan InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press. Projektledare: John Lidman Redaktör: Sofia Hillborg Grafisk form: Daniel Jernberg/Tove Engström Repro: InPress Tryck: V-TAB För information om InPress-bilagor, kontakta John Lidman, Foto: Colourbox Frankrike är ett av de länder i Europa som just nu satsar på ny kärnkraft. En bransch i uppsving Vägen till internationell karriär Hur ser utvecklingen inom branschen ut just nu? Den stora förändringen är att nybyggnationer drar i gång igen i västvärlden. I Europa och USA börjar de anläggningar som finns att åldras. Nu kommer en ny generation av byggnationer i USA och Västeuropa, samtidigt som Kina sparkar loss. I USA har Barack Obamas administration visat en ny, mer positiv syn till kärnkraft. Forsknings läget i Sverige är klart bättre än i många andra länder. Jan Blomgren, föreståndare När Steven Chu, Nobelpristagare i fysik, blev energiminister var det första han gjorde att lägga det stora slutförvaringsprojektet på is för att han ville återanvända avfallet med hjälp av fjärde generationens kärnkraftteknik. (Läs mer om Generation IV på sid 8 9.) I Sverige har kärnkraftsindustrin gått på sparlåga under 1990-talet, men nu sker en förändring även här. Samtidigt pågår en generationsväxling. På grund av oklarheten om framtiden, har kärnkraftsindustrin länge varit en bransch som haft ganska liten personalomsättning. De som byggde reaktorerna blev kvar och nu har vi stora pensionsavgångar. Branschen kommer att behöva nyrekrytera personer de närmaste 10 åren. Forsmark har till exempel anställt 350 personer de senaste tre åren. I Sverige har Vetenskapsrådet just beviljat ett stort strategiskt anslag till kärnkraftsforskning kring Generation IV, efter en lång tid utan några statliga forskningsstöd alls. Hur ser du på det? Vi ser det som en politisk signal. Det har inte saknats forskning kring kärnkraft i Sverige under den här tiden och forskningsläget i Sverige är klart bättre än i många andra länder, men forskningen har helt och hållet finansierats av branschen. Många forskningsfinansiärer har varit återhållsamma eftersom de inte har sett en framtid för branschen. Berätta lite om SKC:s stöd till de svenska högskolorna. SKC har stött forskning och utbildning inom kärnteknik på svenska högskolor och universitet, som KTH, Chalmers och Uppsala universitet, sedan 1990-talet. De senaste 15 åren har SKC gett totalt en kvarts miljard till forskning och utbildning. Dessutom ger alla kärnkraftverk i Sverige direkta stöd till högskolorna för att stödja examensarbeten. Fram över kommer vi att se allt fler direkta forskningsuppdrag där högskolorna hjälper branschen att lösa konkreta problem. En ny inställning till kärnkraft kan märkas av bland de yngre vad tror du att det beror på? Den yngre generationen har levt med kärnkraften i hela sitt liv, för dem är för eller emot en ickefråga. I stället har intresset för branschen ökat mycket bland yngre, för att den är ett sätt att minska användningen av fossila bränslen och många ser den globala uppvärmningen som en ödesfråga. Börjar miljörörelsen också omvärdera kärnkraften? Generation IV kan ju komma att lösa många av problemen. Jan Blomgren, föreståndare SKC. Ja, utomlands ser vi att miljörörelsen börjar omvärdera kärnkraften, men hittills har vi inte sett det så mycket i Sverige. I andra länder har vi noterat en rad uppmärksammade sidbyten. James Lovelock, mannen bakom Gaia-hypotesen, teorin om hela jorden som en biologisk superorganism, har svängt i sin uppfattning om kärnkraft. Patrick Moore, Greenpeaces grundare, förespråkar också kärnkraft i dag. Kort om Svenskt Kärntekniskt Centrum Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) har som uppdrag att trygga branschens tillgång till kvalificerad utbildning och forskning inom det kärntekniska området. SKC delfinansierar forskning och utbildning vid KTH, Uppsala universitet och Chalmers. I SKC ingår Strålskyddsmyndigheten, Forsmark Kraft AB, Ringhals AB, Westinghouse Electric AB och OKG. Foto: Emil Nordin Effekt av ökat miljömedvetande Renässans för kärnkraften Sverige har i dag bland de lägs ta koldioxid utsläppen i världen gällande elproduktionen, något vi kan tacka vattenkraften och kärn kraften för. Tillsammans står de för över 90 procent av Sveriges elproduktion. De senaste åren har Mats Ladeborn, affärsområdes ansvarig för kärnkraft på Vattenfall, sett en tydlig attitydförändring till kärnkraft. Att många har alltmer positiva attityder till kärnkraft tror jag beror på en ökande miljömedvetenhet. Kärnkraft har låga koldioxidutsläpp, säger Mats Ladeborn. Säkerheten kommer först I vinter har dock den svenska kärnkraften fått kritik: utdragna renoveringar har medfört att flera av kärnkraftverken har levererat mindre el än planerat. Anläggningarna har runt 30 år på nacken och de måste moderniseras rejält. Inte minst med tanke på att vi nu arbetar utifrån att verken ska vara i drift under betydligt längre tid än vad som planerades för bara några år sedan. Men att förseningarna dragit ut på tiden beklagar Mats Ladeborn. Det är världsunika ombyggnadsarbeten som har gjorts och de går inte att skynda på eller tillfälligt lägga på is. När en ombyggnad väl har startat går den inte att avbryta. Säkerheten måste komma först i alla lägen, säger Mats Ladeborn. Miljardsatsningar på svensk kärnkraft Under de närmaste åren kommer Vattenfall att investera enorma summor i svensk kärnkraft. Fram till 2014 handlar det om 25 miljarder kronor, och mellan 2015 och 2030 lika mycket. Det gäller åtgärder för att öka anläggningarnas livslängd. Vissa komponenter ska bytas ut. Dessutom kommer vi att tillföra ny digital utrustning. En del av åtgärderna handlar också om att öka reaktorernas effekt. Vi gör dessa moderniseringar för att komma upp i en högre tillgänglighet på längre sikt. Vårt mål är att uppnå världsklass i säkerhet och drift. Global utbyggnadstrend Stora satsningar på kärnkraften görs inte bara i Sverige. Det är en global trend. I flera europeiska länder byggs nya reaktorer och i USA har president Barack Obama utlovat lån till nybyggnation av kärnkraft. Man kan säga att vi ser något av en renässans för kärnkraften, mycket på grund av att miljöfrågan är så kopplad till koldioxid utsläppen. Den globala uppvärmningen har gjort att många har börjat ändra uppfattning om kärnkraft. Politiskt och medialt framstår kärnkraften i ett annat ljus, säger Mats Ladeborn. Samarbete med akademin Kärnkraftsbranschen förnyas just nu även på andra sätt. Under de senaste åren har Vattenfall, liksom andra företag i kärnkraftsindustrin, påbörjat ett Att många har alltmer posi tiva attityder till kärnkraft tror jag beror på en ökande miljömedvetenhet. Kärnkraft har låga koldioxidutsläpp, säger Mats Ladeborn. stort generationsskifte där en viktig del är samarbetet med den akademiska världen. Vattenfall är en stor bidragsgivare till akademisk utbildning och forskning inom kärnkraftsområdet. Vi vill måna om rätt kompetens på olika befattningar i koncernen, därför är samarbetet med högskolor och universitet mycket viktigt för oss. Vattenfall är till exempel en av initiativtagarna och delfinansiärerna av ett nytt högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik som startar i höst vid Uppsala universitet. Dessutom har Vattenfall ett stort engagemang i ENELA, The European Nuclear Energy Leadership Academy, i München, som sysslar med ledarskapsutbildning inom kärnkraft. Vattenfall är den största arbetsgivaren inom svensk kärnkraft med medarbetare inom området. Så mycket satsar Vattenfall på uppgradering av kärnkraftverken Mellan 2003 och 2014 investerar Vattenfall tillsammans med övriga ägare 25 miljarder kronor i Forsmarks och Ringhals kärnkraftverk. Pengarna går till säkerhetshöjande och livstidsförlängande åtgärder, så att produktionen kan säkras för lång tid framöver och man undviker den typ av driftavbrott som har förekommit i vinter. En tredjedel av pengarna används till effekthöjande åtgärder som ökar kärnkraftverkens produktionsförmåga. Mellan 2015 och 2030 kommer ungefär lika mycket pengar att investeras i anläggningarna. Fakta om CO 2 -snåla energislag Kärnkraft: 3 gram koldioxid per kilowattimme Vattenkraft: 5 gram koldioxid per kilowattimme Vindkraft: 10 gram koldioxid per kilowattimme Uppgifterna kommer från en livscykelanalys som Vattenfall har gjort av olika energislags miljöpåverkan

3 Utbildning 10 Under de närmaste tio åren kommer kärnkraftsindustrin i Sverige att anställa minst personer. Ett lysande läge att få jobb, om man har rätt utbildning, alltså. På jakt efter en lite annorlunda karriär? I kärnkraftsbranschen jobbar ekologer, psykologer och ekonomer. Den som är nyfiken på en karriär inom kärnkraftsindustrin hittar allt och lite till på 4frågor till Gustaf Löwenhielm, forskningschef vid St r å l s ä ker h e t s my n di g h e ten Hur ser du på utvecklingen inom kärnkraftssektorn? De senaste åren har kärnkraften befunnit sig i det mest intensiva skedet sedan uppbyggnadsskedet. Dels behövs det moderniseringar på grund av Strålsäkerhetsmyndighetens krav på höjd säkerhet i verken, dels vill kraftbolagen höja sin kapacitet. Kraftbolagen vill också att reaktorerna ska ha längre drifttid än 40 år. Vilka utmaningar ser du om det kommer en ansökan om en ny reaktor? Då har vi en ny situation. Tillgången till kompetens är den stora frågan. Redan i dag är läget ansträngt. Det måste till kraftfulla åtgärder från kraftbolagen och Strålsäkerhetsmyndigheten för att vi ska kunna förstärka personalstyrkan med rätt kompetens. Vi behöver även mer forskning, och måste förbereda oss redan nu. Vad tror du om jobbmöjligheterna i sektorn? För närvarande ropar alla efter kompetent folk. Om det inte blir möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige, kommer den nuvarande toppen på efterfrågan av folk att stabiliseras om några år. Blir det i stället möjligt att bygga ny kärnkraft, kommer det att behövas ännu mer kompetent folk. Hur står sig svensk kärnkraftsindustri internationellt när det gäller säkerhet? Min känsla är att den står sig bra. Ansvaret för säkerheten ligger alltid på kraftbolagen, medan Strålsäkerhetsmyndighetens ansvar är att kontrollera att verken upprätthåller sitt säkerhetsansvar så att en hög säkerhet bibehålls. Myndighetens egen forskning är ett villkor för att kunna göra det arbetet bra. Gustaf Löwenhielm. Den svenska kärnkraftsindustrin har stora personalbehov och är den sektor som anställer flest ingenjörer i Sverige just nu. Under de närmaste tio åren kommer man att behöva anställa minst personer. I höst startar Uppsala universitet därför ett nytt högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik. Ny högskoleingenjörsutbildning i kärnkraftteknik Det är ett stort sug efter stationstekniker och reaktoroperatörer ute i kärnkraftsindustrin på grund av stora pensionsavgångar. Jag anser det mycket sannolikt att alla som går den här utbildningen kommer att få jobb, säger Elisabeth Tengborn, ansvarig för den nya högskoleingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet. Ångströmlaboratoriet i Uppsala är en attraktiv utbildningsmiljö, med närhet till studentlivet. Kärnkraft är en bransch som attraherar tjejer. Elisabeth Tengborn, Uppsala universitet Högskoleingenjörsutbildningen i Uppsala är en ettårig påbyggnadsutbildning. Den som har gått minst två år av ett högskoleingenjörsprogram i maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande, är behörig att söka till programmet. Den nya utbildningen finansieras till två tredjedelar av kärnkraftsindustrin. Men det är Uppsala universitets egen utbildning och industrin har inte lagt sig i utformningen av den, säger Elisabeth Tengborn. I programmet ingår bland annat reaktorfysik, termodynamik och ångturbinteknik, liksom lättvattenreaktorteknik och driftsmannakunskap. Man läser också materialkemi, elkraftsteknik, framtida nukleära energisystem och kärnkraftsäkerhet. Kärnkraft är en bransch som attraherar tjejer. Andelen kvinnor har ökat kraftigt och vi tror att många tjejer kommer att söka också till den här utbildningen. Det kommer att bli många och goda möjligheter för studenterna på den nya utbildningen att knyta kontakter med industrin. Förutom Så här söker du till utbildningen högskoleingenjör i kärnkraftteknik Högskoleingenjör i kärnkraftteknik är en inriktning på ett år. Den som har läst två år på ett svenskt högskoleingenjörsprogram i maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande, är behörig att söka till utbildningen. Utbildningen vid Uppsala universitet genomförs i nära samarbete med den svenska kärnkraftsindustrin. Programmet startar i september 2010 och har plats för 30 studenter. Sista ansökningsdag är 15 april det avslutande examensarbetet, som sker ute i industrin, genomförs många av momenten i utbildningen i samarbete med experter från industrin. Simulatorlaborationerna sker exempelvis hos KSU, kärnkraftsindustrins eget utbildningsbolag, som har simulatorer av de svenska kärnkraftverkens kontrollrum i full skala. När studenterna är färdiga kan de bland annat jobba med drift, konstruktion, underhåll och teknisk utveckling. Det ingår också många studiebesök i utbildningen, bland annat på Westinghouse, CLAB och Barsebäck. Dessutom åker hela kursen till Finland och den forskningsreaktor som ligger utanför Helsingfors. Ansök senast 15 april på Läs mer om programmet på Foto: T. Busch-Christensen IPL SKANDINAVIEN AB är ett mer än 20 år gammalt svenskt ingenjörsoch konstruktionsföretag med 150 rutinerade och erfarna medarbetare inom projektledning, prefabricering och montage av industriella röroch stålkonstruktioner. IPL har genom åren skaffat sig en gedigen kunskap och hög kvalitetsnivå som har resulterat i att man deltagit i många intressanta projekt i Sverige och i utlandet. Illustrationerna visar exempel på några av våra projektkategorier. Certifierade kvalitetsledningssystem ISO 9001:2000, ISO 14001:2004 och ISO :2005. Ledningssystemen omfattar svetsning, prefabricering, montage, installation och underhållstjänster. plattformar oljedepåer, stålkonstruktioner, kompletta fabriker, hydraulsystem, rörledningssystem IPL företar en fullständig kontroll, planering, prefabrikation över hela världen. IPL har kapaciteten och den gedigna erfarenheten av att placera våra expertteam i olika projekt över hela världen. IPL SKANDINAVIEN AB ENGINEERING SERVICES Hammervägen 3, Varberg, Sweden Tel.: +46 (0) , Telefax: +46 (0) info@ipl-skandinavien.se

4 Forskning Varje år dör människor i EU på grund av utsläpp från förbränning av fossila och biologiska bränslen. Foto: okg.se Kärnkraften har på senare tid fått nya anhängare, bland annat James Lovelock, mannen bakom Gaiahypotesen, teorin om hela jorden som en biologisk superorganism, och Patrick Moore, Greenpeaces grundare. Du behöver inte vara tekniker eller civilingenjör för att hitta drömkarriären inom kärnkraftsbranschen. Carl Rollenhagen är beteendevetare och adjungerad professor på KTH, med säkerhet som specialitet. I sin forskning utgår han från människan, eftersom det är där säkerheten börjar och slutar om än inte alltid på det sätt man har tänkt sig. Människan påverkar säkerheten på sätt som inte alltid är uppenbara, säger Carl Rollenhagen, beteendevetare. Kärnkraftsbranschens framtid Utveckling ger nya utmaningar Strålsäkerhetsmyndigheten har bråda dagar framför sig. När svensk kärnkraftsindustri nu ägnar sig åt stora investeringar och moderniseringar är det myndighetens uppgift att utforma säkerhetskrav, och se till att de uppfylls. Kärnkraftsindustrin befinner sig i sitt mest intensiva skede sedan reaktorerna byggdes och orsakerna till detta är flera. Flertalet av reaktorerna behöver moderniseras och är därför antingen på väg att byggas om eller redan under ombyggnad. Dessutom ska effekten höjas på vissa reaktorer. Strålsäkerhetsmyndigheten har skärpt säkerhetskraven och inspekterar nu de stora anläggningsändringarna för att se att kraven uppfylls. Allmänhetens ögon och öron Anna Lundborg och Tomas Jelinek, två av myndighetens utredare, har fullbokade scheman. Båda är civilingenjörer, men deras arbeten på myndigheten skiljer sig åt. Tomas Jelinek arbetar med att granska hur säkerhetssystemen utformas och probabilistisk säkerhetsanalys. Anna Lundborg fokuserar på termohydrauliska aspekter och analys av haveriförlopp. Arbetet här innebär en intressant kombination. Våra uppgifter är tekniktunga och det är intressant att kombinera dem med säkerhetsaspekterna, säger Anna Lundborg. Anna Lundborg och Tomas Jelinek är väl medvetna om hur viktiga deras jobb är. Strålsäkerhetsmyndigheten är allmänhetens ögon och öron inom kärnkraftsbranschen. Myndigheten arbetar pådrivande och uppföljande med säkerhetsfrågor, samtidigt som det är de enskilda kraftverkens ansvar att bedriva sin verksamhet på ett säkert sätt. Vi har stora möjligheter att påverka genom vårt arbete. På så sätt är det ett jobb med stort inflytande på säkerhetsutvecklingen, säger Tomas Jelinek. Känner stort ansvar. De båda utredarna Anna Lundborg och Tomas Jelinek är väl medvetna om vikten av Strålsäkerhetsmyndighetens arbete. Om: Strål säker hets myndig heten Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet och har ett samlat ansvar inom strålskydd, kärn säkerhet och icke-spridning, det vill säga skydd mot att kärn - bränsle hamnar i orätta händer. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i fram tiden. Dessutom arbetar myndigheten för strålsäkerhet inom en rad områden: kärnkraft, sjukvård, naturlig strålning samt kommersiella produkter och tjänster, såväl nationellt som internationellt. På myndigheten arbetar drygt 250 personer med kompetens inom teknik, naturvetenskap, beteende vetenskap, juridik, ekonomi och kommunikation. Kärn krafts branschens utveckling kommer att leda till ytterligare ny anställningar de kommande åren. Konsten att hantera den mänskliga faktorn När man reflekterar över säkerhet i samband med kärnkraft, är det ofta människorna i kontrollrummet man tänker på helt enkelt för att det är så uppenbart att deras arbete kan få stora konsekvenser. Men människan påverkar säkerheten på många andra sätt som inte är lika uppenbara. Det kan handla om konstruktörer eller om människor som bygger, underhåller och fattar beslut i en koncern. När man talar om säkerhet måste man inse att allting runt omkring spelar in. Och det är det mycket svårare att förhålla sig till. På svenska kärnkraftverk i dag är säkerhetsmedvetandet starkt reglerat. Det kan var och en intyga som någon gång har sett vilka enorma mängder papper som reglerar utbytet av minsta skruv. Allt kollas, dubbelkollas och kontrolleras igen tekniken, människorna, procedurerna. Säkerheten består av en mängd lager av säkerhetsnät. Om ett system misslyckas med att fånga upp ett problem ska nästa, eller nästa, eller nästa fånga upp det. Enskilda fel ska inte kunna vara kritiska för säkerheten. Även mindre, och vad som kan tyckas vara oskyldiga händelser, uppmärksammas. Vid komplexa händelser görs djuputredningar där man försöker komma till grunden med de omständigheter som gjorde att händelsen inträffade. Carl Rollenhagen är anställd på Vattenfall just för att arbeta med säkerhet, med fokus på sambanden mellan människa, teknik och organisation. Psykologin är på många sätt en annan typ av vetenskap än naturvetenskap och teknik. Det är exempelvis svårt att hitta lagar för mänskligt beteende och det innebär att man har vant sig vid att hantera komplexitet med många variabler som samverkar. I modernt säkerhetsarbete utnyttjar man kunskap från många olika discipliner. Inom Vattenfall har man numera ett institut som bara arbetar med säkerhetsfrågor inom kärnkraft och vattenkraft. Nuclear Safety Management Institute riktar sig främst till ledningspersonal vid kärnkraftverksanläggningar, men också till informationspersonal, ekonomer och koncernledning. Även personer som sitter en bit ifrån en skarp process, kan genom sina beslut påverka verksamheten, till exempel en ekonom som inför en ny rutin. Därför måste alla som jobbar i branschen ha ett minimum av kunskaper. Särskilt viktigt är det när det gäller ombyggnader av anläggningar. I komplexa system kan administrationen ibland bli problematisk, eftersom den ökar komplexiteten. Därför ska man ibland fråga sig om det bästa är att lägga till saker till ett befintligt system. Betyder ökade mängder regler, instruktioner och rutiner alltid bättre säkerhet? Inte alltid. Ibland är det bästa att konstruera om i stället för att lägga till. System blir ofta säkrare om man kan få ner komplexiteten. De allvarliga olyckor som har inträffat på kärnkraftsområdet, har varje gång inneburit en omvärdering av säkerhetstänkandet för branschen. I början av kärnkraftsindustrins historia hade man först och främst en teknisk utgångspunkt till säkerhet. Men med olyckan på Three Mile Island, USA, insåg man klarare att även icke-tekniska aspekter hade stor betydelse, och att mänskliga och tekniska system måste samverka. Vid olyckan larmade många system samtidigt i kontrollrummet, vilket ledde till problem för operatörerna. I det kaos som uppstod var det mycket svårt att tänka klart och identifiera problemet rätt. Efter Three Mile Island fokuserade man alltmer på förhållandet mellan människa och maskin. Forskning och utveckling förstärktes och dagens kontrollrum är bättre anpassade till den mänskliga förmågan än de var tidigare. Three Mile Island Tjernobylolyckan 1986 innebar att man fick upp ögonen för att kontexten, det sammanhang och det politiska klimat där kärnkraftsdriften sker, också påverkar säkerheten. Tragiskt nog berodde olyckan på ett misslyckat säkerhetstest. Efter olyckan blev ordet säkerhetskultur ett begrepp och har spelat stor roll för att sätta in frågor om säkerhet i ett större sammanhang. Foto: wikipedia VILL DU HA EN LYSANDE FRAMTID? Under kommande år behöver svensk kärnkraftenergi göra massor av nyanställningar. Sök masterprogrammet i kärnenergiteknik på KTH. Du bäddar för din egen ljusa framtid samtidigt som du bidrar till att vi alla kan fortsätta att tända lampor, hålla oss varma och mixa smoothies med miljövänlig och tillförlitlig el. Det som dessutom är unikt med vår utbildning är ett besök till en tjeckisk urangruva samt att du kan studera kärntekniskt ledarskap, fjärde generationens reaktorer och transmutation av kärnavfall. För mer information kontakta programansvarig Vasily Arzhanov på vasily@neutron.kth.se

5 Forskning Dagens kärnkraftverk använder bränslet en enda gång. Att återanvända bränslet om och om igen är en av utmaningarna när forskarna nu tar fram nästa generations kärnkraftverk. Foto: Colourbox Elektricitet gör det möjligt att avsalta havsvatten i områden där människor i dag saknar tillgång till rent vatten. Visste du att man forskar kring reaktorer som framställer vätgas, som kan användas i gasbilar, med el som positiv biprodukt? 36 miljoner kronor till kärnteknisk forskning Om allt går som världens forskare hoppas kommer morgondagens kärnkraftsreaktorer, Generation IV-reaktorerna, att kunna återanvända kärnbränsle flera gånger och därigenom minska både mängden avfall och dess radioaktivitet. Med projekt Genius gör Sverige sin första stora forskningssatsning på fjärde generationens kärnkraftteknik. Vetenskapsrådet har anslagit 36 miljoner kronor under fyra år, och Chalmers, KTH och Uppsala universitet har slagit ihop sina styrkor för att uppnå maximal synergieffekt. I dag använder kärnkraften bara en liten del av allt uran. Faktum är att bara omkring 4 5 procent av energin i kärnbränslet verkligen används. Under anrikningsprocessen slösar man bort ännu mer. Det innebär att vi egentligen använder mindre än en procent av allt uran som vi gräver fram, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH och forskningsledare för Projekt Genius. Om vi skulle fortsätta att använda oss av dagens teknik skulle jordens uran ta slut om några hundra år. Om man använder Generation IV-tekniker kan lättillgängliga resurser räcka i år. Och lagren av använt kärnbränsle skulle kunna bli en värdefull energikälla i stället för ett problem. Teoretiskt skulle man kunna använda procent av energin i en bränslestav under varje bestrålning. Det innebär att man i genomsnitt använder bränslet mellan fem och tio gånger. I dag räknar man med att det an vända kärnbränslet kommer att behöva slutförvaras under år. Det är en enorm tidsperiod som är svår att greppa. Med den nya Generation IV-tekniken kan behovet av slutförvar krympa ner till några hundra år, eller åtminstone kortare tid än år. Det är en lång tid det också, men en klar förbättring. Dessutom skulle mängden högaktivt avfall som behöver slutförvaras minska till en hundradel. Samtidigt arbetar forskarna på förbättringar av reaktorkonstruktionerna som kan göra dem ännu säkrare än i dag. Trenden går mot förenklade och alltmer renodlade konstruktioner med säkerhetsprinciper som bygger på naturlagarna. Skulle exempelvis kylmediets pumpar strejka, vill man att det ändå ska fortsätta att cirkulera. Det kan man åstadkomma med självcirkulation, genom att utnyttja det faktum att när en vätska blir varm så strävar den uppåt, säger Janne Wallenius. Flera av de nya reaktormodeller som forskarna arbetar på just nu skulle klara en olycka utan att en operatör behöver gripa in. Det är naturligtvis det mest optimala eftersom naturlagarna alltid fungerar, till skillnad från elektriska system. Dagens reaktorer så funkar de: 1. Vatten värms upp i reaktortanken och cirkulerar i det primära kretsloppet. 2. Vattnet värmer i sin tur vatten i ett sekundärt kretslopp, där det bildas ånga. 3. Ångan driver turbinen och generatorn för att producera elektricitet. Vatten används både för att kyla och som moderator, det vill säga för att bromsa neutroner. Illustration: Fanny Holländer ➊ Reaktortank ➋ Kylvatten ➌ Ångturbin Elgenerator Generation IV-reaktorerna så funkar de: Snabbreaktorer Snabbreaktorerna saknar moderator (det material som bromsar neutronerna i en reaktor). + Kan återanvända existerande kärnbränsle och därigenom sluta bränslecykeln. Kan också användas för att tillverka plutonium till kärnvapen. 1. Natriumkyld snabbreaktor Tre reaktorer av denna modell finns i dag i drift i världen. Natrium är dock ett ämne som reagerar häftigt med vatten, vilket många kanske minns från kemi lektionerna i skolan. 2. Gaskyld snabbreaktor Denna modell kyls med ädelgasen helium och innebär ytterligare förenklingar i reaktorkonstruktionen. Gasen i reaktorhallen kan köras direkt i en gasturbin utan värmeväxlare, vilket innebär hög effektivitet och hög verkningsgrad. Det stora problemet med denna modell är att ingen har lyckats utforma ett passivt säkerhetssystem som fungerar om gas skulle sippra ut. 3. Blykyld snabbreaktor Bly reagerar inte på ett lika problematiskt sätt som natrium och därför kan man placera värmeväxlaren direkt i reaktorn, vilket innebär mindre effektförluster. Mindre modeller av denna reaktor användes i sovjetiska, atomdrivna u-båtar. Denna reaktortyp kan göras i form av mindre, isolerade, självgående system. I dag har reaktortypen dock problem med korrosion när de körs för fullt. Det svenska forskningsprojektet Genius kommer bland annat att titta på en metod att förhindra korrosion för denna reaktormodell genom att spraya aluminium på höghållfast stål. Risk Pilot AB erbjuder tjänster inom riskhantering med fokus på risker inom kärnkraftindustrin och är ett av Nordens ledande företag inom probabilistiska säkerhetsanalyser (PSA). Risk Pilot utför även kvalificerade tjänster inom området Människa-Teknik- Organisation (MTO), där ett intressant exempel utgörs av säkerhetsvärdering av organisationsförändringar. Vi på Risk Pilot arbetar tätt tillsammans med våra kunder och kombinerar renodlade riskanalyser med forsknings- och utbildningsuppdrag. Denna kombination ger oss möjlighet att både följa och leda utvecklingen inom våra verksamhetsområden. Efterfrågan från våra kunder är mycket stor och förväntas öka ytterligare i framtiden. Är du liksom vi positiv, engagerad och har erfarenhet av riskhantering? Hör då gärna av dig, vi har kontor i Stockholm och Malmö. Intresserad av mer information om Risk Pilot och våra tjänster? Vill du vinna ett gigantiskt påskägg? Kolla in: Risk Pilot Your Risk Navigator Glad Påsk önskar Risk Pilot AB Projekt genius Vetenskapsrådet har beviljat ett stort strategiskt forskningsbidrag till kärnteknisk forskning. Det första större statliga forskningsanslaget sedan 1980-talet. Projekt Genius, som omfattar forskare på KTH, Uppsala universitet och Chalmers, har fått 36 miljoner kronor till strategisk energiforskning under fyra år. Genius ska inrikta sig på forskning om fjärde generationens kärnteknik, eller Gen IV (därav namnet). Under perioden kommer 10 doktorander att anställas och 18 andra forskare att delfinansieras. Känns Janne Wallenius ansikte välbekant? Det kan bero på att han blev Partikel-Janne med hela svenska folket i tv-programmet Kvitt eller Dubbelt som 18-åring. Totalt vann han hela kronor på sitt kunnande om partikelfysik. I dag är han, inte helt otippat, professor i reaktorfysik. Morgondagens reaktorer Generation IV International Forum, GIF, är ett samarbete mellan USA, Storbritannien, Kanada, Kina, Frankrike, Japan, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, Argentina, Brasilien och EU:s kärnkraftsorgan Euratom. GIF har tagit fram en lista på de sex mest lovande reaktorkonstruktionerna. Tre av dem är så kallade snabbreaktorer som kan återanvända kärnbränsle och minska mängden kärnavfall. Tidsperspektivet är långt; det kommer att dröja år innan den första prototypen är i drift och 30 år eller mer innan de nya förbättrade Generation IV-reaktorerna finns kommersiellt tillgängliga. De reaktorer som byggs i dag tillhör Generation III. Övriga reaktorer 4. Superkritisk vattenkyld reaktor Använder superkritiskt vatten med hög temperatur och högt tryck. + Eliminerar det sekundära kretsloppet och minskar på det sättet kostnaderna och ökar effektiviteten. Nya material behöver utvecklas för att klara av extrema förhållanden och korrosion. 5. Högtemperaturreaktor Använder helium som kylmedium och grafit som moderator. Det sekundära kretsloppet innehåller helium. + Opererar, som namnet anger, vid extremt höga temperaturer vilket gör den effektiv. Denna modell kan spjälka vatten direkt till vätgas. Nya material behöver utvecklas som klarar dessa höga temperaturer. 6. Smältsaltreaktor Bränslet löses upp i en natriumlösning som fungerar som kylmedium. Det sekundära kretsloppet innehåller smält salt. Använder grafit som moderator. + Inget behov av bränsletillverkning, gör det möjligt med kontinuerlig återanvändning. Kan köras på torium. Innan torium kan användas som bränsle, måste det bearbetas

6 Förser kärnkraften med hjärnkraft En annorlunda gymnasieskola UtbildninG Gabriel Ordéus kom in direkt från civilingenjörsutbildningen på Chalmers via ett exjobb. Michael Öster doktorerade i teoretisk fysik i Linköping innan han sökte sig ut i industrin. I dag arbetar båda hos teknikkonsulten Solvina i Göteborg och stortrivs. Solvina är ett företag med hög specialistkompetens inom bland annat kärnkraftsområdet, och erbjuder stora möjligheter för den som vill växa, utvecklas och ta ansvar i rollen som konsult, säger Gabriel Ordéus och Michael Öster. Solvina, som har sitt huvudkontor i Göteborg, har ett 40-tal anställda konsulter, alla med lägst civilingenjörsutbildning i botten. Vår specialitet är komplexa anläggningar som spänner över många tekniska discipliner. Vi är involverade i alla skeden av projekten, från start till målgång, säger Peter Dahlström, affärsområdeschef på Solvina. Fakta om Solvina: Kontor i Göteborg och Västerås. 25% av de anställda är kvinnor. Kunderna finns inom hela basindustrin, från skogsindustrin till elkraft industrin och energi bolagen. Stort behov av duktiga ingenjörer Solvina har varit med i princip alla större uppgraderingsprojekt inom den svenska kärnkraften de senaste åren. Just nu pågår en omfattande uppgradering och effektivisering av kärnkraften och det gör att det finns ett stort behov av duktiga ingenjörer, säger Peter Dahlström. Gabriel Ordéus är utbildad civilingenjör (kemiteknik med fysik) med inriktning mot simulering och programmering. Kunskaper som passade perfekt för exjobbet på Solvina. Jag utvecklade simuleringsmodeller för energisystem inom pappersindustrin och det var oerhört lärorikt, berättar Gabriel, som direkt efter exjobbet började som konsult. Gabriels första uppdrag blev att arbeta i ett säkerhetshöjningsprojekt inom kärnkraftsindustrin. Det kändes som en rejäl utmaning, men jag lotsades väldigt effektivt in i projektet. Och sedan dess har jag fått en fantastisk möjlighet att utvecklas i rollen som konsult, inte bara inom mitt eget Elkraft, processteknik och kärnkraftsäkerhet. Solvina har expanderat de senaste åren och rekryterar kontinuerligt. Vi är alltid intresserade av duktiga och erfarna ingenjörer. kunskapsområde, utan jag har också fått ta ett allt större ansvar. Lockades av konsultrollen Michael Öster kom till Solvina efter drygt tio år inom akademin, där han doktorerade i teoretisk fysik. Det var tio väldigt roliga år, men jag ville gå vidare och fastnade, efter att ha varit ute på intervjuer hos flera olika företag, för Solvina. Bland annat på grund av att det kändes som ett företag med hög kompetens, säger Michael. Hans första uppdrag blev att utvärdera säkerhetsmarginaler i samband med effekthöjningar i kärnkraftverk. Jag har svårt att tänka mig ett bättre projekt att börja med för en person med min bakgrund. Jag fick verkligen användning för mina kunskaper och fick samtidigt lära mig väldigt mycket om industrins behov och arbetssätt. På Solvina får man möjligheten att växa och ut vecklas, säger Michael Öster och Gabriel Ordéus. Vill du veta mer? E-post: nuclear@solvina.se I K-märkt bruksmiljö från 1700-talet, omgiven av parkområden, ligger en av Sveriges minsta och bästa gymnasieskolor. 95 procent av eleverna på Forsmarks skola går vidare till högskolestudier. Per Lannerhed, rektor vid Forsmarks skola. Siri Montell, 18 år, Örebro Jag tycker om den här utbildningen, den passar mig. Forsmark är väldigt annorlunda jämfört med andra skolor, det är väldigt fint och speciellt. Naturlinjen här är ganska bred. Mina systrar har gått här och talade väldigt gott om utbildningen. De 85 eleverna kommer från Tärnaby i norr till Småland i söder och har ett av Sveriges största kursutbud att välja bland för att komplettera sin naturvetenskapliga utbildning. Att Forsmarks skola har tyngdpunkten på tunga energiämnen och ger möjligheter att fördjupa sig i ämnen som termodynamik, kärnkraftteknik, energilära, hållfasthetslära och hydromekanik, är kanske inte så förvånande. Men på Forsmark kan man också välja exempelvis latin, kinesiska, litterär gestaltning och psykologi. Eller linjär algebra, som är en högskolekurs. Forsmarks skola är nog den enda i Sverige som har fler kurser än elever, ett resultat av att eleverna själva kan påverka kursutbudet. Vill eleverna till exempel läsa mer humaniora, försöker vi göra vad vi kan för att ge det. Det har man väldigt Madeleine Persson, 18 år, Östhammar Skolan är jättebra, det finns många möjligheter att välja kurser och lärarna är bra. Jag tycker att kärnkraft är spännande. Det är en helt underbar miljö här, särskilt på sommaren när det är grönt och sällan möjlighet till på andra naturvetenskapliga och tekniska program, säger Per Lannerhed, rektor. Bland Lärarna finns doktorer inom till exempel kemi, fysik och biologi, och skolan erbjuder många fördjupningskurser inom fysik, kemi och datorvetenskap. Rent organisationsmässigt är skolan unik. Den ägs och drivs av Forsmarks Kraftgrupp, dotterbolag till Vattenfall, men har Östhammars kommun som huvudman. 95 procent av eleverna går vidare till högskolemässiga studier, varav de flesta till civilingenjörsutbildningar. Flera av eleverna har därefter fått anställning på Forsmarks Kraftgrupp. Skolan har samarbete med bland andra Uppsala universitet, KTH och Högskolan Väst och därför kan elever också läsa högskole- och Kombinerar teknik och kreativt tänkande frodigt överallt. Man får väldigt bra möjligheter om man utbildar sig inom den här branschen. Alexander Findeisen, 18 år, Östhammar Jag läste naturprogrammet på en annan gymnasieskola första universitetskurser, och rentav få högskolepoäng redan innan gymnasiestudierna är avslutade. I dag är Forsmark den tredje bästa skolan i Sverige när det gäller andelen elever som uppnår högskolebehörighet. Framöver siktar skolan på att bli fyraårig. Tanken är att påbyggnadsåret ska vara mer praktiskt inriktat med fokus på bland annat el- och kärnkraft, och innehålla fler kurser på universitets- och högskolenivå. Redan i höst kommer vi att dra i gång en försöksverksamhet i väntan på att det blir möjligt att erbjuda alla eleverna ett fyraårigt tekniskt program med naturvetenskaplig inriktning, profil energi och miljö. året, men valde att söka hit. Här fanns bra möjligheter att kombinera olika kurser. Jag ville läsa mer energiinriktade kurser och litterär svenska, det fanns inte på min förra skola. Möjligheten Foto: T. Busch-Christensen Själva undervisningsbyggnaden byggdes 1987, men matsal och datasalar ligger i vallonbrukets gamla skolbyggnad från talet. Administrationsbyggnaden huserar i en prästgård från 1800-talet. att kombinera teknik med kreativt tänkande finns inte på så många olika ställen. Mer än ett halvt sekel Studsvik har mer än ett halvt sekels erfarenhet inom kärnteknisk verksamhet. Vi erbjuder ett brett urval av tjänster för kärnkraftsanläggningar i drift eller under avveckling avseende avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering. Våra nyckelerbjudanden är: Säker och tillförlitlig kraftverksteknik från ABB? Javisst. ABB levererar produkter och helhetslösningar inom instrumentering, automation och elektriska system till små och stora kraftverk. Helhetslösningar inom instrumenterings-, styr- och elsystem ger en säker och tillförlitlig integration, genom att vi optimerar gränssnitten mellan instrumentering, automationssystem och det elektriska systemet. ABB genomför idag flera projekt inom bland annat kärnkraftindustrin i Sverige, där vi levererar allt från systemanalys till drifttagning. Läs mer på Behandling av radioaktivt avfall Avfallstjänster hos kund Konsult- och ingenjörstjänster Strålskyddstjänster Transport och logistik Avvecklings- och rivningsjänster Service vid drift och underhåll Provning/analys av kärnbränsle och material Korrosions- och vattenkemistudier Programvara för bränsleoptimering System- och utrustningsleveranser Nuclear Fuel supplies ReactoRs & services AREVA NP Uddcomb AB Er lokala partner för världens ledande kärnkraftskoncern Forskning & utveckling är en av AREVAs viktigaste grundpelare för framtiden. För att behålla vår ledande position, måste vi uppfinna morgondagens teknologi i dag! Fokus ligger på kundernas krav på ökad prestanda och kostnadsreduceringar, men även att uppfylla myndighetskrav för kärnkraftssäkerhet samt minimering av kärnavfall och utsläpp. recycling renewable energies TraNsmissioN & distribution Läs mer på En del av vår framgång är samarbetet med internationella utvecklingsoch forskningsinstitut där vi får utbyte och tillgång till spetskompetens i våra interna och externa utvecklingsprojekt. - För utveckling av svensk och internationell kärnkraft

7 Forskning För den som vill utbilda sig inom kärnkraftteknik på civilingenjörsnivå finns tre universitet att välja emellan: Uppsala universitet, KTH och Chalmers. Mastersprogram i kärnkraftteknik finns på KTH och Chalmers. I Uppsala planeras en ny högskoleingenjörsutbildning i kärnkraftteknik. Utbildningar och examensarbeten bedrivs i nära samarbete med industrin. De studenter som gör exjobb i industrin har alltid både en industrihandledare och en professor som handledare. Stödjer konsortium för uthållig energi i Europa Kärnkraft är en internationell bransch. När jag har varit här i Belgien, har jag lärt känna människor från hela världen, säger Ali al-adili. Mitt i Europa Ali al-adili har gjort internationell karriär redan som doktorand. Hans forskningskollegor på EU:s forskningslaboratorium i belgiska Geel kommer från hela världen. Det låter kanske lite torrt, men Institute for Reference Materials and Measurements, IRMM, i belgiska Geel är bland de häftigaste platser som finns på jorden om du är i kärnkraftsforskningsbranschen. IRMM är ett av EUkommissionens Joint Research John Loberg lär oss att hålla bättre koll på hur det kokar i kärnkraftverken. Centers och här pågår forskning på högsta nivå om bland annat radioaktivitet i mat och jord, standarder för substanser i mat och kärnklyvning. Det Är institutets berömda partikelaccelerator som lockat Ali al-adili till Geel. Genom kärnreaktioner producerar acceleratorn neutroner som Ali al-adilis forskargrupp använder för att studera fissionsprocesser, det vill säga när atomer slås samman. Miljön är extremt stimulerande. Det är ett ständigt flöde av forskare. De flesta är som jag här som doktorander eller post doc, det är en väldigt internationell plats. För mig var det väldigt lockande att komma ut i industrin direkt, och det var nog avgörande för mitt beslut att doktorera. Personligen tycker jag om forskning som har praktiska tillämpningar. Här på Vattenfall Nuclear Fuel finns hög Nästan alla europeiska länder är representerade. Ali al-adili har rötter i Irak, men är uppvuxen i Uppsala och läste naturvetenskapsprogrammet med fysikinriktning på universitetet. Jag kom i kontakt med kärnkraft under ett studiebesök på Studsvik, där vi träffade en forskare som letade efter exotiska atomkärnor. Möjligheterna till en internationell karriär är stora när man forskar inom kärnkraft. Bland arbetsgivarna finns internationella forskningsinstitut, myndigheter och stora företag över hela världen. Men när jag är färdig här om Du doktorerar inom kärnkraft vid Uppsala universitet, men sitter rent fysiskt på Vattenfall i Stockholm hur går det ihop? kompetens inom reaktorfysik och kontakter inom branschen som jag kan dra nytta av i mitt arbete. Dessutom får jag möjlighet att använda avancerade program för mina beräkningar. Licenskostnaderna är extremt höga, så det hade jag nog ett och ett halvt år, är jag väldigt sugen på att komma tillbaka till Sverige. Just nu har kärnfysiksverige en renässans, och jag vill gärna vara en del av den. Dessutom har jag hemlängtan. Alis forskningsgrupp studerar bland annat uran 234, en isotop av uran som bildas när man använder uran 235 i dagens reaktorer. Uran 234 är viktig för toriumcykeln, som skulle kunna utgöra ett alternativ till dagens användning av uran. Hallå där, John Loberg Repmånad i skolbänken Det är inte bara gamla värnpliktiga och flygplanspiloter som regelbundet måste damma av sina kunskaper. De som arbetar inom kärnkraftsbranschen sätter sig också regelbundet i skolbänken. De som arbetar inom kärnkraften är en av de personalgrupper i Sverige som har mest fortbildning, säger Michael Österlund på Uppsala universitet, som har hand om uppdragsutbildningen för kärnkraftsindustrin. Gammal kunskap dammas av och ny kunskap på teoretiskt avancerad nivå lärs ut. Personer som till exempel ska vidareutbilda sig från reaktoroperatörer till skiftchefer, kommer till oss vid Uppsala universitet för att läsa kurser i reaktorfysik. Ett annat exempel är strålskyddspersonal som lär sig det praktiska arbetet hos Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) och får fysikutbildningen här på Uppsala universitet, säger Michael Österlund. Universitetet har en kompetens och kunskapsnivå som går på djupet, och kan erbjuda teoretiska kurser på hög nivå. Vi tycker att vi har ett mycket bra samarbete, säger Irene Odin, utbildningsledare på KSU. Men samarbetet går även åt andra hållet. När Uppsala universitet till hösten ska starta ett nytt högskoleingenjörsprogram med inriktning på kärnkraft, kommer en del av föreläsarna att vara experter inom branschen. inte haft möjlighet till annars. Jag drar nytta av deras kompetens och de får forskning som i framtiden kan gynna dem alla vinner! Vad går din forskning ut på? Min forskning handlar om reaktorfysik. Bland annat handlar det om att mäta kokningen i reaktorn noggrannare, vilket kan bidra till att man kan övervaka processen bättre. Det kan i sin tur leda till ökad säkerhet och bättre ekonomi genom effektivare användning av bränslet. En annan del av min forskning handlar om styrning av reaktorer. Man kontrollerar reaktorer med styrstavar. Jag forskar om hur styrstavar påverkas i olika lägen i reaktorn, exempelvis hur de åldras när de är utdragna och inte används. Vet man det, kan man bestämma livslängden på styrstavarna bättre, vilket förbättrar både säkerheten och ekonomin. Hållbara energilösningar Vattenfall har inlett en unik satsning som ska ge Europa ledningen i nyföretagande och innovation inom hållbar energi InnoEnergy. Satsningen består av ett samarbete mellan företag, universitet och forskningsinstitut, och sammanbinder aktörer i flera europeiska länder. Det handlar om att stödja forskning och utbildning i Sverige, och att skapa internationella nätverk, säger Johan Söderbom, FoU-programchef på Vattenfall och ansvarig för Vattenfalls satsning på Inno- Energy. Konsortiet InnoEnergy är indelat i olika kompetenskluster som finns i de sex deltagande länderna. För Sveriges och däribland Vattenfalls del handlar det om att utveckla framtidens smarta elnät och energilagring. Viktiga uppgifter då en av framtidens stora utmaningar är hur energiförsörjningen ska tryggas, samtidigt som vi värnar vår miljö. Vattenfall kommer bland annat att finansiera forskargrupper och tillsammans med övriga InnoEnergy I det svenska kompetensklustret, European Smart Electric Grid and Electric Storage, ingår KTH, Uppsala universitet, Vattenfall och ABB som huvudpartners. Säkerhet i fokus Säkerhetsfrågorna står i fokus för Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB i Studsvik. Tio simulatorer är navet i utbildningen av kärnkraftverkens driftspersonal. industriella partners aktivt delta i utvecklingen på KTH och Uppsala universitet. Smarta elnät är en viktig del av den framtida hållbara energilösningen och det är hög tid att driva på utvecklingen av ny teknik. InnoEnergy-satsningen kommer att stärka samarbetet mellan aktörer inom Stockholmsområdet samt ge det ett europeiskt perspektiv. Vi är ensamma i världen om att ha ett helt kärnkraftverk för träning och utbildning, säger KSU:s vd Åke Karlsson. Det finns tio simulatorer för träning och utbildning i kontrollrumsmiljö för svensk kärnkraftspersonal. Sådana utbildningsenheter finns på varje kärnkraftverk och i Studsvik, strax norr om Nyköping, där Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, har sitt huvudkontor och kurslokaler. Dessutom har vi något som är unikt i världen, nämligen ett helt kärnkraftverk för träning och utbildning i det nedlagda Barsebäcksverket. Närmare skarpt läge går det inte att komma i utbildningssammanhang och det har uppmärksammats internationellt, säger KSU:s vd Åke Karlsson. Säkerheten står i fokus för all utbildning och träning, och den utvecklas hela tiden i nära samarbete med branschens tre stora aktörer; Vattenfall, Eon och Fortum. Samarbetar med Linköpings universitet KSU står för grund- och vidareutbildning av all driftspersonal, som stationstekniker, reaktoroch turbinoperatörer, men även av skiftledare och chefer. Minst två veckor om året återkommer alla för att vidmakthålla och utveckla sin kompetens. Utbildningarna leds av både praktiker från kärnkraftverken och kvalificerade pedagoger. När det gäller pedagogik samarbetar KSU med Linköpings universitet för att ligga i framkant Produktion och konsumtion Framtidens elproduktion kommer inte att se ut som i dag. Vi kommer till exempel att ha överskott när solen lyser eller när det blåser mycket. I dag kan vi anpassa produktionen efter kundens behov, men i takt med att vi får mer sol-, vind- och vågproducerad el-energi i systemet, kommer det att förändras. Vi behöver anpassa konsumtionen eller kunna lagra energin. Inom ramen för InnoEnergy startas redan under nästa år en masterutbildning inom Smarta Elnät och energilagring (Smart Grids och Electricity Storage). Välutbildad och tekniskt kunnig personal, som dessutom re dan från starten har ett internationellt perspektiv genom att utbildningen genomförs av olika aktörer i Europa, är viktigt för Vattenfalls och hela branschens framtida utveckling. av utvecklingen med ett stort och anpassat kursutbud. Simuleringstekniken är en viktig del för att kunna träna både normal och störd drift, hur man hanterar akuta lägen och vad som händer när någon måste trycka på den röda knappen för att snabbstoppa ett verk, säger Åke Karlsson. KSU arbetar nära den frivilliga internationella samarbetsorganisationen WANO och samlar information om händelser från hela världen, som sedan ligger till grund för utveckling av nya simuleringar och kurser. Simulatorerna är en omistlig del i KSU:s verksamhet och för branschen som helhet. Vattenfall är inte bara verksamt i Sverige och InnoEnergy ger oss ännu mer internationella kontakter och erfarenheter. Så vi på Vattenfall kommer att tillgång till kompetenta personer och forskningsinstitutioner i hela Europa, säger Johan Söderbom. Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB KSU bildades 1972 av de svenska kärnkraftföretagen och ingår sedan år 2000 i Vattenfallkoncernen. KSU ansvarar för all befattningsutbildning och åtgärder som kompetensutvecklar personalen vid kärnkraftverken. Huvudkontoret ligger i Studsvik och utbildningsenheter finns i Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck. Företaget omsätter 250 miljoner kronor och har omkring 275 anställda. w w w.ks u.se

8 UTBILDNING 15/4 är sista anmälningsdag till de flesta kurserna och programmen vid svenska universitet och högskolor. Men undantag finns, så håll koll. På finns inte bara allt du behöver för att välja kurser eller program. Här kan du också lämna din elektroniska anmälan. Superenkelt. Kvinnlig dominans råder i fördelningen mellan könen bland studenterna som läser kärnkraftsrelaterade kurser vid Uppsala universitet. Mer människor än teknik i kärnkraftverk Stenkoll på kärnkraftsmissbruket Sophie Grapes forskning kan hindra att fler länder får kärnvapen. För några år sedan stel nade världen till när Nordkorea spräng de en kärnvapenladdning. I dag skapar Irans satsningar på civil kärnkraft oro i världspolitiken; har landet verkligen fredliga avsikter? Frågor för en slipad diplomatkår att hantera, eller? På avdelningen tilläm pad kärnfysik vid Institu tionen för fysik och astro nomi vid Uppsala universitet jobbar man också handfast med problemen. Inom området kärnämneskontroll utvecklar forskarna bland annat instrument som IAEA, Internationella atomenergiorganet, använder vid inspektioner av kärnkraftverk och mellanlagringsanläggningar. För att få material till kärnvapen från ett civilt kärnkraftverk, måste reaktorn köras på ett sätt som inte är förenligt med fredlig elproduktion. Genom att undersöka bränslet kan man till exempel se om reaktorn har använts fredligt eller inte, säger Sophie Grape, som just nu gör sin post doc inom ämnet. Vi tar bland annat fram nya instrument för att skanna bränslet, så att man kan se om verket har använts som det påstås och om bränslet har blivit utbytt för att maskera missbruk. Det är speciellt viktigt inför inkapsling och slutförvar. Man vill inte att något ska komma på avvägar. Just nu vill flera länder som tidigare inte har haft kärnkraft bygga nya verk och det ökar intresset för Sophies arbete. Det är spännande att arbeta med tillämpad forskning. Man vet att det man gör är till hjälp för samhället, säger Sophie Grape. Det är inne med kärnkraft i Sverige i dag. Det är inte så att generation 80-talist är kärnkraftskramare, men det är tydligt att branschen lockar unga. Populära utbildningar För några år sedan lockade de enstaka kurserna i kärnteknik som mest fem till sex studenter på Chalmers i Göteborg. I dag är det tio gånger fler som läser kärnteknikkurser. Kärnkraftsindustrin ropar efter kompetent personal för att klara kommande pensionsavgångar. Men det känns också som att intresset för kärnteknik rent allmänt ökar igen, säger docent Anders Nordlund, ansvarig för avdelningen för nukleär teknik på Chalmers. Även om intresset för utbildningarna är stort, finns det utrymme för fler studenter. Vi behöver framför allt få in studenter med olika bakgrund; fysiker, kemister, maskintekniker, elektrotekniker, folk från industrin och gärna även studenter från andra europeiska länder, säger Anders Nordlund. Det finns i dag två mastersutbildningar i kärnteknik i Sverige. En på KTH i Stockholm och en på Chalmers i Göteborg. Dessutom startas nu en treårig högskoleingenjörsutbildning vid Uppsala universitet, där man det tredje året kan välja en inriktning mot kärnkraftteknik. Det finns också ett stort antal enskilda kurser inom området. Utbildningarna har olika inriktning och kompletterar varandra väl. Vår profil är inriktad på att skapa en bred och heltäckande mastersutbildning med tyngdpunkt på ingenjörskunnande. Vi vill kunna erbjuda våra studenter CHALMERS Har ett 2-årigt internationellt mastersprogram i Nuclear Engineering samt enstaka kurser i kärnteknik. Programmet är öppet för svenska och internationella studenter på kandidatnivå i teknisk fysik, kemiteknik, maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande. Anders Nordlund, ansvarig för avdelningen nukleär teknik på Chalmers, får klart godkänt av studenterna Henrik Wall och Rikard Nylander. en utbildning som gör att de kan gå direkt härifrån ut i kärnteknikindustrin eller, om man så vill, fördjupa sig och forska vidare inom akademin, säger Anders Nordlund på Chalmers. Det nya mastersprogrammet på Chalmers är utformat i nära samarbete med den kärntekniska industrin. Vi har utgått ifrån vad man behöver kunna för att arbeta på exempelvis ett kärnkraftverk och har sedan försökt komponera ett kunskapspaket utifrån dessa behov. Specialister från industrin finns med som föreläsare och alla studenter på mastersprogrammet är nära nog garanterade ett examensjobb hos något av de stora företagen i branschen. För den som studerar kärnteknik håller arbetsmarknaden på att förändras radikalt. Inte bara genom att kärnkraftsdebatten i dag snarare handlar om att effektivisera och uppgradera än att avveckla, utan också för att kärnteknik används inom allt fler områden. Den kärntekniska kunskapen är grundläggande exempelvis när det gäller materialforskning. Där kommer det att finnas stora behov av specialkompetens, säger Anders Nordlund. Men även inom energi- och processindustrin, hos tillsynsmyndigheter och, inte minst, inom akademin finns det stora behov av kärnteknisk kompetens. Här kan du studera kärnteknik: Så söker du: KTH Har ett 2-årigt mastersprogram i Nuclear Energy Engineering. Programmet innehåller åtta obligatoriska kurser och tolv frivilliga kurser. Programmet är öppet för internationella studenter med motsvarande bachelor-nivå i teknisk fysik, kärnfysik, elektrofysik, kemisk fysik, energiteknik och materialteknik. RIKARD NYLANDER Efter att ha läst teknisk fysik i tre år ville jag specialisera mig. Kärnteknik kändes som ett spännande område med goda jobbmöjligheter. Utbildningen ger en bra plattform att gå direkt ut i industrin. Forskning är inget som intresserar mig, jag vill ha ett bra jobb. HENRIK WALL Jag siktade på rymden när jag började läsa teknisk fysik, men efterhand har den fundamentala fysiken intresserat mig alltmer. Jag har inte bestämt om jag vill gå vidare inom akademin eller gå ut i industrin. Men jag ser stora möjligheter till bra jobb oavsett vilken väg jag väljer. UPPSALA UNIVERSITET Erbjuder kärnkraftskurser i civil ingen jörsprogrammen och har uppdragsutbildningar inom kärnteknik. I höst startar Uppsala universitet en högskoleingenjörsutbildning inom kärnkraftteknik, som vänder sig till studenter med minst två års studier på ett högskoleingenjörsprogram i maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande. 15 april är generellt sett den sista anmälningsdagen till höstens kurser och program vid Svenska universitet och högskolor. Men avvikelser kan förekomma, så kontrollera alltid vad som gäller just den utbildning du är intresserad av. Anmälan sker via Webbansökan till mastersprogrammen vid Chalmers och KTH ska lämnas in mellan 1 december och 15 januari. Ansökningar inom respektive utbildning kan lämnas senare, dock senast den 1 april. Foto: Tommy Hvitfeldt Skräddarsydd utbildning efter kundens behov det är vad enheten för uppdragsutbildning på Uppsala universitet ägnar sig åt dagligen. Många kunder satsar på ledarutbildning för sina anställda. Men det kan lika gärna handla om utbildning inom exempelvis medicin, miljö eller en uppdatering av forskningsläget inom ett område. Största andelen kunder finns inom offentlig sektor. Industrin har hittills spelat en relativt liten roll för enheten, men det hoppas man snart ändra på. Bland annat är kärnkraftsindustrin ett intressant område där det händer mycket nu och framöver. Karin Persson, projektledare för uppdragsutbildning, citerar Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet: Det är mer människor än teknik i ett kärnkraftverk, säger Ane. Med det menar han att det behövs mer än avancerad teknik för att det ska fungera väl. Det handlar till exempel om organisation, ledarskap, säkerhet och juridik. Det intressanta är att Uppsala universitet kan bistå inom samtliga områden, förklarar Karin Persson. När utbildningar diskuteras med en kund, kan projektledaren välja bland forskare och lärare från 81 institutioner fördelade på 9 fakulteter. Även externa medverkande med branscherfarenhet anlitas för att koppla ihop teori och praktik. Kunderna har ibland inte funderat klart över vad de behöver när de kontaktar oss. Tillsammans med kunden ser vi över behoven och formar utbildningen efter det. Vår uppgift är att hitta rätt kompetens och rätt upplägg till varje kund, säger Detlef Clöwe, enhetschef. Och på frågan varför kunderna ska vända sig just till Uppsala universitet för att få hjälp med sina utbildningsbehov, finns ett självklart svar: Var annars ska yrkesverksamma få tillgång till utbildning i forskningens framkant? Här finns både bredd och spets. Vi är specialister på att paketera kunskap och håller en hög servicenivå till beställare och kursdeltagare, svarar Detlef Clöwe. Enheten för uppdragsutbildning Uppsala University Education Uppsala universitet har avancerad kunskap och forskning inom en rad områden av relevans för näringsliv och offentlig sektor. Enheten erbjuder specialdesignade utbildningar för yrkesverksamma som kan ge akademiska poäng. Hallå där, Joakim Strömqvist, filialchef YIT i Halland: Hur var det att helrenovera i Ringhals 2? Det var kul och komplicerat. Projektet hette Twice, vilket är en förkortning på Ringhals Two Instrumentation and Control Exchange, och innebar en omfattande renovering och modernisering av kärnkraftreaktorn. Den mest intensiva delen av projektet var när vi efter tio år av installationer och förberedelser under en enda halvårslång avställning av reaktorn, genomförde det största bytet av instrument och kontrollutrustning som någonsin gjorts i kärnkraftsvärlden. Sammanlagt arbetade runt 200 personer från YIT med installationerna. Vad var det som skulle moderniseras? Gammal analog, reläbaserad instrument- och kontrollutrustning byttes ut mot digital teknik, inklusive ett helt nytt kontrollrum och en ny simulator. En aspekt som gjorde projektet ännu mer komplicerat, var att den största delen av installationerna utfördes när reaktorn var i full drift. Behöver jag säga att allt var planerat in i minsta detalj? YIT har ansvarat för elinstallationerna i projektet och totalt har bland annat över meter ny kabel, meter kabel rörsvägar och meter seismiska kabelstegar installerats. Utbildningar skräddarsys efter kundens specifika krav, så ingen är den andra lik. Vissa håller på i tre dagar, andra kan pågå under två år. Uppdragsgivare finns även utanför Sverige. För närvarande utbildas exempelvis vietnamesiska statstjänstemän i Hanoi av Uppsala universitets lärare, säger Karin Persson och Detlef Clöwe meter ny kabel, motsvarande sträckan Stockholm Göteborg, har YIT installerat i Ringhals 2. YIT är involverade i projekt även i Forsmark och Oskarshamn Fakta:» YIT är ledande i Sverige inom Service och Installationstjänster. Vi erbjuder ett komplett utbud inom tekniska installationer, drift & underhåll och facilities management.» Genom funktionella anläggningar för bland annat elektricitet, värme, ventilation, kyla, sanitet, processmedier, säkerhet & skydd samt data- och telenät, bidrar vi till lönsamhet, trygghet och en bättre livsmiljö.» Vår storlek, med över medarbetare på cirka 100 orter i Sverige, ger oss de resurser som dagens avancerade tekniska system för byggnader och anläggningar kräver.» YIT-koncernen är verksam i de nordiska länderna, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. Har över anställda och omsätter cirka 3,9 miljarder Euro

9 Programvaran som finns i hälften av världens kärnkraftverk Riskinformerat beslutsfattande det är vad RiskSpectrum handlar om. En avancerad programvara som används som beslutsstöd i svåra situationer. Finns i dag i 47 länder och har utvecklats av svenska Scandpower. Spännande att utveckla kärnkraftssäkerhet Riskhanteringsföretaget Scandpower ser ingen anledning att slå av på takten. Nu när kärnkraftsbranschen satsar som aldrig förr, gör Scandpower detsamma. Sedan års skiftet ingår dessutom Scandpower i den internationella koncernen Lloyd s Register. Scandpower växer så det knakar. Sedan sammanslagningen med RELCON 2007 har arbetsstyrkan mer än fördubblats från 30 till 65 anställda. Därför är huvudkontoret i Solna Business Park just nu en byggarbetsplats, för att göra rum för företagets växande behov. Vd Michael Knochenhauer har till och med tagit sikte på våningen ovanför. Innan årets slut kommer vi att vara över 70 personer. Inom ett par år är vi över 100 anställda. Får vi tag på rätt personer så tar vi dem på en gång. Erfarna seniorkonsulter är en bristvara, säger Michael Knochenhauer. I Sverige står kärnkraftsindustrin för 70 procent av Scandpowers verksamhet. Före taget arbetar bland annat med probabilistisk och deterministisk säkerhetsanalys, där den senare lite förenklat visar hur man bygger något för att det ska fungera säkert och klara olika påfrestningar. PSA, som probabilistisk säkerhetsanalys förkortas, ger en kompletterande bild genom att visa var något går sönder och hur ofta. Kort och gott kunden behöver anlita Scandpower för att bygga på bästa sätt och för att få koll på svagheterna. Kunskap förs vidare Scandpowers nytillträdde vd trivs med tillvaron och planerna för företagets framtid. Det är väldigt kul just nu eftersom det händer så mycket inom kärnkraft och här hos oss. Marknaden har fått en väldig skjuts. Det är spännande att vara med om att utveckla kärnkraftssäkerheten. Det är ett område med stor potential. Därför satsar Scandpower också mycket på kompetensutveckling, bland annat genom en egen skola SNAC, Scandpower Nuclear Academy. Här utbildas nyanställda konsulter av veteranerna inom företaget. Dessutom har Scandpower bland annat samarbete med Branschen har inte varit död, men i frysen i 20 år och därmed varit ointressant för studenter. De har inte sett kärnkraft som en framtidsbransch. Men nu är det annorlunda, säger Scandpowers nye vd Michael Knochenhauer. Chalmers, där man lånar ut föreläsare till varandra. Företaget sjösätter även ett nytt mentorsprogram med fokus på att utveckla konsultrollen. Vad som definierar en bra konsult och hur man utvecklas som konsult är inte självklart. I dag blir man konsult direkt efter avslutad utbildning, men vad det innebär är inget man lär sig på högskolorna. Scandpower finns i Stockholm, Göteborg och Malmö, men även i Norge, USA och Kina. Trots de geografiska avstånden finns nära samarbeten. Scandpower har även siktet inställt på nya marknader. Nu närmast är det Storbritannien man vill lägga för sina fötter. Där kommer alla kärnkraftverk att behöva bytas ut, så det är en väldigt intressant marknad för oss, säger Michael Knochenhauer. Vilken risk tar jag just i dag? Är det en acceptabel risk, eller inte? Genom Risk Spectrums riskmonitor har personal och ledning på ett kärnkraftverk ett verktyg som hjälper dem att planera verksamheten på bästa sätt, säger Ola Bäckström, vice vd och ansvarig för mjukvara på Scandpower. Riskinformerat beslutsfattande är på bred frammarsch inom hela kärnkraftsindustrin. Det handlar om att hela tiden öka säkerheten, öka medvetandet hos alla som ar betar med säkerhetsfrågor om vilken påverkan olika förändringar har, förbättra planeringen, minska utgifterna genom att veta vad som har betydelse och satsa på detta kort och gott fokusera resurserna rätt. Tidigare har man haft överstyrka inom alla områden och det är inte nödvändigtvis optimalt. Alla händelser ska ha rätt säkerhetsnivå. Saker som i praktiken aldrig ska inträffa ska inte ha samma typ av skydd som det som riskerar att inträffa oftare, säger Ola Bäckström. Färgen visar risken. Grönt är ok. Gult indikerar en något höjd risk. Det kan vara exempelvis en pump som inte fungerar som den ska, säger Ola Bäckström. Om RiskSpectrum RiskSpectrum har mer än licensierade användare i 415 organisationer i 47 länder. Produkten används inom flera branscher förutom kärnkraft, däribland elektronik, flyg, militär, bil, olja och gas. Scandpowers historia Scandpower startade 1971 i Norge. Företaget har arbetat med riskhantering inom process-, transport-, olje- och gasindustrin. År 2007 gick företaget samman med RELCON, som arbetade med säkerhetsanalys och mjukvaruutveckling med fokus på kärnkraft. Från årsskiftet 2009/2010 ingår Scandpower i Lloyd s Register Group med anställda och verksamhet i 80 länder. Scandpower har totalt 250 anställda, varav 65 i Sverige. Är du intresserad av oss? Sänd ett mail till recruitment@scandpower.com