Utvärdering av avgränsningar av flygekorrens föröknings- och rastplatser på basen av naturskyddslagen 49 år i Västra Finland

Transkript

1 Utvärdering av avgränsningar av flygekorrens föröknings- och rastplatser på basen av naturskyddslagen 49 år i Västra Finland Ralf Wistbacka Natur och Miljö r.f

2 Innehållsförteckning 1. Undersökningens målsättning 3 2. Flygekorren och lagstiftningen 3 3. Definitioner av en föröknings- och rastplats Naturvetenskaplig definition Radiotelemetriundersökningar Studier av användandet av skogsfragment av olika storlek Politisk definition 5 4 Material 5 5 Metodik Analys av beslut Fältgranskning 5 6. Resultat Analys av beslut Gallringar Kalhyggen Kalhyggen Resultat av fältgranskningar angående beslut från Gallringar Teuva, Perälä Alajärvi, Möksy Karleby, Knifsund Kalhyggen Pedersöre, Lappfors Jakobstad, Pirilö Laihia, Ratikylä Vörå, Rökiö Alajärvi, Möksy Korsnäs, Sebbasmossen Kristinestad, Härkmeri Ylihärmä, Kosola Vähäkyrö, Rekilä Nykarleby, Lassila Bötom, Mörtmark Karleby, Knifsund Utvärdering av avgränsningarna Beslut angåendegallringar Beslut angående kalhyggen Utvärdering av andelen kända föröknings- och rastplatser i Österbottens kustland Förslag för att möjliggörande att naturskyddslagen 49 följs Förbättring av myndighetsdirektivet och anmälningar till Herttaregistret Ekonomisk ersättning METSO II Införande av mer ekologiska skogsbruksmetoder Förbättring av inventeringsläget Sammanfattning Litteraturförteckning 39 Bilagor Pärmbild: Fd. föröknings- och rastplats i Nykarleby där även boträdet innanför avgränsningen avverkades utan åtgärd från certifieringsnämnden eller miljöcentralen. 2

3 1. Undersökningens målsättning Avsikten med denna undersökning är att utvärdera hur det lagstadgade skyddet av flygekorren enligt naturskyddslagen 49 fungerar i skogsbruksområden. 2. Flygekorren och lagstiftningen Flygekorren (Pteromys volans) är en art som Finland har ett specialansvar för inom EU. Finland är det enda landet inom EU där flygekorren förekommer i märkbar omfattning. Bestånden i de baltiska länderna är svaga. Arten är utdöd i Litaunen och förmodligen redan utdöd i Lettland. I Estland håller arten på att dö ut (Hanski 2006). I Finland hör flygekorren till de hotade arterna med beteckningen sårbar (Vu) enligt Rassi et al (2001). Orsaken är att beståndet överlag hade minskat med mellan 20 och 38 % enligt undersökningar under 1990-talet i olika delar av landet ( se t.ex. Hanski et al 2001). Då flygekorren har en begränsad föröknings- och spridningsförmåga innebär en sådan nedgång en stor risk för att de lokala bestånden blir utglesade, försvagade och småningom försvinner. Därför är också en fokusering på livskraften hos lokala bestånd att föredra då man bedömer artens status. En utvärdering som enbart baseras på en uppskattning av det totala beståndet är otillräcklig. För att man skall kunna bevara ett lokalt bestånd livskraftigt bör man först och främst inventera artens förekomstområden. På basen av denna kunskap kan man vidtaga ändamålsenliga skyddsårgärder ifall föröknings- och rastplatserna riskeras att förstöras eller försvagas av avverkningar eller markplaneringsåtgärder. Flygekorren ingår i EU:s direktiv IV b vilket medför att det är förbjudet att försvaga eller förstöra artens föröknings- eller rastplatser. I Finlands lagstiftning konkretiseras detta i naturskyddslagen 49 a. Lagen har varit i kraft sedan men myndighetsdirektiven för hur den skall tillämpas tillkom först år 2004 (JSM 3713/430/2003 och MM 4/501/2003). Samtidigt togs efter en klagan till EU-kommissionen passusen i naturen tydligt identifierbara bort från lagtexten. Från blev det också möjligt att få ersättning för ekonomisk skada orsakad av avgränsningar av flygekorrens föröknings- och rastplatser. Enligt de förordningar som trädde i kraft år skall uppgifter om förekomster lämnas till den lokala miljöcentralen som därefter inför dem i HERTTA-registret. På detta sätt anses de vara officiella och därmed omfattas av beslut enligt naturskyddslagstiftningen. Avverkningsanmälningarna som ankommer till skogscentralerna granskas i förhållande till HERTTA-registret. I fall en anmälan om förekomst finns inom den figur som skall avverkas sänds anmälan inom 14 dagar till miljöcentralen som så snabbt som möjligt skall granska området och göra ett avgränsningsbeslut (Skogslagen 14 b, Naturskyddslagen 72 a ). Beslutet bör helst göras inom 30 dagar. Enligt myndighetsdirektiven skall innehavaren av avverkningsrätten avbryta avverkning i den figur där en flygekorreobservation i en tidigare okänd förökningsoch rastplats görs. I fall innehavaren av avverkningsrätten inte kan bedöma vilka åtgärder som bör vidtagas skall man be om råd av miljöcentralen och uppgifterna skall införas i miljömyndigheternas register. Kustens skogscentral anmäler avverkningar som är inom 50 m från en rapporterad förekomst därför att en vidsträckt förekomst kan vara rapporterad som en enda punkt. Myndighetsansvaret är mycket omfattande och rätt långt avgörande för bevarandet av flygekorren i Finland. I detta myndighetsansvar ingår tydligen inte något åläggande att kartera flygekorrens förekomst. Denna rapport görs av en ideell organisation och baserar sig till stor del på ett bakgrundsmaterial som bygger på ett mångårigt frivilligt arbete. 3. Definition av en föröknings- och rastplats 3.1. Naturvetenskaplig definition En föröknings- och rastplats är ett sådant skogsområde där en hona kan överleva vintern och och få ungar på våren. Denna skog skall erbjuda boplatser och skyddade vandringsleder till födosökningsområden där tillräckliga mängder med lövskog skall finnas. Födotillgången skall medge att honan är i tillräckligt bra skick för att föröka sig på våren-försommaren och kunna få 1 eller 2 kullar (Hanski 2006). 3

4 Undersökningar baserade på radiotelemetriundersökningar Undersökningar i sydöstra Finland baserade på radiotelemetri visar att honans revir - dvs det område som hon använder för att klara av vintern och föröka sig - är i medeltal 8,3 ha stort (2,7ha - 26,6 ha). Storleken torde variera beroende på hur de olika resurserna är fördelade inom den skog som reviret befinner sig i (Hanski et al 2000). Hanski et al (2001) anger på basen av radiotelemetriundersökningar en minimiyta för flygekorrehonors förökning på 3,5 ha. Detta avser habitat omgivna av unga skogar och hyggen. I dessa fall torde de som födosökningsområde även kunna använda kanterna av de yngre skogar som omger den äldre grandominerade skogen. En viktig observation är att två med radiosändare försedda flygekorrehonor, som bodde i 1 ha stora fragment, regelbundet använde andra närliggade större fragment (Selonen 2002) Undersökning av användandet av fragment av olika storlekar Hurme et al (2007) undersökte flygekorrens förekomst i fragment med lämpligt habitat av olika storlekar i norra Finland år Förekomsten av flygekorrar utvärderades på basen av fynd av spillningspartiklar. Fragmenten som inventerades var alla större än 3,5 ha. Fragmentens yta, innehåll av lövträd och närhet till andra bebodda revir användes för att bedöma deras kvalitet. I fall man enbart granskar ytorna av de olika fragmenten kan man konstatera att de fragment som användes årligen i medeltal var 162,5 ha stora, de som var tillfälligt bebodda var i medeltal 20,4 ha stora. De som var toma hela tiden var i medeltal 12,9 ha stora. I denna undersökning skiljde man inte på förekomst av hanar och honor. I Larsmo undersöktes flygekorrarnas användande av 46 fragment med äldre grandominerad blandskog av olika storlek (0,5-25 ha) under sammanlagt 288 undersökningsår mellan 1994 och Förekomsten av honor med ungar undersöktes med hjälp av holkar. I de små fragmenten (0,5-4 ha) fanns det en grupp med 2-4 holkar medan det i de större 8-25 ha stora fragmenten fanns en holkgrupp/4-5 ha. Alla fragment utom 5 hade kontakt med lövdominerad skog. I de övriga fragmenten fanns lövträdsrika skogsbryn. Förekomst av åtminstone en hane användes som en indikator på att skogen är lämplig för flygekorre och i kontakt med övrig skog. Fragmentstorleken har varit den samma under hela undersökningen eller uppkommit som en följd av avverkning av delar av fragmentet. De tre fragment som var 0,5 ha stora hade alla kontakt med lövskog och de studerades i sammanlagt 18 år. Det fragment som användes en gång var beläget 200 m från ett 8 ha stort område och förenat med detta med en smal lövbård. Antalet undersökningsår för de övriga grupperna var mellan 17 och 82 (medeltal = 38,2 år) Flygekorrehonors användning av fragment Användning i % ,5ha 2-2,5 ha 3ha 4-4,5ha 5-5,5 ha 6-10 ha ha ha Fragmentets storlek Figur 1. Förekomst av honor med ungar i fragment av lämpligt habitat i Larsmo Antalet fragment var 48 och undersökningsåren 288. I Larsmo var användandet 0,5 ha stora fragment försumbart (< 1/10 år) medan gränsen för en 50% användning gick mellan 3 och 4 ha. Detta innebär att en skogsdunge på 4 ha kan vara tom vartannat år men den är ändå en populationsbiologiskt sett viktig del i habitatnätverket. Regelbunden förökning (9 år av 10) noterades endast i fragment som var större än 10 ha. 4

5 3.2. Politisk definition Enligt myndighetsdirektiven undviker man att försvaga eller förstöra en föröknings- och rastplats genom att göra en ca 0,03-0,07 ha stor avgränsning runt ett boträd även vid kalhygge. (JSM 3713/430/2003 och MM 4/501/2003). Ett villkor är att den kvarlämnade trädgruppen skall vara i kontakt med annan skog med s.k. hoppträd. Denna avgränsningsnorm har inget stöd av forskning. Dessutom ställs krav på bevis för att föröknings- och rastplatsen är bebodd då tjänstemannen från miljöcentralen råkar besöka platsen. 4. Material Undersökningen omfattade primärt 16 avgränsningsbeslut gjorda av Västra Finlands miljöcentral (bilaga 2). De innehöll avgränsningar som skulle gå att granska. Dessa beslut utvärderades och fältgranskning av 14 st gjordes. 11 st granskades våren områden kontrollerades i augusti I ett av dessa ingick både en gallring och ett kalhygge. Vidare gjordes en kompletterande analys av 14 icke sorterade avgränsningsbelut som gjorts mellan och (bilaga 3). Den används som gräns eftersom naturskyddsenheten vid Västra Finlands miljövårdscentral då informerades om flygekorrens biologi och data som bl.a finns i figur 1 överlämnades för användning i kommande avgränsningsbeslut (Wistbacka 2007). För bedömningen av andelen kända förekomst och rastplatser användes antalet observationer i Hertta-registret kombinerat med Hanskis (2006) uppgifter om flygekorrens täthet. 5. Metodik 5.1. Analys av beslut I fråga om alla beslut noterades ytan av det område som omfattades av avverkningsanmälan. Data om skogens egenskaper noterades. Datum och naturförhållanden vid avgränsningsinspektionen noterades. I fall en avgränsning gjordes noterades ytan av avgränsningen. I beslutstexten kontrollerades huruvida spår eller bohål hittats samt eventuella data om på vilket sätt förekomsten övervakats av miljöcentralen efter det att anmälan inkommit. Vidare noterades om man vid avgränsningen använt GPS-navigator Fältgranskning För läget innan avgränsningen ritades en karta av det anmälda avverkningsområden med bohål och avverkningsavgränsningen. Vid fältgranskningnen definierades omgivningen enligt följande: A) Lämpligt habitat, B) Olämpliga habitat dvs: 1) övrig äldre skog som flygekorren kan röra sig genom (t.ex. tallmyrar, äldre talldominerad skog), 2) äldre tallplanteringar (> 15 år), 3) kalhyggen-yngre tallplanteringar (0-15 år) och 4) åkrar (se figur 2). Motsvarande karta efter avverkningen gjordes. I denna karta inritades avgränsningen med bohål och hoppträd. I fråga om alla beslut gällande kalhyggen bestämdes ytan av det för flygekorren lämpliga skogsområdet inom en radie på minst m från avgränsningen. Samtidigt noterades om träd blåst omkull innanför avgränsningen, om de bohål som utmärkts fanns kvar och om hoppträdsförbindelse till närliggande skogar fanns. Avgränsningens yta jämfördes med beslutet. Som en följd av deras obetydliga yta kunde avgränsningarna inte alltid ritas in skalenligt på kartorna. Förekomst av flygekorre kontrollerades genom att söka spillningspartiklar. I fall endast gula partiklar hittades hade flygekorrar endast uppehållit sig i området på hösten-vintern. I fall mörka partiklar hittades betydde det att flygekorrar rört sig i området endast sedan början av maj. Björklöven började år 2007 spricka ut kring och redan då noterades att spillningskornen blivit mörka till färgen invid bebodda boplatser. För att området möjligen skall kunnna anses vara ett honrevir och därmed en förökningsplats bör spillningskorn av båda kategorierna återfinnas i senare delen av maj. Vid två inspektioner i augusti kunde man endast konstatera förekomst eller icke förekomst av spillningskorn eftersom de gula kornen från våren kan antas vara försvunna vid denna tidpunkt. Observationerna infördes på Esko Vuorinens blankett (bilaga 1). 5

6 ÅKER ÖVRIG ÄLDRE SKOG (Gran-tall utan lövträd) LÄMPLIGT FLYGEKORREHABITAT KALHYGGE ELLER UNG TALLMONOKULTUR(<15 år) ÄLDRE MONOKULTUR, TALLMYR HOPPTRÄD GRÄNS FÖR AVVERKNINGSANMÄLAN GRÄNS FÖR MILJÖCENTRALENS AVGRÄNSNING BOHÅL (1-3 st) Figur 2. Förklaringar till de i kartorna använda symbolerna. Bild 1: Exempel på skog som utgör lämpligt flygekorrehabitat. Viktiga strukturer är att skogen är flerskiktad med lövinslag och små gläntor. Viktiga element är högstubbar och gamla lövträd som är potentiella hålträd (Juha Ilkka). 6

7 6. Resultat 6.1. Analys av beslut om avgränsningar Gallringar På basen av fyra avverkningsanmälningar som avsåg gallring (yta i medeltal = 2,17 ha) har beslut om avgränsningar av föröknings- och rastplatser gjorts på endast ett ställe. Den avgränsade ytan var 0,07 ha och den skulle bevaras ogallrad. Snötäcket vid denna inspektionen var obetydligt. Vid de övriga tre inspektionstillfällena fanns ett tjockt snötäcke på marken. Vid två av inspektionerna hittades spillningskorn och boplatser. Vid den tredje hittades spår av flygekorre som landat i snön samt boplatser (bilaga 2). Trots att man fann boplatser och spillningskorn gjordes inga beslut om avgränsning. Närmare beskrivning av 3 fall finns i pkt Kalhyggen På basen av 13 särskilt utvalda avverkningsanmälningar (yta 0,4-5,8 ha; medeltal = 2,34 ha) gjordes 12 beslut om avgränsningar (bilaga 1). I tio fall hittades boplatser på området som ingick i avgränsningsanmälan och i två fall hittades bebodda bohål på grannskiftet. I åtta av fallen hittades även spillningskorn vid inspektionen. Besluten gjordes således till stor del på basen av tidigare konstaterad förekomst kombinerad med de fynd av boplatser som gjordes av miljöcentralen vid inspektionen av området för avverkningsanmälan. Den avgränsade ytan var mellan 0,02 och 0,46 ha. I medeltal var avgränsningarna 0, ,38 ha (n=12). Medianvärdet var 0,14 ha. Närmare uppgifter angående fältgranskning av 12 av besluten finns i pkt I det fall då ingen avgränsning gjordes hittades varken bohål eller spår. I flere fall gjorde man dubbla inspektioner och intervjuade den ursprunliga uppgiftslämnaren Kalhyggen På basen av 14 icke sorterade avverkningsanmälningar (yta 0,5-3,8 ha; medeltal = 1,6 ha) gjordes tio beslut om avgränsningar (bilaga 3). I dessa fall gjordes fynd av både bohål och spillning. I medeltal var avgränsningarnas yta 0,13 ha +- 0,07 ha. Medianvärdet var 0,15 ha. Miljöcentralen hade den informerats om medelstorleken på ett flygekorrerevir i Österbotten (Wistbacka 2007). Då erhöll de en kopia av utvärderingen som ingår i figur 1 i denna rapport för att kunna bedöma den negativa inverkan av för små avgränsningar. Samtidigt konstaterades att lokala bestånd (t.ex. i Larsmo) riskerar att försvinna inom kort pga de omfattande avverkningarna. Den avgränsade ytan blev i medeltal ca 50 % mindre än innan informationstillfället. I de fall (n=4) då ingen avgränsning gjorts har man inte funnit varken spillning eller bohål eller så har man funnit spillning men inte bohål. Även i ett fall då man fann bohål men ingen spillning gjordes ingen avgränsning. I en gammal tallmoskog inspekterad i april 2007 ansåg miljöcentralens tjänsteman att koordinaterna hade införts felaktigt i Herttadatabasen. Fyra av inspektionerna gjordes i djup snö men avgränsningsbeslut gjordes Utvärdering Avgränsningarna storlek korrelerade inte i någondera gruppen med den påträffade boplatsens kvalitet (holk eller hackspettshål). Fältarbetet har på basen av inspektionsprotokollen överlag gjorts på ett sakkunnigt sätt. Detta gäller speciellt i fråga om lokaliserandet av boplatser och spillningspartiklar. Likväl hittades inga risbon av ekorre på ett enda av de 27 områden för kalavverkning som miljöcentralen granskade. Trots att inspektionerna gjorts på tidpunkter som inte godkänns för inventeringar av flygekorre för markplanering har man tack vare skickligt fältarbete lokaliserat avsevärda mängder föröknings- och rastplatser. En objektiv bedöming av hur stor procent av alla boplatser som hittats går likväl inte att göra. Användande av en GPS-navigator vid alla fältinspektioner skulle förbättra beslutsförfarandet avsevärt. 7

8 6.2. Resultat av fältgranskningar angående beslut från Gallringar Teuva, Perälä: LSU L-17(254); H Ursprunglig rapportör: Helsingfors universitet. Observation av spillningskorn Miljöcentralens inspektion: Vid inspektionen av området för avverkningsanmälan (yta=5 ha) påträffades ett hålträd och spillningspartiklar trots ett cm tjockt snölager. Miljöcentralens beslut: Beslutet innehöll ingen avgränsning men man rekommenderade att hålträdets närområde (ingen exakt radie nämndes) lämnas oavverkat och alla aspar på skiftet sparas vid gallringen. Fältgranskning: Vid fältgranskingen konstaterades att gallringen var utförd. Asparna hade sparats och det närmaste träd som gallrats var ca 15 m från hålträdet. Hålträdet stod invid en skogsväg. Inget bohål hittades trots studier med kikare. På skiftet hittades inga spår efter flygekorre (0/30 träd) och i en sparvuggelholk häckade talgmes. Hela skiftet var nu genomskinligt med en sikt på över 50 m, men trädbeståndet hade enligt min bedöming varit rätt jämnskiktat sedan tidigare. Utvärdering: På området noterades ej spår av flygekorre men detta kan inte direkt bevisas bero på gallringen. Avsaknaden kan bero på naturliga fluktuationer i beståndet. Detta var det enda av bohålen i de granskade avgränsningsbesluten jag inte lyckades återfinna. Området är beläget inne i rätt enhetlig skog. Ingen förändring i vandringsmöjligheter har skett som en följd av gallringen. Förslag till uppföljning: Området bör inventeras på nytt 2008 och en klättring upp i aspen med bohålet bör göras. X Fígur 3. Utdrag ur karta över beslut H Hålaspen finns vid plats betecknad med x. 8

9 Alajärvi, Möksy: LSU-2007-L-105(254); H Ursprunglig rapportör: Helsingfors universitet. Observation av spillningskorn Miljöcentralens inspektion: Inspektionen av området för avverkningsanmälan (Yta = 0,9 ha) gjordes Inga spillningspartiklar påträffades men däremot spår efter landande flygekorrar i den cm djupa snön. Miljöcentralens beslut: Inget avgränsningsbeslut gjordes av miljöcentralen - men 3-4 träd med ekorrbon märktes ut med band. Dessa fick ej avverkas. Fälgranskning: Området fältgranskades Avverkningen hade ännu inte utförts. Förekomstskogen ingår i en 2-2,5 ha stor gran-björkblandskog, som utgör ett fragment inuti yngre planteringar. I området för avverkningsanmälan påträffades närmare 10 ekorrbon - och i brist på hålträd använde flygekorrarna tydligen dessa. Skogen var inte speciellt högvuxen men tät och svagt skiktad. I området hittades spillingskorn av flygekorre under 10 av 20 undersökta träd - av fynden fanns nära hälften i skogen söder om den planerade avverkningen. Alla påträffade avföringspartiklar var gula. Utvärdering: På basen av inventeringen år 2007 uppehöll sig en eller flere hanar i området. Området kan dock på basen av ytan fungera som en förökningsplats. Gallringen kan medföra att ekorrbona i området blåser ner. Områdets status som förökningsplats är svår att bedöma då ingen årlig uppföljning gjorts. Förslag till uppföljning: Ny fältgranskning våren Bild 2: Området för avverkningsanmälan med av miljöcentralen utmärkta granar med ekorrbon Karleby, Knifsund: LSU-2006-L-1577 (254) H46-93 Ursprunglig rapportör: Helsingfors universitet. Observation av spillningskorn Miljöcentralens inspektion: Inspektion av området för avverkningsanmälan (1,8ha) gjordes samtidigt med inspektion av ett planerat kalhygge omdelebart öster om detta område. Vid inspektionen hittades spår på ett fåtal ställen inom det planerade gallringsområdet. Miljöcentralens beslut: I beslutet stadgas att ett ca 10 x 50 m stort område invid en holk skall lämnas ogallrat. Detta område ingick hösten 2007 i ett ca 7 ha stort område med naturskog vid Gåsörskanalen och granskog i anslutning till tomter vid stranden av Larsmosjön. I anslutning till Gåsörskanalen kvarblir enlig skogsbruksplanen en m bred lövskogsdominerad skogsbård. Fältgranskning: Denna gjordes 10 augusti Avverkningen hade ännu inte utförts. Det avgränsade området hade utmärkts med band men fanns inte på det ställe som beslutskartan angav. Holkträdet hade blåst omkull. Kartskiss på sid 31. Utvärdering: I beslutet ingår inga koordinater. Därför kan det vara svårt att överföra denna information till processorföraren. Vid alla avgränsningsbeslut borde GPS vara obligatorisk. Bården vid Gåsörskanalen är ett av de få ställen där en märkbar trädbård frivilligt kvarlämnas. Vanligtvis betyder en bård i forstliga sammanhang en gles rad med träd invid en myr eller vattendrag. Förslag till uppföljning: Fältgranskning våren

10 Kalhyggen Lappfors, Pedersöre: LSU-2004-L-1259 (254); H Ursprunglig observatör: Enskild Miljöcentralens inspektion: Den påträffades i granskogen (yta=1,7 ha), som berördes av avverkningsanmälan en rastplats (holk) invid en åker i den södra delen och spillningskorn. Vid inspektionen rådde goda väderleksförhållanden. Miljöcentralens beslut: En smal drygt 300 m lång bård från den norra åkern, Suddkärret, ner till ett litet skogsfragment nere vid Esse å avgränsades. Bården är ca 5-10 m bred. Ytan är ca 0,15 ha. I norr gränsade avgränsningen till en tallplantering med en smal bård av unga (30-40 år) granar och aspar vid åkern. I söder gränsade den mot ett litet fragment (0,1 ha) med granar och björkstubbar med 2 bohål. I väster och fanns tallmyrar och tallplanteringar. Vid avgränsningsbeslutet utgjorde området den västra delen av ett över 15 ha stort område med lämpligt habitat invid Esse å (karta 1). Fältgranskning: Den hittades spillningskorn under sammanlagt 7 av 20 granar längs med hela den sparade bården. Under ett ekorrebo i tallplanteringen norr om avgränsningen påträffades också spillningskorn, vilket antyder att boet använts som rastplats. Spillningskornen var alla gula, vilket betyder att flygekorrarna endast vistats i området på vintern. I granbården hittades 3 små starholkar lämpliga för flygekorre. De innehöll mesbon - men inga flygekorrebon. I det stora fragmentet i öster hittades spillningskorn och påträffades en likadan holk. I denna fanns ett nybyggt flygekorrebo. I nordost fanns nya hyggen ( ) men en bård har sparats invid åkern. Agränsningen har således trädkontakt mot öster, men detta beror ej på beslutet! (karta 2) Utvärdering: Området kan inte längre fungera som föröknings eller rastplats. Detta gäller även boplatserna söder om avgränsningen. Det fungerar som vandringsled för flygekorrar från det stora skogsfragmentet i öster. De kan möjligen rasta i ekorrboet (* i karta 2). I fall inte det stora skogsfragmentet skulle existera skulle inga flygekorrar finnas kvar. I fall de kvarvarande flygekorrehabitaten avgränsas enligt denna modell, kommer flygekorren att försvinna från området som en följd av förstörda föröknings- och rastplatser. Förslag till uppföljning: Fältgranskning våren 2008 Bild 3. Den avgränsade trädbården I bakgrunden fragmentet med 2 bohål vid Esse å. Bilden tagen från NW mot den södra åkern. Bild 4. Den enhetliga över 15 ha stora skogen längs med Esse å. I förgrunden den del där en bebodd holk och flere ekorrbon hittades. Området är förgrenat med avgränsningen med en smal trädbård längs åkern på bilden. Bild tagen mot SW från avgränsningens kant mot den södra åkern. 10

11 Karta 1. Lappfors (LSU-H23-738) vid tiden för avgränsningen år Avverkningsanmälan inritad med dubbel linje. Holkar = H, Ljusgrönt = lämpligt flygekorrehabitat. Mörkgrönt = övrig äldre barrskog. Rött = hyggen eller unga planteringar. Brunt = äldre monokulturer, tallmyrar mm. = bohål. Dubbelpil = hoppträd. I övrigt se figur 2 sid 6. Holkarnas platser är instruktiva - de kan i samband med avverkningen ha blivit flyttade till de platser som ses i karta 2. Karta 2 Lappfors (LSU-H23-738) vid fältgranskningen år Avgränsningen inringad med heldragen linje. * = plats för år 2007 påträffat ekorrbo. Spillningskorn hittades längs åkerkanten upp till ekorrboet och längs med avgränsningen. 11

12 Jakobstad, Pirilö: LSU-2004-L-1657 (255) H Ursprunglig observatör: Staden Jakobstads miljövårdsbyrå Miljöcentralens inspektion: En första inspektion av området för avverkingsanmälan (yta=1,4 ha) gjordes En kompletterande inspektion gjordes Den 5.1. hittades ett spillkråkebohål i en tall i figurens norra del (VMT gran-tall-björkskog). Inga spår av flygekorre påträffades trots att snömängden var minimal. En holk som påträffades flyttades till figurens NW del (karta 3). Miljöcentralens beslut: Enligt beslutet skall områdets norra del lämnas oavverkad. Gränsen går vinkelrätt från vägen ca 25 m (hålträdets höjd) syd(ost) om hålträdet. Ytan blir då ca 30 x 60m. En 30 x 60 m stor obehandlad trädkorridor bör lämnas som vandring- och födosökningsområde i figurens södra del. Avgränsningen omfattade således en yta på 0,18+0,18 ha. På hygget skall lämnas en trädgrupp och naturvårdsträd. Till beslutet hörde ingen karta utan man hänvisade till kartbilagan för de bägge inspektionerna. Kartan som bifogats till inspektionsprotokollet var otydlig gällande områdets södra del. Det går visserligen pilar från textboxen lämnas orörda till både den norra och södra avgränsningen men invid den södra avgränsningen finns även en textbox med enstaka stora träd, alla lövträd och små granar bör kvarlämnas. Pilen från denna går endast till gränsen för avverkningsanmälan. I beslutet finns även tillagt ett stycke i slutet, som kan tolkas som att södra delen får avverkas så att ett fåtal träd sparas. Fältgranskning: Den hittades inga spår av flygekorre på den norra avgränsningen. Gränsen för avgränsningen var ca 14 m från hålträdet dvs den var mindre än hålträdets höjd. Ytan bedömnde vara 20 x 60 m. En närmare beräkning förhindras av att kartan som hör till inspektionsprotokollet saknar skala. Den södra delen av avgränsningen hade avverkats så att endast en gles klunga av fröträd återstod. Endast enstaka små granar fanns kvar - i övrigt var marken markberedd. I holken som var belägen i den norra avgräsningen fanns ett talgmesbo och inga tecken på flygekorrebon. Området utgör den norra delen av ett närmare 15 ha stort skogsområde med regelbunden flygekorreförekomst. Utvärdering: Vid avverkningen har man inte följt miljöcentralens beslut. Föröknings- och rastplatsen i tallen har försvagats eller förstörts. Beträffande den södra delen är det dock svårt att veta vad som avses i beslutet. I fall man skulle tillämpa principen för denna avgränsning på resten av skogsfragmentet skulle flygekorrarna försvinna. Förslag till uppföljning: Fältgranskning våren 2008 X Bild 5. Den norra avgränsningen fotograferad mot norr. Tallen med spillkråkshålet är utmärkt med ett x. Ytan är ca 20 x 60 m. I beslutet beaktades inte att en öppning i skogen redan fanns SE om hålträdet. Bild 6. Den södra avgränsningen fotograferad mot norr. 12

13 Karta 3.Jakobstad (LSU-H ). Beskrivning av läget vid avverkningsanmälan. Avverkningsanmälan inritad med dubbel linje. Ljusgrönt = lämpligt flygekorrehabitat. Mörkgrönt = övrig äldre barrskog. Rött = hyggen eller unga planteringar. Brunt = äldre monokulturer, tallmyrar mm. Gult = åkrar. = bohål. Holkar = H, Dubbelpil = hoppträd. I övrigt se figur 2 sid 6. Väg Karta 4. Jakobstad (LSU-H ) på basen av fältgranskningen Avgränsningarna i norr och söder inritade med tjock svart linje. Ljusrött = den södra delen av avgränsningen som avverkats i strid med beslutet. Odefinierbara fläckar = sparträd. 13

14 Laihia, Ratikylä: LSU-2005-L-1420 (254); H Ursprunglig rapportör: Enskild Miljöcentralens inspektion: Området (yta=0,40 ha) med gran-björk-asp (MT) genomgicks och en avgränsning gjordes. Då påträffades ett hålträd i en ca m hög asp samt spillning. Miljöcentralens beslut: Genom beslutet har man avgränsat ett område med ca 15 m radie invid en åker. Vid en kontroll visade det sig att hålträdet som flygekorrarna bebott stod på grannskiftet. För detta område gjorde miljöcentralen ingen officiell avgränsning. En trädrad till granskogen i söder samt en smal trädbård längs åkerkanten sparades enligt en muntlig överenskommelse med markägaren. I samband med avgränsningsbeslutet tilläts ett kalhygge på 0,4 ha och på skiftet bredvid kalhöggs ca 0,3 ha. Fältgranskning: Denna gjordes Avverkningen torde ha gjorts våren Hålträdet står i den östra delen av en trädgrupp som omfattar ca 45 äldre träd. Detta område fortsätter mot öster som en smal och gles bård av unga lövträd invid åkern. Det område med lämpligt habitat som finns kvar är totalt ca 0,07 ha. Avståndet från boträdet till hygget i söder och sydväst var 15 m. Detta är mindre än boträdets höjd uppskattad till m. Under hålträdet hittades vinteravföring (gula) men inte sommaravföring. Enligt min bedömning har en hane använt område som vinterbo och ätit hängen från björk och asp. Utvärdering: Området kring hålaspen har enligt min bedömning kunnat utgöra en förökningsplats för flygekorre då det befunnit sig i ett enhetligt lämpligt skogshabitat på åtminstone 4 ha. De har också kunnat använda kanterna av fragmentet i väster. Avverkningen har förstört denna funktion och också försvagat områdets funktion som rastplats. Den ökade andelen randzoner kring boträdet gör området mera utsatt för predatorer t.e.x berguv. Det är möjligt att ingen anmälan till miljöcentralen görs om avverkningar i kvarvarande lämpligt habitat eftersom ett beslut redan gjorts angående den registrerade föröknings- och rastplatsen. Detta innebär att den skogen riskerar att försvinna inom en nära framtid. Ett fåtal träd inom avgränsningen hade blåst omkull. Kontakten med övrig skog fanns kvar men detta saknar betydelse i sammanhanget. Vetenskaplig bakgrund: Flygekorrehonor använder inte regelbundet skogsfragment, omgivna av kalhyggen och unga planteringar, i fall de är mindre än 3,5 ha (Hanski et al 2001). Två flygekorrehonor som regelbundet använde ett 1 ha stort fragment använde även ett större fragment i närheten (Selonen 2002). Se också figur 1. Enligt denna sjunker flygekorrehonans användningsgrad för fragment - där anslutning till lövskog inte medför brist på föda - till under 10% (< 1 år av 10) om ytan är 0,5 ha. Den ifrågavarande avgränsade ytan (0,07 ha) är klart mindre än både 3,5 ha,1 ha och 0,5 ha. Då fragmentet var isolerat av planteringar, hyggen och åkrar borde man ha använt 3,5 ha som den minimigräns fragmentet kan tillåtas få ha. Förslag till uppföljning: Fältgranskning våren 2008 Bild 7. Den avgränsade ytan där 0,07 ha lämpligt habitat i sin helhet är avbildad

15 Karta 5. Beskrivning av läget vid avverkningsanmälan. Avverkningsanmälan inritad med dubbel linje. Ljusgrönt = lämpligt flygekorrehabitat. Mörkgrönt = övrig äldre barrskog. Rött = hyggen eller unga planteringar. Brunt = äldre monokulturer, tallmyrar mm. Gult = åkrar. = bohål. I övrigt se figur 2 sid 6. * = officiellt behandlad avverkningsanmälan ** = inofficiellt behandlad avverkningsanmälan. Karta 6. Läget vid fältgranskningen * = officiell avgränsning och ** = inofficiell avgränsning inringad med svart linje. Dubbelpil = hoppträd. Innanför avgränsningarna finns totalt 0,07 ha lämpligt habitat. 15

16 Vörå, Rökiö: LSU-2005-L-345 (255) Ursprunglig rapportör: Metsäliitto Miljöcentralens inspektion: Området för avverkningsanmälan (2,5 ha) genomgicks och den av Metsä liitto utförda avgränsningen granskades av miljöcentralen Metsäliitto hade tidigare avgränsat en 45x25 m (0,1 ha) stor föröknings- och rastplats invid den anmälda ytans NW hörn. I dessa områden hittades inga spår av flygekorre. Miljöcentralens beslut: I beslutet ingår inte den avgränsning som Metsäliitto gjort. Man har enbart beaktat den övriga delen av det lämpliga habitatet (gran-tall-asp, MT) som i sin helhet ingick i avverkningsanmälan. I avgränsingen ingick en rad med hoppträd som skulle förena avgränsningen med ClT-tallskogen väster om avgränsningen (se figur 4). Beslutet saknar nummer och inga koordinater finns utsatta. Fältgranskning: Denna gjordes Avverkningen torde ha gjorts vintern Ett hålträd (asp) och en hålstubbe hittades i den av Metsäliitto gjorda avgränsningen (karta 7). En trädgrupp som omfattar ca 45 aspar hittades ute på hygget i en rad som inte hade kontakt med Metsäliittos avgränsning (karta 8). Genom kontroll med GPS visade det sig att Metsäliittos avgräsning var fel inritad på beslutskartan (inga koordinater angavs i beslutet). Området låg i direkt kontakt med tallskogen i väster. Inga spår av de träd som skulle ingå i miljöcentralens avgränsning hittades. Bohålet i aspen stod i kanten av det nya hygget och därmed hade inte myndighetsanvisningarna om en m radie följts. Inga spår av flygekorre hittades i den av Metsäliitto gjorda avgränsningen. Utvärdering: Området kring hålaspen har enligt min bedömning kunnat utgöra en förökningsplats för flygekorre då det befunnit sig i en enhetlig lämplig skog på åtminsone 2,6 ha. Flygekorrarna har också kunnat använda åtminstone kanterna av den gamla tallskogen i väster. Avverkningen har förstört funktionen som förökningsplats och också försvagat områdets funktion som rastplats. Den ökade andelen randzoner kring boträdet gör området mera utsatt för predatorer t.e.x berguv. I avgränsningen har man för hålaspen inte ens nått de mål som ställs i myndighetsanvisningarna. Vetenskaplig bakgrund: Flygekorrehonor använder inte regelbundet skogsfragment, omgivna av kalhyggen och unga planteringar, i fall de är mindre än 3,5 ha (Hanski et al 2001). Två flygekorrehonor som regelbundet använde ett 1 ha stort fragment använde även ett större fragment i närheten (Selonen 2002). Se också figur 1. Enligt denna sjunker flygekorrehonans användningsgrad för fragment - där anslutning till lövskog inte medför brist på föda - till under 10% (< 1 år av 10) om ytan är 0,5 ha. Den ifrågavarande avgränsade ytan (0,1 ha) är klart mindre än både 3,5 ha,1 ha och 0,5 ha. Då fragmentet var isolerat av planteringar, hyggen och åkrar borde man ha använt den befintliga ytan på 2,5 ha som den tillåtna minimigränsen för fragmentet. Förslag till uppföljning: Fältgranskning våren 2008 X Bild 8. Den av Metsäliito gjorda avgränsningen Figur 4. Utdrag ur avgränsningsbeslutet. Det avgänsade områdets mitt låg i verkigheten på den plats som markerats med ett x 16

17 Karta 7. Beskrivning av läget vid avverkningsanmälan. Avverkningsanmälan inritad med dubbel linje. Ljusgrönt = lämpligt flygekorrehabitat. Mörkgrönt = övrig äldre barrskog. Rött = hyggen eller unga planteringar. Brunt = äldre monokulturer, tallmyrar mm. Gult = åkrar. = bohål. I övrigt se figur 2 sid 6. En inofficiell avgränsning 45 x 25 m hade gjorts av Metsäliitto runt de båda bohålen ** * Karta 8. Läget vid fältgranskningen * = officiell avgränsning (en rad med hoppträd) ** = inofficiell avgränsning. Dubbelpil = hoppträd utan kontakt med avgränsningen. Innanför den inofficiella avgränsningen finns sammanlagt 0,1 ha lämpligt habitat. 17

18 Alajärvi, Möksy: LSU-2005-L-1799 (254); H Ursprunglig rapportör: Helsingfors universitet. Observation av spillningskorn Miljöcentralens inspektion: Området för avverkningsanmälan (yta=2,2 ha) genomgicks av miljöcentralen Vid inspektionen täcktes marken av cm snö. Inga spillningskorn hittades men en möjlig observation av urinspår gjordes.16 bohål (spillkråka & större hackspett) lokaliserades. Avgränsningen gjordes på basen av att inventerarna från Helsingfors universitet hittat spillning i området år Miljöcentralens beslut: Genom beslutet har man avgränsat ett 0,14 ha område som i söder gränsat mot en plantering och i öster och norr mot yngre skog. I väster fanns en liten granskog och därefter ett tallkärr. Hålträdsområdet med 16 bohåligheter har sparats och är i kontakt med skogen i väster via en rad hoppträd. Fältgranskning: Området fältgranskades Avverkningen torde ha gjorts våren Hålträden står nu i den södra delen av en trädgrupp som omfattar ca äldre träd. Det område med lämpligt habitat som finns kvar är ca 0,14 ha. I området finns 12 lövträd. Under ett hålträd hittades vinteravföring (gula) men inte sommaravföring. Enligt min bedömning har en hane använt område som vinterbo och ätit hängen från björk och asp. I området väster om avgränsningen (0,5 ha) hittades mer rikligt av gula spillningspartiklar men här fanns inga hålträd eller risbon. Någon avgränsning kommer således inte att kunna göras. 3 av hålträden låg på 15 m avstånd till det nya hygget. Utvärdering: Området har enligt min bedömning kunnat utgöra en förökningsplats för flygekorre då det befunnit sig en enhetlig lämplig skog på åtminstone 2,8 ha, som i väster varit i kontakt med äldre tall-björkskog. I omgivningarna påträffades inga liknande skogar. Avverkningen har förstört områdets funktion som förökningsplats och också försvagat områdets funktion som rastplats. Den ökade andelen randzoner kring hålträdena gör området mera utsatt för predatorer t.e.x berguv. Vetenskaplig bakgrund: Flygekorrehonor använder inte regelbundet skogsfragment, omgivna av kalhyggen och unga planteringar, i fall de är mindre än 3,5 ha (Hanski 2001). Två flygekorrehonor som regelbundet använde ett 1 ha stort fragment använde även ett större fragment i närheten (Selonen 2002). Se också figur 1. Enligt den sjunker flygekorrehonans användningsgrad för fragment - där anslutning till lövskog inte medför brist på föda - till under 10% (< 1 år av 10) om ytan är 0,5 ha. Den ifrågavarande avgränsade ytan (0,14 ha) är klart mindre än både 3,5 ha,1 ha och 0,5 ha. I detta fall hade området kontakt med randzoner av annan äldre skog åtminstone i väster men genom avgränsningen blev förökningsoch rastplatsens centrum således fristående. Inget minskande av området med lämpligt habitat hade fått tillåtas. Förslag till uppföljning: Fältgranskning våren Bild 9. Hela avgränsningen i Möksy Alajärvi Bild tagen från det nya hygget mot söder.

19 Karta 9. Beskrivning av läget vid avverkningsanmälan. Avverkningsanmälan inritad med dubbel linje. Ljusgrönt = lämpligt flygekorrehabitat. Mörkgrönt = övrig äldre barrskog. Rött = hyggen eller unga planteringar. Brunt = äldre monokulturer, tallmyrar mm. Gult = åkrar. = bohål. I övrigt se figur 2 sid 6. Karta 10. Läget vid fältgranskningen Dubbelpil = hoppträd. Innanför avgränsningarna finns sammanlagt 0,14 ha lämpligt habitat. 19

20 Korsnäs, Sebbasmossen: LSU-2006-L-170 (254); H Ursprunglig rapportör: Korsnäs skogsvårdsförening. Miljöcentralens inspektion: Området i avverkningsanmälan (5,8 ha) genomgicks av miljöcentralen och Vid inspektionen täcktes marken av cm snö. Den 1.3. snöade det under inspektionen. Spillningskorn hittades på hela figuren. Totalt 11 bohål av större hackspett i aspar lokaliserades. Även de var jämnt fördelade över hela skiftet. Miljöcentralens beslut: Genom beslutet har man i figurens västra del avgränsat ett 0,39 ha område, som i söder och norr gränsat mot en plantering. I SW finns en liten tall-granplantering. Innan avverkningen var ytan med lämpligt flygekorrehabitat 5,8 ha. I det avgränsade fragment i den västra delen fanns 5 av de påträffade bohålen. De övriga 6 hamnade ute på kalhygget. 3 av dem ingick i den rad av hoppträd som skulle utgöra en förbindelse till tallmyren i öster. Fältgranskning: Området fältgranskades Avverkningen torde ha gjorts våren Det område med lämpligt habitat som finns kvar är ca 0,15 ha. Den övriga delen är gles som en följd av att träd blåst omkull eller för att den gallrats. Endast 2 av de ursprungliga bohålen står kvar i tät skog. I denna hittade spillning av flygekorre men det var frågan som bruna spillningskorn. Detta antyder att det handlar om en hane som kommit hit under försommaren. Av de övriga bohålen står 3 i något som påminner om en gles gallringsskog (0,24ha) medan 6 står ute på kalhygget, där ett 30-tal träd redan blåst omkull. I denna del hittades ingen spillning. Utvärdering: Området har enligt min bedömning kunnat utgöra en förökningsplats för som mest 2 flygekorrehonor. I fall man räknar närområdet kring varje bohål som en potentiell föröknings- och rastplats har man med säkerhet förstört 6 sådana. De övriga 3+2 bohålen kan anses vara förstörda som förökningsplatser och försvagade som rastplatser. Den ökade andelen randzoner kring hålträdena i väster gör området mera utsatt för predatorer t.e.x berguv. Vetenskaplig bakgrund:flygekorrehonor använder ej regelbundet skogsfragment omgivna av kalhyggen och unga planteringar i fall de är mindre än 3,5 ha (Hanski 2001). Två flygekorrehonor som regelbundet använde ett 1 ha stort fragment använde även ett större fragment i närheten (Selonen 2002). Se också figur 1. Enligt denna sjunker flygekorrehonans användningsgrad för fragment, där anslutning till lövskog inte medför brist på föda, till under 10% (<1 år av 10) om ytan är 0,5 ha. Den ifrågavarande avgränsade ytan (0,39 ha) är klart mindre än både 3,5 ha,1 ha och 0,5 ha (Obs! endast 0,15 ha är opåverkade av hygget). Då fragmentet var isolerat av planteringar, hyggen och åkrar borde man ha använt den befintliga ytan på 5,8 ha som den minimigräns fragmentet kan tillåtas få ha. Inget minskande av området med lämpligt habitat hade fått tillåtas enär fragmentet i prinicp var fristående och bohålen var fördelade över hela figuren. Förslag till uppföljning: Fältgranskning våren Bild 10: Ursprunglig skog innanför avgränsningen Bild 11: Omkullblåsta hoppträd. I bakgrunden hålträd på kalhygget och den icke avverkade delen. 20

21 Karta 11. Sebbasmossen vid tiden för avverkningsanmälan. Avverkningsanmälan inritad med dubbel linje. I området för avverkningsanmälan fanns 11 bohål.ljusgrönt = lämpligt flygekorrehabitat. Mörkgrönt = övrig äldre barrskog. Rött = hyggen eller unga planteringar. Brunt = äldre monokulturer, tallmyrar mm. Gult = åkrar. = bohål. I övrigt se figur 2 sid 6. Karta 12. Sebbasmossen vid tidpunkten för fältgranskningen Dubbelpilar = hoppträd ute på hygget.innanför avgränsningen är endast 0,15 ha opåverkat av hyggen. 21

22 Kristinestad, Härkmeri LSU-2006-L-399(254);H Ursprunglig rapportör: Helsingfors universitet. Observation av spillningskorn Miljöcentralens inspektion: Området för avverkningsanmälan ( yta=3,9ha) genomgicks av miljöcentralen Vid inspektionen pågick avverkningarna redan. Spillningskorn hittades och ett bohål lokaliserades. Det fanns på grannskiftet i öster. Miljöcentralens beslut: Genom beslutet har man avgränsat ett 0,14 ha område och en liten lövträdsdunge som står ute på ett hygge. Mellan fragmenten har markägaren frivilligt lämnat kvar en liten hällmarkstallskog. Hålträdsområdet i öster ingick inte i beslutet. Fältgranskning: Fältgranskning gjordes Avverkningen torde ha gjorts våren De områden man sparat har utgjort en del av ett viktigt födosökningsområde. Trots att bohålet i öster var bebott och kontakt till områdena fanns via skogen i söder hittades inga spillningskorn i de avgränsade områdena eller hällmarkstallskogen våren Tydligen föredrog flygekorrarna att röra sig inne i den slutna skogen. Utvärdering: Området har enligt min bedömning kunnat utgöra en födosökningsplats för flygekorre. Avverkningen torde ha förstört områdets funktion. Den ökade andelen randzoner kring trädena samt hoppträdsraden i väster gör området mera utsatt för predatorer t.e.x berguv. Som en följd av avverkningen finns nu ett kalhygge ca 30 m väster om föröknings- och rastplatsen på grannskiftet. En sådan förändring torde innebära en försvagning av dess funktion. Förslag till uppföljning: Fältgranskning våren Bild 12. Den östra avgränsningen fotograferad från öster Bild 13. Den västra avgränsningen fotograferad från söder

23 Väg Karta 13. Läget i Härkmeri (H ) vid tiden före avverkningsanmälan. Avverkningsanmälan inritad med dubbel linje. Bohålet finns öster om området som skall avverkas.ljusgrönt = lämpligt flygekorrehabitat. Mörkgrönt = övrig äldre barrskog. Rött = hyggen eller unga planteringar. Brunt = äldre monokulturer, tallmyrar mm. Gult = åkrar. = bohål. I övrigt se figur 2 sid 6. Väg Karta 14. Läget i Härkmeri (H ) vid tiden för fältgranskningen. Bohålet finns till öster om området som avverkats. * = Ett område dominerat av hällmarksskog som sparades frivilligt. 23

24 Ylihärmä, Kosola: LSU L-1304 (254) ; H Ursprunglig rapportör: Helsingfors universitet. Observation av spillningskorn Miljöcentralens inspektion: Området för avverkningsanmälan (yta = 1,2 ha) genomgicks av miljöcentralen Då påträffades ett hålträd i en björk samt spillning. I skogen fanns ett 5-10 cm tjockt snölager. Skogen var ca 125 år gammal. Miljöcentralens beslut: Genom beslutet har man avgränsat ett område med en yta av 240 kvadratmeter i skogens norra del. Detta är i kontakt med en yngre lövdominerad skog på grannskiftet i norr. I väster fanns ett större grandominerat skogsområde. Längs med åkerkanten kvarstod ett smalt fragment med grandominerad blandskog. Fältgranskning: Granskningen gjordes Avverkningen torde ha gjorts våren Hålträdet står i den norra delen av en trädgrupp som omfattar ca 20 äldre träd (0,02 ha). Detta område har kontakt med en yngre björkdominerad skog i norr. I söder och öster fanns ännu fragment med lämpligt habitat kvar. Inga spillningskorn hittades i området. Fragmentet med lämpligt habitat har varit större än 4 ha. Utvärdering: Området kring hålträdet har enligt min bedömning kunnat utgöra en förökningsplats för flygekorre då det befunnit sig i en enhetlig lämplig skog på åtminsone 4 ha. De har också kunnat använda kanterna av lövskogen i norr och använda vinden på det lilla ödehuset. Avverkningen har förstört denna funktion och också försvagat områdets funktion som rastplats. Den ökade andelen randzoner kring boträdet gör området mera utsatt för predatorer t.e.x berguv. Det är möjligt att ingen anmälan till miljöcentralen görs om avverkningar i kvarvarande lämpligt habitat eftersom ett beslut redan gjorts angående den registrerade föröknings- och rastplatsen. Vetenskaplig bakgrund:flygekorrehonor använder inte regelbundet skogsfragment, omgivna av kalhyggen och unga planteringar, i fall de är mindre än 3,5 ha (Hanski 2001). Två flygekorrehonor som regelbundet använde ett 1 ha stort fragment använde även ett större fragment i närheten (Selonen 2002). Se också figur 1. Enligt denna sjunker flygekorrehonans användningsgrad för fragment - där anslutning till lövskog inte medför brist på föda - till under 10% (<1 år av 10) om ytan är 0,5 ha. Den ifrågavarande avgränsade ytan (0,02 ha) är klart mindre än både 3,5ha,1 ha och 0,5 ha. Då fragmentet blev isolerat av planteringar, hyggen och åkrar borde man ha använt den 3,5 ha som den minimigräns fragmentet kan tillåtas få ha. Förslag till uppföljning: Fältgranskning sommaren 2008 X Bild 14.Ylihärmä, Kosola (H46-835) den Avgränsningen utmärkt med ett x. I förgrunden en äng som håller på att växa igen med björk. 24

25 Karta 15 Ylihärmä, Kosola (H46-835) vid tiden för avverkningsanmälan. Avverkningsanmälan inritad med dubbel linje Ljusgrönt = lämpligt flygekorrehabitat. Mörkgrönt = övrig äldre barrskog. Rött = hyggen eller unga planteringar. Brunt = äldre monokulturer, tallmyrar mm. Gult = åkrar. = bohål. I övrigt se figur 2 sid 6. Karta 16 Ylihärmä, Kosola (H46-835) den T = fröträdstallar 25

26 Vähäkyrö, Rekilä: LSU-2006-L-1304(254); H Ursprunglig rapportör: Enskild. Observation av rikligt med spillningskorn Miljöcentralens inspektion: Området för avverkningsanmälan (yta = 0,8 ha) genomgicks av miljöcentralen Då påträffades varken hålträd eller spillning. I skogen fanns ett cm tjockt snölager. Fragmentet utgjorde den västra delen av en skog med lämpligt habitat. Ytan var större än 24 ha. Miljöcentralens beslut: Miljöcentralen beslöt att området inte utgjorde en föröknings- och rastplats och därför gjordes ingen avgränsning. Fältgranskning: Granskningen gjordes Avverkningen hade ännu inte gjorts. Området hade kontakt med ett fragment med lämpligt habitat i NE. Inga spillningskorn eller bohål hittades i området. Invid området för avverkningsanmälan hittades en våren 2007 avverkad figur (15x50 m) - för vilken innehavaren av avverkningsrätten var densamma som för den figur (figur 1) som beslutet berör. Trots detta hade miljöcentralen inte fått denna avverkningsanmälan. Enligt uppgift från den lokale rapportören har det funnits en boplats (holk) i mitten av det fragment som redan avverkats (figur 2). Området SE om figur 2 hade avverkats Utvärdering: Området kring boplatsen på figur 2 har enligt min bedömning kunnat utgöra en förökningsplats för flygekorre då det befunnit sig i en enhetlig lämplig skog på åtminsone 24 ha. Avverkningen har förstört denna funktion. Det är märkligt att ingen anmälan till miljöcentralen gjorts om figur 2. Tydligen tillämpar inter Etelä-Pohjanmaan metsäkeskus samma 50 m regel som Kustens skogscentral. Det är mycket möjligt att avverkningen av området med en holk och potentiellt även andra boplatser bidrog till att ingen flygekorre kunde uppehålla sig i området för vilket beslut LSU- H gjordes. Vetenskaplig bakgrund: Alla fragment används inte årligen. Detta är en logisk följd av att honor dör och att det kan ta en tid innan en ny hona dyker upp. Avsaknaden av spillningspartiklar i ett eljest lämpligt och tidigare bebott regelbundet habitat är således inget motiv för att bedöma att området inte är en föröknings- och rastplats. Då miljömyndigheterna inte kontrollerar de anmälda föröknings- och rastplatserna minskar möjligheterna att hitta alla bohål och att få en uppfattning om hur ofta föröknings- och rastplatsen är bebodd. Förslag till uppföljning: - Bild 16: Figur 2 den Bild 15: Området för avverkningsanmälan (figur 1)