Polisiär grundutbildning. En kartläggning av höstterminen 2013 vid Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och Umeå universitet

Transkript

1 Polisiär grundutbildning En kartläggning av höstterminen 2013 vid Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och Umeå universitet

2

3 3 Förord Polisprogrammet bedrivs idag vid Polishögskolan i Solna, Umeå universitet och Linnéuniversitetet. Med anledning av att polisprogrammet vid Polishögskolan successivt ska avvecklas och ersättas av en uppdragsutbildning vid Södertörns högskola med start i januari 2015 har en kartläggning av de tre nuvarande utbildningarna genomförts. Denna rapport är inte en utvärdering av de olika utbildningarna. Avsikten är att kartlägga likheter och skillnader i utbildningarna för att ha som utgångspunkt när all grundutbildning till polis köps som en uppdragsutbildning från tre högskolor. Rapporten är skriven av Agneta Stark och Harriet Jakobsson Öhrn som har mångårig erfarenhet från högskolesektorn respektive polisutbildningen. Innehållet i de tre utbildningarna är, sett över hela utbildningen, likartat. Vid samtliga utbildningar finns en gemensam pedagogisk hållning som kan sammanfattas i två nyckelbegrepp; integration och problembaserad metodik. Denna rapport bidrar med mångåriga erfarenheter från nuvarande utbildningar som kan komma till stor gagn för polisutbildningen vid Södertörns högskola. Polishögskolan i oktober 2014 Doris Högne Rydheim Rektor

4 4

5 5 Innehåll Inledning 7 Polisprogrammet höstterminen Termin 1 9 Termin 2 14 Termin 3 19 Termin 4 25 Ämnesintegration 30 Pedagogik och arbetsformer 31 Examination, bedömningsgrunder och betygssättning 32 Studenterna 37 Studenternas examinationsresultat höstterminen Former för studentinflytande 38 En jämförande sammanfattning av polisutbildningen hösten Utbildningarnas innehåll och struktur 40 Examination och betygssättning 41 Samtal med utbildningsledningar och studenter 42 Polisutbildning som uppdragsutbildning på Södertörn 42 Polisutbildningen inom högskolan 44 Polisutbildningen generella synpunkter 45 Vad är en polis bra på? 46

6 6

7 7 Inledning Polisutbildning bedrivs i Sverige dels vid Polishögskolan i Sörentorp strax norr om Stockholm, både i form av stationär utbildning och distansutbildning, och dels som uppdragsutbildning för Rikspolisstyrelsen (RPS) sedan år 2000 vid Umeå universitet och sedan år 2001 vid Linnéuniversitetet (då Växjö universitet). Polisprogrammet vid Polishögskolan (PHS) ska gradvis avvecklas och i stället skall med början år 2015 polisutbildning i form av en uppdragsutbildning startas vid Södertörns högskola på samma sätt som vid Umeå universitet och Linnéuniversitetet. Den utbildning som ska flyttas över till Södertörns högskola är den största i studenter räknat av de tre. Förändringen ska ske så, att första terminens studenter börjar på Södertörn i januari 2015 samtidigt som ingen antagning till den terminen görs vid Polishögskolan. De studenter som är antagna till Polishögskolan går färdigt sin utbildning där. Inför förändringen önskade rektor vid Polishögskolan få en kartläggning av de tre utbildningarnas likheter och skillnader, sådana de såg ut höstterminen 2013, den senaste termin för vilken fullständiga uppgifter fanns när uppdraget formulerades under våren En avsikt var att kunna se om utbildningarna utvecklats åt olika håll eller ej. En annan var att få underlag och råd från de befintliga utbildningarna inför den förändring som det innebär att flytta utbildning från PHS till Södertörn, en flytt som medför att en mängd frågor kommer upp och måste besvaras. De ekonomiska förhållandena och ekonomiska styrmedel till och inom utbildningarna ingår inte i kartläggningen. De frågor vi avser att belysa är: 1. Hur bedrevs utbildningarna hösten 2013? 2. Finns det några särskilda frågor att tänka på, när polisutbildningen startar som uppdragsutbildning vid ett lärosäte som inte tidigare givit polisutbildning? Här är det viktigt att framhålla att ett stort och ambitiöst förberedelsearbete pågått sedan beslutet om utbildningen fattades i november 2013, och att vårt bidrag endast är avsett som en mindre komplettering med synpunkter som lyfts i våra samtal av ledningar och studenter. 3. Finns det några råd till polisutbildningen från dem vi intervjuat, dels i form av råd till dem som svarar för den nya utbildningen, dels i form av råd till dem som styr hela den svenska polisutbildningen. Arbetssätt Vi har gått igenom dokument från de tre utbildningarna som rör utbildningens innehåll, arbetsformer och struktur, examination, bedömningsgrunder och betygsättning, vissa uppgifter om studenterna och deras examinationsresultat samt vissa uppgifter om studentinflytande. Detta omfattande material har kompletterats genom besök vid utbildningarna i Umeå och Växjö, där vi talat med ledningen och med några studenter. Eftersom rektor för PHS är beställare av studien så har vi inte talat särskilt med ledningen för PHS. Däremot har vi talat med studenter också vid PHS. I den redovisning som följer beskrivs polisprogrammet och studentgruppen vid de tre utbildningsorterna under höstterminen Resultatet sammanfattas i ett jämförande avsnitt. Därefter presenteras tematiskt resultaten av de samtal vi haft, med utbildningsledningar och studenter vid besök på lärosätena. Våra samtal med studenterna kan inte alls sägas vara representativa för studentgruppen som helhet, men vi tar upp synpunkter som kommit fram i de samtalen. Vår utgångspunkt har varit att be dem vi talat med att ge råd och tankar inför att Södertörns högskola ska börja utbilda polisstudenter. Eftersom de som idag leder utbildningarna både i

8 8 Umeå och Växjö själva deltog i starten av utbildningarna där så har de mycket viktiga erfarenheter av att starta polisutbildning som uppdragsutbildning inom högskolan, erfarenheter som inte har sin motsvarighet vid Polishögskolan där utbildningen i stället har lång tradition. Vår uppgift har inte varit att försöka utvärdera de olika utbildningarna, utan att i stället föra vidare deras erfarenheter och deras tankar om vad de skulle velat förändra med de kunskaper och erfarenheter de har idag. Vi vill tacka dem som vi för den här kartläggningen fått tillfälle att tala med för deras engagemang och generositet med tid och idéer, och för det stora arbetet med att ta fram dokument och uppgifter på de tre utbildningarna som vi fått hjälp med. Harriet Jakobsson Öhrn Agneta Stark

9 9 Polisprogrammet höstterminen 2013 Polisutbildningsförordningen (1999: 740) anger ramarna för grundutbildning till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen beslutar Rikspolisstyrelsen utbildningsplan för Polisprogrammet. Polisprogrammet 1 består av studier under fyra terminer varefter studenterna, vid godkänt resultat, erhåller polisexamen och blir behöriga att påbörja sin aspirantutbildning vid en polismyndighet 2. Utifrån de övergripande anvisningarna i utbildningsplanen organiserar varje utbildningsort sin utbildning utifrån egna kursplaner, där varje termin utgör en kurs. Polishögskolans kursplaner, liksom övriga styrdokument, gäller både för den stationära utbildningen och för distansutbildningen. Polisprogrammet består av kurserna: Grunder för polisiärt arbete A, vid Linnéuniversitetet benämnt Samhällsvetenskap med inriktning mot polisiärt arbete Polisiärt arbete A, vid Linnéuniversitetet Polisiärt arbete I Polisiärt arbete B, vid Linnéuniversitetet Polisiärt arbete II Polisiärt arbete C, vid Linnéuniversitetet Polisiärt arbete III Terminskurserna delas in i delkurser (Polishögskolan, Linnéuniversitetet) eller moment (Umeå universitet). För att undvika missförstånd använder vi i kartläggningsrapporten termen delkurs för dessa kursindelningar, medan termen moment används i betydelsen fortlöpande moment (Umeå universitet) och i betydelsen del av en delkurs (Polishögskolan). Delkursernas 1 Utbildningsplan för Polisprogrammet (dnr HR /12). En reviderad utbildningsplan gäller från och med den 1 januari 2014 och ytterligare revideringar sker under år Avser utbildningen under år omfattning anges vid Linnéuniversitetet och Polishögskolan i poäng motsvarande högskolepoäng, där en termin utgörs av 30 poäng. Vid Umeå universitet anges omfattningen i veckor. För att underlätta jämförelsen mellan olika delkurser används genomgående poäng som mått, där en vecka motsvarar 1,5 poäng. Delkurserna och deras närmare innehåll och struktur återfinns i kursbeskrivningar och studiehandledningar. Här nedan presenteras de tre utbildningarna termin för termin baserat på dokument som kursplaner, kursbeskrivningar och studiehandledningar samt scheman. Efter varje terminsbeskrivning ges några sammanfattande kommentarer. Därefter följer avsnitt som behandlar ämnesintegration, pedagogik och arbetsformer samt examination och bedömning, baserade på kursplaner, kursbeskrivningar och studiehandledningar samt på specifika dokument som rör pedagogik (Linnéuniversitetet och Polishögskolan) och examination (Polishögskolan). Slutligen redovisas uppgifter om studenterna, baserade på uppgifter som lämnats av respektive utbildningsort om studentgruppens sammansättning och former för studentinflytande samt redovisade studieresultat i Ladok. Termin 1 Den första terminen består av följande delkurser: Linnéuniversitetet: Introduktion till utbildningsprogrammet och yrkesrollen som polis (1,5 p) Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt (7,5 hp)

10 10 Statsvetenskap (3 p) Polisiär grundkurs inklusive fältstudier (14 p) Utöver delkurserna sker undervisning i färdighetsämnena Akutsjukvård (4 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa och Polisbilskörning. Umeå universitet: Polisens roll och uppdrag i samhället inklusive grupprocesser (7,5 p) Kriminologi (7,5 p) Juridik I (10,5 p) Förundersökning och tvångsmedel (4,5 p) Utöver delkurserna sker undervisning i de fortlöpande momenten Akutsjukvård, Konflikthantering med kommunikation och självskydd, Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Data/centrala system samt Polisbilskörning. Polishögskolan: Polisiära grunder I (15 p) Polisiära grunder II (15 p) Linnéuniversitetet I utbildningens inledande delkurs Introduktion till utbildningsprogrammet och yrkesrollen som polis ges introduktionsföreläsningar i rättsvetenskap och rättspsykologi samt föreläsningar om doping, lärande och vetenskapligt förhållningssätt. Gruppsykologiska teorier och begrepp behandlas i två föreläsningar och ett övningspass. Under en lektion ges tillfälle att diskutera Tabell 1: Översikt över delkurserna i termin I Termin och reflektera kring yrkesrollen som polis. I övrigt förkommer studiesociala frågor som presentationer och rundvandring med faddrar samt fotografering, uniformsprovning och fysiska test. I delkurs 2 Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt behandlas grunderna i den svenska rättsordningen och juridiska metodfrågor. Fem föreläsningar ges i straffrätt. Föreläsningar ges även i juridisk metod, processrätt, förvaltningsrätt samt folkrätt och mänskliga rättigheter. I delkursen ingår också en föreläsning i att söka juridisk information samt biblioteksintroduktion. Studentaktiva inslag är en lagboksövning, två seminarier som behandlar rättsfall samt ett seminarium kring ansvarsfrihetsgrunder och osjälvständiga brottsformer. Under delkursen ska studenterna utöver den schemalagda tiden göra ett rättegångsbesök, som ska redovisas skriftligt. Delkurs 3 Statsvetenskap behandlar polisens roll i en demokratisk rättstat. Under delkursen ges sju föreläsningar som behandlar demokratins framväxt, riksdag och regering, lagstiftning, offentlig förvaltning samt rättsväsendet. Den första terminens fjärde och sista delkurs Polisiär grundkurs inklusive fältstudier behandlar grundläggande moment i polisens uppdrag att upprätthålla ordning, säkerhet och trygghet i samhället. Under de fyra första veckorna ligger tyngdpunkten på beteendevetenskap. Efter en delkursintroduktion under en halv dag behandlas i åtta föreläsningar, en lektion och tre seminarier områden som socialpsykologi, kommunika- Linnéuniversitet Intro Rättens grunder, straffrätt Färdighetsämnen Statsv. Polisiär grundkurs Fält Umeå uni. Polisens roll och uppdrag Kriminologi Juridik I Förunders. Tvångsmedel Polishögskolan Fortlöpande moment Polisiära grunder I Polisiära grunder II

11 11 tion, etik, stress, aggression, avvikande beteende, förhandling och professionellt förhållningssätt. Poliskunskap introduceras med en föreläsning om polislagen och ett litteraturseminarium. Fyra veckor in i delkursen introduceras casearbete, där basgrupperna utifrån tre filmer ska diskutera och redovisa aktuella frågeställningar. Poliskunskapen fortsätter med ytterligare två föreläsningar om polislagen samt om knivlagen, lagen om omhändertagande av berusade (LOB) samt häkteslagen och bearbetas vidare utifrån ett diskussionscase och i tre seminarier. Vid seminariet på temat avvikande beteende och sociala gränsdragningar diskuteras intervjuer som de studerande genomfört. Delkursens sjunde vecka utgörs av fältstudier med syfte att koppla ihop teori och praktik och låta studenterna följa polisens dagliga verksamheter. Fältstudierna följs upp i en lektion, där studenterna redovisar och diskuterar de uppgifter de haft under fältveckan. Efter en lektion om polisens våldsanvändning och ytterligare två diskussionscase, avslutas delkursen med en heldagsövning där färdigheterna i poliskunskap, juridik, beteendevetenskap samt enkla tekniker i konflikthantering övas. Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna ligger ett antal färdighetsämnen, som i sin helhet omfattar alla fyra terminerna. Det övergripande syftet för ämnet Akutsjukvård är ett professionellt bemötande och omhändertagande när en person blir akut sjuk eller skadas. Under den första terminen ges föreläsningar om systematiskt omhändertagande, cirkulationssvikt, chock och förväxlingstillstånd samt lektioner i hjärt- och lungräddning. Studenterna tillämpar kunskaperna i tre övningar. Ämnet Kriminalteknik syftar till att ge studenten den kunskap och förmåga som behövs för att fylla kraven i enlighet med Rikspolisstyrelsens Kriminaltekniska strategi. Under den första terminen behandlas under nio lektioner med praktiska övningstillfällen dokumentation, fotografering och bildhantering. Ämnet Konflikthantering består under den första terminen av tio lektioner i grundläggande träning i självskydd och grepptekniker samt introduktion av det grundläggande taktiska förhållningssättet. Teoretiska inslag som behov och proportionalitet (PL 8 ) är utgångspunkten vid all diskussion samt genomförande av fysiska metoder kopplat till konflikthanteringen och ämnet integreras med det kommunikativa förhållningssättet. Tre lektioner i simning ingår också i ämnet. I ämnet IT ges under den första terminen två introducerande lektioner och tre lektioner i RAR. Tolv lektioner ges under den första terminen i ämnet Hälsa, vars övergripande syfte är att ge kunskaper om faktorer som påverkar hälsan i yrkeslivet. Lektionerna behandlar både teoretiskt och praktiskt frågor kring uppvärmning, kroppskännedom, fysisk träning och skadeprevention. Studenten genomför ett test av den personliga fysiska profilen (PFP) och utifrån denna utarbetas ett personligt träningsprogram. I ämnet Polisbilskörning tränas polistaktisk och trafiksäker bilkörning. Ämnet introduceras under den första terminen i en lektion och studenterna övar därefter i tre övningspass på körgård. Övrig aktivitet under terminen är medverkan som figuranter i övning i bastaktik. Umeå universitet Utbildningen vid Umeå universitet inleds med delkursen Polisens roll och uppdrag i samhället inklusive grupprocesser. Inledningsvis presenteras utbildningen och de pedagogiska arbetsformerna. Delkursen introduceras med en föreläsning, där förutsättningarna ges för ett grupparbete om polisrollen samt för två seminarierna om polisuppdraget. Grupparbetet genomförs under hela delkursen och under arbetets gång finns möjlighet till handledning vid två schemalagda tillfällen. Frågor kring det demokratiska samhället och rättsstaten med tonvikt på mänskliga rättigheter och europeiskt samarbete samt svenskt statsskick och offentlig förvaltning behandlas i två föreläsningar och två seminarier. Ytterligare föreläsningar behandlar etik, kommunikationens grunder, presentationsteknik, vetenskapligt förhållningssätt samt mångkultur. Under delkursen introduceras grupprocesser med en inledande föreläsning och efterföljande bearbetning i tre övningspass och ett reflektionspass. I övrigt tillkommer praktisk

12 12 information, uniformsprovning, konditionstest samt information från polisförbundet. Delkurs 2 Kriminologi tar sin utgångspunkt i kriminologi och annan samhälls- och beteendevetenskaplig kunskap om brott och brottsförebyggande arbete. Delkursen inleds med en introducerande föreläsning där också förutsättningarna för det grupparbete som ska genomföras ges. Därefter följer föreläsningar om brottsutveckling och brottsstatistik, straffrätt, brott och kön, brott och etnicitet, kriminalpolitik samt fyra föreläsningar om brottsteorier. Brottsförebyggande arbete presenteras genom föreläsningar om problemorienterat polisarbete och polisens underrättelsemodell (PUM) samt utifrån teoretiska perspektiv och brottsofferperspektiv. Studentaktiva inslag är en statistikövning, en övning i presentationsteknik samt basgruppsarbete kring ett utvalt brott. I delkurs 3 Juridik I behandlas juridiken som konfliktlösningsmetod och rättens roll i samhället. Tre föreläsningar ges i straffrätt och två i processrätt samt föreläsningar i allmän rättslära, förvaltningsrätt, sekretess och civilrätt. Föreläsningarna bearbetas vid sju obligatoriska seminarier, där studenternas egen förberedelse och aktivitet står i centrum. Dessutom genomförs en lagboksövning och en övning i nätresurser. Delkurs 4 Förundersökning och tvångsmedel behandlar straff- och processrättsliga regler gällande mängdbrott med tonvikt på polisens metoder vid brottsutredning samt brottslighetens konsekvenser för brottsoffer. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och polisens mobila utredningsstöd (PUST) introduceras. Efter en introducerande föreläsning sker arbetet problembaserat utifrån ett skrivet case med självständigt arbete i basgrupper. Under arbetet ges möjlighet till handledning vid tre tillfällen. Parallellt med och insprängda i de fyra delkurserna ligger ett antal fortlöpande moment, som samtliga fortsätter i de kommande tre terminerna. Momentet Akutsjukvård behandlar i tre föreläsningar, tre övningar och ett seminarium skademekanismer, bedömning och omhändertagande av sjuk eller skadad person enligt L-ABCDE, akuta sjukdomstillstånd, tillstånd där symtom och tecken kan förväxlas med drogoch alkoholtecken samt åtgärder vid luftvägshinder, andnings- och hjärtstillestånd hos vuxna, ungdomar och barn. Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd består av sexton lektioner i grundläggande träning av tekniker i självförsvar och greppkopplingar utifrån ett grundläggande taktiskt förhållningssätt. I momentet Mental och fysisk förberedelse för polisyrket behandlas i en föreläsning, tre seminarier och två övningar grundläggande teorier om sambanden mellan tankar, känslor och fysiska reaktionsmönster samt mentala tekniker och betydelsen av fysisk aktivitet. En livräddningsövning ingår i momentet. Momentet Data/ centrala system syftar till att studenterna ska kunna hantera de datasystem som är tillgängliga för polisens arbete. I den första terminen ges fyra introducerande lektioner samt fyra lektioner i RAR. Momentet Polisbilskörning har som övergripande syfte att genomföra steg 1 i polistaktisk bilkörning och förbereda studenterna för stegen 2 och 3, som sker på polismyndigheten. Under den första terminen introduceras momentet under en lektion och studenterna övar därefter i körgårdskörning samt körning i varierande trafikmiljö. Övriga aktiviteter under terminen är en temadag om mångfald gemensam för alla polisstudenter samt en övning i feedback och ett samverkansprojekt med psykologistudenter vid åtta tillfällen. Polishögskolan Utbildningen första delkurs Polisiära grunder I inleds, efter information om Polishögskolan, fadderverksamheten och polisförbundet, med fyra olika upplevelsebaserade scenarier och tre seminarier i yrkesetik. Upplevelsedagen följs av en introduktion av delkursen och därefter lektioner klassvis, då de upplevelsebaserade scenarierna diskuteras. I övrigt är introduktion till lärplattformen Pingpong, besök på Polismuseet, fotografering och uniformsprovning schemalagt. Delkursen innehåller fyra sammanvävda moment. Momentet Polisens organisation, uppdrag och befogenheter inleds med en föreläsning om polisens uppdrag följt av föreläsningar

13 13 om ordningsvakter och internationell polisverksamhet samt en lektion som behandlar Polisens underrättelsemodell (PUM) och kriminalunderrättelsetjänst (KUT). I en serie om åtta seminarier spridda över momentet behandlas polisens uppdrag utifrån centrala paragrafer i polislagen. Momentet Kommunikation i polisarbete innehåller lektioner i gruppdynamik, samtalsmetodik och förhandling som bearbetas i efterföljande seminarier och övningar. Under momentet ska studenterna genomföra en motpartsintervju med en person som mött polisen i situationer med risk för missförstånd eller konflikt. Uppgiften förbereds genom litteraturseminarium och intervjuövning. Intervjun ska dokumenteras och följs sedan upp i slutet av delkursen. Momentet Juridiska grunder inleds med en introduktion till det svenska rättssystemet samt grunderna i allmän rättslära. Vid tre lektionstillfällen behandlas rättsordningens systematik och uppbyggnad, rättskällor samt rättsliga aktörer och juridiska begrepp. Föreläsningar ges i förvaltningsrätt, mänskliga rättigheter samt offentlighet och sekretess och följs upp i en lektion och två seminarier. I samverkan med momentet ges två lektioner i informationssökning, källkritik och juridiska källor. I momentet Polisiär konflikthantering introduceras bastaktiken med en föreläsning i mentalt förhållningssätt, vilket följs upp vid tre seminarier. När det gäller konflikthantering självskydd och hälsa, tränar studenterna, efter två introducerande föreläsningar, grundläggande ingripande- och självförsvarstekniker en gång i veckan. Här ingår också löpträning, simning och träningsplanering samt föreläsningar som behandlar doping och träning ur ett polisiärt perspektiv. Delkursen avslutas med en övning, som främst är en integration mellan momenten Polisens organisation, uppdrag och befogenheter och Kommunikation i polisarbete. I anslutning till övningen ges tre lektion inom temat Data/utredningsstöd som behandlar avrapportering och upprättande av omhändertagandeblad och brottsanmälan i polisdatasystemet Rationell anmälningsrutin (RAR). Övningen filmas och bearbetas i en muntlig analys. Övriga inslag under delkursen är Människans grundläggande vitala funktioner som introduceras vid ett lektionstillfälle. Slutligen ges en föreläsning i brottsplatsundersökning inom momentet Kriminalteknik. Utbildningens andra delkurs Polisiära grunder II består av tre moment. Momentet Brottsförebyggande arbete inleds av en introduktion i kriminologi. I tre föreläsningar och fyra seminarier belyses och diskuteras fundamentala kriminologiska perspektiv, brottsförebyggande arbete, problemorienterat polisarbete, brottsoffer samt stereotyper och fördomar. Temat globalisering, migration och mångfald behandlas i tre föreläsningarna. I momentet ligger en veckas fältstudier, som förbereds och följs upp i seminarieform. I momentet Straffrätt behandlas i fyra föreläsningar och sju seminarier allmänna rättsregler som rör brott och straff, brottsrekvisit, handlingars straffbarhet samt osjälvständiga brottsformer. I momentet Polisiär konflikthantering påbörjas utbildning i nationell bastaktik och vapen. Det kommunikativa förhållningssättet behandlas i en föreläsning och tre seminarier. Det grundläggande taktiska förhållningssättet (GTF) introduceras i föreläsningsform och behandlas därefter i två lektioner och två övningar samt i en obligatorisk inlämningsuppgift. Utbildningen i vapen behandlar vid fyra lektionstillfällen vapenregler, vapenkännedom samt grunderna för vapenhantering. Temat Konflikthantering självskydd och hälsa består av sexton lektionspass, där ytterligare grepp och självskyddstekniker introduceras. Studenterna börjar träna på ingripanden mot aggressiva personer samt tränar livräddning vid två tillfällen. Övriga inslag under delkursen är fem lektionspass i Trafik och förarutbildning där studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskap och färdighet i att framföra ett fordon på ett trafiksäkert sätt. I momentet Datasystem/ utredningsstöd introduceras polisens utredningsstöd (PUST) och RAR-utbildningen fortsätter under två lektioner. Kriminaltekniken introduceras med en dokumentation av en brottsplats. Terminen avslutas med en slutövning under en dag, där studenterna ska genomföra polisiära uppdrag och tillämpa de kunskaper de förvärvat

14 14 under terminen. Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den tredje terminens trafikövning och i ett praktiskt seminarium som behandlar missbruk samt en teaterföreställning och workshop om människohandel gemensam för samtliga studenter. Några sammanfattande kommentarer termin 1 Vid de tre utbildningarna innehåller den första introducerande delkursen vissa gemensamma inslag. Förutom praktiska aktiviteter som uniformsprovning och fotografering sker inledningsvis någon form av introduktion till utbildningens syn på vetenskap, lärande och pedagogik. Gruppsykologi är också ett gemensamt tema som här inledningsvis i första hand tycks ha som syfte att etablera och vara ett stöd för kommande basgruppsarbete. Ett annat tema för den första terminen är introduktionen till polisens samhälleliga uppdrag och roll. Den inledande omfattningen av detta tema varierar beroende på introduktionskursens längd. Vid Linnéuniversitetet omfattar den introducerande delkursen endast en vecka och reflektionen kring yrkesrollen blir till kortare inslag tillsammans med föreläsningar i rättsvetenskap och rättspsykologi. Under de följande delkurserna fördjupas temat framförallt i delkurs 4 (Polisiär grundkurs inklusive fältstudier). Här ges socialpsykologiska processer, poliskunskap och reflektion kring yrkesrollen stort utrymme och temat behandlas genom motpartsintervjuer samt i basgruppsarbete, casediskussioner och seminarier utifrån Polislagen och andra lagar som styr polisens arbete samt genom undervisning i etik, kommunikation och professionellt förhållningssätt. Även utbildningsinslag som mänskliga rättigheter och det svenska rättssystemet (i delkurs 2) och det demokratiska samhället, den offentliga förvaltningen och rättsväsendet (i delkurs 3) ger kunskapsunderlag och ramar för det polisiära uppdraget. I delkursen ligger också en veckas fältstudier och en avslutande ämnesintegrerad heldagsövning. Vid Umeå universitet, vars första delkurs utgörs av fem veckor sker en fördjupning av polisens uppdrag och roll genom seminarier och ett grupparbete som löper över hela delkursen. Kunskapsmässigt stöd till temat ges genom undervisning om rättsstaten och det demokratiska samhället liksom i etik, kommunikation och mångkultur. I Polishögskolans första tio veckor långa delkurs kastas studenterna inledningsvis direkt in i en polisiär verksamhet genom de upplevelsebaserade scenarierna. Temat polisens uppdrag och roll behandlas fortlöpande huvudsakligen utifrån Polislagen, men också genom motpartsintervjuer och undervisning i kommunikation, yrkesetik och mänskliga rättigheter samt svenskt rättssystem och förvaltning. Delkursen avslutas med en integrerad övning. I Polishögskolans andra delkurs ingår en veckas fältstudier och hela terminen avslutas och sammanfattas med integrerad slutövning. I samtliga utbildningar introduceras straffrätten under den första terminen. Linnéuniversitetet och Umeå universitet har båda, i jämförbar omfattning, separata delkurser i juridik med tyngdpunkt på straffrätt. För Polishögskolans del fortsätter och utvidgas den första delkursens juridiska moment under den andra delkursen med momentet straffrätt. Ämnet kriminologi behandlas i en separat delkurs vid Umeå universitet och i momentet brottsförebyggande arbete i Polishögskolans andra delkurs. Utöver detta har Linnéuniversitetet också delkursen statsvetenskap, vars innehåll delvis återfinns i Umeås och Polishögskolans inledande delkurser. Umeå universitet har utöver detta delkursen förundersökning och tvångsmedel under den första terminen. Termin 2 Den andra terminen består av följande delkurser: Linnéuniversitetet: Kriminologi och brottsförebyggande arbete (7,5 hp) Utredning inkl. fältstudier (17 p) Civilrätt (4,5p)

15 15 Utöver delkurserna sker undervisning i färdighetsämnena: Akutsjukvård (1 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa, Polisbilskörning, Vapen och Radio/taktiskt samband. Umeå universitet: Grupprocesser (3 p) Ordning och trygghet I, inklusive kriminologi och fältstudier (22,5 p) Juridik II (4,5 p) Utöver delkurserna sker undervisning i de fortlöpande momenten Akutsjukvård, Konflikthantering med kommunikation och självskydd, Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Data/centrala system, Polisbilskörning, Kriminalteknik, Vapen och taktik samt Radio och taktiskt samband. Polishögskolan: Brottsutredande uppdraget I (10 p) Brottsutredande uppdraget II (9 p) Polisiär konflikthantering I (10,5 p) Trafiksäkerhet: förarutbildning I (0,5 p) Linnéuniversitetet Den andra terminen inleds med delkursen Kriminologi och brottsförebyggande arbete med syftet att lägga grunden för ett kunskapsbaserat polisarbete i brottspreventiva frågor. Kursen är indelad i två moment. Det första momentet är teoretiskt och efter en allmän introduktion ges sammanlagt åtta föreläsningar, varav tre behandlar kriminologisk teori, två statistik och tre kriminalpolitik. Det andra momentet utgörs av ett grupparbete kring brottsförebyggande arbete, där teoretiska kunskaper från det första momentet ska tillämpas. Spritt över terminen ges sammanlagt sex lektioner i ämnet. Delkurs 2 Utredning inklusive fältstudier pågår från studievecka 6 och terminen ut. Studievecka 11 utgörs av fältstudier, som följs upp under en lektion. I delkursen ingår moment från olika kunskapsområden som juridik, poliskunskap, beteendevetenskap, kriminalteknik och IT. Under delkursen varvas också olika undervisningsformer som föreläsningar, övningar och casearbete. Delkursen inleds med uppstart av casearbete och fyra handledningstillfällen är schemalagda under terminen. Det juridiska kursinnehållet presenteras i ett flertal föreläsningar och ett par seminarier som bland annat rör regler för förundersökning och tvångsmedel, åklagarrollen och advokatrollen, relevanta kapitel i brottsbalkens, bevisvärdering, JO, delar av utlänningslagstiftningen, arbetsmiljö- och miljöbrott samt offentlighet och sekretess. Det beteendevetenskapliga innehållet behandlas i fyra föreläsningar rörande perceptionspsykologi, förhörsmetodik och tillförlitlighetsbedömningar samt i fyra förhörsövningar och ett handledningstillfälle. I övrigt behandlas områden som brottsoffer, massmedia, larmtjänst och grova brott. I fyra större övningar med teman som brottsplatsundersökning, förundersökning med tvångsmedel och husrannsakan får studenterna Tabell 2: Översikt över delkurserna i termin II Termin Umeå uni. Polishögskolan Kriminologi och BF Utredning Fält Utredning Civilrätt Färdighetsämnen Linnéuniversitet Gruppprocesser Fortlöpande moment Ordning, trygghet I inkl. kriminologi och fältstudier Brottsutredande uppdraget I Polisiär konflikthantering I Trafiksäkerhet/förarutbildning I Brottsutredande uppdraget II Juridik II

16 16 tillämpa sina kunskaper. I dessa övningar integreras färdighetsämnena Kriminalteknik och IT i delkursen. Sju lektioner i kriminalteknik gällande DNA, fingeravtryck, skospår, verktygsspår, signalement, daktyloskopi samt metodik och analys föregår övningen i brottsplatsundersökning, som också följs upp med en lektion i kriminalteknik. I färdighetsämnet IT ges fyra lektioner i Durtvå och lektioner i polisens formulärportal och i upprättande av förundersökningsprotokoll samt avrapporteringsövningar. Detta förbereder för den avrapportering som ska göras av övningarna i brottsplatsundersökning, förundersökning med tvångsmedel samt husrannsakan. Delkursen avslutas med ett rättegångsspel. Delkurs 3 Civilrätt fokuserar på vardagens civilrätt. Delkursen bygger på självständig instudering av litteraturen samt sökningar på internet. Fem lektioner i allmänna civilrättsliga frågor, familjerätt samt skadestånds- och ersättningsrätt ges som stöd för den egna inläsningen. Kursen är inte sammanhållen i tid utan ligger spridd under terminen för att anpassas till utredningskursen. Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna ligger färdighetsämnen. Färdighetsämnena IT och kriminalteknik är denna termin integrerade i delkursen Utredning inklusive fältstudier. I ämnet Akutsjukvård ges en lektion i hjärt- och lungräddning av barn. Ämnet medverkar i en samverkansövning, där akut omhändertagande av en sjuk person tränas och bedöms. Ämnet Konflikthantering består under den andra terminen av sammanlagt tolv lektionspass, där självskydd och grepptekniker, tekniker kopplade till polisbilen som arbetsredskap samt användning av handfängsel behandlas i teori och praktik. En lektion ges i expanderbar batong och sex lektioner i mentalt förhållningssätt. Under den andra terminen ges sex lektioner i ämnet Hälsa, där teoretiska genomgångar varvas med tillämpning av olika träningsmodeller. Ämnet Polisbilskörning innehåller under den andra terminen en riskutbildningslektion. Vid tre övningspass tränas sedan omkörning, manövrering, uppmärksamhet, fordons placering och hastighetsanpassning samt polistaktisk körning i tätort. I terminen har färdighetsämnen vapen och radio tillkommit. Färdighetsträning i Vapen genomförs i halvklass under sjutton lektioner jämt utspridda över terminen. Här behandlas grundläggande kunskaperna om säker vapenhantering, vapnets funktion och skjutträning. I ämnet Radio/taktiskt samband tränar studenterna under sex lektioner användning av mobila radiostationer anslutna till RAKEL. Övriga inslag under terminen är en lektion i retorik och deltagande som figuranter i övning bastaktik. Umeå universitet Den andra terminen inleds med delkursen Grupprocesser. Här behandlas gruppfenomen som normer, kåranda, effektiv arbetsgrupp och grupptänkande i fyra föreläsningar, en filmvisning med efterföljande reflektionsseminarium samt i en övning och ett litteraturseminarium. Delkurs 2 Ordning och trygghet I, inklusive kriminologi och fältstudier behandlar polisens uppdrag ur ett brett perspektiv vad gäller upprätthållande av ordning, handläggning av en enklare brottsutredning samt brottsförebyggande arbete. I delkursen ingår moment från olika kunskapsområden som juridik, poliskunskap, beteendevetenskap, kriminologi och data. Delkursen inleds med en trygghetsvandring, där studenterna gör en kartläggning av campus utifrån säkerhetsaspekter. Delkursens innehåll presenteras sedan i ett flertal föreläsningar, lektioner och seminarier som rör grundläggande lagstiftning angående ordning och säkerhet, ordningsstörande brott, brandkunskap, straff- och processrättsliga regler gällande vardagsbrott, metoder vid brottsutredning, bevissäkring och förhör, människan som observatör samt förmögenhetsbrott, brottsoffer, utlänningsrätt och våldsbejakande radikalisering. Studenterna arbetar med två case, ett som rör förmögenhetsbrott och ett som rör hatbrott, med stöd av handledning vid sammanlagt tolv tillfällen. I arbetet med genomförandet av en förundersökning läggs för båda casen tonvikten på utredningsmetodik och förhörsmetodik samt användning av tvångsmedel och bevissäkring.

17 17 Casen redovisas i form av ett förundersökningsprotokoll i Durtvå (datoriserad utredningsrutin) och det fortlöpande momentet Data/centrala system är därigenom integrerat i delkursen. I momentet har redovisningen förgåtts av fem lektioner i RAR, fyra lektioner i Durtvå och två lektioner i centrala system. I anslutning till casearbetet genomförs förhörsövningar och andra övningar kopplade till casen. Utöver dessa övningar genomförs också en övning i ordningsstörande brott samt en övning i grundläggande taktiskt förhållningssätt (GTF). Studievecka 6 utgörs av fältstudier, som ska ge studenterna en inblick i polisens uppdrag att upprätthålla ordning och arbeta brottsförebyggande. Delkurs 3 Juridik II belyser i första hand de rättsregler som styr polisens brottsutredande verksamhet. Centrala områden är förundersökningen och dess betydelse, tvångsmedel och påföljder. Under delkursen ges två föreläsningar och ett seminarium som rör brott mot person. Studenterna ska också genomföra ett grupparbete samt ett rättegångsbesök. Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna fortsätter de fortlöpande moment som på-börjades under den första terminen. Under terminen integreras de fortlöpande momenten både i delkurser och sinsemellan. Momentet Data/centrala system är integrerat i delkursen Ordning och trygghet I. I I-20-övningen, som genomförs utomhus under fysiskt påfrestande förhållan-den, integreras Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Akutsjukvård. Övningen har förberetts med en lektion vardera i momenten Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Mental och fysisk förberedelse för polisyrket. Utöver dessa integrerade aktiviteter består momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd av arton lektioner med inriktning på det kommunikativa och taktiska förhållningssättet samt utvecklande av grundläggande tekniker i självförsvar och ingripande. Momentet Mental och fysisk förberedelse för polisyrket består av två föreläsningar, två lektioner och två seminarier samt filmvisning med efterföljande reflektion. Här fördjupas teorier om samband mellan tankar, känslor och fysiska reaktioner samt betydelsen av mentala tekniker och fysisk aktivitet för hälsa och yrkesliv. Dessutom tränas orientering vid två tillfällen, varav ett innehåller eftersökande av försvunnen person (MSO). Momentet avslutas med ett individuellt samtal. Momentet Polisbilskörning fortsätter under den andra terminen med ett lektionspass om fordons plats. Tre fortlöpande moment tillkommer i den andra terminen. Dessa moment fortsätter sedan även under de två kommande terminerna. Ämnet Radio och taktiskt samband syftar till att ge en grund för radiokommunikation i det kommande yrkeslivet. Under den andra terminen består momentet av tre lektioner, som är en introduktion till radiosystemet RAKEL. Utbildningen i Vapen och taktik behandlar i tio lektioner och tillämpade övningar tjänstevapnets konstruktion och funktion, grundläggande vapenhantering samt lagstiftning som styr polisens vapenanvändning. Utbildningen i Kriminalteknik syftar till grundläggande kompetens inom det kriminaltekniska området. Under den andra terminen ges i en föreläsning och tre lektioner och tillämpade övningar utbildning i att säkra vanliga kriminaltekniska spår som bland annat DNA, fingeravtryck, skospår och verktygsspår samt en övning i daktning. Under terminen ligger också en temadag om mångfald som är gemensam för studenter i samtliga terminer. Polishögskolan De två första delkurserna i den andra terminen rör det brottsutredande uppdraget. Delkurserna är formellt separerade under terminen men är funktionellt att betrakta som en sammanhållen kurs från introduktion till ökande fördjupning i sex faser. I tid sträcker de sig över terminens samtliga veckor. Den första delkursen Brottsutredande uppdraget I består av tre faser. I den första introducerande fasen presenteras i föreläsningsform straffprocessuella tvångsmedel samt styrande regelverk för polisens arbete på en brottsplats i samband med en primärutredning och för inledande och bedrivande av förundersökning. Det

18 18 ges även introducerande föreläsningar om bevisvärdering och Kriminalteknik med fokus på inledande utredningsåtgärder. Studenterna tränas även i Datasystem/utredningsstöd för brottsutredning och tvångsmedelshantering vid sammanlagt fyra lektionstillfällen som behandlar Durtvå och centrala system, d.v.s. register i vilka polisen kan söka information angående främst personer och fordon. Introduktionsfasen avslutas med en filmsekvens om ett polisingripande på en brottsplats som följs upp vid ett seminarium. Delkursens andra fas startar med en större övning i inledande utredningsåtgärder på en brottsplats i enlighet med polisens nationella utredningskoncept (PNU). Under resten av fasen arbetar studenterna vidare med den fortsatta handläggningen av ärendet inom ramen för en förundersökning. Temat för den andra fasen är förhör och inleds med fyra seminarier i vittnespsykologi och förhörsmetodik. Efter en föreläsning och ett seminarium i straffrätt samt två seminarier som rör informationsinsamling och dokumentation av förhör genomförs den första förhörsövningen. Förhöret och den dokumentation som gjorts följs upp vid ett obligatoriskt seminarium. I slutet av fasen hanteras brottsofferfrågor i form av en föreläsning och ett seminarium med tillhörande övning. Studenterna tar också del av en föreläsning kring samarbete i förhör. Den tredje fasen fördjupning förhör inleds med en föreläsning och ett seminarium i straffrätt. Studenterna genomför sedan den andra förhörsövningen som ska dokumenteras i ett förhörsprotokoll och i upprättande av en anmälan. Den tredje förhörsövningen föregås av ett seminarium om förhör av misstänkt person. Förhöret ska dokumenteras i ett förhörsprotokoll och avrapporteras samt diskuteras vid ett uppföljande seminarium. Fasen avslutas med slutförande av en förundersökning (förundersökning 1). Under delkursen genomförs också ett rättegångsbesök som följs upp vid ett seminarium. I utbildning i Radio/taktiskt samband tränar studenterna i sex lektionspass hantering av direktval, talgrupper och anrop. Den fjärde fasen fördjupning tvångsmedel hör hemma i delkurs 2 Brottsutredande uppdraget II. Här läggs tonvikten på tillämpning av teoretiska kunskaper. Efter två seminarier om tvångsmedel följer två övningstillfällen (minicase 1 och 2) och ett avrapporteringstillfälle. I samband med hanteringen av tvångsmedel fördjupar studenterna sina färdigheter i kriminaltekniska arbetsmetoder vid två seminarier kring vapenrelaterade brott och fordonsundersökningar. I fas 5 ingripandeövning integreras de kunskapsområden inom det brottsutredande uppdraget som så långt behandlats under terminen. I övningen ska studenterna genomföra inledande utredningsåtgärder på en brottsplats i enlighet med polisens nationella utredningskoncept (PNU). Ingripandeövningen genomförs i två obligatoriska delar, där varje del avrapporteras för sig. Under resten av fasen arbetar studenterna sedan vidare med den fortsatta handläggningen av ärendet. Här ingår bland annat att genomföra tvångsmedelsåtgärder, spårsäkring och förhör. Övningen mynnar ut i slutförande av förundersökning (förundersökning 2), där alla utredningsåtgärder ska dokumenteras. Parallellt med arbetet med förundersökningen genomförs en föreläsning och tre seminarier i straffrätt samt seminarier om påföljder, vittneskonfrontationer, sekretess och utredningskravet och två lektioner i polisens IT-stöd för brottsutredning och tvångsmedelshantering. I fas 6 hanteras avslutningsvis ytterligare några moment av betydelse för att förstå det brottsutredande uppdraget. Här ingår bland annat en föreläsning om internationellt polissamarbete. Den utbildning i polisiär konflikthantering som påbörjades under den första terminen forsätter nu i delkurs 3 Polisiär konflikthantering I som löper parallellt med de två första delkurserna. Undervisningen i bastaktik utgår från de tre förhållningssätten, det mentala, det kommunikativa och det grundläggande taktiska samt relevant juridik. Fokus i denna delkurs ligger på de nationellt fastställda bastaktiska metoderna lokaliseringssök, stoppande av fordon och vägspärr. Efter teoretisk genomgång, tränas varje metod i två övningar och momentet avslutas med en sammanfattande övning. Fokus under terminens vapenutbildning ligger på skjutteknik, som tränas i tolv pass jämnt spridda över de tio första

19 19 studieveckorna med möjlighet till extra resursträning. I momentet Konflikthantering självskydd och hälsa övar studenterna ingripande och självförsvar inkluderande användning av fängsel och batong i femton lektionspass jämnt spridda under terminen. Vid tre lektionstillfällen ges utbildning i expanderbar batong. Övriga inslag är orientering samt en föreläsning om dödsfall vid polisingripande. Delkurs 4 Trafiksäkerhet: förarutbildning I ligger parallellt med den andra delkursen. Den består av tre lektionspass, där studenterna får ta del av och diskutera forskning kring förarutbildning med fokus på riskmedvetenhet samt känna på olika konsekvenser som uppstår vid handlingar i samband med bilkörning. Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den första terminens slutövning samt en teaterföreställning och workshop om människohandel gemensam för samtliga studenter. Några sammanfattande kommentarer termin 2 Ämnet kriminologi, som behandlades under den första terminen vid Umeå universitet och på Polishögskolan, introduceras nu vid Linnéuniversitetet. Ämnet fördjupas även vid Umeå universitet och ingår i delkursen Ordning och trygghet I. Gemensamt för samtliga utbildningar är den andra terminens fokus på utredningsverksamhet. Vid alla utbildningar behandlas detta område med hög grad av ämnesintegration och med ett varierat utbud av arbetsformer som integrerar teoretiska och praktiska moment. Färdighetsämnena/ fortlöpande momenten Kriminalteknik och Data integreras i utredningskurserna både vid Linnéuniversitetet och vid Umeå universitet. Vid Polishögskolan är dessa ämnen helt integrerade i delkursen, liksom Radio. Utredningskursernas inriktning är att studenterna ska arbeta med en hel simulerad förundersökningsprocess från ett inträffat brott till ett färdigt förundersökningsprotokoll. Under den första terminen genomfördes fältstudieveckor vid Linnéuniversitetet och Polishögskolan. Linnéuniversitetet har ytterligare en fältstudievecka under den andra terminen och vid Umeå universitet genomförs den första fältstudieveckan. Något som utmärker utbildningen vid Umeå universitet är en större betoning av temat gruppprocesser, som utöver den inledande introduktionen under den första terminen också behandlas i en egen delkurs i den andra terminen. Temat är här inriktat på gruppfenomen i arbetslivet. Termin 3 Den tredje terminen består av följande delkurser: Tabell 3: Översikt över delkurserna i termin III Termin Linnéuniversitetet: Psykisk störning (4,5 p) Missbruk och droger (4,5 p) Brott i ungdomsmiljö (6 p) Nationell bastaktik (4,5 p) Trafik (9,5 p) Utöver delkurserna sker undervisning i färdig- Linnéuniversitet Psyk. störn. Färdighetsämnen Missbruk droger Brott ungdomsmiljö Nationell bastaktik Umeå uni. Ordning, trygghet II inkl. fältstudier Juridik II Polishögskolan Fortlöpande moment Trafik Trafiksäkerhet Social utsatthet Ungdomar Polisiär konflikthantering II

20 20 hetsämnena: Akutsjukvård (1 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa, Polisbilskörning, Vapen samt Radio/taktiskt samband. Umeå universitet: Ordning och trygghet II (18 p) Trafik (12 p) Utöver delkurserna sker undervisning i de fortlöpande momenten Akutsjukvård, Konflikthantering med kommunikation och självskydd, Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Data/centrala system, Polisbilskörning, Kriminalteknik, Vapen och taktik samt Radio och taktiskt samband. Polishögskolan: Trafiksäkerhet (7,5 p) Social utsatthet, psykisk ohälsa och missbruk (7,5 p) Ungdomar (7,5 p) Polisiär konflikthantering II (7,5 p) Linnéuniversitetet Den första delkursen Psykisk störning behandlar psykiska störningar ur ett samhälls och individperspektiv i tre föreläsningar och ett casearbete. Kunskaper och färdigheter från kursinnehållet praktiseras i en avslutande övning. Delkursen drivs i samverkan med en sjuksköterska från psykiatrin. Delkurs 2 Missbruk och droger ger grundläggande kunskap om följderna och konsekvenserna av missbruk ur ett individ och samhällsperspektiv. I gästföreläsningar behandlas områden som sociallagstiftning, anabola steroider, preparatkännedom, utredning av narkotikabrott och tullens arbete samt en föreläsning ur missbrukarperspektiv. Relevant straffrättslig lagstiftning behandlas och studenterna får en förevisning i husrannsakan med narkotikahund samt en lektion med tillhörande övning i ingripande i krogmiljö, lägenhet och på allmän plats. Studenterna arbetar också med ett minicase som ska avrapporteras i integration med färdighetsämnet IT. Delkurs 3 Brott i ungdomsmiljö har sitt fokus i första hand på polisens, men också andra organisationers arbete, med att förebygga, utreda och åtgärda brott i ungdomsmiljö med unga gärningsmän. Delkursen introduceras redan vid terminsstarten med en uppgift att genom intervjuer med ungdomar införskaffa kunskap om ungas kultur och livsvillkor. Denna uppgift behandlas sedan vid ett seminarium under delkursen. Lagstiftning med anknytning till unga lagöverträdare gås igenom i en föreläsning samt vid två handledande lektioner. I gästföreläsningar behandlas områden som klotter, ungdomsutredningar och den så kallade Kronobergsmodellen. I slutet av delkursen genomförs en halvdagsövning, där studenterna ska tilllämpa sina kunskaper. Övningen avrapporteras i integration med färdighetsämnet IT. Delkurs 4 Nationell bastaktik siktar mot ett rättssäkert och säkert ingripande både i vardagspolisiära händelser och händelser med förhöjd hotbild utifrån de kommunikativa, mentala och taktiska förhållningssätten. Vad gäller det kommunikativa och det mentala förhållningssättet, så bygger utbildningen vidare på den kunskap studenten förvärvat under de två första terminerna inom färdighetsämnet Konflikthantering. Delkursen inleds med en övning i grundläggande taktiskt förhållningssätt (GTF) som följs upp av en teoretisk genomgång. Två lektioner vardera i kommunikativt och mentalt förhållningssätt ges liksom en lektion i rekognosering, observation och säkring samt en föreläsning om att tvingas använda tjänstevapen. Övningar genomförs i lokaliseringssök, normalstopp och vägspärr och delkursen avslutas med en samverkansövning. Delkurs 5 Trafik har sitt fokus på nollvisionen, det nationella trafiksäkerhetsarbetet och trafikforskning. Innehållet presenteras av inbjudna gästföreläsare och den lagstiftning som reglerar polisens arbete inom trafikområdet behandlas under sex lektioner. I övrigt bedrivs undervisningen i huvudsak genom casearbete med ett flertal handledningstillfällen. Basgrupperna arbetar här med områden som polisens uppdrag i det nationella säkerhetsarbetet, utredning och avrapportering av trafikbrott och trafikolyckor samt ordningsbot. I delkursen ingår temat kris-