IIIEE. Att styra mot den cirkulära ekonomin CARL DALHAMMAR INTERNATIONELLA MILJÖINSTITUTET

Transkript

1 Att styra mot den cirkulära ekonomin IIIEE CARL DALHAMMAR INTERNATIONELLA MILJÖINSTITUTET INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS

2 Innehåll Den Cirkulära Ekonomin och behovet av styrmedel Styrning på olika nivåer Bottom up -perspektivet: två återtillverkare Mistra-REES

3 an economy that is restorative by design, and which aims to keep products, components and materials at their highest utility and value, at all times Ellen MacArthur Foundation en mer cirkulär ekonomi, där värdet på produkter, material och resurser behålls i ekonomin så länge som möjligt och avfallsgenereringen minimeras EU:s handlingsplan a cyclical economic system that is regenerative by both intention and design Shu Masuda

4 Bioekonomin Den Cirkulära Ekonomin Nya produkter och marknader (bygga i trä, textilier, bioraffinaderier etc.), industriell ekologi (överskottsvärme i växthus, samarbete livsmedelskedjor etc.) Tillverkningsindustrin (teknosfären) Återtillverkning, återanvändning, reparationer, hyra och delning (verktyg, bilpooler etc.), nya affärsmodeller, industriell ekologi, biobaserade produkter & material

5 Deponi Energiåtervinning Biologisk återvinning Materialåtervinning

6 Den cirkulära ekonomins byggstenar 4 building blocks. Källa: Planing 2015

7 Cirkulär ekonomi: Målsättningar och pusselbitar Minska förbränning, downcycling, giftfria kretslopp Skapa marknader för återvinning, ta bort hinder Resurseffektivisering, resurskonservering, fördelning av resurser, minska användningen av vissa material (exv plast) Inga politiska mål!!! Hållbarhet, mindre slit-och-släng Ekodesign: hållbarhet, modularitet, uppgradering, återvinning etc. Nya affärsmodeller

8 Embodied carbon in buildings It will become increasingly important to address embodied carbon and to understand how trade-offs between embodied energy and operational carbon can be considered... UK Embodied Carbon Industry Task Force

9 Livscykelperspektivet Var i livscykeln finns miljöpåverkan? Användningsmönster? Återvinning och second life för exv. batterier?

10 Exempel på hinder för cirkulära företag Kostnader för råmaterial vs. återvunnet material, reparation Skatt på arbete, råvaror & material, momssatser Infrastruktur, tillgång till produkter Kognitiva hinder rörande exempelvis återvinning & produktprestandan hos återtillverkade produkter Konsumentacceptans för nya affärsmodeller Planerat åldrande, oplanerat åldrande IPR, producentansvar Avfallsregler: transporter, definitioner, tolkning av begrepp Kemikalieregler Handelsregler LCA, konflikter

11 Styrmedel och regelverk Nationella initiativ, exempel: Konsumentgarantier (NO) Förbud mot planerat åldrande & incitament för reservdelar (FR) Återanvändningsmål WEEE (SP) Upphandling återtillverkade reservdelar för fordon (USA) Återtillverkade produkter i offentlig upphandling (JP) Energy labeling -Mandatory -Voluntary Miljömärkning -ISO I-III - TCO etc. Ekodesigndirektivet 1) Energieffektivitet 2) Hållbarhet Producent ansvaret Offentlig upphandling Produktrelaterade avfallsregler (RoHS, ELV etc.) REACH Internationell och europeisk standardisering - Produkt/process/mätning/lab-test etc. - Mandatory, voluntary, semi-voluntary - Harmonized, New approach, national, international

12 Mål inom avfall/producentansvar, EU Waste stream Target years Minimum recovery Minimum recycling Packaging % 55 % Collection rate Cars % 85 % 100% Electronics % 50 % Min 4 kg/ inhabitant; 85 % by 2020 Batteries % (efficiency) Biowaste diverted from landfills % % Tyres 2006 Zero tires going to landfill 2006 Reduction to 75 % of the 1995 level 2009 Reduction to 50 % of the 1995 level 2016 Reduction to 35 % of the 1995 level New targets in Waste Frame-work Directive 2015 Separate collection: at least paper/metal/plastic/glass % municipal waste % construction and demolition waste

13 Ekodesignkrav för hållbarhet Dammsugare Motor (livstid, timmar), handtag (oscillations) Belysningsprodukter Switching cycles, lystimmar, luminous flux, color rendering etc. Frivilligt avtal, imaging equipment Förslag, bildskärmar: maximum dissassembly time m.m. På gång: hur sätta krav på resurseffektivitet & återvinningsbarhet standardisering

14 Tvingande krav Upphandling & märkning Teknikupphandling R&D, demonstrationer m.m. xisterande produkter & tekniker Framtida produkter & tekniker

15 Internationellt Styrning på olika nivåer Handelsavtal, avfallsregler m m. EU Ekodesign, kemikalikrav, ramverk avfall, ramverk upphandling, standardisering, miljömärkning m m. Nationellt Skatter & avgifter (arbete, råvaror, moms m m), producentansvaret, konsumentgarantier, subventioner, vägledning för upphandling m m. Regionalt Upphandling m m. Lokalt Infrastruktur för avfall & producentansvaret & återanvändning och återtillverkning, mötet med medborgaren: dialog & information, upphandling, support till entreprenörer

16 Hur undersöka styrning och styrmedel? Hur fungerar enskilda styrmedel? Kombinationen av styrmedel? Synergier och motsättningar m m. Policypaket? Relationen till affärsmodeller och design m m.? Infrastrukturen? Konsumenterna? Utgå från produktgrupper Utgå från avfallsslag (t ex plast): vad krävs för mer återvinning? Bottom up : utgå från de cirkulära företagens situation

17 Vad säger mindre företag med cirkulära affärsmodeller? Källa: Westblom 2015

18 Resource Efficient and Effective Solutions Based on Circular Economy Thinking (Mistra-REES) How can these gap exploiters scale up?

19 Återtillverkning i EU Bara 2 % jämfört med nytillverkade produkter Ligger efter USA Källa: ERN 2015

20 Resource Efficient and Effective Solutions Based on Circular Economy Thinking (Mistra REES)

21 PR6. Communication and knowledge utilization PR5. Interrelations between product and service design, business models and policies for REES PR2. Product and service design methods for REES PR3. Business models for REES PR1. REES context Characteristics, conditions, drivers and obstacles PR4. Policies for REES PR7. REES program management

22 Syften, Mistra REES Hur kan vi utforma nya produkter och affärsmodeller? Är nya cirkulära affärsmodeller alltid mer hållbara? Behov av styrmedel i Sverige och EU? Förstå relationerna mellan framtagning av produkter och tjänster, affärsmodeller, och policies Möjliggöra ömsesidigt lärande mellan akademi, industri och andra samhällsaktörer kring omvandlingen av Sveriges tillverkningsindustri

23 Tack! Dalhammar, C. and L. Milios Policies to support reconditioning and reuse of ICT. Proceedings of Electronics Goes Green, Berlin. Dalhammar, C Industry attitudes towards ecodesign standards for improved resource efficiency. Journal of Cleaner Production 123(1), Maitre, E. and C. Dalhammar Regulating planned obsolescence: a review of legal approaches to increase product durability and reparability in Europe. Forthcoming in Review of European, Comparative & International Env Law (RECIEL) Dalhammar, C The application of 'life cycle thinking' in European environmental law: theory and Practice. Journal for European Environmental & Planning Law 12, Dalhammar, C. et al Addressing resource efficiency through the Ecodesign Directive: a review of opportunities and barriers. TemaNord 2014:511. Nordic Council of Ministers. carl.dalhammar@iiiee.lu.se mistrarees.se