Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Transkript

1 Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur det var att leva på Gotlands landsbygd under 1930-talet och hur mycket som förändrades och underlättades när man fick traktorer och andra lantbruksmaskiner. Däremot har det sällan talats om hur de dagliga arbetsuppgifterna förändrades för framförallt kvinnorna- då man fick rinnande vatten, elspis och kylskåp. Inte förrän jag som vuxen började fråga. Min farmor är död sedan 20 år och nu tillhör jag den generationen som bor på gården. Jag har alla moderna vitvaror som bör finnas i ett kök och de har funnits där under hela mitt liv. Men när gjordes denna modernisering? Och varför? Jag, Anette Torgnysdotter Sundblad är 32 år gammal och bor sedan fem år i mitt föräldrahem Tjengdarve i Hemse med man och två barn. Jag är mitt uppe i ett renoverings och ombyggnadsarbete av bostadshuset vilket väckt intresset för hur gården tidigare förändrats och moderniserats efter de behov som funnits. Gården har varit i släktens ägo sedan början av 1900-talet och alla generationer har lämnat sina spår och sin tids syn på vad som varit modernt. Ombyggnader under talet har satt sina spår och frågan i dag är vad som är värt att bevara för framtiden. Våren 2003 fick jag chansen att läsa en D- kurs i Historia vid Högskolan på Gotland, i kursen ingår att man ska skriva en uppsats. Nu såg jag chansen att få ställa alla frågor jag samlat på mig. Men något av det svåraste för en forskare är inte att hitta frågor som man vill ha svar på, utan att välja vilka (av alla dessa) frågor som man ska söka svaret på. Jag fick välja att koncentrera mig på några frågor. När moderniserades kök och tvättstugor. Vilka moderniseringar gjordes? Varför? Hur såg moderniseringen ut, vilka moderniserade först? Var det skillnad på stora och små gårdar? Spelade det någon roll 15

2 Foton från utställningen Gotland Demonstrationsköket sammanställt av hemkonsulent Helena Lindell, Hushållningssällskapet. vilken generation som satt på gårdarna? Vilka problem fanns för moderniseringen? Vilken roll spelade Hemkonsulenten? Hur arbetade hon? Hur stor del av Gotlands lanthusmödrar nådde hon ut till? Jag ville också få en överskådlig bild av de kollektiva alternativen, andelstvättar, andelsfrysar och andelsbagerier för att se vilken roll de spelade för de gotländska lanthusmödrarna och moderniseringen av deras egna hem. Min undersökning tog avstamp hos de kvinnor som upplevt förändringen på landsbygden. 60 enkäter skickades ut och jag är evigt tacksam till de ca fyrtio kvinnor som besvarade och återsände enkäten till mig. Jag har besökt och intervjuat några av dem och fått höra livsbeskrivningar som skulle kunna hålla mig sysselsatt som författare och landsbygdsskildrare i många år. Dessa kvinnor har så mycket att berätta och det är dags att vi lyssnar, det är en viktig del av vår historia som de berättar om. Jag vill göra ett upprop till fler på Gotland att forska i vår historia, och inte bara den medeltida och tidigmoderna utan också 1900-talets historia. 16 Enkäterna gav mig svar på frågor som när hemmen moderniserades och varför just den familjen valde att göra det just då. Koncentrationen kom att hamna på södra Gotlands lantbruksbygd. Vatten, el och köksmaskiner Några intressanta resultat från enkätundersökningen visade att av de undersökta gårdarna var det vanligare att man hade vatten indraget i ladugården än i huset på 1940-talet. På -talet hade alla de kvarvarande gårdarna vatten indraget i ladugården men ännu saknade två av dem det i bostadshuset. I uppsatsen kan man också läsa om vilka material som användes i köken och när de rostfria diskhoarna slog igenom. I böckerna som handlar om öns socknar tas sällan installationen av elektricitet upp, något som jag saknade. Inget har väl förändrat vår vardag såsom elen. Med elektriciteten kom möjligheten att skaffa kyl och frys, tvättmaskin och matberedare. Detta om något förändrade arbetet för kvinnorna i lanthushållen, men skillnaden mellan arbetet på de små och stora gårdar blev större och mellan dem

3 på mellersta Gotland och dem på Sudret, som var sist med att få elektricitet. Moderniseringen gick, inte överraskande fortare på de stora gårdarna än de små. Utom när det gäller elspisen som faktiskt de små gårdarna skaffade före de stora. Gotland -och övriga Sverige Men jag ville också veta hur det sett ut i övriga Sverige och om det skiljde sig från Gotland. På denna fråga fick jag inget entydigt svar, men mycket intressant information ur Folkräkningsstatistik från samt litteratur av Alva och Gunnar Myrdal, arkitekten Waern-Bugge och radiojournalisten Lubbe Nordströms (Lortsverige 1938). Helena Lindell - hemkonsulent vid Hushållningssällskapet åren En liten jämförelse mellan Gotland och övriga Sverige pekar på att Gotland på 1930-talet hade en något lägre standard än Sverige som helhet och att länet hade ungefär samma moderniseringsgrad som länen i norra Sverige. På talen utvecklades jordbruket på ön och tiden brukar kallas lantbrukets guldålder med odling av raps och sockerbetor vilka gav stor avkastning och mycket pengar till jordbruket. Detta märktes i att tidningarna fylls av annonser om nya moderna traktorer och köksmaskiner och köksinredningar. Undersökningen visar att mycket riktigt ökar moderniseringen av köken under denna tid. Elektricitet Hela Got land 0 Före Efter vet ej Anskaffningsår Ovan kan man se när de 35 undersökta hushållen på Gotland fick elektricitet Källa: Enkätundersökning av 35 gotländska hushåll

4 Elspis Av Före Ef ter vet ej/har ej Hela Gotland Anskaffningsår Elektricitet Hela Gotland 0 Före Efter vet ej Anskaffningsår Ovan kan vi se att de flesta undersöka hushållen fick elspis ungefär tio år efter de fått elektricitet installerat. Källa: Enkätundersökning av 35 gotländska hushåll Ovan kan vi se hur långt moderniseringen nått vid folkräkningen AL= Avlopp, VL=Vattenledning, Innan 1926 anger hur många bostäder som var byggda innan Källa: SOS Särskilda folkräkningen 1935/36 III Specialundersökning av bostadsförhållandena i 100 landskommuner Tabell 35 s. 72 (procentberäkningen är min) 18

5 Att köken moderniserats under talet stod klart och jag hade också fått svar på frågan: Hur? Det viktigaste för mig var dock att försöka få svar på frågan: Varför? Och vilken roll statliga myndigheter och organisationer hade. Därför tar uppsatsen också upp kollektiva lösningar som fryshus och tvätterier, hur dessa fungerade och vilken roll de spelade för lantkvinnorna i deras vardag. De kvinnor jag intervjuat har upplevt andelsfrysarna som mycket positiva och de har varit använda till dess att de pga av att frysaggregaten var utslitna lades ned. De jag intervjuat i Sjonhem har dock kvar sina andelar i frysen och tycker att det fortfarande fungerar bra. Användarna vittnar om en effektivitet vid tex slakt som en hemmafrys aldrig kan leva upp till. Jag hittade också anteckningar om planer på ett andelsbageri i Stånga som dock inte genomfördes. Den politiska debatten under 1930-talet handlade mycket om den dåliga standard som fanns på Sveriges landsbygd. Om detta skrev paret Myrdal och i radio sändes serien Lortsverige. En bild av ett smutsigt, ohygieniskt och orationellt landsbygdssverige målades upp. Uppbyggnaden av folkhemssverige måste också nå landsbygden, och vägen dit ansåg politikerna vara utbildning och statliga bidrag. I detta arbete visade sig hemkonsulenterna vara en viktig aktör. Hemkonsulenten Hushållningssällskapen började redan under första världskriget att anställa Hemkonsulenter som skulle undervisa och kunna ge råd om hur lanthemmen skulle (borde) skötas gav staten ett bidrag som skulle täcka Hemkonsulentens lön men inga merkostnader till de Hushållningssällskap som anställde en sådan kunde Gotland Hushållningssällskap ( som Sveriges sista) anställa en hemkonsulent. Hon hette Karin Knutsson och kom bara att stanna på ön i två år. Tjänsten kom att stå tom i över ett år men 1946 anställdes Helena Lindell, hon var utbildad skolkökslärarinna och hade arbetet två år som ungdomskonsulent för Hushållningssällskapet i Kalmar. Hon var bördig från Lau och bosatt i Västerhejde. Detta borde ha passat Hushållningssällskapet som ville ha en gotländsk konsulent som skulle tänka sig att stanna på ön. Det gjorde Helena Lindell, som kom att arbeta som hemkonsulent fram till sin död Hemkonsulenten ansvarade för Hushållningssällskapets hushållskurser och en ettårig lanthushållsutbildning som man genomförde tillsammans med Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolags Korrespondensskola (LTK). Denna utbildning kom att ges i 18 år och gavs under denna tid i 11 olika socknar (samt tre gånger i När). Genom dessa kurser stiftade lanthusmödrarna bekantskap med de olika köksmaskiner och arbetsmetoder som arbetades fram i folkhemsutvecklingens Sverige. Hemkonsulenten fanns också att få hjälp av vid om och nybyggnader av kök och badrum samt inköp av hushållsmaskiner. Hemkonsulenten blev därför en viktig aktör sett både ur statens och köksmaskintillverkarnas ögon när det gällde att nå ut till landsbygdens folk. Frågan om lanthushållsarbetets status Och när det gäller frågan om man valde en ny traktor eller ett nytt kök, gick traktorn i 19

6 de flesta fall i första hand. Eftersom det var lantbruket som bekostade övrig modernisering i lanthemmen var det en prioritering som kvinnorna förstod och stödde. Däremot tror jag sällan att männen förstod vilket dubbelt arbete som lanthushållsmödrarna utförde med arbete både i hemmet, ladugården och på åkrarna. Och den dröm lanthushållskolornas lärarinnor hade om att de nya köksmaskinerna och husmoderns nya roll skulle höja lantkvinnornas status infriades inte, trots att lanthushållen blev de hushåll i Sverige som hade flest maskiner till sin hjälp i köket. Istället kom kvinnorna alltmer att ta arbete utanför gården och trots att hushållsarbetet förenklades fanns det kvar. Kvinnan på landsbygden fortsatte att vara dubbelarbetande, eller kanske till och med trippelarbetande -med sin roll både på sitt jobb utanför gården, i lantbruket och i hushållet. Det fanns alltså många anledningar till att lanthushållen på Gotland moderniserades under mitten av 1900-talet och hur det gjordes. Här har jag bara nämnt några av dem. Uppsatsen Moderniseringen av Lanthushållen på Gotland redovisar vad jag mer kommit fram till i min undersökning och där kan man läsa utförligare om de aktörer och anledningar som fanns till moderniseringen. Naturligtvis ska man inte göra alltför stora generaliseringar från dessa resultat. Men jag vill visa att det finns en historia som inte lyfts fram så mycket ännu och som är vår historia- vi kvinnor på Gotlands landsbygd. Boken finns att beställa genom Gotlands Hushållningssällskap eller genom författaren för ca 150:-.