Plan för Sala stad Miljökonsekvensbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plan för Sala stad Miljökonsekvensbeskrivning"

Transkript

1 Plan för Sala stad Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 1. Fördjupning av översiktsplanen för Sala stad Samrådshandling Framtagen av enheten för Planering och utveckling, Sala kommun.

2 Projektorganisation Miljökonsekvensbeskrivning Styrgrupp: Projektledning: Kommunstyrelsens arbetsutskott Eva-Marie Larsson, planarkitekt projektledning i tidiga skeden Isabell Lundqvist, planarkitekt Gruppledare Axel Demker, Kjell Eklund, Maria Rosenblad, Lisa Granström, Jenny Sivars, Zandra Camber Titel: Plan för Sala stad, planförslag, samrådshandling 2012 Utgivningsdatum: 2012-xx-xx Utgivare: Planering och Utveckling, Kommunstyrelsens förvaltning, Sala kommun Tryck: Kontorsservice, Sala kommun Plan för Sala stad består av följande handlingar: - Planförslag - Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning - Bilaga 2: Planeringsförutsättningar - Samrådsredogörelse

3 Sammanfattning kulturarvet, försköna staden, utveckla sta- Uppföljning planförslaget ge positiva konsekvenser. Bakgrund, syfte och metod dens utbud, utveckla människans livsmiljö tänk grönt och utveckla kommunikationer. Uppföljning av Plan för Sala stad och dess miljökonsekvenser görs i anslutning Kulturmiljö Sala är beläget i gränstrakten mellan Mä- Dessa är viktiga beståndsdelar i arbetet med till aktualitetsprövningen som sker varje I huvudsak skulle ett genomförande av plan lardalens slättområden i sydöst och Berg- att förstärka Sala som en attraktiv småstad. mandatperiod. för Sala stad innebära positiva konsekven- slagens skogsområden i nordväst. Redan nu kan staden betraktas som en attraktiv småstad med avseende på läge, natursköna om- Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i fördjupningen av Miljökonsekvenser Naturmiljö ser för kulturmiljön. Genom att områden för riksintresse uppmärksammas och riktlinjer för bebyggelsen i stadskärnan anges, givningar och de vackra stadsmiljöerna som översiktsplanen så att en hållbar utveckling En befolkningsökning kan medföra ökat kommer planförslaget leda till positiva kon- minner om den anrika historien. 56 % av främjas. I miljökonsekvensbeskrivningen slitage på naturen och genom detta leda sekvenser för Sala stad. Sala kommuns invånare bor i innerstaden ska den betydande miljöpåverkan som pla- till negativa konsekvenser för naturmiljön. vilket motsvarar cirka personer. nen kan komma att innebära identifieras, Även trycket på områden som är klassade En förtätning och försköning av innersta- beskrivas och slutligen bedömas. Processen som riksintresse ökar då bostadsområden den ger också positiva konsekvenser för Plan för Sala stad är en fördjupning av ska även göra det möjligt för allmänheten, som finns i anslutning till dessa kan kom- kulturmiljön. Exploateringen av innersta- kommunens översiktsplan från 2002, Plan organisationer, myndigheter och andra in- ma att utvidgas. den får dock inte bli för omfattande då det- för Sala ekokommun. Plan för Sala stad har tressenter att påverka planen. ta skulle kunna leda till att konsekvenserna som syfte att ge en bild av framtida utveck- Exploateringar av främst bostäder på om- istället blir negativa. Planen föreslår även lingsmöjligheter för Sala. Planen ska ge ett I slutet av miljökonsekvensbeskrivningen råden som blivit klassade som mycket bostadsexploatering inom områden klassa- samlat begrepp om vad som behöver göras, tas även upp hur planförslaget förhåller sig värdefull miljö bedöms vara negativt för de som kulturmiljövård vilket kan innebära nu och i framtiden, för att säkra en fortsatt till lokala, regionala och internationella mål naturmiljön. negativ påverkan på kulturmiljön. positiv utveckling. En gemensam framtidsbild för alla stadens intressenter ska resultera i att underlätta at alla strävar åt samma och strategier. Behandlande alternativ Byggandet av norrlänken och fortsättningen av förbifarten bedöms ge negativa effek- Vattenmiljöer En befolkningsökning gör att fler ansluts håll. Målåret för Plan för Sala stad är 2024, Utöver den upprättade planen (Plan för ter då denna blir en betydande barriär i od- till det kommunala avloppsnätet, vilket då staden firar 400 år som stad. Planens Sala stad) behandlas även nollalternativet. lingslandskapet. Norrlänkens dragning går ökar belastningen och kan medföra nega- mål ska uppnås genom att lyfta fram den Nollalternativet bygger på gällande över- dessutom rakt över naturminnet vid Kalk- tiva konsekvenser. Planen innebär också en potential som redan finns samt genom att siktsplan, pågående mark- och vattenan- backen vilket riskerar att helt försvinna. förtätning av innerstaden vilket kan leda identifierade brister åtgärdas med målmed- vändning, detaljplaner och miljötillstånd. till att stadens grönytor minska till följd av vetet arbete. Strategin i Plan för Sala stad Nollalternativet innebär den utveckling Genom satsningar på utveckling av den bio- allt fler hårdgjorda ytor. Detta medför en kan delas in i åtta delar; erbjud attraktiva som skulle ske av bebyggelse och anlägg- logiska mångfalden och tillförsel av grönska ökad belastning på dagvattenhanteringen i lägen, knyt ihop stadens delar, dra nytta av ningar om plan för Sala stad inte upprättas. i områden där det idag råder brist, bedöms staden och kan ge en ökad näringsbelast-

4 ning med negativa miljökonsekvenser som följd. Dagvattenhanteringen måste därför bevakas vid kommande detaljplaner och exploateringsföretag. En utveckling av kulturstråket kring gruvans vattensystem ökar förståelsen från allmänheten och bedöms därför vara en positiv konsekvens för vattenmiljöer. Befolkning och människors hälsa Planförslaget medför möjlighet till befolkningsökning och även satsning på kollektivtrafik, grönområden, rekreation, service och nöjesliv. Detta bedöms medföra positiva konsekvenser för boende både inom och utanför planområdet. Det är dock viktigt att skola, fritidsaktiviteter mm byggs ut i samma omfattning som befolkningen ökar. Genom en förtätning av innerstaden finns det risk att boende i innerstaden upplever ökade störningar av buller, vilket är en negativ konsekvens. En satsning på kollektivtrafik och gångoch cykeltrafik kan minska stadens buller och luftföroreningar. De planerade förbifarterna kan minska trafiken i de centrala delarna av Sala och på så sätt leda till positiva konsekvenser genom minskning av buller och luftföroreningar. Klimat En förtätning av innerstaden kan innebära positiva konsekvenser för klimatet då det minskar bilberoendet. Det är även positivt att kollektivtrafik samt möjlighet att färdas till fots och med cykel ska förbättras. Dock medför en befolkningsökning även negativa konsekvenser då behovet av värme, el och transporter kommer att öka. En bostadsexploatering i externa lägen är negativt ur klimatsynpunkt då det ökar bilberoendet och även ligger utanför nuvarande fjärrvärmenätet. Hushållning med naturresurser Färdigställandet av förbifart Sala, anläggandet av bostäder på Hammarhagen samt utbyggnaden av industrier och handel vid Fridhem tar alla värdefull jordbruksmark i anspråk och bedöms därmed medföra negativa konsekvenser. Utpekandet av vissa områden som värdefullt öppet landskap som ska bevaras bedöms ge positiva konsekvenser för odlingslandskapet. De bostäder som planeras kommer innebära negativa konsekvenser för värdefull skogsmark, men konsekvenserna på skogsmarken mildras genom att tätortsnära skogsområden har pekats ut som viktiga att bevara, både för rekreation och för att bevara den biologiska mångfalden. Planförslaget bedöms medföra negativ påverkan för naturresurser då exploatering enligt planen kräver stora resurser i form av naturmaterial. Varken Tistbrottet eller kommunens vattentäkter bedöms påverkas av planförslaget.

5 Innehållsförteckning Kapitel 1 - Inledning s. 7 Bakgrund Plan för Sala stad Miljöbedömningens syfte Uppföljning Kapitel 2 Avgränsning s. 8 Geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning Saklig avgränsning Kapitel 3 Metod och konsekvensbedömning s. 9 Osäkerhet i bedömningen Kapitel 4 Nollalternativ s. 10 Kapitel 6 Hur Plan för Sala stad förhåller sig till mål och strategier s. 27 Miljömål Miljökvalitetsnormer Sociala aspekter Mål kring transporter Regionalt utvecklingsprogram Strategiska planen Klimatstrategi för Sala kommun Kapitel 7 - Hur planförslaget har tacklat de utmaningar och trender som identifierats under planeringsprocessen s. 38 Kapitel 8 - Källförteckning Kapitel 5 Miljökonsekvenser s. 10 Naturmiljö Kulturmiljö Vattenmiljö Befolkning och människors hälsa Klimat Hushållning med naturresurser

6 Läsanvisning Begrepp Detta dokument utgör Plan för Sala stads sammanvägda konsekvensbeskrivning. Huvuddelen av dokumentet vigs åt miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för Plan för Sala stad men kompletteras även med resonemang kring övriga konsekvenser och måluppfyllelser. I det inledande kapitlet beskrivs förhållandet mellan planen och miljökonsekvensbeskrivningen. Kapitel två redovisar avgränsningen av MKB:n utifrån geografiskt, tidsmässigt och sakligt perspektiv. I det tredje kapitlet finns miljöbedömningens metoder beskrivna. Fjärde kapitlet redogör för situationen om Plan för Sala stad inte kommer till stånd, det så kallade nollalternativet. Kapitel fem innehåller miljökonsekvensbeskrivningen av planförslaget samt åtgärdsförslag till de negativa konsekvenserna. Kapitel sex beskriver hur Plan för Sala stad förhåller sig till mål och strategier på nationell, regional och kommunal nivå. Sjunde kapitlet tar upp hur Plan för Sala stad har tacklat de utmaningar och trender som identifierades under arbetat med planförslaget. Miljöbedömning: process för att bedöma planens konsekvenser på natur- och kulturmiljö, klimat samt människors hälsa och hushållning med naturresurser. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Resultatet av miljöbedömningen i form av ett dokument. Behovsbedömning: Första steget i miljöbedömningen där behovet av och förutsättningar för fortsatt arbete fastställs. 6

7 1. Inledning När en ny plan, översiktsplan eller detaljplan, upprättas ska den enligt 6 kap. miljöbalken miljöbedömas om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Översiktsplaner anses som huvudregel alltid medföra betydande miljöpåverkan, och de ska därmed alltid miljöbedömas. Som en del i en sådan miljöbedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Fördjupningen av Sala kommuns översiktsplan, Plan för Sala stad, bedöms medföra betydande miljöpåverkan och har därför miljöbedömts. Bakgrund Plan för Sala stad Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ger vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Den aktuella översiktsplanen i Sala kommun, Plan för Sala Ekokommun, antogs Där en grundligare utredning behöver göras, kan planen fördjupas. Plan för Sala stad är en sådan fördjupning och kompletterar översiktsplanen inom det aktuella planområdet. I dagsläget saknas det en gemensamt framtagen strategi över stadens utveckling. De plandokument som finns över staden är flera äldre detaljplaner, varav den äldsta är från 1914 och fortfarande är gällande för stora delar av innerstaden. Syftet med Plan för Sala stad är alltså att ge en helhetsbild av framtida utvecklingsmöjligheter för att underlätta ställningstaganden när det gäller olika delområden och delfrågor. Plan för Sala stad ger ett samlat grepp om vad som behöver göras nu och i framtiden för att säkra en positiv utveckling. Plan för Sala stad innehåller i sin antagna form ett planförslag med tillhörande planeringsförutsättningar. Planförslaget presenteras i form av en framtidsbild, strategier, markanvändningskarta och riktlinjer för en rad olika aspekter, alla viktiga för stadens utveckling. Kopplat till planen kommer en inspirationsbilaga knytas med förslag på framtida åtgärder, utredningar och projekt som ytterligare kan bidra till att förverkliga framtidsbilden. Inspirationbilagan föreslås på sikt omvandlas till en handlingsplan. Processen med att ta fram planen inleddes vintern 2008/2009 med en behovsanalys som sammanfattar Sala stad styrkor och svagheter samt utvecklingsmöjligheter. Med hjälp av behovsanalysen och den dialog som fördes med invånarna togs ett planprogram fram under våren I anslutning till programarbetet under våren 2009 inleddes även arbetet med att miljöbedöma planen. Fokus lades på den betydande miljöpåverkan ett genomförande av planen skulle ge utifrån en rad olika miljöaspekter. I takt med att Plan för Sala stad tog form arbetades denna MKB fram. Det är en stor styrka att upprätta en miljöbedömning parallellt med planeringsarbetet då miljöbedömningen kan underlätta avvägningen mellan olika intressen i planen. Miljöbedömningens syfte Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling kan främjas. I miljökonsekvensbeskrivningen ska den betydande miljöpåverkan som planen kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Vidare syftar processen till att ge allmänheten, organisationer, myndigheter och andra intressenter möjlighet att påverka planen. Uppföljning När en plan har antagits skall kommunen enligt lag skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som planens genomförande faktiskt medfört. Detta kan bidra till att miljöpåverkan som sedan tidigare varit oidentifierad kan upptäckas i tid och åtgärdas. Ett stort värde ligger även i den erfarenhet man kan dra av planens faktiska miljöpåverkan inför nya liknande projekt och planer. Plan för Sala stad ska aktualiseras varje mandatperiod vilket även inkluderar miljökonsekvensbeskrivningen och en uppföljning av de åtgärder som föreslagits bör då genomföras. 7

8 hagen Bengtsbo Sommarhagen 2. Avgränsning Larsbo Stentorpet Oppgården Filpustorp Björklunda Kornmanstorp Stentorpet Erikslund Strömsdal Lennartskärr I samband med avgränsningen avgörs de väsentliga frågor, tidsperspektivet och vilket geografiskt område som ska bedömas. Arbetet med avgränsningen påbörjades under den inledande behovsbedömningen och har växt fram parallellt med planförslaget. Nybacka Hartorpet Rosenlund Videbo Druvelund Gudmundstorp Odinslund Gudmundstorp Lugnet Ringsveden Långforsen Edsberga Banelund Stora Ensta Strandgården Hyttan Enbacken Olsberg Mickelsbo Norrbacka Nybo Norrängen Sala sockenkyrka Gärdesta Sveaborg Backa Östersala Mamre Strå Ekeby äng Tallbacken Måns-Ols Lars-Olas Torskmossen Stensbo Lilla Ensta Skuggan Kattelboäng Emmnäs Norrmalm Karlsnäs Väsby kungsgård Eriksnäs Fågelsången Salberga Tidsmässig avgränsning Fågelsta Baggbo Dalhem Sandviken Åkra Folkets park Arnebo form inte styra exploateringar eller andra Östaberg Ekeby damm Norrberg Ryttargården Modigs backe Norrberg Västermalm Annedal Sjötorp Mellandammen nens miljökonsekvenser på en översiktlig stad är 2024, vilket även är avgränsningen nivå. för miljökonsekvensbeskrivningen. Det Jakobsdal Fridhem Vasastaden Täcka udden Johannisbäck Planeringshorisonten för Plan för Sala Sofielund Jakobsberg Emaus Sala Norrby Nyåker Gravhagen Kolarhagen Kungsängen Bryggeriet Styrars Åshagen Hagaberg Turbo Hälsingängen Bronäs Haganäs kan dock uppkomma konsekvenser som Salaborg Stora Stampers Kolbäcksbro Ängshöjden Stentomten Stensbotten Mergölen Hammarhagen Ängshagen Löjtnantsberg Kullsbo påverka miljön långt efter detta målår. Gustavsborg Emmylund Aspenstorp Pilhagen Robertsholm Lilla Stampers Geografisk avgränsning Björkmossen Rävtorpet Sjöbo Persdal förändringar i detalj, därför bedöms pla- Långmossen Berga Norrbacka Josefsdal Plan för Sala stad kommer i sin antagna Lövsveden Smedstorpet Solvik Viksberg Valhall Löjtnantstorp Vargstuguängen Ponbolund Marielund När det är motiverat beskrivs dessa konse- Finntorpet Norrtorp Möllerstorp Stora Hällsta Ulricelund borg Miljökonsekvensbeskrivningen kommer Norra Kumlaby kvenser utifrån ett längre tidsperspektiv. Kilvägen Lilla Hällsta Hammarby Karlberg Ölboms Björkbacken hantera miljökonsekvenser inom det geografiska område som Plan för Sala stad Göksbo Trefoten Siggesdal Saklig avgränsning Södra Kumlaby Axelsäng Frebergs Siggängen Lars-Nilstorp Evelund Nygården berör. Planområdet innefattar nya förbifarten i söder och väst, Långforsen i Miljöbedömningen grundar sig på plan- nordväst och Nybo industriområde samt förslaget i Plan för Sala stad, det vill säga en del omland i norr. Den östra plan- dess framtidsbild, strategi, markanvänd- gränsen går bortanför Ryttargården, vid ning och riktlinjer. Svepnäs och följer den framtida fortsätt- Plan för Sala stads och MKB:ns områdeavgränsning. och annat kulturarv samt det inbördes viktiga och kommer därför belysas extra förhållandet mellan dessa miljöaspekter. i MKB:n. ningen på förbifarten. Om nödvändigt En miljöbedömning ska enligt lagstift- kommer MKB:n även innefatta angräns- ningen identifiera och värdera den be- Utifrån Plan för Sala stads förutsättning- ande områden. Till exempel kan en kon- tydande miljöpåverkan som kan antas ar har en avgränsning gjorts av de miljö- sekvens påverka större områden än pla- uppkomma med avseende på: biologisk aspekter som bedömts viktiga att belysa nens avgränsning. mångfald, befolkning, människors hälsa, i MKB:n. I behovsbedömningen lyftes, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimat- förutom de lagstiftade miljöaspekterna, faktorer, materiella tillgångar, landskap, även buller, skyddsavstånd, energieffekti- bebyggelse, forn- och kulturlämningar visering och transporter som strategiskt 8

9 3. Metod för konsekvensbedömning För att identifiera Plan för Sala stads konsekvenser på de olika miljöaspekterna har bedömningen utgått från de värden och förutsättningar som finns idag, bland annat skyddade miljöer och objekt, riksintressen, och riktvärden. kopplade till de identifierade värdena och skyddade miljöerna. Grupperna har även föreslagit åtgärder för att minska negativa planens konsekvenser. Dessa värden redovisas som inledning till varje miljöaspektgrupp i kapitel 5. I vissa fall har planförslaget även påverkat Miljöaspekter i MKB:n Naturmiljö (biologisk mångfald, mark, djurliv och växtliv, riksintresse) Kulturmiljö (landskap, bebyggelse, riksintresse, forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv) Vattenmiljöer (gruvans vattensystem, riksintresse, våtmarker, strandskydd, vattendirektiv) Befolkning och människors hälsa (rekreation, buller, luft och skyddsavstånd, förorenad mark) Klimat (klimatpåverkan och anpassning till klimatförändringar, energieffektivisering, transporter) Hushållning med naturresurser (riksintresse, vattentäkter, grustäkter) aspekter eller sammanhang som inte är skyddade men som ändå spelar en roll i stadens helhetsmiljö. Dessa konsekvenser kompletterar beskrivningen av konsekvenser på skyddade områden och objekt. Arbetsmetoden har bestått i att ett antal tjänstemannagrupper tillsammans har gått igenom hur planförslagets delar, framtidsbild, strategi, markanvändning och riktlinjer, påverkar de olika miljöaspekterna. För att möjliggöra en samlad beskrivning har miljöaspekterna delats in i sex olika grupper enligt lista till vänster. Tjänstemännen har representerat byggoch miljö-, tekniska- och kommunstyrelsens förvaltningar samt HESAB (dotterbolag till Sala-Heby Energi som arbetar med energieffektivisering). Både positiva och negativa konsekvenser har listats så väl som konsekvenser med eller utan betydande miljöpåverkan. Som hjälp i bedömningen och diskussionen har grupperna utgått från ett antal frågor Osäkerhet i bedömningen På grund av att Plan för Sala stad är en fördjupning av översiktsplanen med fokus på den fysiska utvecklingen av Sala stad har det främst blivit de fysiska miljöaspekterna som bedömts i miljökonsekvensbeskrivningen. Beskrivningarna och bedömningarna har legat på en övergripande strategisk nivå vilket i vissa fall gjort det svårt att bedöma detaljaspekter inom miljöområdet. Den övergripande nivån på planförslaget har därför fått återspeglas även i konsekvensernas detaljering. Den strategiska nivån i miljökonsekvensbeskrivningen gör att bedömningarna får anses vara av osäker karaktär. 9

10 4. Nollalternativ Enligt 6 kap 12 miljöbalken ska miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs beskrivas, det vill säga nollalternativet. Nollalternativet tar stöd i gällande översiktsplan, pågående mark- och vattenanvändning, detaljplaner och miljötillstånd. Nollalternativet innebär alltså den utveckling av bebyggelse och anläggningar som skulle ske om inte Plan för Sala stad upprättades. 5. Miljökonsekvenser I konsekvensbeskrivningarna av planförslaget kommer fokus främst ligga på de skyddade och identifierade värdena eller eventuella miljöproblem som finns inom områdets avgränsning. De sedan tidigare grupperade miljöaspekterna innehåller i detta avsnitt en inledande nulägesbeskrivning, positiva och negativa konsekvenser samt åtgärdsförslag. I dagsläget saknas det en gemensamt framtagen strategi över stadens utveckling. De plandokument som finns över nas. Bebyggelse, verksamheter, vägar och grönområden skulle alla konkurrera om samma områden i staden. En sådan stads- Naturmiljö Förutsättningar platser och en etablering av bebyggelse i form av små torpbyggnader. Sahlberget bytte skepnad och gick från att vara ett staden är flera äldre detaljplaner, varav planering medför intressekonflikter och I de västra delarna av staden finns sto- skogsområde till att bli ett brukat öppet den äldsta är från 1914 och fortfarande är även ökade kostnader när man blir tvung- ra naturvärden i anslutning till gruvan, landskap där de växter och organismer gällande för stora delar av innerstaden. en att ta konsekvenserna i efterhand. mycket tack vare den kalkrika marken. som gynnas av brukande och ett öppet Risk finns också att befintliga värdefulla Långforsen och Ekeby mosse represen- solbelyst tillstånd gynnades extremt. Ef- Nollalternativet till Plan för Sala stad be- och väl fungerande miljöer förstörs. För- terar en annan karakteristisk naturmiljö. ter gruvtiden återbeskogades Sahlberget döms vara en situation där kommunen utsättningarna för att bedriva ett långsik- Resten av Sala stad omsluts av vidsträck- och byggnader och gruvmiljön bäddades inte driver utvecklingsfrågor i den ut- tigt hållbarhets- och klimatarbete skulle i ta odlingslanskap med inslag av skogsbe- allt mer in i en uppväxande tallskog med sträckning som förutses i Plan för Sala detta scenario vara otillräckliga. växta moränkullar. I de yttre delarna av inslag av ädellöv. stad. Efterfrågetryck, opinionstryck samt områdesavgränsningen möts staden och kostnader för bland annat infrastruktur landsbygden. Kalktallskogen är idag den största i lan- bedöms i högre grad avgöra lokalisering av ny byggd miljö enligt nollalternativet. Riksintressen det utanför Öland och Gotland och är med sitt läge i Mellansverige intressant Sporadiska etableringar och anläggningar Sala kalkområde, utpekat riksintresse tack vare en annan artsammansättning skulle därför lokaliseras utifrån det en- för naturvård, utgörs av det sedan gam- än på öarna. Orkidérikedomen är stor skilda fallets förutsättningar och behov. malt benämnda Sahlberget. Området med ett stort antal arter som gynnas av Det medför att lokaliseringen och lämp- är en naturtyp som genomgått betydan- kalkgrunden. Gynnandet märks även på ligheten av en viss funktion på platsen de förändringar genom århundradena. övriga kärlväxter, mossor, lav och inte inte skulle vägas mot andra strategiska Gruvbrytningstiden omvandlade Sahl- minst bland markväxande storsvamp. intressen och en övergripande uppfatt- berget till ett hårdexploaterat landskap Många av arterna är sällsynta och därtill ning av stadens utveckling skulle sak- med gruvbrytningsverksamhet på många krävande på sin växtplats. Kvardröjande 10

11 hagen arter från gruvtiden finns och dessa hit- parken, gruvan, Salakalkens naturområde, tas främst på och vid de öppna kalkhällar Stadsskogen samt lertäkterna och helå- som finns kvar, kraftledningsgator samt kerlandskapet väster om Norrberg. Strå- Bengtsbo Sommarhagen Larsbo Stentorpet Oppgården Filpustorp Björklunda Kornmanstorp Stentorpet Erikslund Strömsdal Lennartskärr Nybacka Hartorpet Lövsveden Smedstorpet Solvik intill gamla gruvbrott. ken är en förutsättning för att arter och Rosenlund Viksberg ra sig även inne i staden. För att utgöra rådet är också klassat som riksintresse fr ett gott stråk för den biologiska mång- naturvård. Området berörs av kalkområ- falden är kvaliteten på högörtsängar, ytor det "Salakalken", vilket i hög grad satt sin med bredbladiga gräs, trädbevuxna stråk Berga Norrbacka Björkmossen Videbo Rävtorpet Druvelund organismer ska kunna röra sig och etableekeby mosse, beläget väster om kalkom- Långmossen Gudmundstorp Sjöbo Odinslund Gudmundstorp Lugnet Ringsveden Långforsen Edsberga Banelund Stora Ensta Strandgården Hyttan Skuggan Enbacken Olsberg Mickelsbo Norrbacka Nybo Norrängen Sala sockenkyrka Josefsdal Persdal Strå Tallbacken Måns-Ols Lars-Olas Sveaborg Backa Östersala Mamre Gärdesta Ekeby äng Kattelboäng Torskmossen Stensbo Lilla Ensta Emmnäs Norrmalm Karlsnäs Väsby kungsgård Eriksnäs Fågelsången Salberga Fågelsta Baggbo Dalhem prägel på våtmarkens vegetation. Största som tillåts var fullskiktade, biologiskt delen av området är öppen myr med ut- gamla träd, död ved på land och i vatten, präglad rikkärrsvegetation. Ekeby mosse död ved samt håligheter i levande träd Sandviken Åkra Folkets park Arnebo turerna finns i de befintliga grönkilarna i varierande omfattning. Modigs backe Norrberg Västermalm Mellandammen Jakobsdal Fridhem Vasastaden Täcka udden Sofielund Jakobsberg Emaus Sala Norrby Nyåker och grusytor viktiga. De nämnda struk- värden. Särskilt mossfloran är artrik, men Ryttargården Sjötorp Gravhagen Kolarhagen lands län och besitter stora floristiska Norrberg Annedal Johannisbäck hör till de största rikkärren i Västman- Östaberg Ekeby damm Kungsängen Bryggeriet Styrars Åshagen Hagaberg Turbo Hälsingängen Robertsholm Bronäs Haganäs Lilla Stampers Salaborg Stora Stampers Kolbäcksbro Ängshöjden Stentomten Stensbotten Mergölen Hammarhagen Ängshagen Löjtnantsberg Kullsbo det finns även ett flertal krävande ar- Gustavsborg Emmylund Aspenstorp Pilhagen Valhall Löjtnantstorp Vargstuguängen Ponbolund ter bland kärlväxter, inte minst flera or- Biotopskyddsområde vid Gruvbyn kidéer. Riksintresseområdet för natur- Karaktären på biotopskyddet som inrät- Marielund Finntorpet Ulricelund borg Norra Kumlaby Kilvägen Lilla Hällsta Hammarby Karlberg Ölboms Björkbacken vård vid Sala kalkområde sammanfaller tats av Skogsstyrelsen är lövrik naturskog med ett Natura 2000-område som inrät- med ett dominerande inslag av ädellöv på tats tack vare arten Hällebräckan. Natura friska marker. Inom biotopskyddet ryms 2000-området är för tillfället under om- även ett av kommunens få välutvecklade prövning och andra arter och annan geo- askkärr. Områdets höga naturvärden är grafisk avgränsning kan bli aktuell. starkt knutna till ett tidigare brukande Norrtorp Möllerstorp Stora Hällsta Göksbo Trefoten Siggesdal Södra Kumlaby Axelsäng Frebergs Siggängen Lars-Nilstorp Evelund Nygården Områden och naturtyper viktiga för naturvård Sumpskog Kärr av människan eftersom Sala gruvby tidi- Riksintresse för naturvård Våtmarksinventering Biologisk mångfald gare låg intill området och området geo- Natura 2000-område Äldre barrskog Tack vare de befintliga vattenvägarna - grafiskt är beläget på Sahlberget. Åkerholmar Ädellövskog Pråmån, Josefsdalsbäcken och Lillån - in Generellt biotopskydd Naturminnet vid Kalkbacken Öppna hällar i staden från omgivande landskap finns Det generella biotopskyddet omfattar en Biotopskydd vid Gruvbyn Öppen våtmark tre definierade stråk för biologisk mång- rad småbiotoper i jordbrukslandskapet. Ängs och hagmarksinventering Spridningvägar fald. Genom dessa vattenvägar nås stads- de mark- och vattenområden som ut- Naturliga ängsmarker Kantzon mot våtmark 11

12 gör biotopskyddsområden är alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stenmurar samt åkerholmar med en areal av högst 0,5 ha. Inom dessa biotopskyddsområden får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturminnet vid Kalkbacken Naturminnet inrättades 2007 på beslut av Sala kommun med stöd av miljöbalken. Området ligger på mark som ägs av Björka Mineral och omfattar ett knappt hektarstort område. Anledningen till naturminnesförklaringen är att det här går att studera stromatoliter i en avtäckt berghäll som blivit kvar sedan brytningen av kalksten. Förekomsten av de här encelliga djuren finns inte bara vid Kalkbacken utan kan i olika former ses på ett fåtal platser i urbergskalkområdet i Sala tätort. Konsekvenser planförslaget Befolkningsökningen som planförslaget har som vision innebär ett ökat tryck på alla grönområden som finns i och runtom staden. Detta medför ökat slitage på framför allt marken med dess organismer vilket kan leda till negativa konsekvenser. Strandzoner är extra känsliga för slitage och arters förmåga att leva och spridas kan försämras mycket. Anläggandet av nya stråk för motion och rekreation kan dessutom leda till skador och barriäreffekter i grönstrukturen vilket kan innebära negativa effekter på vissa känsliga arter. Vissa specifika miljöer, som de öppna kalkhällarna, är dock beroende av ett måttligt slitage och kan därför reagera positivt, såvida besökstrycket går att styra till viss del. Både helt nya bostadsområden och omvandlingsområden ansluter nära områden klassade som riksintressen. Detta kan leda till ett ökat besökstryck på riksintresseområdena då fler kan använda områdena för rekreation vilket kan medföra negativa konsekvenser i form av slitage. Byggandet av Norrlänken och fortsättningen av förbifaren medför negativa konsekvenser då vägsträckningarna kommer att fungera som betydande barriärer i ett idag till stora delar fungerande odlingslandskap. Norrlänkens dragning kommer dessutom att gå rakt över naturminnet vid Kalkbacken vilket kan leda till att hela naturminnet utraderas, vilket skulle innebära betydande negativa konsekvenser. Naturminnet vid Kalkbacken (rosa) i förhållande till Norrlänken. Vid en förtätning av innerstaden riskeras Planen föreslår inga åtgärder för att undanröja befintliga barriärer vilket är en den begränsade grönstrukturen som finns inne i staden att byggas bort vilket skulle av de nödvändiga delar som saknas för vara negativt för både rekreation och den ett långsiktigt säkerställande och utvecklande av stadens grönstruktur. Markan- biologiska mångfalden. vändningskartan visar dessutom på att Vissa av områdena för nyexploateringar några av stadens viktiga gröna kilar, där och omvandlingsområden är lokaliserade det idag finns fungerande grönstruktur, i områden som i Grönstrukturplanen, bilaga 2:1, blivit klassade som mycket värdebyggnad av bostäder i landskapet vilket bryts av nytillkomna barriärer och utfulla miljöer som ska bevaras. Att dessa kan medföra stora negativa konsekvenser områden tas i anspråk bedöms ge negativa konsekvenser för naturmiljön. ma att då vissa biologiska funktioner kan kom- upphöra. 12

13 I Salas utkanter finns de sista resterna veckla och förbättra stadens skogar och Skogsområdena väster om Sala är klas- nandet och skyddet av värdefull natur av gruvarbetartorpen från silvergruvans våtmarker. Vid exploatering och förtät- sade som riksintresse för naturvård och kan få stå tillbaka mot nya etablering- storhetstid. Områdena har karakteristisk ning behöver därför stor hänsyn tas till Natura 2000, och innehar höga biologiska ar. I nollalternativet styrs lokaliseringen bebyggelse och växtlighet och är en vik- de biologiska och rekreativa värdena ge- värden. Genom närheten till staden har av ny byggd miljö i relativt hög grad av tig bärare för biologisk mångfald. Mycket nom att bevara och stärka grönkilarna områdena fått en central betydelse som efterfrågan, opinionstryck samt kostna- av miljön har redan gått förlorad och yt- in till staden, säkra de korridoravsnitt av när- och rekreationsområden för motion der. Nollalternativet ger inte ett särskilt terligare förtätningar i detta gamla od- grönska som redan idag har alla de struk- och natur- och kulturupplevelser. Områ- uppmärksammande av utvecklingen av lingslandskap riskerar att leda till stora turer som behövs för en biologisk fung- det är begränsat till ytan redan idag och nya grönområden, stråk för rekreation negativa konsekvenser. erande zon samt arbeta med att skapa nya för att kunna behålla sina värden vid en och biologisk mångfald vilket är negativt grönområden i områden som lider brist ökad befolkning är det viktigt att områ- jämfört med Plan för Sala stad. Planförslaget har identifierat områden i på sådana. det inte ytterligare minskar i areal. staden där det råder stor brist på grönstruktur. Tillförsel av grönska i dessa områ- Den nuvarande dragningen av Norr- Vattendragen i Sala har flera funktioner. den leder inte bara till bättre livsmiljöer länken bör undvikas då det riskerar att De är en viktig miljö för vattenanknuten för människor utan kan även genom stra- helt utradera ett viktigt naturminne och biologisk mångfald, vandringsleder för tegisk placering koppla på den befintliga även skapa barriärer i ett fungerande fisk, bäver och utter, recipient för omgi- grönstrukturen i staden vilket kan bidra odlingslandskap. vande landskap, samt omhändertagare av till ökad biologisk mångfald och därmed dagvatten från omgivningen. Det är vik- ge positiva konsekvenser. Plan för Sala stad bör ytterligare lyfta tigt att ytterligare fokus läggs på vatten- fram stadens gröna samband. Inte endast dragen som viktig livsmiljö för olika arter Planförslagets satsningar på att utveckla bevarande och stärkande av de befint- och på att vattnet som återbördas till vat- den biologiska mångfalden på vissa stra- liga grönkilarna, utan även påbyggnaden tendragen inte försämrar vattenkvalite- tegiska platser bedöms innebära en posi- av dessa där nya bostadsområden skapas. ten. Genom vattenparker kan detta lösas tiv konsekvens då hela stadens biologiska Även om planförslaget tar upp betydel- på samma gång som allmänhetens kun- mångfald genom detta kan förbättras. sen av grönkilar och korridorer, men för skap i frågan ökar och de kan även tillfö- Åtgärdsförslag att de gröna strukturerna i framtiden ska få det innehåll i form av struktur, arter ra estetiska värden genom en välgenomtänkt gestaltning och skötsel. Plan för Sala stads utvecklingsvision för boende är förtätning i staden, naturnära och habitat som krävs, måste grönstrukturen tillmätas samma vikt som övrig in- Konsekvenser nollalternativet lägen och strandnära lägen. Detta riske- frastruktur i staden. Nollalternativet bedöms medföra negati- rar att stå i konflikt med arbetet att ut- va konsekvenser för naturmiljön då vär- 13

14 Kulturmiljö let grundlägga bergsstaden Sala på slätt- gend var den dominerande arkitektursti- Fornlämningar Förutsättningar ten några kilometer från gruvan. Staden anlades efter en rutnätsplan och fick sina len i området. I och med den nya planen fördes även grönskan in i staden i form Stora delar av planområdets centrala delar ligger på ett äldre stadslager som räk- Silverbrytning i Sala har ursprung från privilegier den 1 april Stadsbygg- av trädkantade gator, esplanader och pro- nas som fast fornlämning, med beteck- tidig medeltid, men först 1512 fick Sala nadsidealet med rutnätsstäder kom till menadparker på Lillåns holmar med om- ningen Sala stad 62:1. Fornlämningen silvergruva sina privilegier. Förutom sil- Sverige på 1600-talet främst tack vare att givande stränder. Mark reserverades ock- tillhör kategorin Bebyggelselämningar - ver kunde också bly och zink utvinnas i de var lättare att brandskydda än de täta så för den blivande stadsparken och för boplatser och visten och är daterad till gruvdriften. Under 1500-talet hade gru- asymmetriska medeltidsstäderna, gatorna planteringar utmed Ringgatan och Kål- medeltid och nyare tid. Fornlämningen van sin storhetstid och var då en av lan- var lättframkomliga och husen inte stod gårdsgatan. Torgets läge i staden marke- beskrivs som ett kulturlager stad och en dets viktigaste industrier. Det var med så tätt. Rutnätet skapade även ett ordnat rades i norr och söder med tillkomsten av rad utgrävningar i området visar exempel silver från Sala som Sverige kunde betala stadsmässigt utseende som gick att bygga Södra och Norra Esplanaden. på bebyggelsestrukturer, konstruktioner, sina utlandsskulder och påbörja uppbyg- på i valfri riktning. slagg från hyttor och smeder, keramik gandet av Sverige som stormakt. Under 1900-talets början växte staden och hushållsföremål. På flera platser har Det rätvinkliga gatusystemet bildade både söderut, västerut och norrut med spår hittats efter branden år Både malmens brytning och hantering behövde vattenkraft för att fungera. Sjön kvarter i form av rektanglar och kvadrater och i centrum lämnades plats för ett villastadsdelar som Vasastaden, Västermalm och Norrmalm. Sedan dess har vil- Kyrkor Långforsen nordväst om Sala, var den kvadratiskt torg. I väst och norr avgrän- labebyggelse, flerbostadshus och verksam- Alla Svenska kyrkans kyrkor som är upp- första dammen i ett sjösystem som kom sades staden av ett damm- och kanalsys- heter kontinuerligt vuxit fram runt den förda före 1940 är skyddade enligt kul- till för att försörja hyttdriften. I slutet av tem. I söder och öster avgränsades staden historiska rutnätsstaden. turminneslagen vilket innebär att kyrko talet grävdes en kanal till silvergruvan för att förse denna med driftvatten till den nyuppförda vattenkonsten. av breda planteringar utmed Kålgårdsgatan och Ringgatan. I norr avslutades staden av en stadsträdgård. Riksintresse för kulturmiljövård - Sala silvergruva och Sala bergstad byggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utse- Gruvmiljön vid den för Sverige mycket ende och karaktär inte förvanskas. Sala gruvby växte fram intill silvergruvan under 1400-och 1500-talet och hade I och med industrialismens intåg flyttade fler människor till Sala kom betydelsefulla Sala silvergruva med det tillhörande vidsträcka dammsystemet Byggnadsminnen vid 1600-talets början fått sådan omfatt- järnvägen till staden och stationshuset och lämningarna efter gruvbyn är unik Ett byggnadsminne definieras i kultur- ning att Karl IX lät utforma ett förslag uppfördes. I 1879 års stadsplan infogades för landet. Salas innerstad har starka anor minneslagen som en byggnad som är till stadsprivilegier för gruvbyn. Den be- området mellan Lillån och järnvägen och från 1600-talets stadspolitik och strävan synnerligen märklig genom sitt kultur- fintliga gruvbyn var dock ostrukture- området byggdes fram till 1920 främst ut att utveckla bergshanteringen och är ge- historiska värde eller som ingår i ett rad och låg i en svårbyggd och kuperad med flerbostadshus med ljusa putsade fa- nom detta en av landets få "bergsstäder". kulturhistoriskt synnerligen märkligt terräng. Gustaf II Adolf lät därför istäl- sader, men också en del större villor. Ju- bebyggelseområde Det finns tre bygg- 14

15 hagen Bengtsbo Sommarhagen Larsbo Stentorpet Oppgården Filpustorp Björklunda Kornmanstorp Stentorpet Erikslund Strömsdal Lennartskärr Nybacka Hartorpet Lövsveden Smedstorpet Solvik Rosenlund Viksberg den. Välbevarade odlingslandskap med nom tillägg av god kvalitet och med grön dess bebyggelsestruktur, fornlämningar förtätning, kan kvartersformer i stads- och fördelning av olika markslag utgör kärnan tydliggöras och kulturmiljövärde- enligt programmet en natur- och kul- na i staden som helhet stärkas. Björkmossen Videbo Rävtorpet Druvelund Gudmundstorp Sjöbo tiva konsekvenser för kulturmiljön. Ge- Långmossen Berga Norrbacka lingslandskapets natur- och kulturvär- Odinslund Gudmundstorp Lugnet Ringsveden Långforsen Edsberga Banelund Stora Ensta Strandgården Hyttan Skuggan Enbacken Olsberg Mickelsbo Norrbacka Nybo Norrängen Sala sockenkyrka Josefsdal Persdal Strå Tallbacken Måns-Ols Lars-Olas Sveaborg Backa Emmnäs Norrmalm Karlsnäs Väsby kungsgård Eriksnäs Fågelsången Salberga Fågelsta Baggbo Dalhem Sandviken Åkra Folkets park Arnebo Östaberg Ekeby damm Norrberg Ryttargården Modigs backe Norrberg Västermalm landskapets biologiska värden är mycket En förtätning i innerstaden kan ge nega- stora, särskilt på slåtter och betesmarker, tiva konsekvenser för riksintresseområdet som ett resultat av mycket lång och kon- Sala bergstad om exploatering blir alltför tinuerlig kulturpåverkan. Detta mångfor- omfattande eller görs utan varsamhet. Östersala Mamre Gärdesta Ekeby äng Kattelboäng turmiljöresurs av stort värde. Odlings- Torskmossen Stensbo Lilla Ensta Annedal Sjötorp Mellandammen miga växt- och djurliv är beroende av att Jakobsdal Fridhem Vasastaden Täcka udden Johannisbäck Sofielund Jakobsberg Emaus Sala Norrby Nyåker Gravhagen Kolarhagen Kungsängen Bryggeriet Styrars Åshagen Hagaberg Turbo Hälsingängen Robertsholm Bronäs Haganäs Lilla Stampers Gustavsborg Emmylund Aspenstorp Pilhagen vi även i framtiden brukar och hävdar Inriktningen att utveckla handeln och marken. skapa utrymme för fler aktiviteter i in- Salaborg Stora Stampers Kolbäcksbro Konsekvenser planförslaget Ängshöjden Stentomten Stensbotten Mergölen Hammarhagen Ängshagen Löjtnantsberg Kullsbo Valhall Löjtnantstorp Vargstuguängen Ponbolund Marielund Finntorpet Ulricelund borg Norra Kumlaby Kilvägen Lilla Hällsta för kulturmiljön då det troligen leder till I huvudsak kommer ett genomförande en utveckling av hela innerstadens mil- av vad som föreslås i Plan för Sala stad jöer. Vid en utveckling av dagligvaru- att vara positivt för kulturmiljön i plan- handel i externa lägen uppstår risk för området. Genom att riksintresseområdet måttliga negativa konsekvenser för bl.a. uppmärksammas och riktlinjer anges för kulturmiljön. Norrtorp Möllerstorp Stora Hällsta nerstaden innebär positiva konsekvenser Hammarby Karlberg Ölboms Björkbacken Göksbo Trefoten Siggesdal Södra Kumlaby Axelsäng Frebergs Siggängen Lars-Nilstorp Evelund Nygården ändringar av bebyggelsen i stadskärnan Områden viktiga för kulturmiljö blir det positiva konsekvenser för riks- Genom en stark fokusering kring de kul- nadsminnen inom Plan för Sala stads om- intresset Sala bergstad. En förtätning av turmiljövärden som berör gruvan och ti- Riksintresse kulturmiljövård rådesavgränsning: Norrmanska gården, innerstaden och en därigenom ökad an- den då Sala stad byggdes på 1600-talet Bevarandevärda odlingslandskap gamla varmbadhuset samt prästbostaden vändning av områden med höga kultur- kan det leda till negativa konsekvenser Värdefulla ängs- och hagmarker i Videbo, placerat längsmed Saladamms- historiska värden gör kulturmiljön mer för kulturmiljön som helhet då det i Sala Kulturminnesvårdsprogram vägen vid planområdets norra gräns. angelägen. även finns flera exempel på värdefull bebyggelse med arkitektur av god kvalitet Byggnadsminne Värdefulla industriminnen Kulturland skapets bevarandevärden Planens ambitioner kring försköning av Fornlämningar: område och objekt Länsstyrelsen inventerade och pekade innerstaden samt att ny bebyggelse skall 1991 ut områden för bevarande av od- hålla hög arkitektonisk kvalitet ger posi- från och 1900-talen. Flera av planförslagets omvandlings- och 15

16 nyexploateringsområden ligger inom förande av byggnader kommer att få kon- Genom att bevara åkerlandskapet öppet För att behålla befintlig småskalig ka- riksintresse för kulturminnesvård. För sekvenser för fornlämningar i kulturlager. söder om riksväg 72 skapas ett respekt- raktär vid nyetablering eller förtätning i omvandlingsområden som Kolarhagen, Fornlämningsområdena kommer inte att avstånd omkring kyrkomiljön och upple- områden utanför stadskärnan kan förtät- Styrars, Stampers och Johannisbäck finns kunna lämnas orörda på platser där be- velsen av kyrkan med dess omgivning be- ningen koncentreras omkring en ny gata särskilt stora risker för negativa konse- byggelse tillkommer, men om arbete ut- varas vilket medför positiva konsekvenser istället för en gles förtätning med ny be- kvenser för kulturmiljön. Eventuell nytill- förs enligt de lagkrav som finns för skydd för kulturmiljön. Genomförandet av den byggelse invid den befintliga. Förtätning kommande bebyggelse måste där utföras av fornlämningar bedöms konsekvenser- sista etappen av förbifarten öster om kyr- i dessa områden bör utföras i liten skala i högst begränsad skala och omfattning. na vara av begränsad betydelse. kan kan komma att påverka upplevelsen med begränsade bygg-rätter samt frilig- Även Gudmundstorp riskerar negativa av landskapet omkring Norrby kyrka, gande uthus och garage som bibehåller konsekvenser vid förtätning och omvand- Inom planområdet finns tre byggnads- samtidigt som den gör att fler får ta del miljöernas småska-liga och utpekat vär- ling av fritidshus till permanentbostäder. minnen, men det finns även flera andra av vyn mot kyrkan vilket kan vara posi- defulla karaktär. Riksintresset vid Ekebydamm riskerar att byggnader i innerstaden av byggnads- tivt för kulturvärdena. få negativa konsekvenser genom en ut- minnesklass. Samtliga dessa byggnader Vid exploatering av bostäder inom om- veckling av bostäder vid Strandvägen och bedöms få samma positiva konsekvenser Planförslagets övergripande inriktning på råden som berörs av riksintressen be- bebyggelsen skulle även kunna innebära som övrig bebyggelse i innerstaden genom framtida markanvändning bedöms ge po- höver särskild uppmärksamhet ägnas åt negativ effekt på de kulturhistoriska vär- förtätnings- och försköningsambitioner. sitiva konsekvenser för kulturlandskapet tillkommande byggnaders påverkan på den som kan förknippas med ett av sta- riksintresse, samt hur konsekvenserna dens större bostadsområden. Planområdets tre kyrkor bedöms påver- I planeringsförutsättningarna behandlas kan minimeras. kas olika av planförslaget. Konsekvenser institutioner och bebyggelseanläggningar. Markförhållandena omkring Långfor- för Kristina kyrka bedöms som positiva Värnande och användande av landmär- För att bevara kyrkomiljöernas upplevel- sen berättar idag tydligt om hur vattnet på samma sätt som för övrigt konsta- ken kan få mycket positiva konsekvenser sevärden bör ny bebyggelse placeras med dämts upp; ett intryck som riskerar att terats om innerstadens bebyggelse. För för kulturmiljön. respektavstånd från kyrkan samt ges en gå förlorat om marken höjs av nybyggnadsskäl. Genom att det nya bostadsom- Sockenkyrkan bedöms den föreslagna bostadsexploateringen i norra Mamre ge Åtgärdsförslag utformning som fungerar väl i miljön. Detta bör utredas vid detaljplaneläggning. rådet placeras en bit ifrån strandkantan bedöms denna etbalering inte ge större måttliga negativa konsekvenser för upplevelsevärdet av kyrkan och kyrkomiljön då Genom att även lyfta fram yngre miljöer och stadens årsringar tydligare ris-kerar Konsekvenser nollalternativet negativa konsekvenser för riksintresset bostäderna är planerade nära intill kyr- inte värdefulla byggnader att försvinna. Nollalternativet bedöms medföra negativa kring Långforsen. komiljön. Norrby kyrka utgör ett tyd- När förtätning genomförs i den gam- konsekvenser för kulturmiljö då anpass- ligt landmärke för staden och utgör till- la rutnätsstaden skall dessa ske utan att ning och hänsyn till kulturmiljövärden i Stora delar av innerstaden är fornläm- sammans med det omgivande landskapet kvartersformer och bebyg-gelsekaraktär samband med ny bebyggelse riskerar att ningsområde. Ombyggnader och nyupp- en värdefull entré till staden från öster. påverkas. få stå tillbaka. Salas värdefulla och unika 16

17 stadskärna kan vara en stor potential för Salas utveckling som boendemiljö och turistattraktion, men uppmärksammas inte Vattenmiljöer Förutsättningar Riksintresset för kulturmiljövård Sala silvergruva och Sala bergsstad enligt 3:6 Miljöbalken. De bevarandevärda inslagen mosse i den mest betydelsefulla gruppen enligt VMI:s klassificering. Naturvårdsplanen upprättad av Västmanlands läns- tillräckligt i nollalternativet. Lokalise- Sala silvergruvas damm- och kanalsystem i miljön rörande dammsystemet beskrivs styrelse förbjuds dikning, täkt och skogs- ringen av ny bebyggelse i nollalternativet är skapat för industriändamål och har sin som: Vidsträckta fördämningssystem, till odling vid Ekeby mosse. Dessutom ligger styrs inte av ett helhetstänk för att vär- början norr om Broddbo och passerar sil- delar från 1500-talet, avsedda för gruvans mossen inom riksintresse för naturvård, na hela stadens bild, utan styrs i relativt vergruvan på sin väg mot Ekeby damm. vattenförsörjning. Ekebydammen som är medan Långforsen berörs av gruvområ- hög grad av efterfrågetryck från enskilda I systemet ingår ett stort antal naturliga den del av gruvans vattenförsörjning lig- dets riksintresse för kulturmiljövård. markägare, opinionstryck samt kostnader. Då fördjupningen av översiktsplanens och konstgjorda sjöar, kärr, mossar och bäckar. Anläggningsarbetet påbörjades ger i anslutning till Sala stad. Strandskydd förslag att bygga Norrlänken ger stora under tidigt 1500-tal och pågick etappvis Hela silvergruvans vattensystem har klas- Våra stränder har stor betydelse för både negativa konsekvenser för kulturmiljö- fram till en bit in på 1800-talet. Syftet sats som en nationellt värdefull vatten- människor, djur och växter. För oss män- värden genom sin placering, är nollalter- var att tillfredställa gruvverksamhetens miljö tack vare just de kulturella värdena. niskor är strandmiljöerna en källa till nativet mer positivt för kulturmiljön för dessa områden. Plan för Sala stad anger behov av vatten i bok- och vaskverk samt vid vatten- och bergsuppfodringsverk. Våtmarksinventeringen (VMI) både naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Tillgängliga stränder är flera områden som har värdefull kultur- Sjöar och kanaler som Långforsen, Ekeby Långforsen och Ekeby mosse strax utan- också en förutsättning för vår möjlighet historisk miljö som möjliga för bostads- damm, Olov-Jons, Silvköparen med flera för Sala tätort har i våtmarksinventering- att utöva allemansrätten, vår unika rätt förtätning, nollalternativet kan därför byggdes under denna expansiva period i en bedömts som en gemensam enhet av att fritt uppehålla oss på andras mark för innebära att bebyggelsens negativa påver- Salas historia. våtmarkstypen våtmarkskomplex. Nam- friluftsliv. Liksom skogens bryn är strän- kan kan förväntas bli något mindre. net till trots är Ekeby mosse faktiskt ett derna en artrik miljö. Övergången mel- I och med ångkraftens intåg i slutet av rikkärr, en mosse får allt sitt vatten ge- lan land och vatten ger förutsättningar 1800-talet minskade vattensystemet i be- nom nederbörd medan myrar och kärr för flera olika miljöer där många strand- tydelse som kraftkälla i gruvan och un- även tar emot gränsande markers grund- nära djur- och växtarter lever. En orörd derhållsarbetet på en del dammanlägg- vatten. Den höga kalkhalten i regionen strandzon har också en viktig funktion ningar minskade. Några regleringssystem åstadkommer en basisk miljö med hög som biologiskt filter. Vattnet renas ge- tillhör dock undantaget och underhålls artrikedom, vid våtmarksinventeringen nom att partiklar binds och näringsäm- än i dag på grund av dess betydelse för noterades drygt 80 olika växtarter. I rap- nen tas upp i växter istället för att trans- att reglera vattensystemet. porten konstateras också att området en- porteras ut i sjöar och hav. Riksintresse dast har lidit en svag hydrologisk påverkan till följd av mänsklig aktivitet. Tack Strandskyddets syfte är att långsiktigt Dammsystemet i Sala kommun ingår i vare detta hamnar Långforsen och Ekeby trygga förutsättningarna för allemans- 17

18 rättslig tillgång till strandområden och Kartläggningen av Sveriges vatten visar översvämning. skyldighet att säkra utterns fortlevnad. bevara goda livsvillkor för djur- och växt- att alla grundvattenförekomster inom de Det krävs därför en miljökonsekvens- livet på land och i vatten. fem distrikten uppnår god kemisk och Utveckling av bostadsområden i Viksberg utredning för hur uttern påverkas av kvantitativ status. Däremot är det nästan bedöms ge negativa miljökonsekvenser planförslaget. Strandskyddet innefattar alla kuster, sjöar hälften av allt ytvatten som inte uppfyl- för vattenmiljöer då det kan påverka och och vattendrag oavsett storlek. Det skyd- ler god vattenstatus enligt nuvarande be- ge negativa konsekvenser för strandskyd- Även om utvecklingsområdena för vat- dade området är 100 meter från strand- dömningsgrunder. Faktorer som påverkar det och biologiska värden. Utbyggnaden tennära bostäder inte är placerat inom kanten såväl på land som i vattenområdet dessa vattenkvaliteter är bland annat mil- ger även stor risk för fragmentering av strandskyddsområden så ger den ökade och inkluderar även undervattensmiljön. jögifter, försurning, övergödning, fysiska spridningsvägar för djur och växter i och befolkningen ett ökat tryck på stränderna En utvidgning kan göras upp till 300 ingrepp och ändrade klimatförhållanden. kring vattenområden. Dessutom skul- vilket kan ge negativa miljökonsekvenser meter om det behövs för att tillgodose När det gäller statusen för vatten inom le en eventuell ledningsdragning genom för de många djur- och växtarter som le- strandskyddets syften. Strandskydd inne- Plan för Sala stad ser det ut som följer: Ekebymosse till Ekebyäng för VA-försörj- ver i och kring vattenmiljöerna. bär förbud att vidta en rad åtgärder inom Ingen av vattenförekomsterna inom Plan ning av Viksberg ge betydande negativa det skyddade området. för Sala stads avgränsning uppnår god miljökonsekvenser då det ger störningar Planförslagets omvandlingsområden för Vattendirektivet ekologisk status. främst på grund av övergödning men även på grund av bland vid anläggandet och även vid underhåll. bostäder kring våtmarker och sjöar kan ge negativa miljökonsekvenser ifall de Den svenska vattenförvaltningen har sitt annat för höga värden av tungmetal- Genom att utveckla kulturstråket mel- befintliga grusvägar som går till området ursprung i ett EU-direktiv från 2000 och ler. Samtliga vattendrag har god kemisk lan Sala silvergruva, Måns Ols och stads- asfalteras då det leder till öka dagvatten- infördes i svensk lagstiftning Till- status. kärnan ökar förståelsen för gruvans vat- avrinning vilket ger ökade mänger föro- lämpningen innebär att alla vatten ska ha en god status senast 2015 och att Konsekvenser planförslaget tensystem. Detta bedöms vara en positiv miljökonsekvens för vattenmiljöer och reningar och grumling i våtmarkerna och sjöarna. Även saltning vintertid medför dessa vattens kvaliteter inte heller får Utveckling av nya bostäder vid Skuggan- riksintresset för gruvans vattensystem. belastning på vattenmiljöerna. försämras. vägen bedöms ge negativ miljöpåverkan för vattenmiljöer då det både finns en Vattenområdet runt Långforsen är en Att upphäva strandskyddet för bostäder Sverige är indelat i fem vattendistrikt översvämningsrisk i området och mark- viktig spridningsled i landskapet för en vid Strandvägen och kulturhus till Eke- och Sala kommun ingår i vattendistrik- arbeten kan skada gruvans vattensystem. mängd vattenanknutna arter. I vatten- bydamm, på verksamhetsområdet Frid- ten Norra Östersjön och Bottenhavet. År draget förekommer ett antal rödlistade hem till Isätrabäcken samt vid byggandet 2009 togs ett viktigt steg i arbetet då för- Utvecklingsområdet för bostäder vid och sällsynta arter, varav utter är en av av Norrlänken till Sagån kan ge negativa valtningsplan, åtgärdsprogram och mil- Strandvägen bedöms ha negativa kon- dem. Uttern är dessutom uppsatt på Ha- miljökonsekvenser för vattenmiljöer. jökvalitetsnormer togs fram för samtliga sekvenser för vattenmiljö då området bitatdirektivets lista och har därmed ett vattendistrikt. ligger inom område som har risk för strikt skydd och kommunen har därmed Med större befolkning blir det fler som 18

19 ansluts till vatten- och avloppsledningar, planläggning för att bedöma riskerna. las på. Detta gör att övriga stranddelar styras av efterfrågan, opinionstryck och och därmed mer avloppsvatten som ska inte blir lika hårt belastade för mänsklig kostnader kan även nollalternativet inne- renas. Konsekvenserna vid ett ökat av- Vid nybyggnation inom områden för påverkan vilket gynnar djur- och växtar- bära att fler bostäder byggs vattennära. I loppsvattenflöde genom reningsverket riksintressen behöver hänsyn tas i fram- ter som lever i strandzonerna. nollalternativet bedöms utvecklingen av blir att mängden näringsämnen till Sagån tida detaljplaner. Samråd behöver dessut- goda dagvattenlösningar inte prioriteras i ökar. I vattenförvaltningens åtgärdspro- om tas med länsstyrelsen. För att minska dagvattenavrinningen i lika hög grad som i planförslaget. gram ska belastningen till bland annat omvandlingsområdena för bostäder intill Sagån minska då den har stora övergöd- Vid restaureringen av Gröna gången våtmarker bör vägarna inte asfalteras och ningsproblem. Planförslaget bedöms där- stråket mellan Jakob Mats kvarn, Mellan- heller inte saltas vintertid. Dessutom bör med ge stora negativa konsekvenser för dammen och Folkets park behöver stor lokalt omhändertagande av dagvatten in- vattenmiljöer då vattenmyndighetens åt- hänsyn tas för risk och säkerhet. rättas i bostadsområdena. gärdsprogram inte uppfylls. För att minska de negativa miljökon- Genom kretsloppsanpassade avloppslös- Planförslaget genererar mer avloppsvat- sekvenserna för utveckling av bostä- ningar minskar den negativa belastning- ten som kräver omhändertagande. Fler der vid Viksberg är det viktigt att in- en av näringsämnen till bland annat Sa- hårdgjorda ytor, exempelvis Fridhem, rätta ett respektavstånd till Långforsen gån till följd av befolkningsökning. ökar belastningen på dagvattennätet, för- så att all bebyggelse hålls helt utanför tätningar i innerstaden tar bort grönom- strandskyddszonen för att det ska vara För att underlätta dagvattenhanteringen råden vilka annars hade underlättat dag- möjligt att långsiktligt säkerställa funk- då fler ytor blir hårdgjorda, är det vik- vattenhanteringen i staden och övriga tion och befintlig mångfald trots en be- tigt att i större utsträckning använda sig nybyggnationer och omvandlingsområ- folkningsökning i området. Det behöver av lokalt omhändertagande av dagvatten. den leder också till ökade avloppsvatten. även planeras in spridningsvägar i detalj- Exempel på det skulle kunna vara dag- Detta sammantaget bedöms ge ökad nä- planer i området för att underlätta för vattendammar, reningsanläggningar för ringsbelastning antingen lokalt eller i re- djur och växter som lever i och kring dagvatten mm. ningsverket vilket ger stora negativa miljökonsekvenser för vattenmiljöer. vattenmiljöer. Konsekvenser nollalternativet Åtgärdsförslag Genom att vid sjöarna där nya bostadsområden byggs, anlägga en eller flera pu- Fördjupningen av översiktsplanen anger att fler antal bostäder ska tillkomma, spe- För att det ska vara möjligt med utveck- blika angöringspunkter ut i vatten för ciellt i anslutning till vatten. Nollalter- ling av bostäder vid Skugganvägen behö- exempelvis brygga för båtar och bad, får nativet pekar inte ut specifika områden ver en omfattande utredning göras innan befolkningen specifika punkter att sam- för etablering, men då etableringar kan 19

20 Befolkning och människors hälsa Förutsättningar Inledning... Befolkning I Sala kommun bodde personer vid verksamma period. Rekreation Grönstrukturen i Sala är rik med bland annat stora grönområden i direkt anslutning till innerstaden. Det finns två stora esplanader av främst lind i nord- ma från restauranger och uteställen med höga ljudnivåer. Bullrets negativa påverkan på människors hälsa är bland annat sömnproblem, stress, irritation och hörselskador. Oönskat ljud kan även påverka hjärt- och kärlsystemet i form av bland annat minskad slagvolym och nedsatt Luft Kommunen har en skyldighet att genom mätningar och beräkningsprogram kontrollera luftkvaliteten i staden. Sala kommun har inte haft någon regelbunden mätning eller beräkning av luftkvaliteten de senaste åren förutom genom vis- utgången av 2011 och i Sala tätort sydlig riktning. I området mellan Lillån blodcirkulation. sa punktinsatser på platser där det lokalt personer (utgången 2010). Sala kommuns och järnvägsstationen finns en mer ym- kan förekomma problem. Sämre luftkva- folkmängdsutveckling har historiskt sett nig grönska med trädplantering längs vä- I många svenska tätorter är bullersitua- litet brukar till exempel kunna uppkom- varit positiv under de senaste decennier- garna. I västra delen av Sala finns stora tionen ett stort problem. Med anledning ma på gator där det är tätt mellan bygg- na. Från 1990 visade kommunens befolk- skogspartier som är värdefulla och upp- av detta fattade riksdagen 1997 beslut om naderna och luftomsättningen är dålig. ningsprognos på en ökning med mellan skattade av stadsborna som närrekrea- en ny bullerproposition (1996/97:53). Pro- Under kalla vinterdagar kan dessutom 50 och 100 personer om året. År 1997 av- tionsområden. De centrala delarna av positionen innehåller en mängd riktvär- luften tryckas ner mot marken och luft- stannade dock tillväxten och kommu- staden inhyser naturmiljöer i form av den för trafikbuller som normalt inte får föroreningarna stannar kvar istället för nens invånarantal har varit relativt stabil anlagda parker, rekreationsområden och överskridas inomhus, utomhus eller vid att spridas ut av vinden. fortsättningsvis. närströvskogar. uteplats. Enligt propositionen kan vissa avsteg från utomhusvärdena vara moti- Under de närmaste åren kommer kraven Ålderssammansättningen i kommunen Lokalisering och utformning av idrotts- verade i stadsmiljöer som är särskilt läm- på luftkvalitet sannolikt höjas då en upp- stämmer relativt väl överens med för- platser, promenadstråk och strövområ- pade för bostadsbebyggelse. Det kan röra daterad lagstiftning om miljökvalitets- delningen över hela riket. Dock är ål- den ger möjlighet för en god hälsa, som i sig om kompletteringar i centrala delar av normer för luft kommer börja gälla. dersgrupperna år lite mindre och gruppen +65 år lite större än landets ge- sin tur kan ge positiva konsekvenser som ökad trygghet och ett en levande stad staden med tydlig kvartersstruktur och täta exploateringar i goda kollektivtrafik- Skyddsavstånd nomsnitt. En anledning till denna för- när människor möts i stadens rum under lägen. Om det för staden i helhet finns En mängd olika verksamheter kan ge mil- delning är att ungdomar i åldern dygnets olika tider. starka skäl att bygga inom ett sådant om- jöstörande effekter i form av farliga ke- år, flyttar till andra städer för att studera på högskola och universitet. Att grup- Buller råde förutsätts en så kallad tyst sida. Inom Sala stad är järnvägen, vägar och mikalier, lukt- och bullerstörningar och risk för brand och explosion. Dessa risker pen personer över 65 år är lite större kan Buller definieras som oönskat ljud och viss industri de största bullerkällorna. påverkan människans hälsa både direkt bero på att många Salabor bor kvar i Sala uppstår främst av väg- och järnvägstra- För järnvägen finns två bullerutredningar och indirekt på kort och lång sikt. För kommun livet ut och att fler även flyttar fik, industrier, skjutbanor och motor- framtagna av Banverket. att undvika denna negativa påverkan och tillbaka till kommunen efter sin yrkes- sportsanläggningar. Buller kan även kom- konflikter mellan industriella verksamhe- 20

Plan för Sala stad Miljökonsekvensbeskrivning BILAGA 1

Plan för Sala stad Miljökonsekvensbeskrivning BILAGA 1 Plan för Sala stad Miljökonsekvensbeskrivning BILAGA 1 Fördjupning av översiktsplanen för Sala stad Utställningshandling 2013-05-01 Framtagen av enheten för Planering och utveckling, Sala kommun. Projektorganisation

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen

Läs mer

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET 1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl 1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun 1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd

Läs mer

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta. 2016-03-31 Dnr: MK BN 2016/00267 Behovsbedömning Handläggare: Erika Svensson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan:. Detaljplanen ersätter delar av SP046, Förslag till stadsplan för TUVAN

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS 2009 06 16 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning 4 nollalternativ 5 planförslag 6 miljöpåverkan

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

Detaljplan för Orrhaga 1:2 i Eksjö stad, Eksjö kommun

Detaljplan för Orrhaga 1:2 i Eksjö stad, Eksjö kommun SAMRÅDSHANDLING 2016-09-14 Dnr: 2016-000468 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Orrhaga 1:2 i Eksjö stad, Eksjö kommun Samrådshandling 1(6) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar:

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsförvaltningen Behovsbedömning SAMRÅD För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Sida 1 av 7 Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivningar för program och detaljplaner för Årstafältet i stadsdelarna Östberga, Enskedefältet och Årsta - remissvar

Miljökonsekvensbeskrivningar för program och detaljplaner för Årstafältet i stadsdelarna Östberga, Enskedefältet och Årsta - remissvar Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-10-29 Handläggare Marie Broberg Telefon: 08-508 14 050 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av

Läs mer

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området. Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras

Läs mer

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING B PL 391 Detaljplan för Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) Munktorps tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 391 BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 1 (10) B Planens syfte Syftet

Läs mer

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Förslag till stadsplanebestämmelser för kvarteret Kronan i Norrköping inom Gamla staden (Kronan 8) den 20 maj 2019 reviderad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping 1(8) SPN 923/2006 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde inom Brånnestad i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 3 mars 2011 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun

BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun SPN-468/2007 214 1(10) BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program för Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde inom Norsholm i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 17 augusti

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten SPN-143/2008 214 B EHOVSBEDÖMNING Programområde 55 Åby Jursla tillhörande program inför detaljplan för fastigheten Jursla 1:26 med närområde inom Jursla i Norrköpings kommun, fysisk planering den 7 juli

Läs mer

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM Behovsbedömning 1(8) SPN-000/000 tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM i Dagsbergs socken i Norrköping kommun, upphävande av del av detaljplan den 18 oktober 2016 ANTAGANDEHANDLING Antagen

Läs mer

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen Behovsbedömning Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn 1(6) 214 tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen med närområde inom Berget i Norrköping

Läs mer

Detaljplan för Gummarpsnäset Edshults-Gummar 2:4, 2:9 m.fl.

Detaljplan för Gummarpsnäset Edshults-Gummar 2:4, 2:9 m.fl. GRANSKNINGSHANDLING 2016-11-22 Dnr: 2012-0457 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Gummarpsnäset Edshults-Gummar 2:4, 2:9 m.fl. Granskningshandling 1(6) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping Behovsbedömning 1(6) SPN 2010/0113 214 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1 med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 29 september 2017 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft:

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping 1(7) SPN 711/2007 BEHOVSBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för Kvarteret Ormen 21 med närområde inom Kneippen i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 23 september 2008 A N T A G A N D E

Läs mer

Olika skydd för naturen

Olika skydd för naturen NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål

Läs mer

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken Diarienr: 0385/13 Öckerö kommun Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken 2015-01-26, rev 2015-04-02 MKB till fördjupad översiktsplan

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B.

Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B. VÄRMDÖ KOMMUN 2011-02-01 Dnr 10/STN0160 Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B. Bakgrund Strömma är ett av kommunens prioriterade förändringsområden där planläggning och utbyggnad

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för kvarteret Lyckan 14 inom Gamla staden i Norrköping den 27 september 2018 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN/KF:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Piperskärr 3:1 m.fl. intill Enbacken, Lofta, i Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunstyrelsens förvaltning 2014-04-29 Behovsbedömning/

Läs mer

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar

Läs mer

Del av STUVERUM 1:6, Lofta

Del av STUVERUM 1:6, Lofta Del av STUVERUM 1:6, Lofta Ekhagens golfbana Västerviks kommun, Kalmar län BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Västerviks kommun Kommunledningskontoret 2007-11-05, reviderad 2011-05-17

Läs mer

Del av Torshälla-Mälby 8:1

Del av Torshälla-Mälby 8:1 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (8) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-05-20 SBN/2011:392 1.25 Planavdelningen Karolina Ehrén, 016-710 10 31 Samrådshandling Detaljplan för Del av Torshälla-Mälby

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl. Dnr: Upprättad:

Storumans kommun. Behovsbedömning Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl. Dnr: Upprättad: Storumans kommun Behovsbedömning Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl Dnr: Upprättad: 2011-02-07 Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl Samråd

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING DA 103. Ändring av detaljplan genom tillägg för Sörvik 2:42 mfl fastigheter

BEHOVSBEDÖMNING DA 103. Ändring av detaljplan genom tillägg för Sörvik 2:42 mfl fastigheter DA 103 BEHOVSBEDÖMNING Ändring av detaljplan genom tillägg för Sörvik 2:42 mfl fastigheter Oskarshamns kommun, Kalmar län Upprättad av samhällsbyggnadskontoret augusti 2016 Dnr SBN 2016/115 Uppdragsbeslut

Läs mer

Detaljplan för Vårlöken 1

Detaljplan för Vårlöken 1 SAMRÅDSHANDLING 2016-09-14 Dnr: 2016-000467 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Vårlöken 1 Samrådshandling 1(6) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Oskarshamn 3:31 Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret, februari 2018

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Oskarshamn 3:31 Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret, februari 2018 Detaljplan för Oskarshamn 3:31 Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret, februari 2018 Dnr SBN 2017/000227 Uppdragsbeslut 2018-02-07 Samrådsbeslut 2018-06-20 Granskningsbeslut 20xx-xx-xx

Läs mer

Krubban 2. Tillhörande detaljplan för. Olaus Petri kyrka, HALMSTADS KOMMUN. Standardförfarande, KS 2014/0556 Samhällsbyggnadskontoret

Krubban 2. Tillhörande detaljplan för. Olaus Petri kyrka, HALMSTADS KOMMUN. Standardförfarande, KS 2014/0556 Samhällsbyggnadskontoret B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för Krubban 2 Olaus Petri kyrka, HALMSTADS KOMMUN Standardförfarande, KS 2014/0556 Samhällsbyggnadskontoret 2016-02-23

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING STANDARDFÖRFARANDE

BEHOVSBEDÖMNING STANDARDFÖRFARANDE 2018-01-12 2018-01-09 PLAN.2017.2 Fastighet SKOGVIK 1:1 BEHOVSBEDÖMNING STANDARDFÖRFARANDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING...

Läs mer

betydande miljöpåverkan

betydande miljöpåverkan Undersökning om 1(9) 2019-08-30 betydande miljöpåverkan tillhörande ändring av detaljplan för del av fastigheten Händelö 2:41 med närområde inom Kvillinge i Norrköpings kommun (Fliset 1 med närområde)

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR GETTERÖ LILLA 2:2, GRYT

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR GETTERÖ LILLA 2:2, GRYT BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR GETTERÖ LILLA 2:2, GRYT VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 ALTERNATIV LOKALISERING... 2

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Undersökning om betydande miljöpåverkan Undersökning om betydande miljöpåverkan 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 24 januari 2019 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN: Laga kraft: Genomförandetidens

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR

BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Samhällsbyggnadsförvaltningen Heléne Hallberg, planchef Samrådshandling Januari, 2015 Dnr 2014 KSM 1052 TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Del av Alby S:1 Krusboda, inom Tyresö kommun, Stockholms län Planområdets

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING 1(6) BEHOVSBEDÖMNING 2016-10-17 Dnr 2016/00215 DETALJPLAN FÖR DEL AV BULSJÖ 3:82 i Österbymo tätort, Ydre kommun Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

Bilaga 4 Behovsbedömning

Bilaga 4 Behovsbedömning 1 Vad är en behovsbedömning? Enligt Miljöbalken 6 kap 11 ska kommunen genomföra en miljöbedömning för alla planer eller program som kan medföra betydande miljöpåverkan. I samband med upprättandet av den

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Behovsbedömning med checklista Upprättad 2018-01-09 Dnr PLAN.2014.20 Sektor samhällsbyggnad Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33 Datum 2018-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: SHBK 2018-702 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10 Datum 2017-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0213 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer