Hearingen kommer att utgöra ett led i regeringens arbete med att skapa nationella mål för ESS.

Transkript

1 U2017/00950/F Utbildningsdepartementet Hearing om ESS och omgivande kunskaps- och innovationsmiljö Den 26 april anordnade Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet en hearing om ESS på Rosenbad konferenscenter. På mötet närvarade ca 80 deltagare från akademi, näringsliv, myndigheter, institut och branschorganisationer närmare 50 olika organisationer var representerade. Syftet med mötet var att inhämta synpunkter från en bred krets av aktörer i arbetet med att bygga upp miljön kring ESS och hur hela Sverige kan få del i denna satsning. Deltagarna kunde även skicka in skriftliga inspel inför mötet, som webbsändes från regeringen.se. Som underlag för hearingen fanns också Vetenskapsrådets underlag och förslag till nationell strategi för ESS. ESS-samordnaren Lena Ek har ett uppdrag som löper fram till slutet av Lena Eks uppdrag syftar till att stärka den nationella samordningen och bistå regeringen i arbetet med att fastställa nationella mål med olika tidshorisonter och därmed utveckla det svenska värdskapet av ESS, och att öka medvetenheten om ESS-projektet och dess potential både nationellt och internationellt. Hearingen kommer att utgöra ett led i regeringens arbete med att skapa nationella mål för ESS. Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: u.registrator@regeringskansliet.se

2 Mötesreferat Inledning Moderator Lisa Kirsebom hälsade välkommen och gick översiktligt igenom programmet. Statsrådet Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, (Utbildningsdepartementet) inledde mötet. Statsrådet utgick från den nyligen beslutade forskningspolitiska propositionen när hon påtalade vikten av högkvalitativ forskning och innovation (FoI) för ett litet land som Sverige. Statsrådet uttryckte stolthet över att Sverige står som värd för ESS, och nämnde även den unika situationen att synkrotronljusanläggningen Max IV finns i ESS absoluta närhet. ESS är en avancerad anläggning som visserligen kostar mycket att bygga upp, men som kommer att kunna ge värdländerna Sverige och Danmark och övriga medlemsländer mycket tillbaka i form av ny kunskap och kompetens. ESS kommer inte bara att kunna erbjuda grundforskning utan också tillämpad forskning. ESS-satsningen angår hela Sverige och den här hearingen syftar till att samla in olika intressenters inspel för att säkerställa att Sverige och den europeiska forskningen kan dra så stor nytta som möjligt av denna forskningsinfrastruktur, sade statsrådet. Lena Ek, f.d. miljöminister, har utsetts som nationell samordnare. Den långsiktiga finansieringen är en utmaning som behöver diskuteras. Det är inte många år kvar innan båda anläggningarna är i drift och Helene Hellmark Knutsson uttryckte glädje över det starka engagemang som deltagarna visade. Anteckningar från dagens möte kommer att utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet. Niklas Johansson, statssekreterare hos Mikael Damberg, framhöll att ESS är ett gemensamt intresse inte bara för Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet utan för hela Sverige. Han påtalade att Sverige i många avseenden är en framgångsrik kunskaps- och innovationsnation vilket flera olika rankingar visar, och har utvecklats väl genom olika reformer de senaste decennierna. Sverige är bra på förändring och att ställa om efter nya förutsättningar, men hur säkerställer vi att Sverige också framledes kan vara på framkant? Att vårt innovationssystem behålls vitalt? En viktig parameter är samverkan, där de lanserade samverkansprogrammen är centrala för att kraftsamla kring prioriterade områden. Max IV och ESS är enorma investeringar för Sverige, och det är viktigt att näringslivet engagerar sig då kommersialisering av kunskap är nyckeln till att verkligen lösa samhälleliga utmaningar. Näringslivet är också leverantör till forskningsinfrastrukturer, vilket är viktigt att möjliggöra. En attraktiv miljö måste skapas kring Max IV och ESS, 2 (10)

3 dit olika aktörer vill söka sig, vilket kan uppnås genom samarbete. Dagens hearing blir ett betydelsefullt bidrag i detta skede, där insatser behöver identifieras och komma igång så att miljön kring ESS/Max IV blir en framgångssaga. ESS-samordnaren Lena Ek sade att en viktig del av hennes uppdrag är att kanalisera den energi och de idéer som finns hos olika intressenter, och den första tiden under hennes uppdrag har ägnats åt att samla in kunskap från olika aktörer och sektorer. Lena Ek underströk vikten av en transparent process, och att dagens hearing kommer att webbsändas som ett led i detta. Sverige har chansen att sätta ett gott exempel på den europeiska arenan för hur ett forskningsinfrastrukturprojekt ska drivas, och EU-kommissionen i Bryssel har hittills framhållit ESS som ett gott exempel. Presentation 1 - Sindra Petersson Årsköld, senior rådgivare vid ESS Sindra Petersson Årsköld berättade att neutroner behövs för att kunna studera material på atomnivå. Detta kan appliceras på en mängd forskningsområden som energi, materialutveckling, miljö, partikelfysik, kemi, arkeologi, med flera. Neutroner går djupt in i material, och kan även gå genom metall, och är känsliga för väte vilket ger unika egenskaper. Tillsammans med andra kompletterande tekniker t.ex. röntgen, kan helt nya typer av studier göras med neutroner exempelvis för tillverkningsindustri eller livsvetenskap. ESS kommer att ge helt nya förutsättningar för detta och Sindra visade flera konkreta exempel på det. De traditionella industrierna behöver följa med de nya industrierna för att kunna dra nytta av de nya teknikerna. I Lund byggs nu en helt unik anläggning som har hela forskarvärldens ögon på sig, och Sverige behöver dra största möjliga nytta av detta och använda det som en hävstång. Presentation 2 - Fredrik Hörstedt, vice rektor för nyttiggörande vid Chalmers tekniska högskola Fredrik Hörstedt sade att det för AB Sverige är viktigt att se hur ESS kan ge nytta för samhället. För ett resursknappt samhälle kan en anläggning som ESS bidra till nya hållbara lösningar genom avancerad materialforskning. Vi måste gå från forskningsresultat till genomslag i samhället genom samverkan mellan 3 (10)

4 akademi, forskare, näringsliv, inkubatorer och offentlig sektor. Olika aktörer behöver beakta ESS och fundera på hur de kan dra nytta av denna investering. Fredrik Hörstedt talade om att bredden av Sveriges materialintensiva styrkeområden är stor, och att Sverige har ett mångfacetterat FoI-systemet inklusive näringslivet. Han menade samtidigt att det är komplext att bygga in ESS i vårt FoI-system, just på grund av de många intressenterna. För många organisationer är det otydligt vad ESS kan bidra med. Under tiden fram till drift behöver därför ett informations- och främjandearbete göras och närvarande aktörer vid hearingen fundera på vad de kan göra för att ESS ska ge största möjliga nytta. Några exempel lyftes: finansiärerna - hur de kan använda sina utlysningar; instituten - hur bör de utföra sina testbäddssatsningar? Ett konkret förslag som nämndes var möjligheten att använda SFO-medel i syfte att bredda användarkretsen. Genom att på det sättet stimulera lärosätena att tydligare lyfta in näringslivs- och samverkansperspektivet skulle dessa kunna bidra till att bredda användarbasen för neutronspridning. Business Sweden och andra aktörer behöver marknadsföra anläggningen i omvärlden. Neutronanläggningen i Grenoble, ILL, där Sverige har 4% av stråltiden kan studeras för att dra lärdomar till en upptrappningsplan i vilken svenska aktörer redan idag kan börja i ILL för att sedan gå över till ESS. En plan bör utarbetas och sedan kommuniceras till olika målgrupper och sektorer både inom och utom Sverige. Nyckeltermerna är upptrappningsplanen, framgångsfaktorer för effektiv samordning och attraktivitet för internationella aktörer. Diskussion Frågor som diskussionen fokuserade på var: - Vilka möjligheter ser ni som organisation med anläggningarna? Hur kan ni dra nytta av den kunskaps- och innovationsmiljö som nu byggs upp? - Vad kan ni som organisation bidra med för en framgångsrik kunskapsmiljö kring ESS? Finns det några hinder på vägen dit? - Hur vill ni att miljön ska se ut om 10 år? 4 (10)

5 Mats Ohlsson, VD Examec-gruppen som levererar till olika anläggningar i Europa. För oss leverantörer är lärofasen redan i full gång. Varje upphandling är en kamp med andra aktörer. Utvecklingspotentialen är viktigast för företagen. Små leverantörer måste lära sig jobba i konsortier för större chans till framgång, vilket kan vara en fördel för svenska företag som ofta är bra på samarbete. En idé som diskuterats med ILO Natasa Pahlm på Vinnova om hur mindre företag kan organisera sig under ett paraply, skulle kunna vara ett mycket viktigt steg i rätt riktning. Sven Stafström, GD för Vetenskapsrådet (VR), välkomnade initiativet till hearingen från U och N. VR har tagit fram ett strategiförslag och en vision tidigare för ESS. VR avser ta ett stort ansvar för att säkerställa att ESS blir en framgång. Sven Stafström hänvisade till olika uppgifter eller delmål i VR:s strategi och menade att det är viktigt att klargöra vilken aktör som har huvudansvaret för de fyra uppgifter som VR tagit fram i strategiförslaget. VR bör ha ansvaret för de två första, Vinnova den sista men där den tredje inte har någon tydlig huvudansvarig, nämnde Sven Stafström. Tord Ekelöf, Uppsala Universitet (UU), sade att den tekniska uppbyggnaden ger en stor samhällsnytta vilket visats vid CERN, och det är viktigt att svensk industri är med och levererar. Svensk industri har p.g.a. in-kind-avtalen inte kunnat delta fullt ut, men vissa områden som Spanien och Schweiz skulle leverera komponenter till är nu ute till utlysning igen vilket bör utnyttjas. En mellanhand mellan forskningsinfrastrukturer och industrin borde i likhet med vad som finns i andra länder byggas upp. UU gör exempelvis detta genom Freia. Torgny Persson, Skogsindustrierna, hänvisade till sitt skriftliga inspel där det underströks att det för många företag inte är klart vilken nytta som ESS kan ge dem, vilket behöver åtgärdas. Näringslivsrelevans är mycket viktigt att det beaktas om industrin ska kunna involveras tydligare. Mats Orup, RFR Solutions, nämnde att Sverige genom åren bidragit med hundratals miljoner kronor till andra forskningsanläggningar utan att återbäringen varit särskilt stor. ESS bör därför utnyttjas som en plantskola och innebära en ändring för många aktörer. Anna Sandström, AstraZeneca, sade att banbrytande forskning leder till samhällsnytta, ekonomisk nytta och möter patientbehov först när det är implementerat. Därför behöver nyttiggörandet prioriteras. För små aktörer är det också svårt att förstå hur de ska kunna använda ESS. Öronmärkta projektmedel för metodutveckling, samverkansprojekt, samt samarbete med 5 (10)

6 större mer forskningsvana företag som AZ bör uppmuntras. För metodutveckling behövs också stöd från kunnig personal på anläggningen, som har tid att avsätta för att arbeta med industrins behov. Då skapas en attraktionskraft kring de möjligheter som Max IV och ESS erbjuder. En snabb och obyråkratisk organisation behöver skapas för detta kring anläggningarna, där t.ex. industriforskningsinstituteten kan spela en viktig roll. En uppdelning i grundforskning och tillämpad forskning är onödig, det är forskning av kvalitet helt enkelt. Jan-Eric Sundgren, ordförande för RFI (Rådet för Forskningens Infrastruktur vid VR) samt för konsortiet EIT Raw Materials, sade att behovet av den forskning som ESS kan stödja är stort på råmaterialområdet, men tyvärr är kunskapen om hur ESS kan möta det behovet litet. Mycket stöd behövs till företagen. En samordningsfunktion behövs för att öka medvetenheten om vad som komma skall. EIT Raw Materials erbjuder sig att hjälpa till i detta arbete. Stacey Sörensen, Lunds universitet, menade att komplexiteten gör det svårt att överblicka helheten i forskningssystemet. Även hon lyfte samordningsfunktionen som mycket viktig. Men, några styrkeområden måste lyftas fram. Gemensamma nämnare mellan olika aktörer bör identifieras så att vi kan arbeta tillsammans. ESS måste också bäddas in i de miljöer vi har. För det behöver vi arbeta på ett fokuserat sätt. En grupp med ett tydligt utpekat ansvar och ett tydligt mandat skulle behöva formeras för att undvika dubbelarbete. Joakim Appelqvist, Vinnova, uttryckte starkt stöd för VR:s strategi och sade att Vinnova nu bygger upp samverkan med nyckelaktörer, t.ex. en förstudie kring Science Village Scandinavia som Vinnova ska finansiera. Ett annat initiativ är att se över hur Vinnovas program kan stimulera näringslivet att börja fundera på hur ESS kan börja användas, att påbörja utveckling av projektidéer. Inom ramen för regeringens samverkansprogram diskuteras det att starta upp ett antal pilotprojekt, kopplat till Vinnovas strategiska innovationsprogram. Ett arbete för att se hur svenska företag kan bli bättre på att vinna upphandlingar, dvs. att leverera till anläggningen som ESS, är påbörjat. Planering och samordning är viktig men vi behöver samtidigt börja agera. Björn O. Nilsson, VD för IVA och ordförande i SSF, stödde Jan-Eric Sundgren om att EIT-systemet bör vara en viktig aktör med finansiering som bör vara en intressant användare i ESS. Björn O. Nilsson nämnde också som medskick att finansiärerna bör samordna sig bättre och koordinera sina utlysningar. Ytterligare en faktor för en framgångsrik miljö som nämndes var 6 (10)

7 förutsättningarna för företag om det finns rätt förutsättningar, så kommer företagen. Helen Andréasson, RISE, nämnde att RISE har samlat hela institutssektorn, 2500 forskare, ungefär 120 anläggningar. Stora anläggningar kompletteras med mindre, och där 53% av intäkterna kommer från företag. RISE vill gärna ha en roll för att hjälpa till i arbetet kring ESS. Gert Nilsson, Jernkontoret, ville fokusera på frågeställningarna snarare än metoder. Frågeställningarna varierar efter företag. Därför behöver flera möjliga ingångar finnas för att kontaktytor finns så att dessa olika behov kan mötas. Samordnaren behöver hitta en balans mellan olika aktörers behov av ingång till ESS. Ytterligare behov som Jernkontoret identifierat var en möjlighet till fast track för industrin när det är bråttom. Lars Börjesson, Chalmers, sade att Max IV och ESS är verktyg som stärker Chalmers konkurrenskraft, och unga forskare från andra länder har redan börjat söka sig till Sverige och Chalmers för att kunna arbeta nära dessa infrastrukturer. Kompetensen finns främst i akademin idag, som är beredd att samverka mer med industrin för att bredda kompetens och öka användarbasen. En internationell plattform ska skapas för ändamålet. Ylva Berg, VD Business Sweden, såg en enorm potential för svenskt näringsliv att kapitalisera på Max IV och ESS. En strategi för vilka företag som Sverige önskar attrahera bör utarbetas, så att de kostnader som Sverige kommer att ha för driften kan ställas mot de investeringar som bör göras i marknadsföringen utomlands. Daniel Söderberg, KTH och Wallenberg Wood Science Center, poängterade att engagemanget från olika aktörer går genom individer, och där har akademin en viktig roll genom utbildning på grund- och forskarnivå. Initiativet från SSF med en forskarskola för neutronspridning lyftes som ett gott exempel. Ulrika Lindmark, VD Science Village Scandinavia (SVS) som äger marken mellan ESS och Max IV kommenterade att SVS väntar på att regeringen ska anta detaljplanen för området mellan Max IV och ESS. Marken i närheten ska utvecklas på bästa sätt, och byggnader ska fyllas med ändamålsenligt innehåll vilket SVS gärna tar emot goda förslag för. Tillsammans med andra aktörer har ett förslag till ett Materials Community tagits fram, vilket ska vara en medlemsorganisation, öppen för alla som vill engagera sig. 7 (10)

8 Margaretha Andersson, Uppsala Universitet, framhöll att forskarskolan för neutronspridning där UU är koordinator är viktig för att skapa nya användare till ESS. Det är viktigt att det finns ett nationellt engagemang, att hela landet engageras i Max IV och ESS. UU kommer att ha en utpost i Science Village för att säkerställa sitt eget engagemang. Jonas Wallberg, Teknikföretagen, välkomnade ESS och de olika initiativen till samverkan och sade att särskilt de små och medelstora företagen har ett behov av hjälp. Wallberg nämnde behovet av RISE, som kan spela en viktig roll. Henrik Runnemalm, GKN Aerospace, sade att de inom flygindustrin använder olika forskningsanläggningar runt om i världen, och underströk att det är viktigt att industrin ges tydliga argument för varför de ska välja Max IV och ESS och inte en internationell anläggning. Upptrappningsfasen blir därför en viktig läroperiod. Per Dannetun, Linköpings universitet, nämnde att de är aktiva i flera anläggningar och i ESS, men att de saknade fler utlysningar, och mellan forskningsfinansiärerna koordinerade utlysningar. Anders Almgren, Lunds Kommun, berättade att de har inlett samarbeten med andra städer som hyser forskningsinfrastrukturer för att se hur de har arbetat för att skapa en attraktiv miljö. Han välkomnade regeringens initiativ till samordning och beslut, som att kommuner nu får driva internationella skolor vilket tidigare inte var tillåtet. De efterfrågar också stöd för svenska kommuner som är värdar för lärosäten och forskningsinfrastrukturer. Björn Ursing, SwedenBio, lyfte fram betydelsen av samordning av marknadsföringen, och sade att de i sin egen plattform gärna inrättar en fast del i life science-programmet för ESS och Max IV. Regina Summer, Tillväxtverket, berättade om det pågående arbetet med hur regionalfonder används sedan två år för att bygga upp miljön kring forskningsanläggningarna. Regina Summer sade att utmaningen nu är att överbrygga gapet så att också övriga regioner utnyttjar regionalfondsprogrammet. Mats Orup, RFR Solutions, föreslog att ett statligt riskkapitalbolag inrättas för stöd till industrins aktiviteter mot ESS. En välfungerande och långsiktig satsning på en ILO-funktion är en viktig faktor. 8 (10)

9 Mats Qvarford, Tetra Pak, sade att Danmark redan startat initiativet Linxs där industrin kan samverka med akademin kring olika fokusområden. Det är viktigt för företag att få stöd i hur man ska kunna dra nytta av anläggningen. Sven Stafström, VR, ansåg att kompetensuppbyggnaden är central. Det finns andra anläggningar som ILL, ISIS med flera som kan användas idag och i ESS kommer ca 10% av stråltiden kunna användas av svenska aktörer. Lärosätena behöver rekrytera forskare som kan arbeta med området. Dialog mellan finansiärer och lärosäten behövs. Natasa Pahlm, Vinnova, nämnde att de bygger upp ett ekosystem för att involvera potentiella leverantörer. Innovationskraften är en stor vinst som följer med på köpet när aktörer engagerar sig. Tord Ekelöf, UU, menade att ESS skulle kunna bidra till forskning kring materia och anti-materia. Om neutriner ska studeras behöver detektorer ligga på ett stort avstånd från ESS, vilket aktualiserar behovet att kompletterande anläggningar. Peter Honeth, ordförande i den arbetsgrupp som sett på behovet av stödstruktur kring ESS och Max IV, sade att erfarenheter från andra länder visar att kompletterande labb och stödstrukturer i närmiljön runt anläggningarna för för- och efterarbete är viktiga. Konkurrensen om tid på själva anläggningen kommer vara tuff. Ett förslag finns framme från arbetsgruppen vilket diskuteras med Vinnova för tillfället. Martin Månsson, KTH, studierektor för forskarskola om neutroner, sade att de utbildar fyrtiotalet doktorander på området och önskade input från näringslivet på vad ytterligare tjugo doktorander borde fokusera på. Avslutning Moderatorn Lisa Kirsebom gjorde en kort sammanfattning. Hon konstaterade att engagemanget från svensk industri nämnts som en nyckel till framgång, att detta bör inledas redan under upptrappningsfasen, vilket kan nås genom olika initiativ och samverkansprojekt. Marknadsföring av anläggningen både i och utanför Sverige är mycket viktig. Forskarskolor är mycket angelägna för att utbilda nya användare. Behovet av en permanent nationell samordningsfunktion lyftes. 9 (10)

10 Statsrådet Hellmark Knutsson tackade för inspelen. Den långsiktiga kompetensförsörjningen och kunskapsuppbyggnaden blir en viktig uppgift för Utbildningsdepartementet att i samarbete med lärosätena säkerställa. En annan uppgift blir att se på industrins engagemang. En tredje utmaning blir att se på hur nätverk och samverkan kan stärkas, inte minst för de små och medelstora företagen. Stödfunktionerna runtom anläggningarna är centrala, där studier av hur andra anläggningar och miljöer gjort kan ge nyttiga lärdomar. De skriftliga inspelen tillsammans med dagens muntliga inlägg kommer nu att bearbetas. Samordnare Lena Ek sade att frågorna om ansvarsfördelning och kommunikation är mycket viktiga, och att dagens hearing är ett led i arbetet för att tydliggöra det. Regeringsuppdragen till de olika myndigheterna och finansiärerna finns och mycket arbete utförs inom ramen för dessa. Moderator Lisa Kirsebom tackade alla deltagare och avslutade hearingen. 10 (10)