9M Ab Ekorosk Oy. Biogasanläggningen i Karleby MKB-program

Transkript

1 9M Ab Ekorosk Oy Biogasanläggningen i Karleby MKB-program

2 1 PÖYRY ENVIRONMENT OY 9M Sammandrag Det här är en arbetsplan, eller ett bedömningsprogram, som är uppgjort till stöd för miljökonsekvensbedömningen av biogasanläggningsprojektet i Karleby. Uppförandet av anläggningen nödvändiggör en uppskattning av dess miljöinverkan enligt MKB. MKB-förfarandets centrala mål är, att informera om de miljökonsekvenser planeringen av projektet medför, samt att öka medborgarnas och olika intresseinstansers möjligheter att delta och påverka planeringen. I MKB görs inga beslut eller tillståndsbeslut angående projektet. I samband med förnyandet av Karlebys avloppsreningsverk bör även behandlingen av avloppsslam och slam från dekompositionsbrunnar förnyas med modern teknik. Planerna är att slammet skall behandlas i en biogasanläggning, som byggs intill reningsverket. I biogasanläggningen behandlas slammet genom kontrollerad rötning och som slutprodukt fås mull och biogas. Målet är att byggandet av biogasanläggningen kan påbörjas 2010 och att anläggningen tas i bruk samtidigt med avloppsreningsverket i början av I biogasanläggningen kommer man att ta emot och behandla det slam, som uppstår i samhällens avloppsreningsverk samt slam från dekompositionsbrunnar. Förutom detta kommer biogasanläggningen att ta emot områdets industrislam. Slammängderna från avloppsreningsverken är uppskattade till högst t/a, förbehandlat slam från dekompositionsbrunnar till ungefär t/a och industrislam till ungefär t/a. Beroende på projektalternativ kommer uppskattningsvis t/a slam till behandling. De projektalternativ som granskas i MKB är följande: VE-1 Dagsläget VE 0 Projektet förverkligas inte VE1 behandling av t/a slam från Karlebys avloppsreningsverk och dekompositionsbrunnar. VE2 Behandling av allt slam från områdets avloppsreningsverk och dekompositionsbrunnar t/a. VE3 Behandling av områdets totala samhälls- och industrislam t/a. Utöver olika alternativ för genomföring beaktas nuläget i slambehandlingen när miljökonsekvenserna undersöks. Processen i biogasanläggningen består av följande delprocesser: mottagning och mellanlagring av material, förbehandling, producering av mixermaterial, rötning, hygienisering vid behov, mekanisk och/eller termisk torkning, efterbehandling av rötningsmaterial och behandling av biogas. Alternativ för behandlingen av biogasen är bränning i fackla, producering av egen el- och värme i anläggningen, användning av biogas i det lokala kraftverket och som biobränsle till fordon. Även användningsalternativen för biogasen beaktas i MKB. I anläggningen är man även beredd på att behandla luktande gaser och rejektvatten leds för behandling till det angränsande avloppsreningsverket. Biogasanläggningen är planerad att byggas på det nuvarande avloppsreningsverkets område i Karleby. Avloppsreningsverket är beläget på Bottenhavets strand norr om Yxpila hamn- och industriområde. Strandområdets karaktär är ett jämnt landhöjningsområde, vars jordmån har uppstått och bearbetats först av istiden och senare av vatten och vind. På biogasanläggningens område består jordmånen huvudsakligen av sorterad gammal sand, i vilket det finns finkornigare lager. Berggrunden består av glimmergnejs med lagergångar av granit. På området där avloppsreningsverket är beläget och var biogasanläggningen är planerad finns inga hällar. Det närmaste grundvattenområdet, Patamäki, är beläget ca 800 m söderut från den planerade biogasanläggningen. På området för biogasanläggningen är grundvattenströmningen nordvästlig mot havet och bort från grundvattenområdet.

3 2 PÖYRY ENVIRONMENT OY 9M Växtligheten på området är uppdelat i zoner som är karaktäristiska för landhöjningsområden. Stränderna består av låga ängar och vass som stegvis övergår från buskar, aldungar och lövskog till tallskog med lingonris. Även områdets fågelliv är mångsidigt, de låga stränderna gynnar vadare och vattenfåglar. Vassen, ängarna och de frodiga lövskogarna ökar förekomsten av vassfåglar. 200 m öster- och norr om den planerade biogasanläggningen ligger Harrbåda-Rummelön, som hör till Naura-2000 programmet. En del av området, Rummelön-Harrbådan- Silverstensbukten, hör även till skyddsprogrammet för nationellt värdefulla fågelvattenområden. I skogen vid Sandstranden förekommer även flygekorrar. Det finns ingen fast bosättning i närheten av biogasanläggningen, de närmaste fritidsbosättningarna finns 200 m nordost om anläggningen. Fritidsbosättningarna på Sandstranden, Harrbådan och Rummlön är belägna ca 1,0-1,5 km ostsydost om avloppsreningsverket. Området för avloppsreningsverket är enligt i kraft varande stads- och allmänplan planlagt till område för byggnader och anläggningar för samhällstekniskt service (ET). Trafiken till avloppsreningsverket kommer att dirigeras längs Silverstensbuktsväten och Hamnvägen till Södraleden. Biogasanläggningens miljökonsekvenser granskas på ett område, som begränsas av Bottenhavet, Yxpila industriområde, Outokumpuvägen och bukten av Gamla hamnen. Brudskäret är med i bedömningen. Ifall miljökonsekvenser upptäcks längre än beräknat, utvidgas området för bedömningen under projektets gång. Vid bedömningen av projektets miljökonsekvenser tas projektets hela livstid samt möjliga undantag och störningar och dess inverkan på miljön med i bedömningen. Ytterligare jämförs även de olika alternativen och hur störnings- och undantagssituationerna förhåller till miljökonsekvenserna. De miljökonsekvenser som bedöms är: inverkan på vy, jordmån, grundvatten, ytvatten, växtlighet och djur, klimat och luftkvalitet, Natura-2000 områden och andra naturskyddsområden samt inverkan från trafiken. Bedömningens tyngdpunkt ligger på de miljökonsekvenser, som bedömts som mest betydande. De sociala konsekvenserna är en betydande del av bedömningen. Till de sociala konsekvenserna räknas bl. a. lukt, buller, utsläpp, mikrober och kemikalier, nedskräpning och skadedjur samt den inverkan, som trafiken har på människornas möjligheter till aktivitet, trivsel, hälsa och känsla av säkerhet samt mångfaldig användning av naturen. I bedömningen observeras både de konsekvenser människorna upplevt och de konsekvenser som baserar sig på forskning. På samhällig nivå granskas projektets inverkan på samhälls- och distriktsbyggandet samt näringsbyggandet. För tillfället ansvarar Oy Ekorosk Ab ansvarar för projektet. Ett bolag, Ekogas, med ansvar för anläggningens funktion, håller på att grundas av Oy Ekorosk Ab, Karleby vatten och Jakobstads Vatten. Det nya bolaget kommer senare att ansvara för MKB-förfarandet. Västra Finlands miljöcentral är kontaktmyndighet i projektet. Uttalanden och ställningstaganden angående projektet kan riktas till Västra Finlands miljöcentral, PB 262, Vasa, kirjaamo.lsu@ymparisto.fi.

4 3 PÖYRY ENVIRONMENT OY 9M Ab Ekorosk Oy Karleby biogasanläggning MKB-program Sammandrag Innehåll 1 INLEDNING 1 2 PROJEKTUPPGIFTER Projektansvarig Projektes bakgrund och mål Projektets planeringssituation Projektets anknytning till andra projet och program Den preliminära tidtabellen för projektet 5 3 MKB-FÖRFARANDET I PROJEKTET MKB-förfarandets mål och faser Information och växelverkan Tidtabell 9 4 SLAMBEHANDLING I DAGSLÄGE Slam från avloppsreningsverk och dekompostitionsbrunnar Dagsläge för behandling av slam från dekompositionsbrunnar Industrislam Industrins slambehandling i dagsläget 12 5 BESKRIVNING AV BIOGASANLÄGGNINGENS DRIFT Biogasanläggningen och placeringarna av anläggningens olika drifter Råmaterial Anläggningens driftprincip Mottagning och lagring av slam Förbehandling och tillverkning av mixer Rötning Torkning och kompostering av rötningsprodukt Rötningsprodukten och dess återvinning Användning och återvinning av biogas Behandling av luktgaser och andra luftutsläpp Behandling av rejektvattnet Annat avfall och avloppsvatten som bildas Transporter och trafik Möjliga störningssituationer och beredskap för störningssituationer Byggfas och slutfas av verksamheten 24 6 ALTERNATIVA PROJEKT, SOM GRANSKAS 25

5 4 PÖYRY ENVIRONMENT OY 9M Nollalternativ VE Vid anläggningen behandlas slam från Karleby reningsverk för avloppsvatten, samt slam från dekompositonsbrunnar VE Anläggningen behandlar allt slam från områdets reningsverk och dekompositionsbrunnar VE Anläggningen behandlar allt slam från områdets avloppsvatten och dekompositonsbrunnar samt områdets industrislam VE Alternativ för användning av biogas 28 7 LAGSTIFTNINGEN OCH FÖRORDNINGAR GÄLLANDE PROJEKTET Allmänt Lov och godkännanden projektet kräver 29 8 MILJÖNS TILLSTÅND I DAGSLÄGET Landskap Planläggning och markanvändning Samhället uppbyggning och den bebyggda miljön Befolkningen och näringslivsstruktur Trafiken Klimat och luftkvalitet Berg och jordmån Ytvatten Grundvatten Växtligheten Djurliv Natura områden Andra naturskyddsområden och föremål för skyddsprogram 44 9 FÖRVERKLIGANDET AV BEDÖMNINGEN Allmänt Begränsningen av granskningsområdet De beräknade influenserna och använda metoder Inverkan på landskapet Inverkan på planläggningen och markanvändningen Inverkan på samhällsuppbyggnaden, den byggdan miljön och kulturarven Influens på den sociala miljön och näringslivet Sociala influenser Influenserna på berggrund och jordmån Influenserna på grundvattnet Influens till ytvatten, sediment och fiske Influens på luftkvalitet och klimat Influenser på trafikmängden Influens på växtligheten, faunan och naturens mångfald Influens på Natura områden Jämförelse av alternativen Bedömningens osäkerhetsfaktorer FÖREBYGGANDET OCH LINDRING AV KONSEKVENSER 55

6 5 PÖYRY ENVIRONMENT OY 9M UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSERNA 55 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Ordlista och förkortningar Bakgrundsmaterial för miljökonsekvensbedömning Pöyry Environment Oy Esa Ekholm Timo Lehto Olli-Matti Tervaniemi Kalle Reinikainen Anni Korteniemi Sari Ylitulkkila Juha Parviainen Pirkko Virta Titta Anttila Kontaktuppgifter PL 20, Tutkijantie 2 A Oulu puh. (08) sähköposti förnamn.efternamn@poyry.com Copyright Pöyry Environment Oy Alla rättigheter hålls. Denna dokument får inte kopieras eller avskivas i någon form utan skriftligt lov från Pöyry Environment Oy.

7 1 PÖYRY ENVIRONMENT OY 9M INLEDNING Slam från Karlebys avloppsreningsverk och områdets dekompositionsbrunnar sköts idag med föråldrat teknik, som inte uppfyller kraven i miljölagstiftningen. Avloppsreningsverket kommer att förnyas och i samband med detta bör även slamhanteringen uppdateras. Utgångspunkten för biogasanläggningsprojektet är en kontrollerad och vettig behandling av slam- och slamvatten enligt avfallslagen. Projektets mål är även att kunna återvinna slammet. Genom rötning i biogasanläggningen tillverkas energi miljövänligt med bästa möjliga teknik (BAT), samtidigt som lagstiftningens krav beaktas. Biogasanläggningen tar emot och behandlar slam från områdets avloppsreningsverk och dekompositonsbrunnar. Största delen av slammet som kommer till anläggningen består av det slam som idag behandlas av Karlebys avloppsreningsverk. Dessutom skulle anläggningen ha kapacitet, att ta emot slam från andra kommuners avloppsreningsverk och dekompositionsbrunnar samt områdets industrislam. Beroende på projektalternativ skulle uppskattningsvis t/a slam komma till anläggningen för behandling. Driftstart och ansökning av nödvändiga tillstånd för biogasanläggningen förutsätter miljökonsekvensbedömning enligt MKB-lagstiftning. Pöyry Environment Oy har gjort det här MKB-bedömningsprogrammet som stöd för bedömningsarbetet. MKB-programmet innehåller planer för olika genomföringsmöjligheter, bedömningar av miljökonsekvenser samt uppgifter om vilka bedömningsmetoder har använts. På basis av MKBprogrammet kommer miljökonsekvensbedömningen att göras i den utsträckning lagstiftningen förutsätter. Myndigheter, organisationer och medborgare har möjlighet att påverka miljökonsekvensbedömningen genom att framföra sina åsikter om programmet, samt om den bedömning, som görs på basis av programmet. Kommentarer och åsikter kan lämnas till projektets kontaktmyndighet, som är Västra Finlands Miljöcentral (Västar Finlands Miljöcentral, PB 262, Vasa, kirjaamo.lsu@ymparisto.fi). Tilläggsuppgifter om projektet ger följande instanser: Projekt ansvarig Kontaktmyndighet MKB-konsult Ab Ekorosk Oy Adress Spituholmsvägen 90, Jakobstad Tel Kontaktperson Olli Ahllund Tel tai E-post olli.ahllund@ekorosk.fi Västra Finlands miljöcentral Adress Skolgatan 19, PB262, Vasa Tel Kontaktperson Egon Nordström Tel E-post förnamn.efternamn@ymparisto.fi kirjaamo.lsu@ymparisto.fi Pöyry Environment Oy Adress Tutkijantie 2, PL 20, Oulu Tel Kontaktperson Titta Anttila Tel E-post förnamn.efternam@poyry.com

8 2 9M PROJEKTUPPGIFTER 2.1 Projektansvarig 1990 bildades avfallsbolaget Ab Ekorosk Oy, som ansvarar för projektet. Bolaget verkar idag inom 11 kommuners områden i Mellersta- och Södra Österbotten (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Karleby, Oravais, Kaustby, Vetil, Evijärvi, Alahärmä (hör till Kauhava) och Kortesjärvi (hör till Kauhava). Enligt avtalet mellan bolaget och ägarkommunerna sköter Ekorosk om de förpliktelser, som avfallslagstiftningen ställer. Bolagets mål är att minska avfallsmängden samt att återvinna och återanvända så mycket som möjligt av områdets avfall. Ekorosk ansvarar för områdets avfallstransporter, insamling, sortering, mellanlagring och slutdeponering av avfall, möjliggörning av återvinning samt avfallsrådgivning. Bolaget erbjuder avfallsservice åt ca invånare. På verksamhetsområdet finns ca hushåll, fritidsbostäder och företag. Ab Ekorosk Oy har Lloyd s Register Quality Assurence:s miljöcertifiering enligt ISO :2004-standarden (Ekorsk, 2006). Oy Ekorosk Ab, Karleby Vatten och Jakobstads Vatten håller på att bilda bolaget Ekogas som kommer att ansvara för biogasanläggningens verksamhet. Ekogas kommer senare att ansvara för anläggningens MKB-behandling. 2.2 Projektes bakgrund och mål Karleby stads avloppssystem bygger på, att det finns dekompositionsbrunnar i varje fastighet, även på de områden där avloppsnät finns. På grund av det här systemet bildas det mera slam från dekompositionsbrunnar än i medeltal. Antalet dekompositionsbrunnar i glesbygden kommer att öka på grund av Statsrådets förordning 542/2003 (laggill ) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Förordningen förutsätter effektiverad behandling av avloppsvatten i glesbygden. Enligt förordningen bör transportering och behandling av slam från dekompositionsbrunnar ske enligt avfallslagen. Enligt Österbottens avfallsnämnd bär Ab Ekorosk Oy ansvaret för slamtransportering och behandling. Österbottens avfallsnämnd är kommunernas gemensamma nämnd och fungerar som myndighet för avfallshanteringen. Idag förs slammet från dekompositionsbrunnarna till Karleby stads avloppsreningsverk för behandling. Avloppsreningsverket fick ett nytt miljötillstånd 2005, och för att miljötillståndskraven skall uppfyllas bör avloppsreningsverket förnyas helt. Behandlingen av slammet från avloppsreningsverket bör förnyas samtidigt med avloppsreningsverket. Miljötillståndet förutsätter även att mottagning och behandlingssystem för slam från dekompositionsbrunnar förnyas. Den nuvarande behandlingen av slam uppfyller inte kraven i miljölagstiftningen. I miljötillståndet finns krav på att en plan för behandling av slam bör framföras senast I och med detta krav har Ab Ekorosk Oy, Karleby Vatten och Jakobstads Vatten utrett möjligheterna att behandla gemensamt slammet genom rötning i en biogasanläggning. Avsikten med den regionala biogasanläggningen, som planeras till Karleby, är att ta emot och behandla det slam som bildas i områdets avloppsreningsverk samt dekompositionsbrunnar. Utöver detta har anläggningen kapacitet att ta emot industrislam. På Ab Ekorosk Oy:s verksamhetsområde bildas slam från bl. a. livsmedelsindustrin, päls- och läderindustrin. Beroende på vilket alternativ som förverkligas, kommer det årligen uppskattningsvis t/a ton slam till anläggningen. I biogasanläggningen produceras miljövänligt energi genom rötning med bästa möjliga teknik (BAT) samtidigt som även de ekonomiska kraven och kraven i lagstiftningen beaktas. Utöver detta är

9 3 9M målet att även återanvända slammet som energi och i framtiden även som jordförbättringsmaterial. Biogasanläggningen kommer att placeras på Karleby reningsverks område på den plats, som bilden 1 visar. Bild 1 Placeringen av biogasanläggningen. 2.3 Projektets planeringssituation Ab Ekorosk Oy, Karleby Vatten och Jakobstads Vatten har utrett möjligheterna för gemensam behandling av slam från områdets dekompositonsbrunnar och avloppsreningsverk. Till behandlingsmetod valdes rötning i en biogasanläggning. Rötning som kombineras med eftermogning konstaterades vara den mest lämpliga metoden, eftersom man samtidigt som man producerar biogas och mylla för bl. a. grönområden, kan hygienisera slammet. I ett senare skede kan även efterbehandling genom t. ex pelletering beaktas. Pöyry Environment Oy utredde på uppdrag av Ab Ekorosk Oy, år 2006 olika behandlingsalternativ för slam. Utredningen beskrevs rötningsprocessen och jämförde Karleby Vattens avloppsreningsverksområde med Ab Ekorosk Oy:s avfallshanteringsområde i Pirilö, Jakobstad, samt de administrativa organisationsalternativen. I utredningen bekräftades, att rejektvattnet från rötningen ökade avloppsreningsverkets belastning, vilket bör beaktas då anläggningen planeras. Verksamheten i det planerade avloppsreningsverket och verksamheten i biogasanläggningen kan lätt anpassas till varandra. Karlebys avloppsreningsverksområde rekommenderades i utredningen då behandlingen av rejektvattnet och användningsmöjligheterna av den energi som bildas är mångsidigare. På området vid Karlebys avloppsreningsverk finns även större områden tillgängliga, samti-

10 4 9M digt som efterbehandlingen av rötningsmassan och transportkostnaderna är förmånligare. Pöyry Environment Oy gjorde 2007, på uppdrag av Ab Ekorosk Oy, en allmän planering för rötning av slam vid Karleby avloppsreningsverk. I planen preciserades den preliminära utredningen av biogasanläggningen för slam från avloppsvatten, dekompositionsbrunnar och industrin. 2.4 Projektets anknytning till andra projet och program Planeringen av biogasanläggningen kommer att framskrida i samarbete med planeringsarbetet för förnyandet av Karleby stads avloppsreningsverk, då de båda anläggningarnas drift är tätt sammankopplade. Det slam som bildas vid avloppsreningsverket behandlas i biogasanläggningen medan rejektvattnet från biogasanläggningen behandlas i avloppsreningsverket. Utgångspunkten är, att byggandet av biogasanläggningen sker samtidigt med avloppsreningsverket och att båda anläggningarna kan tas i bruk samtidigt. Uppfyllandet av kraven i miljötillståndet, som beviljades 2005, för Karleby stads avloppsreningsverk förutsätter att avloppsreningsverket förnyas helt. De allmänna planerna för avloppsreningsverket har utarbetats (Pöyry Environment Oy) och förverkligandet av anläggningen har påbörjats hösten Planeringen av förverkligandet borde bli klar 2010, då byggandet av anläggningen påbörjas. Målet är att det nya avloppsreningsverket tas i bruk under början av året ordnas bostadsmässa i Karleby. Området för bostadsmässan är placerat på Gamlahamnsvikens södra strand ca 2 km sydost om den planerade biogasanläggningen. En förberedande landplan är uppgjord och områdets stadsplan planeras som bäst. Området för bostadsmässan ligger inte i biogasanläggningens omedelbara närhet, men finns alldeles i närheten av MKB-området och bör i och med detta möjligen beaktas då anläggningens miljökonsekvensbedömning görs. Karleby stad har påbörjat ett markandsföringsprojekt för Yxpila storindustriområde. I samband med projektet undersöks utvecklingsbehoven för markanvändningen och uppgörs ett syftemål som grund för kommande planer. Lassila&Tikanoja Oy har planerat en biogasanläggning, som kommer att placeras vid Keliber Resourcer Ltd:s litiumgruva i Kalavesi, Kaustby. Biogasanläggningen har kapacitet att ta emot även avfallsslammet från Karleby och Jakobstad. Anläggningen har beviljats miljötillstånd Heikas Oy har planer på en biogasanläggning i Nurmo eller Lappo, där främst gödsel från boskap behandlas, men även slam från samhällsavloppsvatten, industrin och bioavfall. MKB för anläggningen har gjorts I Nykarleby har Jeppo Kraft Andelslag planerat en biogasanläggning vid Jeppo gamla pälsfarm. I anläggningen planeras rötning av gödsel från boskap och pälsdjur, avfall från livsmedelsindustrin och annan för rötning lämplig organisk avfall. Under hösten 2008 var anläggningens planering i MKB-bedömning. De andra biogasanläggningarna i regionen kan tävla om slammet från kommunernas reningsverk för avloppsvatten samt om slam från industrin. Å andra sidan kan anläggningarna fungera som tilläggskapacitet i undantags- och störningssituationer, då slammet kan föras till en annan anläggning för behandling.

11 5 9M I Finland har en nationell bioavfallsstrategi utarbetats ( ) från EU:s direktiv (1999/31/EG) för minskad deponering av biologiskt nedbrytbart avfall på avstjälpningsplatser. Målet med strategin är att förebygga eller minska de skador som deponering av avfall vållar på miljön, särskilt ytvatten, grundvatten, mark, luft och människors hälsa samt att återanvända biologiskt nedbrytbart avfall och återvinnbart avfall. I bioavfallsstrategin har allt biologiskt nedbrytbart avfall beaktats, även samhällens slam från dekompositionsbrunnar. Ett av de framställda utvecklingsbehoven är bl. a. återvinning av avfall som energi, enligt vilket biogasanläggningen i Karleby skulle fungera. De centrala målen i den riksomfattande avfallsplanen 2016, som statsrådet godkände ( ), är att förebygga uppkomsten av avfall, effektivera materialåtervinningen, ökad återvinning av biologiskt material, ökad bränning av avfall som inte lämpar för återvinning samt att öka riskfri behandling av avfall och säkra slutdeponeringen. Ett av de skrivna målen är att gynna biogasanläggningarnas verksamhet genom att minska mängden av biologiskt nedbrytbar avfall på deponierna och från samhällsavfall med 30 % samt att stöda byggandet av biogasanläggningar, som återvinner gödsel och annat avfall. I förslaget uppskattas behovet för komposterings- och rötningskapacitet år 2016 till ca t/a. Karleby biogasanläggning ökar för sin del kapaciteten. Målen för statsrådets nationella klimatstrategi (2005) är att öka och befrämja förnyelsebar energi, som t ex användning av biogas. Den nationella klimatstrategins mål är att främja uppnåendet av målen i Kyotoprotkollet (FN). Biogas klassas även som en befrämjande energiform i EG:s Vita bok (COM(1997)599) om förnyelsebara energiformer. 2.5 Den preliminära tidtabellen för projektet Planeringen och byggandet av biogasanläggningen passas samman med Karleby stads nya avloppsreningsverk. Biogasanläggningsprojektets preliminära tidtabell presenteras i bild 2. Bild 2 Den preliminära tidtabellen för biogasanläggningen De allmänna planerna för biogasanläggningen preciseras hösten 2008 och anläggningens noggrannare planering påbörjas under början av MKB-förfarandet beräknas ta

12 6 9M till sommaren 2009 och omedelbart efter att MKB-förfarandet tagit slut söks miljötillståndet för biogasanläggningen. Behandlingen av miljötillståndet beräknas ta minst 6 8 månader. Miljötillstånd för anläggningen kan fås tidigast under slutet av Efter beviljat miljötillstånd konkurrensutsätts byggandet och byggnadsarbetet torde påbörjas under Inledandet av byggandet beror ändå på miljötillståndsprocessen samt hur reningsverkets planering och byggnadsarbeten fortskrider. Den preliminära planen är att biogasanläggningen är i drift under början av 2012, samtidigt som det nya reningsverket för avloppsvatten tas i bruk. Biogasanläggningens livstid har beräknats till ca år. 3 MKB-FÖRFARANDET I PROJEKTET 3.1 MKB-förfarandets mål och faser Målen för miljökonsekvensbedömningen är att producera den information om projektets miljökonsekvenser som skall beaktas vid sidan av de ekonomiska och tekniska planeringarna i projektet, samt att öka medborgarnas och intresseinstansernas möjligheter att delta i och påverka planerna. I MKB-förfarandet fattas inga beslut och inga miljötillstånd ges. MKB-förfarandet är lagstadgad i Finlands lagstiftning och följande konstitution: o MKB-lagen (468/1994) lagen om ändring av MKB-lagen (267/1999) o lagen om ändring av MKB-lagen (458/2006) o MKB-förordning (713/2006; upphäver förordning 268/1999) I Karlebys biogasanläggningsprojekt tillämpas MKB-förordningens 2 kapitel 6 punkt 11b, enligt vilken projekt som kräver MKB-förfaranden är..., samt anläggningar för biologisk behandling vilka är dimensionerade för minst ton avfall om året. Karleby biogasanläggning har kapacitet att behandla ton slam per år beroende på vilket alternativ som förverkligas. Dessa slammängder överskrider förutsättningarna för MKB-förfarandet. De centrala egenskaperna i MKB är alternativen, deltagandet och offentlighet. Enligt MKB- lagens 2 är en miljökonsekvensbedömning ett förfarande, där man utreder och bedömer miljökonsekvenserna för vissa projekt och hör myndigheterna och dem, vars näringsliv projektet kan påverka. De centrala skedena i MKB-förfarandet presenteras i bild 3. Under inledningsfasen i MKB-förfarandets görs ett bedömningsprogram, som är en arbetsplan över hur projektets miljökonsekvenser kommer att bedömas. I bedömningsprogrammet presenteras de saker som är definierade i MKB-förordningens 9. Den projektansvarige sänder det färdiga MKB-programmet till kontaktmyndigheten på Västra Finlands miljöcentral. Kontaktmyndigheten kungör projektet, ber om de utlåtanden som behövs och reserverar möjlighet att framföra åsikter om projektet. Efter detta ger kontaktmyndigheten sitt utta-

13 7 9M lande gällande projektet. I uttalandet beaktas även alla åsikter och utlåtanden gällande projektet. MILJÖKONSEKVENS- BEDÖMNING MILJÖKONSEKVENS- BEDÖMNINGSPROGRAM INFORMATION OM BE- DÖMNINGSPROGRAMMET UTLÅTANDEN OCH ÅSIKTER OM PROGRAMMET REDOGÖRELSE FÖR MILJÖKONSEKVENS- BEDÖMNING KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE HÖRANDE AV BEDÖMNING ÅSIKTER OCH UTLÅTANDEN REDOGÖRELSEN BIFOGAS TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE Bild 3 Olika skeden i miljökonsekvensbedömningsförfarandet På basis av MKB-programmet, och de utlåtanden och åsikter som framförts angående projektet, görs miljökonsekvensbedömningens utredning. I utredningen utnyttjas expertisen i olika instanser. I MKB-utredningen: o beskrivs de olika alternativen för förvekligandet som granskats o beskrivs miljöns tillstånd i dagsläget o görs en bedömning av miljökonsekvenserna i de olika alternativen och vilken betydelse dessa har o jämförs de olika alternativen och deras miljökonsekvenser sinsemellan o planeras hur man kan undvika, förhindra och mildra skadliga effekter o ges förslag till uppföljningsprogram för olika miljökonsekvenser i olika faser i driften MKB-utredningen överlämnas till Västra Finlands miljöcentral, varefter kontaktmyndigheten kungör utredningen, ber om de utlåtanden som behövs och reserverar möjlighet att framföra åsikter om saken. Under miljökonsekvensbedömningen kan även informations- och diskussionstillfällen ordnas för medborgare. I det sista skedet av utredningen ger kontaktmyndigheten sitt uttalande gällande miljökonsekvensbedömningen. Uttalandet bör beaktas i planeringen och i de egentliga miljötillståndsansökningarna. Miljötillståndsansökningen för projektet kan utarbetas då

14 8 9M MKB-förfarandet är över och det slutliga sättet för förverkligandet har blivit klart i sin helhet. 3.2 Information och växelverkan Ett av målen i MKB-förfarandet är att möjliggöra medborgarnas och intressegruppernas inverkan i planeringen. MKB-förfarandet förverkligas genom ett fast samarbete med kontaktmyndigheten och andra intressegrupper. Kontrollgrupp En kontrollgrupp utses för att övervaka och kontrollera förfarandets inledningsfas. Med hjälp av kontrollgruppen skall lokala förhållanden och aktiviteter observeras i planeringen. Kontrollgruppen förmedlar även information till lokalnivån gällande framskridandet av planeringen. Till kontrollgruppen kallas kontaktmyndigheten, dem projektansvarige, planerare, kommunen, representanter för kollektiv och stiftelser som verkar på området samt andra intressegrupper. I större projekt kan det även finnas en skild kontrollgrupp, där representantgruppen är mera begränsad, men i ett projekt av samma storlek som Karleby biogasanläggning räcker en kontrollgrupp. Till kontrollgruppen för Karleby biogasanläggning har följande gruppers representanter kallats: o o o o o o o o o Västra Finlands miljöcentral Ab Ekorosk Oy Karleby stad Karleby Vatten Pohjanmaan luonnonsuojelupiiri /Kokkolan seudun luonto ry Österbottens vattenskyddsförening rf. Harribådan, Rummelön och Sandstrandens villaförening ry. Karleby storindustriförening Pöyry Environment Oy Kontrollgruppen kan under MKB-förfarandets gång vid behov utökas. Kontrollgruppen träffas minst tre gånger under förfarandet. Under MKB-utredningen ordnas två möten; under inledningsfasen och då tiden för utredningens utlåtande gått ut. Under MKB-utredningen ordnas ett möte efter att kontaktmyndigheten har gett sitt utlåtande över utredningen. Om projektet kräver kan flera möten ordnas. Förfarandet vid kungörelse Kontaktmyndigheten kungör projektet och att MKB-programmet är till beskådande på Karleby stads anslagstavla under minst 14 dagar, elektroniskt på myndighetens egna webbsidor och i minst en av regionens tidningar. I kungörelsen framförs uppgifter om projektet, var projektet är beläget, vem som är projektansvarig samt var man kan framföra sina åsikter och ge uttalanden om projektet. I kungörelsen nämns även var värderingsprogrammet och det utlåtande, som kontaktmyndigheten senare kommer att ge, kommer att finnas till beskådande under miljökonsekvensbedömningens utredning. Åsikter gällande MKB-programmet skall skickas till Västra Finlands miljöcentral inom utsatt tid (Västra Finlands Miljöcentral, PB 262, Vasa, kirjaamo.lsu@ymparisto.fi.). Tidsgränsen från det att kungörelsen publicerats är minst 30 och högst 60 dagar. Det är även Västra Finlands miljöcentrals ansvar att be kommunerna, samfälligheterna, stiftelser och andra väsentliga instanser om de utlåtanden som krävs för MKB-programmet.

15 9 9M Kontaktmyndigheten meddelar om framläggningen av såväl MKB-utredningen som MKB-programmet. Tidsgränserna för åsikter och utlåtanden är desamma som i programfasen. Åsikter och uttalanden bör framföras skriftligt och riktas till Västra Finlands miljöcentral inom utsatt tid. Informations- och diskussionstillfällen MKB-lagen förutsätter inte att informationstillfällen ordnas för allmänheten, men enligt MKB-lagens 11a kan information och höranden gällande projektet ordnas även på andra sätt enligt de förutsättningar lagen sätter. I samband med att MKB-programmet är framlagt ordnas ett för publiken öppet informations- och diskussionstillfälle angående Karleby biogasanläggningsprojekt. Under tillfället presenteras projektet och MKB-programmet. Även MKB-programmets olika skeden gås igenom samt hur man kan påverka projektet. Publiken har under tillfället möjlighet att framföra sina åsikter samt ställa frågor angående projektet och dess miljökonsekvensbedömning. Tillfället ordnas på Villa Elba under det tid MKB-programmet är framlagt. Då MKB-utredningen blivit klar ordnas ett annat öppet informations- och diskussionstillfälle. Vid tillfället har publiken möjlighet att framföra sina åsikter angående miljökonsekvensbedömningen och dess tillräcklighet. Informationstillfället hålls under den tid MKB-utredningen är framlagt. Medan utredningen pågår kan även flera öppna diskussionstillfällen ordnas vid behov. Annan information Information om hur MKB-förfarandet fortskrider publiceras även på projektansvarige Ab Ekorosk Oy:s hemsidor( samt i Ekorosks kundtidning Eko., som utkommer två gånger om året. Vid behov skrivs artiklar om projektet för publicering i regionens tidningar. Västra Finlands miljöcentrals utlåtanden Kontaktmyndigheten sammanställer de utlåtanden och åsikter som olika instanser gett angående MKB-programmet samt ger sitt eget utlåtande angående MKB-programmet inom en månad efter att tidsfristen för andras utlåtanden gått ut. I sitt utlåtande bedömer kontaktmyndigheten miljökonsekvensbedömningens tillräcklighet och framför preciseringar till bedömningsprogrammet. Utlåtandet framläggs på samma plats som MKBprogrammet. MKB-förfarandet är över, då kontaktmyndigheten levererar sitt utlåtande om MKButredningen till den projektansvarige samt miljötillståndsmyndigheterna, som handhar projektet. Utlåtandet levereras inom två månader efter att tidsfristen för åsikter och utlåtanden gått ut. Tillståndsmyndigheterna och den projektansvarige använder MKBförfarandet som grund för sina egna beslut. Tillståndsmyndigheten framför i tillståndsbeslutet hur MKB-förfarandet och kontaktmyndighetens utlåtande har beaktats. 3.3 Tidtabell Den preliminära tidtabellen för Karleby biogasanläggnings MKB-förfarande presenteras i bild 4.

16 10 9M Ab Ekorosk Oy Karleby biogasanläggning Miljökonsekvensbedömningsförfarandet (MKB) Information och publiktillfällen Kontrollgruppens sammanträden Sammansättning och behandling av MKBprogrammet Sammansättning av MKB-programmet Programmet klart och anhängiggjord Programet för beskådning Kontaktmyndighetens utlåtande Sammansättning och behandling av bedömningens redogörelse Utredningar, som görs i samband med bedömningen Sammansättning av MKB-redogörelsen Redogörelsen för bedömningen klar Redogörelsen över bedömningen på beskådning Kontaktmyndighetens utlåtande Sammansättning av miljötillståndsansökan Bild 4 Planerad tidtabell för MKB-förfarandet i Karleby biogasanläggningsprojekt. 4 SLAMBEHANDLING I DAGSLÄGE 4.1 Slam från avloppsreningsverk och dekompostitionsbrunnar På Ab Ekorosk Oy:s verksamhetsområde finns tolv avloppsreningsverk, av vilka tre avloppsreningsverk i Alahärmä kommun håller på att förenas till ett gemensamt reningsverk tillsammans med Ylihärmä. På Ab Ekorosk Oy:s verksamhetsområde bildas ca t/a avloppsvattenslam, mängden torrt material (TS) i slammet är ca t/a och mängden organiskt material (VS) ca t/a. Slam från dekompositionsbrunnar bildas uppskattningsvis t/a, medräknat Karleby stads slam från dekompositonsbrunnar. Torrmaterialet (TS) i slammet uppskattas till ca t/a, varav organiskt material (VS) ca 550 t/a. Slammet från områdets avloppsvatten är typiskt avloppsslam. I avloppsslammet finns stora mängder näring (kväve, fosfor) och de vanligaste orenheterna är skadliga metaller och mikrober. Mindre mängder organiska skadeämnen kan även förekomma. Separatinsamlingen av slam från dekompositionsbrunnar för fastigheter som är kopplade till stadens avloppsvattensystem inverkar på slamkvaliteten vid Karleby avloppsreningsverk. Avloppsreningsverkets mängder fasta ämnen i avloppsvattnet är avsevärt lägre än mängderna i normalt avloppsvatten. Slammet är normalt slam från dekompositionsbrunnar. 4.2 Dagsläge för behandling av slam från dekompositionsbrunnar Idag torkas slammet från Karleby avloppsreningsverk i bassänger till en torrmaterialhalt på ungefär 4 %. Slam från dekompositionsbrunnar tas emot i en skild mottagnings-

17 11 9M station, som finns i samband med avloppsreningsverket. Vid mottagningsstationen siktas slammet genom en rensgaller i ett trumsikt för att få bort alla fasta orenheter. De fasta orenheterna från rensgallren levereras till Ab Ekorosk Oy:s avfallshanteringsområde Storkohmo i Karleby. Det siktade slammet leds ut i jordbassänger, var det torkas. Det vatten som skils vid siktningen och depositionen leds till reningsverket för behandling. Efter depositionen är slammets torrmaterialhalt ungefär 17 % och dess beräknade mängd ca t/a. Det torkade slammet förs till ett ca 1,5 ha stort asfalterat komposteringsfält, som är beläget vid det nuvarande avloppsreningsverkets södra del. Vattnet från komposteringsfältet leds till avloppsreningsverket för behandling. Slammet blandas med torv och blandningen behandlas genom strängkompostering. Totala mängden av komposterad slam är t/a. Vid komposteringen används torv som stödmaterial ca t/a, krossat trä 1000 t/a samt krossat trädgårdsavfall ca t/a. I samband med tillverkning av mull tillsätts ca t/a sand i komposten. Kompostblandningen består av ungefär 40 % slam, 40 % torv, 10 % krossat trä och 10 % sand. För att blanda stödmaterialet och slammet används en siktskopa. Strängarna vänds första gången efter ungefär en månad, när temperaturen börjar stiga och komposteringen kommer i gång. Strängarna vänds med 1 2 månaders mellanrum och den totala tiden för komposteringen är 1,5 år. Den mogna komposten används vid parkarbeten i Karleby stad och på Storkohmo avfallsstation som landskapsmaterial. På grund av större produktion än efterfrågan har komposteringsjord lagrats på komposteringsområdet. Den nuvarande förbehandlingen av slam från dekompositionsbrunnar bör förnyas i samband med att det nya avloppsreningsverket byggs, på så sätt, att man avstår från att använda jordbassänger och börjar torka slammet maskinellt eller genom att förverkliga något annat motsvarande tillvägagångssätt. Till slutet av år 2011 bör även strängkomposteringen av motsvarande oförbehandlat slam på öppet fält upphöra. Karleby vatten bör skicka till tillståndsmyndigheterna en detaljerad plan, med tidtabell över upphörandet av komposteringen, före utgången av I planen skall även beskrivas hur slammet kommer att behandlas i framtiden och var slammet kommer att placeras. Även om biogasanläggningen inte förverkligas kan behandlingen av slam från avloppsvattnen och dekompositionsbrunnarna i Karleby inte fortsätta med samma metoder som idag. Vid Jakobstads avloppsreningsverk Ahleda behandlas avloppsvatten från Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Dessutom mottar avloppsreningsverket vid huvudpumpstationen slam från dekompositionsbrunnar ca m 3 /a (år 2003). Restslammet förtjockas och torkas med slunga till & torrmaterialhalt, varefter det torkade slammet förs till Keski-Pohjanmaan Komposti Oy i Himango för kompostering i en tunnelkomposteringsanläggning. Den årliga mängden som förs till kompostering, inklusive slam från dekompositionsbrunnar uppskattas till ca m 3. ( Vid avloppsreningsverket i Evijärvi behandlas slammet i dagsläge genom strängkompostering i samband med avloppsreningsverket. Slammet används i kommunens parkarbeten. Avloppsreningsverket kan inte ta emot slam från dekompositionsbrunnar och detta slam bör i framtiden transporteras någon annanstans för behandling. Evijärvi avloppsreningsverk har anhållit om ett nytt miljötillstånd hos Västra Finlands miljöcentral. Kaustby avloppsreningsverk tar emot och behandlar avloppsvatten från Kaustby och Vetil och i framtiden även från tätbebyggelsen i Terjärv. Vid avloppsreningsverket mot-

18 12 9M tas även slam från dekompositionsbrunnar ca m 3 /a. Restslammet behandlas genom strängkompostering och används i kommunens parkarbeten. ( Vid Kortersjärvi avloppsreningsverk behandlas restslam och även slam från dekompositionsbrunnar genom strängkompostering. Den mylla som bildas vid komposteringen används i parkarbeten. Avloppsreningsverket kan i framtiden även, inom de ramar som ställs i miljötillståndet och anläggningens kapacitet, ta emot större mängder slam från dekompositionsbrunnar. Vid Oravais avloppsreningsverk behandlas restslam och även slam från dekompositionsbrunnar genom strängkompostering. Liksom vid Kortesjärvi reningsverk kan även Oravais avloppsreningsverk i framtiden ta emot större mängder slam från dekompositionsbrunnar inom de ramar som ställs i miljötillståndet och anläggningens kapacitet. Vid Kronoby avloppsreningsverk behandlas restslam och slam från dekompositionsbrunnar genom strängkompostering och komposteringsmyllan används i parkarbeten. I Alahärmä kommun (hör idag till Kauhava kommun) finns det för tillfället tre små avloppsreningsverk, Kirkonkylä, Voltti och Hakola avloppsreningsverk. I Alahärmä byggs ett samreningsverk, Härmäin Jätevesi Oy, som kommer att ersätta de nuvarande reningsverken i Ala- och Ylihärmä. Till avloppsreningsverket kommer även en mottagningsplats för slam från dekompositionsbrunnar. Årligen bildas uppskattningsvis m 3 slam från avloppsreningsverket och dess torrmaterialhalt ligger mellan %. I första stadiet levereras avloppsreningsverkets slam till Lakeuden Etappi Oy:s biogasanläggning i Ilmajoki. I samband med dimensioneringen av Karleby biogasanläggning, har kommunens mängd av slam från avloppsvatten beaktats med åtanke på att den nuvarande kontraktsituationen kan ändras i framtiden (miljötillståndsbeslut LSY 40/2005/1). Kommunerna Kälviä och Lohtaja förenades med Karleby stad vid årsskiftet De båda kommunerna är delägare till Keski-Pohjanmaan Komposti Oy, som behandlar slam från kommunernas avloppsreningsverk i en tunnelkomposteringsanläggning i Himango. Slammet och avloppsvattenmängderna beaktas i dimensioneringen av Karlebys nya avloppsreningsverk. 4.3 Industrislam Under den allmänna planeringen av biogasanläggningen vintern 2007 utreddes intresset för att leverera slam för behandling bland områdets slamproducerande företag (17 st.) via en förfrågan. Av företagen visade tio företag intresse med prisreservation. Till biogasanläggningen kunde komma slam från foderproduktionen (3 företag), läderindustrin (4 företag), potatisindustrin (4 företag) eller slakterier (1 företag). På basis av den information företagen gav uppskattades slammets totalmängd till t/a. Torrmaterialhalten är i medeltal 14 % och torrmaterialmängden (TS) t/a. Av torrmaterialhalten var 86 % organiskt material och mängden organiskt material (VS) t/a. 4.4 Industrins slambehandling i dagsläget Avfallsvattnet från läderindustrin leds till förbehandling i dekompostitionsbrunnar, var avloppsvattnets fasta partiklar sjunker till bottnen. Det förbehandlade vattnet förs sedan ut i de kommunala avloppsrören och leds till det kommunala reningsverket för behand-

19 13 9M ling. En del av det slam, som bildas, klassas som problemavfall på grund av kromsaltet, som använd i processen i dag. Det kromhaltiga slammet pumpas i cistern och levereras till deponier för problemavfall. I samband med slamseparering och pumpning bildas ofta luktolägenheter. Slammet från läderindustrin innehåller höga halter av elektrolyter och kväve, fett- och mineraloljehalterna kan uppgå till flera milligram och även arsenik- och kromhalterna är höga. Slammet luktar även mycket starkt. I framtiden, då behandlingsprocesserna utvecklas, minskar halterna av tungmetaller och slammet kunde behandlas tillsammans med annat slam i biogasanläggningen. På Ekorosks verksamhetsområde verkar fyra företag inom potatisindustrin. Tvätt- och flytvattnet samt cellvätskorna behandlas i en damm med luftning. Dammen har även en kemisk för- och efterutfällning. Det renade avloppsvattnet leds ut i vattendragen. Det slam som bildas pumpas i en filterbassäng av torv och torkas. Till slammet läggs torv som stödämne, varefter slammet körs ut på områdets åkrar eller komposteras. Charkuteribranschens avloppsvatten leds endera direkt till de kommunala avloppsreningsverken för behandling, eller så separeras slammet före avloppsvattnet leds till de kommunala avloppsreningsverken. Det separerade slammet komposteras. Avloppsvattnet från potatisindustrin innehåller främst skalningsavfall, varav en del möjligen kunde föras till biogasanläggningen för behandling. På Ekorosks verksamhetsområde verkar sju företag som tillverkar pälsdjursfoder. Vid dessa anläggningar bildas avloppsvatten främst i samband med tvättning av produktionsutrymmen och utrustning. Avloppsvatten bildas även från regnvattnet vid fodersilorna. En del av foderfabrikerna har eget avloppsreningsverk och hos en del av foderfabrikerna leds avloppsvattnet till de kommunala avloppsreningsverken för behandling. Vid foderfabrikernas egna avloppsreningsverk behandlas slammet i huvudsak genom kompostering på företagens egna komposteringsområden eller hos någon utomstående entreprenör. Ab Snellman Oy:s slakteri verkar på Ekorosks område. Slakteriets vatten behandlas i en kemiskt och mekaniskt förbehandlingsanläggning. Avloppsvattnet leds genom ett rensgaller och trumsikt, var alla grova fasta partiklar separeras från vattnet. De fasta partiklarna transporteras med transportband till lastbilsflak och levereras därifrån till kompostering. Avloppsvattnet leds till en utjämningsbassäng och därifrån till en anläggning med flotation, var flockningsmedel och polyelektrolyter tillsätts i vattnet för att binda små fasta partiklar. Det flock som bildas lämnar på bassängens yta, varifrån det pumpas i en slunga, var vattnet separeras bort. Det torkade slammet transporteras med transportband till lastbilsflak. Det kvarvarande avloppsvattnet leds via fettseparator och det förbehandlade avloppsvattnet leds till det kommunala avloppsreningsverket för behandling. Slammet från fettavskiljningen samlas upp av en sugbil och levereras till slambassängerna vid avfallsanläggningen i Storkohmo. Avfallet från trumsiktet, gödsel från tarmar och slammet från flocket levereras för tillfället till kompostering, men kunde behandlas vid biogasanläggningen.

20 14 9M BESKRIVNING AV BIOGASANLÄGGNINGENS DRIFT 5.1 Biogasanläggningen och placeringarna av anläggningens olika drifter Biogasanläggningen placeras i anslutning med Yxpila hamn- och industriområde i Karleby stad. Anläggningen placeras intill Karleby Vattens nya avloppsreningsverk, som är under planering, ca 4 km från stadens centrum. Anläggningen placeras på den nuvarande mottagningsstationen för slam från dekompositionsbrunnar och torkningsbassängerna. Placeringen av anläggningen presenteras i bild 5. I MKB granskas inte alternativa placeringsplatser för anläggningen. Biogasanläggningen är fast kopplad till behandlingen av restslammet från Karlebys nya avloppsreningsverk, som är under planering. Bild 5 Placeringen av biogasanläggningen Biogasanläggningen behöver ett område på ca 0,5 ha. På anläggningens område kommer en byggnad (ca m 2 ), i vilket placeras bl. a. mottagningsplats för slam, tvätthall för transportbilar, förbehandling av mix för rötning, mekanisk torkning av rötningsprodukter samt social- och serviceutrymmen. På området byggs även två rötningsreaktorer (á m 3 ) och en mellancistern för mogen rötningsprodukt. I biogasanläggningens omedelbara närhet, på den nuvarande platsen, kommer ett öppet komposteringsfält för eftermogning av rötningsprodukter. De olika drifternas preliminära placeringar är presenterade i bild 6. Rötningsreaktorerna, cisternerna och de andra byggnaderna placeras ovanför markytan. Fastighetens gårdsplan asfalteras och ett regn- och ytvattenuppsamlingssystem byggs. Det vatten, som innehåller orenheter leds för behandling till avloppsvreningsverket, som byggs intill.

21 15 9M Bild 6 Byggnader och konstruktioner på biogasanläggningens område 5.2 Råmaterial I dimensioneringen och planeringen av biogasanläggningen beaktas anläggningens kapacitet att ta emot och behandla slam från reningsverk upp till ca t/a, slam från dekompositonsbrunnar till ca t/a och industrislam till ca t/a. De totala mängderna av material för behandling är ca t/a, beroende på det alternativ som förverkligas. Slammets torrmaterialhalt är ganska lågt, vilket beror på den stora mängden slam från dekompostionsbrunnar. Slammets torrmaterialhalt (TS) är ca t/a och det organiska materialets (VS) mängd t/a, beroende på projektalternativ. I tabell 1 presenteras slammängden, torrmaterialmängden och mängden organsikt material enligt slamsort och slammets härkomst.

22 16 9M Tabell 1. Slammängder Råmaterial Mängd t/a % TS Mängd t TS /a % VS Mängd t VS /a Samhällsslam Karleby Slam från avloppsvatten dekompositionsbrunnar , Tillsammans Andra kommuner Slam från avloppsvatten dekompositionsbrunnar Tillsammans Tillsammans Industrislam Läderindustrin Potatisindustrin Foderindustrin Slakteri industrin Tillsammans Allt tillsammans Andra råvaror som biogasanläggningen kan använda är polymer, som används vid torkning av slam, kittelkemikalier vid ångproduktion samt tvättvatten från anläggningar och fordonstvätt. Vid tillverkning av inmatningsmaterial kan även syra och lut användas för att justera ph. Mängderna av andra användbara råmaterial är små jämfört med slammängderna och bioavfallsmängderna. 5.3 Anläggningens driftprincip Slammet behandlas genom rötning och som produkt fås humus och biogas. Biogasen består % av metan och % av koldioxid. Processen i biogasanläggningen består av följande delprocesser: Mottagning och mellanlagring av material för behandling Förbehandling Tillverkning av mix för rötning Rötning Hygienisering (vid behov) Mekanisk torkning Efterbehandling av rötningsprodukter Behandling av biogas Behandling av luktgaser och avloppsvatten Processdiagrammet presenteras i bild 7 och processens delar presenteras noggrannare i punkterna